EFFEKTER AV LÅGKOLHYDRATDIET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFFEKTER AV LÅGKOLHYDRATDIET"

Transkript

1 Hälsa och samhälle EFFEKTER AV LÅGKOLHYDRATDIET - EN KVANTITATIV LITTERATURSTUDIE JACOBSEN PAULA KNUTSSON HELÉNE Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Juni 2010 Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö

2 EFFEKTER AV LÅGKOLHYDRATDIET - EN KVANTITATIV LITTERATURSTUDIE JACOBSEN PAULA KNUTSSON HELÉNE Jacobsen, P & Knutsson, H. Effekter av lågkolhydratdiet - en kvantitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med litteraturstudien var att undersöka aktuell forskning om lågkolhydratdiet. Utifrån det materialet ställdes sedan frågorna vilka risker och förtjänster en lågkolhydratkost kan medföra, samt hur sjuksköterskan kan använda den kunskapen i omvårdnadsarbetet. Litteraturstudien utfördes med hjälp av Goodmans sju steg. Litteratursökningen gjordes i huvudsak i PubMed och CINAHL. Granskning och kvalitetsbedömning utfördes synkront av författarna efter ett modifierat protokoll. Fjorton artiklar, varav tre behandlades som en, av varierande kvalitet inkluderades i litteraturstudien. Som teoretisk grund användes Polit & Beck samt delar av Orems egenvårdsteori. Resultatet visade på förtjänster beträffande viktnedgång, förbättrade glukos- och lipidvärden hos överviktiga och obesa individer som under en kortare tid följer en lågkolhydratdiet. Resultatet visade även på risker såsom ökad dödlighet, kardiovaskulär sjukdom samt risk för graviditetskomplikationer på grund av lågt intag av frukt och vissa grönsaker i samband med lågkolhydratdiet. Ytterligare forskning är nödvändig då långtidsstudier av hög kvalitet saknas. Nyckelord: Kolhydratintag, kolhydrater, diet, kardiovaskulär sjukdom, omvårdnad, sjuksköterskan, egenvård. 2

3 THE EFFECTS OF LOW CARBOHYDRATE DIETS - A QUANTITATIVE LITERATURE REVIEW JACOBSEN PAULA KNUTSSON HELÉNE Jacobsen, P & Knutsson, H. The effects of low carbohydrate diets A quantitative literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The purpose of the study was to examine current research regarding low carbohydrate diets. Questions were asked about risks and benefits of low carbohydrate diets on the basis of the material and how nurses can use this knowledge in nursing. The literature review was carried out by means of Goodman's seven steps. The literature search was done mainly in PubMed and CINAHL. Review and quality assessment was carried out synchronously by the authors after a modified protocol. Fourteen articles, three of which were treated as one, of varied quality were included in this study. Polit & Beck and parts of Orems self-care theory was used as a theoretical base. The results showed benefits regarding weight loss, improved glucose- and lipid values in overweight and obese individuals following a low carbohydrate diet during a short period of time. Due to the low intake of fruit and certain vegetables in low carbohydrate diets risks such as mortality, especially in cardiovascular disease, and even risk for pregnancy complications increased. Further research is necessary since there is a lack of long term high quality studies. Keywords: Intake of carbohydrate, carbohydrates, diet, cardiovascular disease, nursing, nurse, self-care. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 6 BAKGRUND 6 Lagstiftning 7 Riktlinjer och rekommendationer 7 Omvårdnadsteori 8 Definitioner 8 Övervikt/Fetma 8 Ketogen diet 9 Näringsämnen 9 Kolhydrater 9 Fett 9 Protein 10 Vitaminer 11 Lågkolhydratkost 11 LCHF (Low Carb High Fat) 11 Högproteindiet 12 Patofysiologi 12 Kardiovaskulär sjukdom 12 Aterosklerosprocessen 12 Homocysteinemi 13 Diabetes 13 SYFTE 13 Frågeställningar 13 METOD 14 Goodmans sju steg 14 Steg 1. Precisera problemet för studien 14 Steg 2. Studiernas exklusions- och inklusionskriterier 14 Steg 3 Formulera en plan för litteratursökningen 14 Steg 4. Genomför litteratursökningen och samla in studier som möter exklusion- och inklusionskriterierna 14 Steg 5 och 6. Sammanställ och tolka bevisen 15 RESULTAT 15 Kolhydraternas inverkan på kolesterol- och triglyceridvärdena 15 Kolhydraternas inverkan på artärerna 16 Kostfibrernas betydelse 16 Kolhydraternas inverkan på viktnedgång 16 Kolhydraternas inverkan på diabetes 17 4

5 Proteinintagets påverkan på kroppen 18 Frukt och grönsakers betydelse för hälsan 18 DISKUSSION 19 Metoddiskussion 19 Steg 1. Precisera problemet för studien 19 Steg 2. Studiernas exklusions- och inklusionskriterier 20 Steg 3 Formulera en plan för litteratursökningen 20 Steg 4. Genomför litteratursökningen och samla in studier som möter exklusion- och inklusionskriterierna 20 Steg 5 och 6. Sammanställ och tolka bevisen 21 Steg 7. Formulera rekommendationer baserade på bevisens kvalitet 21 Resultatdiskussion 22 Omvårdnadsteoretiskt perspektiv på resultatet 22 Kolhydraternas inverkan på kolesterol- och triglyceridvärdena 22 Kolhydraternas inverkan på artärerna 23 Kostfibrernas betydelse 24 Kolhydraternas inverkan på viktnedgång 24 Kolhydraternas inverkan på diabetes 26 Proteinintagets påverkan på kroppen 26 Frukt och grönsakers betydelse för hälsan 27 KONKLUSION 28 REFERENSER 29 BILAGOR 34 Bilaga 1 35 Bilaga 2 42 Bilaga

6 INLEDNING Människor möts dagligen av debatter, artiklar och löpsedlar i kvällspress, veckotidningar samt TV och Internet om lågkolhydratkoster/dieter som lovar både snabb viktnedgång och förbättrad hälsa. Den mest kända lågkolhydratkosten/dieten i Sverige är LCHF (low carb high fat). Övervikt och obesitet är ett växande problem i samhället och som sjuksköterska träffar man ofta patienter som är i behov av viktminskning och kostråd. För att kunna ge information och egenvårdsråd beträffande livsstilsfaktorer som patienten själv kan påverka krävs vetenskaplig förankring och professionalism. I dagsläget är det i allra högsta grad angeläget för sjuksköterskor att fördjupa sina kunskaper om kost, näringslära och populära kostprogram. Många av de populära kostprogrammen strider dessutom mot de rekommendationer som Livsmedelsverket (2005) utfärdat. Därför valde vi att fördjupa oss i vad lågkolhydratkost innebär och dess eventuella risker och förtjänster. BAKGRUND Personer med övervikt eller fetma har under de senaste tjugo åren ökat. Enligt egenrapporterade längd- och viktuppgifter är drygt en tredjedel av kvinnorna och hälften av männen i åldrarna år överviktiga eller obesa i Sverige. Det är dock möjligt att en vändning är på gång då övervikt inte ökar i samma takt som tidigare. Det är främst bland kvinnor ökningstakten avtagit. Det finns ändå en risk att folkhälsan försämras framöver eftersom betydligt fler barn och unga vuxna blivit överviktiga de senaste tjugo åren. Hälsokonsekvenserna av denna utveckling kommer först i högre åldrar (Socialstyrelsen, 2009). Bland fetmarelaterade sjukdomar/tillstånd kan nämnas insulinresistens, hypertoni, typ 2-diabetes, hyperlipidemi, ateroskleros, gallsten, leversteatos, astma och snarkningsproblem med sömnapné. Även risken för ett flertal cancersjukdomar ökar. Undersökningar har också visat att fetma innebär ett stort lidande med minskad livskvalitet som följd (Torgersson et al, 2009). Största orsaken till övervikt och fetma är obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Även genetiska faktorer, levnadsbetingelser, stress, graviditet, skador i aptitreglering och läkemedel är bidragande orsaker (Torgersson et al, 2009). Hälso- och sjukvården bygger sina kostrekommendationer på vad Svenska näringsrekommendationer (SNR) definierat utifrån det tillgängliga vetenskapliga underlaget. SNR förväntas att användas som riktlinjer vid kostplanering för grupper och som underlag för undervisning/upplysning om kost, livsmedels- och nutritionspolitik samt som underlag vid värdering av kostintag. Praktisk användning av SNR är i första hand avsedd för kostplanering för grupper av friska individer med ett visst mått av fysisk aktivitet. Dock är rekommendationerna även lämpliga som en del i behandlingen av flera vanliga riskfaktorer och sjukdomar såsom diabetes, osteoporos, hypertoni, hjärt- kärlsjukdom samt förhöjda lipidvärden. Populationsmålen för det dagliga intaget av fett är 30 %, kolhydrater 55 % och protein 15 %. Intaget av mättade fetter bör minska och inte överstiga 10 % av det dagliga intaget för att minska risken för kardiovaskulära sjukdomar. Dessa rekommendationer gäller för friska vuxna och barn över 2 år (Livsmedelsverket, 2005). Likväl passar SNR-kosten även individer med övervikt, diabetes och metabolt syndrom i de flesta fall (Ericsson & Ericsson, 2008). 6

7 LCHF-kosten skiljer sig markant från Livsmedelsverkets (2005) rekommendationer var LCHF-kosten föremål för en utredning efter anmälan till Socialstyrelsen. Ärendet avsåg kostrådgivning till patienter med övervikt och/eller typ 2-diabetes. Anmälarna ansåg att en kost rik på fett och protein men fattig på kolhydrater äventyrade patienternas säkerhet. Efter Socialstyrelsens utredning 2008 fastslogs att kostråden överensstämde med vetenskap och beprövad erfarenhet. Dock var den vetenskapliga basen smal och långtidsstudier saknades. På grund av detta rekommenderades, som vid all intervention, noggrann och regelbunden uppföljning samt journalföring av patienter (Socialstyrelsen, 2008). LCHF-kosten framställs i media och bloggsammanhang som en snabb väg till viktminskning. Lågkolhydratkost med hög andel fett, som rekommenderas av kvällstidningar och bloggforum, är inte testat i vetenskapliga studier. Därmed finns ingen kunskap om långtidseffekterna. Individer som följer en diet/kost med lågt intag av kolhydrater och hög andel fett behöver medicinsk uppföljning. Detta sker sällan eftersom rådgivningen sker i böcker, tidningsartiklar och bloggsidor (Dietisternas Riksförbund, 2010). Strax efter Socialstyrelsens utlåtande 2008, publicerades en debattartikel i Läkartidningen där Socialstyrelsen kritiserades för utförd bedömning. Marcus et al (2008) hävdade att Socialstyrelsens bedömning saknade stöd i vetenskaplig litteratur även om det enbart handlar om viktminskningsbehandling. Detta startade en debatt mellan förespråkare för en balanserad kost enligt SNR och förespråkare för en radikal reducering av kolhydratintaget till fördel för ett högt fettintag (LCHF-kost). Risker och fördelar beträffande lågkolhydratkost med högt fettintag diskuterades. LCHF-kost rekommenderar ett högt fettintag ( 60E%) där fettet med fördel ska vara mättat animaliskt och inkludera feta mejeriprodukter. Förespråkare för LCHF-kost hävdar att den är betydligt bättre för hälsan och att energiunderskottet ger bättre viktnedgång än traditionella kostråd (Marcus et al, 2008). Förespråkarna för SNR menar däremot att LCHF-kost medför negativa långtidseffekter. Högt intag av mättat fett och protein ökar risken för dödlighet i kardiovaskulär sjukdom. Dessutom riskerar vitamin- och kostfiberintaget bli för lågt. LCHF-kosten går också tvärt emot rekommendationerna för cancerprevention. Likafullt är viktminskning, oavsett metod, gynnsamt för obesa och personer med diabetes typ-2. Vetenskapligt stöd finns för att det som korttidsbehandling inte är sämre än andra metoder med en måttlig reducering av kolhydrater och ökat fettintag. Ur ett helhetsperspektiv bör LCHF-kost inte rekommenderas och extremdieter med 5-10 E% kolhydrater ska i högre grad hanteras med försiktighet (Marcus et al, 2008). Eenfeldt (2008) svarade genom att hävda att det vetenskapliga stödet för en kost enligt SNR är svagt och att det inte finns något övertygande samband mellan hjärtsjukdom och intag av mättat fett. Lågkolhydratkost går emot den kunskap sjuksköterskor erhåller under utbildningen. Med tanke på pågående debatt är det av stor vikt för sjuksköterskor att öka kunskapen om lågkolhydratkost samt SNR. Lagstiftning Enligt Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska arbete utfört av hälso- och sjukvårdspersonal ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Riktlinjer och rekommendationer I Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) betonas att sjuksköterskans arbete ska bygga på vetenskap och beprövad 7

8 erfarenhet, präglas av ett etiskt förhållningssätt samt utföras i enlighet med gällande författningar och andra riktlinjer. Sjuksköterskan ska verka för en omvårdnad som överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet genom att söka, analysera och kritiskt granska relevant information/litteratur samt implementera ny kunskap. Omvårdnadsteori Omvårdnadsteorier kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera och formulera omvårdnadsmål samt indikera vilka metoder eller handlingsstrategier som bör tillämpas (Kirkevold, 2000). Delar av Dorotea Orems egenvårdsteori ansågs lämplig att använda beträffande patientens egenvård och sjuksköterskans ansvar. Orems egenvårdsteori syftar till att kompensera patientens förmåga att främja och tillvarata egen hälsa och förebygga sjukdom vid egenvårdsbrist. Med egenvård avses de handlingar som patienten själv tar initiativ till och utför för att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Egenvårdsbrist uppstår vid obalans mellan personens egenvårdskrav (det som måste utföras för att tillgodose behovet av egenvård) och egenvårdskapacitet (förmågan att tillgodose behoven av egenvård). Egenvårdsbristen utgör grunden för omvårdnaden (Kirkevold, 2000). Sjuksköterskans uppgift består i att kompensera patientens bristande egenvårdsförmåga samt att försöka utveckla patientens egenvårdskapacitet. För att tillgodose egenvårdbehoven gör sjuksköterskan en bedömning över vad som bör och kan göras. Oavsett mål måste alla handlingar individualiseras och anpassas till den enskilda patienten. Sjuksköterskans omvårdnadskapacitet bygger på kunskaper, färdigheter och värderingar som är nödvändiga för att utföra planerade omvårdnadshandlingar. Sjuksköterskans hjälpmetoder för att tillgodose patientens egenvårdskrav består bland annat i att handleda och undervisa. Handledning kan bestå av råd, rekommendationer, förslag, och anvisningar. Undervisning består av att identifiera patientens behov av kunskap och motivera patienten till lärande så att patientens egenvårdskapacitet ökar (Jahren Kristoffersen, 2006). Definitioner För att förtydliga begrepp som används i studien definieras övervikt och fetma samt ketogen diet. Övervikt/Fetma Definition av övervikt och fetma sker vanligen med BMI (body mass index) och anges i kg/m² enligt WHO ( ). Se Tabell 1. Tabell 1. Övervikt och fetma definierat med BMI (body mass index kg/m²) BMI Undervikt <18,5 Normalvikt 18,5-24,9 Övervikt 25-29,9 Fetma, grad ,9 Fetma, grad ,9 Fetma, grad 3 >40 Kroppsfettets lokalisering är också av betydelse. Särskilt bukfetma utgör stor risk för metabola syndromet. För män med ett midjemått >102cm och kvinnor >88cm ökar riskerna markant för utveckling av metabola komplikationer (Torgersson et al, 2009). Ofta kombineras midjemåttet med midje/höftkvot och då bör 8

9 gränsvärdet inte överstiga >1.0 för män och >0.85 för kvinnor (Ericson & Ericson, 2008). Ketogen diet Med ketogen diet avses en kost med så lågt kolhydratintag att kroppen försätts i ketos. Det innebär att kroppen börjar producera ketonkroppar från fettet. Detta tillstånd anses underlätta viktnedgång. En ketogen diet innehåller oftast inte mer än maximalt 20g kolhydrater per dag (Johansson, 2007). Näringsämnen De ämnen från maten som tas upp av kroppen och har någon funktion i de livsprocesser som sker i alla celler, kallas näringsämnen. För att må bra krävs rätt sorts näring och rätt mängd näring och energi (Christensson & Sundling, 2000). Nedan ges en presentation av kolhydrater, protein, fett och vissa vitaminer och dess funktion i kroppen. De näringsämnen som presenteras är av relevans för studien och för förståelsen av de granskade artiklarna samt efterföljande diskussion. Kolhydrater Den viktigaste energikällan för kroppen är kolhydrater. Kolhydrater är ett samlingsbegrepp för olika sockerarter, kostfibrer och stärkelse. Sockerarter delas in i monosackarider (glukos, fruktos och galaktos), disackarider (sackaros), polysackarider(stärkelse) och oligosackarider (kostfibrer) beroende på hur spjälkningsbara de är. Kostfibrer finns i hög grad i grovt bröd, musli, fullkornspasta, baljväxter, potatis, rotfrukter, grönsaker samt frukt och har goda egenskaper. Vid rikligt intag av kostfiber tar matspjälkningen längre tid och blodglukosstegringen blir långsammare och mindre. För litet intag av kolhydrater kan leda till energibrist och näringsbrist. Om kolhydratintaget ligger under 50g/dag blir inte hjärnans och nervsystemets behov tillfredsställda. Kroppen löser bristen genom att omvandla aminosyror till glukos. Sedan omvandlas fettsyror till ketonkroppar. Detta tillstånd tär på muskler och fettförråden i kroppen. Risken för överkonsumtion av kolhydrater är liten på grund av att kolhydrater mättar och har lågt energiinnehåll. Ett undantag är socker (sackaros) som har ett högt energiinnehåll men innehåller nästan ingen näring (Johansson, 2007). För högt intag av socker leder till fetma och blodglukossvängningar (Christenson & Sundling, 2000). Kortkedjiga fettsyror (butyrat, ättiksyra och propionsyra) bildas av kolhydrater som passerat tunntarmen utan nerbrytning (Nyman, 2008). Dessa surgör tarminnehållet. Försurningen minskar bildningen av cancerframkallande ämnen och minskar risken för tarminfektioner genom att stärka immunförsvaret i tarmen. Butyrat verkar som energikälla för colonceller och förbättrar försvaret mot cancerframkallande ämnen (Johansson, 2007). Cancerutvecklingen förhindras genom stimulering till hälsosam celltillväxt och minskade DNA-skador (Scandlab, ). Colonslemhinnan absorberar propion, vilket verkar ha en hämmande effekt på kolesterolbildningen i levern (Johansson, 2007). Ättikssyran stimulerar däremot kolesterolbildningen i levern (Nyman, 2008). Det finns studier som visar på ett direkt samband mellan kolhydratintag och koncentrationen av kortkedjiga fettsyror (Duncan et al, 2007). Fett Fettsyror delas grovt in i tre grupper; mättade, enkelomättade och fleromättade (Johansson, 2007). Mättade fettsyror finns bland annat i kött- och 9

10 charkuteriprodukter samt mjölkprodukter med hög fetthalt. Fleromättade fettsyror finns i vegetabiliska oljor, margariner och alla fisksorter. Enkelomättade fettsyror finns i vissa grönsaker samt rapsolja och olivolja (Ericson & Ericson, 2008). Två fettsyror är essentiella för människan (omega 6 och omega 3). Dessa måste ingå i kosten och är nödvändiga för immunförsvaret, synen, hjärnans funktion, reglering av cellernas proteintillverkning och hudens funktion. I cellernas membran ingår kolesterol och påverkar in- och utflödet av olika ämnen. Gallsalter, D-vitamin, hormoner (kvinnliga och manliga) samt stresshormonet kortisol bildas av kolesterol (Johansson, 2007). Lipider klassificeras genom skillnad i densitet, ju mer protein och ju mindre lipider, desto högre densitet (Bjålie et al, 2006). LDL (Low Density Lipoproteins) är de mest kolesterolhaltiga lipoproteinerna och har låg densitet. LDL benämns det skadliga kolesterolet och bildas i levern samt transporterar kolesterol från levern till kärlväggar och vidare ut i vävnader. Hög LDL-halt i plasma utgör en stark riskfaktor för aterosklerosutveclkling och hjärtinfarkt (Ericson & Ericson, 2008). HDL (High Density Lipoproteins) innehåller mindre mängd kolesterol än övriga lipoproteiner (Bjuväng et al, 2006). HDL bildas i levern och tarmslemhinnan och transporterar kolesterol från kärlväggen och vävnaden tillbaka till levern. Detta är gynnsamt för kärlen och hämmar aterosklerosprocessen. HDL benämns det goda kolesterolet. Risk för utveckling av ateroskleros ökar med låga värden av HDL (Ericson & Ericson, 2008). Totalkolesterol är summan av allt kolesterol (Hedner, 2007a). Största delen av fettet i kosten består av triglycerider. Dessa tillförs kroppen via födan samt bildas i levern (Ericson & Ericson, 2008). Triglycerider tillförs fettväven efter nedbrytning till glycerol och fria fettsyror (lipolys). Därefter sker en omvandling till intracellulära triglycerider. Ytterligare en omvandling, till glycerol och fria fettsyror, sker innan fettsyrorna transporteras till målorganen, via blodet, när lipider behövs för kroppens energiförsörjning (Lönnqvist, 2007). Protein Proteiner består av aminosyror. Det finns 20 olika aminosyror, varav 9 är essentiella. Resterande 11 kan produceras i kroppen förutsatt att kväve tillförs från maten. Ju bättre innehållet av de essentiella aminosyrorna i maten stämmer överens med kroppens behov desto högre är proteinkvaliteten. Proteiner finns i både animaliska (kött, fisk, ägg och mjölkprodukter) och vegetabiliska (cerealier, baljväxter, nötter, mandel och frön) livsmedel. Kroppen är beroende av proteiner som kommunikations- och transportsystem mellan celler. De har stor betydelse för kroppens immunförsvar, blodet, koagulationen, vätskebalansen och phregleringen (Johansson, 2007). Vid för lågt energiintag kan proteinbrist uppstå (Christenson & Sundling, 2000). Proteinbrist leder till minskad muskelmassa, försämrat immunförsvar med ökad risk för infektioner och sämre sårläkningsförmåga. Även psykiska förändringar såsom trötthet, depression och apati är vanliga. Det finns i nuläget inga säkra belägg för att ett högt proteinintag (15-25 E%) skulle påverka hälsan negativt. Men det finns indikationer på ökade risker beträffande bland annat colorektalcancer och kardiovaskulära sjukdomar (Nordic Nutrition Recommendations, 2004). En studie utförd i Tyskland påvisar även ett samband mellan högt proteinintag och bröstcancer i en population av kvinnor som inte nått menopaus (Hermann et al, 2002). Däremot om njurskada föreligger är ett högt proteinintag skadligt, på grund av den ökade belastningen proteinerna utövar på njurarna (Johansson, 2007). 10

11 Vitaminer Folsyra tillhör gruppen vattenlösliga B-vitaminer och verkar tillsammans med vitamin B-12. Folsyra deltar vid bildning av nukleinsyror i DNA samt bildning och nedbrytning av en del aminosyror (Johansson, 2007). Naturliga källor till folsyra är mörkgröna bladgrönsaker, olika sorters kål, bönor, kikärter, linser, frukt, bär, fullkornsprodukter, filmjölk och yoghurt (Livsmedelsverket, ), men även lever, jäst och fullkornsbröd (Ericson & Ericson, 2008). Kvinnor i barnafödande ålder rekommenderas högre intag av folsyra och gravida samt ammande har ett ökat behov av folsyra (Livsmedelsverket, ). Behovet av folsyra ökar vid graviditet för att säkerställa fostrets behov. För låg folsyrahalt hos den gravida kvinnan ökar risken för ryggmärgsbråck eller annan neuralrörsskada hos fostret (Ericson & Ericson, 2008). Redan 3-4 veckor efter befruktningen sker de eventuella missbildningarna (Growingpeople, ). Folsyraintaget i Sverige ligger redan under rekommenderat dagligt intag på grund av förhållandevis lågt intag av frukt och grönsaker (Johansson, 2007). Vid folsyra- och B12-brist stiger homocystein i blodet (Kang et al, 1987). Homocystein är en aminosyra som ingår i bildningen av en essentiell aminosyra, men inte i bildningen av proteiner (Lund & Malmquist, 2005). Lågkolhydratkost Det finns ett flertal varianter på dieter med kolhydratrestriktioner. Definitionerna varierar och är emellanåt otydliga, vilket komplicerar en värdering av de olika dieterna (Torgersson et al, 2009). Det har framkommit förslag på definition av lågkolhydratdiet i tre kategorier utifrån andelen procent kolhydrater kosten innehåller. En måttlig kolhydratdiet föreslås innehålla 26 % kolhydrater, en lågkolhydratdiet < 26 % kolhydrater och ketogen diet < 30g kolhydrater (Accurso et al, 2008). Kolhydratbegränsning leder till snabb förbrukning av kroppens glukos- och glykogenförråd. Snabb viktnedgång beror på att vatten förloras när glykogenförråden töms, eftersom glykogen binder vatten. Kroppens ämnesomsättning ställs om och fettet börjar användas som första energikälla (Livsmedelsverket, ). LCHF (Low Carb High Fat) LCHF ersätter i första hand kolhydraterna med fett (Livsmedelsverket, ). Förklaringen till att förespråkarna för LCHF anser kosten/diet vara den bästa för människan sätts i ett historiskt perspektiv. Evolutionistiskt har människan levt som fiskare, jägare och samlare och ätit främst animaliskt fett. Kolhydratintaget bestod av blad, rötter, nötter, bär och frukter. På grund av dess säsongsbetoning utgjorde kolhydraterna inte den viktigaste närings- och energikällan. I samband med jordbrukets introduktion ökade intaget av kolhydrater. Detta ledde till försämrad hälsa i form av övervikt, diabetes, hjärtsjukdom och andra kroniska folksjukdomar. Produkter som helst ska avstås helt ifrån eller intas i minsta möjligaste mån är potatis och potatisbaserade varor, ris och risprodukter, majs och majsprodukter, spannmålsbaserade produkter, allt socker och allt sockrat, margariner och omega-6-rika matoljor. Även frukt bör intas sparsamt. Friska och icke-överviktiga kan äta en frukt per dag. Överviktiga och sjuka bör begränsa fruktintaget. Frukt anses vara en sockerlösning, jämförbar med saft och läskedrycker. För hälsans skull innehåller frukt inget som inte finns i grönsaker. Beträffande grönsaker föredras de som växer ovan jord eftersom rotfrukter innehåller mer kolhydrater. Tillsatser som glutamat, smakförstärkare och E- nummer bör undvikas. Så kallade light-produkter ska inte användas. Ekologiska produkter är att föredra. En produkt bör per 100g inte innehålla mer än 5g 11

12 kolhydrater. Kolhydraterna omvandlas till glukos och höjer blodglukos och blodinsulin, vilket i sin tur leder till kärl- och vävnadsskador. Därmed rekommenderas diabetiker, överviktiga samt personer med metabola syndromet och de flesta andra folksjukdomarna, av LCHF-förespråkare, att reducera kolhydratintaget kraftigt (Dahlqvist, 2008). Högproteindiet Högproteindieter är ingenting nytt och har av vissa läkare rekommenderats i årtionden. Det finns flera olika varianter och samtliga är kontroversiella. Gemensamt för alla är att kolhydratintaget begränsas kraftig och ersätts framför allt med proteiner. Den mest kända av alla högproteindieter är sannolikt Atkinsdieten. Den introducerades på 1970-talet av Robert C. Atkins (kardiolog från New York City) bästsäljande bok Dr Atkins Diet Revolution (Goldstein & Goldstein, 2002). Enligt Atkins (2002) beror metabola rubbningar vid obesitet inte på fettintaget utan på för högt kolhydratintag, framför allt raffinerade kolhydrater. Atkinsdieten delas in i 4 faser. Syftet är att i fas 1 försätta kroppen i ketos, vilket sker när kolhydratintaget är tillräckligt litet. Under den första fasen ska det dagliga kolhydratintaget inte överstiga 20g. Kolhydratintaget ökas sedan successivt under fas 2-4 tills målvikten uppnåtts (Atkins, 2002). Tillskott av multivitaminer och kalcium rekommenderas under första fasen (Johansson, 2007). Det krävs en del experimenterande för att hitta nivån av kolhydratintag så att målvikten nås och sedan kan hållas. Atkinsdieten rekommenderas främst till överviktiga och personer som har problem att begränsa sitt kolhydrat/sockerintag (Atkins, 2002). Patofysiologi Litteraturöversikten inkluderar patologiska tillstånd och patologiska processer som på olika sätt påverkats av lågkolhydratdieter. Nedan redogörs kortfattat för de patologiska tillstånd som berörs i större utsträckning. Kardiovaskulär sjukdom Vid kardiovaskulär sjukdom drabbas kroppens artärer, främst hjärtats kranskärl och hjärnans blodkärl. Den vanligaste orsaken är ateroskleros. Vid ateroskleros förträngs och försvagas artärerna av kalk- och fettinlagringar i kärlväggen (Hedner, 2007a). Personer med etablerad kranskärlssjukdom, hypertoni (eller annan aterosklerossjukdom), typ 2-diabetes, förhöjt LDL-kolesterol eller lågt HDL-kolesterol eller hög kvot mellan apolipoproteiner (transportörer av HDL och LDL), rökare, kronisk njursjukdom samt tidig menopaus utgör särskilda riskgrupper för aterosklerosutveckling (Ericson & Ericson, 2008). Aterosklerosprocessen I artärväggarna medför aterosklerosprocessen en kronisk inflammation. Förändringarna engagerar till största del de stora och medelstora artärerna som hjärtats kranskärl, aorta, hjärnans artärer, njurartärer. Även perifera artärer drabbas och då främst i nedre extremiteterna. Processen påverkar kärlen fläckvis och startar vanligtvis vid förgreningar i kärlen där virvelbildning uppstår. Mekaniskt slitage och toxiska effekter skadar kärlets intima. LDL-partiklar fastnar på det skadade området och oxiderar. Inflammatoriska processer startar. Makrofagerna börjar fagocytera det oxiderade LDL-kolesterolet. En omvandling av oxiderat LDL-kolesterol till skumceller (kolesterolfyllda makrofager) och en förtjockning av kärllumen uppstår. Detta är första tecknet på ateroskleros. Plack bildas av nekrotiserade överfyllda skumceller och kolesterol. Detta förtränger 12

13 kärlets lumen ytterligare och ytan blir ojämn. Cytokiner frisätts och utlöser en lokal kärlväggsinflammation. Processen fortsätter och en kronisk inflammation uppträder. Successivt ökar placket i storlek och blir bristningsbenäget med risk för ruptur. Ett rupterat plack leder till trombosbildning som i sin tur kan orsaka hjärtinfarkt och stroke. Aterosklerosprocessen är en process över tid, ofta kan det handla om decennier. Under tillfälliga försämringsperioder kan plack tillväxa kraftigare och då ökar risken för hjärtinfarkt (Ericson & Ericson 2008). Homocysteinemi Vanligaste orsaken till förhöjda homocysteinvärden är brist på folsyra och/eller B- 12 och/eller B6, oftast på grund av malnutrition eller malabsorbtion. Det kan bero på livsstilsfaktorer som felaktig kost (fet mat, brist på fisk och grönsaker, mycket kaffe/te, alkohol, stress och rökning). Stegrade homocysteinvärden på grund av folsyrabrist kan ge symtom som allmän kraftlöshet och trötthet (Praktisk Medicin, ). Låggradig homocysteinemi är en oberoende riskfaktor för kardiovaskulära sjukdomar och associeras med neuropsykiatriska problem, framför allt demensutveckling (Labmedicin Skåne, ). Graham et al (1997) menar att som oberoende riskfaktor för vaskulära sjukdomar är förhöjda homocysteinvärden jämförbara med rökning och högt blodtryck. Kvinnor med förhöjda homocysteinvärden har ofta svårare att bli gravida och risken för graviditetskomplikationer (preeklampsi, för tidig födsel, låg födelsevikt) och missfall ökar (Homocysteine Information site, ). Vid vitaminbrist sker behandling med vitamin B12, B6 och folsyra (Praktisk Medicin, ). Diabetes Diabetes är en kronisk sjukdom och medför risker såsom komplikationer på kort och lång sikt. Kolhydrater från kosten bryts ner till glukos i tarmen och resorberas därifrån till blodet. Via glukostransportörer GLUT 1-4 (proteiner) transporteras glukos från blodet in i cellerna. Den mest betydelsefulla glukostransportören är GLUT-4 som styrs av insulinet. Energihanteringen i kroppen styrs av insulinet. När kalorier främst kolhydrater tillförs via kosten används de direkt för utvinning och/eller lagring av energi. Då kalorier/kolhydrater inte tillförs förbrukar kroppen fettväven som energiutvinning samtidigt som hjärnans behov av glukos garanteras. Diabetes indelas i två grupper, diabetes typ-1 och diabetes typ-2. Diabetes typ-1 orsakas av skada på insulinproducerande betaceller som resulterar i att insulin inte kan produceras. Vid Diabetes typ-2 är det GLUT-4 som reagerar dåligt på insulinet, insulinfrisättningen sker men i mindre utsträckning (Hedner, 2007b). SYFTE Att undersöka aktuell forskning beträffande lågkolhydratkost. Frågeställningar Vilka är förtjänsterna med lågkolhydratkost? Vilka är riskerna med lågkolhydratkost? 13

14 METOD Litteraturstudiens metod är utformad efter Goodmans (1993) sju steg. Goodmans sju steg Sex av de sju stegen (Goodman, 1993) användes för att underlätta och strukturera arbetet med litteraturstudien. Nedan följer en redovisning över hur dessa användes. Steg 1. Precisera problemet för studien Ämnet valdes utifrån intresset att undersöka aktuell forskning kring lågkolhydratkost samt vilka risker och/eller förtjänster som finns med detta. Med tanke på pågående debatt angående lågkolhydratkost ansågs det viktigt för sjuksköterskan att öka kunskapen i ämnet. Steg 2. Studiernas exklusions- och inklusionskriterier För kvalitetens skull exkluderades överlag studier bort med ett bortfall på >30%. Studier baserade på djurförsök exkluderades också på grund av att fokus legat på omvårdnad utifrån sjuksköterskans perspektiv. Även studier som behandlade barn exkluderades eftersom arbetet riktas till allmänsjuksköterskan. Inklusionskriterier var studier utförda på vuxna individer, att artiklarna var publicerade på engelska samt att lågkolhydratkoster inte översteg ett intag på 20% kolhydrater. Eftersom syftet var att undersöka aktuell forskning begränsades studierna i tid till att vara maximalt 5 år gamla. Artiklarna skulle ha ett IMRADformat enligt Polit & Beck (2006), det vill säga de skulle innehålla introduktion, metod, resultat och diskussion. I studien inkluderades artiklar som stämde överens med nyckelorden. Steg 3 Formulera en plan för litteratursökningen För artikelsökning användes databaserna PubMed och CINAHL. Dessa databaser användes av två anledningar. För det första erhölls utbildning i sökning via dessa databaser genom Malmö Högskolas bibliotek. För det andra innehöll PubMed medicinsk vetenskap och CINAHL omvårdnad och därmed täcktes båda områden in. Sökord valdes utifrån vad som matchade syftet i litteraturstudien. Övriga källor som användes var litteratur i medicinsk vetenskap, statistik, näringslära, forskningsmetodik, omvårdnad samt vetenskapliga artiklar, andra artiklar, internetsidor, populärvetenskaplig litteratur, lagar och riktlinjer. Från början bestämdes att litteraturstudien skulle arbetas fram tillsammans även om vissa moment delades upp mellan författarna. Steg 4. Genomför litteratursökningen och samla in studier som möter exklusion- och inklusionskriterierna Fritextsökningar via PubMed och CINAHL gjordes på nyckelord för att få en uppfattning om aktuella publikationer kring forskningsfrågan. Därefter genomfördes sökningar med olika kombinationer av sökord. När sökningar ledde till ett stort antal träffar, förändrades sökningen med modifiering av sökord och begränsningar för att göra den mer exakt. Relevanta titlar och abstrakts lästes dock även vid ett stort antal träffar. Många artiklar blev utvalda med denna metod. Även fritextsökningar av refererade artiklar blev aktuella via PubMed, CINAHL och Google Scholar. Detta gjordes när vissa artiklar inte kunde användas men där referenslistan innehöll intressanta artiklar. En för litteraturstudien nödvändig artikel kunde inte fås fram i fulltext. Efter att via kontaktat berörd part 14

15 erhölls artikeln från författaren själv. Endast kvantitativa studier har använts och litteraturstudiens fokus är kvantitativ analys. En artikel fanns inte i fulltext via Malmö Högskolas databas utan beställdes och köptes på Malmö Högskolas bibliotek. Sökningarna redovisas i Bilaga 3. Steg 5 och 6. Sammanställ och tolka bevisen För slutlig granskning valdes 14 artiklar ut. Tre av dessa behandlades som en studie eftersom de utgjordes av en pilotstudie och två uppföljningar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett protokoll, omarbetat efter Willman et al (2006). Se Bilaga 2. Utifrån svaren på frågorna i protokollet gjordes en kvalitetsbedömning mellan hög och låg kvalitet. Presentation av kvalitetsbedömningen redovisas i Bilaga 1. Med tanke på det stora antalet studier sammanställdes artiklarna i en matris för att få en överblick. I matrisen ingick vilken typ av studie, studiens längd, deltagare, syfte, metod och huvudfynd. Se Bilaga 1. Inför presentation av resultatet delades studierna in i kategorier samt subkategorier. Resultaten har så långt det varit möjligt behandlats objektivt. De har slutligen diskuterats i resultatdiskussionen med fokus på sjuksköterskans omvårdnadsarbete utifrån Orems egenvårdsperspektiv (Jahren Kristoffersen, 2006). Litteratur om statistik och kvantitativ metodik användes för att bedöma lämpligheten i artiklarna. I huvudsak användes Ejlertsson (2003), Polit & Beck (2006) och Ahtiainen et al (1997). Triangulering genomfördes genom att de valda artiklarna djuplästes och tolkades synkront för att öka litteraturstudiens trovärdighet (Polit & Beck, 2006). Samtliga artiklar lästes och granskades ett flertal gånger. Enligt Polit & Beck (2006) ska artiklarna granskas minst två gånger och vissa delar kan behöva granskas fler gånger. RESULTAT Resultatet bygger på 14 granskade artiklar. Tre av dessa artiklar granskas som en eftersom de berör en studie som följts upp vid två tillfällen. En översikt över studierna presenteras i Bilaga 1. Resultatet presenteras i kategorier, skapade utifrån kolhydraternas fysiologiska inverkan på kroppen. Kolhydraternas inverkan på kolesterol- och triglyceridvärdena Tre av studierna (Keogh et al 2008, Bradley et al 2009, Dashti et al 2007) har redovisat resultat beträffande kolesterolvärdenas förändring i samband med lågkolhydratkost. Under en experimentell studie i Kuwait där deltagarna höll en ketogen diet med ett intag av 20-40g kolhydrater per dag sänktes totalkolesterolet, LDL och triglycerider. HDL ökade signifikant (P < ) i båda grupperna (Dashti et al 2007). Keogh et al (2008) undersökte i en experimentell studie huruvida en lågkolhydratdiet (4 % kolhydrater) jämfört med en diet med hög andel kolhydrater (46 % kolhydrater) påverkade endotelfunktionen och riskmarkörer för kardiovaskulär sjukdom. En signifikant ökning av homocystein iakttogs i både lågkolhydratgruppen och dietgruppen med högt kolhydratintag, men ökningen var signifikant högre i lågkolhydratgruppen (P < 0.01). Även andra faktorer som påverkar hjärta och kärl påvisades. Totalkolesterol och LDL var lägre efter 15

16 viktnedgång och minskade i högre utsträckning i den grupp vars deltagare följde en diet med högt kolhydratinnehåll. HDL förändrades inte i dietgruppen med högt kolhydratintag men ökade i lågkolhydratgruppen. Triglycerider minskade överlag men i större utsträckning i gruppen som höll lågkolhydratdiet. En annan experimentell studie (Bradley et al, 2009) redovisar också en signifikant reduktion av triglycerider (P < 0.01) bland deltagare som höll en lågkolhydratdiet (20 % kolhydrater) jämfört med deltagare vars diet innehöll en högre andel kolhydrater (60 %). En signifikant reduktion av totalkolesterol, LDL och HDL fortgick under hela interventionen i dietgruppen med högt kolhydratintag (P < 0.05). I lågkolhydratgruppen sågs också en minskning, men denna var inte signifikant. Kolhydraternas inverkan på artärerna En experimentell studie (Bradley et al, 2009) undersöktes artärstelhet och det visade en signifikant skillnad mellan grupperna (P = 0.04). En signifikant (P = 0.04) och gynnsam minskning påvisades i den gruppen med högt kolhydratintag. I lågkolhydratgruppen däremot uppvisades en icke-signifikant ökning av artärstelhet. Kostfibrernas betydelse Fiberintaget låg kraftigt under det rekommenderade intaget i en energibegränsad lågkaloridiet, analyserad i en experimentell studie av Brinkworth et al (2009). Vid studiens slut, vecka 8, uppvisade den totala koncentrationen av kortkedjiga fettsyror ha ett positivt samband med intaget av fibrer (r 0.21; P = 0.048) och kolhydrater (r 0.22, P = 0.04). Deltagarna i lågkolhydratgruppen (4 % kolhydrater) uppvisade signifikant reducering av totala koncentrationer fettsyror (P = 0.01), ättikssyra (P = 0.001) och butyrat (P = 0.04) från studiens start till vecka 8. I gruppen som intog kolhydrater i högre grad (46 % kolhydrater) sågs inga signifikanta förändringar under studiens gång. Kolhydraternas inverkan på viktnedgång Fem artiklar (Bradley et al 2009, Dashti et al 2007, Johnston et al 2006, Nielsen et al 2005, Nielsen & Joensson 2006 och 2008, Shai et al 2008) behandlade viktnedgång i samband med lågkolhydratdieter. Samtliga redovisade signifikanta resultat beträffande viktnedgång. Johnston et al (2006) jämförde en ketogen lågkolhydratkost med en icke-ketogen lågkolhydratkost. Det var ingen signifikant skillnad i viktnedgång mellan den ketogena dietgruppen och den icke-ketogena dietgruppen, 6.3 ± 0.6 kg respektive 7.2 ± 0.8 kg (P = 0.324), efter 6 veckors experiment. Reduktion i fettmassa visade inte heller någon signifikant skillnad mellan grupperna. Under fyra veckor (v 7-10) följde deltagarna på egen hand dieterna. Resultatet visade inte någon signifikant skillnad i viktnedgång mellan grupperna (P = 0.114). Däremot tenderade den icke-ketogena lågkolhydratkosten vara lättare att följa än den ketogena lågkolhydratkosten. Ytterligare en studie redovisade resultat från en experimentell studie där effekter av en ketogen diet (<20g kolhydrater/dag) presenterades (Dashti et al, 2007). Två grupper vars deltagare antingen hade högt blodglukosvärde eller normalt blodglukosvärde vid start jämfördes. En signifikant reducering av vikten sågs i båda grupperna (P < ). 16

17 Vid en jämförelse mellan medelhavsdiet, lågkolhydratdiet (20 120g kolhydrater/dag) och lågfettdiet uppvisade alla grupper viktnedgång. Jämfört med lågfettgruppen var viktnedgången störst i grupperna som medelhavsdiet och lågkolhydratdiet (P = 0.001). Viktnedgången bland de 272 deltagarna som fullföljde studien i 24 månader var -3.3±4.1kg för lågfettgruppen, -4.6±6,0kg för medelhavsdietgruppen och -5.5±7.0 kg för lågkolhydratgruppen. Studien visade att medelhavs- och lågkolhydratdiet var effektiva alternativ till lågfettdiet för viktnedgång och föreföll vara lika säkra som lågfettdieten (Shai et al, 2008). Bradley et al (2009) jämförde effektiviteten av lågkolhydratdiet (20 % kolhydrater) och lågfettdiet i en strikt kontrollerad experimentell studie. Viktnedgången från start var likvärdig mellan de två dietgrupperna. Medelvärdet på viktnedgången var 7.6 % i lågkolhydratgruppen och 7.1 % i lågfett-gruppen (P <0.01 i varje grupp). Båda dieterna var lika effektiva beträffande viktnedgång bland överviktiga/obesa vuxna. Beträffande kroppsfett och midjemått fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna (P = 0.63 respektive P = 0.77). En svensk experimentell studie (Nielsen et al, 2005) som följdes upp vid två tillfällen (Nielsen & Joensson, 2006 och 2008) redovisar bland annat en lågkolhydratdiets (20 % kolhydrater) förtjänster beträffande viktnedgång. Under experimentet som varade i 6 månader jämfördes en lågkolhydratdiet (20 % kolhydrater) med en kolhydratrik diet (60 % kolhydrater). Efter 6 månader hade kroppsvikt och BMI i högre grad reducerats i lågkolhydratgruppen jämfört med den grupp (kontrollgrupp) som följde en diet med högt kolhydratintag (Nielsen et al, 2005). Efter pilotstudiens slut önskade sju deltagare från gruppen med högt kolhydratintag övergå till låglkolhydratgruppen. Efter två månaders avbrott tilläts övergången. Denna grupp behandlades separat i uppföljningen vid 22 månader. Vid uppföljning 22 månader från start undersöktes fortsatt följsamhet och resultat. Medelvärdet av vikten hade ökat från 6 månader till 22 månader i lågkolhydratgruppen, 2.7 ± 4.2kg. Av 16 deltagare hade sju behållit eller reducerat vikten efter 22 månader. I dietgruppen med högt kolhydratintag återstod vid 22 månader endast fem deltagare av från början femton. Därmed bearbetades i huvudsak bara lågkolhydratgruppen (Nielsen & Joensson, 2006). Vid nästa uppföljning, 44 månader efter start, är det bara viktutvecklingen bland deltagarna i lågkolhydratgruppen som följs upp. Fem deltagare hade behållit vikten eller reducerat den från 6 månader. Medelvärdet av kroppsvikten hade ökat med 10kg hos fem deltagare. Sju deltagare hade behållit en 10 %-ig viktnedgång jämfört med vikten vid pilotstudiens start. De sju deltagarna som bytte dietgrupp analyserades inte beträffande viktnedgång (Nielsen & Joensson, 2008). Kolhydraternas inverkan på diabetes Efter genomförd experimentell studie drar Dashti et al (2007) slutsatsen att en lågkolhydratdiet är säker att följa under en längre tid samt att dess förtjänster för obesa diabetiker är värdefulla. Båda grupper höll ketogen diet (< 20g kolhydrater/dag). Ena gruppen bestod av obesa diabetiker och den andra obesa individer med normalt blodglukos. I båda grupperna sjönk blodglukosvärdena signifikant (P < respektive P = ). I en pilotstudie på 6 månader, utförd av Nielsen et al (2005), var en del av syftet att följa utvecklingen av fasteblodglukos och HbA1c bland 31 obesa diabetiker som delats in i två dietgrupper. Den ena gruppen följde en lågkolhydratdiet (20% kolhydrater) och den andra (kontrollgrupp) en diet med högt intag av kolhydrater 17

18 (60% kolhydrater). I lågkolhydratgruppen minskade behovet av insulin snabbt efter start. Vid start var insulinbehovet 60 ± 33 E/dag. Efter en veckas intervention sjönk insulinbehovet till 39 ± 21 E/dag. Tre av elva insulinbehandlade deltagare kunde avsluta sin insulinbehandling under interventionen. Medelvärdet av fasteblodglukosvärdet minskade från 11± 2.8 mmol/l till 6.9 ± 1.2 mmol/l. Av de fem deltagare som tablettbehandlades med antidiabetika avslutade två behandlingen och tre minskade doseringen på grund av hypoglykemi. Deltagarna i kontrollgruppen som var insulinbehandlade uppvisade en reducering av medelvärdet i fasteblodglukos från 12.3 ± 1.8 mmol/l till 11.1 ± 4 mmol/l. En lätt ökning i medelvärdet av insulinbehovet sågs hos dessa deltagare. En deltagare minskade medicineringen av antidiabetika. Vid första uppföljningen, 22 månader efter start (Nielsen & Joensson, 2006), låg insulinbehovet på 27 ± 21 E/dag. Två deltagare hade återgått till insulinbehandling på grund av ökat intag av kolhydrater. Sju deltagare önskade efter pilotstudien övergå till lågkolhydratgruppen och fick göra det efter 2 månaders avbrott. Under de två månaderna höjdes medelvärdet av HbA1c, 0.3 ± 0.3 %. Övergången till lågkolhydratdiet ledde till en reducering av HbA1c. Medelvärdet reducerades efter 14 månaders lågkolhydratdiet med 0.9 ± 1.1 %. Vid andra uppföljningen, 44 månader efter start (Nielsen & Joensson, 2008), var antalet insulinbehandlade deltagare detsamma (10st). Insulinbehovet hade från 22- månadersuppföljningen ökat till 41 ± 34 E/dag. Proteinintagets påverkan på kroppen Lagiou et al (2007) har i en observationsstudie med uppföljning utvärderat sambandet mellan ett minskat kolhydratintag och åtföljande ökning i proteinintag med långsiktig dödlighet bland kvinnor i åldern år. Efter noggranna kontroller av riskfaktorer för dödlighet som skulle kunnat agera bakgrundsvariabler, det totala energiintaget samt intaget av mättade fetter visade kvinnor med ett lågt kolhydratintag/högt proteinintag en signifikant högre dödlighet och särskilt kardiovaskulär dödlighet jämfört med de kvinnor som hade ett högre intag av kolhydrater och lägre intag av protein. Risk för dödlighet ökade oavsett sjukdomsorsak med ett lågt kolhydratintag och/eller högt intag av protein. Tydligast var ökningen för dödlighet i kardiovaskulära sjukdomar med ett lågt intag av kolhydrater och högt intag av protein, Hazard ratio 1.15 (95 % CI ). Trichopoulou et al (2007) redovisade ett snarlikt resultat. Med ett lågt kolhydratintag och högt intag av protein var risken för dödlighet ökad, oavsett orsak, signifikant (P = 0.001). Resultatet visade även signifikans beträffande ökad risk för dödlighet i kardiovaskulär sjukdom, 1.09 (95 % CI ). Frukt och grönsakers betydelse för hälsan I en observationsstudie påvisade Nöthlings et al (2008) frukt, grönsaker och baljväxters betydelse beträffande risk för dödlighet. Det sammanlagda intaget av frukt, grönsaker och baljväxter hade i denna studie en skyddande effekt oberoende av mängd. Separata analyser visade att grönsaker och baljväxter var fortsatt skyddande. Av grönsakerna framträdde rotfrukterna som särskilt skyddande vid ett intag på minst 20 g/dag. Intaget av frukt indikerade ett skyddande samband men var inte signifikant. Nöthlings et al (2008) redovisade frukters, grönsakers och baljväxters betydelse för kardiovaskulär hälsa. Sammantaget hade ett högt intag av frukt, grönsaker och baljväxter en skyddande effekt beträffande kardiovaskulär sjukdom, RR 0.88 (95 % CI ). Vid separat analys av 18

19 frukt, grönsaker och baljväxter var det bara grönsakerna som inte nådde signifikans. Ytterligare en studie (Joshipura et al, 2008) redovisade ett samband mellan fruktoch grönsaksintag och risk för kardiovaskulär sjukdom. Ett signifikant resultat redovisades dock enbart beträffande män, där frukt- och grönsaksintag minskade risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom (RR = 0.90; 95 % CI ). Frukt- och grönsaksintag, särskilt gröna blad och karotenrika frukter och grönsaker, visade en trend beträffande skyddande effekt för kardiovaskulär sjukdom. De deltagarna med lägst intag av kolhydrater uppvisade även det lägsta intaget av frukt och grönsaker. Mirmiran et al (2009) drog, utifrån utförd tvärsnittsstudie, slutsatsen att konsumtionen av frukt och grönsaker var dosrelaterad och kunde i ett högre intag sättas i samband med lägre koncentrationer av LDL och minskad risk för kardiovaskulära sjukdomar. I studien var medeltalet på antalet frukt- och grönsaksportioner per dag 5,6 ± 3,4 och med en utbredning från portioner per dag. Ett högre intag av frukt och grönsaker var associerat med en lägre prevalens av kranskärlssjukdom (P < 0.01) och lägre Keys score (P < 0.01). Över huvud taget förknippades ett högre intag av frukt och grönsaker med en hälsosammare kosthållning och även ett högre energiintag (P < 0.01), högre procentuellt intag av kolhydrater, fibrer, kalium och C-vitamin och ett procentuellt lägre intag av fett (P < 0.05) och mättat fett (P < 0.04). Deltagarna i de högre kategorierna av frukt- och grönsaksintag uppvisade överlag bättre kolesterolvärden, såväl totalkolesterol som LDL, HDL och beräknade kvoter. Joshipura et al (2008) konstaterade vid jämförelse att intaget av folsyra, kalium, vitamin C och fibrer var lägre bland deltagarna med ett lägre kolhydratintag. Bland kvinnor i gruppen med lägst kolhydratintag var det totala folsyraintaget 371 g. I gruppen av kvinnor med högst kolhydratintag var folsyraintaget 505 g. Deltagarna med lågt intag av kolhydrater uppvisade generellt sämre levnadsvanor i form av högre förekomst av rökning och fysisk inaktivitet. Keogh et al (2008) redovisade signifikant sjunkande folsyravärden bland deltagare i en experimentell studie som följde en lågkolhydratdiet (4 % kolhydrater) jämfört med en grupp som intog en högre andel kolhydrater (46 % kolhydrater). DISKUSSION I metoddiskussionen analyserades styrkor och svagheter med metoden för den kvantitativa litteraturstudien som i detta fall var Goodmans (1993) sju steg. Resultatdiskussionen diskuterades utifrån artikelförfattarnas metoder och resultaten som presenterades. Diskussionen beträffande resultatet fördes utifrån ett omvårdnadsteoretiskt perspektiv för att kunna överföras på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metoddiskussion Metoddiskussionen redovisas utifrån Goodmans (1993) sju steg. Steg 1. Precisera problemet för studien Problemet består i huvudsak av att lågkolhydratkost går emot den kunskap sjuksköterskor erhåller under utbildning samt SNR (Livsmedelsverket, 2005). Därför är det viktigt för sjuksköterskan att öka kunskapen om lågkolhydratkost och SNR (Livsmedelsverket, 2005). Detta kan tyckas vara dietisternas ämne och 19

20 arbetsfält. Men med tanke på alla de situationer där kostrådgivning kan efterfrågas av allmänsjuksköterskan är detta ett viktigt ämne för sjuksköterskan. En styrka i arbetet med litteraturstudien har varit det stora intresset av kostens betydelse för hälsa och sjukdom. I många fall kan sjukdomar förhindras eller förloppet fördröjas med en väl sammansatt kost (Johansson, 2007). En förkunskap av ämnet har funnits under hela litteraturstudiens gång vilket skulle kunna betecknas som en svaghet. Detta har diskuterats under hela processen för att på ett så öppet sätt som möjligt kunna bearbeta materialet som i många delar varit kontroversiellt. Steg 2. Studiernas exklusions- och inklusionskriterier Exklusions- och inklusionskriterierna utarbetades utifrån allmänsjuksköterskans omvårdnadsansvar. Djurförsök och studier som berörde barn och ungdomar. uteslöts. Det är dock värt att nämna att det fanns ett flertal intressanta studier om barn och ungdomar och experiment på djur som visade på mycket intressanta resultat. Eftersom det alltid är ett stort bortfall i dietstudier (Johansson, 2007) exkluderades studier med ett bortfall på >30%. Det finns ingen generell gräns för acceptabel bortfallsfrekvens. Men bortfallet måste sättas i relation till övriga felkällor i studien (Ahtiainen et al, 1997). I detta sammanhang bör nämnas att pilotstudien (Nielsen et al, 2005) samt efterföljande två uppföljningsstudier (Nielsen & Joensson, 2006 & 2008) inte uppfyllde dessa krav. Anledningen till att dessa studier ändå bearbetades är att dessa studier används av LCHF-förespråkare i syfte att stärka det vetenskapliga underlaget för att LCHF-kost är säkert att följa under lång tid (Eenfeldt, 2008 & Dahlqvist, 2008). På grund av den stora variationen på kolhydratintag i lågkolhydratkoster inkluderades enbart studier där kolhydratintaget var 20 % i det som betecknades som lågkolhydratkost. En styrka i litteraturstudien är att inga bearbetade studier är äldre än 5 år. Steg 3 Formulera en plan för litteratursökningen Planen var att söka litteratur som handlade om risker och förtjänster med lågkolhydratkost. Dessa studier handlade bara om vad som hände när kolhydraterna ersattes med fett eller protein. Konsekvensen av att vissa näringsgrupper uteslöts bearbetades inte. Därför modifierades planen till att söka på näringsämnen och livsmedel som undviks i lågkolhydratkost/dieter. Steg 4. Genomför litteratursökningen och samla in studier som möter exklusion- och inklusionskriterierna Sökningarna på PubMed och CINAHL genomfördes med ungefär samma sökord och kombinationer av sökord. Detta gjordes för att täcka in både den medicinska vetenskapen och omvårdnaden. En svaghet skulle kunna vara att sökningarna på PubMed och CINAHL delades upp mellan författarna. På grund av tidspress ansågs detta nödvändigt. Triangulering i litteratursökningen via databaserna hade varit önskvärt för att stärka datainsamlingen. Trots att begränsningar gjorts till bara vuxna människor redovisades ändå träffar med studier som utförts på djur samt artiklar som rörde barn och ungdomar. Vid sökningar på CINAHL uppvisades väldigt många träffar som inte var relevanta för sökorden. Ytterligare en svaghet som tog dyrbar tid i anspråk var att artiklar som inte fanns i fulltext på PubMed kunde finnas i fulltext antingen på CINAHL eller Google Scholar. Referenslistor granskades i artiklar som var av stort intresse, men där artikeln i sig inte kunde användas i litteraturstudien. Det handlade oftast om metaanalyser, 20

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes

Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Informerande dokument Information Sida 1 (5) Kost och fysisk aktivitet vid diabetes Kosten vid diabetes Basen för all diabetesbehandling är kosten. Många personer med typ 2- diabetes och övervikt/fetma

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har

Läs mer

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C B-vitamin (i B gruppen ingår flera vitaminer): B1, tiamin Muskelbyggaren FINNS I: Bröd, mjöl, gryn, spagetti, fläskkött, fisk, bönor, sparris

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Matprat i primärvården

Matprat i primärvården Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se

Baljväxtakademin. Lund 18 april 2012. Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxtakademin Lund 18 april 2012 Nutritionist Ulla Johansson www.idunmatochnaringskonsult.se Baljväxter, värda sin vikt i guld? Johannesbrödsträdets grekiska namn keration har gett namn åt måttet carat,

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Hur kan dietisten hjälpa till vid

Hur kan dietisten hjälpa till vid Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för

Läs mer

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER NATURLIG SÄNKNING AV KOLESTEROL OCH BLODSOCKER ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN TRIMB Inledning Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där hjärtat eller blodkärlen inte fungerar som

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering

Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna SKOLINFO Dietisterna, Huddinge och Solna Diabetiker kan äta som de önskar, men men de saknar förmåga att göra insulin! Mål med kostbehandling Individualisering Tillräckligt energi- och näringsintag Blodsocker

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Kostrekommendationer och modedieter

Kostrekommendationer och modedieter Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll 1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll Jag vill börja med att sätta in min kostmodell i ett historiskt perspektiv. Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare.

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Fysiska effekter av ett stillasittande yrke. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer