Fiber till Villa. en förstudie av tillgång och modeller för utbyggnad av fiberbaserat bredband till enfamiljshus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiber till Villa. en förstudie av tillgång och modeller för utbyggnad av fiberbaserat bredband till enfamiljshus"

Transkript

1 Fiber till Villa en förstudie av tillgång och modeller för utbyggnad av fiberbaserat bredband till enfamiljshus Bredbandsforum, PTS, Box 5398, Stockholm. Telefon: Webbplats: E-post:

2 Rapportens titel Fiber till villa Rapportnummer 3 ISSN Författare Patrik Sandgren Bredbandsforum, PTS Box Stockholm Telefon: E-post: Webbplats: Obs! Detta är en förstudie. Alla presenterade resultat ska ses som indikativa och tolkas med försiktighet.

3 1 Sammanfattning 1.1 Förstudiens resultat Denna förstudie ger en bild av statusläget i Sverige vad gäller fibrering av villor. Detta innefattar en beskrivning av hur många som i nuläget har fiber samt hur processen för fiberutbyggnad i villor går till och vilka utmaningar som detta medför. Marknaden för fiber till villa utmärks i nuläget av att: a. det finns seriösa marknadsaktörer som erbjuder installation i tätorter. b. det finns en tilltagande efterfrågan på fiber. d. det pågår investeringar i ett flertal kommuner. e. det finns konkurrens mellan olika aktörer. f. det finns olika affärsmodeller: f1. som inkluderar en högre nätavgift mot lägre anslutningsavgift f2. som ger finansiering för den som inte klarar hela installationskostnaden f3. som ger möjlighet att få rabatt mot bindningstid g. det finns alternativ till fiber för såväl surf (xdsl och mobilt bredband) som TV (satellittv via parabol) i svenska villaområden vilket gör att de som väljer bort fiber ofta har andra möjligheter som kan användas på medellång sikt (5-8 år). h. det finns en rad pågående lokala initiativ som inkluderar villastrategier för täckning av 90 procent (ex Tierp, Vara, Kvänum) där modellen är offentligprivat-samverkan. Studien konkluderar att marknaden är under stark utveckling och att prognosen för en ökning i den nuvarande utbyggnadstakten är ljus. Det finns dock utmaningar. Till dessa hör: Att den nuvarande utbyggnaden är påtagligt fragmentiserad. Att brist på tillgång till befintlig infrastruktur, så som kanalisation, påtagligt ökar utbyggnadskostnaden.

4 Att anslutningskostnaden i nuläget uppfattas som hög, både av nätbyggare och slutanvändare i jämförelse med andra accesstekniker. Att en hög anslutningsgrad är nödvändig för att få ett positivt kassaflöde och balansera investeringsrisken. Att byggnationsvillkoren är osäkra. Att det finns brist på kvalificerade entreprenörer. Att de villor som kvarstår kan vara dyrare att fibrera (än de som hittills fått uppkoppling) eftersom de ligger längre ifrån varandra. Studien föreslår att om ett fortsatt arbete ska initieras bör en fördjupning görs för att få mer kunskap om: 1. Hur den nuvarande utbyggnadstakten i villor skulle kunna stimuleras och kostnaden sänkas för de villor som kvarstår. 2. Vilken potential ökad användning av kanalisation, alternativa anläggnings- och accesstektekniker har för högre bredbandskapacitet till villor. 3. Vilka lärdomar som kan dras från andra länder som, likt Sverige, påbörjat storskalig fibrering av villor.

5 1.2 Schablonmässiga nyckeltal för fibrering av villor Nyckeltal Estimerat värde Tillgång till fiber Uppskattat antal fibrerade villor ( Homes connected ) st Uppskattat antal villor i närheten av en fiberanslutningspunkt ( Homes passed )^ st Uppskattad andel fibrerade villor av det totala villabeståndet 10 % Uppskattat antal personer boende i fibrerade villor st Uppskattad andel av befolkningen i boende i fibrerade villor som andel av befolkningen med fiberaccess 20 % Uppskattad andel personer boende i fibrerade villor som andel av totalpopulation i villor 15 % Uppskattad andel av befolkningen boende i fibrerade villor som andel av hela befolkningen 8 % Utbyggnadstakt Nuvarande fibreringstakt av villor (2012) villor per år Prognostiserad fibreringstakt ( ) villor per år Investeringsförutsättningar för fiber till villa Anslutningsgrad för att initiera fibrering av ett villaområde 30 % 50 % Genomsnittlig andel villor som faktiskt fibreras 50 % - 60 % procent Aktiveringsgrad bland fibrerade villor % Avskrivningstid för kanalisation och fiber 20 år Kalkylränta 8-10 % över 10 år Kostnader Anslutningskostnad för nätbyggare* kr Anslutningskostnad för slutkunder kr ** Grävning och återställning i tätort kr per meter Intäkter Näthyra till nätbyggare kr per månad ^= osäkert estimat *= innefattar återställningskostnader för asfalt ** = kr förekommer också som vanligt förekommande pris.

6 Innehåll 1 Sammanfattning Förstudiens resultat Schablonmässiga nyckeltal för fibrering av villor Inledning Bakgrund Syfte, avgränsning och metod Disposition Definitioner Bostadsbeståndet i Sverige Antalet villor och flerfamiljshus i nationellt Antalet villor och flerfamiljshus regionalt Marknadssituation för fiber Investeringar i fiber Resultat av fiberinvesteringar Konkurrens Fibertillgång i villor Fibrerade villor nationellt Fibrerade villor regionalt Fibrerade villor lokalt Prognostiserad utbyggnad av fiber Faktorer av betydelse för utbyggnad Modeller för utbyggnad Kostnader för utbyggnad Utbyggnadsprocessen för fibrering av villor Fas I: Förarbete Fas II: Genomförande Fas III: Efterarbete Reella skillnader för olika aktörer Sammanfattande slutsatser... 40

7 9 Appendix I: Skattereduktionen för bredbandsanslutning Appendix II: Befolkningens fördelning i bostadsbeståndet Appendix III: I förstudien involverade aktörer Appendix IV: Kommuner med mindre än fem procent fibrerade villor... 52

8 2 Inledning 2.1 Bakgrund Merparten av fiberutbyggnaden i Sverige har fram till nu varit koncentrerad till flerfamiljshus. 1 Utbyggnaden i flerfamiljshus har skett genom ett systematiskt arbete från bland annat allmännyttan, det vill säga de kommunala bostadsbolagen. 2 Om utbyggnaden forstätter i linje med den utbyggnadstakt som skett de senaste åren kommer i princip samtliga boende i flerfamiljshus ha en fiberuppkoppling redan Ca 35 procent 4 av Sveriges hushåll 5 bor dock i småhus (äganderätter), vilket till stor del utgörs av villaområden. Till skillnad från flerfamiljshus domineras villaområden av en kopparbaserad bredbandsinfrastruktur vilket ger lägre hastigheter och sämre kvalitet på elektroniska tjänster. Om Sverige ska kunna nå regeringens bredbandsmål 6 är det väsentligt att en så stor andel som möjligt av Sveriges villor 7 (småhus) uppgraderas med högkapacitetsbredband 8. För att få ett samlat underlag om läge och utveckling av fibrering av villor har Bredbandsforums styrgrupp gett forumets kansli i uppdrag att genomföra en översiktlig förstudie. 2.2 Syfte, avgränsning och metod Syftet med förstudien är att ta fram en bild över hur tillgången av fiber till villa (FTTH 9 ). Detta innebär att förstudien avser att belysa två aspekter. a. Omfattningen av fibrerade villor b. Modeller för utbyggnad av fiber till villa De två aspekterna innehåller en rad olika perspektiv. Eftersom detta är en förstudie har dock omfattningen begränsats. Intentionen inom ramen för denna studie är därför att 1 Det finns ca 2,5 miljoner hushåll i flerfamiljshus i Sverige. 2 Enligt uppgift från SABO, är idag omkring 70 procent av kommunalägda bostäder anslutna till höghastighetsnät. 3 Notera att denna uppgift skiljer sig från den som bland annat SABO presenterat. Enligt SABOs prognos kommer drygt 90 procent av de allmännyttiga bostäderna vara fibrerade PTS, Minskade kostnader vid utbyggnad av bredband, [www.pts.se], I nominella tal motsvarar detta ca 1,4 miljoner hushåll. 5 I denna förstudien approximeras antalet hushåll till ca 4,5 miljoner, en avrundad siffra på kosthushåll som underlättar beräkningar. Uppgifter över antalet hushåll i Sverige varierar. Detta beror på att det inte finns några entydiga uppgifter över hur hushållen ser ut. Den senaste heltäckande undersökningen gjordes i Folk- och Bostadsräkningen år Med Lantmäteriets kommande register över boende kommer det finnas bättre underlag, dock inte heltäckande. För mer information se SCB, Hushållens ekonomi (HEK), [http://www.scb.se/pages/tableandchart aspx] Bredbandsmålet stadgar att minst 90 procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s senast I Sverige finns ca 2 miljoner villor. 8 Notera att det teoretiskt är fullt möjligt att använda kopparlösningar för relativt höga hastigheter om avståndet mellan telestation och slutkund är mycket kort. Exempelvis kan UDSL som är en utvecklad version av DSL ge upp till 200 Mbit/s enligt Texas Instruments. Denna typ av lösningar kommer inte beaktas i denna studie då de inte finns allmänt tillgängliga på marknaden i Sverige. Däremot inkluderas VDSL2 som ett alternativ inom ramen för avsnitt Alternativa anläggningstekniker. TI, Uni-DSL: One DSL for Universal Service [http://focus.ti.com/pdfs/bcg/udsl_whitepaper.pdf] Den engelska förkortningen FTTH är vedertagen även för svenskt språkbruk och kan uttydas Fiber to the home. Bredbandsforum 8/55

9 visa på ett urval av de faktorer som har påverkat utbyggnaden och som med största sannolikhet kommer att påverka den framtida utbyggnaden för villa fiber. Studien baseras till stor del på primärmaterial i form av data, och intervjuer. För att redovisa tillgången till fiber i Sverige har uppgifter från Post- och Telestyrelsens (PTS) Bredbandskartläggning använts. 10 Uppgifterna i Bredbandskartläggningen insamlas på årlig basis som en del i ett återkommande regeringsuppdrag. Svarsfrekvensen är mycket hög 11 och materialet har en detaljeringsgrad som gör att kartläggningen ger en heltäckande bild av tillgången på fiber. Som ett komplement till det statistiska materialet och med målet att få insikt om tillvägagångssätt vid utbyggnad har ett antal intervjuer genomförts. De intervjuade aktörerna har valts ut mot bakgrund av att de är aktiva på villamarknaden för fiber - antingen genom att de bygger nät eller att de har gett uttryck för ett explicit intresse för fibermarknaden. 12 Det är viktigt att påpeka att alla värden som redovisas ska ses som indikativa och tolkas med försiktighet. Beräkningarna som redovisas över exempelvis antal fibrerade villor, antal villor som ligger i anslutning till fiberanslutningspunkter och antal hushåll som finns i flerfamiljshus och villor är estimat. I viss utsträckning har avrundningar gjorts i primärdata och i andra fall används schabloner för att underlätta beräkningar. Ett exempel är antal hushåll som bor i villor. Här används genomsnittssiffran 2,5 personer när beräkningar från befintlig data görs, medan prognostiseringen av förväntad utbyggnad bygger på estimatet 3,8 personer per hushåll. Den högre siffran bedöms spegla hushållens storlek bättre vid prognostisering, men gör att jämförelsen med uppgifter baserade på genomsnittssiffran försämras. I samtliga fall där olika uppfattningar om nominella värden eller kvalitativa bedömningar observerats har transparens eftersträvats. Detta innebär att källor samt förtydliganden och förklaringar gjorts i fotnotssystemet. Förhoppningsvis underlättar detta läsarens möjlighet att göra en självständig bedömning av materialet. 2.3 Disposition Förstudien är upplagd i två delar: Den första delen (avsnitt 3-5) är kvantitativt inriktad. Här görs en genomgång av väsentliga definitioner samt en genomgång av bostadsbeståndet och fibertillgången i villor nationellt, regionalt och lokalt. Denna del innehåller också en prognostisering fram till år 2020 där fyra olika tänkbara utvecklingsspår för utbyggnaden presenteras. Syftet är här att ge en bild av nuläget och hur marknaden kan tänkas komma att utvecklas. 10 Mer information om Bredbandskartläggningen finns att läsa på PTS hemsida, liksom myndighetens portalsida för statistik om telekomområdet. PTS, Bredbandskartläggningen, [http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/internet/2013/pts-bredbandskartlaggning en-geografisk-oversiktav-bredbandstillgangen-i-sverige---pts-er-20137/] och PTS, Statistikportalen, [http://www.statistik.pts.se/bredband/index.html] Undersökningen omgärdas av svarsplikt och har en svarsfrekvens på över 90 procent. 12 För komplett lista av intervjuade aktörer, se appendix III. Bredbandsforum 9/55

10 Den andra delen (avsnitt 6-7) är mer kvalitativt inriktade. Här beskrivs en schabloniserad modell för utbyggnad. Syftet är här att uppmärksamma vilka parametrar som ett fiberprojekt, exempelvis i ett villaområde, normalt sett inkluderar. Förstudien avslutas med en uppsummering (avsnitt 8) där slutsatser och förslag på frågor som är viktiga att fokusera på vid ett eventuellt fortsatt arbete preciseras. 2.4 Definitioner Det finns två centrala begrepp i förstudien som kan behöva förtydligas, dessa är å den ena sidan villa, och å den andra fiberanslutning Vad är en villa? Begreppet villa används i denna förstudie som ett samlingsnamn för småhus som används som bostad. 13 Ur ett geografiskt perspektiv kan tre olika kategorier av villor identifieras: Villor i tätort: Villor i tätort ligger ofta samlade i områden ( villaområden ). I de större städerna återfinns villor framför allt i ytterområden medan citykärnorna utgörs av flerfamiljshus. En bärande planeringsidé hos kommuner idag är att blanda villor och flerfamiljshus vid nybyggnation. Medan själva byggnaderna kan vara stora är fastigheterna för villor i tätorter i allmänhet relativt små. Villor på landsbygden: Villor på landsbygden förekommer både i form av enskilda fristående hus och i agglomerationer (det vill säga byar). Medan det förekommer byggnation av fritidshus på landsbygden är nybyggnationen av villor, avsett för ett permanent boende, begränsat. Fastigheter på landsbygden är ofta relativt stora och kan även omfatta fler byggnader än själva bostadshuset. Villor i skärgården: Villor i skärgården liknar de villor som återfinns på landsbygden. En avgörande skillnad är dock förekomsten av villor på öar, vilket ger speciella förutsättningar för boendet, liksom för utbyggnaden av infrastruktur. I denna förstudie används villor som ett samlat begrepp. Ingen distinktion kring var villorna finns görs. Huvuddelen av det resonemang som förs och de utmaningar som beskrivs kan dock primärt kopplas till fibrering av villor i tätorter. 14 Detta är ett medvetet val eftersom det är sistnämnda del av marknad som upplevts som eftersatt och nu är under formering. Utbyggnaden av villor som ligger på landsbygden eller i skärgården är därtill stödberättigade. Detta innebär att fastighetsägarna, i större utsträckning än boende i tätort, kan få bidrag för fibrering Detta innebär att småhus alla typer av bostadshus för enfamiljshushåll exempelvis radhus, parhus och kedjehus. Däremot har lantbruksfastigheter exkluderats. Se även appendix II. 14 Utmaningarna för landsbygden och skärgården ser delvis annorlunda ut även om grundläggande faktorer så som en tillräckligt stor efterfrågan och betalningsvilja är avgörande oavsett var villan är belägen. 15 Se även appendix I samt Sandgren, Patrik, Bredband i hela landet, [www.bredbandivarldsklass.se], Bredbandsforum 10/55

11 2.4.2 Vad innebär en fiberanslutning? Begreppet fiberanslutning åsyftar i detta sammanhang bredband till slutkund som baseras på fiber. Fiber är den accessteknik som ger slutanvändare högst kvalitet, hastighet och tillförlitlighet. Optisk fiber består av glasstavar som leder ljusimpulser. Förenklat består ett fibernät av en sändare som skickar iväg och kodar ljussignaler genom glasstavarna samt en mottagare som tar emot och avkodar dem. Fördelen med fiber är att det möjliggör snabb överföring av mycket stora digitala filer. Detta gör tekniken särskilt lämplig för bredbandstjänster som fordrar mycket stor kapacitet, exempelvis rörlig bild, så som tv och video. Med fiber till villa och fibrerad villa avses att en optisk fiber är framdragen till en bredbandsswitch ( medieomvandlare ) som finns i bostaden vilket möjliggör att en slutkund kan beställa ett internetabonnemang. 16 Med fibrering avses själva installationen som möjliggör att slutkunden (villaägaren) kan aktivera ett bredbandsabonnemang baserat på fiber. För att en villa ska räknas som fibrerad ska det alltså finnas en fiberlina indragen till villan Definitionens innebörd motsvarar den som PTS använder. I analyser av bredband i Sverige har PTS definierat bredbandstillgång enligt följande: att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe (dvs. hushåll eller arbetsställe). Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras slutkunder vid försäljning av internetabonnemang, dvs. utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter osv. PTS, bredbandskartlägginng 2012, [http://www.bredbandivarldsklass.se/documents/utmaningar%20för%20att%20uppnå%20robusthet%20robusthetsgru ppen%20slutlig.pdf] Notera alltså att det handlar om uppkopplade villor vilket på engelska går under termen homes connected. Denna term särskiljs från homes passed som syftar på att det finns en anslutningspunkt när a villan eller att förberedande arbetet gjorts som kommer underlätta en framtida anslutning (även om den fullständiga installationen inte är gjord) Bredbandsforum 11/55

12 3 Bostadsbeståndet i Sverige 3.1 Antalet villor och flerfamiljshus i nationellt Av Sveriges befolkning bor ca 5 miljoner personer i villor. 18 och i storleksordningen 4,5 miljoner i flerfamiljshus. Totalt finns i Sverige ca 2 miljoner villor och ca 2,5 miljoner lägenheter. 19 (Se figur) Figur. Sveriges bostadsbestånd och fördelning av befolkning 2 miljoner villor Ca 5 miljoner personer 2,5 miljoner lägenheter Ca 4,5 miljoner personer Källa: Beräkning av Bredbandsforum 2013 baserat på SCB, Bostadsbeståndet är i ständig förändring. Byggnader både demoleras och adderas genom nybyggnation. Tillskottet under de senaste åren ligger på ca bostäder per år. 20 Av detta nytillskott är 40 procent enfamiljshus, det vill säga villor. 21 Sett över tid är den nuvarande nivån på nybyggnation relativt låg. Det blir särskilt tydligt i jämförelse med perioden talet då Sverige genomförde en massiv satsning på bostadsbyggandet genom det så kallade miljonprogrammet. (Se figur) 18 Se appendix för en genomgång av boende i villor. 19 Uppgifter avser år SCB, Baseras på genomsnitt för de senaste 10 åren. SCB, Nybyggnad av bostäder, [http://www.scb.se/pages/product 5592.aspx] I nominella tal motsvarar detta villor. Bredbandsforum 12/55

13 FTV - Fiber Till Villa Figur. Nybyggnation av villor och lägenheter i Sverige Antal bostäder Flerbostadshus (lägenheter) Villor Källa: SCB, Antalet villor och flerfamiljshus regionalt Sett över hela Sverige är fördelningen mellan villor och flerfamiljshus relativt jämn, men vissa regionala skillnader kan observeras. I Stockholms län är exempelvis strax under 30 procent av det totala bostadsbeståndet villor medan andelen på Gotland är över 60 procent. I samtliga län går det i nuläget ca två personer per tillgänglig bostad. 22 (Se figur) 22 Notera dock att konstellationen av hushåll kan skilja sig åt. Större städer har exempelvis större andel singelhushåll. Detta innebär att även om bostadsstocken totalt sett kan förefalla vara i balans för länet som helhet kan det finnas stora obalanser inom respektive län. Bostäderna finns med andra ord inte nödvändigtvis i de områden där människor vill bo. Bredbandsforum 13/55

14 Västra Götaland Skåne Stockholm Östergötland Halland Jönköping Dalarna Värmland Gävleborg Kalmar Uppsala Örebro Norbotten Västerbotten Västernorrland Södermanland Västmanland Kronoberg Blekinge Jämtland Gotland FTV - Fiber Till Villa Figur. Bostadsbestånd i olika län, Antal bostäder Länets totalbefolkning Flerbostadshus (lägenheter) Villor Befolkning Källa: SCB, Marknadssituation för fiber 4.1 Investeringar i fiber Utbyggnaden av fiberbaserat bredband kan mätas på många sätt. Sedan 2006 har marknadsaktörerna tillsammans investerat ca 4,5 miljarder kr på årlig basis i fast bredbandsinfrastruktur. Merparten av dessa investeringar har allokerats till optisk fiber. 23 Nivåerna har legat relativt konstant både sett över volymer och aktörer. Nominellt står TeliaSonera för den största delen av investeringarna, ca 2 miljarder kr per år, vilket motsvarar nästan hälften av alla investeringar. Även stadsnäten investerar betydande belopp i fiberinfrastrukturnät. De årliga investeringarna når upp till 1,3 miljard kr, vilket motsvarar ca 25 procent av de totala investeringarna. 24 (Se figur) 23 Notera att med optisk fiber åsyftas i detta sammanhang inte enbart själva fiberkabeln utan även de relaterade kostnader som uppstår för grävning, kanalisation och aktiv utrustning. Det ska också tilläggas att investeringar inte enbart används för accessnät, utan även för transportfiber och exempelvis anslutning av basstationer på mobilsiter. 24 Investeringarna bland stadsnäten är dock inte jämnt fördelade. Stokab tillsammans med ett tiotal andra nät står för majoriteten av de medel som investeras. För en genomgång av investeringar hos olika aktörer se PTS, Uppföljning av bredbandsstrategin, 2013 Bredbandsforum 14/55

15 Figur. Investeringar i fast bredband i Sverige , miljoner kr Investering i fast bredband, miljoner kr Övriga TDC Sverige Stadsnät Comhem Tele2 Telenor TeliaSonera Källa: PTS, KK3, Resultat av fiberinvesteringar De investeringar som allokerats till fiberutbyggnad i Sverige är inte enbart dedicerade för access dvs för att koppla upp enskilda villor och flerfamiljshus. Investeringsmedel används också för att förstärka stomnät och förse de mobila bredbandsnäten liksom kopparnätet med kapacitet. I nuläget är det inte möjligt att göra uppdelning av olika typer av investeringar. Likväl bedöms det som rimligt att anta att de investeringar som genomförts resulterat i följande tre aspekter: Ökad anslutningsgrad: För det första har antalet fiberanslutna hushåll ökat. Under perioden ökade bland annat andelen av befolkningen med möjlighet att få fiberbaserat bredband med nästan 25 procentenheter. Detta innebär att nästan 45 procent av Sveriges befolkning hade tillgång till fiber 2012, motsvarande 4,2 miljoner personer. 25 Merparten av dessa bodde i tätorter eller städer. 26 Kortare avstånd: För det andra har avståndet mellan slutkunder och fibernät minskat. Nästan 65 procent av befolkningen, motsvarande ca 6,1 miljoner personer, bor idag högst 350 meter 27 från en anslutningspunkt. 28 Detta innebär att den potentiella 25 Notera att det här handlar om homes connected, det vill säga villor med en fiberlina hela vägen fram så att det bara återstår att aktivera ett abonnemang. 26 Skillnaden mellan stad och land är påttagliga. Fibertillgången uppgår till ca 50 procent av befolkningen i tätorter, medan motsvarande nivå för landsbygden är under 10 procent. Det är därmed tydligt att investeringar i fiber primärts byggts ut till befolkningstäta områden. 27 Avståndet återspeglar den lägsta nivå som material över befolkningen finns tillgänglig på. Det statistiska datamaterial som SCB tillhandahåller delar in befolkningen i rutor med ett omfång på 250m*250m. Detta innebär att diagonalen i dessa rutor i verkligheten representerar ett avstånd på ca 350 meter. I praktiken innebär detta att en anslutningspunkt för Bredbandsforum 15/55

16 marknaden för fiberbaserat bredband växt kraftigt och att ytterligare ca 25 procentenheter av befolkningen genom att maximalt gräva 350 meter - skulle kunna erbjudas fiberbaserat bredband. 29 Fler abonnemang: För det tredje har antalet fiberbaserade bredbandsabonnemang ökat. Den ökade efterfrågan har resulterat i att kundstocken fördubblats mellan och att antalet fiberabonnenter nu överstiger 1 miljon. Var tredje fast bredbandsabonnemang för närvarande en fiberaccess. 30 Med ökad efterfrågan stimuleras också investeringar. (Se figur) fiber kan ligga i ett hörn av en befolkningsruta medan en villa, teoretiskt sett, kan ligga i det andra hörnet. Avståndet mellan anslutningspunkt och villa blir då 350 meter. 28 Detta är synonymt med vad som på engelska kallas homes passed. 29 Notera att även om insatsen vore begränsad i termer av hur mycket grävarbete som skulle behöva utföras så är detta inte synonymt med att det är billigt. Återställning av asfalt är den i särklass mest kostnadsdrivande faktorn vid fibrering av villor. Det bör också tilläggas att närhet till fiber inte med självklarhet betyder möjlig access om fibern inte är av accesstyp. 30 Det innebär också att andra trådbundna accessformer successivt valts bort. Ett exempel på detta utgörs av antalet abonnemang för xdsl. Mätt som antalet totala abonnemang för fast bredband har xdsls andel minskat från 60 procent 2007 till under 50 procent PTS, Svensk telemarknad, [http://www.statistik.pts.se/pts2012/index.html] Bredbandsforum 16/55

17 Figur. Andel av befolkningen med tillgång till fiberbaserat bredband och antal fiberbaserade bredbandsabonnemang, * 70 Andel av befolkningen med fibertillgång (Procent) Antal fiberbaserade bredbandsabonnemang (tusental) Andel av befolkningen som bor nära en anslutningspunkt för fiber. Faktisk tillgång till fiberbaerat bredband Antal fiberbaserade bredbandsabonnemang (tusental) * = Uppgifter avseende tillgång för år är estimat. Källa: PTS, Bredbandskartläggning Konkurrens En orsak till den ökade anslutningsgraden, kortare avstånd till fibernoder och fler abonnenter är konkurrensen på marknaden. Totalt sett finns över 170 aktörer som erbjuder bredbandsabonnemang till privatpersoner och företag. De flesta aktörer är små och endast verksamma inom ett begränsat geografiskt område. Lokalt eller regionalt kan dock deras marknadsandel och inflyttande vara påtagligt. Sett till marknaden som helhet dominerar fem aktörer med en marknadsandel som uppgår till nästan 80 procent. Störst är Telenor och Telia som tillsammans har ca 50 procent av abonnentstocken. Övriga tre aktörer (Tele2, Bredband 2 och Bahnhof) är betydligt mindre och har ca 10 procentenheter vardera. Mångfalden av aktörer ökar valmöjligheter för slutkunderna och bidrar också till att stimulera affärsutveckling. (Se figur) Bredbandsforum 17/55

18 Figur. Marknadsandelar för fiberbaserat bredband i Sverige, % Marknadsandelar för fiberbaserat bredband 25% 25% 23% 22% 20% 15% 10% 10% 10% 9% 5% 0% Telenor TeliaSonera Tele2 Bredband 2 Bahnhof Övriga (168 aktörer) Källa: PTS, Svensk telemarknad Fibertillgång i villor 5.1 Fibrerade villor nationellt Den marknadsmässiga utbyggnaden av fiber har framför allt skett i tätorter och städer. Flerfamiljsfastigheter har prioriterats för att kunna nå så många kunder som möjligt per investerad krona. Fokuseringen på flerfamiljsfastigheter har därtill förstärkts av att allmännyttan i ett flertal kommuner satsat på fiberinstallation. 31 Omkring 80 procent av de ca 4,5 miljoner personer som bor i flerfamiljshus har idag tillgång till bredbandsaccess via fiber. Detta står i bjärt kontrast till villor. Av Sveriges uppskattningsvis 2 miljoner villor 32 har strax över st, dvs ca 10 procent av beståndet, fiberbaserad access. Sett till antalet boende motsvarar detta ca personer av de drygt 5 miljoner personer som uppskattas bo i villor. Av de ca 44 procent av befolkningen som har tillgång till fiberaccess återfinns 36 procentenheter i flerfamiljshus medan de övriga 8 procentenheterna bor i villor (Se figur) Allmännyttans fibrering inleddes 1999 och har fortgått sedan dess. Enligt SABO De allmännyttiga bostadsbolagens samarbetsorganisation, har kommunerna lärt av varandra och satsningarna har successivt spridit sig över landet som ringar på vattnet. 32 Uppgifter om totalt antal fibrerade villor är hämtade från respektive nätägare och insamlas genom PTS Bredbandskartläggning. Uppgifter om fibrerade flerfamiljshus är svårare att ange eftersom nätägarna kan ha uppgift om specifika fastigheter, men sakna kunskap om antalet huskroppar och därmed specifika bostäder som ingår i fastigheten. 33 Detta innebär att ca 15 procent av befolkningen som bor i villor har en fiberaccess. Bredbandsforum 18/55

19 Figur. Fördelning av fiberbaserade accesser hos Sveriges befolkning, Befolkning utan fiberaccess 56 procent Befolkning med fiberaccess boende i flerfamiljsfastigheter 36 procent Befolkning med fiberaccess 44 procent Befolkning med fiberaccess boende i villor 8 procent Källa: Bredbandsforums beräkning baserad på PTS, 2012 Det ska särskilt noteras att antalet hushåll ovan enbart omfattar hushåll som är fibrerade ( homes connected ). Grovt sett kan i princip samtliga flerfamiljshus uppskattas ligga i närheten (högst 350 meter) av en fiberanslutningspunkt, medan antalet villor med samma närheten ( homes passed ) uppskattas till st. 35 Osäkerheten är dock stor och det kan finnas ett mörkertal. I nuläget saknas exempelvis tillförlitliga uppgifter över den andel villor som väljer att inte ansluta sig när en utbyggnad sker. Uppgiften av homes passed ska därför ses som tentativ och bättre empiriskt underlag behövs. Det är därför ytterst glädjande att PTS meddelat att myndigheten kommer studera fibrering av villor i den undersökning av bredbandsinfrastruktur som ska genomföras Frågan om homes passed är nära kopplad till hur utbyggnaden sker. Normalt påbörjas inte en byggnation om mindre än 50 procent av de boende i ett område är intresserade av att ansluta sig. I strategiskt syfte kan dock gränsen sänkas ner till Av de personer som saknar fiberbaserat bredband återfinns ca 4,2 miljoner personer i villor och ca 1,1 miljoner i flerfamiljshus. 35 Estimeringen baseras på att ca 6 miljoner personer idag har högst 350 m till en anslutningspunkt. Detta har i denna kontext jämställts med "homes passed. Uppskattningen baseras vidare på ett antagande att dessa fiberanslutningar i första hand är byggda där det finns flerfamiljshus. Av detta dras konklusionen att de ca 4,5 miljoner som bor i flerfamiljshus ska exkluderas från de ovannämnda 6 miljoner personerna. Detta ger att 1,5 miljoner av de personer som har ingår i "homes passed" (6 miljoner) således kan antas bo i villa. Överslagsräknat har uppskattningsvis ca personer i villa fiber (homes connected), detta motsvarar i storleksordningen villor. Logiskt sett innebär detta att det finnas ca personer som bor i villor med fiber relativt nära (homes passed). Om dessa har samma hushållsstorlek som de villor som redan fibrerats torde detta ge ca villor, alltså lika många villor som idag är fibrerade (homes connected). 36 Undersökningen genomförs i oktober Detta innebär att resultaten kommer att publiceras under första halvan av Bredbandsforum 19/55

20 Västerbotten Norrbotten Örebro Jämtland Kronoberg Västernorrland Gotland Västmanland Gävleborg Östergötland Jönköping Riket totalt Stockholm Södermanland Värmland Västra Götaland Halland Skåne Dalarna Uppsala Kalmar Blekinge FTV - Fiber Till Villa procent när arbetet påbörjas. Erfarenheterna visar att efterfrågan tenderar att öka markant med upp till 10 procentenheter när grävning väl startar. När boende ser att arbetet är i gång, är det många som ändrar sig och väljer att ansluta sina villor. Detta innebär att i normalfallet kommer ca procent av villaägarna att fibrera sina hus även om de initialt var tveksamma och avvaktande. Vanligen aktiverar i principen alla sina anslutningar men nivåer på procent förekommer. Givetvis finns här stora skillnader inom landet, vilket bland annat återspeglar vilken typ av villaområden som fibreringen sker i Fibrerade villor regionalt Även om det finns fiberbaserat bredband i hela landet är skillnaderna stora mellan olika län. Det län som har störst andel av befolkningen boende i villor med fiber är Västerbotten, där nästan var tredje villa har fiber. Västerbotten är likaledes det län som har störst andel av befolkningen (oavsett boendeform) som har fiber. På motsatt sätt har Blekinge den lägsta andelen villaboenden med fiber, och samtidigt den lägsta andelen fiber i Sverige. För övriga län gäller dock inte detta samband. Exempelvis uppvisar sju län att över 10 procent av deras respektive invånare bor i villor som har fiber, samtidigt som den totala andelen fiberaccesser i länen varierar mellan procent. (Se figur) Figur. Andel av befolkningen med fiberaccess fördelat på villor och flerfamiljshus per län, % Andel av befolkning med fiber 60% 50% Andel av befolkning boende i flerfamiljshus med fiber Andel av befolkning boende i villa med fiber 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Bredbandsforums beräkning baserad på PTS, I exempelvis Umeå låg anslutningsgraden närmare 70 procent när det lokala stadsnätet genomförde utbyggnad i villaområden. Bredbandsforum 20/55

21 5.3 Fibrerade villor lokalt Samma skillnader som kan observeras mellan länen finns också inom länen. Olika kommuner uppvisar en kraftig variation vad gäller villor med fiber. I nästan 140 kommuner är mindre än fem procent av fibertillgången hänförlig till villor. Här återfinns en rad småkommuner som Tibro, Trosa och Tierp men också större städer som Uppsala och Stockholm. 38 Notera dock att en kommun kan ha hög total fibertillgång trots att få villor är fibrerade. De kommuner som i nuläget har störst andel av befolkningen boende i villor med fiber finns i Västerbotten, Norrbotten och Örebro 39. I Skellefteå, Malå och Hallsberg återfinns 40 procent av befolkningen i villor med fiber och totalt har ca procent av befolkningen tillgång till fiber i dessa kommuner. (Se figur) Figur. Sveriges 15 kommuner med störst andel boende i villor med fiber, 2012 Åsele (Västerbotten) Jokkmokk (Norrbotten) Pajala (Norrbotten) Arvidsjaur (Norrbotten) Danderyd (Stockholm) Bjurholm (Västerbotten) Vindeln (Västerbotten) Piteå (Norrbotten) Hällefors (Örebro) Laxå (Örebro) Ljusnarsberg (Örebro) Nora (Örebro) Hallsberg (Örebro) Malå (Västerbotten) Skellefteå (Västerbotten) Fiber i villa Fiber i flerfamiljshus 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Andel av befolkningen med fiber i kommunen Kommunerna i genomgången skiljer sig åt. Detta är också en återspegling att förutsättningarna för att bygga ut fiber skiljer sig mellan olika delar av landet. Beroende på demografi, geografi och teknisk basinfrastruktur ger det en fundamentalt skild grund för att genomföra utbyggnad av fiber. Exempelvis finns stora skillnader mellan att åt ena sidan fibrera villor i tätort och å den andra sidan fibrera villor på landsbygden. Det förefaller dock som det likväl finns vissa gemensamma drag för de kommuner som rankas högt vad gäller villafiber. Fem faktorer kan lyftas fram. 1. Prioritering För det första har det funnits en strategisk prioritering i respektive kommun av fiber till villor (på landsbygden så såväl som i tätorter). 38 För en komplett lista över kommuner där mindre än fem procent av fibertillgången är hänförlig till villor, se appendix. 39 Notera att detta är samma län som har en hög andel villor med fiber. Bredbandsforum 21/55

22 Målbilden ( bredband till alla områden ) har varit central för utbyggnaden. Även tillgången till långa pengar, det vill säga att investeringen kan skrivas av under en längre period, har spelat en betydande roll. 2. Engagemang För det andra har det funnits ett driv från lokalbefolkningen att få tillgång till den fiberbaserade infrastrukturen. Detta har inneburit att framförallt boende på landsbygden - varit intresserade att själva investera resurser. 3. Subventionering För det tredje har det pris som erbjudits i anslutningsavgift ofta varit mycket förmånligt antingen genom att kommunen subventionerat anslutningen eller att en marknadsaktör gjort det. Detta har skapat en god grund för att få en hög anslutningsgrad. 4. Samarbete För det fjärde har det har funnits ett nära samarbete mellan respektive kommun och ett lokalt stadsnät eller en marknadsaktör för att åstadkomma en resurseffektiv utbyggnad och tillse att nätbyggnationen kommer till stånd. 5. Koordinering För det femte har den regionala närvaron varit påtaglig genom ett aktivt arbete från länsstyrelsen och/eller regionen för att knyta ihop basinfrastruktur. Detta har bidragit till att kraftigt sänka kostnaderna för utbyggnaden. 40 Även om det är tydligt att efterfrågan ökat på fiber ska det understrykas att en hög anslutningsgrad inte är synonymt med en hög aktiveringsgrad. Heltäckande uppgifter om aktiveringsgraden saknas i nuläget. Det finns alltså ingen självklarhet att de som fått tillgång till fiberbaserat bredband faktiskt använder det. Att en kommun har en hög andel fiber behöver således inte betyda att kommunens invånare är fiberanvändare Prognostiserad utbyggnad av fiber I nuläget är marknaden för fiberbaserat bredband under snabb utveckling med ett flertal olika marknadsaktörer som investerar i nätbyggnad. I landets tätorter finns exempelvis goda möjligheter att få ett eller flera erbjudanden om installation av fiber till villa från olika aktörer. 42 Marknaden har också signalerat höga ambitioner för fortsatt utbyggnad. Detta gäller exempelvis Telia som avser investera 5 miljarder kr fram till 2015 i fiberinfrastruktur. Även riskkapitalaktören EQT ser en potential i fiber. 43 Enligt företagets egen utsaga finns en långsiktig strategi att investera i fiberutbyggnad i villaområden. Även mindre aktörer har offentliggjort planer. I Tierp har exempelvis den regionala aktören Lidén Data slutit avtal med kommunen att bygga ut fibernäten till 90 procent av kommunens 40 Detta innebär också att flera olika källor använts för att finansiera utbyggnaden. I de norrländska kommunerna har bland annat robusthetsmedel och strukturfondsmedel spelar stor roll för att etablera ortssammanbindande nät och basen för den fiberbaserade infrastrukturen. 41 Det bör noteras att en kvalificerad bedömning ger vid handen att när fiberutbyggnad sker idag så är det vanligt att procent av de som fibrerar sina villor också väljer att aktivera ett abonnemang. 42 Se även avsnitt 4.3 Konkurrens. 43 SVD, EQT tar grepp om fibern, [http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/eqt-tar-grepp-omfibern_ svd] Bredbandsforum 22/55

23 invånare. 44 I Vara koordinerar det kommunalägda VaraNet i samarbete med Telia Sonera ett projekt som ska ge samtliga invånare i tätort fiberbaserat bredband till Det samma gäller för Kvänum där kommunens energibolag avser samarbeta med marknadsaktörer för att nå fiberutbyggnad i tätort. 46 Under åren 2011 och 2012 ökade antalet personer som har tillgång till fiberaccesser med nästan Av dessa uppskatta ca personer, motsvarande drygt 25 procent, bo i villor. Detta innebär att ca villor fibrerades från oktober 2011 till oktober Även om majoriteten av alla fiberaccesser finns i flerfamiljshus sker alltså var fjärde installation i en villa och totalt utgör villaaccesserna var femte fiberaccess i Sverige. (Se figur) Figur. Antal personer med fiberaccess i villor och flerfamiljshus, 2011 och Antal personer Fiber i flerfamiljshus Fiber i villa (40 procent av befolkningen) 2012 (44 procent av befolkningen) Källa: Bredbandsforums beräkning baserad på PTS, 2012 Med beaktande av den pågående utvecklingen fram till nu och marknadsaktörernas intresse för fibrering av villor är frågan mindre om utbyggnaden kommer att fortsätta utan snarare i vilken takt. PTS har på regeringens uppdrag gjort en prognostisering som mäter samtliga accessformer i förhållande till målet om att 90 procent skall ha minst 100 Mbit/s senast Beroende på vilka antagande som görs ger PTS prognos vid 44 UNT, Ny fart på bredbandet i Tierp, [http://www.unt.se/inc/print/ny-fart-pa-bredbandet-i-tierp default.aspx] Vara kommun, Kommunen satsar på fiber [http://www.larv.vara.se/trafikinfrastruktur/bredband/kommunensatsarpafiber.4.73ab14b613ec575f1fd9ac.html] NLT, Vill bygga nät i tätorterna Bredbandsforum 23/55

24 handen att den marknadsmässiga utbyggnaden beräknas nå procent av befolkningen. 47 PTS prognos tar sin utgångspunkt i en så kallad virusmodell 48. Liknande resultat kan dock även nås med utgångspunkt i antal villor och flerfamiljshus som fibreras. Nedan presenteras fyra scenarion med sistnämnda utgångspunkt. Det ska understrykas att scenarierna är avgränsade till renodlade fiberinstallationer och inte beaktar hybridlösningar 49 som kan komma att utvecklas. Samtliga scenarion baseras dessutom på ett konstant befolknings- bostadsbestånd. 50 Hushållens storlek per villa har emellertid räknats upp då ett rent medeltal bedömts vara något lågt. 51 Vidare bör påpekas att modellens beräkning är statisk. Ingen hänsyn tas till att investeringsmedel successivt kan frigörs för villamarknaden när flerfamiljshusen fibrerats. Ingen hänsyn tas heller till att investeringsnivån skulle kunna öka genom att fibrerade villor (och flerfamiljshus) bidrar till ett positivt kassaflöde som kan användas för investeringar. Därtill beaktas inte heller risken att investeringarna kan tänkas minska genom att avkastningen är högre i alternativa investeringar exempelvis inom mobilt bredband. De presenterade scenarierna ska därför ses som indikativa och tolkas med försiktighet Scenario I Konservativ utveckling I ett första scenario förefaller det rimligt att utgå ifrån den nuvarande tillväxtnivån. Om utbyggnaden forstätter i linje med den utbyggnadstakt som skett de senaste åren skulle i princip samtliga boende i flerfamiljshus ha en fiberuppkoppling redan Motsvarande tal för boende i villor skulle nämnda år innebära att ca 1,1 miljoner personer skulle ha fiber. 53 Detta skulle sammantaget resultera i att det år 2020 skulle vara ca 65 procent av befolkningen som har tillgång till fiberaccess, varav 1,8 miljoner personer bor i villor Scenario II - Högre hastigheter I ett andra scenario är det rimligt att utgå ifrån att utbyggnadstaken ligger på en högre nivå än i det första sceneriet. Detta återspeglar i sin tur en utveckling där efterfrågan på höga hastigheter resulterar i en direkt ökad efterfrågan på fiberaccesser. Om den nuvarande investeringstakten för villor skulle fördubblas - så att den årliga utbyggnaden skulle omfatta villor per år, skulle personer som bor i villor få tillgång till fiber. Under förutsättning att utbyggnadstakten i flerfamiljshus följer den nuvarande ökningstakten till dess att samtliga boende i flerfamiljshus fått fiberbaserat bredband, så skulle andelen med fiber år 2020 uppgå till 7 miljoner 47 PTS, Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi, [http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/internet/2013/bredbandsrapport/], Virusmodellen innebär att utbyggnaden sker med utgångspunkt från befintliga anslutningspunkter och sedan sprider sig som ringar på vattnet till omgivande områden i en återkommande cyklisk process. För mer information se: PTS, Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020, [http://www.pts.se/upload/rapporter/internet/2013/bredbandsstrategi-bil-1-metod-material.pdf], Med hybridlösningar avses i detta fall förekomst av VDSL2-installation, koaxial-fiberlösningar eller fast mobilt, dvs en trådlös punkt-till-punkt förbindelse. 50 Bedömningen är att detta inte påverkar utfallet eftersom befolkningsökning och nyproduktion aggregerat förväntas balansera varandra. 51 Här används 4 (3,8) personer per hushåll i en villa trots att medeltalet för antal personer i en villa uppgår till 2,5 personer. Se appendix III för en diskussion. 52 I praktiken är det dock inte rimligt att anta att alla flerfamiljshus kommer att fibreras. Många är små och kostnadsdrivande. Det gäller exempelvis utbyggnaden till mindre bostadsrättsföreningar, med i storleksordningen 4-6 lägenheter. 53 Detta innebär fibrering av ca villor per år Bredbandsforum 24/55

25 personer, eller ca 75 procent av befolkningen. Av dessa skulle i storleksordningen ca 2,8 miljoner personer bo i villor Scenario III - Investeringsboom I ett tredje scenario är utgångspunkten en investeringsboom. Utvecklingen av mobilt bredband visar tydligt hur en marknad kan explodera när den väl tar fart och att det är lätt att underskatta de investeringsbehov som behövs. Med beaktande av att marknaden för villafiber är under formering och att det teoretiskt sett finns ett flertal aktörer som är intresserade av att etablera sig på marknaden torde det inte vara orimligt att investeringsnivåerna skulle kunna öka markant. I ett scenario där utbyggnadstakten för flerfamiljshus är som i ovanstående två scenarion ( personer per år) men där fibrering av villor uppgår till personer per år (motsvarande villor) skulle utbyggnaden till år 2020 omfatta 83 procent av befolkningen. I detta scenario skulle 3,7 miljoner personer boende i villor ha en fiberbaserad access nämnda år Scenario IV - Bredbandsmålsättning I ett fjärde scenario är utgångspunkten de mål som satts upp nationellt. En av regeringens målsättningar är ju att 90 procent senast år 2020 skall ha minst 100 Mbit/s. Målsättningen är teknikneutral, men om 90 procent ska ha 100 Mbit/s via fiber år 2020 krävs en utbyggnad som motsvarar en fortsatt utbyggnad till flerfamiljshus i nuvarande takt ( personer per år) samt att i storleksordningen villor per år fibreras. Omräknat i antal boende i villa motsvarar detta en ökning med personer per år. Figur. Prognos, olika scenarion för utbyggnad av fiber % 90% 80% 70% 60% Andel av befolkningen med tillgång tll fiber Scenarion IV Scenario III Scenario II Scenario I 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Estimering av Bredbandsforum, 2013 Bredbandsforum 25/55

26 6 Faktorer av betydelse för utbyggnad 6.1 Modeller för utbyggnad För landsbygden har ett koncept kallat fiber till byn utvecklats för att skapa möjligheter att bygga bredband. Konceptet bygger på lokalt ledarskap, det vill säga att de boende själva leder utbyggnaden, och modellen förutsätter att hushållen gemensamt investerar tusentals timmar eget arbete utöver pengar för anslutning. 54 Fiber till byn modellen har inte fått genomslag i Sveriges tätorter och städer, även om varianter av modellen prövas för att katalysera efterfrågan. En viktig orsak till detta är avsaknaden av stöd. Det stöd som erbjudits via exempelvis landsbygdsprogrammet har varit öronmärkt för glesbefolkade delar av Sverige, medan marknadskrafterna i tätorterna bedömts vara tillräckligt starka för att åstadkomma en önskvärd utbyggnad kommersiellt. Däremot har ett flertal aktörer under 2012 och 2013 utvecklat affärsmodeller för att kunna genomföra en utbyggnad på kommersiell grund och det pågår ett relativt omfattande experimenterande på många håll i landet. 55 Utbyggnaden av fiber i villor sker primärt på två olika sätt, nybyggnation och förtätning. Vid nybyggnation fibreras helt nya områden medan det vid förtätning görs kompletterande anslutningar i områden som delvis fibrerats. I Sverige sker i nuläget nästan uteslutande nybyggnation av fiber. När en utbyggnad ska ske finns det ur investeringssynvinkel tre modeller som är tongivande: efterfrågestyrd utbyggnad, strategisk utbyggnad, samförlagd utbyggnad. 1. Efterfrågestyrd utbyggnad Den vanligaste modellen förefaller vara att bygga ut i de områden där en tillräckligt stor efterfrågan kan påvisas. Ett område där minst hälften av de boende är intresserade av att ansluta sig går att räkna hem, vilket gör att en utbyggnad kan ske. Detta innebär att utbyggnaden sker relativt omgående och utan en övergripande plan. Logiken bygger på att område efter område täcks in vartefter hushållen efterfrågar fiber. För att minimera kostnader att i efterhand ansluta de villor som inte önskar ansluta sig initialt förekommer det att anslutningar förbereds till samtliga fastigheter i det utbyggda området. 2. Strategisk utbyggnad En annan modell är att prioritera områden av strategisk karaktär. Detta kan exempelvis vara villaområden med en kommersiellt gynnsam demografisk fördelning, områden som ligger nära befintliga noder, eller områden som i en lokal bredbandsstrategi pekats ut som särskilt prioriterad (exempelvis därför att infrastrukturen uppvisat brister). När utbyggnaden sker på strategisk grund spelar anslutningsgraden mindre roll. Utbyggnaden kan därför påbörjas även om endast en anslutningsgrad på 30 procent kan uppnås. Ur kommersiell synpunkt finnas det ett mervärde i att var föst på plats och på så sätt avskräcka konkurrenter för att göra investeringar i området. På motsvarande sätt kan det vara politiskt intressant (för exempelvis 54 Modellen finns utförligt beskriven i Sandgren, Patrik, Bredband i hela landet, Några exempel på detta är Karlstad, Örebro, Västerås, Linköping och Tibro. Bredbandsforum 26/55

27 ett kommunalägt stadsnät) att ge utvecklingskraft åt ett specifikt område vilket också kan motivera att utbyggnad initieras. Den strategiska utbyggnaden innebär en högre risk än när efterfrågan kan säkerställas innan byggnation påbörjas. Det har dock visat sig att när byggnationen väl påbörjas ökar anslutningsgraden med ytterligare procentenheter. 3. Samförlagd utbyggnad En tredje modell är att bygga när möjlighet uppstår i samband med att någon annan infrastruktur ska underhållas, repareras eller nyanläggas. 56 Här sker utbyggnaden proaktivt och oftast på ren spekulation 57. Den faktiska kostnaden att anlägga kanalisationsrör för fiber när exempelvis rör för fjärrvärme grävs ner är begränsad. Detta gör att en stor del av grävkostnaderna 58 teoretiskt kan undvikas eller delas med en annan aktör. Kostnaden som bredbandsnätsbyggaren får betala tenderar dock i praktiken att vara påtagligt högre än de faktiska kostnaderna vilket gjort att samförläggning är en begränsad företeelse. 59 Samförläggningsmodellen är attraktiv men förutsätter dock god tillgång till information, så att den aktör som ska genomföra bredbandsutbyggnaden känner till att annan infrastruktur ska förläggas. Då bredbandsaktören inte själv kan bestämma över tidsplanen finns det ofta också ett större inslag av spekulation vid samförläggning, liksom begränsad möjlighet att bestämma över hur dragningen av nätet skall göras. Detta kan driva upp kostnaderna. 6.2 Kostnader för utbyggnad På basis av erfarenheter från den utbyggnad som skett förefaller genomsnittspriset för att på kommersiell grund fibrera en villa uppgår till kr men att det blir allt vanligare med priser på ca kr för en slutkund och ca kr för nätbyggaren. 60 Det är dock stora variationer och beloppen kan vara både högre och lägre. Priset utgör en avspegling av den kostnad som uppstår och variationen kommer av en rad faktorer så som markförhållanden, tillgänglig infrastruktur 61 och 56 Detta inkluderar även fiberdragning i samband med byggnation av nya villaområden. 57 Med spekulation avses här att det inte finns en given kostnadstäckning för de investeringar som tas. Det kan exempelvis vara oklart om efterfrågan i ett område är tillräckligt stor. 58 Samförläggning behöver inte nödvändigtvis innefatta markarbeten. I norra Sverige har luftledningar för starkström nyttjats för upphängning av fiberoptiska ledningar. Denna typ av luftkanalisation är dock enbart utnyttjad i begränsad omfattning. PTS, Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation, [http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/internet/2011/affarsmojligheter-med-bredbandskanalisation---pts-er /], Det finns flera exempel när kostnadsförslagen för samförläggning som erbjudits operatören blivit högre än om operatören grävt själv. Orsaken till detta är att den andra infrastrukturägaren, exempelvis ett fjärrvärmebolag, ser en möjlighet att sänka sina egna grävkostnader i och med samförläggningen och därför vill transferera hälften av kostnaden. 60 Beroende på geografi skiljer sig uppgiften åt och möjligen är den i underkant. Estimat inom intervallet kr förekommer också. Uppgifterna som redovisas här baseras på kvalitativa uppskattningar från marknadsaktörerna som medverkat med underlag till denna studie. För komplett lista se appendix. Notera dock att kostnaderna för såväl slutkunderna som nätbyggarna kan variera kraftigt mellan olika delar av landet. 61 Tillgänglig infrastruktur syftar i detta sammanhang både på avstånd till en anslutningspunkt och tillgång till infrastruktur exempelvis kanalisation. Bredbandsforum 27/55

28 tillståndsvillkor 62. Blir priset för högt för någon av parterna 63 kommer utbyggnaden inte att äga rum Fördelning av kostnader I tätbefolkade områden är det ofta återställningskostnaderna för asfalt som utgör en betydande del av den totala schaktkostnaden. Schaktkostnaderna utgör i sin tur minst ca 50 procent av den totala kostnaden för att anlägga bredband. 64 I många fall är dock andelen betydligt högre (60-80 procent 65 ) då den, utöver grävning och återställning, innefattar anläggning av kanalisation och inblåsning av fiber. Om en förläggning kan ske i samband med nyexploatering av områden så kan kostnaderna sänkas radikalt. Det samma gäller i realiteten de fall då det finns tillgång till kanalisation som kan nyttjas för bredband. Detta innebär att en aktör som har tillgång till kanalisation också har ett konkurrensmässigt försteg vid utbyggnad. Utöver grävning uppkommer också kostnader för material. Dessa står för ca procent av totalkostnaden medan den aktiva utrustningen som placeras i noderna står för ca 25 procent. 66 Resterande del, ca 15 procent, är hänförlig till installation hos slutkunden. Detta inkluderar den utrustning som måste finnas hos kunden för att omvandla de optiska signalerna. 67 (Se figur) 62 Tillståndsvillkor omfattar i detta sammanhang kostnader för att få erforderliga tillstånd på plats. 63 Åsyftar nätbyggaren och de potentiella slutkunderna. 64 Sandgren, Patrik, Vad kostar ett byanät - Nyckeltal för resultatberäkningar av offentligt stöd till bredband, samt Sandgren, Patrik, Minnesanteckning från Workshop om kostnader för utbyggnad av byanät PTS, Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation, [http://www.pts.se/sv/dokument/rapporter/internet/2011/affarsmojligheter-med-bredbandskanalisation---pts-er /] Standardisering av den aktiva utrustningen har dock medfört en stark kostnadspress vilket gör att andelen kan vara långt mindre i många projekt. ADL, The future for telecom suppliers, [http://www.adlittle.com/downloads/tx_adlreports/adl_viewpoint_telco_suppliers.pdf] Uppgifter hämtade från FTTH Council och avser schablonvärden för Europa som helhet. Det finns dock inget som indikerar att dessa tal inte skulle vara representativa för svenskt vidkommande. Bredbandsforum 28/55

29 Figur. Uppskattad kostnadsfördelning vid fibrering av villa Grävning och återställning (50 %) Aktiv utrustning (25 %) Material och komponenter (10 %) Installation hos slutkund (15 %) Källa: FTTH Council, 2013 Studier av bredbandsutbyggnad på landsbygden - där merparten av hushållen bor i villor visar att grävkostnaderna i ett projekt är helt beroende av markförhållanden. I exempelvis delar av Skåne är det möjligt att plöja ned fiber vilket reducerar förläggningskostnaderna avsevärt. Förhållandena är det omvända i Norrbotten, där berg och sten gör att det krävs helt andra förläggningstekniker. En grov sammanställning av kostnader för utbyggnad av bredbandsnät visar att grävkostnaderna i genomsnitt kan variera från 150 kr per meter till kr per meter. 68 Skillnaderna gör att en anslutningskostnad kan ligga under kr medan det för andra hushåll kan kosta över kr för samma typ av anslutning. 69 Givetvis är skillnaderna i kostnad också avhängig det avstånd som måste grävas. 70 Sammantaget gör detta att det, i enskilda fall, är vanskligt att enbart utgå ifrån genomsnittssiffror då dessa kan vara missvisande. Olika aktörer har också helt olika förutsättningar. 71 (Se figur) 68 Kostnadsuppgifter hämtade och extrapolerade från prisregleringsmodellen för telekommunikation. Modellen kallas LRIC, Long-Run Average Incremental Cost. Lokala avvikelser från de redovisade kostnaderna kan förekomma. Det finns exempel på byanätesprojekt som kunnat reducera grävkostnaderna per meter till tvåsiffriga tal. 69 Sandgren, Patrik, Minnesanteckning från Workshop om kostnader för utbyggnad av byanät Sandgren, Patrik, Så skapas bredband i världsklass för hela landet, En aktör med tillgång till befintlig infrastruktur, exempelvis i form av kanalisation kan minska kostnaderna avsevärt. Bredbandsforum 29/55

30 Figur. Estimerade kostnader för markarbeten i olika geotyper, Grävkostnad per meter Glesbygd* Landsbygd Bebyggt område stadsnära miljö Städer * = Finns ej i LRIC. Utbrytning från geotyp Landsbygd. Källa: Bredbandsforum, Alternativa tekniker I nuläget är modellen för installation av fiber till villa i det närmaste synonymt med nedgrävd fiber hela vägen in i bostadshuset. Detta innebär att alternativa lösningar inte fått något kommersiellt genomslag i Sverige, utan endast används i testsyfte. De alternativ som fått mest uppmärksamhet är lufthängd opto och fräsning. Därtill har dedicerad radiolänk och VDSL framhållits som koncept som skulle kunna ersätta fiber hela vägen, utan kvalitetsförsämring för slutkunden. Lufthängd opto Lufthängd opto handlar framförallt om att nyttja befintlig infrastruktur så som skyltar, gatulampor eller telestolpar för att hänga fiber. 72 För svenskt vidkommande installeras idag lufthängd opto i mycket begränsad utsträckning. 73 Det sker främst i Stockholms villaförorter 74 och i skärgården. 75 I områden där TeliaSonera fortfarande har kvar lufthängda ledningar för telefoni används generellt fram- och indragning av luftledningar. 76 I detta fall saknas ofta kanalisation i marken varför det blir mer kostnadseffektivt att nyttja befintliga telestolpar för upphängning av fiber. Fördelen är att detta löser det juridiska behovet av tillstånd för framdragning av ledning och kan bidra till att hålla nere de kortsiktiga byggnationskostnaderna. Nackdelen är att det ger 72 För en beskrivning av hur den tekniska lösningen fungerar se exempelvis: Nexans, Accessnät, byggsätt luft, [http://www.nexans.se/landsortsnat/pdf/nexans-natbyggnation-byggsatt-luft.pdf] I Norrland har lufthängd optokabel använts extensivt. Här har topplinorna i Svenska kraftnäts stamnät för starkström använts. 74 Se exempelvis informationsblad från Täby, Villaägarna, Trassel och tråd i Täby, [http://www.tabyvillaagare.se/villainfo11_3.pdf] Se exempelvis diskussioner på Skärgårdstinget, Landsbygdsutvecklaren, Ett lyckat skärgårdsting, [http://landsbygdsutvecklaren.wordpress.com/2013/04/22/ett-lyckat-skargardsting/] Notera dock att Telia Sonera generellt inte vill att telestolpar ska användas för lufthängd opto. Detta beror på att stolparnas kvalitet varierar och dessutom innehåller miljöfarligt impregneringsmedel (kreosot). Bredbandsforum 30/55

31 en estetisk förfulning av den yttre miljön. En lufthängd ledning är dessutom mycket utsatt för yttre påfrestningar så som vinterväder och kraftig vind. Fräsning / Microtrenching Fräsning är en teknik som syftar till att minimera schaktarbete. Tekniken är under utveckling och extensiva tester har genomförts i Sverige. 77 Tekniken bygger på att ett smalt spår plöjs upp där fiberkabeln placeras i mikrorör som läggs i spåret. Därefter appliceras en återställningsmassa som jämnar ut beläggningen. Återställningsprocessen blir således begränsat 78, vilket syftar till att skapa en tidseffektiv 79 anläggning. Nackdelen är att tekniken hittills varit svår att automatisera 80 samt att den återställningsmassa som använts inte helt klarat av svenska väderpåfrestningar. 81 Dedicerad radiolänk Dedicera radiolänk ger en möjlighet att helt utesluta grävning för att istället använda en trådlös överföring. Idag används renodlade radiolösningar i norra Sverige i närheten av banvallar där Trafikverket har fiber för tågtrafiken. 82 Lösningen bygger på att en radiosändare ansluts till fibern och att riktantenn monteras upp och ansluts till utrustning hos slutkunden. På så sätt går det att nyttja exempelvis 3,6 3,8 GHz bandet. Bandet ger snabb överföring på korta avstånd är det möjligt att nå relativt höga hastigheter (över 100 Mbit/s). 83 Fördelen är att fiberkabel inte behöver dras hela vägen fram till slutkunden, vilket kan innebära stora kostnadsbesparingar om exempelvis markförhållandena är svåra. Nackdelen är att radiolänk är mindre stabilt än fiber och har en lägre faktisk överföringshastighet. VDSL VDSL handlar om att använda befintlig kopparinfrastruktur i så stor utsträckning som möjligt och därmed begränsa behovet av schaktarbete. I praktiken handlar VDSL-lösningar om att flytta utrustningen som möjliggör bredbandsuppkoppling via kopparnätet närmare slutkunderna. 84 Lösningen som bygger på att ett kabinett för utrustningen installeras (vid ett exempelvis ett elskåp i ett villaområde) kallas på engelska FTTC. 85 FTTC har fördelen att den minskar kostnaden för accessnätet. Den stora nackdelen är dock att kvaliteten i överföringen blir avhängig avståndet. Med nuvarande lösningar har minskar hastigheten snabbt med ökat avstånd. 86 (Se figur) 77 Detta indikerar att det finns ett stort intresse för tekniken 78 Fräsningen skapar ett spår som är ca 2 cm brett och 30 cm djupt. Med traditionell grävmetod krävs ett grävdike som är minst 60 cm brett och 60 cm djupt. TeliaSonera, New micro-trenching method makes it easier and cheaper to deploy fiber, [http://www.teliasonera.com/en/innovation/access-is-king/2011/4/new-micro-trenching-method-makes-iteasier-and-cheaper-to-deploy-fiber/] Dels behöver inte trafiken stängas av, dels går det anlägga stora sträckor i ett svep. 80 De tester som genomförts har gett vid handen att oförutsedda hinder kan stoppa upp utrullningen. En stor del av jobbet måste därför göras med mankraft. 81 Bland de komplikationer som uppkommit märks bland annat att optokabeln pressats upp ur spåret efter en tid. 82 Se exempelvis NSD, Trådlöst räddningen, [http://sweno.se/files/nsd_sno.pdf] Sweno, Vårt nät, [www.sweno.se], Utrustningen kallas digital subscriber line access multiplexer, DSLAM 85 FTTC är förkortning för Fiber to the cabinet. 86 Avståndet avser kabelns längd, inte fågelvägen. Notera särskilt att koppartekniken är under utvecklingen och Ericsson har bland annat påvisat att det är möjligt att nå över 60 Mbit/s på ca 800 meter även utan användning av vectoring. Kommersiellt erbjuder också TeliaSonera en produkt som ger Mbit/s på upp till 800 meter (utan vectoring). Vectoring innebär att brus elimineras vilket ökar möjligheten att överföra data. Den tekniska lösningen omöjliggör dock att flera aktörer kan dela en telestation (LLUB). För utvecklingspotentialen i VDSL. se Analysys Mason, FTTX roll- Bredbandsforum 31/55

32 Figur. Hastighet för bredband baserat på VDSL och avstånd till kabinett* Mbit/s m 200 m 300 m 400 m 500 m 600 m 700 m 800 m 900 m 1000 m Avstånd till kabinettet med fiber Källa: Think broadband, 2013 * = Avser British Telecom (BT) VDSL2 lösning. 87 out and capex forecasts, , Se också TeliaSonera, Telia Bredband Bredbandsforum 32/55

33 7 Utbyggnadsprocessen för fibrering av villor Som påtalats ovan varierar själva processen för utbyggnaden av fiber till villaområden beroende på aktör och geografiska förhållanden. Rent generellt finns det dock en serie steg som vanligtvis uppkommer i ett fiberprojekt. Stegen kan delas in i tre faser: förarbete, genomförande och efterarbete. (Se figur) Figur. Faser i byggnationsprocessen för ett fibernät i ett villaområde Fas I: Förarbete Marknadsanalys Nätplanering Intresseförfrågan Fas II: Genomförande Avtalsskrivning och tillståndshantering Byggnation och kanalisation Inblåsning och svetsning Fas III: Efterarbete Besiktning och dokumentering Driftsättning och underhåll Förvaltning och förtätning Nedan följer en kort beskrivning av processen och ett urval av de aspekter som måste uppmärksammas när en fiberutbyggnad ska genomföras i ett villaområde. 7.1 Fas I: Förarbete Marknadsanalys I ett första läge gäller det att identifiera de områden som har störst potential. Detta gör nätbyggarna genom att ta utgångspunkt i sina befintliga nät och där undersöka var det finns lämpliga noder och potentiella sträckningar som ligger i, eller i närheten av villaområden. Områden med hög befolkningsdensitet premieras, men i förprojekteringen beaktas även om markförhållandena gör det möjligt att använda effektiva 88 byggnationstekniker. Det gäller också att uppskatta betalningsvilja för de potentiella kunderna i området samt om de har konkurrerande infrastrukturer till förfogande. 88 Byggnationstekniker avser i detta sammanhang både grävning och återställningstekniker. Bredbandsforum 33/55

34 7.1.2 Nätplanering När lämpliga områden identifierats görs en grov nätplanering där sträckningar ritas upp och det blir möjligt att göra kostnadskalkyler för den potentiella utbyggnaden. Här blir viktiga parametrar att försöka optimera sträckningar och exempelvis minimera antalet noder. 89 Centralisering av noder har exempelvis visat sig ge betydande stordriftsfördelar. 90 Sammantaget är syftet med planeringen att få en rimlig uppfattning om vilka kostnader som utbyggnaden i det identifierade området eller områdena medför 91, vilken anslutningsgrad som är nödvändig 92 och därmed hitta en prisnivå för den anslutningsavgift som slutkunderna kan finna acceptabel att betala. 93 Prisnivån måste också återspegla avkastningskravet på det investerade kapitalet. Den kalkylränta 94 som ägarna sätter på investeringen påverkar utfallet Intresseförfrågan När planeringen är klar och det finns en uppfattning om vilka kostnader projektet kommer medföra är nästa steg att driva upp efterfrågan. Även om det är möjligt att göra sofistikerade uppskattningar av den potentiella efterfrågan är det först när arbetet med intresseförfrågning påbörjas som det går att få ett verifikat på kalkylen. Syftet med en intresseförfrågan är ytterst att säkerställa en rimlig efterfrågan och detta görs vanligen genom informationsmöten, postala utskick och regelrätt dörrknackning. Då det finns stora skillnader i kunskapen om bredband varierar behovet av insats stort, men generellt krävs relativt omfattande insäljningsarbete för att övertyga villaägare om varför de bör satsa på en fiberuppkoppling. Insäljningsarbetet (i betydelsen att få upp tillräcklig acceptans, intresse och efterfrågan) kan ta upp till ett år. Processen för att väcka intresse genererar alltid frågan om vad installationen kommer att kosta. Detta innebär att slutkunderna ofta vill ha ett fast pris att förhålla sig till. Detta kan vara svårt att ge eftersom flera parametrar påverkar de reella kostnaderna, exempelvis anslutningsgraden. En vanligt förekommande lösning från nätbyggare är därför att offerera ett fast pris som gäller generellt. På så sätt skapas viss möjlighet att kompensera för anslutning av dyrare hushåll som inte ryms i kalkylen. Trots detta är det inte ovanligt att affärskoncepten måste justeras och modifieras vartefter projektet fortlöper. Det finns således ett förhandlingsmoment att beakta. Vilken kostnadsdelning som accepteras, det vill säga vem som bär kostnaderna för den initiala investeringen 95 påverkar exempelvis slutpriset. Nätbyggaren kan därför behöva erbjuda rabatt på anslutningen 96 eller vara beredd att betala engångsavgifter. 97 De förekommer också att 89 Noderna är kostnadsdrivande. Etablering av en ny nod ligger på i storleksordningen kr för byggnation och framdragning av el. Noderna kräver dock kontinuerlig tillsyn och underhåll vilket skapar driftskostnader. De är dessutom utsatta för inbrott och sabotage vilket äventyrar nätens drift. 90 Notera att detta innebär ett paradigmskifte för svenskt vidkommande. För Sverige, där fiberprojekten fram tills nu varit relativt begränsade har småskalighet varit signum, vilket medfört ett generöst etablerande av noder. 91 Bruttokostnaden för en anslutning i ett villaområde i en tätort uppgår till ca kr kr 92 Generellt görs kalkylen baserat på en anslutningsgrad på minst 50 procent. 93 Anslutningsavgiften uppgår till i storleksordningen kr för slutkunden. Variationen är dock stor och återspeglar priset för utbyggnaden kr är även en vanligt förekommande summa som anges. 94 Avkastningskravet ligger vanligtvis på ca 8 10 procent sett över en period av tio år. 95 Notera att nätbyggaren kan kompensera en lägre anslutningsavgift med en högre månatlig nätavgift 96 Detta kan inkludera en ren subvention för att få en tillräcklig anslutningsgrad. 97 Till engångsavgifter hör i detta sammanhang att stå för kostnader för slututrusning och aktiveringsavgifter. Bredbandsforum 34/55

35 olika nätbyggare identifierat samma områden som intressanta. I sådana situationer påverkas givetvis priset som slutanvändaren får betala. Konkurrenssituationen påverkar också de samlade möjligheterna för nätbyggarna att genera intäkter. Andelen som kan tänkas aktivera sin anslutning har betydelse eftersom en aktiverad anslutning innebär möjlighet till nätavgift. 98 Är nätbyggaren även aktiv högre upp i värdekedjan kan också extraintäkter genereras genom merförsäljning av premiumtjänster. 99 Om de boende därtill kan acceptera en längre avtalstid 100 minskar risken för operatören eftersom en intäktsström kan garanteras, särskilt om en sampaketering med tjänster kan erbjudas. 7.2 Fas II: Genomförande Avtalsskrivning och tillståndshantering När en tillräcklig efterfrågan kunnat säkerställas och verifieras genom intresseförfrågningar skrivs kontrakt mellan de boende och nätägaren. Ett kontrakt mellan kunden och nätbyggaren är generellt bindande i månader. Detta innebär att nätbyggaren ofta har generöst med tid från accept av offert till att byggnation ska påbörjas. Detta tidsutrymme kan dock komma väl till pass. Efter att avtal tecknats gäller det nämligen att säkerställa att alla tillstånd för markarbete har införskaffats och tariffer för grävarbete och återställning ligger på budgeterade nivåer. Det finns exempel när förutsättningarna ändrats så att utbyggnadspremisserna kullkastats. Även väderförhållanden påverkar givetvis möjligheten att komma igång. Anläggningssäsongen för fiberbyggnation är primärt avgränsad till sen vår, sommar och tidig höst men betydligt kortare i norra Sverige än i de södra delarna. En utdragen process kring avtalsskrivning kan leda till att hela projektet fördröjs avsevärt. Därutöver förekommer det också att uppstarten av ett projekt tenderar att omges av extraordinära kostnader som inte inkluderats i den ursprungliga kalkylen. Kostnaderna kan utgöra processer för servitut, behov av miljöutredning eller att delar av exempelvis fastigheter måste köpas loss. I de fall en potentiell kund inte har de likvida medel som krävs gäller det också för nätbyggaren att kunna erbjuda en finansieringslösning exempelvis genom avbetalningsmöjligheter. 101 Det finns även fler modeller där nätbyggaren själv eller via samarbete med en bank eller ett kreditinstitut erbjuder lån för installationen. 102 Eftersom det finns en fastighet som kan nyttjas som säkerhet (pant) för lånet upplevs utlåningsrisken som begränsad. 98 Nätavgiften som ingår i det pris en slutkund betalar för sin bredbandsaccess uppgår vanligen till ca kr per månad. 99 Exempel på premium tjänster kan vara iptv eller olika streamingtjänster. 100 Avtalstider på 24 månader är inte ovanliga i detta sammanhang. 101 Detta sänker den omedelbara kostnaden för slutkunden och har visat sig vara ett effektivt sätt att öka anslutningsgraden. 102 Se exempelvis Falkenbergs Sparbank som erbjuder ett fiberlån på max kr med en amorteringstid på 10 år. Falkenbergs Sparbank, Fiberlån, [http://www.falkenbergssparbank.se/privat/boende-och-bolan/lana-tillbostad/fiberlan/index.htm] Bredbandsforum 35/55

36 7.2.2 Byggnation och kanalisation Schaktarbete och framdragning av kanalisation för fiber sker av nätbyggaren själv eller av en entreprenör som agerar på nätbyggarens uppdrag. Beroende på att efterfrågan på gräventreprenörer (som kan anlägga fiber) ökat har det blivit vanligare att externa aktörer anlitas. Bristen på pålitliga gräventreprenörer har uppmärksammats nationellt. 103 Anekdotiska exempel på kvalitetsbrister har också kunnat observeras 104. De större aktörerna, så som Skanova, har dock enligt egen uppgift god kontroll i såväl egna som projekt där underleverantörer involveras. Detta borgar för att såväl projektstyrning och schaktarbetet nu mera huvudsakligen sker på korrekt sätt. 105 Beroende på markförhållanden kan det visa sig både enklare och svårare att genomföra anläggningen. Det kan också visa sig att sträckningar måste göras på annat sätt än planerat då oförutsedda hinder kan uppstå. 106 Befintlig infrastruktur kan också ställa till med problem, vilket är särskilt påtagligt i tätorter där överlapp av infrastruktur för värme, vatten och el som finns i gatorna. Om dokumentationen brister och ledningar inte finns inregistrerade i Ledningskollen 107 är exempelvis risken stor för kabelbrott. Det är inte heller säkert att befintlig kanalisation kan användas då denna kan ha skadats eller vara i sämre kondition än förväntat. Vid sidan om upphandling av grävare är också val av material och komponenter centralt. Även om det inte finns officiella standarder för branschen finns det en handfull stora leverantörer som kontrakteras av de ledande nätbyggarna. Dessa aktörer definierar också vad som närmast kan ses som en de facto standard. Sett till totalkostnaden för ett villafiberprojekt utgör materialkostnaden i storleksordningen procent, varav den optiska fiberkabeln utgör i storleksordningen 4 procent. 108 Valet av material är inte trivialt. Det finns idag stora skillnader med avseende på kvaliteten på det material som används. Material och komponenter från mindre nogräknade tillverkare kan vara billiga vid inköp men visa sig vara en dyr affär totalt sett. Exempel finns på nät där komponenter och material varit inkompatibelt med det material som används i anslutande nät. 109 Det finns även exempel på att materialet haft en så låg kvalitet att de inte motstår väder- och markförhållanden i norden. 110 Även valet av kanalisationsrör spelar roll. En större dimension är något dyrare men möjliggör också en framtida affär där rören kan upplåtas även för andra. 103 Ett exempel på detta utgörs av TeliaSonera som explicit nämnde detta på en marknadsanalysträff Materialleverantören Rala samt nätbyggaren Nexans uppger att de i sin verksamhet sett flera lokala skräckexempel. 105 Med korrekt sätt avses här att rekommendationer och praxis för fibernätutbyggnad följs. Det är en vanlig missuppfattning att det bara är att gräva, dvs att fiberbyggnation inte ställer några särskilda eller specifika krav på hur markarbetet skall genomföras. Detta är felaktigt eftersom branschen enats om tydliga råd och instruktioner. Se exempelvis: SSNF, Robusta nät, [http://ssnf.org/documents/rapporter%20o%20remisser/rekommendationer/ %20robusta%20n%c3%a4t.pdf] Verkligheten kan skilja sig från kartor och dokumentation, vilket måste hanteras. 107 Ledningskollen är ett nationellt sökverktyg där ledningsägare via ett digitalt förmedlingssystem informeras när grävarbete planeras i områden där det finns kablage. För mer information se 108 Uppgiften är hämtad av FTTH-council, Konsekvensen blir i värsta fall att ett villaområde inte kan anslutas till ett större stamnät eftersom kvaliteten på överföringen blir begränsad alternativt inte fungerar alls. 110 Konsekvenserna av undermåligt material kan bli förödande. Kanalisationen kan exempelvis plattas till av schaktmassorna vilket gör att fiberkabeln skadas eller att själva fiberinblåsning omöjliggörs. Bredbandsforum 36/55

37 Slutligen kan det också vara värt att notera att efterfrågan tenderar att öka markant med upp till 10 procent när grävarna väl står i området. När boende ser att arbetet är på gång, är det många som vill gå med. Detta är ett återkommande mönster som måste hanteras, och som innebär att den totala anslutningsgraden generellt kan öka gentemot plan och de svar som inkommit via intresseförfrågningar Inblåsning och svetsning Efter att kanalisationsrör lagts på plats och markarbetet avslutats påbörjas arbetet med inblåsning och svetsning av fiber. Vanligast är att varje villa enbart förses med ett fiberpar. Till skillnad från när exempelvis transportnät byggs fordras det för själva accessnätet, i exempelvis ett villaområde, mycket handpåläggning 111 för att få den fiberoptiska kabeln på plats och ansluten. Detta ställer krav på yrkeskunnig personal, något som visat sig vara en bristkompetens i Sverige. Detta moment är kritisk och det finns därför stor risk att utbyggnadsprojekten försenas på grund av att personal som kan hantera fibersvetsning inte kan uppbådas. 7.3 Fas III: Efterarbete Besiktning och dokumentering När nätet är färdigställt måste det dokumenteras. Detta innebär bland annat att fiberns transmissionsegenskaper mäts in, att noder lägesbestäms geografiskt 112. I nuläget finns en inarbetad branschpraxis. 113 Dokumentationen är viktigt ur ett affärsperspektiv eftersom den bidrar till att verifiera kvaliteten på nätet samt underlättar underhåll och reparationer. Vid en överlåtelse blir också dokumentationen central för att underbygga ett korrekt marknadsvärde. I förlängningen kan dessutom dokumentation bidra till att minska sårbarheten genom att svaga länkar och sträckningar kan identifieras och åtgärdas Driftssättning och underhåll När nätet tänds upp aktiveras också portarna hos de slutkunder som önskat abonnera på en fiberbaserad bredbandsanslutning. I samband med att en port aktiveras erhåller nätägaren ibland en kompensation 114. Generellt är beläggningsgraden hög bland de villaägare som valt att dra fram och installera fiber. Ca procent väljer att aktivera sin anslutning. 115 I priset för det abonnemang som en slutkund betalar inkluderas också en nätavgift som går tillbaka som hyra för till nätägaren. 116 Denna avgift skall kompensera för de kostnader utbyggnaden medfört samt för det löpande underhåll som behövs. 111 Bland annat ska fiberkabeln kapas i önskad längd. 112 Detta innebär att uppgifter om sträckning och noder förs in digitalt i ett geografiskt informationssystem (GIS). 113 Dokumentationen finns samlad hos bland annat SSNF. Se SSNF, Nätdokumentation, [http://ssnf.org/documents/rapporter%20o%20remisser/rekommendationer/ %20N%C3%A4tdokumentation.pdf] Kompensationen brukar kallas kick back. Storleken varierar men kan exempelvis uppgå till ca kr per aktiv kund. 115 Uppgiften ska ses som ett riktmärke och har verifierats av de stadsnät som intervjuats inom ramen för denna förstudie. Skillnaderna i landet är stora. I Uppsala, Västerås och Tibro ligger aktiveringsgraden markant över 90 procent, medan den varit runt 80 procent i exempelvis Umeå. 116 Nätavgiften uppgår till i storleksordningen kr per månad. Bredbandsforum 37/55

38 7.3.3 Förvaltning och förtätning När nätet är i drift kommer det att påverka den ekonomiska redovisningen på ett substantiellt sätt. Detta innebär bland annat att investeringstakten i nätet, och därmed de faktiska utläggen för nätet måste balanseras mot de avskrivningar som detta medför. En allt för snabb utbyggnad med kort avskrivningstid kommer få genomslag på resultat. I normalfallet byggs dock näten med framförhållning, vilket innebär att den ekonomiska livslängden för både kanalisation och fiber sätts till ca 20 år. 117 För att kompensera ett allt för starkt negativt kassaflöde är det därför strategiskt att säkerställa intäkter. Dessa intäkter kan sedan användas för den fortsatta utbyggnaden. Efterhand tenderar hushåll som inte varit med i den ursprungliga utbyggnaden att vilja ansluta sig. Denna förtätningsutbyggnad är en kontinuerlig process. För de villor som önskar ansluta sig i efterhand kommer nätbyggaren sannolikt vilja kompensera sig för sina fulla kostnader. För slutanvändaren innebär detta att anslutningsavgiften kan bli långt högre ( kr), även fast kanalisation finns framdragen Reella skillnader för olika aktörer Även om processerna kring bredbandsbyggnation är snarlika för samtliga aktörer finns stora skillnader i förutsättningar mellan olika typer av aktörer. Möjligheterna ser helt enkelt olika ut för en aktör som är aktiv nationellt jämfört med en aktör som enbart är etablerad lokalt - eller en aktör som är helt ny på marknaden. En nationell aktör har exempelvis ofta en god basinfrastruktur i form av kanalisation som kan nyttjas vid utbyggnad. Detta är också vanligt förekommande för lokala aktörer där det inte sällan finns en koppling till ett energibolag som förlagt kanalisation i samband med annan infrastruktur. För en helt ny aktör finns inte denna möjlighet att dra nytta av befintliga investeringar utan här måste samtliga kostnader tas för varje projekt, vilket innebär en kraftig fördyrning vid anläggning. Andra skillnader gäller kontaktnät och kunskap om hur förvaltningsprocesser kommunalt eller regionalt fungerar. Medan det finns skäl att tro att frågan om exempelvis grävtillstånd hanteras väldigt olika lokalt så är det svårt att se att enskilda aktörer (oavsett kategori) skulle kunna åtnjuta privilegier i detta avseende. En aktör som regelbundet ansöker om grävtillstånd bygger givetvis upp en viss erfarenhet och kunskap på området, vilket kan användas för att snabba upp processen. Detta innebär också att en ny aktör som saknar djupare förståelse om de tillståndsprocesser som det svenska förvaltningssystemet bygger på kommer att vara oförstående inför ledtider och tillståndsprövning. Kunskap och tidigare erfarenheter torde också vara avgörande för markavtal. Här kan tidigare ingångna juridiska förbindelser potentiellt sett nyttjas när nybyggnation ska ske. En annan aspekt som potentiellt sett skiljer aktörerna åt är möjligen att nyttja etablerade kontakter. En nationell aktör har sällan den lokala närvaro som behövs för 117 Avskrivningstakten för aktiv utrustning är dock betydligt kortare, ca 3-5 år, 118 Den högre prissättningen speglar att det finns en högre grundkostnad för nätbyggaren att fibrera en enskild villa. Den fungerar också som en straffavgift för att villaägaren i fråga inte fibrerade sin fastighet när övriga i grannskapet gjorde det. Medvetenheten om den högre avgiften skapar incitament för villaägaren att gå med från början. Bredbandsforum 38/55

39 att hålla relationer med intressenter levande i småskaliga projekt. Här har istället en etablerad lokal aktör en stor fördel. Lokalkännedomen och en lokal bas kan skapa förtroende som kan nyttjas affärsmässigt. För en ny marknadsaktör innebär avsaknad av lokal tradition och historia att kontakter måste etableras från grunden. Detta kan å ena sidan vara tidskrävande, men å den andra kan en väl avvägd segmentering göra att resurserna kan fokuseras. En sådan fokusering gör det möjligt att bearbeta marknaden på önskvärt sätt. Flexibiliteten torde därför vara långt högre för en ny marknadsaktör än en etablerade aktörer (lokalt eller nationellt) då sistnämnda sannolikt kommer att ha resurser uppbundna i processer, avtal och befintliga investeringar. Det som talar emot en ny aktör i detta sammanhang är dock ett generellt svagare laddat varumärke. Det kan finnas tveksamheter att testa en ny och oprövad aktör, och eftersom bredband innebär relativt omfattande investeringar kan tveksamheten slå över i en riskaversiv strategi från potentiella kunder. Etablerade aktör har i detta sammanhang en fördel. Detta gäller särskilt för de aktörer som är aktiva nationellt och därmed kan göra gällande att de är specialister på bredbandsområdet och kan erbjuda totallösningar som testats på andra ställen. De olika faktorerna och deras påverkan skulle grovt kunna sammanfattas enligt nedan, där varje faktor tilldelats ett kvalitativt värdeomdöme. Tabellen ska ses som ett sätt att illustrera det faktum att skillnader finns i förutsättningar även om fibreringsprocessen är likartad för alla typer av aktörer. (Se tabell) Tabell. Kvalitativ uppskattning av olika hur olika faktorer påverkar de reella möjligheterna för olika aktörer att bygga ut fiber i villaområden.* Etablerad aktör (nationellt) Etablerad aktör (lokalt) Ny marknadsaktör Befintlig infrastruktur Upparbetade kontakter Flexibilitet Grävtillstånd Markavtal Varumärke * = Faktorerna har värderats på en skala där - återspeglar relativt sämre förutsättningar och + och ++ återspeglar relativt bättre förutsättningar. Uppskattningen är indikativ och bör tolkas med försiktighet. Endast ett urval av faktorer har inkluderats. Bredbandsforum 39/55

40 8 Sammanfattande slutsatser Den svenska bredbandsmarknaden präglas av en hög aktivitet, vilket också innefattar villamarknaden för fiber. Ett flertal nätbyggande aktörer är redan aktiva på marknaden. I nuläget fibreras i storleksordningen villor per år. Med beaktandet av den ökade efterfrågan och nya aktörer på villafibermarknaden finns det skäl som talar för att denna nivå kommer att öka. Av Sveriges uppskattningsvis 2,1 miljoner villor har strax över st, dvs ca 10 procent av beståndet, fiberbaserad bredbandsaccess. Sett till antalet boende motsvarar detta ca personer av de drygt 5 miljoner personer som uppskattas bo i villor. Totalt sett har ca 44 procent av befolkningen som tillgång till fiberaccess. Av dessa återfinns 36 procentenheter i flerfamiljshus medan de övriga 8 procentenheterna bor i villor. Marknaden för fiber till villa utmärks i nuläget av att: a. det finns seriösa marknadsaktörer som erbjuder installation i tätorter. b. det finns en tilltagande efterfrågan på fiber. d. det pågår investeringar i ett flertal kommuner. e. det finns konkurrens mellan olika aktörer. f. det finns olika affärsmodeller: f1. som inkluderar en högre nätavgift mot lägre anslutningsavgift. f2. som ger finansiering för den som inte klarar hela installationskostnaden. f3. som ger möjlighet att få rabatt mot bindningstid. g. det finns alternativ till fiber för såväl surf (xdsl och mobilt bredband) som TV (satelittv via parabol) i svenska villaområden vilket gör att de som väljer bort fiber ofta har andra möjligheter för uppkoppling på medellång sikt (5-8 år). h. det finns en rad pågående lokala initiativ som inkluderar villastrategier för täckning av 90 procent (ex Tierp, Vara, Kvänum) där modellen är offentligprivat-samverkan. Marknaden är sammantaget under snabb utveckling och prospekten ser ljusa ut. Ide fall det funnits ett engagemang från kommunerna och ett lokalt mål för Bredbandsforum 40/55

41 bredbandstillgången (exempelvis genom en bredbandsstrategi) har utbyggnaden underlättats. Kommunalt engagemang skapar större möjligheter till långa pengar, det vill säga att investeringarna kan skrivas av under en längre tid. Det finns dock utmaningar när fibreringen av villor sker. Bland de aspekter som märks hör: Fragmentisering - Utbyggnaden av fiber till villa har stordriftsfördelar. Det är ekonomiskt effektivare att täcka in och planera för hela områden åt gången än enskilda villor. Utbyggnaden av villor ställer också höga krav på affärsprocesser för att hantera de många steg och aktörer som är involverade när villor ska fibreras. Kraven från kunderna - att utbyggnaden ska ske snabbare och till lägre pris ökar också. Anslutningskostnaden - För slutkunderna förefaller betalningsviljan för en villaanslutning ligga i storleksklassen kr, men detta varierar stort mellan olika delar av landet. Ett vanligt förekommande riktpris förefaller också vara kr. Fler modeller används för att pressa priset för slutkunden så att hela kostnaden inte ska bäras initialt. Den faktiska kostnaden för en nätbyggare är generellt högre, kr, vilket innebär att nätbyggarna tar en finansiell risk när utbyggnaden sker. En av de verkligt kostnadsdrivande faktorerna är återställning av asfalt. Det påtalas också att fiberaccess uppfattas som dyr i förhållande till andra accesstekniker (exempelvis mobilt bredband). En aktör som har tillgång till kanalisation har också ett påtagligt kostnadsförsprång, vilket gör kanalisations till en kostnadsdrivande parameter. Anslutningsgrad Ett projekt möjliggörs när procent av de boende är intresserade att ansluta sig. Efterfrågan kan skönjas och ökar men konkurrerande accesstekniker 119 anses i många tätorter som fullgoda i nuläget. Lägg där till att TV i villaområden kan tillhandahållas via exempelvis satellit eller digital box. Det är centralt att få en god anslutningsgrad för att kunna generera positivt kassaflöde som sedan kan användas för den fortsatta utbyggnaden. Byggnationsvillkor För nätbyggaren är stabila villkor för marktillträde centralt. Det fordras dock också att kompetensen är hög hos dem som ska utföra gräv- och återställningsarbetet och att materialet håller god kvalitet. Arbetskraftsutbudet av fiberkunnig personal och leveransmöjligheter av komponenter spelar stor roll för att projekten ska kunna slutföras i tid. Villabeståndet Det finns en oro att de villor som fibrerats finns i områden där förutsättningarna varit mycket goda och att kostnaderna kan komma att stiga väsentligt. Orsakerna till detta kan vara flera så som att villorna ligger längre ifrån varandra, saknar tillgänglig kanalisation som kan nyttjas, finns i svårare terräng 120 samt att de har en befolkning med lägre köpkraft och betalningsvilja. 119 Avser primärt xdsl och mobilt bredband. 120 Fibrering av villor i tätort och på landsbygd görs i praktiken under relativt olika förutsättningar. Bredbandsforum 41/55

42 Sammantaget finns det också tre aspekter som kan kräva fördjupning för att ge ökad kunskap och klarhet på området: Katalysering Den första aspekten som kan behöva fördjupad granskning är om den nuvarande utbyggnadstakten skulle kunna stimuleras. Ett tänkbart sätt skulle kunna vara ett bredbandsstöd till villor, i praktiken en utökning av dagens ROT-avdrag. 121 Ett sådant stöd måste dock korrespondera mot den reella betalningsviljan. Tidigare erfarenheter från skattemässiga avdrag ger motstridiga indikationer. HemPC-reformen ( ) kom att få ett massivt genomslag 122 medan användning av en skatterabatt för bredband ( ) var ytterst begränsad. 123 En stimulans måste också vägas mot risken att det uppstår resursbrist och flaskhalsar exempelvis vad gäller seriösa gräventreprenörer och kompetens inom exempelvis svetsning av fiber. Det går också att stimulera marknaden genom att jobba med de ledande kreditinstituten och hitta innovativa lösningar. En standardiserad produkt för lån med en generös amorteringstid (och möjlighet att inkludera fibernätet som en del i ett bottenlån) skulle kunna reducera kostnaden till ett försumbart månadsbelopp för en villaägare. Detta borde kunna stimulera efterfrågan avsevärt. Redan i nuläget erbjuds finansieringslösningar regionalt och lokalt men potentialen i ett nationellt erbjudande är påtaglig. En genomgång av potentiella stimulansåtgärder bör även inkludera belysning av de skillnader i förutsättningar som finns mellan fibrering av villor i tätorter och på landsbygden. Alternativa tekniker Den andra aspekten som kan behöva fördjupas är att utreda vilken kostnadsbesparing de alternativa anläggningsteknikerna så som lufthängd opto eller fräsning skulle kunna åstadkomma. Frågan om tillgång till kanalisation är också av stor vikt, då kanalisation kan bidra till att kraftigt sänka kostnaden för utbyggnaden. Det vore också av stort intresse att klarlägga hur hybridlösningar exempelvis baserat på xdsl, dedicerad radiolänk eller mobilt bredband skulle kunna bidra till kostnadseffektiva lösningar som på medellång sikt kan substituera fiber fram till villaväggen. Det pågår en snabb teknisk utveckling med som kan ge potentiella kostnadsbesparingar. 124 Utvecklingen skapar möjligheter att skapa en utbyggnad i olika etapper och att flera olika modeller kan tillämpas beroende på efterfrågan och geografiska förhållanden. Internationell utblick Den tredje aspekten som kan behöva uppmärksammas är statusläget i andra länder. Svenska aktörer är inte ensamma i de utmaningar som de stöter på när de försöker fånga efterfrågan och bygga effektivt. Hur har andra länder löst dessa utmaningar och vilka affärskoncept testas i Europa och 121 Skatteverket, Exempel på rotarbete, [http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/rotrutarbete/exempelparotarbete.4.2ef18e6a125660db8b html] Mellan 1,3-1,7 miljoner lånedatorer slussades ut genom det skatterabatterade systemet. Statskontoret, Lånedatorsystemet, [http://www.statskontoret.se/upload/publikationer/2005/ pdf], Se appendix för en genomgång av stödets utformning. 124 Analysys Mason, FTTX roll-out and capex forecasts, , Bredbandsforum 42/55

43 i Nordamerika för att nå ut med fast access till villor? Kan Sverige lära något av dessa internationella satsningar? I ett internationellt ljust blir också styrkorna för svenskt vidkommande tydligare. Det finns nämligen goda skäl att lära av de svenska satsningarna på fiberutbyggnad som genomförts och som gör att vi nått längre än många andra länder. Bredbandsforum 43/55

44 9 Appendix I: Skattereduktionen för bredbandsanslutning Syfte och målgrupp I Sverige finns i nuläget möjlighet att få en skattesubvention, ett ROT-avdrag, vid installation av bredband i den egna bostaden: Nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Installation av bredband inne i bostaden ger inte rätt till skattereduktion. Observera att kostnad för maskiner inte räknas till arbetskostnad. 126 Som framgår är avdraget begränsat till att i nuläget endast omfatta arbetskostnad, vilket är en mindre del av totalkostnaden för utbyggnaden. Sverige har dock tidigare haft ett mer omfattande stöd för bredbandsinstallation i bostäder, exempelvis villor. I propositionen Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation (prop. 2000/01.24) aviserade regeringen en tidsbegränsad skattelättnad i syfte att stimulera bredbandsanslutning för i första hand hushåll och företag utanför tätorterna. Rätten till skattereduktion skulle dock inte vara geografiskt avgränsad utan även hushåll och företag i tätorter skulle kunna söka. 9.2 Förväntad användning Skattereduktionen var konstruerad utifrån antagandet att ca hushåll och företag skulle komma att ansöka om maximalt avdrag (5 000 kr per hushåll). Beräkningen byggde på att cirka 70 procent av företagen och procent av hushållen på landsbygden skulle ansöka. Detta beräknades belasta statsbudgeten med 1,6 miljarder kronor för perioden , med jämn fördelning på de enskilda åren Utformning Lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation gällde ursprungligen utgifter för bredbandsanslutning som togs i bruk mellan 1 januari 2001 och 31 december 2002 men perioden förlängdes successivt fram till 31 december Som skäl till förlängningen angav regeringen att bredbandsutbyggnaden blivit försenad p.g.a. det förändrade marknadsläget. För att säkerställa långsiktighet i investeringarna var bara utgifter för passiv infrastruktur så som kanalisation och ledning i nya förbindelser berättigade till skattereduktion. Kostnader för uppgradering av befintliga kopparledningar eller kabel- TV-nät omfattades därför inte. 128 Någon bestämd överföringskapacitet som gräns för nya anslutningar angavs inte utan det avgörande kravet var att anslutningen var 125 Underlag och sammanställning av detta avsnitt är genomfört av Andreas Wigren vid PTS. 126 Skatteverket, Exempel på rotarbete, [http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/rotrutarbete/exempelparotarbete.4.2ef18e6a125660db8b html] Prop. 2000/01.24, s Prop. 2000/01.24, s. 17 Bredbandsforum 44/55

45 dimensionerad för att kunna bära multimedietjänster av god teknisk kvalitet. 129 För att vara berättigad till skattereduktion skulle den nya bredbandsanslutningen också vara baserad på ett öppet nät, det vill säga ge den anslutne möjligheter att välja leverantör av överföringstjänster. 130 Underlaget omfattade utgifter för arbete och material för den del av bredbandsinstallationen som gjordes fram till en anslutningspunkt. Här ingick även kostnader för t.ex. grävning och hyra av maskinutrustning. 131 Enbart utgifter för anslutning som utförts av innehavare av F-skattsedel kunde dock dras av. Femtio procent av de utgifter som översteg kr var avdragsberättigat och avdraget kunde vara högst kr. Skälet till tröskeln på 8000 kr var att avdraget endast skulle omfatta anslutningar som var avsevärt dyrare än normalt samtidigt som maxgränsen medförde begränsning i möjligheten att subventionera orimligt dyra anslutningar Utfall Skattemyndigheten fick in långt färre ansökningar om avdrag för bredbandsanslutning än vad regeringen antagit. Totalt beviljades skattereduktioner motsvarande ca 100 miljoner kr fördelat på strax över sökande, vilket ger en genomsnittlig reduktion på drygt kr. 133 Det finns inga uppgifter tillgängliga om hur många företag som beviljades avdrag eller vilka belopp det rörde sig om (Se figur) 129 SFS 2000:1380, Ibid. 131 Prop. 2000/01.24, s Ibid., s SCB, 2013 Bredbandsforum 45/55

46 Figur. Skatteavdrag för bredband bland privatpersoner Antal skatteavdrag för bredband Kumulativ volym skatteavdrag för bredband (Mkr) Antal skatteavdrag för bredband Kumulativ volym på skatteavdrag för villa (Mkr) Källa: SCB, Bearbetade av Bredbandsforum Orsaker till diskrepans mellan förväntat och reellt utfall Det finns flera tänkbara anledningar till det svala intresset för bredbandsavdraget: Många av de som installerade bredband kom inte över utgiftströskeln på kr. 134 Många som skulle haft rätt till skattereduktion hade inte något nät att ansluta sig till. På många platser där det var dyrast att installera fiber och där ett avdrag kunde ha sänkt kostnaden avsevärt hade kommunerna ännu inte börjat bygga nät. 135 Stödet infördes för tidigt, det vill säga långt innan efterfrågan för fiber till hemmet formerats. Konkurrens från ADSL-anslutningar, som alltså inte omfattades av skattereduktionen, kan ha minskat efterfrågan på anslutningar som var avdragsgilla. Det gjordes t.ex. relativt få ansökningar om avdrag i södra Sverige, vilket kan ha berott på att tillgången till ADSL var bättre där än i Norrland, där en stor del av de ansökningarna kom ifrån IDG.se (http://www.idg.se/2.1085/ ) 135 Sveriges Radio Ekot, SCB, Bredbandsforum 46/55

47 Trots en informationskampanj var allmänhetens kunskaper om skattereduktionen bristfälliga Skillnader mellan skatteavdraget och dagens ROT-avdrag ROT-avdraget, som återinfördes 2009, gäller även markarbeten för att dra bredbandskabel, förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd för bostaden. Det finns dock ett antal skillnader mellan ROT-avdraget och det äldre bredbandsavdraget: Skattereduktionen för bredbandsanslutning omfattade såväl fysiska personer som företag medan endast fysiska personer har rätt till ROT-avdrag. ROT-avdraget omfattar bara arbetskostnader medan skatteavdraget för bredbandsanslutning också gällde utgifter för t.ex. material och hyra av maskiner. Till skillnad från skattereduktionen för bredbandsanslutning görs ROTavdraget inte på utgifter som överstiger ett visst belopp. ROT-avdraget ger en maximal skattereduktion på kr per år men eftersom avdraget är kopplat till den enskilda individen så kan beloppet dubbleras om två personer står som gemensamma ägare till ett hus eller en lägenhet. Skattereduktionen för bredband uppgick till maximalt kr. Skatteavdraget för bredbandsanslutning var tidsbegränsat medan ROTavdraget är permanent. 9.7 Slutsatser För att summera ovanstående går det att konstatera att investeringströskeln på kr tycks ha varit den främsta anledningen till att skattereduktionen för bredband förblev underutnyttjad. Det kan också noteras att reglerna för dagens ROT-avdrag inte innehåller något motsvarande tröskelbelopp däremot omfattar avdraget inte maskinkostnader, som utgör den största kostnaden för bredbandsanslutning. Användningen av dagen ROT-avdrag för bredbandsanvändning går heller inte att ange eftersom information om användningen saknas, men sannolikt används det i begränsad utsträckning sett till ROT-systemet som helhet. Om intentionen är att avdraget ska fungera som stimulans vore det önskvärt att även kunna inkludera maskinkostnader. Nivåerna på stödet kan också diskuteras. Det går att fråga hur stor en subvention skulle behöva vara för att påverka majoriteten villaägare att installera fiber. Det är högst sannolikt att en maxsubvention på kr inte skulle vara en tillräcklig gräns utan att det skulle behövas betydligt högre belopp för att få ner kostnader till en nivå som motsvarar betalningsviljan hos slutanvändare. Det är också viktigt att hålla i minnet att den stora kostnaden inte ligger i grävning på den egna tomten utan från tomtgränsen till en anslutningspunkt Bredbandsforum 47/55

48 10 Appendix II: Befolkningens fördelning i bostadsbeståndet Som nämnts tidigare finns det i storleksordningen 2 miljoner villor i Sverige. Beroende på vilken typ av byggnader som inkluderas blir utfallet i spannet mellan 2 miljoner 2,5 miljoner. Det ska dock understrykas att bostadsbeståndet är föränderligt. Det både tillkommer och försvinner byggnader. Byggnader byter också beteckning. En villa som 2012 användes som fritidshus kan 2013 blivit pemanentboende. Det omvända är inte heller ovanligt. Skatteverket har till och med påpekat att gränsen mellan fritidshus och permanentboende suddas och att koden helt ska försvinna i fastighetstaxeringen år Idag görs dock följande kategorisering av boende (Se tabell). Tabell. Olika typer av byggnader som kan klassas som villor 2012 Fastighetstyp Antal Småhusenhet, friliggande bebyggelse Småhusenhet, kedjehusbebyggelse Småhusenhet, radhusbebyggelse Småhusenhet, fritidsbostad Lantbruksfastighet (2011) Totalt Totalt (exklusive lantbruksfastighet) Totalt (exklusive fritidsbostad) Källa: SCB, 2013 Enligt uppskattning bor det i storleksordningen 2,5 personer per villa. 139 Genomsnittet döljer dock att det finns stora skillnader i konstellationer av hushåll. Det finns också skillnader i vem som är mest intresserad att få en fiberbaserad uppkoppling. En familj med barn torde vara större användare av digitala tjänster vilket talar för att de är mer angelägna att få en bredbandsuppkoppling anpassad för högkonsumtion. De villor som har fibrerats torde därmed i första hand utöras av hushåll med en något högre befolkningsdensitet än genomsnittet. Fördelningen av befolkningen följer i stora drag ett traditionellt livscykelmönster. Detta innebär att för gruppen unga personer (16-24 år) är fördelningen mellan villa och flerfamiljshus relativt jämn, vilket indikerar att många unga bor kvar hemma (i sina 138 PT, Dyrt när sommarstugor blir villor, [http://www.pitea-tidningen.se/telegram/dyrt-nar-sommarstugor-blir-villor default.aspx] Estimeringen baseras på att det bor ca 5 miljoner personer i ca 2 miljoner villor. Bredbandsforum 48/55

49 föräldrars villa) medan andra har flyttat hemifrån till lägenhet (exempelvis för att studera). Andelen i flerfamiljshus ökar dock snabbt för unga vuxna (25-34 år), vilket stärker bilden av att de tidiga boendena utgörs av lägenheter i flerfamiljsfastigheter. I högre åldersgrupper är fördelningen det omvända och en majoritet återfinns i villor. Gruppen utgörs exempelvis av barnfamiljer och personer med en ekonomisk situation som gör det möjligt att finansiera villaköp. Denna fördelning består genom hela det yrkesverksamma livet och först tio år efter pension märks en gradvis förändring där andelen personer (75-84 år) i flerfamiljshus ökar. Denna andel förstärks ytterligare desto äldre personerna blir. (Se figur) Figur. Demografisk fördelning för boende i villor och flerfamiljshus, år 70% 60% 85+ år 50% år Villa 40% 30% 20% 10% Flerfamiljshus år 0% år år år år Källa: SCB, Bearbetad av Bredbandsforum, 2013 Med beaktande av att det genomsnittliga födelsetalet av barn per kvinna är ca och att boende i villa följer en tydlig livscykel torde 2,5 personer per villa innebära en underskattning av hushållens storlek. En mer rimlig nivå torde vara 4 personer per hushåll. Detta överensstämmer också med antagandet att det idag finns ca personer som bor i en fibrerad villa och att antalet villor med fiber uppgår till ca Innefattar endast boende som är äldre än 16 år. 141 Enligt uppgifter från SCB prognostiseras en svensk kvinna föda i genomsnitt 1,9 barn under sin livstid. SCB, Befolkningsframskrivningar, [http://www.scb.se/pages/tableandchart aspx] Estimeringen ger 3,8 personer per fiberiserad villa, / = 3,8 personer per villa. Bredbandsforum 49/55

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Vad kostar det att fibrera Sverige?

Vad kostar det att fibrera Sverige? Vad kostar det att fibrera Sverige? Håkan Cavenius Luleå 19 mars 2014 Vår uppgift Att kunna presentera en analys som uppskattar kostnaderna för att bygga accessfiber till 80, 90 samt 100% av hushållen

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning

Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Bredband till villa Bredbandsforums Villagrupp Maj 2015

Bredband till villa Bredbandsforums Villagrupp Maj 2015 Bredband till villa Bredbandsforums Villagrupp Maj 2015 Bredband till villa Slutrapport i Bredbandsforums Villagrupp Diarienummer 14-10297 Villagruppen Mattias Grafström (ordförande) Björn Bodin Camilla

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete

Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Datum: 2012-09-24 ANTAGET DIREKTIV Byanätsgruppen Direktiv för gruppens arbete Förslag på bemanning LRF (Ordförande) Åsa Odell 070-538 11 24 Asa.odell@lrf.se LRF Björn Galant 08-787 59 60 Bjorn.galant@lrf.se

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21

YTTRANDE 2014-09-15 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 YTTRANDE 2014-09-15 Rapportnummer: N2014/1927/ITP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR TILL NÄRINGSDEPARTEMENTETS BETÄNKANDE BREDBAND FÖR SVERIGE FÖR SVERIGE IN I FRAMTIDEN SOU 2014:21 IT Norrbotten

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi

Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi Rapportnummer PTS-ER-2015:16 Datum 2015-04-30 Uppföljningen av regeringens bredbandsstrategi 2015 2015 Rapportnummer PTS-ER-2015:16 Diarienummer 15-1120 ISSN 1650-9862 Författare Bianca Gustafsson Kojo,

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun

Bredbandsstrategi för Simrishamns kommun 1. Bakgrund Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Bredband

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kalmar län

Bredbandsstrategi för Kalmar län 2012-02-01 1(10) Antagen av Regionförbundet i Kalmar län 2012-02-01 Frågor kring strategin besvaras av Helena Ervenius, 070 640 62 41, helena.ervenius@rfkl.se Bengt Falke, 070 846 22 99, bengt.falke@rfkl.se

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet

Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-02-28 Dnr: 14-2093 1(14) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet för år 2013 Sammanfattning

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

levererar bredband direkt hem till dig

levererar bredband direkt hem till dig levererar bredband direkt hem till dig Bredbandsutbyggnaden 2007 i Jokkmokks centralort Jokkmokks kommun har nu projekterat utbyggnadsområdet för 2007. Området består av det ej utbyggda området inom centralorten.

Läs mer

Anslutningspris för fiber till villa

Anslutningspris för fiber till villa Anslutningspris för fiber till villa Karin Fransén PTS/KM1 Post- och telestyrelsen Undersökning om anslutningspris 2014 Del i PTS rapport Prisutvecklingen på mobiltelefoni och bredband 2014, publiceras

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin YTTRANDE 1 (1) Datum 2010-11-26 Diarienummer 341-7620-10 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Post- och Telestyrelsens rapport PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin Länsstyrelsen

Läs mer

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020

1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till bredband om 100 Mbit/s år 2020 BILAGA 1 Datum Sida 2013-04-26 1(12) Konsumentmarknadsavdelningen Oscar Holmström 073-640 58 17 oscar.holmstrom@pts.se 1 Metod och material för att uppskatta andelen hushåll och företag med tillgång till

Läs mer

PTS bredbandskartläggning 2011

PTS bredbandskartläggning 2011 Rapportnummer -ER-2012:11 Datum 2012-03-14 bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige bredbandskartläggning 2011 En geografisk översikt av bredbandstillgången i

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013

Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013. Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Regeringens Bredbandsforum styrgruppsmöte den 29 maj 2013 Styrgruppsmöte # 10 Den 29 maj 2013 Information från kansliet Att bidra till stärkt dialog och samverkan mellan berörda aktörer. Att gemensamt

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Bredbandskollen. surfhastighet i Sverige 2008 2013

Bredbandskollen. surfhastighet i Sverige 2008 2013 Bredbandskollen surfhastighet i Sverige 2008 2013 Bredbandskollen Surfhastighet i Sverige 2008-2013 Version 1.0 2014 Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet!

Åsa Odell har ordet. Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! I DETTA NYHETSBREV: Välkommen till det tredje nyhetsbrevet! Åsa Odell har ordet Bredbandsforum tillsätter Byanätsgrupp Från styrgruppsmötet En miljard till bredband Kanalisation för bättre bredband IT

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.

Läs mer

Vilken bandbredd kan jag få med Öppen Fiber? Du kan få hastigheter mellan 10 och 1000 Mbit/s, beroende på vilken leverantör och tjänst du väljer.

Vilken bandbredd kan jag få med Öppen Fiber? Du kan få hastigheter mellan 10 och 1000 Mbit/s, beroende på vilken leverantör och tjänst du väljer. Sid 1/5 Frågor och svar Om fiber och Öppen Fiber Vad är fiber? Fiber eller fiberoptik består av överföring av ljus eller data via optiska fibrer. Det är den snabbaste metoden för informationsöverföring

Läs mer

PTS Bredbandskartläggning 2012

PTS Bredbandskartläggning 2012 Rapportnummer PTS-ER 2013:7 Datum 2013-03-19 PTS Bredbandskartläggning 2012 en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige en geografisk översikt av bredbandstillgången i Sverige Rapportnummer

Läs mer

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-05-05 KS-2014/478.159 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av Huddinge kommuns bredbandsstrategi

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2013

FAKTA. Sveriges bostadsrättsföreningar 2013 FAKTA Sveriges bostadsrättsföreningar 2013 Statistiken och uppgifterna är sammanställda av Hittabrf.se. Uppgifterna får fritt användas så länge källhänvisning framgår. Titta gärna in på http://www.hittabrf.se/

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Rapport 1 (18) 2015-06-03 Kommunledningskontoret Fredrik Eriksson, it-strateg Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Inledning Den 13 april 2010 fastställdes Linköpings kommuns

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer