SIS/TK 555, Naturvärdesinventering Svar på SIS-remiss avseende SS

Transkript

1 SVARSBLANKETT SIS-remiss (1) e-post: SIS Remissvar Susanne Björkander STOCKHOLM SIS/TK 555, Naturvärdesinventering Svar på SIS-remiss avseende SS Senaste svarsdatum Uppgifter om svarslämnaren Företag/Organisation/Myndighet Företag/Organisation/Myndighet Enskild person ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet Handläggare (namn, telefon) Lena Tranvik m fl, Datum 28 juni 2013 SLU.dha.20 Remissvar Avstår Tillstyrker utan kommentarer Tillstyrker med kommentarer Avstyrker med motivering Har erfarenhet inom det område förslaget täcker Har tillämpat förslaget Ej berörd Kommentarer till föreslagen svensk titel Vårt diarienummer: SLU.dha Motivering: Standarden är otillräckligt genomarbetad avseende förankring i befintlig metodik och termer, särskilt avseende biotoper och bedömning av förutsättningar för naturvärden. Standarden lägger också ribban för vad som får kallas naturvärdesinventering för lågt. SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: STOCKHOLM Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm Organisationsnr: Telefon: Telefax: E-post: info@sis.se Postal address: STOCKHOLM, Sweden Office address: Sankt Paulsgatan 6, Stockholm V.A.T. No. SE Phone: Telefax: info@sis.se

2 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss ADb (=ArtDat abanken, SLU) Ge Vi är positiva till att man strävar mot att sätta en miniminivå och formalisera kraven på vad som får kallas naturvärdes inventering eller bedömningar av naturvärden. Vi tycker dock att standarden är otillräcklig avseende förankring i befintlig metodik och begreppsflora, särskilt avseende biotoper och förutsättningar för naturvärden. Vi ser också risker med att miniminivån för vad som får kallas naturvärdesinventering är för låg. ADb 2.2 Ed Det finns ingen referens till biotopindelningen. Det finns nu en lång rad av olika klassifikationer av biotoper på olika håll i Sverige. Varför just denna indelning? ADb 2.3 Ge För att få kalla det naturvärdesinventering bör alltid fältmoment ingå. Motivera varför just denna indelning använts och hur den tillkommit. Se även kommentar under avsnitt 6 Inför en tidigare nivå som kallas kartering istället för förstudienivå. Se även avsnitt 7 ADb 2.6 Ed Anmärkningen är svår att förstå, vad menas?? Förtydliga ADb 2.8 Te Varför dela upp klass 1 i 1a och 1b istället för att ha fyra klasser? Om avsikten är att gradera naturvärde så är det inte svårare att sätta 1 och 2 än att sätta 1a och 1 b. Snarare blir det tydligare. Eller är det av erfarenhet att det bara är något som kallas klass 1 som har tyngd i avvägningar mellan naturvärden och exploatering? I så fall är det tveksamt om vi alls ska inrätta en klassindelning. ADb 2.12 Te Ekologisk förutsättning - det som formar en biotop eller en livsmiljö ADb 2.16 Te Struktur i detta dokument används i betydelsen som en blandning av begreppen strukturer och funktioner vilka är en av grunderna för bedömning av bevarandestatusen av habitatdirektivets naturtyper. Det är olämpligt att införa begreppet i en annan betydelse men ändå så nära Ändra till 1,2,3 och 4 Vad menas med formar? Ta bort detta begrepp i standarden. Specifika förutsättningar måste kopplas tydligt till enskilda arter eller naturtyper och går inte att använda svepande. Olämligt att använda begreppet struktur på ett sätt som inte sammanfaller med habitatdirektivets. 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial page 1 of 9

3 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss betydelsen i habitatdirektivet. Avseende meandring skulle man enl habitatdirektivet snarare säga att vattnets dynamik är en funktion som skapar strukturerna meanderslingor, nipor och bankar etc. Struktur är absolut en fysisk företelse. ADb 2.17 Te I ArtDatabankens definition finns även Nyckelarter med som begrepp. ADb 2.18 Te Skyddad art omfattar alla arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen vilket är fler än de som är markerade med N eller n. Anmärkningen känns bakvänd, det är väl inte skyddade arter som ingår i fridlysta arter utan tvärt om. Förtydliga gärna också att habitatdirektivets arter ingår. ADb 2.23 Ed Ändra definitionen av typisk art till: Lägg till att det rör sig om fastställda listor. Lägg till Nyckelarter som sista begrepp. Som KÄLLA ändra till: Hallingbäck, T. (red.) Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar 14. SLU, Uppsala. Felaktig definition art som indikerar gynnsam bevarandestatus hos minst en av habitatdirektivets naturtyper (naturtyper som listas i artikel 1 i EU:s art- och habitatdirektiv). ADb 2.25 Lägg till under ANM:: ArtDatabankens definition av naturvårdsart inkluderar även nyckelarter. Alg (=ADb s Algkomm itté) 2.26 Te Det är inte helt entydigt vilka organismer som ska ingå i begreppet "Hög artrikedom. Är detta upp till inventeraren att bestämma? Resultaten blir då troligen helt olika beroende på inventerarnas kompetens, och kommer då troligen att variera över tiden, även om inga förändringar skett, allt beroende på vem som utför inventeringen. En uppräkning av organismgrupper relevanta för varje biotop behöver anges som ett minimum (t ex alltid: ryggradsdjur, kärlväxter, för limniska miljöer dessutom xx, för marina yy, för skog t ex vedsvampar, makrolavar? osv). ADb 2.26 Ed Viktigt att förtydliga begreppet "Hög artrikedom så att det gäller i relation till det geografiska området i vilket naturvärdes-objektet finns. T ex så är det absoluta artantalet i t ex Skåne 10-falt större än i Norrbotten. Lägg till: Observera att med hög artrikedom menas hög i relation till det geografiska området i vilket naturvärdes-objektet finns. 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial page 2 of 9

4 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss ADb 2.27 Te Första bostaven A har fallit bort i ANM. Skriv ut A ADb 2.28 Ed/Te Ekologiska funktion kan jämställas med funktion enligt habitatdirektivet. Naturtypens kvalitet bedöms utifrån närvaro av viktiga strukturer och funktioner där funktion också innefattar processer. Alg 3.2 Ed Under "Lågt naturvärde" anges i sista meningen att områden, som inte eller endast i ringa omfattning bidrar till biologisk mångfald, inte ska räknas som naturvärdesobjekt och inte tilldelas någon naturvärdesklass. Å andra sidan börjar sista meningen i stycke (s. 12) att dessa områden ska identifieras och kartläggas. Det förefaller därför rimligt att ha detta dokumenterat, om man ändå har undersökt dem. Enligt 9.1, punkt 5 (s. 29) ska detta också ingå i rapporten. ADb 3.3 Te Ekologiska förutsättningar är ett tveksamt begrepp att använda i sammanhanget. Särskilt tydligt framgår det när ni graderar ekologiska förutsättningar. Finns det områden som inte har några ekologiska förutsättningar?? Definitionen är det som formar en biotop eller livsmiljö. Även en granplantering är en livsmiljö och har alltså ekologiska förutsättningar. ADb 3.4 Te/Ed Använd strukturer och funktioner istället för kontinuerlig ekologisk funktion. Framgår på denna nivå att det är likvärdigt sätt att uttrycka det. Ta bort ekologiska förutsättningar det tillför ingen info ADb 3.4 Te Skalan i naturvärdesklass är väldigt komprimerad. Om våtmarker klass 4 enl VMI utgör naturvärdesklass 2 påtagligt naturvärde är det risk att värderingen urholkas. Enligt VMI är klass 4 objekt utan nämnvärt naturvärde och objekt som bedöms vara starkt påverkade eller förstörda. Hur kan dessa vara klass 2? Måste all natur som bedöms kunna väga tungt eller tas 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial Koppla även till habitatdirektivets funktion. Ställ krav på att dokumentera även detta. Ta bort begreppet!! Det tillför inget. ändra Ändra page 3 of 9

5 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss hänsyn till ligga i klass 1? ADb 3.5 Ed Formuleringen haltar: Till naturvärdesklass 1a förs alla geografiska områden som har kontinuerlig ekologisk funktion upprätthåller viktiga strukturer och funktioner för naturtyper och utgör som livsmiljö för ett stort antal naturvårdsarter eller flera innefattande även rödlistade arter eller enstaka hotad art. Förekomst av arter och ekologiska förutsättningar kan inte bli avsevärt bättre med svenska förhållanden som referens. ADb 5.1 Ed Hur ska prioriteringar mellan biotoper göras? Är naturvärdesklass 1 alltid prioriterat framför klass 2 osv? Kan vara relevant om det bara är en mycket liten yta med en klass 1-biotop medan större delen är något annat. Eller om det är oklart vilken biotop det är fråga om. ADb 5.2 Ge Landskapsnivå behövs Förslag till formuleringsändring. Sista meningen är överflödig. Högsta naturvärden är väl högsta naturvärden. Sista meningen riskerar att alltid kunna motsägas. Problematisera ADb 6 Ed Hur avgränsas biotop jfr naturtyp. Båda begreppen används ADb 6.1 Ge Biotopgrupper på denna skala kan begreppet naturtyp vara mer relevant. Det verkar vara en blandning av olika indelsningssystem och olika grund för indelning mellan de olika grupperna. Indelsningssystemet bör vara konsekvent och mer genomarbetat. Hänvisa till befintliga indelningssystem för de olika grupperna ifall inget nytt heltäckande system tas fram. ArtDatabanken har påbörjat arbete med ett naturtypsindelningssystem SveN (svenska naturtyper), möjligen kan det komma att kunna användas bredare. ADb Ed Vad är seminaturliga gräsmarker i detta sammanhang? Vad skiljer dem från äng, betesmark, hedar och alvarmarker? Med begreppet "semi-natural grasslands" avses normalt det vi betecknar som naturbetesmarker eller naturliga slåttermarker och där ingår just de nämnda gräsmarkstyperna. Kan gräsmarker vara en bättre term för hela gruppen eftersom relativt få naturliga gräsmarker är hävdade och ändå ingår de i gruppen. Gräsmarkerna måste redas ut bättre 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial page 4 of 9

6 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss ADb Ed I SveN (Artdatabankens nya naturtypsindelning som bland annat används i Artportalen), i N2000- naturtyperna (skog), nationell miljöövervakning och FAO (internationell standard) har man satt gränsen vid 10% krontäckning. Samma gräns bör användas här. ADb Myr, varför inte våtmark? Myr med träd på är det skog, jfr alkärr under ADb 6.1 & Ed Märkligt att i indelningen blanda stor och smått (skog och träd, Berg och sten). Det borde att som benämning använda det övergripande "skog" resp "Berg" och i definitionen förklara att enstaka träd kan ingå (t ex alléer). Som det nu står finns ju "träd" även i "Park, trädgård, gårdsmiljö..." och förmodligen i "Betesmark". "Sten" finns ju även i "Fjäll" och berg"täkt". Använd hellre VMI s indelning av våtmark Vårt förslag är att kalla biotopgruppen för "Skog" och "Berg" rätt och slätt (och förtydliga under anmärkning). ADb Ed Viktigt att detta inte kan tolkas som att området måste ha en väsentlig andel blottad sand för att överhuvud taget kunna kallas sandmark. Även i stort sett igenvuxna sandmarker i dålig status måste kunna urskiljas eftersom de relativt enkelt kan restaureras och eftersom de har andra behov av störning/skötsel och förekomst av strukturer än andra gräsmarker. Alg 6.3 Ed Under "Marina biotoper". Sannolikt avser man inte att mikroorganismer ska ingå, när artrikedomen beräknas, men detta måste förtydligas. Alternativt kan det behöva betonas att encelliga organismer ska räknas in för den fria vattenmassan under 6.3 (s. 18) och 6.4 (s. 19) (se mer nedan under biotoper). Ibland kan man dock se skräckexempel på att diversitet kan vara beräknad på enheter på helt olika taxonomiska nivåer (t.ex. mikroorganismer som kiselalger klumpas ihop som en enhet medan övriga enheter kan utgöras av arter, släkten, familjer eller ordningar), vilket ger en falsk bild av den 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial Förtydliga vad som bör ingå. page 5 of 9

7 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss verkliga artdiversiteten. Det finns även ett inbyggt problem med själva diversitetsindexet att ett prov/ inventeringsyta som inne-håller många arter med en ojämn fördelning kan ge samma siffervärde som ett prov/inventeringsyta med färre arter men där dessa förekommer med mer likartad abundans. Det bör betonas i dokumentet att listor över vilka arter/taxa som hittats, och i vilken abundans, skall ingå i rapporteringen, detta ger mer information än ett index, speciellt för att följa förändringar i framtiden. Alg 6.3 För de under 6.3 listade Marina biotoperna (s. 18) anges att grunda bottnar definieras som de som ligger inom (inte ovanför som det står i texten) den fotiska zonen, medan djupa bottnar ligger nedanför. Fotiska zonens nedre gräns anges för Västerhavet ligga vid ca 30 m och i Östersjön vid ca 20 m djup. För de kustområden som påverkas starkt av markavrinning (fr.a. av humusrikt vatten) kan dock zonens nedre gräns ligga betydligt högre upp, vilket bör noteras vid fältinventeringarna. ADb Ed Avses verkligen lägsta lågvattenlinjen i andra meningen i texten under ANM? I meningen innan talar man om lågvattenlinjen som väl bör tolkas som medellågvattenlinjen (årsmedel). Vad händer då med det som är mellan medellågvatten och lägsta lågvatten (tolkas som lägsta uppmätta)? Måste förtydligas! ADb Ed Gränsen för sjö i SveN (Artdatabankens förslag till naturtypsindelning som bland annat används i Artportalen) är 1 ha. Också SMHI använder denna storlek för sjö. Man bör ha samma gräns här. Alg 6.3 & 6.4 Ed Eftersom även den fria vattenmassan ovanför bottnarna ska ingå i en naturvärdesbedömning behöver man specificeras vilka organismgrupper man avser ska ingå (växt- och/eller djurplankton, Modifiera text. Modifiera text. 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial page 6 of 9

8 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss liksom vilka storleksklasser som avses, eller om bara större organismer ska ingå). Likaså måste man ange om planktonprovtagningar ska göras flera gånger per år, eller bara en gång och då i så fall när detta ska ske. Därtill kommer att djurplankton även finns under fotiska zonen och det bör därför framgå hur djupt man behöver samla in prover samt om de ska vara diskreta eller integrerade. Likaså behövs en beskrivning av metodik för insamling av fisk och när detta skall ske under året. ADb 7.1 Te Förstudienivån bör inte kallas naturvärdesinventering. Förslag att kalla denna nivå kartering. ADb 7.1 Te Ange i standarden underlag som är obligatoriska att gå igenom. Alg Ed Flygbilder av akvatiska miljöer har hittills sällan varit användbara i mer än för de översta metrarna. Nya metoder är dock under utveckling, där specialbyggda modellflygplan försedda med digital kamerautrustning testas vid inventeringarna inom miljöövervakningen framför allt för flytbladsväxter, övrig övervattensvegetation och strandvegetation med goda resultat för artupplösningen. Fullt utbyggd kommer detta att kunna bli en metod att använda över hela riket, som dessutom har fördelen att dessa bilder går lätt att datatolka. Sjökort har oftast inte heller den upplösningsgrad som behövs för att kunna bedöma hur ett naturvärdesobjekt ska naturvärdesklassas, då bottentyp utöver uppstickande grynnor sällan anges. För att kunna göra en förstudie i ett icke förut undersökt område torde därför besök i fält vara nödvändiga. Detta innebär samtidigt att förstudien svårligen kan genomföras året runt för akvatiska miljöer. Checklist - obligatorisk Modifiera text. ADb 8.1 Te Är livsmiljö identiskt med biotop? Använd livsmiljö eller biotop konsekvent. Kanske kan naturtyp vara ett alternativ på biotopnivå. 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial page 7 of 9

9 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss ADb Ed Arter är inte kräsna Specialiserad kan vara ett bättre ord ADb Ed Nyckelarter saknas i texten. Lägg till "och nyckelarter på rad nr 3. ADb Ed Om naturvårdsarter saknas anges under (s. 24) att artrikedom är ett alternativt sätt att bedöma kvalitet. Det är då viktigt att man inte inkluderar främmande arter (d.v.s. arter som kommit till Sverige efter år 1800; Gärdenfors 2010:19) och att detta tas med redan i definitionen av artrikedom under 2.26 (s. 9). Komplettera definitionen av artrikedom Alg TABELL 3 & Figur 3 Ed I tabell 3 (s. 25) bör man mer tydligt betona att vissa miljöer är naturligt artfattiga, vilket gäller såväl flera limniska biotoper (t.ex. fjällvatten och vissa mycket bruna sjöar med hög grad av naturlighet där ljus och temperatur utgör begränsande faktorer), som de inre delarna av Bottniska viken, liksom till del även sand-, grusoch klippstränder. Enligt Figur 3 (s. 28) kan Dåliga artförekomster aldrig nå högre än naturvärdesklass 2, vilket också gäller Vissa artförekomster. Frågan uppkommer också om Dåliga artförekomster är orimlig att kombinera med Mycket goda förutsättningar som livsmiljö? Det är därför viktigt att naturvårdsarter finns noterade även för sådana biotoper. Komplettera så att även artfattiga miljöer kan ha höga naturvärden. Byt ordet dåliga artförekomster mot låga ADb Te Ekologiska föutsättningar behöver genomarbetas mer ifall det ska användas. Om man jämför formuleringen: De ekologiska förutsättningarna ska bara tillmätas betydelse om de har betydelse för biologisk mångfald. med definitionen av biologisk mångfald så är det svårt att förstå vilka förutsättningar som inte ska tillmätas betydelse. Många viktiga förutsättningar för höga naturvärden nämns men det saknas vissa som traditionellt har använts i 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial page 8 of 9

10 Template for comments and observations Date: 28 June 2013 SS SIS-remiss naturvärdesbedömningar, t ex representativitet, mångformighet. ADb s. 31 Ed Saknas i litteraturförteckningen. Lägg till: Hallingbäck, T. (red.) Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar 14. SLU, Uppsala. ADb s.32 Ge Standardverk som använts för naturvärdesbedömning samt även viktiga svenska dokument, t ex VMI, NBI etc bör refereras till i val av termer och kriterier. ADb s. 32 Ed Det behövs en förklaring till att den förenklade checklistan på sidan 32 är kopplad till genomförandet av inventeringen Komplettera referenslista och hänvisningar i dokumentet. Förklara checklistan på sidan 32 Svar från: ArtDatabanken, SLU 2 comment: ge = general te = technical ed = editorial page 9 of 9