Kvarteren längs Krokusvägen

Transkript

1 SAMRÅD dec jan 2011 Dnr MSN/2007:11583 Samrådshandling Detaljplan Kvarteren längs Krokusvägen Stadsdelen Islinge Planbeskrivning Handlingar Plankarta med planbestämmelser Denna planbeskrivning Genomförandebeskrivning planområdets läge Orienteringskarta Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att reglera de kulturhistoriska värden som finns i området. Detta avser både stadsbild och byggnadsspecifika värden. Planområdet har avgränsats utifrån kulturmiljöprogrammets avgränsning. Därutöver finns planstridig bebyggelse i området som ska bekräftas. Planens överensstämmelse med översiktsplanen och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken Detaljplanen är förenlig med stadens översiktsplan och med bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken avseende lämplig användning av mark- och vattenresurser. Beträffande utpekade riksintressen m m enligt 3 och 4 kap se nedan.

2 Plandata Geografisk avgränsning och markägoförhållanden Planområdet är beläget på västra delen av Lidingö och utgör del av stadsdelen Islinge. Planområdet består huvudsakligen av kvarteren längs Krokusvägen d v s Krokusen, Hyacinten, Påskliljan (Lidingö 7:156-7:159 och Lidingö 7:166), Snödroppen och Tulpanen. Planområdet omfattar ca 4,35 ha (hektar). Flygfoto, vy mot nordost. Därutöver ingår markremsan Lidingö 7:148 i planområdet. Fastigheten utgör en mindre passage mellan Narcissen 13 och 14. Markremsan kommer framöver att fastighetsregleras tillsammans med Lidingö 7:161 och Lidingö 7:150, se bild nedan. Därigenom skapas en fastighet (tre fastigheter bli en) i enlighet med gällande fastighetsplan. 2(15)

3 Planens handläggning Planprogram och förfarande Planen innebär små förändringar och omfattas därmed inte av plan- och bygglagens krav på planprogram (PBL 5:18). Detaljplanearbetet sker med enkelt förfarande med stöd av plan- och bygglagens 5 kap. 28 då förslaget bedöms: - vara av begränsad betydelse - sakna intresse för allmänheten (utöver samrådskretsen) - vara förenligt med översiktsplanen (och länsstyrelsens granskningsyttrande) Detaljplanen medför heller inte sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken, se nedan. Process för enkelt planförfarande Förfas Samrådsskede Underrättelseskede Antagandeskede Prövningsskede Laga kraft Här är vi nu Behovsbedömning av miljöbedömning enligt miljöbalken Miljö- och stadsbyggnadskontoret har tillsammans med tekniska förvaltningen bedömt att detaljplanen inte medför en sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 11 miljöbalken. Bedömningen har gjorts utifrån kriterierna i bilaga 4 i MKB-förordningen. Till hjälp har kontoret använt en checklista med de miljöaspekter som anges i 6 kap. 12 punkt 6 miljöbalken. Bedömningen kommer att samrådas med Länsstyrelsen under samrådsskedet. Planen berör endast ett mindre, lokalt område och innebär en mindre förändring. Konsekvenserna bedöms varken enskilt eller sammantaget innebära en sådan betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalken. De bedömningar av miljöpåverkan och andra störningar som ändå behöver göras, redovisas i denna beskrivning under respektive avsnitt. Tidigare ställningstagande Riksintresse Lidingö ingår i de kustområden och skärgårdar i Södermanland och Uppland som är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena (4 kap. 1 2 miljöbalken). Detta riksintresse utgör dock inte hinder för bland annat tätortsutveckling. Förändringarna är inte av sådan art att de berörs av dessa bestämmelser. Inte heller berörs några andra riksintressen eller nationalstadsparken enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. 3(15)

4 Översiktsplan I översiktsplan 2002 redovisas planområdet som bostadsområde. I det kulturmiljöprogram, Lidingös kulturhistoriska miljöer, som antogs av kommunfullmäktige 1990 och som översiktsplanen hänvisar till, ingår planområdet i den beskrivna kulturhistoriska miljön Krokusvägen. Krokusvägen redovisas som en helhetsmiljö och området lyfts fram som ett representativt exempel på ett enhetligt planerat småhusområde från 1930-talet. Se även rubrik bebyggelseområden. Detaljplan och fastighetsplan Gällande detaljplan är den stadsplan som fastställdes med beteckning AQ34C. Planområdet omfattas av planbestämmelse BÖIy och BÖIIy. Detta innebär bl a att högst en femtedel av tomtens yta får bebyggas. Byggnader ska uppföras fristående (4,5 m från fastighetsgräns) eller byggas samman i gemensam tomtgräns. Tvåvåningsbyggnad av trä eller en byggnadshöjd högre än 7 meter medför ett minsta avstånd till tomtgräns på 6 meter. För byggnader i en våning begränsas byggnadshöjden till 7,6 meter. Endast en lägenhet får inredas. Utdrag ur byggnadschefen Harald Skårmans stadsplan från Fastighetsplan finns upprättad för samtliga kvarter förutom kvarteret Påskliljan. 4(15)

5 Förutsättningar och förändringar Bebyggelseområden Bostäder Bostadspolitiska åtgärder för den mindre bemedlade arbetarfamiljen är bakgrunden till att det byggdes ca 3000 småstugor i Stockholm under 40-talet. Kvarteren längs Krokusvägen är ett exempel på ett av Lidingös egnahemsområden från den här tiden. Småstugorna är tillverkade av AB Borohus och uppförda enligt avtal mellan Lidingö stad och HSB:s riksförbund. Småstugorna lanserades som småvillor och var prefabricerade och monteringsfärdiga. Det fanns en uppsjö av olika hustyper i de huskataloger som lanserades från egna-hem om tre rum och kök till herrgårdsliknande skapelser. Bebyggelsen längs Krokusvägen präglades av enkla locklistpanelade hus om två rum och kök för den mindre familjen. Bostadsområdet planlades som enfamiljshus och i dagsläget utgör endast Tulpanen 5 ett undantag med två lägenheter. Flygfoto 1 över Tallkrogen Samtida referensområde En stadionplan i lite större skala än kvarteren längs Krokusvägen. Stadsplanebegreppet syftar på en originell planform med gator utlagda som löparbanor runt ett stadion. Bebyggelsen består av småstugor 1-2 plan för en familj. Byggnadskultur och gestaltning Småstugeområden vid den här tiden är präglade av funktionalismens formspråk. Planformen är klassicistiskt och bryter mot trädgårdsstädernas organiska planform. Bebyggelsen är småskalig och enhetligt utformad med viss variation. Planområdet är placerad på en platå med branta sluttningar. Bebyggelsen är koncentrerad till förgårdsmark vilket bidrar till ett smalt och intimt gaturum. Detta medför grönskade tomtytor mitt i kvarteren samt i områdets yttre kanter. Bebyggelsen sluter gaturummet medan stadsbilden i övrig präglas av öppenhet. Ett gångstråk löper genom området från 1 (s 230) Stockholm utanför tullarna Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholmia förlag, (15)

6 norr till söder. Tomter avskärmas främst av låga buskar och stängsel. För att säkra områdets kulturhistoriska värden har stadsbilden karaktärsdrag preciserats, se nedan. Vid ändring av bebyggelsen inom området och vid uppförande av nya byggnader, tillbyggnader och komplementbyggnader ska karaktärsdragen särskilt beaktas. 1 2 Angöring Allmänt gångstråk Karaktärsdrag Stadsbild Klassicistisk planform Funktionalism - "Egna hem" på rad. Småskalig bebyggelse. Bebyggelsen, symmetriskt placerad (i liv med förgårdsmark), sluter gaturummet. Enhetligt utformade bebyggelsegrupper som varieras: Tvåvåningsbyggnader med gavelmotiv mot gatan respektive envåningsbyggnader med omväxlande gavelmotiv (Hyacinten 3-10) alternativt långsida (Hyacinten 11-12, kv Påskliljan och Krokusen1-2) mot gatan. Öppet stadsrum: Tomter avskärmas främst genom buskar/stängsel och låga staket. Naturstensmurar förekommer. Bebyggelse på platå med branta sluttningar. Grönskande tomter: Trädgård mot gatan/naturtomt mot gården. Horisontellt stråk löper genom området. Allmänt lek/grönområde placerat i mitten. 6(15)

7 Vy över Hyacinten 1 och 2. Tvåvåningsvolymer i liv med förgårdsmark. Entréparti placerat på långsidan. Gavelparti mot gatan. Gaturummet hålls samman med låga stängsel och buskage. Vy från Sticklingevägen, Krokusen 3 i förgrunden och Krokusen 4 i bakgrunden. Bebyggelsen är centrerad på platån vilket med en sluttande terräng ger en grönskade yttre och inre ring i stadsbilden. Vy över envåningsbebyggelsen, Påskliljan 7:156 i förgrunden 7(15)

8 Krokusen 8 Ursprunglig utformning. Byggnadens proportioner och detaljutformning ger upphov till en sparsmakad elegans. Takteglet understryker det nätta uttrycket. Snödroppen 8 Ursprunglig utformning (Kulör har troligtvis varit blekare). Bebyggelsen är präglad av funktionalismens formspråk men i en något frodigare talstappning. Byggnadsvolymerna är rektangulära utan vare sig burspråk, markanta takutsprång eller inbyggda entrépartier. Detta tillsammans med flacka sadeltak understryker upplevelsen av ett pärlband av små lådor, i en eller två våningar, som löper genom området. Byggnaderna är utformade med källare, som oftast inrymmer ett garage, vilket synliggör en tydlig sockel. Det monteringsfärdiga och standardiserade huset har få detaljer och en sparsmakad utformning. Detta har t ex resulterat i nätta skärmtak vid entréer, fasader utan markerade knutar och ospröjsade fönster. Tillskillnad från tidig funktionalism betonas åter byggnadsmaterialet. Sadeltak synliggör taktäckningsmaterialet och det röda teglet betonas även genom oputsade skorstenar. Fasadpanelens utformning framhäver det traditionella uttrycket av en träfasad. Tillskillnad från det ljusa 30-talet så målas fasader inte längre vita utan istället i brutna kulörer talets präglas till en början av bebyggelse i ljusa pasteller och senare sker en övergång till mer mättade kulörer. För att säkra bebyggelsens kulturhistoriska värden har generella karaktärsdrag för småstugorna preciserats, se nedan. Vid ändring av småstugorna ska karaktärsdragen särskilt beaktas. Karaktärsdrag Generellt för byggnadstypen (småstugorna) 8(15)

9 Funktionalistiskt formspråk Rektangulära byggnadsvolymer (utan burspråk): Högresta tvåvåningsbyggnader respektive långsträckta envåningsbyggnader. Upphöjd källarvåning med tydlig betongsockel. Entréparti placerad på byggnadens långsida. Flacka sadeltak belagda med takpannor av lertegel (utan takkupor/takfallsfönster). Fasader beklädda med träpanel - locklist (profilerad). Fönster placerade i fasadliv. En-, två-, och treluftsfönster - Karm, båge och foder av trä. Sparsmakad och anspråkslös utformning: nätta skärmtak med dolda konsoler frihängande trappor i betong enkla smidesräcken omarkerade knutar smäckra fönsterbågar och foder fönster utan spröjs skorsten i rött tegel 9(15)

10 Färgsättning, se generell anvisning i illustration nedan! Karaktäristiskt för området är bebyggelsegrupper som varieras genom placering, volym och byggnadstyp. Småstugornas enhetliga formspråk har gett upphov till ett sammanhållet område. Inom området finns flera exempel på ursprungliga byggandsvolymer. Generellt är tvåvåningsvolymerna bättre bibehållna än de lägre envåningstugorna. En förklaring kan vara att de mindre småstugorna byggts till i takt med ökade krav på en högre boendestandard. Bebyggelsen i området har förändrats på olika vis. Ibland har småstugan fått en ny fasadbeklädnad eller tilläggsisolerats. Entréparti och fönster kan ha bytts ut. Ibland har småstugan försetts med mer dekorativa element än ursprungligt. Vid ommålning kan byggnaden ha fått en ny fasadkulör. Förändringarna har utförts mer eller mindre varsamt. De tillbyggnader och förändringar av bebyggelsen som har skett har medfört att bebyggelsen generellt har en större variation i formspråket är vad som är karaktäristiskt för byggnadstypen. Nedan anges bevarade karaktärsdrag för småstugorna (huvudvolymen). För att säkra de kulturhistoriska värdena ska karaktärsdragen särskilt beaktas vid ändring, se nedan. Karaktärsdrag byggnadspecifikt (småstugorna). Krokusen 1: Taktegel. Ursprungligt entréparti och fönster. Krokusen 3: Taktegel. Locklistpanel. Ursprungligt entréparti och fönster. Krokusen 4: Ursprunglig fönsterplacering. Entréparti - delvis bibehållet. Krokusen 5: Locklistpanel. Ursprungligt entréparti och fönster. Krokusen 6: Fönster - flertalet ursprungliga. Entréparti delvis bibehållet. Krokusen 7: Taktegel. Locklistpanel. Fönster flertalet ursprungliga. 10(15)

11 Krokusen 8: Taktegel. Locklistpanel. Ursprungligt entréparti och fönster. Hyacinten 1: Taktegel. Locklistpanel. Ursprungliga fönster. Entréparti delvis ursprungligt. Hyacinten 2-3: Fönster flertalet ursprungliga. Hyacinten 4-5: Locklistpanel. Ursprungliga fönster. Hyacinten 5: Taktegel. Ursprungligt entréparti och fönster. Hyacinten 9: Taktegel. locklistpanel. Hyacinten 10: Ursprungliga fönster. Hyacinten 11: Taktegel. Locklistpanel. Ursprungliga fönster. Hyacinten 12: Taktegel. Locklistpanel. Ursprungligt entréparti och fönster. Hyacinten 13: Ursprungliga fönster. Påskliljan 7:157: Taktegel. Ursprungligt entréparti och fönster. Påskliljan 7:158: Taktegel. Ursprungligt entréparti. Bibehållen fönsterplacering. Snödroppen 2: Taktegel. Fönster flertalet ursprungliga. Snödroppen 3: Ursprungliga fönster. Snödroppen 5: Locklistpanel. Ursprungligt entréparti (ej dörr) och fönster. Snödroppen 6: Taktegel. Locklistpanel. Fönster fåtalet ursprungliga. Snödroppen 7-8: Taktegel. Locklistpanel. Ursprungligt entréparti och fönster. Tulpanen 1-2: Ursprungligt entréparti och fönster. Tulpanen 3: Taktegel. Bibehållen fönsterplacering. Tulpanen 4: Entréparti och fönster delvis ursprungliga. Tulpanen 5: Bibehållen fönsterplacering. Tulpanen 7: Locklistpanel. Ursprungliga fönster. 11(15)

12 Nya byggnader Ny bebyggelse såsom huvudbyggnader tillbyggnader och komplementbyggnader ska utformas med hänsyn till områdets kulturhistoriska karaktärsdrag (stadsbild och generellt för byggnaderna), se ovan. För att bibehålla småstugornas höjd inom området har taknockshöjderna mätts in och säkrats genom planbestämmelser vid nybyggnad. Tillbyggnader Tillbyggnader utgör årsringar i ett levande bostadsområde. Bebyggelsen längs Krokusvägen är småskalig och ursprungligen fanns en enhetlig gestaltning. Bebyggelsen utgör delar i en större helhet. Anpassning vid tillbyggnader är en förutsättning för att bibehålla områdets homogenitet och kulturhistoriska värde. Ett förhållningssätt anges därför vid tillbyggnader: Utgå från det ursprungliga huset, se karaktärsdrag (generellt för byggnadstypen och byggnadsspecifikt) ovan. Tillbyggnader kan ske genom länkning, förskjutet tillägg eller tillbyggnad i vinkel. Den ursprungliga volymen ska vara avläsbar. Tillbygganden bör i volym och proportioner anpassas till det ursprungliga huset. Tulpanen 7 Tillbyggnaden från 1968 underordnar sig den ursprungliga huvudvolymen och utgör samtidigt en tidstypisk årsring. Service Serviceutbud finns i Lidingö centrum beläget ca 1 kilometer från planområdet. Kulturmiljö Området är utpekat i stadens kulturmiljöprogram. Under sommaren 2010 har miljö- och stadsbyggnadskontoret utfört en kulturhistorisk inventering av bebyggelsen. Inventeringen ligger till grund för de varsamhets- eller skyddsbestämmelser som planförslaget utformats med. 12(15)

13 Varsamhet Enligt plan- och bygglagen (3 kap 10 ) ska ändringar av en byggnad utföras varsamt. Byggnader som är särskilt värdefulla får inte förvanskas (3 kap 12 ). Vidare anges att underhållet ska anpassas till byggnadens värde och omgivningens karaktär. För att undvika ovarsamma förändringar utökas lovplikten för byte av fönster och utvändiga ändringar på huvudbyggnad. Ett funkishus från 1930-talet. Bild 1 ursprungliga utformning. Bild 2 utbytt skärmtak karaktärsdragen bibehållna. Bild 3 Entrépartiet har förändrats utan att beakta byggnadens karaktärsdrag. Exemplet är hämtat ur boken Dags att renovera - Var rädd om detaljerna 2 Natur Växt- och djurliv Planområdet utgörs av villaträdgårdar utan särskilda värden avseende växt- och djurliv som bör beaktas i samband med planläggning. Geotekniska förhållanden Enligt byggnadsgeologisk karta för Lidingö består undergrunden i planområdet av berg. För att undvika ovarsamma sprängningsarbeten ska ny bebyggelse/tillbyggnader anpassas till markens befintliga topografi och naturförutsättningar. 2 L. Sjöström Larsson & K. Wergeni Wasberg, Ica bokförlag Västerås, (15)

14 Fornlämningar Några kända fornminnen finns inte inom planområdet. Om fornlämningar, som inte tidigare varit kända, skulle påträffas vid grävning eller annat arbete, föreligger anmälningsplikt enligt fornminneslagen. Friytor Lek och rekreation I planområdets mitt finns en allmän lekplats. Grönområde finns inom gångavstånd. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Gatunätet är utbyggt i området. Angöring sker från Sticklingevägen i områdets västra del. Sticklingevägen utmynnar i Norra Kungsvägen som ingår i huvudvägnätet. Gångoch cykelvägar finns i anslutning till området. Kollektivtrafik Kollektivtrafik finns inom gångavstånd i form av busstrafik. Via buss till Ropsten nås tunnelbanan till centrala Stockholm. Parkering Två platser för biluppställning tillgodoses för de flesta fastigheter på egen tomtmark. För fastigheterna Snödroppen 6, Tulpanen 2 och 3, Påskliljan 7:159, Krokusen 1-5, Hyacinten 1-3 finns dock endast en plats för biluppställning på den egna uppfarten. Då gaturummet är begränsat bör inredande av garage till bostadsrum, tillbyggnader och uppförande av komplementbyggnader beakta att två platser för biluppställning bör kunna anordnas inom den egna fastigheten. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Tekniska försörjningssystemen för vatten, avlopp och dagvatten, finns utbyggt i området. Fastigheterna är anslutna till det kommunala VA-nätet. Värme Fjärrvärmenät finns inte utbyggt i området. El Planområdet är anslutet till elnätet. Avfall I området finns kommunal avfallshämtning. Närmaste återvinningsstation är belägen ca 600 meter från planområdet vid OK/Q8 Islinge hamnväg. 14(15)

15 Störningar Buller Vägtrafikbuller Enligt trafikbullerutredning framtagen av Ramböll Sverige AB är området inte bullerstört. Radon Berggrunden i Lidingö klassas som normalriskmark beträffande radon. Generellt gäller att byggnader ska uppföras radonskyddande/radonsäkra. Administrativa frågor Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år. Se även genomförandebeskrivningen. Bygglovsplikt Bygglovsplikten utökas för särskilt värdefulla byggnader med avseende på utvändiga ändringar och för underhållsåtgärder. Medverkande tjänstemän Christer Wik (arkitekt/antikvarie), Lina Kumlin (planarkitekt), Tomas Ragnell (Miljöchef), Ulla Bejrum (Landskapsarkitekt) Lidingö miljö- och stadsbyggnadskontor Charlotta Holm Hildebrand Planchef Terese Karlqvist Planarkitekt 15(15)