Bredbandstrategi för Skellefteå kommun

Transkript

1 Bredbandstrategi för Skellefteå kommun Del 2 förutsättningar

2 1. Inledning Skellefteå kommun är bland de ledande i landet beträffande tillgänglighet till bredband. Kommunen har en tydlig ambition att även fortsättningsvis skapa högklassiga digitala kommunikationer till medborgare, näringsliv och organisationer. Mer än 80 % av hushåll och företag i kommunen når redan idag bredband med en kapacitet över 100 Mbit/s. Strategin för bredband ska utgöra en grund för att planera den fortsatta utvecklingen för stärkt kapacitet och ytutbredning i kommunen. 1.1 Syfte Skellefteå kommuns bredbandsstrategi ska ge inriktning och stöd för det strategiska och långsiktiga arbetet med att förverkliga målen för utbyggnad av bredband i kommunen. Strategin ska bidra till att skapa en långsiktig planering av den grundläggande infrastrukturen motsvarande övrig samhällsplanering. Bredbandsstrategin sammanställer både nuvarande och kommande behov av bredbandskapacitet under planeringsperioden. Den ger samtidigt inriktning och omfattning på utbyggnaden fram till Bredbandsstrategin har utformats för att möta de nationella målsättningar och regionala målsättningarna som satts upp för uppfyllelse Dokumentet är en strategi och således inte ämnat att lösa några detaljer eller frågor av specifik karaktär. Med strategin får berörda aktörer och kunder till bredband information om möjligheter och problem samt hur kommunen avser driva arbetet med utveckling av bredband under planeringsperioden. 1.2 Befintliga strategier att förhålla sig till Nationell nivå - Bredbandsstrategi för Sverige Regeringen presenterade 2009 en bredbandsstrategi för Sverige, för att tydliggöra Sveriges riktning i bredbandsfrågan fram till Det övergripande målet för den nationella bredbandsstrategin är att Sverige ska ha Ett bredband i världsklass. En välutbyggd ITinfrastruktur bidrar till att stärka Sveriges tillväxt, konkurrens och innovationsförmåga. De utmaningar som Sverige står inför, klimatförändringar och åldrande befolkning i ett glesbebyggt land kan avhjälpas med ett höghastighetsinternet i hela landet. Utöver det faktum att bredbandet ska ha en hög kapacitet skall det vara driftssäkert, robust och säkerställa användningen av privatpersoner och företag. Syftet med Bredbandstrategi för Sverige är att möjliggöra för marknaden att kunna uppnå de antagna målen för omfattning och hastighet för det svenska bredbandet. Regeringens ställningstagande är grundläggande att bredbandsutbyggnaden i Sverige ska ske av marknaden på kommersiella grunder. Marknaden antas finnas i orter där det bor fler än invånare. I de områden där det saknas en tillräcklig marknad är det möjligt för det offentliga gå in med stöd. Målet är att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en kapacitet om minst 100 Mbit/s. För att målet ska uppnås identifierar utredningen att investeringar i både det fasta och det mobila nätet krävs. För att kunna erbjuda bredband i den omfattning som målen avser så krävs såväl utbyggnader som förstärkning av befintliga system. Vidare har det även antagits ett delmål att år 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

3 Utvecklingen mot målen har redan inletts starkt på grund av hög efterfrågan, ny teknik och konkurrensen på marknaden. Det sista målet som antogs i strategin syftar primärt till att hushåll och företag ska ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. En omfattande digitalisering av våra tjänster pågår i samhället och för att hushåll och företag fortsatt ska kunna tillgodogöra sig dessa behövs ett fullgott bredbandsnät Nationell nivå - Digital agenda för Sverige Regeringen har satt höga mål för Sverige för användande av IT-tjänster. Digital agenda för Sverige visar att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att detta skall vara möjligt att nå, behövs en välutbyggt IT-infrastruktur och att alla har tillgång till bredband för att kunna använda de digitala tjänster som erbjuds. Utöver detta pekar digitala agendan fyra strategiska områden som tar avstamp i användarnas perspektiv: Lätt och säkert att använda Tjänster som skapar nytta Det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen Regionalt nivå - Digital agenda för Västerbotten Region Västerbotten har 2014 tagit fram Digital agenda för Västerbotten. Dokumentet syftar till att driva på länets utveckling av digitala kommunikation och funktion. Agendan innehåller sju strategiska områden där digitalisering anses ha störst effekt för den regionala utvecklingen: Digital delaktighet och kompetens är det första strategiska området, där målet är att 10 procent fler Västerbottningar ska vara digitalt delaktiga innan Vidare ska den digitala kompetensen öka både inom offentlig sektor och näringslivet främst i små och medelstora företag. För att kunna uppnå effekten av en digitalisering anses det behövas en ökning i beslutsfattares insikt och förstålse. Den uppkopplade regionen är det strategiska område, där målet är 95 procent av länets invånare ska 2020 ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Det ska även bli lättare att koppla upp sig mot internet oavsett vilken teknik som används. Vidare ska länet erbjuda goda förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av det mobila telefoni och data nätet. Utveckling av det digitala lärandet anger som mål att Västerbotten ska skapa framtidens skola och vara föregångare i digitalt lärande. Inom skolan ska både elever och lärare ha tillgång och möjligheter till digitala verktyg och metoder. För att främja kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Ökad delaktighet och kvalitet i hälsa, vård och omsorg anger som mål att år 2020 ska 80 procent av medborgarna ha tillgång till hälsokonton och använda digital teknik i kontakt med vården. Vidare ska samtliga vårdgivare ha tillgång till digital journal och ärendeinformation

4 givet brukarens medgivande. Digital teknik ska öka kvaliteten och effektiviteten inom hälsooch sjukvården. Stärkt forskning och innovation anger som mål att använda digitaliseringens möjligheter för öka antalet innovationer inom och i skärningspunkter mellan branscher och sektorer. Stärka den behovsstyrda forsknings och innovationsutvecklingen av digitala tjänster. Främja forskning och innovation genom bättre tillgång till öppen offentlig data. Möjlighet till virtuella mötesplatser för att stimulera kunskapsutbyte och innovationsutveckling mellan regionens aktörer. Digitalt entreprenörskap och företagsutveckling anger som mål att skapa förutsättningar att starta och utveckla sin affärsverksamhet med digitaliseringens möjligheter. Främja företagsutveckling och entreprenörskap genom att ha virtuella nätverk, stödfunktioner och mötesplatser. Utveckling av nya produkter och tjänster ska främjas genom att erbjuda tillgänglighet till öppen offentlig data. Ett hållbart och smart digitalt samhälles målbild är ett samhälle, där invånarna kan påverka miljön genom ökad användning av digitala tjänster och applikationer. En minskad miljöpåverkan av offentlig verksamhet, näringsliv och organisationer genom ökad användning digital teknik och tjänster. Vidare ska antalet och tillgången till offentliga digitala tjänster och verktyg öka genom att utveckla och stärka regionala samarbetet inom IT-sektorn Lokal nivå - IT-infrastrukturplan för Skellefteå kommun IT Västerbotten initierade ett IT-infrastrukturprojekt benämnt ETTAN där avsikten var att fem prioriterade orter i varje kommun försågs med lokal IT-infrastruktur, både ortsammanbindande nät och områdesnät. Tanken var att projektet skulle genomföras som ett Mål 1 EU-projekt med finansiering av strukturfondsmedel, länsstyrelse, landsting, de berörda kommunerna samt medel från regeringens nationella bredbandsatsning. Skellefteå kommuns medfinansiering uppgick till För att erhålla det statliga stödet för utbyggnad av bredbandsnätet krävdes en IT-infrastrukturplan för respektive kommun. Planen för IT-infrastruktur antogs hösten 2000 av kommunstyrelsen och är den senast antagna IT-infrastrukturplanen för Skellefteå kommun. IT-infrastrukturplanen etablerades även för att det fanns en övergripande målsättning att alla kommuner i länet skulle ha en väl genomgången och förankrad plan för den lokala bredbandsutbyggnaden. Det kommunala målet med IT-infrastrukturplanen var en prioritering av orter för fortsatt bredbandsutbyggnad. Prioriteringen som gjordes i planen var, skol- och serviceorter, orter med större företag och butiker samt övriga mindre orter. Vidare presenterades en översiktlig kostnadsbild baserat på de olika tillämpliga teknikerna för bredband. IT-infrastrukturplanen hade identifierat en nationell vilja att IT-infrastrukturen skulle ägas av respektive kommuner. Med detta sagt bör det tydliggöras, inget talar för att kommunerna ska driva eller operera nätet alternativt producera och sälja tjänster. Kommunen som ägare av näten ansågs vara en nödvändighet för att kunna säkerställa ett leverantörs- och kostnadsneutralt nät. En kommun har större möjligheter till extern finansiering samt ett större samhällsansvar än de privata aktörerna vilket kan påverka omfattningen av eventuell utbyggnad. Med ett heltäckande nät av

5 kommunalägd IT- infrastruktur skulle det möjliggöra för tjänsteleverantörerna att erbjuda sina tjänster i tätort likväl som landsbygd. Planen fastslår att Skellefteå kommuns intention är initialt att äga infrastrukturen och samtidigt svara för den kontinuerliga utbyggnaden, i samarbete med intressegrupper och operatörer. Nätet skall kännetecknas av öppenhet där inga tjänsteleverantörer utestängs för att upprätthålla konkurrensen på nätet. I föregående ITinfrastrukturplan framgår att kommunen inte ska operera förbindelser mellan företag och länseller landsomfattande nät men däremot spela en aktiv roll för billig kommunikation ska kunna erbjudas. I mån av ledighet ska kapacitet hyras ut till varje operatör som önskar använda nätet samt att företag ska kunna välja anslutningsform, det vill säga att ansluta direkt mot läns- eller landsomfattande nät eller annan operatör inom nätet under förutsättning att ledig förbindelse finns. Vidare så identifieras en exponentiell ökning av de organisatoriska kostnaderna i takt med utbyggnaden av nätet. Men även en ökning av kostnaderna för fortsatt utbyggnad då hushållen är mer spridda och de geografiska avstånden ökar. De orter som prioriterades i infrastrukturplanen var Boliden, Burträsk, Byske, Jörn, Kalvträsk och Lövånger. IT-infrastrukturplanen utmynnande i, ett mål för Skellefteå kommuns IT-infrastruktur: Att skapa en kostnadsneutral IT-infrastruktur till serviceorter, skolorter, orter med företag samt övriga småorter inom Skellefteå kommun. IT-infrastrukturplanen innehöll även redogörelse för den framtida utbyggnaden: Kommunen skall svara för att kontinuerlig utbyggnad av nätet sker i mån av budgeterade och externa medel. Utbyggnad skall ske i samarbete med olika intressegrupper och operatörer. Utbyggnad skall i första hand avse stamnätet i mindre orter enligt priorteringslista Utöver projektet ETTAN har Skellefteå kommun deltagit i de länstäckande bredbandsprojekten TVÅAN, TREAN och FYRAN. 1.3 Övriga styrdokument Styrdokument som bör påverka, och påverkas av, kommunens bredbandsstrategi. Nedan följer ett antal exempel på sådana dokument vars innehåll bör genomsyra även bredbandsfrågan. Dessa kan således ge en viss styrning i hur utvecklingen av bredband bäst stöttar andra verksamheter och inriktningar Översiktsplan En översiktsplan (ÖP) är obligatorisk och ska omfatta hela kommunens yta. Översiksplanen är behjälplig som underlag för hur mark- och vatten områden ska användas. Översiktsplanen består av ett stort antal fördjupade orts- eller områdesanknutna översiktsplaner samt ett antal tematiska översiktsplaner. Skellefteå kommun har hanterat de elektroniska kommunikationerna mycket extensivt i de olika översiktsplanerna. Inom ramen för bredbandsstrategin för Skellefteå kommun är den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen av intresse. De innehåller planering av ett par av orterna som anmält intresse för en fiberutbyggnad till Skellefteå kraft. Orterna ifråga är Stackgrönnan, Nyhamn, Hedensbyn, Bergsbyn, Innervik och Tjärn.

6 1.3.2 Regional Utvecklingsstrategi för Västerbotten Det är numera lagstadgat att alla län ska etablera en utvecklingsstrategi. Strategin ska utarbetas i samråd med kommuner, landsting, näringsliv och olika organisationer. Den som har det övergripande ansvaret för utvecklingsstrategin är regionen och således i detta fall region Västerbotten. Regionala utvecklingsstrategin bör ligga till grund för andra både lokala och regionala strategier. Vidare ska strategin koppla samman alla de strategier som finns i regionen med europeiska program och stödmöjligheter. Regionala utvecklingsstrategin för baseras på jämställdhet, mångfald, miljö och klimat för att uppnå en långsiktig tillväxt som skall vara socialt och ekologiskt hållbart. Uppföljningen kommer ske genom undersöka ett flertal indikatorer som mäter regionens förmåga att attrahera nya invånare, tillväxt, jämställdhet, förnyelseförmåga, kompetensutveckling och klimatanpassning. Åtta av indikatorerna överensstämmer med målsättningar som återfinns i Europa 2020-strategin medan resterande åtta indikatorerna är valda utifrån regionens utmaningar och mål. En viktig del av genomförandet är att kommuner, landsting, myndigheter och organisationer integrerar strategin i sina respektive strategier och handlingsplaner. Flernivåstyre är viktigt för att genomföra strategin. De strategier som regionala utvecklingsstrategin för återger som exempel är länstransportplanen, kulturplanen, handlingsprogram för näringslivsutveckling, IT-strategier, program för landsbygdutveckling. Därför tas regionala utvecklingsstrategin i beaktande i skapandet av Skellefteå kommuns bredbandsstrategi Skellefteå 2030 Våren 2014 initierades arbetet med att utveckla platsen Skellefteå, efter beslut av kommunstyrelsen att ta fram en utvecklingsstrategi, Skellefteå Strategin ska syfta till att skapa en framsynt tillväxtkommun, som är attraktiv att bo och verka i, där det kvantifierade målet är att kommunen ska ha invånare år Syftet med strategin är att skapa ett delägarskap mellan kommunens aktörer offentlighet, näringsliv och civilsamhället. Under 2014 genomfördes ett antal workshops på spridda platser i kommunen och syftet med mötena var att presentera bakgrund och underlag till utvecklingsstrategin, och samtala om vad som bör prioriteras i strategin. Underlaget till strategin baseras på en analys av: -forskning om attraktiva platser och lokal utveckling, lokala, regionala och nationella rapporter, workshops och undersökningar, vilket lett till fyra strategiområden: Hållbara och varierande livsmiljöer Kunskap och unik kompetens Globalt konkurrenskraftig ekonomi Överbryggade avstånd Skellefteå 2030 bredband Vid de workshops som genomförts under våren 2014 har det framkommit ett antal kommentarer och förslag angående bredbandsinfrastrukturen i kommunen. De vanligaste kommentarerna angående bredband kretsar kring vikten av en fortsatt utbyggnad. En fortsatt utbyggnad föreslås både i tätorternas omland och i mindre orter på landsbyggden. Ett fullgott bredband anses även skapa attraktiva bostäder överallt i kommunen. Med ett välutbyggt ITinfrastruktur kan kommunen decentraliseras med hjälp av bredbandet genom att erbjuda

7 tjänster via internet istället. En tydlig önskan är ett heltäckande bredband över hela Västerbotten. Enligt kommentarerna är det kommunen som bör svara för den fortsatta utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturen. 2. Teknik Bredband är de olika tekniker som möjliggör en anslutning till internet med hög överföringshastighet. Grunderna är mobil teknik (trådlös access) eller fast uppkoppling (trådbunden access). De trådbundna accesserna är fiberoptik, xdsl och bredband via kabel-tv nätet (koaxialnätet). Fiber är uppbyggt av tunna trådar av glas eller plast och är den enda teknik som i dagsläget fullt ut når upp till det nationella kapacitetskravet. Vidare är fiber framtidssäker då det endast är den aktiva utrustningen i ändarna som behöver bytas ut för att nå närmast obegränsad kapacitet. Kapaciteten hos fiber är symetrisk vilket innebär att man kan skicka och motta filer med samma hastighet. xdsl eller Digital Subscriber Line är ett samlingsnamn för tekniker baserade på det fasta telenätet där ADSL är den vanligast förekomande och andra exempel är VDSL och HDSL. Omfattningen av xdsl nätet är stort i hela landet så också i Skellefteå kommun. Kapaciteten hos xdsl teknikerna är assymmetrisk vilket innebär att användaren kan ta emot filer fortare än vad denne kan skicka filer. xdsl kan i dagsläget inte nå upp till de nationella kapacitetsmålen om 100 Mbit/s utan kan uppnå hastighet om 30 Mbit/s. Bredband via kabel-tv nätet kan erbjudas till hastighet som är jämförelsebar med fiber, skillnaden är att hastigheten för kabel-tv nätet är assymmetrisk. Det sker ingen nyförläggning av kabel-tv nät för bredband utan man använder befintlig infrastruktur som modifieras. Bredband via trådlös teknik täcker idag stora delar av Sverige. Fördelen med denna teknik är att den möjliggör uppkoppling mot Internet överallt där kapacitet är utbyggd. Den mobila tekniken skapar stor och effektiv yttäckning som fortfarande utvecklas starkt. De vanligaste teknikerna för att erbjuda en trådlös uppkoppling är 3G och 4G. Ingen av teknikerna 3G och 4G uppnår i dagsläget till de nationella kapacitetsmålen, även tekniken fortsätter att utvecklas. Uppkopplingen erbjuds via basstationer vilket innebär att användaren inte är alls är knuten till en viss geografisk plats. De mobila teknikerna för bredband är en delad resurs vilket gör att kapaciteten sjunker med ett ökande antal användare. Vidare är närhet till mobilmast av stor vikt för kapaciteten. På sex platser i kommunen (Byske, Villvattnet, Finnforsberget, Kalvträsk, Vitberget, Stora Blåbergsliden) finns ett nät med Wimaxteknik. Nätet med Wimax erbjuder fast punkt till punkt nätverksförbindelse men uppnår dock inte hög kapacitet (100 Mbit/s). Post- och telestyrelsen (PTS) är den myndighet som bevakar områdena elektronisk kommunikation och post i Sverige. I PTS uppdrag ingår att driva på utvecklingen av bredband i hela landet utifrån den nationella strategin. De ska vidta åtgärder för att underlätta bredbandsutbyggnad och vid behov lämna förslag till åtgärder. Vidare så kartlägger de utbyggnad av bredband, utifrån ett antal faktorer för att på regeringens uppdrag redogöra för vägen mot det nationella målet. De faktorer som undersöks är tillgång till bredband både vad gäller teknik och hastighet. Kartan innehåller vidare vilka nätägare och tjänsteleverantörer som finns. De övriga faktorerna är projekt medfinansierade av Post- och telestyrelsen samt vilka län och kommuner som har en bredbandsstrategi. Tillgången till bredband är kanske den

8 faktor som är av störst vikt för detta strategiska dokument. Därför bör begreppet definieras ytterligare, i PTS bredbandskarta innebär tillgång till bredband: Att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe 1 Stadigvarande bostad är enligt Post- och telestyrelsen synonymt med hushåll och med fast verksamhetsställe menas arbetsställe. Tillgången av bredband i ett område baseras på ett rutnät av storleken 250*250 meter. Detta eftersom bredbandskartan baseras på ett underlag med ett likadant format där 250*250 meter är den minsta beståndsdelen. Rutorna adderas sedan ihop för att bygga upp tätorter, kommuner, län och nationell nivå. Om det finns tillgång till bredband på stadigvarande bostad alternativt fast verksamhetställe oavsett teknik så redovisas det i bredbandskartan. Beroende på vilken teknik som erbjuder bredband så redovisas de i bredbandskartan under respektive flik exempelvis fiber eller 3G. 3. Nuläge nationellt Antalet hushåll och företag i Sverige som helt saknar tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s uppgår enligt Post- och telestyrelsen till mindre än 500 hushåll i mars Totala antalet hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s uppgår till 56 procent i Sverige Antalet hushåll som har tillgång till bredband med mobil 4G teknik i Sverige uppgår 96 procent i oktober Vidare så uppgick den genomsnittliga hastigheten för fast bredband i Sverige i april 2014, till 25,6 Mbit/s enligt Bredbandskollen. 4.1 Kostnad för att nå det nationella 2020 målet Revisionsbyrån EY, tidigare Ernest and Young, fick i uppdrag av Svenska stadsnätsföreningen, Sveriges kommuner och landsting, Skannova och IT & Telekom företagen att studera Sveriges framtida fibersatsningar och dess kostnader. Studiens resultat anger att, för att nå det nationella 2020 målet om en utbredning på 90 procent med tillgång till 100 Mbit/s bredband krävs ytterligare satsningar på cirka 40 miljarder kronor. EY estimerar även att det kan komma att behövas investeringar i transportfiber för att binda ihop lokala nät, i storleksordningen minst 10 miljarder kronor för att uppnå det nationella 2020 målet. Om målet istället ställs att närma sig 100 procent krävs investeringar i storleksordningen 54 till 60 miljarder kronor. Något som studien avfärdar som icke samhällekonomiskt försvarbart att försöka nå ut till 100 procent av medborgarna med fiber. EY anger vidare att det skulle kräva investeringar om 1,5 miljarder för att uppnå det nationella målet om 90 procent som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s för Övre Norrland. 1

9 4.2 Nuläge regionalt Västerbotten är en av de mest utbyggda regionerna och antalet hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s uppgår till 73 procent enligt Post- och telestyrelsen. Vidare så anger Post- och telestyrelsen att i Västerbotten finns det i princip ingen som saknar en teoretisk tillgång till bredband om minst 1 Mbit/s. De olika teknikerna för att erbjuda bredband har följande utbredning i Västerbotten: Fiber 71 % Kabel-tv 17 % xdsl 87 % VDSL 14 % 3G 96 % 4G 89 % 4.3 Nuläge Skellefteå kommun Enligt Post- och telestyrelsens senaste kartläggning har 80 procent av hushållen i Skellefteå kommun tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. Samtidigt har 89 procent av hushållen i tätort tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. Tätort definieras som orter med över 200 invånare. I områden utanför tätort har 37 procent tillgång till sådan bredbandskapacitet. De tätorter som är utbyggda med fiber i kommunen är Boliden, Bureå, Burträsk, Bygdsiljum, Byske, Jörn, Kåge, Lövånger, Skelleftehamn, Skellefteå centralort och Ursviken. Siffrorna är helt baserade på fiberutbyggnad eftersom det är den enda tillgängliga tekniken i dagsläget för att uppnå det nationella målet om 100 Mbit/s. Vidare så har befolkningen i kommunen tillgång till de övriga teknikerna enligt följande utbredning: Fiber-optik 81 % Kabel-tv 18 % xdsl 90 % VDSL 14 % 3G 99 % 4G 88 % I enlighet med lagen om elektronisk kommunikation (LEK) ska alla fasta bostäder och verksamhetsställen på rimlig begäran ha möjlighet att få så kallat funktionellt tillträde till internet. I december 2011 tog regeringen beslut om att uppgradera nivån för funktionell tillgång till Internet från 20 kbit/s till 1 Mbit/s. Den nya nivån om 1 Mbit/s ska vara vägledande för hela samhället när man talar om grundläggande bredband. Vilket alltså Skellefteå kommun uppnår enligt Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning 2 : 2 Datan är hämtat från PTS Bredbandskarta oktober 2013

10 Hastighet Tillgång Inom tätort eller småort Utanför tätort och småort Saknar bredband 0 % * 0 % * 0 % * 1 Mbit/s eller mer 100 % * 100 % * 100 % * 3 Mbit/s eller mer 99 % 100 % * 96 % 10 Mbit/s eller mer 97 % 100 % * 82 % 30 Mbit/s eller mer 81 % 90 % 37 % 100 Mbit/s eller mer 80 % 89 % 37 % *Alla siffror i tabellen är avrundade. Det innebär att i ett område där 0% saknar bredband eller 100% har tillgång till en bredbandsteknik eller hastighet kan det finnas hushåll och företag som saknar bredband med den hastigheten. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) finns det hushåll i Skellefteå kommun (31 december ). Definitionen av hushåll är en enhet av människor som delar bostad och kan stå för varandras försörjning. Det bör tillägas att portar inte är rakt av förenligt med begreppet hushåll utan endast är ämnat att ge en fingervisning om hur många som har tillgång till ett bredband som uppnår de nationella målen. Portar kan förklaras som slutanknytningen till kund, ofta finns det en port till varje hus eller lägenhet. Därför anses jämförelsen inte vara alltför spekulativ, eftersom att även Skellefteå kraft använder sig av samma förhållningssätt till portars förhållande till hushåll. Skellefteå Kraft anger att de har cirka portar direkt anslutna till det öppna fibernätet. Samtidigt har Bredbandsbolaget cirka portar som hyrs via Skannovas svartfiber. Totalt innebär det ungefär portar. Skannova som är ett dotterbolag till Teliasonera, är den enda operatören förutom Skellefteå Kraft, som erbjuder fiberanslutning i kommunen. Om det finns hushåll och 80 procent av dessa har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s så bör den siffran ligga omkring hushåll. Det ger ett estimat på cirka 6500 hushåll i Skellefteå kommun som inte har tillgång till ett bredband om minst 100 Mbit/s. Skellefteå Kraft bedömer att man genom förtätningar i tätorter kommer att bygga ut ytterligare anslutningar fram till Det innebär att på landsbygden saknas ca anslutningar till bredband med hög kapacitet. För att uppnå den nationella målsättningen är investeringsbehoven på landsbygden stora och det ter sig nödvändigt med offentliga stimulansmedel för att bredbandsutbyggnaden även ska omfatta de områden där kommersiella krafter troligtvis inte investerar. Kostnaden för utbyggnad bredband med fiber till de hushåll och företag på landsbygden som saknar fiberanslutning kostar 10 miljoner kronor. Under 2014 genomfördes tre planerade utbyggnationer av fiberinfrastrukturen i kommunen. Orterna är Långviken, Norrlångträsk och Renbergsvattnet, utbyggnaden ger cirka 200 anslutningar till en kostnad av cirka 10 miljoner kronor, eller kr per abonnent IT-infrastrukturplan för Skellefteå kommun i dagsläget Inom ramen för det föregående strategiska planen för bredbandsutbyggnad gjordes en prioritering av Skellefteå kommuns referensgrupp över vilka orter som skulle rekommenderas för fiberutbyggnad. De prioriterade orterna var: Boliden, Burträsk, Byske, Jörn, Kalvträsk och Lövånger. 3

11 Kommunens IT-infrastruktur plan var kopplad till ETTAN-projektets första etapp, där syftet var lokal IT-infrastruktur i fem prioriterade orter i varje kommun. I orterna hade det redan skett översiktliga kostnadsberäkningar, efter prioriteringen av de sex genomfördes mer utförlig kostnadsberäkning, för att kommunstyrelsens arbetsutskott skulle kunna besluta vilka orter som skulle byggas ut initialt samt i vilken omfattning utbyggnad skulle ske. Fiberutbyggnad återfinns idag i Boliden, Burträsk, Byske, Jörn och Lövånger. Kalvträsk återfinns inte bland de med ett lokalt utbyggt fibernätverk eftersom orten ej blev en prioriterad ort och således inte erhöll finansiering för en lokal IT-infrastruktursatsning SkeKraft.net Det av kommunen helägda energibolaget Skellefteå Kraft AB bygger, underhåller och äger Skellefteås stadsnät. Stadsnätet heter SkeKraft.net och är ett öppet stadsnät, vilket innebär att olika leverantörer kan erbjuda tjänster till slutkund via stadsnätet. Spridningsnätet är välutbyggt och når som tidigare nämnt cirka hushåll och företag. Tidigare genomfördes utbyggnaden av fibernätet i hög takt för att möjliggöra en fiberanslutning för ett stort antal. Utbyggnadstakten har planat ut, ett tecken på detta är att redan 2007 fanns det över anslutningar i stadsnätet. Skellefteå Kraft erbjuder tjänstleverantörer att erbjuda sina tjänster i stadsnätet, för vilket de betalar en avgift för transport av tjänst i nätet. Avgiften är en månadsvis kostnad per slutkund och rör sig mellan 150 och 600 kr exklusive moms beroende på vilken kapacitet tjänsten har, vilken Skellefteå Kraft transporterar för tjänsteleverantören i stadsnätet. Detta gäller för tjänster som levereras till privatpersoner. Skellefteå Kraft utgår från en likställd prissättning där priset är det samma runt om i kommunen trots att kostnaderna är högre i periferin. För företag är prisbilden mer spridd och startar vid 500 kronor och sträcker sig till kronor i månadsavgift, priserna skiljer sig beroende vilken kapacitet samt servicenivå som ingår i avtalet. Att presentera priset för den uthyrda svartfibern är mer komplext och är i relation till etableringskostnader, avstånd, bindningstid, volym och serviceavtal. Vidare så kan även rent kommersilla villkor utgöra påverkan tillexempel indexreglering av priser, betalningsvillkor samt tillgång till fiber. Därför baseras uthyrningen av svartfiber på förutsättningarana i varje enskilt fall vilket gör en redogörelse angående prisbilden väldigt svår.

12 Täckningskarta 1: De markeradefälten är orterna i Skellefteå kommun som är utbyggda med fiberoptik. Skekraft.net är ett högprestandanät baserat på optofiber, kompletterat med radio- och kopparbaserade lösningar utanför de projekterade områdena. När det gäller tättbebyggda områden har invånarna i Skellefteå kommun bland den bästa tillgången till 100 Mbit/s i Sverige. Skellefteå Kraft AB kommer primärt att driva förtätningsprojekt inom nedanstående orter: Boliden Kåge, Bureå Lövånger, Burträsk Skelleftehamn, Bygdsiljum Skellefteå centralort Byske Ursviken Jörn Förtätningsprojektet i de redan utbyggda delarna kommunen kommer nå ut till cirka hushåll och företag Orter som anmält intresse för fiberutbyggnad Skellefteå Kraft har gjort kostnadskalkyler på orter som inte har ett lokalt fibernät idag, men har visat intresse för en eventuell utbyggnad. Totalt handlar det om fyrtiotal orter som har analyserats och i orterna är det fråga om mellan och anslutningar baserat på hushållens uppvisade intresse. I kalkylen är det inte bara fråga om hushåll utan siffrorna kan även gälla fritidshus. Orterna som tidigare visat intresse för fiberutbyggnad redovisas nedan.

13 Invånarantal i området för utbyggnad Intresseanmälda anslutningar Registrerade bolag på orten* Orter som anmält intresse Vallen, Svarttjärn > 72 Kroksjön < 18 Bodan 63 50< 33 S. Bergsbyn < 21 Innervik, Tjärn > 113 S. Hedensbyn < 17 Stackgrönnan, Nyhamn > 15 Furuögrund > 12 Välvsjöliden, Rönnliden, Storliden, Bjurfors 66 50> 5 Storbrännan 44 50< 10 Renholmen < 4 Inräknat i Byske Byske by, Fällan, Stensjön väster om E4 50< 48 Nolbyn < 14 Kankberg 22 50< 9 Hemmistjärn 38 50< 10 Boviken > 57 Bjässviken inräknat i Kåge 100< 9 Bodbyn, Lappvattnet < 23 Ålund > 18 Uppgift Byske N camping inräknat i Byske 100< saknas Brönet Inräknat i Kusmark 50< 9 Båtvik > 15 Burmoran Inräknat i Bureå 50< 6 Fjälbyn 44 50> 12 Lillkågeträsk > 7 Renström 55 50> 1 Fällfors < 43 Österjörn < 12 Stavaträsk < 11 Tåme 52 50> 13 Västomsundet 86 50< 13 Spisen Kåge inräknat i Kåge 100< 22 Krångfors Forsbacka 51 50< 23 Boviken badet 79 Uppgift Uppgift saknas saknas Uppgift Boviken Norra 330 Uppgift saknas saknas 13

14 4.4 Operatörer inom Skellefteå kommun Operatörer och tjänsteleverantörer av trådbundna nät Skellefteå Kraft AB är den största operatören av fiberoptiskt nät i kommunen. Bolaget äger och driftsätter Skekraft.net där även stadsnätet ingår. Stadsnätet når i dagsläget ut till de flesta större tätorterna i kommunen. Skellefteå kraft anger själva att 77 procent av kommunens hushåll har direkt eller indirekt tillgång till det öppna nätet. Den enda konkurrensen på fiberinfrastruktur är svartfiber anlagt av Skannova där främst Bredbandsbolaget hyr kapacitet. Bredbandsbolaget erbjuder främst bredband till bostäder tillhöriga HSB. Eftersom Skekraft.net är ett öppet stadsnät så kan andra tjänsteleverantörer erbjuda tjänster via den infrastruktur som är Skekraft.net. De övriga tjänsteleverantörer som erbjuder tjänster via Skellefteå Krafts fibernät är: Alltele, Bahnhof, Bredbandsbolaget, Bredband 2, Riksnet, Tele2, T3 och Universal Telecom. Bredband via kabel tv nätet erbjuds i Skellefteå kommun endast av Comhem. Bredband via det fasta kopparnätet (xdsl) erbjuds i Skellefteå kommun av Affinity Telecom All tele, Tele2, Telia, T3 och Universal Telecom Telias avveckling av det fasta kopparnätet Telia har proklamerat att de ska avveckla det fasta telekopparnätet fram till 2016, som är det spridningsnät som används för xdsl, vilket gör framtiden för xdsl nätet osäkert. Post- och telestyrelsen har kravställt avvecklingsplanen, kunderna ska inte uppleva försämring av service. De ska erbjudas nya tjänster med fungerande telefoni, SOS Alarm och trygghetslarm. Telia anger inför sitt teknikskifte att på de platser som saknar annat tillträde till internet än deras xdsl via fasta kopparnätet, kommer kopparnätet vara kvar. Post- och telestyrelsen uppger att 89 procent av Skellefteå kommun har tillgång till någon typ av xdsl uppkoppling, 97 procent i tätort och 50 procent utanför tätort eller småort. Avvecklingen av kopparnätet innebär ett teknikskifte, där Telia arbetar för att erbjuda Sverige 90 procents yttäckning med mobiltelefoni och surf via mobila lösningar. Orterna inom Skellefteå kommun som berörs av Telias avveckling av det fasta kopparnätet är; Gamla Falmark, Gummark, Hökmarksby, Krångfors, Klutmark, Kvarnbysund, Lövsele, Mångbyn, Ostnäset, Sjöbotten, Stensjöliden och Storkågeträsk. Antalet kommunmedborgare som berörs uppgår till 462 enligt Telias beräkningar. Gamla Falmark, Gummark, Klutmark, Lövsele och Sjöbotten är redan anslutna till stadsnätet vilket gör att de har tillgång till internet och IP-telefoni via fiberanslutningen Operatörer mobilnät Det finns i dagsläget tre övergripande operatörer som erbjuder bredband via det mobilanätet, inom Skellefteå kommun. Operatörerna är Net4mobility, 3GIS och Svenska UMTS, de är sammanslagningar av kommersiella aktörer som levererar tjänster som gått ihop för att bygga ut det mobila bredbandsnätet. Net4Mobility är ett av Telenor Sverige och Tele2 Sverige gemensamt ägt bolag, med syfte att bygga, äga och driva ett rikstäckande mobilnät, de erbjuder både 2G och 4G uppkoppling. 3GIS eller 3G Infastructure Services AB är ett bolag ägt av Telenor AB och Hi3G Access AB (Tre), med syfte att bygga, äga och driva Telenor och Hi3G:s nät för 3G eller Universal Mobile Telecommunications System (UMTS). Svenska 14

15 UMTS-nät AB är ett bolag som ägs av Tele2s och TeliaSoneras i syfte att äga, bygga ut och driva UMTS-nätet (3G-nätet) i Sverige. I övrigt finns det ett antal tjänstleverantörer som erbjuder tjänster för mobilt bredband de är Bredband 2, Comhem, Tre, Universal Telecom och Net1. I Byske, Kalvträsk, Finnforsberget, Stora Blåbergsliden, Vitberget, Villvattnet finns det master som erbjuder mobilt bredband via Wimax-teknik. Skellefteå kommun är delägare i nätet och nätet driftas av Dataductus. 4.5 Täckningskartor för mobilnät Alla täckningskartor som redovisas nedan är alla hämtade från respektive tjänsteleverantör. Som tidigare nämnt i redovisningen av olika tekniker för bredband, är närhet till mast avgörande för kapaciteten, vilket är aktuellt för alla de trådlösa teknikerna och kapacitet en delad resurs för alla de mobila teknikerna förutom nätet med Wimax-teknik. Täckningskartorna är teoretiska och tar inte hänsyn till berg och annat som kan komma att påverka täckningen. Tele2 Tele2 har täckning med god kapacitet (hastighet uppemot 80 Mbit/s) främst efter kustbandet och i inlandet sträcker sig den goda kapaciteten till Boliden. Tätorter som Jörn och Burträsk har täckning med kapacitet upp emot 25 Mbit/s. Det finns områden som inte har täckning med operatören Tele2 i kommunen. 15

16 Telenor Även Telenor kan erbjuda god kapacitet uppemot 80 Mbit/s längs kusten och området kring Boliden. Burträsk har täckning med kapacitet uppemot 6 Mbit/s. Jörn däremot saknar helt täckning från Telenor. 16

17 Tre Tre erbjuder täckning uppemot 6 Mbit/s längs kusten och Burträsk. Vidare så erbjuder Tre täckning uppemot 348 Kbit/s i området sydväst om Skellefteå och Nordväst om Skellefteå väster om E4. I inlandet erbjuder Tre ingen täckning i Skellefteå kommun däribland i tätorterna Boliden och Jörn. 17

18 Telia Sonera Teliasonera erbjuder den klart största täckningsgraden i kommunen, med endast ett fåtal vita punkter (område där täckning saknas). 18

19 Wimaxnätet Wimaxnätet täcker delar av kommunen. De områden som är markerade med grön och blå färg har möjlig tillgång till bredband med relativt god kapacitet. Gul färg markerar att täckning finns men kapaciteten är begränsad. Skellefteå kommun äger det mobila nätverket uppbyggt med Wimax-teknik. Basstationer finns på sex platser i kommunen; Byske, Stora Blåbergsliden, Villvattnet, Vitberget, Kalvträsk, Finnforsberget 19

20 5. Statliga stödprogram för bredbandsutbyggnad För den fortsatta utbyggnaden av fiber i Skellefteå kommun är landsbygdsprogrammets bredbandsstöd det naturliga valet eftersom utbyggnaden till stor del avser landsbygden. Medlen från Jordbruksverket, som finns för Västerbottens del uppgår preliminärt till 137 miljoner svenska kronor och hanteras av Västerbottens läns länsstyrelse. Förslaget är att prioritering sker genom att länsstyrelsen Västerbotten undersöker hur mycket av de ännu inte fastlagda urvalskriterier för stöd som projekteten uppnår. Inom ramen för denna strukturfondsperiod skall projekten genomföras endast med hushållens privata investering samt landsbygdsprogrammets bredbandsstöd alltså ingen övrig offentlig medfinansiering. Vidare är det inte beslutat vilken andel av projektkostnaden som landsbygdsprogrammets bredbandsstöd ska stå för. Det finns en önskan från länsstyrelsen Västerbotten att andelen skall vara så hög som möjligt. Vilket torde innebära att ett mindre antal projekt kan genomföras med stöd från landsbygdsprogrammet. Ett annat finansieringsalternativ kan vara Europeiska Unionens strukturfonder. Inom EU:s regionala utvecklingsfond finns förslag på ett insatsområde i programförslaget för övre Norrland, Insatsområde 2 Att öka tillgången till, användningen av och kvalitén på informations- och kommunikationstekniken. Budgeten för insatsområde 2 är 5 procent av totala budgeten på cirka 1,8 miljarder, alltså 90 miljoner svenska kronor. För att erhålla stöd från den regionala utvecklingsfonden fonden krävs övrig offentlig medfinansiering för att växla upp EU-stödet. Lokalt ledd utveckling genom LEADER- metoden är en arbetsform där ideell, privat och offentlig sektor går samman i så kallade LAG (Local Action Group) och är i grunden ett lokalt partnerskap som verkar för landsbygdsutveckling. Varje område svarar själva för vad som integreras i den lokala utvecklingsstrategin för området. Där kan bredband vara ett område som integreras i den lokala utvecklingsstrategin. 6. Utmaningar Den stora utmaningen inför framtiden är att minska skillnaderna mellan tätort och landsbygd. Särskilt när utvecklingen verkar peka på alltmer E-tjänster i kontakt med kommun och andra myndigheter. På landsbygden där fiber skulle göra mest nytta genom att byta ut traditionell service mot E-tjänster. Är bredbandet minst utbyggt främst på grund utav de ökande kostnaderna för att bygga ut i områden som kännetecknas av längre avstånd mellan hushållen. En annan utmaning inför framtiden är Telias avveckling av det fasta kopparnätet, även om Telia anger att ingen kund skall förlora möjligheten till varken surf eller telefoni och att ingen station skall läggas ned som saknar en alternativ lösning. Så saknar de berörda områdena en framtidsäker lösning. Det fasta koppar nätet byts ut till förmån för mobila lösningar och Telia strävar efter en 90 procentig yttäckning för mobil telefoni och surf. Täckningen är beroende av närhet till mast och kapaciteten minskar med antalet nyttjare på varje mast. Vilket är problematiskt då Telia avvecklar det fasta kopparnätet vilket tillför än mer användare på masterna och således en sjunkande kapacitet. Vidare så är geografin avgörande för täckningen då berg och annat kan komma att blockera områden där teoretisk täckning finns. Det kan innebära att vissa områden inte får täckning på grund utav deras geografiska placering. 20