Råvaror och transporter i norra Europa
|
|
- Gerd Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Råvror och trnsporter i norr Europ Slutrpport ugusti 2010
2 Innehåll Smmnfttning Inledning Bkgrund Rpportens fokus Norr Europ och Brentsregionen Geogrfi Befolkning Näringslivsstruktur Arbetsmrknd Högre utbildning och forskning Betydelsen v norr Europs råvrutillgångr och industrier för EU En översikt Mlm- och minerlvror Skogstillgångr och skogsbserd industri Energitillgångr Besöksnäringen Trnsportsystemen Allmänt Viktig noder och länkr Trnsportkorridorer Trnsportsystemets funktion och industrins behov Utmningr Utmningr kräver åtgärder Referenser...42 Förord Denn rpport hr tgits frm v ÅF-Infrstruktur AB för Näringsdeprtementet och Botnisk korridoren. Rpporten och dess utredningr bygger på fler källor. Vi hr nvänt officiell sttistik smt resultt från ett stort ntl tidigre utredningr, vrv fler är frmtgn v ÅF-Infrstruktur AB för olik länsstyrelser etc. ÅF-Infrstruktur AB nsvrr för innehållet i rpporten. Vårt mål med denn rpport är tt stimuler till en konstruktiv dilog, både inom den offentlig sektorn och inom industrin, om utvecklingsmöjligheter för regionen och för Europ som helhet. Tvelsjö, 31 ugusti 2010 Stelln Lundberg, Teknologie Doktor, projektledre Medverknde ÅF-Infrstruktur AB/Infrpln Stelln Lundberg Peter Stensson Mri Lundberg Ptrik Lundberg Toms Hellquist Krolin Selstm Ev Andersson Anders Lrsson Eric Lundberg Uppdrgsledre/Övergripnde nlys Biträdnde uppdrgsledre/ Trnsportsystemnlys Näringslivsnlys Näringslivsnlys Näringslivsnlys Näringslivsnlys Näringslivsnlys Utredning Utredning Kontktinformtion: Stelln Lundberg Tel: +46 (0) e-post: stelln.lundberg@fconsult.com Adress: ÅF-Infrstruktur AB, Långviksvllen 20, Tvelsjö, Sverige 2
3 NORGE R åvror och trnsporter i norr Europ - Smmnf ttning Norr Europ står för en betydnde del v EU:s produktion v råvror, exempelvis järnmlm och skogsprodukter. Till exempel producers 88 procent v EU:s totl järnmlmsproduktion i Brentsregionen. Guld, silver, koppr, krom, nickel och luminium är ndr metller som utvinns i stor mängder i regionen (se figur 1). Dessutom får gråberg, en restprodukt vid gruvdrift, llt större betydelse för uppbyggnd v infrstruktur och för produktion v betong. Skogstillgångrn i Brentsregionen är källn till en stor del v EU: s totl produktion v ppper, trävror och ndr skogsbserde produkter. Skogsproduktionen i Arkhngelsk oblst och republiken Komi i Rysslnd är mycket hög (se figur 2). Trnsporter v de råvror som utvinns i Brentsregionen till mrknden i EU förutsätter tt det finns effektiv och väl fungernde trnsportsystem, som binder smmn regionen med europeisk kontinenten och resten v världen (se figur 3). Övrig 3% 0,8 milj. ton Sverige 88 % 24,7 milj. ton Brentsregionen erbjuder potentiler v stort EU-intresse: utökd, effektiv råvruutvinning med kompletterd och förstärkt trnsportinfrstruktur krftigt utökd utvinning v förnybr energi utökd turistnäring bserd på kompletternde miljöer och fyr årstider Nenets utonom distrikt Murmnsk oblst Lpplnd Nordlnd Norrbotten Österrike 7% 2,1 milj. ton EU:s ndel v världsproduktionen: 1,7% N. Österbotten Kjnlnd Västerbotten Koppr EU:s produktion c ton Världsproduktion c 15 milj. ton Portugl SVERIGE Krelsk republiken 13 % ton Archngelsk oblst Övrig 15 % ton Sverige 9% ton Polen 64 % ton republiken Komi RYSSLAND Vrv 60.3 milj. m3 från Brentsregionen EU:s ndel v världsproduktionen: 4,6% 1 milj. m3 Skogsresurser 5 milj. m3 Virkesförråd på skogsmrk (milj. m3 stående volym) Zink EU:s produktion c ton Världsproduktion c 11 milj. ton Övrig 11 % ton Polen 15 % ton Sverige 26 % ton Irlnd 47 % ton Årlig timmerproduktion inom EU27 inkl. NV Rysslnd 458 milj. m3 10 milj. m3 Årlig tillväxt under brk Finlnd, Norge, Sverige (milj. m3 per år) 1000 milj. m3 500 milj. m3 50 milj. m3 Årlig produktion (Avverkning) EU:s ndel v världsproduktionen: 7,5% Figur 2: Skogstillgångr Zhdnovskoye Bly METALLUTVINNING OCH METALLTILLVERKNING EU:s produktion c ton Världsproduktion c 3,8 milj. ton Utvinning och brytning Övrig 16 % ton Polen 25 % ton Hnnukinen Mlmberget Aitik förädlingssteg Ørtfjell Tillverkning v mskiner och utrustning Kemi Guld EU:s produktion 22 ton Världsproduktion ton Övrig 41 % 9,0 ton Sverige 24 % 5,2 ton Bulgrien 9% 2,0 ton Finlnd 28 % 6,2 ton Bliken Metllgruvor Järnmlm Sulfidmlm (koppr, zink, bly, silver, etc.) Ungefärlig Guldmlm volym okänd Plnerd gruv Storliden Murliden Björkdl Svärtträsk Kristineberg Renström Korpng Outokumpu SSAB Boliden Boliden Kostomuksh Ruukki Tlvivr Kelviå Hitur Pyhäslmi Kustby-Krleby EU:s ndel v världsproduktionen: 1% Vs SVERIGE Silver EU:s produktion c ton Världsproduktion ton Särkiniemi Kubl Sundsvll Övrig 8% 145 ton Bulgrien 3% 60 ton Kovdor Kevits Phtvr Tpuli Stor Shvr Pellivuom Tillverkning v metller och metllvror EU:s ndel v världsproduktionen: 5,3% Norilsk Nickel Monchegorsk Aptity Kiirunvr förädlingssteg Sverige 32 % ton Irlnd 27 % ton Nickel Suurikuusikko en inj ldl Gu Brentsregionen är även en viktig producent v förnybr energi (se figur 4). Den årlig produktionen v vttenkrft i regionen är idg 70 TWh vilket motsvrr 23 procent v EU:s produktion. Vttenkrftsproduktionen skulle kunn ök till 90 TWh per år genom tt vidt åtgärder för tt effektiviser befintlig krftverk. Inom regionen plners dessutom vindkrftsprojekt som motsvrr en årlig produktion på cirk 60 TWh per år. Ett betydnde hinder för tt kunn förverklig hel potentilen v den förnybr energiproduktionen är den otillräcklig kpciteten i det befintlig elnätet. Utbyggnden v elnätet är dock en process som tr lång tid. I Brentsregionen finns också riklig tillgångr på bioenergi, främst i de stor skoglig områden. Troms EU:s produktion c 28 milj. ton Världsproduktion c milj. ton Bulgrien 2 % 0,5 milj. ton Norr Europs råvrutillgångr är viktig för hel EU Finnmrk n.. SKOGSTILLGÅNGAR Järn Orivesi Luvt Boliden Sverige 18 % 323 ton Polen 71 % ton Utveckling v en nod för hndelsflöden globlt (nord-syd-öst-väst) Borlänge Helsingfors Grpenberg EU:s ndel v världsproduktionen: 9% Lovisgruvn Stockholm Figur 1: Gruvproduktion i EU27 och EU:s ndel v världsproduktionen. Käll: SGU, Zinkgruvn Figur 3: Mlm och metllförsörjningen kräver väl fungernde trnsport- system.
4 FÖRNYBAR ENERGIPRODUKTION NORGE Hur kn EU dr större nytt v nturtillgångrn i norr Europ? FINNMARK TROMS NORDLAND LAPPLAND NORRBOTTEN Vtten- och vindkrft i Brentsregionen NENETS AUTONOMA DISTRIKT Dt skns VÄSTERBOTTEN ULEÅBORG SVERIGE MURMANSK OBLAST KARELSKA REPUBLIKEN Vttenkrftproduktion Möjlig vttenkrftsproduktion Vindkrftsproduktion REPUBLIKEN KOMI Plnerd vindkrftsproduktion ARCHANGELSK OBLAST Produktion (TWh/år) 40 TWh 20 TWh Ett stort hinder för tt förverklig den full potentilen v råvruproduktion i Brentsregionen är bristern i trnsportinfrstrukturen, vilket riskerr tt hämm utvecklingen v europeisk industri. Vidreutveckling v persontrfiken, särskilt på järnväg, är nödvändig för tt bättre integrer rbetsmrkndern i regionen och förbättr tillgängligheten till enhetern för forskning och högre utbildning för näringslivet och medborgrn. Förbättringr v persontrnsportsystemet i regionen skulle även bidr till tt stärk regionen som ett resmål för turister från hel Europ och resten v världen. RYSSLAND Norr Europ i ett globlt perspektiv Med långsmt återupptgen ekonomisk tillväxt i EU och resten v OECD och med fortstt strk tillväxt i de sitisk tillväxtmrkndern, förvänts den globl efterfrågn på och konkurrensen om tillgång till råvror ök under överskådlig frmtid. Givet råvrumrknderns globl krktär medför dett nturligtvis tt efterfrågn kommer tt ök också för de råvror som producers i Brentsregionen. Brentsregionen kn även ök i betydelse som en länk för tt trnsporter vror och råvror till och från Asien och Nordmerik. Den föreslgn NEW-korridoren skulle utgör en lterntiv väg för continertrnsporter melln Nordmerik och Kin, med continrr som överförs från järnväg till sjöfrt i hmnen i Nrvik, för tt undvik överbelstde trnsportkorridorer i Centrleurop. Se figur 6. Figur 4: Den förnybr energiproduktionen är stor i Brentsregionen och det finns ytterligre betydnde potentiler. Gästnätter TURISM Finnmrk Alt Tromsø Troms Bodø Nordlnd 1 miljon Vdsø Kirkenes Lpplnd Nenets utonom d Murmnsk oblst Krelsk Kjn republiken Petrozvodsk E Oslo Yt: Nuts 2 Källor: SCB, SSB, Tilstokeskus och gks.ru Murmnsk Norrbotten Västerbotten 5 miljoner År: 2009 (Rysslnd 2008) SVERIGE Archngelsk Archngelsk oblst republike Komi Syktyvkr Helsingfors Stockholm St Petersburg RYSSLAND Figur 5: Vrje år spenderr turister cirk 14 miljoner nätter i Brentsregionen. Figur 2-5: Det finns ytterligre potentiler för utökd utvinning v råvror, produktion v förnybr energi och utveckling v turistnäringen i Brentsregionen. Nyttjnde v dess potentiler skulle vr till nytt för hel EU. Figur 6: NEW-korridoren (Northern Est West Freight Corridor) är en intermodl trnsportkorridor som förbinder den nordmeriknsk östkusten med Skndinvien, Rysslnd, Kin och Centrlsien, vi hmnen i Nrvik och järnvägssystemet i de nordisk ländern Käll: N.E.W., UIC (Interntionl Union of Rilwys)
5 Som frmgår v figur 7 nedn finns ingen nslutnde nord-sydlig trnsportkorridor melln korridorern Nordisk Tringeln och Northern Axis, som identifierts v EU-kommissionen. Idg är dess två korridorer förbundn vi den Botnisk korridoren, som går genom både Sverige och Finlnd och förbinder de öst-västlig och de nord-sydlig trnsntionell xlrn i Sverige, Finlnd, Norge och Rysslnd. Botnisk korridoren är redn i dg en strtegiskt viktig trnsntionell länk med stor flöden v godstrnsporter. Den Botnisk korridoren fyller också en viktig funktion genom tt koppl ihop de öst-västlig trnsportkorridorern Finlnd-Sundsvll-Östersund-Trondheim och Vs-- Mo i Rn. Figur 8 visr befintlig och potentiell flöden v godstrnsporter på järnväg i norr Europ och visr tydligt behovet v effektiv kpcitet i järnvägsförbindelser i nord-sydlig riktning i denn region. Utöver dess betydelse för godstrnsporter, hr Botnisk korridoren också en viktig roll för tt integrer rbetsmrkndern i regionen, ök utbudet v kvlificerd rbetskrft och förbättr industrins tillgång till forskningscentr. Den skulle också kunn funger som ett sätt tt ytterligre utveckl klimtvänlig former för turism i regionen. Vidre finns behov v tt förstärk kpciteten melln Kjn och Vrtius för tt klr en ökning v den gränsöverskridnde öst-västllig trfiken. Signlsystemet på Ledmozero-Kotskombnn, som förbinder de finsk och rysk järnvägsnäten, behöver uppgrders. Betydnde flskhlsr på stråket Belomorsk-Arkhngelsk behöver åtgärds. Brents Hv! # Mo i Rn Vit Hvet Archngelsk xis Kndlksh & 2 (+% & % & % +# 1!! # Trondheim # ## +(** (# -! % Petrozvodsk Jyväskylä +% ), ## &)* $+) $ &. (& Kostomuksh ( % #)" #&$&()", ( &, %)" &*)"&$ % Trondheim Vs )! Tmmerfors *(&.,& )" ( &'&# Björneborg 0,# Gävle BOTNISKA KORRIDOREN! Tmmerfors &(*, # Helsingfors St Petersburg &*" Björneborg Gävle Helsingfors St Petersburg Frmtid järnvägsfärj/ tunnel Oslo *& " &#$ Rig Östersjön Stockholm Befintlig volymer ltic ic rd No Potentiell volymer från ökd produktion i norr Sverige, Finlnd och Rysslnd $! ' gerr Sk k Göteborg le ng ri T ic rd No Öresundsbron o wys Motor Fehrmn Bältförbindelsen Gdnsk portkorridorer (ovn) med nuvrnde trnsportflöden (till höger) visr på behovet v en strtegisk nord-sydlig korridor i norr Europ. Käll: Botnisk korridoren/åf Infrpln Figur 8: Godsvolymer i järnvägssystemet i de nordisk ländern och nordvästr Rysslnd. Befintlig och potentiell volymer. Käll: ÅF Infrpln 5 Rig Östersjön Köpenhmn Köpenhmn Figur 7: En jämförelse v det befintlig nätverket v EU:s trns- Tllinn Örebro * * () +( B Göteborg 2* &( gle n Tri R il k gerr #) % &() # R il Stockholm Örebro Sk Rumo Oslo Tllinn Petrozvodsk Seinäjoki Jyväskylä Sundsvll #! Sundsvll Archngelsk xis # 1 &( ( )* $ 1 Vit Hvet Rovniemi Mo i Rn &(% 1 $ (&% $ /)* ()+% Pjl Nor the rn A Torrhmn #' (&,)" &, % $ Sll Kolri & &! &# (! # 0##, ( #!!! Kostomuksh Kol Peninsul Nrvik "$! Sll Nor the rn A +($ %)" (, " #!!! %! " Brents Hv Murmnsk ()* Kndlksh De problem som beskrivits ovn behndls i vriernde grd i respektive lnds ntionell trnsportpln. Men om regionen, övrig Europ och världen sk kunn dr full nytt v de riklig nturtillgångr som finns tillgänglig i Brentsregionen, behövs en gemensm, omfttnde insts för tt t itu med de förestående infrstrukturell utmningrn. Dett skulle stärk den ekonomisk tillväxten både i regionen och för Europ som helhet. #!&% ( % **&*&% ' ( %" #&$ * ( Kolhlvön Nrvik Spårvidden som nvänds i Rysslnd och Finlnd är mm medn spårvidden i Sverige och större delen v Europ är mm. Dett hinder för effektiv interntionell tågtrfik i regionen måste löss genom utveckling v ny teknik, som klrr det hård klimtet. Gemensmm omfttnde åtgärder krävs för tt möt utmningrn Kpciteten på Mlmbnn plners uppgrders för tt klr ökd gods- och persontrfik. Det plnerde ny gruvorn i Sverige och Finlnd kommer tt behöv ett optimert trnsportsystem. Plnering och förhndlingr pågår. Murmnsk Hmnr och lndbserde nslutningr behöver utveckls för tt klr den öknde nvändningen v intermodl trnsporter, som utgör en väsentlig del v mång trnsportkedjor i regionen. Intermodl terminler hr byggts och fler byggs för närvrnde. Effektivre terminler behöver byggs och befintlig terminler måste görs effektivre för tt skp ett mer hållbrt trnsportsystem. f the ltic Om EU skll kunn dr full nytt v de betydnde nturtillgångrn i Brentsregionen, är ändmålsenlig trnsportinfrstruktur en viktig förutsättning. Industriproduktionen i regionen utgör redn en betydnde ndel v den totl exporten från ländern i norr Europ. Följdktligen är de södergående trnsportflöden, både på järnväg och sjöfrt, från Brentsregionen nästn dubbelt så stor som norrgående flöden till regionen. Vägtrnsporter hr mindre betydelse för industrin i regionen, med något större norrgående flöden än södergående flöden. På grund v den skrymmnde och tung krktären på vrorn som producers v industrin i regionen, är effektiv järnvägstrnsporter v särskild betydelse för tt koppl ihop regionen med extern mrknder. B Trnsportinfrstruktur se Gdnsk Figur 9: Kompletternde korridorer behövs för tt EU sk få nytt v den växnde produktionen v råvror och förädlde produkter i Brentsregionen. Käll: Botnisk korridoren/åf Infrpln
6 1 Inledning 1.1 Bkgrund Norr Europ och Brentsregionen är ovnligt rik på nturtillgångr och råvror och bidrr i betydnde grd till EU:s råvruförsörjning. Hållbr tillväxt bserd på tillgångrn i norr Europ fordrr strtegisk åtgärder i trnsportsystemen. En grund för konkurrenskrft och tillväxt i EU EU hr betont betydelsen v nturtillgångr för europeisk tillväxt och konkurrenskrft i ett ntl strtegisk dokument. Tillverkningsindustrin är mycket beroende v fungernde råvruförsörjning. Dett mnifesters i Europeisk kommissionens förslg till sektoråtgärder vseende konkurrenskrft för europeisk metll- och skogsbserd industri. Tillgången till råvror betons som en kritisk fråg v högst prioritet i båd dess fll. Bygg-, kemiklie-, bil-, flyg-, mskin- och utrustningssektorern, vilk ger ett smmnlgt förädlingsvärde v mer än miljrder euro och sysselsättning åt cirk 30 miljoner människor inom EU, är ll beroende v tillgång till råvror. 3 EU som helhet hr begränsde råvrutillgångr. Prospektering och utvinning v råvror möter ökd konkurrens från lterntiv mrknvändningr och en hårt reglerd miljö, liksom teknisk begränsningr i tillgången till minerlfyndigheter. De flest v fyndighetern är dock belägn i den nordligste delen v Europ, där konkurrensen om mrknvändningen är reltivt begränsd. EU är idg mycket beroende v import v strtegiskt viktig råvror som är lltmer påverkde v globl snedvridningr på mrknden 4. Den skogsbserde industrin, med ett produktionsvärde på cirk 370 miljrder euro, och förädlingsvärde på cirk 120 miljrder euro, svrr för mer än 3 miljoner jobb i nästn företg. Mång delr v dess industrier spelr en viktig roll för tt upprätthåll hållbr sysselsättning på lndsbygden. 5 Skogsbserde industrier i EU är i llmänhet konkurrenskrftig och presterr br både tekniskt och ekonomiskt. Mss- och pppers-, träberbetnings- och grfisk sektorer är världslednde på mång områden. Dess sektorer står dock inför en rd utmningr, särskilt när det gäller tillgång till råvror, behovet v minskde utsläpp v växthusgser, innovtion, hndel och informtion v skogsbserde produkter. Det finns överkpcitet i pppers- och mssindustrin i Brentsregionen och brister i trnsportsystemen kn led till nedläggning v produktionsnläggningr. Dett i sin tur medför tt tillgången på råvror inte kn nyttjs. De rik nturtillgångrn i Brentsregionen kn härvid spel en viktig roll för tt minsk den europeisk efterfrågn på råvror. 1.2 Rpportens fokus Rpportens fokus är tt klrlägg betydelsen v råvrutillgångrn i Brentsregionen och dess betydelse för den ekonomisk utvecklingen i Europ. En stor del v råvrorn konsumers i Centleurop och Storbritnnien. Därför behöver rpporten också fokuser på trnsportsystemen. Rpporten bsers delvis på en smmnfttning v ÅF Infrplns tidigre och pågående studier, smt på ndr befintlig källor. 3 COM (2008) 699 FINAL 4 Dess inkluderr exportvgifter och kvoter, tillsmmns med subventioner, prisfixering, dubbl prissystem och restriktiv investeringsregler. Över 450 exportrestriktioner på mer än 400 olik råvror (t.ex. metller, trä, kemiklier, hudr och skinn) hr identifierts. COM (2008) 699 FINAL 5 COM(2008) 113 finl 6
7 2 Norr Europ och Brentsregionen 2.1 Geogrfi Brentsregionen innefttr de nordligste delrn v Sverige, Finlnd, Norge och nordvästr Rysslnd (se figur 2.1:2): Norrbottens och Västerbottens län i Sverige, Regionern Lpplnd, Kjnlnd och i Finlnd, Nordlnd, Troms och Finnmrk fylken i Norge Murmnsk oblst, Krelsk republiken, Arkhngelsk oblst, Nenets utonom distrikt och republiken Komi i Rysslnd. Området omges v Norsk hvet, Brents hv, Vit hvet och Bottenviken. Brentsregionen hr cirk 5,4 miljoner invånre 6. Regionens rel motsvrr Frnkrike, Spnien, Portugl och Tysklnd tillsmmns. Merprten v Brentsregionen tillhör den tempererde brrskogszonen, medn den skndinvisk bergskedjn, norr delrn v Kolhlvön, Nenetsområdet och Novj Zemlj tillhör den rktisk tundrn. Lokliseringen huvudskligen norr om polcirkeln ger en midsommrperiod med exotisk midnttssol och en kll midvinterperiod med mörk polrnätter, upplyst v den vit snön. Denn Eurorktisk region krktärisers v strängt klimt och lång vstånd. Dock är få pltser på jorden (och ingen nnn del v Europ) lik rik på skogr, minerler, fisk smt potentiler för produktion v förnybr energi, olj och gs. Den vrierde nturen och klimtet med fyr årstider ger god förutsättningr för turism. Förutom nturresurser hr Brentsregionen kvlificerd rbetskrft och är en mötesplttform melln Europeisk unionen, Rysk federtionen och Norge. Norr Norge krktärisers v ett drmtiskt lndskp med djup fjordr och hög berg. Den skndinvisk bergskedjn är mer kuperd på svensk sidn. Melln bergskedjn och den befolkde kusten längs Bottenviken finns ett skogslndskp korst 6 SCB, SSB, Finstt, Rosstt NORGE Oslo Norsk Hvet Bodø NORDLAND Mo i Rn Tromsø Nrvik NORR- BOTTEN VÄSTER- BOTTEN Skndinvisk Bergskedjn SVERIGE TROMS Figur 2.1:1 Brentsregionen - en översikt. Käll: ÅF Infrpln Arel: km 2 7 Kirun Gällivre Piteå Skellefteå Stockholm Polcirkeln Alt Bottnisk Viken FINNMARK LAPPLAND Rovniemi Hprnd/Tornio ULEÅBORG Kjn Vdsø Kirkenes KAJANALAND Helsingfors Murmnsk MURMANSK Loukhi Vit Hvet Severodvinsk Belomorsk Kostmuksh Archngelsk KARELEN Oneg Segezh Obozersky Petrozvodsk Brents Hv Monchegorsk Aptity Kndlksh Kolhlvön v älvdlr. Nordvästr Sverige, liksom norr Finlnd, är glest befolkt och hr ett vriert lndskp med myrr, berg och stor skogsområden. Den rysk delen v Brentsregionen täcker cirk två tredjedelr v området och hr cirk två tredjedelr v befolkningen. Befolkningen är strkt urbniserd och stor delr v lndsbygdsområden hr vfolkts. Den rktisk tundrn breder ut sig över de norr delrn, medn de södr delrn är täckt v skogslndskp. Norr Europs hvsregioner hr stor betydelse för fiskeindustrin, olj och gsutvinning, trnsporter och produktionen v förnybr energi. Nikel ARCHANGELSK RYSSLAND Kotls Syktyvkr Novj Zemlj NENETS KOMI Ukht Befolkning: Huvudsklig nturresurser: Metller och minerler Skog och skogsbserde produkter Energi Vrierd ntur och vriert klimt som bs för turism
8 Norr Europs förhållnde till EU och globl mrknder Sverige och Finlnd svrr tillsmmns för cirk 5 procent v vsänt gods inom EU:s intern vruhndel (EU27). Andelen hr vrit konstnt under perioden Rysslnd och Norge tillhör EU:s huvudsklig hndelsprtners utnför EU27, med ndelr v EU:s import på 11 respektive 6 procent. Den rysk delen v EU:s import utnför EU27 hr mer än fördubblts under de senste decenniet, medn Norges ndel hr ökt med 50 procent. Bodö re n Murmnsk tsre gione Archngelsk Kjni n DOM OCH INERAN D VÄX AND E E Sverige och Finlnd svrr för reltivt stor ndelr v de vsänd råvrorn inom EU:s intern vruhndel (8 procent år 2008), medn 40 procent v EU:s extern import v energiprodukter kommer från Norge och Rysslnd.7 Betydnde delr v dess råvror och energiprodukter generers i Brentsregionen. B Tromsö Petrozvodsk NORGE Oslo Syktyvkr SWEDEN Helsingfors Stockholm DE AN X VÄ RYSSLAND VÄ XA ND E Moskv Östr Västr och Europ Centrl Europ Nord Amerik VÄ XA ND E VÄ XA ND E Den globl finnskrisen påverkde merprten v världen från mitten v Krisen mrkerde ett vbrott i den positiv trenden v globl ekonomisk tillväxt, med minskde godsvolymer som följd. Det globl finnsiell systemet håller på tt stbilisers, den globl ekonomisk tillväxten håller långsmt på tt återuppts och godsvolymern förvänts ök igen. VÄ XA ND E Afrik Kin, Jpn, Syd-Ost Asien Indien Kin, till exempel, klrde krisen förhållndevis br. Kin gick in i krisen med solid ekonomisk grund och hr därmed kunnt genomför ett stort ekonomisk stimulnspket. Kins BNP tillväxttkt föll, men vr fortfrnde mycket strk på 8,7 procent år Trots krisen hr den globl ekonomisk tillväxten ökt mrknt det senste decenniet. Dett beror huvudskligen på den strk tillväxten i stor, folkrik länder i Fjärrn Östern (Kin och Indien). Dess tillväxtekonomier är i behov v omfttnde investeringr i industri och infrstruktur, vilket i sin tur kräver råvror. Dessutom ökr hushållens konsumtion strkt i dess länder, vilket också bidrr till en generell trend v ökde råvrupriser. Förnyd tillväxt i OECD och EU-ländern, i kombintion med strk tillväxt i Asien och delr v Afrik, kommer därför tt innebär ökd konkurrens om råvror (se figur 2.1:2). 7 Eurostt Sttisticl Yerbook Figur 2.1:2 Huvudsklig hndelsflöden från norr Europ. Nor- Större efterfrågn på nturresursern och råvrorn i Brentsregionen kn därmed förvänts, liksom högre priser på skogs- och minerlresurser. Norr Europ är också intressnt för trnsntionell godstrnsporter melln öst och väst. NEW-korridoren8 är en lterntiv rutt för continertrnsporter melln Nordmerik och Kin, vi Nrvik och Hprnd. Med denn rutt kn de trång och tidskrävnde trnsportsystemen i Centrleurop och vid Nordmeriks östkust bli mindre viktig. 8 Continertrfik melln Nordmerik och Asien, vi norr Europ hr genomförts i ett Interreg IIprojekt The Northern Est West Freight Corridor Crossing Hprnd/Tornio och i UIC-project Est-West Trnsports Northern Alterntive. 8 r Europ är en viktig del v EU och den omgivnde världen. Merprten v regionens export går till Centrl- och Västeurop. Exportflöden till Fjärrn Östern och viss delr v Afrik är reltivt mindre, men hr vist krftig tillväxttkt det senste decenniet. Käll: ÅF Infrpln.
9 Befolkning (tusentl) Befolkning 400 Den totl befolkningen i Brentsregionen uppgår till 5,4 miljoner invånre (2009).9 Vorkut 80 Det finns reltivt tätbefolkde områden i Brentsregionen, särskilt längs bottenvikskusten och i Murmnsk, Arkhngelsk, Petrozvodsk, Syktyvkr och ndr regionl centr. Trenden är dock tt urbniseringen fortsätter. Rysk delen v Brentsregionen hr till följd v ekonomisk och dministrtiv omvndling förlort en stor ndel v befolkningen, ungefär 1 procent per år under det senste decenniet. Förändringrn är mer måttfull i den nordisk delen v Brentsregionen, även om områden utnför regionl- och utbildningscentrn minskr i befolkning. Även viktig råvru- och industricentrum hr viknde befolkning. I norsk delen v Brentsregionen är emellertid trenden positiv även i mång små kommuner. De senste 50 åren vittnr om omfttnde utflyttning från Brentsregionen, i synnerhet när det gäller ung människor. Förbättrd och blnserd befolkningstillväxt är dock viktig fktorer för tt säkerställ hållbr nturresursförsörjning för EU som helhet. Int Tromsø Nikel Murmnsk Nrvik Syny Bodø Aptity Kirun Mo i Rn Rovniemi Arvidsjur Storumn Trondheim Petjor Kndlksh Gällivre Sll Alkurtti Loukhi Hprnd/Tornio Kemi Severodvinsk Archngelsk Piteå Iskogork Krpogory Belomorsk Skellefteå Vrtius Kostmuksh LedmozeroKochkom Oneg Obozersky Segezh Ukht Udorskiy Vending Mikun Syktyvkr Vs Kotls Vrtsil Petrozvodsk Velsk Konosh Vyborg Vologd St. Petersburg Tllinn Regioner Befolkning 2009 Förändring Nordlnd fylke Troms fylke Finnmrk fylke Västerbottens län Norrbottens län s län Lpplnds län Krelsk republiken Republiken Komi ,6 % +2,9 % - 2,1 % +1,4 % - 2,8 % + 3,6 % -4,2 % - 6,9 % - 10,1 % Arkhngelsk oblst Murmnsk oblst Nenets Aut. distrikt TOTAL ,7 % - 11,1 % + 3,3 % - 6,0 % 9 SCB, Finstt, NSB och Rosstt Figur 2.2:1 Kommuner och befolkning i Brentsregionen. Käll: ÅF Infrpln Det finns tre huvudsklig rktisk och subrktisk ursprungsbefolkningr i Brentsregionen; Smern (60 000), Nenets (7 000) och Vepsins (6 000). Ursprungsbefolkningrn hr egn språk, kulturer nd trditioner för hndel och smhälle. Komifolket hr sttus som ursprungsbefolkning inom Republiken Komi, men de är inte erkänd som ursprungsbefolkning enligt den federl lgstiftningen. Kreler och Pomorer är ndr minoriteter i regionen Action Pln for Indigenous Peoples in the Brents Euro-Arctic Region 9 Befolkning per km2: 3,2 Störst städer och stdsstråk (2008): Arkhngelsk: inv. Severodvinsk: inv. Murmnsk: inv. Gruvstdsregionen på Kolhlvön: inv. Pertrozvodsk: inv. Syktyvkr: inv. Svensk bottenvikskusten: inv. Finsk bottenvikskusten: inv. Norsk kusten Bodö-Tromsö: inv.
10 Kluster under utveckling och ny kluster i Brentsregionen Skogsbserd industri Metllindustri Rymdteknik Fiskeindustri Turism Service för olj / gs-industrin Hälsoindustri Gruvindustri Informtions- och kommuniktionsteknologi Biltestverksmhet Bo Bod Bo od dö d ö EN DC RYM Kirun G Gällivre Mo i R R Rn n R Rovniemi Tor å To Torneå Kemi Kuussmo o T im lu sov ono Lom ntgruv dim er s uleå Archngelsk A Archn Arch rch mm let i l t e n t Uleåb rg g np g Ste Jär Belomor orskk or Så Skkellefteå ellefteå Kostmuksh Ko osstt m Oneeeg g Brh heestd he est std std st tt d dutjärvi Sotkm SSo otkm mo mo U jär järrv jä järv rrvi vvi Aluminium Obozersky O boz b zersskky y Kjn Kj K Kj j jn jj nii Hlso/ Hls o// Se Segesh Se Yliviesk Y livi ivii sk Kuhmo Kälvi lvi viiå viå iå n io t k produ Mskin tllurgi Ppper IIdenslmi lmi hltig me i Ullv/ U lllv lvv/ rn Sågt timmer Icke jä metllurg Kustbyy Järnhltig sm ss Hemvn lin Nefe SOlenengo I Aptit L orskk PO RO Monch hegorsk r AST Kir Kirovsk Kiro K io ovsk vssk ä dn od SSodnkylä Ap Ap Aptity tity iy K nd d lksh lks sh m iniu Alum Ivlo o Levvi Järnpellet etts LLevi ets Pjl Y Ylläs lläs läs ä Mu Mu urm urmnsk rmn mnsk k Övr Rysk delområden Murmnsk oblst (Kolhlvön och området närmst söder därom) hr stor resurser v mlm, minerler, olj, gs och industri med nknytning till metllurgi, energi, livsmedel ochkemi. Viss delr v Kolhlvön hr även fin sportfiskevtten och öknde turism. Ppp Lofoten N Nrvik N rrvviik rv ik Timn-Petjor o N Nikel ulo Näringslivet i norr Norge känneteckns främst v utvinning v olj och gs (särskilt kring Hmmerfest), vttenkrft, fiske och fiskförädlingsindustri. I Helgelndsområdet, i södr Nordlnd fylke, finns dessutom betydnde stål-, luminium- och kemisk industri. Turismen är också viktig för norr Norge (särskilt kring Lofoten). TER Nick el Koppr lt bo Ko Ce ll Bsindustrin utgör en betydnde del v näringslivet i norr Sverige, blnd nnt i form v gruvdrift, metllurgi, meknisk industri smt skogsbserde industrier (trä, ppper och mss), vttenkrft och speciliserde tjänster. Norr Sverige hr också en betydnde besöksnäring med ytterligre potentil för expnsion. Trro Trom TTro oms om o msö msö sö Norr Finlnd hr stor ndelr inom trä-, pppers- och metllindustri. Utvinningen v mlm ökr. Turismen hr ökt drmtiskt de senste årtionden och hr ytterligre potentil för expnsion. Olj H Hm H m mm m mme meer me erfest rfest rfes rf rrfe fe ffes fest eest es st st los Näringslivet i de nordisk delrn v Brents är i stor utsträckning uppbyggt kring bsindustriern, men känneteckns v reltivt högre förädlinggrder än i de rysk delområden.11 Petjorsjön ön Miljökluster ig c ellu Nordisk delområden Sil ve r 2.3 Näringslivsstruktur Kotls K otls otl l Ko onosh ono o nosh osh h I Republiken Krelen dominers näringslivet v skogs-, pppersoch energiindustri, järnmlmsutvinning, minerlutvinning och livsmedelsproduktion. Näringslivet i Arkhngelsk oblst dominers v skogsbruk, sågverksindustri och mssindustri. Arkhngelsk oblst hr ett stort exportöverskott i utrikeshndeln och värdet tenderr tt ök. Figur 2.3:1 Industriregioner i Brentsregionen. Industrikluster under utveckling och ny industrikluster per brnsch. Käll: STBR, ÅF Infrpln I Republiken Komi dominers näringslivet v olj, gs, kol ochskogsbruk. Industriell investeringr på 100 miljrder euro plners under de kommnde 10 åren, vrv 20 miljrder euro i Norrbottens län i Sverige. Till exempel investerr det svensk gruvföretget LKAB 0,5 miljrder euro per år i Norrbottens län. 11 STBR Brents Rilwy Network,
11 2.4 Arbetsmrknd Arbetsmrkndern inom de skndinvisk delrn v Brentsregionen känneteckns v specifik mönster. Regionl centrn (oftst också fungernde som centrum för högre utbildning) hr hög sysselsättningsgrder, särskilt för kvinnor. På grund v mindre diversifierde rbetsmrknder hr perifer industrikommuner oft lägre sysselsättningsgrder, särskilt för kvinnor. Kommuner med särskild nischer, exempelvis biltestindustrin, hr också hög sysselsättningsgrder. Pendling är en mycket viktig blnsernde meknism som både ger bättre nyttjnde v rbetskrften och en blnserd demogrfisk struktur. Arbetsmrkndsregionern inom vrje lnd är fortfrnde i mycket stor utsträckning åtskild v ntionell gränser. Motorern i rbetsmrkndsregionern är region- och utbildningscentr, eftersom dess hr de mest diversifierde rbetsmrkndern. De viktig råvruområden är emellertid oft mycket isolerde. Dett är en viktig utmning tt hnter, när mn rbetr för tt uppnå en hållbr råvruförsörjning för hel EU. Sysselsättningssttistik för Rysslnd är inte tillgänglig. I jämförelse med resten v Brentsregionen är sysselsättningsnivåern förhållndevis lägre och mer oblnserde, delvis på grund v stor förändringr i dministrtiv och ekonomisk förutsättningr. Dessutom är pendlingsströmmrn mycket små, förmodligen på grund v den låg kvliteten på pendlingsmöjligheter som erbjuds v väg-och järnvägssystemen. Dgspendling är endst möjlig melln närbelägn städer, se figur 2.4:1 och 2.4:2. Arbetspendling Män, 2004 Utbildningsnivåer 2005 Män år, km fågelvägen Studentkorrigert Färre än 10 pendlre Jmf med rikssnitt rpporters inte. Över Under 100 >5 % 0-1 % > Flöden där kommunen är okänd Infrpln 2010 Nrvik Tromsø Kirun Nikel Murmnsk Mycket begränsd pendling Kirovsk Monchegorsk Aptity Kndlksh Arbetspendling Utbildningsnivåer 2005 Kvinnor, 2004 Kvinnor16-65 år, km fågelvägen Studentkorrigert Färre än 10 pendlre Jmf med rikssnitt rpporters inte Flöden där kommunen är okänd Infrpln 2010 Över >5 % Under 0-1 % > Nrvik Tromsø Kirun Murmnsk Mycket begränsd pendling Kirovsk Monchegorsk Aptity Kndlksh Bodø Bodø Rovniemi Loukhi Rovniemi Loukhi Kostmuksh Mycket begränsd pendling Belomorsk Segezh Kostmuksh Belomorsk Segezh Mycket begränsd pendling Trondheim Östersund Vs Petrozvods Trondheim Östersund Vs Petrozvo Figur 2.4:1 Sysselsättningsnivåer och rbetspendlingsmönster för män. Käll: SCB, berbetd v ÅF Infrpln. Figur 2.4:2 Sysselsättningsnivåer och rbetspendlingsmönster för kvinnor. Käll: SCB, berbetd v ÅF Infrpln. 11
12 2.5 Högre utbildning och forskning Brentsregionen är rik på nturresurser med hög ekonomisk värden. Nturen är ekologiskt känslig och återskps långsmt. Användningen v resursern kräver därför miljövänlig processer inom industrin smt innovtiv åtgärder för miljöskydd och återställnde. Den industriell utvecklingen inom EU förutsätter för fortstt konkurrenskrft fortlöpnde utveckling v ny produkter, effektivre produktionsprocesser och effektiv mrkndsföring. Systemen för högre utbildning och forskning spelr härvid en vgörnde roll. Miljö- och klimtfrågorn ställer llt högre krv på forskningen tt förbättr den industriell effektiviteten och tt utveckl och förbättr förnybr energikällor. Smbndet melln industriell produktion, miljö- och klimt och nyttjnde v nturresursern är mycket strkt. Ett utmärkt exempel på tt nvänd dess särskild villkor och gränsöverskridnde utbildningssmrbete är Brents miljöteknisk Msterprogrm vid universitetet i, som är en tvåårig tvärvetenskplig utbildning bserd på miljö-, process- och teknik. Utbildningen innefttr ämnen från smhällsekonomi och lgstiftning till etik och ekologi. Progrmmet är utvecklt v och genomförs i interntionellt smrbete med en utbytesperiod vid ett v de deltgnde universiteten: Lpplnds universitet i Finlnd, Nrviks högskol i Norge, Arkhngelsk sttlig teknisk universitet, Murmnsk sttlig teknisk universitet och Murmnsk sttlig pedgogisk universitet i Rysslnd smt teknisk universitet i Sverige. Utexminerde från progrmmet kommer ut på rbetsmrknden som experter i miljöteknik, med specilisering i Brentsregionens miljöförhållnden och med kompetens tt förstå miljöfrågorn i ett interntionellt smmnhng. De exminerde kn därmed rbet i ett brett spektrum v brnscher, lokl och regionl offentlig förvltningr så väl som miljömyndigheter eller forskningsinstitut, inte br inom regionen, utn även för interntionell orgnistioner. Steinkjer Trondheim Nesn Östersund Bodø Hrstd Nrvik Lycksele Kirun Gällivre Örnsköldsvik Härnösnd Sundsvll Tromsø SVERIGE~ Boden Piteå Skellefteå Vs Alt NORGE ~ Kutokeino Tmmerfors ~ Kemi/Tornio Jyväskylä Rovniemi Kjn Kuopio Joensuu Lppenrnt Murmnsk Aptity RYSSLAND ~ Universitet och högskolor i Brentsregionen (inklusive fililer) Helårspresttioner Ytproportionell skl Severodvinsk Petrozvodsk 3 Archngelsk Lnd ~ -helårspresttioner ntl universitet på pltsen Bserd på rpporterde helårspresttioner (2008). Bserd på inskrivn studenter (2010) och ntgen presttionsgrd på 62 % Ej uppdterde siffror Figure 2.5:1 Brentsregionen hr ett brett utbud v högre utbildning. Helårspresttioner på universitet och högskolor. (Helårspresttioner är det totl ntlet presterde studiepoäng delt med ntlet studieveckor på ett år.) En forskningstät region v stor betydelse Forskningsinstituten är koncentrerde till viss delr v Brentsregionen. Innovtionsklimtet i Norden med öppn och pltt orgnistioner är en br grogrund för utveckling v processer och produkter som ts frm i smrbete melln näringsliv, universitet / institut och offentlig orgn. I Norge finns minst ått forskningsinstitut i Brentsregionen, de flest lokliserde runt Tromsø, med inriktning på blnd nnt vttenbruk och ntionsgränsöverskridnde smrbete Infrpln 2010 Ucht 9 Syktyvkr Vorkut De svensk forskningsinstitutionern är geogrfiskt utspridd och inom Brentsregionen, oftst med när nknytning till universitet och teknisk universitet. Forskningen är främst inriktd på gruvdrift, metllurgi, skogsbruk och växtgenetik, bränsleteknik rktisk/miljöfrågor, träteknik och rymd. Finlnd hr cirk 40 nläggningr, vrv 28 ligger i Rovniemi. Forskningen är inriktd på skogsbruk, fiske/vttenbruk, djurliv, rktisk, geologi, kärnteknisk säkerhet, meteorologi, kemi, rymd och miljö. Murmnsk i Rysslnd hr åtminstone 12 nläggningr med inriktning på skogsbruk, fiske, gruvdrift, geovetenskp, seismologi, olj/gs och miljö. De ndr rysk distrikten i Brentsregionen hr ytterligre 8 nläggningr. Perm 12
Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000
Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr
Läs merCampingpolicy för Tanums kommun
1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn
Läs merVÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006
VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet
Läs meranalys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun
Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning
Läs merLångtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.
REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som
Läs merPlan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen
2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till
Läs merGOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014
Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs
Läs merSKOGSBASERADE NÄRINGAR
SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 0 MSEK 300 MSEK ÅF Infraplan Setra Billerud Smurfit
Läs merÖversiktsplan. 2014 - med sikte på 2030 Bromölla kommun. Del 3 Konsekvenser Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-25
Översiktspln 2014 - med sikte på 2030 Bromöll kommun Del 3 Konsekvenser Antgen v kommunfullmäktige 2014-08-25 Översiktspln 2014 - med sikte på 2030, Bromöll kommun, Del 3 Konsekvenser Frmställd v: Bromöll
Läs merProfilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT
Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt
Läs merSfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Läs merChecklista för energitillsyn
Checklist för energitillsyn Om checklistn Checklistn är frmtgen inom rmen för energieffektiviseringsprojektet PROEFF II (Projekt för energieffektivisering i skånsk företg genom tillsyn och rådgivning)
Läs merSPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN
Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR
Läs merC100-LED Duschhörn med LED-Belysning
SVENSKA C100-LE uschhörn med LE-elysning COPYRIGHT CAINEX A ARUMSPROUKTER, LJUNGY, SWEEN MONTERINGSANVISNING Totl höjd: 1900 mm 6 mm härdt gls A 900 800 700 884 784 684 C 900 800 800 884 784 784 39 8 Prod.#
Läs merMånadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg
Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,
Läs merErfarenheter av projekt och program i Västra Götaland
Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v
Läs mertemaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden
temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt
Läs mer> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck
> VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET
Läs merFinaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Läs merWebbaserad applikation för administrering av investeringar
Webbserd ppliktion för dministrering v investeringr Dtprtner softwre Dtprtner Oy grundt 1987 i Finlnd Progrmvr och tjänster för investeringsbedömning, värdering och finnsiell modellering I Sverige dotterbolget
Läs merInternetförsäljning av graviditetstester
Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun
Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts:
Läs merFrån fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody
Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt
Läs merAnvändande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Läs merNya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5
Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller
Läs merMånadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen
Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.
Läs merRemissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun
Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se
Läs merVnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN
Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten
Läs merHandelsutredningen Komplement Sammanställning av handelszoner i centrum och externt stadsarkitektkontoret 2006-03-10
tdsrkitektkontoret Hndelsutredningen komplement 00 Bild Hndelsutredningen Komplement mmnställning v hndelszoner i centrum och externt stdsrkitektkontoret 00-0-0 tdsrkitektkontoret Hndelsutredningen komplement
Läs merGuide - Hur du gör din ansökan
Guide - Hur du gör din nsökn För tt komm till nsökningswebben går du in på www.gymnsievlsjuhärd.se och klickr på Ansökningswebb. Men innn du går dit läs igenom informtion under Ansökn och Antgning. Ansökningswebben
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merLödda värmeväxlare, XB
Lödd värmeväxlre, XB Beskrivning/nvändning XB är en lödd plttvärmeväxlre utveckld för nvändning i fjärrvärmesystem t ex, luftkonditionering, värme, tppvrmvtten. XB lödd plttvärmeväxlre tillverks med fler
Läs merGödselmedel i jordbruket
Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...
Läs merKan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
Läs merSammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan
SPÄNNANDE MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE STYRKAN I VÅR ANSÖKAN A Smmnfttning Telenordi Mobil AB:s nsökn om UMTS-licens A.1 Spännnde möjligheter för Sverige Mobiltelefonen och Internet hr revolutionert företgens
Läs merSidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
Läs merKOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd
FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner
Läs merVarför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande
Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt
Läs merGustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral
Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens
Läs merYRKESUTBILDNINGSAVTAL
YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)
Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning
Läs merMateriens Struktur. Lösningar
Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste
Läs merSlutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär
Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN
LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,
Läs mer1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13
VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen S m m nträdesprotokol I 2075-t2-07 16 (2e) s 224 Svr på revisionens uppföljning v revisionens tidigre genomförd grnskningr åren 2Oí.2-2OL3 (KS 2OL5.372) Beslut Kommunstyrelsen
Läs merEn satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås
En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's
Läs merGranskning av nköp och upphandling
VALLNTUNA KOMMUN RVISIONN VALLNTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen KLK 20t{ -0t- I 7 Dnr:...,. ;. MISSIV 20 13-12- 18 KOMMUNSTYRLSN Grnskning v nköp och upphndling hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer grnskt
Läs merWorld Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, 101 24 Stockholm Telefon 08-588 661 11 Fax 08-588 661 90 info@sctc.se www.sctc.
# 2 2 0 1 1 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Sweden-Chin Trde Councils ordförnde sedn år 2000, Bo Lndin skriver sin sist krönik i dett nummer v KinNytt när hn nu
Läs merRAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN
DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet
Läs mer1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.
Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma
Läs merSkapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!
Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en
Läs merFrami transportbult 2,5kN
07/2012 Orginlbruksnvisning 999281910 sv Sprs för frmtid behov Frmi trnsportbult 2,5kN rt.nr 588494000 fr.o.m. tillverkningsår 2009 Orginlbruksnvisning Frmi trnsportbult 2,5kN Produktbeskrivning d Underhåll
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merRåd och hjälpmedel vid teledokumentation
Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls
Läs merBrand-/brandgasspjäll
4/.4/SE/1 Brnd-/brndgsspjäll TNR-SE Typgodkänt v SITAC, typgodkännnde nr 002/07 TROX Sverige AB Telefon: +4 (0) 594 114 70 Fx: +4 (0) 594 114 71 Johnneslundsvägen 3 e-mil info@trox.se SE-194 1 Upplnds
Läs merKylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]
Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även
Läs mer12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING
reser 12 frågor om ptent En uppfinning är i sig ett llmänt begrepp och kn omftt vrje ny idé på ll möjlig områden. En uppfinning måste däremot, för tt kunn beviljs ptent, uppfyll viss bestämd kriterier.
Läs merAssociativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Läs merByar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs
Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs. Bkgrund Skellefteå museum hr fått bidrg från Riksntikvrieämbetets nslg
Läs merKallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet
Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde
Läs merMonteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.
1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONALRUM
CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Läs merInnovation GAT med guldkant
Innovtion GT med guldknt Med nytänknde och uppfinningsrikedom hr bubbelbdkret nu tgits till en helt ny nivå. tt bdkr ur GTs Innovtion-serie ger dig fler vlmöjligheter, enklre funktioner och mssge utöver
Läs merhalmstad nissastrand Juvelen på Nissastrand
hlmstd nissstrnd SMARAGDEN Juvelen på Nissstrnd I Smrgden skpr vi bostäder med en modern, urbn känsl och hög kvlitet på mteril och utformning. Cityboende på bäst läge Nu bygger JM bostäder för dig som
Läs merLäsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
Läs merGrafisk Profil. Välkommen in i Korvpojkarnas grafiska värld.
Grfisk Profil Du hr fått den här foldern i Din hnd eftersom Du på något sätt hr med vårt vrumärke och dess reproduktion tt gör. Här finns ll informtion Du behöver för tt se vilk vi är smt vilk typsnitt
Läs merBJÄRE - ALLTID NÄRA DIG
BJÄRE - ALLTID NÄRA DIG HELA BJÄRE SKA LEVA Närodld politik för hel Båstds kommun För Centerprtiet är det nturligt tt hel Båstds kommun skll lev. För oss är det självklrt tt brnomsorg och skol skll finns
Läs merPASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Läs mer13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser
FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER
Läs merSLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING
SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,
Läs merUnder årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna
B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merGOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna
GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv
Läs merProtokoll från FSK arbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20
Förein[ngen Sveriges Kyrkogårdsclæfer Protokoll från FSK rbetskonferens 2013-03-18-2013-03-20 Plts: Hotel Tylösnd, Hlmstd Närvrnde Mlte Shlgren Ktrin Evenseth Mts Lrsson P-G Åkesson Arne Elg John Arvidsson
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs merTENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Läs merDen bredare korridoren
Den bredare korridoren Förslag till samverkan i Mellersta norden, Mo i Rana 12 november 2015 Göran Hallin Håkan Ottosson Jonas Hugosson Bakgrunden De nordiska ländernas transportsystem präglas av en tydlig
Läs merDet energieffektiva kylbatteriet
Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det
Läs merReklamplatser som drar till sig uppmärksamhet och besökare till din monter på Nordbygg.
Reklmpltser som drr till sig uppmärksmhet och esökre till din monter på Nordygg. Älvsjö 20 INORMATION Är du intresserd v eller vill ok reklmpltser så kontkt: Susnne Rip, säljre, tel 0-9 3, susnne.rip@stockholmsmssn.se
Läs merVår verksamhet under ett år
Vår verkshet under ett år verkshetsberättelse 2014. Vi ökr! Här berättr förbundsordförnde Susnn Gideonsson o 2014, året då fortstte tt väx. Direkt besvrde er än 78 000 telefonstl. Vi genoförde fler stor
Läs merMer av livet. Riksten Friluftsstad.
i n h Mer v livet. Riksten Friluftsst. v i r r 0 e e 20100818 20:34:58 Skön småstskänsl Riksten Friluftsst växer och blir en stsel me skön småstskänsl. Me fler byggherrr och rkitekter kommer en nturlig
Läs merLamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING
INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de
Läs merDiarienummer för ursprunglig ansökan: /2005. Projektets nummer och namn: B65 Utveckling av miljöbelastningsprofil, MBP
Dirienummer för ursprunglig nsökn: 464-2737/2005 Projektets nummer och nmn: B65 Utveckling v miljöbelstningsprofil, MBP Dtum för slutrpporten: 2009-12-01 Smmnfttning 3 1 Inledning 4 1.1 Beskrivning och
Läs merResultat från de årliga attitydundersökningarna 2016
Rpport 1 Dtum Anders I Andersson, nlytiker. Södr regionen. Henrik Frnzon, nlytiker. Huvudkontoret, nlysenheten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se,
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:956 av Isak From och Helén Pettersson i Umeå (S) Öst-västliga kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Läs merRapport gällande LUS- resultat under höstterminen 2011
Rpport gällnde LUS- resultt under höstterminen 2011 Kommunen hr sedn mång år tillk eslutt tt ll låg- och mellnstdieskolor sk gör ett läsutvecklingstest (LUS) på vrje rn en till två gånger per termin. Dett
Läs merMålet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter.
Vd behöver brnschen vr och gör för tt ttrher fler tjejer till yrken inom teknik, innovtion och design? Den 9 mrs 2018 smldes runt 50 tjejer och kvinnor i åldrrn 14 till 60 år i Stockholm för tt diskuter
Läs merEast Sweden Business Solutions. Effektiv logistik
East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken
Läs merProduktion och export av lax från Mitt-Norge
Produktion och export av lax från Mitt-Norge Januari 2006 Uppdraget Uppdraget omfattar en bild av transportvolymer för norsk lax och andra fiskeprodukter. Det antas att det säljs relativt stora volymer
Läs mer3 Betydelsen av norra Europas råvarutillgångar och industrier för EU
3 Betydelsen av norra Europas råvarutillgångar och industrier för EU 3.1 En översikt Norra Europa är rikt på naturresurser. Förekomsterna av mineraler och skogar är stora, liksom potentialen för produktion
Läs merThomas Lagerqvist ny ordförande i SCTC Ökat engagemang ska ge ökat medlemsvärde och fler medlemmar
# 3 2 0 1 1 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Thoms Lgerqvist ny ordförnde i SCTC Ökt enggemng sk ge ökt medlemsvärde och fler medlemmr Thoms Lgerqvist, som vldes
Läs merGör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
Läs mer(KD), ordftirande, representant omsorgsn lmnden (S), oppositionsråd, repr. kommunst).relsen, lill 14.20, g PRO PRO PRC : 'j{,., t.
SAMMANTRÄDESPROTOKoLL 1 (6) Sâmmântriìdesdtum Plts och smmntrådestid Beslulânde Ledmöter Sevederummet, Stdshuset, Vimmerby Mndg 30jruri 2012, klockn 13.00-15.30 Elisbeth Lgo Nilsson Helén Nilsson Em Heelge
Läs merKLARA Manual för kemikalieregistrerare
KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger
Läs merOM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.
G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö
Läs merStyrning av Dynamiska Fasader
www.somfy.se Somfy utomtik för Styrning v Dynmisk Fsder nimeo : STYRNING AV DYNAMISKA FASADER Det är genom en byggnds ytterväggr som det huvudsklig värmeutbytet melln ute och innemiljön sker. Dett utbyte
Läs merRäkneövning 1 atomstruktur
Räkneövning 1 tomstruktur 1. Atomerns lägen i grfen (ett mteril som består v endst ett end tomlger v koltomer och vrs upptäckt gv Nobelpriset i fysik, 010) ligger i de gitterpunkter som viss i figuren
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Läs mer