Utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen 180/220 poäng (270/330 högskolepoäng) vid Uppsala universitet

Transkript

1 Utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen 180/220 poäng (270/330 högskolepoäng) vid Uppsala universitet 2009/2010 Utbildningsplanen beslutad 16 mars 2009 av Tekniska utbildningsnämnden

2 Utbildningsplan för civilingenjörprogrammen180/220 poäng vid Uppsala universitet läsåret Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden att gälla fr o m Beslut om att anordna civilingenjörsprogram Enligt beslut av konsistoriet och rektorsämbetet skall civilingenjörsprogrammen i materialfysik, miljö- och vattenteknik, molekylär bioteknik och teknisk fysik finnas inrättade vid universitetet fr.o.m. 1 juli Enligt beslut av konsistoriet skall civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi finnas inrättat vid universitetet fr.o.m. 1 juli Programmet i materialfysik byter namn fr.o.m till teknisk fysik med materialvetenskap efter beslut av rektor Enligt beslut skall civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, inriktning läkemedel och material, finnas inrättat vid universitetet fr.o.m. 1 juli Enligt beslut skall civilingenjörsprogrammen i energisystem och system i teknik och samhälle finnas inrättade vid universitetet fr.o.m. 1 juli Enligt beslut i konsistoriet skall programmet i bioinformatik finnas inrättat fr.o.m. 1 juli 2001 och påbyggnadsprogrammet till civilingenjör i elektroteknik finnas inrättat fr.o.m. 1 juli Enligt beslut av rektor ändras samtliga civilingenjörsprogram inför lå 2002/2003 från 180 poäng till 180/220 poäng. Alternativet 220 poäng innehåller förutom kravet för civilingenjörsexamen även kravet för en filosofie kandidatexamen med företagsekonomi som huvudämne.. För studenter som uppfyller givna programkrav ges platsgaranti till att läsa 220 poäng inklusive 60 poäng i ämnet företagsekonomi. Ny högskoleförordning gäller från hösten 2007 varför civilingenjörsprogrammen i denna form upphör och ersätts av civilingenjörsprogram 300 högskolepoäng. Studenter som antagits till studier enligt den gamla förordningen har rätt att avlägga examen enligt denna förordning fram till år Mål för civilingenjörsutbildningarna 1 kap. 9 högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha (från högskoleförordningen) tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn tagen till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utvecklingen eller utnyttjandet av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå. 4

3 3 Lokala mål för civilingenjörsprogrammen 3.1 Allmänna lokala mål för civilingenjörsprogrammen (utöver de i högskoleförordningen fastställda) Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på: En bred teknisk kompetens inom sitt område som uppnås genom en väl avvägd sammansättning av teknik och naturvetenskap med anknytning till såväl näringsliv som aktuell forskning. färdigheter att lösa problem med ett projektorienterat arbetssätt, samt god förmåga att samarbeta och lösa problem i grupp goda kunskaper och färdigheter, i användning av datorbaserade hjälpmedel, som stöd för ingenjörsarbete förmåga att inhämta facklitteratur på svenska och engelska samt god förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt på svenska och engelska förmåga att kunna applicera nya forskningsrön på tekniska problemställningar förmåga att med teoretiska modeller kunna beskriva förlopp, bedöma tillämpbarhet och begränsningar samt tolka och värdera resultat Utbildningen skall ge behörighet till forskarutbildning. 3.2 Mål för civilingenjörsprogrammet i energisystem (ES) Teknikområdet energisystem består av processer och system för råvarutillförsel, omvandling, distribution och användning av olika energislag. Civilingenjörsprogrammet i energisystem syftar till att utbilda civilingenjörer lämpade att arbeta både med specifika energitekniska frågor och med energisystem ur ett helhetsperspektiv och inom ramen för en hållbar energianvändning. De skall ha förmåga att väl kunna kommunicera med specialister från vitt skilda kompetensområden. De skall vara tränade i att driva projekt och därför ha kunskaper i ledarskap och organisation. Civilingenjörerna i energisystem bör därmed vara särskilt lämpade att arbeta med energisystem under planering, uppbyggnad och vid förändring. Efter genomgången utbildning ska studenten ha förvärvat kunskaper i grundläggande naturvetenskapliga och tekniska ämnen energisystem energiomvandlingsprocesser sambanden mellan energi, miljö och samhälle både ur tekniskt och samhällsvetenskapligt perspektiv Utöver den tekniska kompetensen skall utbildningen ge förmåga till överblick och systemtänkande kommunikativ förmåga förmåga till analys operativ förmåga Utbildningen baseras på den samlade kompetens runt energisystem som finns vid Uppsala universitet och SLU. 3.3 Mål för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik (F) Teknisk fysik omfattar såväl de grundläggande vetenskaperna matematik, datavetenskap och fysik som deras tekniska tillämpningar. 5

4 Syftet med civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik är att ge en bred kunskapsbas inom tekniken. Denna utgörs av goda kunskaper och färdigheter inom grundläggande matematik och fysik med tillämpningar; fördjupade kunskaper inom någon specialinriktning av teknisk fysik. Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på god förmåga att överblicka ett brett tekniskt område samt värdera och sammanknyta framsteg inom fysiken och skilda tekniska delområden; snabbt inhämta kunskapsstoff inom nya fysikalisk-tekniska områden och tillämpa nya rön för teknikens utveckling och förnyelse; utföra tekniskt utvecklings- och forskningsarbete inom skilda fält; med matematiska modeller beskriva fysikalisk-tekniska förlopp samt bedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsning i olika sammanhang; inom en uppställd modell med lämplig metod genomföra beräkningar samt tolka och värdera erhållna beräkningsresultat; planera och välja metoder för och genomföra fysikalisk-tekniska experiment och mätningar samt värdera erhållna resultat. 3.4 Mål för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi (IT) Informationsteknologin består av metoder och tekniker för kommunikation mellan människor eller mellan människa och maskin. Vetenskapsområdet informationsteknologi omfattar teoretisk, experimentell och ingenjörsmässigt konstruerande verksamhet rörande data och information. Verksamheten innefattar moment om hur insamling, överföring, bearbetning, lagring, presentation och tolkning verkställs med framför allt datorsystem och datorbaserade utrustningar. Sådana enheter med tillhörande programsystem utgör studieobjekt och är såväl ett konstruktionsobjekt i sig som ett hjälpmedel för produkt- och tjänsteutveckling. Syftet med civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi är att ge de kunskaper och färdigheter som krävs för att civilingenjören efter genomgången utbildning ska kunna vidareutveckla och använda teknologi vad avser framtagning och färdigställande av stora komplexa system där datorer, kommunikation och styrning har en central roll. I detta sammanhang fokuseras på begreppet pålitlig databehandling; tillgänglighet, säkerhet, effektivitet, förutsägbarhet och tillförlitlighet. Utbildningen syftar till att ge en bred kunskapsbas inom området. Denna utgörs av goda kunskaper och färdigheter inom grundläggande informationsteknologi, matematik och tillämpningar därav; fördjupade kunskaper inom någon specialinriktning inom informationsteknologi; en god balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter. Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på god förmåga i att överblicka ett brett område samt värdera och sammanknyta framsteg inom informationsteknologi och datorvetenskap samt dess tillämpningar; snabbt inhämta kunskapsstoff inom nya områden inom informationsteknologin och tillämpa nya rön inom vetenskapen och tekniken och dess tillämpningar; utföra utvecklings- och forskningsarbete inom området; med matematiska modeller beskriva, analysera och syntetisera tekniska förlopp samt bedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsning i olika sammanhang; inom en uppställd modell med lämplig metod kunna genomföra beräkningar samt tolka och värdera erhållna resultat; 6

5 planera och välja metoder för och genomföra experiment och mätningar samt att värdera erhållna resultat; konstruera, realisera och utvärdera datoriserade system för tekniska tillämpningar; kunna kommunicera med ickespecialister och producera produkter enligt specifikationer och inom givna tidsramar; verka inom en internationell organisation stödd av nätverk och annan infrastruktur; kommunicera muntligt och skriftligt; övertygande förmedla en idé och genomföra en konstruktion. 3.5 Mål för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, inriktning läkemedel och material (K) Utbildningen syftar till att utbilda civilingenjörer inom två områden: läkemedel och material. Utbildningen ska: ge gedigna grundläggande kunskaper inom områdena kemi och kemiteknik samt matematik. ge en god grund i stödämnen som datavetenskap, fysik och biovetenskap. erbjuda fördjupningskurser inom läkemedels- och materialområdet med ingenjörsmässig relevans. inom läkemedelsinriktningen ge en god grund för att erhålla kompetens som qualified person (QP) Utbildningen skall dessutom: träna studenterna att lösa uppgifter i olika arbetsformer både individuellt och i projektform, vara organiserad så att den ger studenterna goda möjligheter till internationellt utbyte, innehålla en integrerad kommunikationsträning, både i tal och skrift, ge studenterna en gedigen träning i praktiskt laborativt arbete genom att erbjuda kurser med ett stort laborativt innehåll. Efter genomgången utbildning skall den färdiga civilingenjören kunna arbeta inom bl.a. följande områden: utveckling och framställning av nya läkemedel design och syntes av nya läkemedelssubstanser vidareutveckling, produktion, analys och kvalitetssäkring av redan existerande och nästa generation farmaceutiska produkter utveckling, analys och tillverkning inom bioteknik-, biomaterial och medicinföretag utveckling och framställning av material med specifika egenskaper vidareutveckling av redan existerande materialtyper avancerad materialanalys 3.6 Mål för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap (Q) Syftet med programmet Teknisk fysik med materialvetenskap är att utbilda civilingenjörer med kompetens att tillämpa kunskaper inom materialvetenskap för att utveckla ny teknik och nya typer av tekniska system. Programmet ger en grund inom teknisk fysik, samt kunskap om samband mellan materials sammansättning, struktur och egenskaper. Programmet ger fördjupad kunskap inom: Ytteknik och tunnfilmsteknologi Karakterisering och analys av material och ytor Avancerad mikrostrukturteknik Funktionella ytor för olika tillämpningar. Exempel på tillämpningsområden för mikrostrukturteknik är fluidik, optik, elektronik, sensorer och aktuatorer. En viktig del inom området är kunskap om processteknologier och materialval. Exempel på tillämpningsområden för funktionella ytor är solenergi och energilagring, datalagring och elektronik, implantat och biokompatibla komponenter, slitagemotstånd och friktionskontroll. 7

6 Förutom att uppfylla de övergripande målen så skall denna utbildning: Träna teknologerna att lösa uppgifter i olika arbetsformer, både individuellt och i projektform. Träna teknologerna i både skriftlig och muntlig presentations- och kommunikationsteknik. Vara organiserad så att den ger goda möjligheter till internationellt utbyte. Programmet utbildar civilingenjörer för en arbetsmarknad som inkluderar forskning och utveckling inom både små och stora företag, samt forskning på akademisk nivå. 3.7 Mål för civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) Syftet är att utbilda civilingenjörer som ska kunna skapa integrerade tekniklösningar med hänsyn till såväl tekniska som sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. En färdigutbildad civilingenjör inom System i teknik och samhälle ska ha förmåga att: definiera problemställningar och utforma lösningar utifrån kunskaper hur teknik utvecklas och används förstå, analysera och modellera komplexa dynamiska förlopp i sociotekniska system kritiskt värdera lösningar på tekniska problem förstå hur tekniska system både styrs av och formar samhällsutvecklingen och människans villkor. Civilingenjören ska efter utbildningen ha uppnått goda färdigheter i att: arbeta med ett gränsöverskridande systemperspektiv kommunicera med olika grupper presentera information i olika former driva och delta i projekt värdera information utifrån olika syften och sammanhang. För att uppnå dessa mål ska utbildningen, förutom de färdigheter som nämns ovan, ge följande: grundläggande kunskaper inom relevanta problemställningar i företagsekonomi, ekonomisk historia, filosofi, kulturgeografi och teknik- och vetenskapshistoria fördjupad kunskap inom teknik- och vetenskapsstudier med inriktning mot ett humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne fördjupad kunskap i systemteknik fördjupad kunskap inom biologiska system eller informationsteknologi. 3.8 Mål för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik (W) Området miljö- och vattenteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi, geovetenskap (mark, luft och vatten) samt deras miljötekniska tillämpningar i produktion och forskning. Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik skall ge grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi och geovetenskap. Inom fördjupnings- och miljötekniska tillämpningsämnen integreras och tillämpas grundläggande naturvetenskapliga kunskaper. Utbildningen syftar till att utveckla förståelse för och kunskap om sambandet mellan ny teknologi och effekter på de ekosystem som är människans livsmiljö. Ett viktigt led mot detta mål är att en del av undervisningen inriktas på kombinationer av traditionell teknikvetenskap och övriga naturvetenskapliga ämnen. 8

7 3.9 Mål för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik (X) Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik syftar till att utveckla teknisk och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge tillräcklig kompetens för att tillämpa existerande teknik och att utveckla nya metoder och begrepp i gränsområden mellan traditionell teknik med matematisk-fysikalisk bakgrund och modern bioteknik baserad på kunskap om genuttryck och makromolekylers strukturer. Vetenskapsområdet molekylär bioteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, molekylärbiologi och genteknik samt deras tekniska tillämpningar i produktion och forskning. Syftet med civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik är att ge utbildning för verksamhet och vidareutbildning inom följande områden: Utveckling och framställning av nya molekylslag för biotekniska och biomedicinska tillämpningar. Utveckling av diagnostikmetoder, biotekniska processer, biokemisk metodik och biomedicinsk teknik inom forskning och industriell produktion. Utveckling av tekniker för analys av biomolekyler och celler. Utveckling av matematiska modeller och datoriserade system för tillämpningar i gränsområdet mellan molekylärbiologi, biomedicin och teknik Mål för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik (X) Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i bioinformatik syftar till att utveckla teknisk och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge kompetens för att tillämpa existerande verktyg, att utveckla nya metoder och att formulera nya problemställningar i gränsområden mellan matematik, datavetenskap och biologi. Området bioinformatik omfattar matematik, matematisk statistik, datavetenskap, molekylärbiologi, genetik och genomik samt deras tekniska tillämpningar i forskning och utveckling. Utbildningen skall ge grundläggande kunskaper inom biologi, datavetenskap och matematik om bioinformatikens problemområden (så som evolutionära processer och fylogenianalys, genomik och expressionsanalys, proteomik och proteinstrukturer) och deras karaktäristiska frågeställningar och metoder om bioinformatikens tillämpningar inom bland annat medicin, diagnostik, läkemedelsutveckling, djur- och växtförädling samt bioprospektering Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter i tillämpning av datorbaserade verktyg för att analysera, modellera, representera och visualisera biologiska data programvarukonstruktion och programmering utveckling, implementering och tolkning av modeller för biologiska processer och system utveckling och implementering av algoritmer för analyser av biologiska data konstruktion och utveckling av databassystem Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter, bland vilka det skall framhållas god förmåga i att överblicka ett stort område samt värdera och sammankoppla framsteg inom datavetenskap och matematik relevanta för biologiska problem samt kunna välja lämpligaste verktyget för en given problemställning övertygande kunna kommunicera med specialister inom såväl biologi som datavetenskap och matematik och att arbeta i projekt där sådana specialister ingår kommunicera med icke-specialister vad gäller bioinformatiska verktyg och system 9

8 3.11 Mål för civilingenjörsprogrammet i elektroteknik Teknikområdet elektroteknik omfattar två huvudsakliga delområden: energiomvandling baserad på elektromagnetiska fält, samt informationsöverföring baserad på elektromagnetiska storheter. Inom delområdet informationsöverföring återfinns traditionellt också matematiska signal- och systembeskrivningar för informationsöverföring, oavsett vilket medium som används. Civilingenjörsprogrammet i elektroteknik syftar till att ge goda kunskaper i matematik och fysik för att förstå grunderna för båda dessa delområden, samt fördjupade kunskaper och ingenjörsmässig kompetens inom ett av studenten valt profilområde. 4 Examensbestämmelser För den som uppfyller examenskraven för civilingenjörsexamen 180 poäng utfärdar rektorsämbetet på begäran ett examensbevis. Studenten ansöker om examensbevis till universitetets Studerandebyrå, S:t Olofsgatan 10 B. Till ansökan ska fogas personbevis, aktuellt utdrag ur studeranderegistret samt kopior på beslut vad gäller individuella studerandeärenden. Examenshandlingen består av en samlingsmapp med lösa blad. Det finns ett försättsblad, sidor (kursblad) med förteckning över lästa kurser, diploma supplement samt en engelsk beskrivning av det svenska utbildningssystemet. Kursbladen är tvåspråkiga. Inriktningar skrivs in i examensdokumenten för programmen i teknisk fysik (F) och kemiteknik (K) på studentens egen begäran och om kravet för inriktningen är uppfyllt. Dessa bestämmelser skall även tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan. Studenter som antagits till studier enligt den gamla förordningen har rätt att avlägga examen enligt denna förordning fram till år Civilingenjörsexamen Civilingenjörsexamen (Master of Science in xx Engineering) är en teknisk yrkesexamen som uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 180 poäng Engelska översättningar För civilingenjörsexamen 180 poäng vid Uppsala universitet används följande översättningar: Master of Science in Energy Systems Engineering Master of Science in Engineering Physics Scientific Computing Electrical Engineering Space Engineering Systems Engineering Applied Physics Master of Science in Information Technology Engineering Master of Science in Chemical Engineering Pharmaceutical Science Materials Science Master of Science in Materials Engineering Master of Science in Sociotechnical Systems Engineering Master of Science in Aquatic and Environmental Engineering Master of Science in Molecular Biotechnology Engineering Master of Science in Bioinformatics Engineering Master of Science in Electrical Engineering 10

9 4.1.2 Examenskriterier Civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet är upplagda för att leda till civilingenjörsexamen för de teknologer som med godkänt resultat fullföljt utbildningsplanen. För att på begäran erhålla examensbevis skall teknologen: vara godkänd på alla obligatoriska kurser inom programmet ha uppnått minst 180 poäng i enlighet med fordringarna för varje program med godkänt resultat ha genomfört ett examensarbete Vidare skall utbildningen omfatta: kurser om minst 80 poäng inom ämnet teknik kurser om minst 40 poäng, utöver examensarbetet, klassade på C/D-nivå 1. De sista två kraven är viktiga att ha i åtanke för studenter som utnyttjar den möjlighet till ett friare kursval som finns inom programmen. (Se även regler angående införande av kurs inom program, 5.5 samt 6.) Möjlighet att avlägga ytterligare civilingenjörsexamen Två (eller flera) civilingenjörsexamina vid Uppsala universitet kan utfärdas endast om alla obligatoriska kurser/moment inom resp. program är genomförda separat examensarbete utförs för var och en av de båda examina 4.2 Dubbelexamen från civilingenjörsprogram 180/220 poäng Inom ramen för civilingenjörsprogrammen 220 poäng ges även möjlighet att kunna uppfylla kravet för en filosofie kandidatexamen med företagsekonomi som huvudämne. Enligt examensordningen för grundläggande högskoleutbildning uppnås kandidatexamen efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60 poängnivån med godkänt resultat (60 poäng/90 högskolepoäng). För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet. Rektor har utfärdat lokala föreskrifter till examensordningen för grundläggande högskoleutbildning (dnr 1904/93). I bilagor till detta beslut definieras huvudämnen i kandidatexamen och magisterexamen samt s k biämnen. Förutom ett huvudämne skall varje kandidat- och magisterexamen innehålla ett biämne omfattande minst 20 poäng Kriterier för förlängning från 180 till 220 poäng Samtliga civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet har från läsåret 2002/03 en förlängd version, 220 poäng, som innefattar ett extra år bestående av de två kurserna Företagsekonomi B (FEK B) och FEK C om vardera 20 poäng. Antagning till kurserna FEK B och FEK C görs årligen vid ordinarie kursansökningar 15 april och 15 oktober. Platsgaranti har de studerande inom civilingenjörsprogrammen som har minst 130 poäng godkända kurser inom sitt program inklusive kursen FEK A 20 poäng (30 högskolepoäng) varav minst 10 poäng (15 högskolepoäng) får räknas inom kravet för civilingenjörsexamen 180 poäng. Med FEK A likställs kursen Företag, nätverk och teknikutveckling 10 poäng inom STS-programmet tillsammans med kursen Kalkylering och redovisning 10 poäng inom FEK A. 1 Inom fakulteten skall används tre olika nivåer AB-nivå, C-nivå och D-nivå. Se

10 5 Övergångsregler 5.1 Examenskriterier för civilingenjörsexamen 300 högskolepoäng För civilingenjörsexamen 300 högskolepoäng från Uppsala universitet krävs godkända kurser omfattande minst 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå (inklusive examensarbete). minst 150 hp inom huvudområdet teknik, varav minst 60 hp på avancerad nivå (inklusive examensarbete). alla obligatoriska kurser inom programmet 30 hp examensarbete på avancerad nivå inom huvudområdet teknik 5.2 Övergångsregler för civilingenjörsprogrammen Studenter som läser civilingenjörsprogram enligt denna studieplan (180 poäng) och inte slutför sina studier före 1 juli 2007 har möjlighet att ansöka om examen enligt den nya förordningen (300 högskolepoäng). Det som skiljer är en termins studier, inklusive fokus på hållbar utveckling, ingenjörsvetenskap samt väsentlig fördjupning. För att vara berättigad till examen enligt nya förordningen måste studenterna läsa ytterligare kurser om sammanlagt 30 högskolepoäng, valda så att examenskriterierna under punkt 5.1 är uppfyllda. I studieplanerna anges vilka av programmens kurser som kan tillgodoräknas som avancerad nivå. Eftersom de olika programmen ser olika ut gäller delvis olika villkor beroende på program (se nedan). För breddning och/eller fördjupning inom teknikområdet kan studenten läsa kurser inom programmens ordinarie kursutbud. Observera att för samtliga kurser som är lästa utanför studieplan gäller att beslut om införande av kurs i teknisk yrkesexamen krävs (beslut tas av respektive programsamordnare). För studenter antagna till åk1 av civilingenjörsprogram tom Ht06 och som vill ta en civilingenjörsexamen enligt den nya förordningen gäller: Studenten ska ha godkända kurser motsvarande minst 10 högskolepoäng inom området hållbar tillämpning av teknik (exempel på kurser som bedöms innehålla hållbar tillämpning av teknik finns förtecknade i bilaga 12 ) Studenten skall ha godkända kurser omfattande minst 10 högskolepoäng inom något eller några av följande områden: Ekonomi Entreprenörskap Kvalitetsteknik/kvalitetssäkring Ledarskap Produktionsteknik/Produktutveckling Projektarbete /Forskningspraktik Studenten skall ha uppnått väsentlig fördjupning inom programmets teknikområde. 5.3 Förtydligande övergångsregler för programmet i energisystem Kraven i och är täckta inom ordinarie studieplan. För att uppfylla skall ytterligare en kurs väljas bland de kurser i årskurs 4 som i namnet har tillägget teknik och system, utöver de två kurser med tillägget teknik och system som krävs för examen enligt gamla studieordningen. 5.4 Förtydligande övergångsregler för programmet i informationsteknologi Kraven i 5.2 är täckta om de två kurserna IT i samhället och Projekt IT ingår i kurslistan. 12

11 5.5 Förtydligande övergångsregler för programmet i kemiteknik Av kravet i täcks 5 högskolepoäng inom ordinarie studieplan. 5.6 Förtydligande övergångsregler för programmet i miljö- och vattenteknik Kravet i är täckt inom ordinarie studieplan. 5.7 Förtydligande övergångsregler för programmet i teknisk fysik med materialvetenskap Kravet i är täckt om kurserna Ingenjörsmetodik och Företagsekonomi ingår i kurslistan. 5.8 Förtydligande övergångsregler för programmet i system i teknik och samhälle Kraven i och är täckta inom ramen för ordinarie studieplan. 6 Innehåll och upplägg 6.1 Upplägg, allmänt Civilingenjörsprogrammen är uppdelade i basblock med obligatoriska kurser samt fördjupningsblock där specialisering kan uppnås genom successiva val av kurser. Omfattningen av de obligatoriska kurserna varierar mellan de olika programmen. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Förutom obligatoriska kurser finns inom studieplanerna rekommenderade studiegångar. Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen. 6.2 Studieplaner Studieplanerna för de olika civilingenjörsprogrammen, 180 poäng, presenteras i detalj i bilaga 1-9. Ämne anges med förkortningarna B = biologi, D = datavetenskap, F = fysik, G = geovetenskap, K = kemi, M = matematik, T = teknik, S= samhällsvetenskapligt ämne och H= humanistiskt ämne. Vissa ämnen skrivs ut. Med nivå menas fördjupningsnivå. Från och med 1 juli 2007 kommer alla kurser att räknas i högskolepoäng även för studenter som redan tidigare har börjat på program. Istället för 20 poäng per termin innebär det 30 högskolepoäng per termin. Nuvarande poäng (p) byts ut mot högskolepoäng (hp) där 1 p = 1,5 hp. Vid ansökan om examen enligt denna utbildningsplan kommer högskolepoäng att räknas om till poäng. Inom civilingenjörsprogrammen 180 poäng används tre olika nivåer AB-nivå, C-nivå och D-nivå 2. För en kurs på C-nivå krävs förkunskaper i huvudämnet samt nödvändiga förkunskaper i andra huvudämnen på tillsammans minst 40 poäng. För en kurs på D-nivå krävs förkunskaper i huvudämnet samt nödvändiga förkunskaper i andra huvudämnen på tillsammans minst 60 poäng. SLU 2 SLU Enligt beslut i grundutbildningsutskottet SLU tillämpar generellt en annan nivådefinition för kurser än den som här anges för civilingenjörsprogrammen. Inom programmet i energisystem fastställs SLUs kursplaner och deras nivåer av SLU. 13

12 Från 1 juli 2007 används beteckningarna AB och C används för kurser på grundnivå och D, E för kurser på avancerad nivå. De kurser i åk 3-5 som motsvarar avancerad nivå enligt den nya högskoleförordningen är märka med beteckningen C/D eller D. Obligatoriska kurser - obligatoriska inom examenskravet. I studieplanerna markeras de obligatoriska kurser som ingår i programmen genom att kursens kod och namn skrivs med fet text. Icke obligatoriska kurser - en icke obligatorisk kurs är ej markerad med fet text i kurskoden. Kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programråds ansvarsområde. Tillvalskurser. Inom vissa program finns ett antal kurser som erbjuds utöver den rekommenderade studiegången. Kurserna kan medräknas i en examen utan särskilt beslut Rekommenderad studieplan för studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen Period Kursens benämning Högskoleoäng Nivå Ämne Företagsekonomi B 30 B företagsekonomi Business economics B Företagsekonomi C 30 C företagsekonomi Business economics C Examensarbete i teknik 30 D T Degree Project 6.3 Kursanmälan Anmälan till kurser kommande termin skall lämnas 15 april resp. 15 oktober årligen. Anmälan görs direkt på anvisningar finns tillgängliga på Antagningsbesked skickas ut till de sökande och svar krävs. Utan kursanmälan garanterar vi inte att det finns plats på kursen. Kursanmälan är nödvändig för att schemaläggning och lokalbokning skall kunna göras på bästa sätt vilket gynnar både teknologer och lärare. Det är även viktigt att teknologer ges möjlighet att söka fristående kurser och kurser inom andra program utan att begära studieuppehåll. Väljer studenten kurser utanför programmet krävs beslut om införande av kurs i yrkesexamen. Beslut fattas av programsamordnaren. Kurser i ämnet företagsekonomi (FEK A-C) räknas som icke obligatoriska programkurser. Frågor besvaras av UTH-enheten, studievägledare, programsamordnare och fakultetskansliet (Birgitta Gelin, birgitta.gelin@uadm.uu.se eller Björn Gembert, bjorn.gembert@uadm.uu.se). 6.4 Tillgodoräknande av kurser i program Enligt föreskrifter i 7 kap 12 högskoleförordningen har studerande rätt till att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programsamordnare eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden. Sådan framställan skall bifallas, om den utbildning eller de kunskaper och färdigheter som den studerande åberopar är av en sådan natur och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräkna. Studenten vänder sig direkt 14

13 till studievägledaren som bereder ärendet. Beslutshandlingar hanteras via UTH-enheten som rapporterar till UPPDOK och arkiverar beslutshandlingar tillsammans med aktuellt beslutsunderlag. Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av examensenheten inom Studerandebyrån. Studenten ansöker hos examensenheten men handlingar inlämnas på UTHexpeditionen. Examensenheten tar, efter diarieföring och värdering av studiernas äkthet samt översättning till svenskt högskolepoängsystem, kontakt med programmets studievägledare som bereder ärendet vidare genom kontakt med berörd examinator och programsamordnare. Denna beredning kan leda till att studierna ska betraktas som införande av kurs i teknisk yrkesexamen snarare än tillgodoräknande av obligatorisk kurs inom program. Om inte hela den lästa kursens poängtal får medräknas inom examenskravet skall detta tydligt framgå av beslutshandlingen. Inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gäller gemensamma riktlinjer för bedömningar av tillgodoräknande av kurs, införande av kurs och antagning till senare del av tekniska yrkesprogram. I detta ligger även krav på att samtliga obligatoriska kurser inom programmen skall vara tydligt definierade. Dessa riktlinjer är fastställda av tekniska utbildningsnämnden 11 november 2008 och finns tillgängliga på adress Införande av kurs i examen Införande av kurs i teknisk yrkesexamen skall göras utifrån kursens relevans för utbildningen. Anses kursen som till fullo relevant skall ingen poängreducering ske inom examenskravet även om kursen räknas som "icke-teknisk". Relevansen skall bedömas ur ett helhetsperspektiv på utbildningen så att gällande krav på bredd och djup inte åsidosätts. Det betyder att kurser som inhämtats utanför civilingenjörsprogrammen inte alltid kan fullt ut medräknas med full poäng inom examenskravet. Kurser utanför teknisk/naturvetenskapliga ämnesområden ( icke-tekniska kurser) räknas "normalt" som 50% av sitt nominella poängtal vid sammanräkning av de 180 poäng som är kravet för civilingenjörsexamen. Innehållet i den kurs som införs får inte sammanfalla med innehållet i någon annan kurs som skall ingå i examen. Kurser som införs kan läsas vid Uppsala universitet eller vid annan högskola inom eller utom landet. Anmälan om införande av kurs i teknisk yrkesexamen skall lämnas till UTH-enheten. Programsamordnaren beslutar om poängvärdet av de inbytta kurserna inom examenskravet. Varje anmälan behandlas individuellt. För de program där kursen Företagsekonomi, 4,5 hp (3 poäng) är obligatorisk kan denna ersättas av Företagsekonomi A (FEK A) utan ansökan om utbyte av kurs. För kurserna FEK A gäller att studenter som avslutar sina studier med civilingenjörsexamen 180 poäng (270 hp) får medräkna minst 15 av kursens 30 hp (10 av kursens 20 poäng) inom examenskravet 180 poäng. Studenter som läser 220 poäng (330 hp) får inräkna kurserna FEK A-C 90 hp (60 poäng) med full poäng. Kurser inom Entreprenörskolan i Uppsala får införas med full poäng inom examenskravet 180 poäng. 6.6 Kurser som ej längre ingår i programmet Lektioner och laborationer i kurser som utgått ur program erbjuds inte. Normalt ges inga extra laborationstillfällen, men examinator kan besluta att en student kan få komplettera en laborationskurs om särskilda skäl föreligger. I kurser som upphört eller genomgått större förändringar ska minst tre omprovstillfällen ges under en tidsperiod som bör omfatta minst tre terminer. (Enligt Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet ) 15

14 7 Programspecifika tillägg 7.1 Programmet i energisystem - ES Programmet drivs i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. Institutioner vid SLU är kursansvariga för ca hälften av programmets kurser. Studenterna kommer under sin utbildning att möta två olika universitetsmiljöer och delvis olika regler SLU. Under åk 4 ges möjlighet till specialisering genom individuellt val av kurser. Av de icke obligatoriska kurserna i åk 4 som i namnet har tillägget teknik och system måste minst två läsas inom examenskravet. 7.2 Programmet i teknisk fysik - F Under de fyra första terminerna ges kurser gemensamma för alla studerande inom F-programmet. Specialisering väljs därefter inom någon av programmets studieinriktningar: Beräkningsteknik (B), Elektroteknik (E), Tillämpad fysik (TF), Systemteknik (Sy) och Rymdteknik (R). Icke-tekniska kurser får maximalt införas inom 180 poäng (270 hp) svarande mot en halv termins studier, dvs. 20 poäng kurser (30 hp) varav 10 poäng (15 hp) får räknas inom examenskravet. Samtliga obligatoriska kurser inom en inriktning måste läsas. Inriktning skrivs in i examensdokumentet. 7.3 Programmet i informationsteknologi - IT Under utbildningens senare del finns möjlighet att välja utbildningsprofil anpassad till egna preferenser genom individuella val av kurser. 7.4 Programmet i kemiteknik - K Inom åk 1-2 ges obligatoriska kurser gemensamma för alla studerande inom programmet. Specialisering väljs därefter inom någon av programmets studieinriktningar: Läkemedel eller Material. Inom inriktning läkemedel måste de valfria kurserna (åk 4) utgöra minst 45 hp (30 p) programkurser inom inriktningen, varav minst 7,5 hp (5 p) läkemedelskemi (motsv.). Inom inriktningen material måste de valfria kurserna (åk 4) utgöra minst 45 hp (30 p) programkurser inom inriktningen, varav minst 7,5 hp (5 p) vardera av materialfysik (motsv.) och materialanalys (motsv.). För studenter som läser delar av fjärde året utomlands, till dubbelexamen eller t.ex. läser på Entreprenörskolan skall kursval diskuteras i förväg med koordinator/programsamordnare. I undantagsfall kan dessa studenter erhålla examen i kemiteknik utan inriktning. Beslut om detta fattas av programsamordnaren. 7.5 Programmet i teknisk fysik med materialvetenskap - Q Icke-tekniska kurser får maximalt införas inom 180 poäng (270 hp) svarande mot en halv termins studier, dvs. 20 poäng kurser (30 hp) varav 10 poäng (15 hp) får räknas inom examenskravet. 7.6 Programmet i system i teknik och samhälle - STS Under utbildningens senare del finns möjligheter att ansöka om utbildningsprofil anpassad till egna preferenser genom individuella val av kurser. 60 poäng (90 hp) humaniora/samhällsvetenskap inklusive en 10-poängsuppsats (15 hp) med djup och omfattning motsvarande C-nivå är obligatoriskt. 7.7 Programmet i miljö- och vattenteknik - W Från årskurs 4 erbjuds de två utbildningsprofilerna Vattenresursteknik med miljöfysik och Miljö- och processteknik. Utbildningen sker i samarbete med SLU. SLU Regelsamling för SLU återfinns på adress 16

15 7.8 Programmen i molekylär bioteknik och i bioinformatik - X Det är obligatoriskt inom båda programmen att läsa minst 15 p (22,5 hp) kurser bland de valbara kurserna i årskurs 4 inom de två programmen. Kurser med motsvarande innehåll lästa vid andra lärosäten (även utomlands) kan efter prövning få ersätta kurser bland de valbara kurserna. Detta examenskrav gäller studenter antagna till programmen ht-02 eller senare. I programmet ingår tillvalskurserna Forskningspraktik 5 poäng (7,5 hp), Forskningspraktik 7 poäng (10,5 hp) och Forskningspraktik 10 poäng (15 hp). Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng (18 hp) får räknas inom examenskravet på 180 poäng (270 hp). 7.9 Programmet i elektroteknik E Utbildningens tre första år utgörs av Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik (EI) och avslutas därefter med en tvåårig påbyggnad. För civilingenjörsexamen är obligatoriska kurser på högskoleingenjörsprogrammet, förutom examensarbete, obligatoriska. Under utbildningens två sista år är det obligatoriskt att, förutom de obligatoriska kurserna, läsa minst 30 p (45 hp) kurser bland de valbara kurserna i studieplanen. Nämnda examenskrav gäller studenter antagna till EI H03 eller senare. För studenter antagna till EI H02 eller tidigare är kurser obligatoriska på programmet för studenter antagna H03 obligatoriska. Programmet ges sista gången läsåret Tentamina SLU 8.1 Information Tid och plats för tentamina anslås på hemsidan Vid tentamen tillämpas inte akademisk kvart. Skrivtiden är normalt fem timmar. Man måste skriva i minst 30 minuter innan man får lämna skrivsalen. Vid tentamenstillfället ska man uppvisa legitimation och betald terminsräkning. 8.2 Anmälan Alla teknologer som skall tentera skall lämna tentamensanmälan. Anmälan sker via senast 14 dagar före tentamensdatum. Avanmälan sker via webben. Det är viktigt för planering och även utbildningarnas ekonomi att studenterna såväl anmäler sig till de tentamina de avser att genomföra som även avanmäler sig i tillämpliga fall. De som ej anmält sig får endast tentera i mån av plats. 8.3 Betyg Inom civilingenjörsprogrammen skall betyg sättas på varje kurs samt, när så bedöms ändamålsenligt med hänsyn till kursens art, även på del av kurs. Som betyg skall något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Om särskilda skäl föreligger kan något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G) användas på vissa kurser. Detta anges i gällande kursplan. 8.4 Inrapportering av tentamensresultat En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 dagar, dock minst 10 dagar före omprov. Provresultat ska efter avslutad rättning och betygsättning snarast dokumenteras i UPPDOK. Student som styrker behov av särskilt intyg över resultat ska kunna erhålla ett sådant utan dröjsmål. (Enligt Riktlinjer för studenternas villkor Konsistoriet ). Godkända laborationer och andra obligatoriska kursmoment ska rapporteras till UPPDOK så snart som möjligt efter SLU Vid SLU tillämpas särskilda tentamensregler. Se 17

16 läsperiodens slut. Det åligger den kursansvariga institutionen att registrera sådana moment. För kurser som består av flera delkurser sätts sammanfattningsbetyg. 8.5 Omtentamen För samtliga kurser erbjuds minst tre tentamenstillfällen årligen. Kurser som ges i period 1 har ordinarie omtentamen i januari samt ytterligare omtentamenstillfälle i augusti, kurser som ges i period 2 har ordinarie omtentamen direkt efter påskledigheten samt ytterligare omtentamenstillfälle i augusti, kurser som ges i period 3 har ordinarie omtentamen i juni samt ytterligare omtentamenstillfälle augusti och kurser som ges i period 4 har ordinarie omtentamen i augusti samt ytterligare omtentamenstillfälle i januari. Student som underkänts i visst prov tre gånger skall, om studenten önskar, erbjudas annan examinator eller annan examinationsform. En student som underkänts på eller som vägrats ventilering av uppsats två gånger har rätt att få byta examinator. Rätten till nytt prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt Riktlinjer för studenternas villkor Konsistoriet ) 8.6 Förnyat prov för högre betyg (plussning) Genom beslut av rektor ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet gäller endast de kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är plussning inte tillåten. Detta skall framgå av aktuella kursplaner. Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gången registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs måste detta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att själv ta kontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att slutbetyg därför ej skall rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av först erhållet betyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som kompletterande kursuppgift. Alla studenter måste registrera sig för tentamen minst 14 dagar i förväg. 8.7 Registerutdrag Meritutdrag beställs vid UTH-expeditionen, Ångströmlaboratoriet. Studenter kan även själva via UpUnetS kontrollera sina meriter vid Uppsala universitet och via Ladok Student för kurser vid SLU. 9 Examensarbete I utbildningsprogrammen ingår ett examensarbete 20 poäng (30 hp) för civilingenjörsexamen. Genom examensarbetet skall kunskaper från tidigare studier inom aktuellt civilingenjörsprogram tillämpas, breddas och fördjupas. Examensarbetet skall normalt avsluta utbildningen och genomföras i åk 5. Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas från läsåret 2004/2005. Gemensam kursplan används för samtliga civilingenjörsprogram (se Blanketter och anvisningar för studenter finns på hemsidan Vid examensarbete sommartid kan extra studiemedel utgå. 10 Praktik Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, grundutbildningsutskottet, har 14 januari 2003 fattat beslut om att kravet på obligatorisk praktik inom de tekniska yrkesprogrammen utgår. Från läsåret 2004/2005 upphörde möjligheten att få praktik granskad och införd i UPPDOK. 18

17 11 Uppflyttning till högre årskurs För att en studerande skall få påbörja studierna i andra årskursen bör han eller hon ha klarat minst 25 av de 40 poängen i första årskursen (37,5 av 60 hp). För att få börja det tredje årets kurser bör studenten ha klarat minst 30 poäng (45 hp) av första årskursen och minst 25 poäng (37,5 hp) av andra årskursen. En student som inte uppfyller dessa krav erbjuds att i samråd med studievägledare lägga upp en individuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren. 12 Föreskrifter om behörighet Nybörjarantagning till civilingenjörsprogrammen gjordes sista gången hösten För att kunna antas till påbyggnadsprogrammet till civilingenjörsexamen i elektroteknik skall minst 100 p (150 hp) vara godkända inom Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik (EI) vid Uppsala universitet. Detta gäller studenter antagna till EI H03 eller senare. Tidigare antagna till EI samt sökande från andra program och andra högskolor kan antas efter särskild prövning, i enlighet med rutiner för antagning till senare del på civilingenjörsprogram. Programmet ges sista gången läsåret Anstånd Om särskilda skäl föreligger kan man beviljas anstånd med att påbörja sina studier. För att anstånd ska beviljas ska följande två villkor vara uppfyllda: Studenten ska inte själv råda över skälet till anstånd. Skälet ska ha uppstått efter ansökningstidens utgång. Särskilda regler gäller vid militärtjänstgöring. Ta alltid kontakt med studievägledningen innan du ansöker om anstånd. 14 Villkor för tillträde till delar av utbildningsprogram Samtliga kurser inom civilingenjörsutbildningarna kan läsas som fristående kurs i mån av plats. För de kurser som inte finns medtagna i universitetets utbildningskatalog skall ansökan lämnas via ordinarie antagningsförfarande eller lämnas till programsamordnaren i god tid före kursstart. 15 Antagning till senare del av utbildningsprogram Studerande som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande skall kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan inlämnas till respektive programsamordnare. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin. Om den som antas till senare del är registrerad på ett annat program inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet registreras studieavbrott på detta program. 16 Studieuppehåll /studieavbrott Den som önskar göra uppehåll i studierna skall skriftligen ansöka om studieuppehåll eller anmäla studieavbrott till studievägledaren. Blankett finns på UTH-enheten och Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta. Om alla som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle inte kan beredas plats, sker ett urval enligt följande prioritering: 1) Studieuppehåll på grund av tvingande skäl (sjukdom, graviditet, vård av barn, annat omvårdnadsansvar eller militärtjänstgöring då anstånd ej beviljats). 2) Studieuppehåll på grund av tekniska studier eller yrkesverksamhet inom det tekniska området, inklusive praktik och forskning. 3) Övriga studieuppehåll. 19