och sabos bredbandsdagar 2009 Årets bredbandsdagar skådade in i framtiden

Transkript

1 och SABOs bredbandsdagar 2009 Tjänsterna, bredbandsnäten, affärsmodellerna och den digitala framtiden sabos bredbandsdagar 2009 Årets bredbandsdagar skådade in i framtiden Många aktörer ser stora möjligheter. Den snabba teknikutvecklingen är nu en motor för stora förändringar, både på kort och lång sikt. Här redovisas åtta av föredragen som summerar trendläget på många viktiga områden. Text: Göte andersson, frilansjournalist, specialiserad på telekom, IT, media och infrastruktur. e-post: gote.andersson@notisbolaget.com foto: anders f johansson, Sabo Vi står nu inför en vändpunkt där stark ekonomisk utveckling väntar i världen, enligt Erik Kruse från Ericssonkoncernen. Ett genombrott väntar för Internet of Things. Allt blir hopkopplat, enligt Swedish Institute of Computer Science. Stora besparingar i fastighetsdriften möjliga med IP-nät som täcker fastigheterna, anger amerikanska Cisco. Sveriges Television följer sina tittare in i IPTV-världen. Den spännande frågan är hur svenska TVtittare kommer att utnyttja alla de nya TVtjänsterna. Svenska regleringsmyndigheten PTS arbetar för att slutkunderna (hushåll och företag) ska få välja mellan konkurrerande leverantörer. Telia ska inte få monopol på IPTV. I varje lägenhet behövs ett hemmanät så de elektroniska tjänsterna kan bli tillgängliga överallt. De stora bostadsföretagen efterlyser nu kommunikationsoperatörer (KO 2.0) som kan erbjuda en bukett nya tjänster, till exempel för energibesparingar och övergång till IPTV. För de som vill ligga i täten är det många stora och viktiga förändringar som nu väntar. SABOs Bredbandsdagar återgick i år till att bli en konferens som i huvudsak handlade om våra egna frågor, d v s det som vi i fastighetsbranschen ser som de stora utmaningarna och möjligheterna när det gäller den nya digitala teknik som erbjuds de boende och våra fastigheter. En stor del av dagarna ägnades åt att ge en bild av utvecklingen inom två tjänsteområden, dels området med de små tjänsterna och funktionerna där olika sensorer, mätare och annan utrustning används och dels tv-utvecklingen. Inom båda dessa områden kan SABO-företagen vara med och påverka utvecklingen och vi har sett flera exempel på att våra strategiska val har betydelse för utvecklingen och hur det påverkar möjligheterna att skapa valfrihet, konkurrens och utbytbarhet. Vår roll på SABO är att på olika sätt bidra till att SABO-företagen fortsätter att driva på utvecklingen inom bredbandsområdet på det sätt vi gjort. På de följande sidorna ges en sammanfattning av innehållet på årets Bredbandsdagar. God läsning. anders johansson SABO Sagt och Gjort är en sammanfattning av innehållet från en av alla de kurser och konferenser som SABO håller varje år. Ansvarig utgivare: Nina Rådström-Oldertz, , nina.radstrom@sabo.se sagt och gjort: sabos bredbandsdagar

2 Hur påverkar IT-utvecklingen samhället fram till 2020? En vision från Ericsson Erik Kruse, Ericsson Business Unit Multimedia, tror att allt och alla kommer att vara uppkopplade år Det enkla svaret är networked everything. Så summerade Erik Kruse från Ericsson Business Unit Multimeda sitt föredrag. Människorna, företagen och alla branschverksamheter av någon som helst betydelse kommer att vara hopkopplade via Internet och det dessutom i global skala. Så ser visionen ut för år 2020 och även för framtiden, när Erik Kruse summerar hur vi alla borde se på framtiden. Mänsklighetens förståelse för vilka drivkrafter som finns just nu och vilka möjligheter detta öppnar är dessutom även viktig för var världen hamnar. Den dramatiska tekniska utvecklingen ger verktyg och när mänskligheten förstår vilka möjligheter som öppnas formas en vision och denna vision påverkar sedan exakt var vi landar. Idag saknas en gemensam vision om vart mänskligheten är på väg. Det är denna logik som Erik Kruse presentede. Var står vi då idag? Varifrån kommer vi? Vad kommer att hända nu? Erik Kruse beskriver den tekniska utvecklingen i världen som en process som går i olika faser och varje fas domineras av viktiga trender. Vi kommer nu från en fas som har dominerats av installation av ny teknik de senaste åren. De gamla kända problemen har vi löst på ett mer effektivt sätt och vinnarna hittar vi bland de gamla aktörerna, till exempel de stora telefonbolagen. Just nu står vi vid vändpunkt där det nya ännu inte slagit igenom men det börjar gå att göra en prognos om vart vi är på väg. Kärnan i det nya är att under de närmaste åren kommer den nya tekniken att nyttjas för innovationer som hela samhället vinner på. Erik Kruse hänvisar till professor Carlota Perez som källa för sin världsbild. Carlota Perez är professor i teknisk och socioekonomisk utveckling vid Tallin University i Estland. Perez spår att världen nu står inför en ny guldålder med kraftig ekonomisk tillväxt. Den lågkonjungtur som nu inträffat är inte bara en tillfällig ekonomisk kris utan det är snarare ett fenomen som har inträffat förut, i samband med varje teknisk revolution. Carlota Perez har skrivit en bok i ämnet. Vilka är då de viktiga drivkrafterna för utvecklingen framöver? Kruse hänvisar till sex olika drivkrafter och hur samspelet mellan dessa kommer att påverka utvecklingen i global skala: Idag finns en ny generation människor som tagit till sig den nya tekniken. Internet, spel, mobil kommunikation och ett stort TV-utbud. Allt detta leder till nya normer och ett nytt beteendemönster. Företag och organisationer får nya verktyg som effektiviserar deras verksamhet mycket kraftigt. Hotet mot miljön är allvar och klimathänsyn är en nödvändighet, nästan all mänsklig verksamhet påverkas. Maktskifte från de gamla kända industriländerna till Kina, Indien och andra befolkningsrika länder. Att alla slag av elektronisk utrustning ansluts till Inter net i global skala innebär en stor förändring. Flera miljarder Internetanvändare kommer att söka efter värdefulla tjänster och produkter via det globala nätet. 2 sagt och gjort: sabos bredbandsdagar 2009

3 Sensorer, mätare och annan uppkopplad digital teknik i våra hus och hem Adam Dunkels, forskare vid SICS menade att världen står inför ett teknikskifte i och med utvecklingen av Smarta Objekt. Alla bostäder och lokaler är i framtiden utrustade med sensorer, mätare och styrsystem för att uppnå lägsta möjliga energikonsumtion och minimal klimatbelastning. Vi står nu inför ett genombrott för en ny produktgeneration av så kallade smarta objekt, en liten dator utrustad med sensor, styrsystem och radiokommunikation. Dessa smarta objekt är dessutom mycket billiga, prislappen blir några tior per enhet. Det budskapet presenterade Adam Dunkels, forskare vid SICS (Swedish Institute of Computer Science) i Kista, Stockholm. Dunkels refererade till experter i telekomkoncernen Ericsson som ger en prognos om så mycket som flera tiotal miljarder sådana interaktiva apparater anslutna till radionät i framtiden. Detta handlar om fantastiska tal när vi betänker att det idag finns drygt fyra miljarder mobilabonnenter. I IT-världen används också begreppet Internet of Things som är ett annat sätt att beskriva saken. Cisco, världens ledande leverantör av IPnätutrustning, ser en enorm ny marknad för smarta objekt i Smart Grid. Smart Grid handlar om smartare användning av elektricitet.världens alla elnät står inför en stor modernisering som tar fart de närmaste åren. Målet är att elabonnenterna ska kunna styra sin elanvändning till tidpunkter när elnätet är lågbelastat och elpriset därför är lågt. Visionen innebär att den elslukande utrustningen hos varje elabonnent är utrustad med ett smart objekt. Därmed finns förutsättning att fjärrkontrollera elförbrukningen. Cisco ser en ny marknad för kommunikationsutrustning vid moderniseringen av elnäten, uppskattningsvis 100 miljarder dollar, enligt San Francisco Business Times. Med sina exempel vill Dunkels understryka att världen står inför ett teknikskifte på mycket stora marknader. Adam Dunkels själv arbetar även inom intresseorganisationen IP for Smart Objects Alliance (IPSO) som bedömer att en grundbult i den kommande utvecklingen blir en ny generation radionät som följer en ny standard som heter IEEE I dessa radionät kommer man att använda Internetvärldens standarder för kommunikationen. Masstillverkade Smarta Objekt baserade på den nya radionätstandarden och Internetvärldens kommunikationsteknik är lösningen, enligt IPSO. I IPSO finns Ericsson, Cisco och över 40 andra företag och organisationer, varav många med global verksamhet. I bostaden placeras ett antal smarta objekt för att mäta förbrukning av varmvatten, kallvatten och temperatur. Varje smart objekt skickar sin information via radio upp till 30 meter till en liten router som är ansluten till det fasta bredbandsnätet i bostaden. Därifrån skickas sedan mätdata till en övervakningscentral som samlar upp informationen. Det nya är att mycket billigt och i mycket stor skala kunna införa detta i varje bostad. Ett smart objekt kan även användas för att slå på och av belysningen per distans. Ett smart objekt får normalt sin elförsörjning via ett batteri som håller i flera år. Så ser visionen ut. Förutsättningen för en sådan utveckling är global standard och därmed enorma volymer. Adam Dunkels är en av grundarna till IPSO Alliance. sagt och gjort: sabos bredbandsdagar

4 Den digitala tekniken flyttar in i våra fastigheter Maria Hernandez, Cisco, berättade om företagets syn på hur man kan koppla samman olika tjänster i fastigheter. Fastighetsägare kan göra stora vinster genom att införa ett gemensamt heltäckande IP-baserat nät för hela sin fastighet. Cisco har tagit fram en nätarkitektur och även en rad tjänster skräddarsydda för fastighetsdrift. Maria Hernandez, med titel Business Development Manager för Connected Real Estate, och stationerad i Storbritannien, redovisade hur Cisco ser på saken. I stora flerfamiljshus eller större kommersiella lokaler, typ kontorskomplex, finns idag en rad parallella nät. Det finns ofta ett nät för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering, ett för traditionella teletjänster, ett elnät, ett larmnät, ett nät för hiss-systemet och ett nätverk för belysning. För varje nät finns normalt ett styr- och kontrollsystem och dessa nät är inte integrerade. I Ciscos nya arkitektur finns ett enda gemensamt integrerat tråd- och trådlöst IPnät. Nätdriftövervakning, larm, underhåll och integration hanteras gemensamt i detta nät. I detta gemensamma IP-nät finns sedan ett antal applikationer för olika områden. Uppvärmning, ventilation och luftkonditionering, teletjänster, fastighetsautomation samt säkerhet och videoövervakning. I denna nätarkitektur kan sedan nya tjänster införas som får täckning i hela fastighetsbeståndet. En av de tydliga fördelarna är förbättrade möjligheter till fjärrövervakning med video. Kameror placeras på lämpliga ställen för att övervaka verksamheten i fastigheterna. Möjligheterna till energibesparingar ökar när ett integrerat heltäckande nät finns i fastigheterna. Idag är det så att byggnader/fastigheter svarar för 50 procent av världens energiförbrukning. Av detta svarar uppvärmning, ventilation och kylning för 58 procent, IT-utrustning för 25 procent, beslysning 11 procent och övrigt 6 procent. Cisco och hänvisar till brittiska källor för detaljuppgifterna. För att stärka trovärdigheten i sin tekniska lösning har Cisco även presenterat ett exempel som borde motivera särskilt stora fastighetsägare att göra en egen analys. Cisco redovisar att delstatsförvaltningen i Missouri i USA infört Ciscos integrerade systemlösning. Investeringen finansierades helt med sänkta energikostnader och återbetalningstiden på investeringen var 18 månader. Den årliga besparingen för sänkta energikostnader uppgick till 20 miljoner dollar (cirka 140 miljoner kronor). Den totala ytan i delstatsförvaltningen är cirka 2,6 miljoner kvadratmeter i byggnader. En besparing med drygt 50 kronor per kvadratmeter och år. Cisco redovisar ytterligare ett område med stora besparingsmöjligheter. Utnyttjandegraden för kontorsyta är mycket låg i industriländerna, under 40 procent under normal kontorstid. Över 60 procent av kontorsytan är därmed outnyttjad under normal kontorsarbetstid, enligt Cisco. Genom att införa nya smarta arbetsmetoder kan högre nyttjandegrad nås och stora besparingar kan uppnås. Cisco uppger att de själva med smartare arbetsmetoder lyckats öka sin egen nyttjandegrad med cirka 40 procent i de fastigheter de använder. Sammantaget kan man säga att Ciscos budskap handlar om att en eller flera fastigheters alla nätverk konsolideras till ett konvergerat IP-nätverk för skalfördelar och kostnadsbesparingar. 4 sagt och gjort: sabos bredbandsdagar 2009

5 SVT och utvecklingen på TV- och mediaområdet Sveriges Television har ambitionen att behålla sin andel av TV-tittarna när den nya tekniken slår igenom och därför satsar företaget på en rad nya TV-tjänster, såsom Internettjänsten SVT Play. Det beskedet ger Johan Wahlberg, SVT, strateg för SVT Play. TV-publiken förändrar nu sina vanor och SVT tänker helt enkelt följa med sin publik. Därför finns nu SVT Play med interaktiv TV via Internet. SVT finns på IPOD och på mobilen. I sin traditionella roll sänder SVT idag fem TVkanaler med digital teknik. Det som nu förändrar medievärlden är två nya faktorer. Det första är Internet med bredband. TV-tittarna har därmed tillgång till dubbelriktad kommunikation som klarar videoöverföring i båda riktningar. Det andra är On Demand. Titarna får därmed kontroll över tiden. De kan välja när de vill titta på enskilda program. On Demand innebär en strategisk förändring. Tittarnas intresse för att kontrollera sin egen tid och att välja när de vill titta på enskilda program kommer att bli allt viktigare. SVT ser att intresset ökat snabbt för SVT Play. Under 2009 har SVT hittills noterat över 300 miljoner videostarter, det vill säga vid över 300 miljoner olika tillfällen har TV-tittare startat att titta på TV-program via SVT Play. De första interaktiva TV-tjänsterna kom via Internet. Det betyder att TV-tittarna då var tvungna att använda PC:n när de tittade på TVprogram som de hämtade från det öppna Internet. Men detta kommer att förändras, Webb-TV kommer nu även i vardagsrummet. SVT har även lanserat Play Prima som innebär att TV-programmet överförs med 2,4 Mbit/s. Enskilda program är tillgängliga via Internet, Play Prima ger bättre bildkvalitet än vad Webb-TV ger normalt. Play Prima innebär att datorn kopplas till TVskärmen. SVT räknar med att TV-tittarna om något år kan ha en TV-apparat i vardagsrummet som har tillgång till både TV-kanalerna från traditionell TV-distribution (som kabel-tv) och TV från Internet.Tittaren navigerar med fjärrkontrollen och väljer vilka TV-program de vill se, från kabel-tv eller från Internet. För SVT innebär den nya tekniken en annan Johan Wahlberg, strateg på SVT Play viktig möjlighet. SVT kan förbättra dialogen med sin publik. Webbens och mobilens dubbelriktade kanaler ger en ny närhet till publiken och på denna punkt befinner vi oss bara i början. Några exempel på interaktiva tjänster från SVT är forum, chat och community via hemsida. Tittarna kan kommunicera direkt med enskilda program, med Rapport, delta i debatter och underhållning. Det har nu blivit enkelt för tittarna att skicka text, bilder och video till enskilda program. Tittarna kan kommunicera via mobil, webbkamera, epost och Forum. Intresset att rösta vid uttagningstävlingarna för Melodifestivalen är ett av de tydligaste exemplen där hundratusentals tittare aktivt kommunicerar med SVT, via telefon och SMS. sagt och gjort: sabos bredbandsdagar

6 Åsa Rudström, forskare vid SICS, berättade att tittarmönstret inte förändrats nämnvärt trots ny teknik och att de flesta fortfarande håller fast vid den traditionella TV-tablån. Tittarna och deras beteende TV-världen är i förändring till följd av en dramatisk teknikutveckling. I Sverige handlar det om en större teknisk förändring än genombrottet för kabel-tv och kommersiell TV på 1980-talet. Men vi har ännu inte sett några påtagliga förändringar bland tittarna. Hur mainstream (huvudströmningen) bland TV-tittarna förändras vet vi ännu inte. Åsa Rudström, forskare vid SICS (Swedish Institute of Computer Science) i Kista, Stockholm, gav en lägesrapport som fångar situationen just nu. Hon betonade att osäkerheten är stor om hur tittarna väljer att nyttja de nya möjligheterna. En mycket stor del av de svenska TVhushållen har idag tillgång till bredband. Rent tekniskt är det därför möjligt för många tittare att använda sin PC för att titta på TV-program. Men få gör det. Åsa Rudström anger att bara två procent tittar dagligen på TV-program som sänds via Internet, enligt en undersökning från World Internet Institute publicerad procent av Internetanvändarna tittar ibland på TV via Internet. Det är alltså så att så gott som alla svenska TV-tittare idag föredrar att titta på TV i vardagsrummet precis som tidigare. En mycket stor del av tittartiden inträffar i vardagsrummet och där finns ofta ingen PC. TV-tittandet har varit relativt stabilt under lång tid. 90 procent av ungdomarna i åldern nio till 14 år tittar på TV en genomsnittlig dag. I gruppen 25 till 44 år tittar drygt 80 procent på TV. Störst intresse har tittare äldre än 65 år. Över 90 procent sitter framför apparaten. Oavsett ålderskategori är tittarmönstret likartat. Flest tittar på TV mellan och Tittartoppen nås normalt cirka varje dag. Det är då tittarna har tid och vill titta. I hemmen finns ganska många TV-apparater, tittarna ser på relativt få TV-kanaler och det normala TV-hushållet har teknik på enkel nivå, jämfört vad som rent tekniskt är möjligt. TV-apparaten är också en social samlingspunkt, understryker Åsa Rudström. I en SICSstudie framkom att 70 procent av tittarna ser på TV dagligen tillsammans med någon annan person. Det är bara 12 procent av tittarna som sällan eller aldrig ser TV tillsammans med någon annan person. De svenska TV-tittarna pratar med varandra om TV-programmen och vardagslivet är faktiskt organiserat efter TV-tablån. När kabel-tv kom på 1980-talet så ökades antalet tillgängliga TV-kanaler. Men det befintliga tittarmönstret bestod även om tittandet spreds på fler TV-kanaler. Nu erbjuds de svenska TV-tittarna en stor meny med nya TV-tjänster, där on-demand tjänsterna är den största nyheten. Det blir nu tekniskt möjligt att själv välja tidpunkt för att se enskilda TV-program. Den stora frågan är därför på vilket sätt tittarmönstret kommer att förändras. Vi har en spännande utveckling framför oss, säger Åsa Rudström. 6 sagt och gjort: sabos bredbandsdagar 2009

7 Viktoria Arwinges föredrag om PTS undersökning om exklusivitetsavtal och kollektivanslutningar väckte stor uppmärksamhet och frågor hos publiken. PTS: Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Regleringsmyndigheten PTS arbetar för att slutkunderna (hushåll och företag) ska kunna välja mellan ett stort utbud av prisvärda tjänster från konkurrerande leverantörer. PTS föreslår fortsatt reglering av Telias kopparnät samt ny reglering av Telias fibernät för att öka konkurrensen på bredbandsområdet. PTS rekommenderar att fastighetsägare undviker långa bindningstider i avtal som ger en operatör monopol på bredbandstjänster i ett fastighetsnät. Det budskapet presenterade Viktoria Arwinge från konkurrensavdelningen i PTS. Post- & Telestyrelsen svarar för statlig reglering inom Postområdet och området för elektronisk kommunikation. I Sverige finns en lagstiftning för elektronisk kommunikation som ger PTS en viktig roll. På marknaden för elektronisk kommunikation finns ett antal faktorer som begränsar konkurrensen. Det finns operatörer med betydande inflytande tack vare stor egen infrastruktur och stor kundbas. Samtidigt finns i Sverige begränsade kommersiella förutsättningar att finansiera ny parallell infrastruktur som konkurrerar med Telia. PTS har enligt gällande lag rätt att införa tvingande reglering så att Telia blir skyldig att sälja prisreglerad grossistkapacitet till sina konkurrenter på områden där Telia bedöms ha alltför dominerande roll. PTS har statens uppdrag att främja effektiv konkurrens i Sverige. På kort sikt avser PTS öka förutsättningarna för konkurrens på bredbandsområdet och på lång sikt är målet hållbar konkurrens. Den svenska lagstiftningen baseras på EU-direktiv. PTS övergripande mål är att slutanvändare ska erbjudas ett stort utbud av prisvärda tjänster till företag och hushåll, ett effektivt resursutnyttjande av spektrum (radionät), säker kommunikation och hållbar konkurrens. År 2001 infördes en reglering för kopparnätet som innebar att TeliaSonera blev skyldig att hyra ut ledningar till konkurrerande nätoperatörer i sitt kopparbaserade accessnät, en grossisttjänst. Accessnätet är den lokala ledning som går till abonnentens bostad eller kontor. År 2004 fattade PTS beslut att fortsätta reglera TeliaSoneras kopparnät. TeliaSonera blev då skyldig att erbjuda två grossisttjänster, uthyrning av ledningar i kopparnätet (detta kallas LLUB) och bredbandskapacitet (detta kallas bitström). PTS står nu inför svåra överväganden om framtiden. Fiber kommer successivt att ersätta det kopparbaserade accessnätet. I vilken takt kommer det att ske? Kommer trådlös teknik bli ett generellt alternativ (substitut) till trådbunden teknik? Hur påverkas konkurrensen av övergången till nästa generations accessnät? PTS föreslår nu fortsatt reglering av TeliaSoneras kopparnät och att ny reglering införs för TeliaSoneras fibernät. Ambitionen är att regleringen ska beslutas i början av >> sagt och gjort: sabos bredbandsdagar

8 PTS har identifierat att det finns hinder för konkurrens på bredbandsområdet och syftet med regleringen är att ge Telias konkurrenter tillgång till prisreglerade grossisttjänster för att öka konkurrensen. PTS har även identifierat hinder för konkurrens avseende distribution av bredbandstjänster i flerbostadshus. Det finns fastighetsägare som skriver långvariga avtal med en nätoperatör som förhindrar konkurrens och låser in slutkunder. PTS rekommenderar att fastighetsägare inte ingår sådana avtal. Det skall dock noteras att exklusiva avtal på infrastruktur kan vara en förutsättning för att operatörer ska vara villiga att investera. Den föreslagna regleringen av Telia innebär ingen begränsning i Telias möjligheter att fortsatt ingå den här typen av avtal. Sverige har de senaste åren fått Kommunikationsoperatörer (KO) som i bredbandsnäten svarar för att olika tjänsteleverantörer ska kunna sälja sina tjänster till slutkunder. PTS förordar att KO ska vara neutral gentemot tjänsteleverantörerna. PTS är också kritisk mot kollektivanslutning vid val av bredbandsoperatör vilket tillämpas av många fastighetsägare med flerbostadshus. Kollektivanslutning är mycket begränsande för konkurrens och valfrihet. I november publicerade PTS rapporten Kartläggning av affärsmodeller mellan operatörer och fastighetsägare. I den rapporten presenterade PTS sin syn på fastighetsägarnas roll på bredbandmarknaden. I slutet av 2008 hade Sverige drygt 3, 7 miljoner bredbandsabonnemang. Över 45 procent av abonnenterna var då anslutna till kopparnätet som flera nätoperatörer nyttjar, baserat på PTS reglering. Mobilt bredband, kabel-tv samt fiber och fiber-lan hade betydligt mindre andelar. Även inom mobilt bredband finns konkurrens. Hemmanät fast och trådlöst I varje bostad behövs ett hemmanät med bredbandskapacitet till varje rum. Till hemmanätet ansluts även en liten basstation. Tack vare hemmanätet kan IPTV i HD-kvalité, IP-telefoner, PC samt sensorer användas i hela bostaden. Hemmanätet ska vara mycket stabilt och mycket enkelt att ansluta sig till. I Sverige vill nu en mycket tung branchgrupp etablera en de facto standard för de hemmanät som behövs i Sveriges bostäder. I gruppen ingår SABO, byggföretagen (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond), Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och Hjälpmedelsinstitutet. Claus Popp Larsen, projektledare på Acreo Netlab, presenterade branschgruppens hemmanätsrekommendationer. Förra året presenterade industrigruppen sin rekommendationerna för första gången. Många bostadsföretag bygger nu ut hemmanät i stor skala. Den största delen av en hemmanätsinstallation avser arbetskostnaden. Om man kan minimera den säkrar man en framtidssäker installation. Därför är den viktigaste rekommendationen att man ska dra plaströr bakom väggen till alla rum och i den ska man installera en kabel. När kabeln inte längre klarar kapacitetskraven är det enkelt att i framtiden ersätta den Claus Popp Larsen, projektledare på Acreo Netlab, demonstrerade bl a plastfiberkabel och varför den är att föredra vid hemmanätsinstallation. med en annan bättre kabel. Det kan då gå att byta till fiber som idag är alltför dyr och besvärlig att hantera i hemmiljö. Trådlösa system är för ostabila i ett storskaligt hemmanät som ska klara av krävande tjänster. Dessutom finns det störningsproblem med alla trådlösa nät. Nytt i år var den mjuka plastfibern som verkar ha förutsättningar att på sikt ersätta den kopparkabel (kategori5e) som nu dominerar i hemmanäten. Plastfibern kan dessutom installeras i den befintliga kanalisationen för elnätet 8 sagt och gjort: sabos bredbandsdagar 2009

9 vilket är en fördel om man ska installera hemmanät i dagens bostäder. Vad är drivkraften för hemmanät? Tidigare stod bredband med hög kapacitet i fokus. Men bredbandet går normalt fram till det första telefonjacket i bostaden. Hemmanätet gör det möjligt för de boende att få tillgång till alla fasta bredbandstjänster i samtliga rum i bostaden. Alla tjänster i ett trippelplaypaket blir tillgängliga i varje rum i bostaden på ett enkelt och säkert sätt. Trippelplay inkluderar IPTV som idag växer i mycket snabb takt i industriländerna. Om tittarna ska få tillgång till IPTV i alla rum behövs ett nytt nät i bostaden. IPTV är därför en viktig drivkraft för nya hemmanät. Den traditionella tekniska lösning som idag finns i varje bostad är flera parallella kabelnät, i första hand för telefoni och TV. Fördelen med att istället ha en enda kabelinfrastruktur som redan från början är avsedd för alla slag av fasta IP-baserade tjänster är uppenbar. Rekommendationen anger att nätet ska ha en kapacitet på 1 Gbit/s till alla rum och därmed kan alla kapacitetskrav mötas så långt någon nu kan överblicka. För fastighetsägaren handlar hemmanätet om en infrastrukturinvestering som kan kosta kronor per bostad. Därför finns behov av en gemensam standard som har lång teknisk och kommersiell livslängd. 20 år för kabel och bostadens livslängd för de rör man drar i väggarna (kanalisationen) är gruppens bedömning. Det är en sådan ekonomisk logik som ligger bakom hemmanätrekommendationen. Formellt sett har branschgruppen utformat en rekommendation. Men avsikten är att den ska bli en de facto standard som enskilda fastighetsägare kan nyttja i både flerfamiljshus och småhus. Claus Popp Larsen anger att mer är att vänta i hemmanäten. Vi har bara sett början. sagt och gjort: sabos bredbandsdagar

10 paneldebatt: Kommunikationsoperatören 2.0 En rad aktörer diskuterade hur den framtida KO-rollen kan komma att se ut. Det finns nu intresse bland bostadsföretagen för en ny generation av kommunikationsoperatörer (KO) som erbjuder ett bredare tjänsteutbud i de öppna bredbandsnäten. Bostadsföretagen vill ha en finansiellt stark KO som även klarar mer avancerade telemetritjänster inklusive energibesparingar, övergång till IPTV samt investering i hemnätens styrutrustning. Det är budskapet från Anders Johansson i SABO som säger att diskussionen nu pågår om KO generation två. För bostadsföretagen är det värdefullt att det finns KO som i hela landet kan erbjuda ett brett tjänsteutbud. En rad aktörer på marknaden är intresserade av öppna bredbandsnät och ett antal tunga kommunala bostadsföretagen har gått i spetsen för detta. I dessa bredbandsnät finns en KO som svarar för nätdriften och en rad konkurrerande leverantörer erbjuder sina tjänster till hushållen. Syftet med de öppna näten är att tunga kundgrupper som bostadsföretagen vill slippa en monopolinriktad marknad med bara en operatör som erbjuder slutkunderna bredbandstjänster. I de öppna näten ska det vara ständig konkurrens mellan olika tjänsteleverantörer. KO enligt modell generation ett definierades först av de stora bostadsföretagen i Stockholm och den har sedan fått spridning runt om i landet. Det finns sex KO som i princip erbjuder tjänster enligt modell generation ett i lokala bredbandsnät runt om i landet. Det gäller Zitius, Opennet, Borderlight, Comet Network, Via Europa och Telia, enligt SABO. Idag finns cirka bostäder anslutna till öppna bredbandsnät, modell generation ett. Många bostadsföretag är nu intresserade av att införa ny teknik i varje lägenhet (så kallad hemmagateway), övergång till IPTV och telemetritjänster (energibesparingar, miljö, trygghet och säkerhet, äldretjänster och komforttjänster). KO generation 2 innebär att de öppna näten får bättre möjligheter att konkurrera med de slutna bredbandsnäten. Långsiktigt är det strategiskt viktigt för de öppna näten att de har ett tjänsteutbud som konkurrerar med vad till exempel Telia och Com hem erbjuder i de nät där de i praktiken har monopol på trippelplay och andra tjänster. Vid sidan om SABO presenterade tre operatörer och Hjälpmedelsinstitutet sina synpunkter under denna programpunkt. Det är viktigt att värdera vad som inte fungerat tillräckligt bra med KO generation ett, säger Martin Lindén i Zitius. Zitius förordar bättre samordning av det utbud som erbjuds, slagkraftigare marknadsföring och bättre kontroll på supporten till slutkunderna. Lindén pekar på en rad nya telemetriorienterade tjänster som Zitius planerar erbjuda. Zitius anser det mycket viktigt att KO är neutral mot tjänsteleverantörer. KO ska inte erbjuda egna tjänster eller paketlösningar eftersom det hämmar konkurrens och valfrihet, anser Martin Lindén. 10 sagt och gjort: sabos bredbandsdagar 2009

11 Robert Kjellberg i OpenNet anger att KO i framtiden kommer att mer aktivt bidra med marknadsföring och försäljning för att öka andelen hushåll som abonnerar och för att öka tjänsteanvändningen. KO måste bli mer aktiv i tjänsteutveckling och integration av tjänster. Övervakning av fastighetstjänster är viktigt. Sten Oscarsson i Borderlight säger att KO generation två måste erbjuda tjänsteoperatörerna affärsmodeller och tekniska lösningar som ger tjänsteleverantörerna frihet att välja olika förädlingsgrad och affärsmodeller. Följande alternativ ska finnas: svartfiber och telefontråd (telejacket), bitströmstillträde best effort (nuvarande modell), bitströmstillträde med full kvalitetskontroll (TV och Telefoni). Paketering med samfakturering och kundsupport. Utan denna valfrihet för tjänsteleverantörerna så kan inte utbudet och därmed valfriheten för hyresgästerna utvecklas effektivt för nya tjänster, anger Oscarsson. Nya nätoperatörer har en konkurrensnackdel jämfört med gamla kabel-tv-operatörer och Telia. Fastighetsägarna betalar ofta en avgift till kabel-tvoperatören för drift av det lokala fastighetsnätet. Telia betalar ofta inget för tillgång till nät i flerfamiljshus. En ny operatör har normalt inte dessa fördelar vid nätutbyggnaden. Hjälpmedelsinstitutets uppfattning är att alla tjänster måste fungera oavsett nätoperatör, anger Bengt Andersson i Hjälpmedelsinstitutet. Tjänster som larm och påminnelse kan vara viktiga hjälpmedel för till exempel äldre eller sjuka. Vissa tjänster förutsätter on-lineövervakning som inte får brytas. Krav på en garanterad minimikvalitet är därför viktig för Hjälpmedelsinstitutet. artikel i computer sweden 13/11 Bredbandsaktörer bromsar Debatt Den 3 november presenterade regeringen en ny bredbandsstrategi. Det är lätt att hålla med infrastrukturminister Åsa Torstensson om att tillgång till bredband är en demokratifråga. Men många fastighetsägare upplever att dagens affärsmodeller leder till att utbudet av tjänster begränsas. Visst spelar bandbredden en viktig roll. Men för de allra flesta är användbarheten det viktigaste. Branschen behöver ta ansvar för att stimulera nya tjänster och öppna näten för fler aktörer. Åsa Torstensson säger att både användare av it, marknadens aktörer och den offentliga sektorn har ett ansvar för den fortsatta utvecklingen på bredbandsområdet. Det stämmer. Men många fastighetsägare upplever att dagens affärsmodeller leder till att utbudet av tjänster begränsas. Det beror på att många leverantörer kopplar ihop erbjudanden om fysisk bredbandskapacitet med innehållet i nätet utbudet och tjänster. Följden är att hundratusentals boende inom allmännyttan inte har tillgång till den valfrihet, användbarhet och nytta som den digitala infrastrukturen egentligen kan erbjuda. Det här är ett systemfel som regeringen borde ha uppmärksammat mer, men som branschen själv måste hantera. Slutkunderna har rätt till en marknad som präglas valfrihet och sund konkurrens. Ska det kunna uppnås krävs aktörer som är beredda att hitta lösningar där olika plånböcker tillsammans kan säkerställa att framtidens digitala välfärdstjänster kan komma medborgarna till godo oavsett vilken typ av bredbandsnät man råkar ha i kommunen, bostadsområdet eller bostadsbolaget. Sabos medlemmar diskuterar hur nya öppna affärsmodeller kan utvecklas så att tjänster och kunder når varandra. Bredband handlar inte bara om filmer, spel eller musik. Det handlar även om välfärdstjänster som larm och trygghet, sjukvårdsupplysning och om olika typer av klimatsmarta lösningar i boendet. Från Sabos sida sträcker vi ut en hand till de aktörer som är intresserade av att bidra till att göra fler tjänster tillgängliga i framtidens digitala boende. Kurt Eliasson; vd, Sabo Anders Johansson; it-expert, Sabo sagt och gjort: sabos bredbandsdagar

12 Mingel, besök hos utställarna och studiebesök hanns också med under de två dagarna. mer information: Har du frågor om årets Bredbandsdagar eller vill diskutera någon annan frågeställning, Information: Anders Johansson, , s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag Besöksadress Vasagatan 8 10, Box 474, Stockholm Tel , fax , hemsida e-post info@sabo.se