Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis

Transkript

1 Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 8:5 Vindelälven Ingen särskild redovisning av Vindelälvens huvudfåra ingår i denna redovisning. Grundforsen Vindelälven Anders Granér 005

2 8:5:8:1- Ned. & Öv. Arvträsken , Naturvärde Ej bedömt Naturvärdesklass Ej bedömt Skyddsvärde Ej bedömt Intresseområde Ej bedömt Beskrivning Nedre och övre Arvtäsken är två morfologiskt intressanta sjöar med flikiga stränder som skapar förutsättningar för en variation i djup, exponeringsgrad (skyddade-exponerade stränder) och därmed en stor strandyta i förhållande till arealen. Vattenkvaliteten är relativt bra med nästan normalt ph-värde och måttligt buffrat mot försurning. Skogsbruket är och har varit intensivt i vissa delar varför påverkan från diken och avrinning är tydlig. Hög sedimentbelastning av minerogent och organiskt material förekommer periodvis vilket skapar igensatta och syrefattigare bottenmiljöer. Ett ökat näringstillskott till följd av den ökade sedimentpåverkan ger också en förhöjd produktivitet. Det kan ses genom förhöjd algpåväxt i form av rikligt med långa trädformiga grönalger och andra påväxtalger på stenar längs accumulationsstränder och andra grunda delar med hög ljusinstrålning. I sportfiskesammanhang har sjöarna bedömts som lokalt intressanta i en värdering av olika vatten i Vindelälvens avrinningsområde. Generellt har vatten med svaga bestånd av laxartad fisk (som är mer sällsynt förekommande) bedömts ha lägre värde. Arvträsken bör ha god potential för främst fiskarter som abborre och gädda medan lämpliga lekområden för öring och harr kanske är mer begränsade. Kemiska/fysikaliska egenskaper Lycksele kommun redovisar några vattenkemiska värden från 1985 enligt följande: ph 6,7 Alk 0,09 Hot/påverkan De största hotet är skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng.

3 Rekreation och nyttjande Fiske? Omfattning? Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk i närmiljöerna till sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring sjön. Särskilt i lutande terräng är detta av avgörande betydelse. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. Restaurera den biologiskt värdefulla forssträckan mellan övre och nedre Arvträsket Ytterligare Kunskapsbehov Båda sjöarnas strandzoner bör biotopkarteras. Sjön bör också djupkarteras och provfiskas. Skydd Saknas Referenser Länsstyrelsen i Västerbottens län Damminventering i Västerbottens län 003. Meddelande 8:004 Törnlund, E Flottningslämningar i Västerbottens län - historisk översikt och kulturhistoriska värdekriterier. Enheten för Landskapsekologi, Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap. Umeå Universitet. Törnlund, E Beskrivning av områden med flottledslämningar efter Arvån, Vindelälven (Arvåns övre, 3:e, :a samt 1:a flottledsdistrikt), samt förslag till fortsatta åtgärder med avseende på kulturhistoriskt bevarande respektive återställningsarbeten. Manuskript/CD-skiva. Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

4 8:5-8 Arvån Naturvärde Vattendraget är speciellt med en tvådelad topografi i avrinningsområdet. I de övre nordvästra delarna rinner ån med normal fallhöjd för den naturgeografiska regionen (bergkullterrängen) Nedom nedre Arvträsket har ån ett mycket flackt lopp omgiven av biologiskt intressanta våtmarker och ånära våtmarksstränder. Ån är mycket långsamflytande ner till utloppet i Vindelälven. Arvåns biologiska kvaliteter är inte särskilt välundersökta och i de nedre delarna kring de båda Arvträsksjöarna och nedströms borde spännande biologiska upptäckter kunna göras. De nedre delarnas flacka topografi bedöms ha ge ett högre skydds- och naturvärde pga mindre påverkan (högre orördhet) och en för regionen ovanligare naturtyp (högre raritet). Få eller inga större vattendrag i östra delen av Lycksele kommun uppvisar en så lång stäcka med flack topografi och därmed en mycket lugnflytande å. Naturvärdesklass i nedre delarna och 3 i de övre Skyddsvärde för de nedre delarna och 3 för delarna ovan Öv. Arvträsket Intresseområde Bi Zoologi, Botanik Beskrivning Arvån är en c:a 40 km lång å med källflöden NO om Lycksele vid Abborrträskliden. Ån mynnar i Arvavan, Vindelälven c:a km väster om Bjurselefors i Vindelns kommun. Arvån avvattnar ett flertal sjöar och tjärnar öster och sydost om Lycksele, via övre -och nedre Arvtäsken. Ån är normalt kuperad i de övre delarna men från Nedre Arvträsket blir den mycket flack och omgärdas av stora arealer våtmarker. Ån med bivattendrag har flottats i stora delar men i de nedre delarna är den mindre påverkad av detta. I de mellersta och övre delarna har flacka delar rätats (kanaliserats) och ett flertal dammar finns. Inga av dammarna utgör vandringshinder idag enligt inventering av Länsstyrelsen i Västerbotten 003. Mellan Övre och nedre Arvtäsket finns en fin fallhöjd med fri vattenväg? men botten består av ett långt skibord och kraftigt rensade åkanter (kraftig kanalisering). Sista delen av denna sträcka in i nedre Arvträsket är mer opåverkad och biologiskt intressant. Ån har en förhållandevis stor sjöprocent och ett bra vatten med nästan normalt ph-värde (ca 7) och systemet är måttligt buffrat mot försurning med alkalinitetsvärden kring 0,1 mekv/l. De nedre flacka delarna är vegetationsrika och om det någonstans i Lycksele kommun skulle kunna finnas/trivas flodkräftor så är det här. I de nedre delarna finns goda förutsättningar för en rik botten- och fiskfauna. Varken sjöarna eller ån i sig har undersökts närmare men vid de okulärbesiktningar som gjordes konstaterades att en lokal i Övre Arvträsket direkt väster om utloppet mot Nedre Arvtäsket - hade en mycket varierad bottentopografi med en rik och varierad vattenvegetation. Förutsättningarna för en rik undervattensbiologi bedömdes som mycket höga på denna lokal. Okulärbesiktning och stickprov gjordes också i Ekmyrbäcken-Äxingbäcken som mynnar vid Arvträsk. Detta biflöde verkar relativt naturligt med rent klart vatten och en naturlig bottenfauna. Näckmossor förekom rikligt och elritsa noterades i bäcken.

5 Andelen nya hyggen är förhållandevis liten runt de stora sjöarna, ungskogar > 0 år mestadels. Systemet Ekmyrbäcken-Äxingmyrbäcken som mynnar vid Arvträsk ger ett relativt naturlig intryck med rent vatten, rikligt med fontinalis (näckmossa), elritsa och en varierad bottenfauna. Arter gädda abborre, mört, harr, öring. Finns kräftor i nedre Arvträsket? Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,7 Alk 0,1 Hot/påverkan Diverse lämningar av flottningepoken men inga direkta vandringshinder finns. rensningar stora block är bortförda eller sprängda. Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och i lutande terräng. Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Vissa delar som är flottledspåverkade har potential för restaureringsåtgärder. En inventering av lämpliga insatser bör genomföras. Stömsträckan mellan övre och nedre Arvträsket bedöms vara den intressantaste delen att åtgärda. I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran Plantering av strandskog i vissa av de mest påverkade och potentiellt intressanta delarna för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. Ytterligare Kunskapsbehov Skydd saknas strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning Referenser Länsstyrelsen i Västerbottens län Damminventering i Västerbottens län 003. Meddelande 8:004 Törnlund, E Flottningslämningar i Västerbottens län - historisk översikt och kulturhistoriska värdekriterier. Enheten för Landskapsekologi, Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap. Umeå Universitet. Törnlund, E Beskrivning av områden med flottledslämningar efter Arvån, Vindelälven (Arvåns övre, 3:e, :a samt 1:a flottledsdistrikt), samt förslag till fortsatta åtgärder med avseende på kulturhistoriskt bevarande respektive återställningsarbeten. Manuskript/CD-skiva.

6 8:5-11 Åman Naturvärde Åman är ett av länets sjörikaste vattensystem. I avrinningsområdet finns mäktiga isälvsavlagringar, fina åssträckor och mindre insjödeltan. Vattendraget har skyddsvärda strandområden, intressanta högt värderade våtmarker och sumpskogar med bl.a. utpostlokaler för pors och klibbal. Vattensystemet är fiskrikt med bestånd av öring och harr och rikliga förekomster av de allmännare arterna abborre, gädda med flera. Av särskilt intresse är världens enda kända förekomst av skalbaggen Ochtebius nilssoni i Västra Skärträsket. Vattensystemet är ett av kommunens viktigaste friluftsområden och ett mycket livligt frekventerat paddlingsvatten. Biflödet Storbäcken utgör ett av Lycksele kommuns mest opåverkade vattendrag med stora och mycket värdefulla våtmarker och ett av Åmans viktigaste uppväxtområden för öring. Naturvärdesklass Skyddsvärde Intresseområde Z,B Beskrivning Åmans vattensystem består av ett pärlband av stora sjöar strax under gränsen av HK. Sjöarna sammanbinds av kortare åsträckor. De viktigaste sjöarna inom kommunen är från norr till söder Ajaursjön, Manjaurträsket, Inre- och Yttre-Småträsket, Holmträsket, Bastuträsket och Hjukensjön. Från söder ansluter även sjöarna Åmträsket och Gådaträsket till Åmansystemet via Krokån. Utloppet till Vindelälven ligger vid Åmsele. Norr om Ajaursjön ligger biflödet Storbäcken som till större delen meandrar fram genom omfattande våtmarker och sumpskogar av högsta naturvärdesklass. Storbäcken är ej flottningspåverkad och en stor areal av strandmiljöerna är opåverkade. Bäcken utgör ett mycket värdefullt uppväxtområde för öring. Arter harr, öring, utter Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,6 Alk 0,10 Hot/påverkan

7 Restaureringar efter flottningsepoken har genomförts i stora delar av avrinningsområdet. Fortsatt kalhyggesbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Dikning i omgivande strandmiljöer Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om biologiskt anpassat skogsbruk nära vattendrag och sjöar inom avrinningsområdet är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna för vattenmiljöerna. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras med bedömning av påverkan av strandnära skogsbruk. bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom Vindelälvens fiskeråd. Skydd Saknas, men hela Åmansystemet är av riksintresse för friluftsliv. Referenser Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

8 8:5:11-9 Ajaursjön och Ajaurkalven , Naturvärde Fiskrikt, rika våtmarksmiljöer, stor sjö, flikiga stränder, öar, varierat djup? Naturvärdesklass Skyddsvärde Intresseområde Z, B Arter Öring, siklöja Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,8 Alk 0,08 Hot/påverkan Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, dämning Rekreation och nyttjande Fiske? Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. Ytterligare Kunskapsbehov Ajursjön och Ajurkalven med strandzoner bör biotopkarteras. Sjön bör också djupkarteras och provfiskas Skydd saknas Referenser Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

9 8-5-1:1:4 Savträsket Vegetionsrik fågelsjö omgiven av våtmarker Naturvärde Sjöns naturvärden är mycket lite undersökta men förutsättningarna för ett rikt fågelliv finns. Sjön är grund och vegetationsrik med en mosaik av öppna vattenspeglar och omfattande starrmader. Sjön är särskilt lämplig för änder och doppingar. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde 3 Intresseområde Z Beskrivning Savträsket ligger ca 6 km NV Manjaur och utgör en del av Rockbäckens avrinningsområde. Rockbäcken mynnar i Vindelälven norr om Mårdsele i Vindelns kommun. Sjötypen är ovanlig i området med sitt grunda vatten och vegetationsrikedomen. I sjön häckar sångsvan, stjärtand men det finns även uppgifter om både häckande brunand och gråhakedopping. Arter Sångsvan, Gråhakedopping?, Brunand?, stjärtand, kricka, knipa, Skrattmås, Fisktärna, Gulärla Kemiska/fysikaliska egenskaper Ej känt Hot/påverkan Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng. De skogsklädda delarna av norra sidan är kalhuggna ända ner till sjön. Rekreation och nyttjande Ett jakttorn finns på norra sidan men avståndet att studera fågel är långt härifrån. Ett fågeltorn skulle kunna sättas upp i södra delen med anslutningsstig från vägen i söder längs Rockbäckens västra sida. Härifrån kan den största delen av sjön överblickas. Dessutom skulle stigen fram till fågeltornet gå genom en fin fuktig skogsmiljö nära Rockbäcken. Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet närmast sjön är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring sjön. Det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar.

10 Ytterligare Kunskapsbehov Fågelinventering av hela området under maj, juni, juli och augusti månad för att bättre kunna bedöma naturvärdena. Skydd saknas Referenser Artdatabanken och Naturvårdsverket. Artportalen.se Svalan rapportsystemet för fåglar. Sporrong. H Naturinventering i Vindelns kommun

11 Sikbäcken Naturvärde Svagt underlag för att göra en realistisk bedömning för de nedre delarna men vattensystemet är intressant ur fisksynpunkt med en hög sjöandel och nyligen genomförda restaureringar skapar möjlighet för fri fiskvandring i stora delar av systemet. De övre delarna i avrinningsområdet omgärdas av stora våtmarkskomplex i högsta naturvärdesklass (Sikmyran) och våtmarker väster om Stor- Holmträsket (klass II). Naturvärdesklass Skyddsvärde Intresseområde Z, B Beskrivning Sikbäcken är en medelstor bäck/å som avvattnar ett relativt begränsat område ca 10-0 km ONO om Lycksele. Det ca 30 km långa vattendraget har sina källflöden väster om Bussjön och Sikmyran och passerar på sin väg över 30 tjärnar och sjöar innan utloppet i Vindelälven norr om Sikselberg. Av dessa sjöar är nästan10 stycken större än 100 hektar vilket ger avrinningsområdet en ovanligt stor sjöprocent. Hela vattensystemet är flottledspåverkat men restaureringar har genomförts under senare år och nu återstår bara ett vandringshinder nedom Rotenträsket medan övriga delar av avrinningsområdet har fria vattenvägar? Sikbäcken utgör med fria vattenvägar en biologiskt viktig vandringsled i det omfattande sjösystem med små till medelstora sjöar. De nedre delarna har lägre naturvärden men värdena är samtidigt dåligt kända. De övre delarna från Stor-Holmsjön till Bussjön med omgivande våtmarker har mycket höga naturvärden. Arter Fisk: främst abborre, gädda, harr i mindre omfattning Rik förekomst av våtmarksfåglar Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,5 Alk 0,09

12 Hot/påverkan Restaureringar efter flottningsepoken har genomförts i delar men vandringshinder (damm) återstår nedom Rotenträsket och renade sträckor är bara återställda till viss del? hålldammar rensningar stora block är bortförda eller sprängda. Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Många av de flottledspåverkade delarna av x har en stor potential för restaureringsåtgärder, vilka också delvis har utförts under de senaste åren. Återstående? Hålldamm/ar bör åtgärdas så att fri passage uppnås i hela vattensystemet. Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom inlandsfiskeprojektet Skydd saknas Referenser Artdatabanken och Naturvårdsverket. Artportalen.se Svalan rapportsystemet för fåglar. Forslund, M., Forslund, S. R. & Löfroth, M. 1993: Våtmarker i Västerbottens län. Meddelande 1, Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO4043 Naturvårdsverket (red. Lonnstad. J, Löfroth M),. 1994: Myrskyddsplan för Sverige, Naturvårdsverket. Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

13 8-5-13:1:4 Sikmyran Stort, rikt fågelområde vid stora vegetationsrika våtmarker med insprängda småtjärnar Naturvärde Sikmyran är ett av Lycksele kommuns största och rikaste våtmarksområden. Arealerna är stora och området är mycket vegetationsrikt med en mosaik av öppna vattenspeglar och omfattande starrmader vilket ger förutsättningar för en rik fågelfauna. Över 10 fågelarter har noterats vid Sikmyran. Området översvämmas regelbundet via den genomflytande Sikbäcken vilket ytterligare ger våtmarkerna näringstillskott som ökar produktiviteten i området. Naturvärdesklass Skyddsvärde 1 Intresseområde Bi, Z, B, K, F Beskrivning Sikmyranområdet är stort våtmarkskoplex bestående av tre större våtmarker mellan Stor-holmträsket och Inner- och Ytter-Busjö ca 15 km nordväst om Lycksele. Det är en fin rastlokal för änder, gäss och svanar och en förnämlig häckfågelmyr. Området ligger ca 60 möh och avvattnas åt nordväst via Sikbäcken. Många olika våtmarkstyper finns i området med fina kärrdråg, sumpskogar, gölsytem och restsjöar. Området översvämmas lätt vid nederbörd via Sikbäcken som genomflyter området i nordlig riktning. Mångformigheten, den stora arealen blöta våtmarker i kombination med öppet vatten gör området attraktivt för myr- och sjöfågel. En ruggningsplats för gäss finns inom området. Slåtter av starr- och fräkensamhällen har förekommit i det stora lösbottenkärret och i de örtrikare vegetationstyperna utmed Sikbäcken och kring tjärnarna. Ett flertal hölador står kvar i sumpskogskanterna. Arter På våren är området främst en rastplats för gäss, sångsvanar och sim- och dykänder. Sädgås och Blå kärrhök rastar samt ett flertal andra rovfåglar frekventerar området särskilt under flyttperioder vår och höst. Häckandefågelfaunan är dåligt undersökt men arter som Sångsvan, Trana, Svarthakedopping, Fiskgjuse, Stjärtand, Bläsand, Kricka, Knipa, Skrattmås, Fisktärna, Brushane, Ljungpipare, Storspov, Småspov, Enkelbeckasin, Dvärgbeckasin och Gulärla häckar alla. Många fler tättingar häckar också i området. Sällsynta arter som Småfläckig sumphöna och vaktel har noterats. Kemiska/fysikaliska egenskaper Ej känt Hot/påverkan

14 Skogsbruk i strandmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng, avvattning av våtmarker De skogsklädda delarna av östra sidan är kalhuggna eller har bara ungskogar. Avverkningarna sträcker sig nästan ända ner till sjön. Enbart en mycket smal bård, < 5 meter har lämnats. Detsamma gäller även västsidan där alla större fastmarksholmar är nya hyggen eller ungskogar. Insprängda skogsholmar i själva myren är dock mer opåverkade. Slåtter har förekommit i det stora lösbottenkärret och i de örtrikare vegetationstyperna utmed Sikbäcken och kring tjärnarna. Ett flertal hölador står kvar i området. Rekreation och nyttjande Fågeltorn finns på den östra sidan men tyvärr är avståndet lite väl långt. Ett gömsle med plattform kunde med fördel sättas upp närmare området. En skyddad väg skulle dras fram till gömslet. Busjöns Intresseförening tillhandahåller en tubkikare för uthyrning till besökare till fågeltornet, se vidare information under: Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet närmast sjön och våtmarkerna är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna i och kring sjön. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. Ytterligare Kunskapsbehov Fågelinventering av hela området under maj-juni respektive augusti-september månad vore angeläget för att kartlägga fågelsammansättningen över hela området under flyttnings- och häckperioden. Skydd Våtmarkerna är Klass I i våtmarksinventeringen. Ingår i myrskyddsplanen för Sverige Sikmyran är riksintresseområde (NRO4043). Referenser Artdatabanken och Naturvårdsverket. Artportalen.se Svalan rapportsystemet för fåglar. Forslund, M., Forslund, S. R. & Löfroth, M. 1993: Våtmarker i Västerbottens län. Meddelande 1, Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO4043 Naturvårdsverket (red. Lonnstad. J, Löfroth M),. 1994: Myrskyddsplan för Sverige, Naturvårdsverket.

15 8-5:14 Nackbäcken Naturvärde Nackbäcken är en Lycksele kommuns riktiga klarvattensbäckar med mycket bra vattenkvalitet. Bäcken är en av endast fem kända vattendrag i kommunen med flodpärlmussla. Flodpälmusslepopulationen är dessutom riklig och reproducerande vilket är ett bevis på att bäcken har ett högt naturvärde även idag. Från Nackträsket och upp till Löparsjöarna finns dessutom flera stora våtmarksområden som värderade i högsta naturvärdesklass. Naturvärdesklass Skyddsvärde Intresseområde Z, B Beskrivning Nackbäcken avvattnar ett våtmarksrikt avrinningsområde norr om Vindelälven från söder om Vormträsk ner till utloppet i Vindelälven vid Forsholm. Delar av avrinningsområdet har en underliggande basisk berggrund eller basisk morän vilket ger ett gott skydd mot försurning. Bäcken har en stor sjöprocent (särskilt i nedre delarna) med tre större sjöar längs sitt ca 0 km långa lopp från källa till mynning. I övre delarna ligger Löparsjöarna, ett pärlband av mindre sammanhängande sjöar omgärdade av mycket vegetationsrika miljöer med en hel del opåverkade strandskogar. Området runt Löparsjöarna är otillgängligt och därför ganska opåverkat. I de nedre delarna av avrinningsområdet finns två större sjöar som fungerar som stora sedimentationsfällor. Trots omfattande skogsbruk runt Stora Nackträsket och stora våtmarksområden uppströms i avrinningsområdet är vattnet klart och rent. Stora Nackträsket utgör en viktig förutsättning för att flodpälmusslebeståndet i Nackbäcken bibehålls starkt. I stora Nackträsket finns en skyddsvärd stam av öring som nu ges möjlighet att bli starkare sedan Nackbäcken restaurerats och fri vattenväg skapats hela vägen ner till Vindelälven. Nackbäcken är nedom St. Nackträsket 6-13 m bred med ett klart, rent vatten och rikligt med flodpärlmussla och ett starkt stationärt öringbestånd. Bäcken är flottledspåverkad och de grövsta blocken har rensats/sprängts bort. Bottenstrukturen är ändå förvånansvärt varierad och många relativt stora block återstår. Dammen nedom St. Nackträsket är öppnad och forsen nedanför restaurerad genom återställning av medelstora block. Dammen strax innan utloppet i Vindelälven är också borttagen och ett försök till fiskvandringsväg har skapats i det branta fallet från väg 363 ner till Vindelälven. På sträckan mellan Nackträsket och Forsholm har flera restaureringar genomförts med utläggningar av block och grovt grus/småsten till lekbottnar för öring. Bäcken omges av frodig strandvegetation i nedre delen och i bäcken växer rikligt med hårslinga på bottnarna. Bottnarna är rena och väl syresatta med mycket lite sedimentbeläggningar och alger. Nyligen har strandskogar inne i Forsholm gallrats kraftigt ända fram till strandkanten och körningar genomförts i stranden ända fram till vattenlinjen. Den gallrade sträckan är relativt kort och kommer troligen inte att påverka flodpärlmusslorna särskilt hårt. Generellt kan gallringar som ger ökat ljusinsläpp och ett varmare (för varmt) vatten i bäckmiljön vara skadligt för flodpärlmusslor.

16 Arter Flodpälmussla, öring Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,7 Alk 0,09 Hot/påverkan Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Stora block är bortförda eller sprängda. Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Plantering av strandskog (löv) inom den påverkade delen i Forsholm för att öka födounderlag och skydd för musslor, annan bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som kan leda till förhöjd vattentemperatur. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning ytterligare uppföljning med elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år. Skydd Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 4047 och ingår i Natura 000 området för Vindelälvens avrinningsområde. Referenser Forslund, M., Forslund, S. R. & Löfroth, M. 1993: Våtmarker i Västerbottens län. Meddelande 1, Länsstyrelsen i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO4047 Länsstyrelsen i Västerbotten, 005. Tabell VNM-Lycksele (Värdefulla NaturMiljöer- Lycksele) Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

17 8-5:15:1 Stangobäcken/Kvarnbäcken Naturvärde Stangobäcken är en av fem kända bäckar i Lycksele kommun som hyser den mycket skyddsvärda arten flodpärlmussla. Även föryngring om än svag har konstaterats i bäcken. Bäcken är hårt påverkad av tidigare flottningsverksamhet och vandringshinder finns kvar. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde Intresseområde Z Beskrivning Stangobäcken avvattnar ett litet avrinningsområde från någon kilometer norr om Stangoträsket och en ca 10 km långa sträckan ner till utloppet i Vindelälven vid Rusksele. Bäcken är 3-9 m bred och fullständigt rensad i nedre delen (inte ett enda större eller medelstort block finns kvar). Längre uppströms finns mer opåverkade delar. Bäcken består av två grenar, Lillbäcken och Stangobäcken/Kvarnbäcken. Båda grenarna är rätade i de nedre våtmarksomgärdade delarna norr om Rusksele. Bäcken bedöms inte ha så stor potential för en rikligt flodpärlmusslebestånd pga att den i befintlig påverkat skick är för grund i för stora delar. En återställning av stora block och små block skulle kunna ändra dessa förutsättningar. Vattnet är klart och rent som i Nackbäcken men bottnarna betydligt sterilare med mindre vattenvegetation. Fontinlis - näckmossa saknas eller förekommer mycket sparsamt liksom i Nackbäcken och Kvarnbäcken i Björksele. Vattenkvaliteten är god med ett gott skydd mot försurning vilket kan tillskrivas en del basisk berggrund eller basiska mineraler i den omgivande moränen inom avrinningsområdet. Bäcken är skyddsvärd men har inte alls samma naturvärde och potential som Nackbäcken och Tuggenbäcken. Storleken är mer begränsad och förutom förekomsten av flodpärlmussla är naturvärdena inte särskilt påtagliga. En närmare inventering av vatten- och strandmiljöer har dock inte genomförts vilket gör att ett reellt underlag för bedömning saknas. Bäcken flottades mellan 1909 och 1958 och Rusksele byasammfällighet? har byggt upp en miniatyr av den forna Rusksele kvarn och såg från Arter Flodpärlmussla, öring Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,6 Alk 0,15

18 Hot/påverkan dammar - vandringshinder rensningar stora block är bortförda eller sprängda. Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Många av de flottledspåverkade delarna av Stangobäcken har en stor potential för restaureringsåtgärder. De två befintliga dammarna bör åtgärdas så att fri fiskpassage uppnås och den dämmande effekten avlägsnas. I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran. Ev. plantering av strandskog (löv) i vissa delar för att öka födounderlag, produktion och skyddet för bottenfauna och fisk. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner och vattenmiljöer biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfiskeuppföljning elfiskeundersökningar har genomförts under senare år Skydd Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 4047 och ingår i Natura 000 området för Vindelälvens avrinningsområde. Referenser Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO4047 Länsstyrelsen i Västerbotten, 005. Tabell VNM-Lycksele (Värdefulla NaturMiljöer-Lycksele) Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

19 8-5:16 Ruskträskbäcken m fl Naturvärde Ruskträskbäcken sammanbinder det mest omfattande sjösystemet inom Lycksele kommun. Det sjörika systemet bedöms som ett av de biologiskt mest intressanta i kommunen. Ån med biflöden är restaurerad under de senaste åren och nu finns fria vattenvägar långt uppströms vilket kan gynna inte minst den svaga men historiskt så omtalade vandrande öringstammen. I nedre delen av Ruskträskbäcken finns värdefulla strandskogar i forsmiljö vilka periodvis översvämmas. Naturvärdena är inte närmare inventerade och kunskapen mycket bristfällig. Naturvärdesklass Skyddsvärde 1 Intresseområde Z,B Beskrivning Namnet Ruskträskbäcken utgör bara den nedersta knappt två kilometer långa vattenvägen från Ruskträsket till utloppet i Vindelälven norr om Ruskträsk. Hela denna sträcka har tidigare varit dämd och flottad i hela sin längd. Ruskträskbäckens hela vattensystem sträcker sig betydligt längre uppströms. Källflödena ligger i ett långsträckt ca 3-5 km brett avrinningsområde mot nordväst mellan Lycksabäcken och Bjurbäckens vattensystem. Vattensystemet är likt Lycksabäcken med många sjöar men förutom ett stort antal små tjärnar och mindre sjöar är de stora sjöarna i Ruskträsksystemet både större och mer morfologiskt mångformiga än de i Lycksabäckssystemet. Potentialen för en högre biologisk mångformighet är därför också större. Avrinningsområdet har en parallell uppdelning i de övre norra delarna. Den östra delen avvattnas från Trolltjärnen via Trollbäcken till Holmträsket och vidare till de långsträckta och mycket flikiga Gurkasjöarna. Gurkasjöarna avvattnas via Mösupbäcken ner till Ruskträsket. Den västra armen har sina källflöden norr om Norrbyberg bara någon kilometer söder om den östra grenen. Västra grenen rinner via Inre- och yttre Tväråträsket via Västibäcken ner till Falträsket/Storträsket och genom Falåströmmen ner till Ruskträsket. Från söder tillrinner ytterligare en del i avrinningsområdet. Den utgör vattendelare mot Sikån. Denna del avvattnar ett stort antal mindre tjärnar och de två större sjöarna Åmträsket och Alträsket innan vattendraget mynnar i Ruskträsket vid Ruskträsk by. Hela Ruskträskbäckens vattensystem är av stort värde för fisk och fiske. Vandrande stor öring finns både i Ruskträsket och i Falträsket/Storträsket och det sjörika avrinningsområdet är rikt på abborre och gädda. I den mer produktiva delen av avrinningsområdet som kommer från söder finns en av få kända lokaler med Sjöranunkel, Ranunculus lingua i Lycksele kommun (mellan Åmträsket och Alsträsket). Naturvärdena som helhet är dåligt kända och mycket lite undersökta. Utrivningar av dammar och restaureringar under senare år i stora delar av system är mycket positivt och ger förutsättningar för ökad biologisk värde med fiskvandring mm till nästan alla delar av avrinningsområdet. Den tidigare så omtalade storöringstammen ges nu förutsättningar att åter bli stark.

20 Arter vandrande öring, utter, sjöranunkel Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,9 Alkalinitet 0,13 Hot/påverkan rensningar stora block är bortförda eller sprängda. Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer, hyggesplöjning/harvning, hyggesavrinning i lutande terräng Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. Fortsatt återställning av rensade sträckor där stora block är bortförda eller sprängda. Teoretisk och praktisk information om ett biologiskt anpassat skogsbruk inom avrinningsområdet närmast sjöstränder och vattenlinjer är ett viktig generellt mål för att förstärka de biologiska förutsättningarna. Om behov finns är det angeläget med en riktad skötsel med inriktning mot lövskogsplantering i tidigare avverkade strandskogar. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras (vattendrag och sjöstränder) bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning. Uppföljande elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år Vindelälvens fiskeråd. Provfisken och djupkartering av de intressantaste sjöarna inom avrinningsområdet. Skydd Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 4047 och ingår i Natura 000 området för Vindelälvens avrinningsområde. Referenser Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

21 8-5:18:1 Bjurbäcken Naturvärde Bjurbäcken är en stor bäck/å med omfattande sumpskogar och örtrika strandskogar som periodvis översvämmas. Längs bäcken finns långsträckta mycket värdefulla våtmarker och fågelvatten. Bäcken är restaurerad i hela sin längd och fria vattenvägar finns genom hela avrinningsområdet. Ån har en mångformig bottenfauna. Utter förekommer i avrinningsområdet och bäcken är bäverrik i de nedre delarna. Åns varierade lopp med forsar och vegetationsrika lugnflytande partier ger förutsättningar för en hög biologisk mångfald. I de övre delarna av biflödet Sillbäcken (Granträskbäcken) finns omfattande våtmarker av högsta naturvärdesklass. Naturvärdesklass Skyddsvärde Intresseområde Z,B Beskrivning Bjurbäckens drygt 60 kilometer långa vattenväg går långt in i Storumans kommun. Källflödena ligger mellan Råstrand och Tväråträsk och utflödet ligger vid Bjuravan på västra sidan Vindelälven ca 5 km uppströms Vormsele. Bäcken har en liten sjöandel med ett fåtal mindre sjöar som Saditräsket, Tväråträsket, Skoträsket och Bjuråssjön i de övre delarna samt ytterligare några mindre sjöar i den nedre delen av avrinningsområdet. Två bäckar, Sillbäcken och Orrträskbäcken tillrinner i den mellersta delen av avrinningsområdet och tillför en något större sjöandel till systemet. Bäcken är mycket flack och faller på den 6 mil långa sträckan mindre än 100 meter, från ca 330 möh till 35 möh. Bäcken har mycket varierade miljöer och omgärdas av ömsom örtrika översvämningssumpskogar i forspartier och ömsom breda vegetationsrika våtmarker i de flackaste delarna. I strandskogarna växer arter som tibast och liljekonvalj. De produktiva strandmiljöerna i kombination med vattenmiljön skapar förutsättningar för en rik fauna såväl för fisk, som för däggdjur och bottenfauna. Bottenfaunan är varierad och vid en enkel provtagning med okulär bedömning noterades ett stort antal taxa och höga tätheter. Bl a noterades den stora jungfrusländan Calyopteryx virgo och dagsländor av släktet Ephemera. På en lång sträcka uppströms Bjurforsdammen finns rika våtmarker som översvämmas och bäcken slingrar kraftigt bitvis meandrar i denna del. Denna del utgör en mycket värdefulla fågel och insektsmarker. Utter förekommer i vattensystemet och stora delar av systemet förekommer bäver frekvent. Hela Bjurbäckens huvudfåra har varit flottningsled men är relativt lite påverkad pga det flacka loppet och relativt breda flacka forspartier. Därför finns mycket av det naturliga bottenmaterialet med grova block kvar. Bäcken är också totalrestaurerad under senare år och hela huvudfåran har en fri vattenväg. Sillbäcken är restaurerad i den nedre delen utom i mer otillgängliga partier som inte varit möjliga att transportera sig till. Nedom Gubbträsket finns ännu en damm som utgör vandringshinder mellan bäcken och Gubbträsket.

22 Naturvärdena är mycket dåligt kända och inventeringar är av stort behov för att göra en realistisk bedömning av naturvärdet. Arter utter, bäver, harr, öring, tibast Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,4 Alk 0,09 Hot/påverkan avvattning av bäcknära våtmarker vägar och vägdiken rensningar fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer dammar Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Kvarvarande damm/dammar bör åtgärdas så att fri passage uppnås och den dämmande effekten avlägsnas. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner och forsmiljöer biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning uppföljande elfisken fortsätter elfiskeundersökningar har genomförts under senare år i strömmande vattenmiljöer. Även lugnvatten elfiskas (från båt) för att få en uppfattning om fiskbestånden i dessa miljöer. Dessa selområden utgör största andelen av bäckens vattenmiljöer. Skydd Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 4047 och ingår i Natura 000 området för Vindelälvens avrinningsområde. Referenser Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

23 8-5:18/19 Kvarnbäcken Björksele Naturvärde Kvarnbäcken/Lillträskbäcken vid Björksele är den minsta av de fem kända flodpärlmussleförande vattendragen i Lycksele kommun. Bäcken har ett rent klart, välbuffrat vatten med en god stationär bäcköringstam och ett svagt flodpärlmusslebestånd. Musslorna är medelålders till äldre och ingen reproduktion har konstaterats. Lövrika opåverkade strandmiljöer finns i den nedre slingrande delen mot utloppet i Vindelälven. Bäcken har i nedre delen en varierad strömbottenfauna med utpräglade starkströmsarter. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde Intresseområde Z Beskrivning Bäcken avvattnar ett mycket litet avrinningsområde på ca 0 km väster om Vormbäcken och mynnar i Vindelälven direkt söder om Björksele by. Vattendelaren mot Vormbäcken går via bergen Norrliden och Bjängengårdsberget. Avrinningsområdets källflöden ligger runt Säter mellan Björksele och Kristineberg. I nedre delen ligger flera tjärnar och mindre sjöar och sjöandelen är därför ganska stor inom avrinningsområdet (5-10 %). Ytterträsket och Lillträsket, de två största vattnen ligger ca två kilometer uppströms utloppet i Vindelälven. Bäcken har en påtaglig fallhöjd från ca 350 möh till 50 möh på den ca 6 km långa sträckan från källa till mynning. Vattenkvaliteten är god till följd av basisk berggrund och/eller basiska mineral i moränen. Bäcken i de övre delarna av avrinningsområdet omgärdas en stor andel våtmarker men eventuellt humus sedimenterar effektivt i sjöarna i nedre delen varför vattnet är mycket rent och klart. I de nedre delarna omgärdas den slingrande bäcken av fin opåverkad strandskog med stort lövinslag och gott om död ved både i bäcken och på stränderna. Ett stickprov med håvning av bottenfauna i en av de starkaste forsarna i nedre delen innehöll en variationsrik bottenfauna med flera bäcksländearter, nattsländearter av släktet Hydropsychidae och det utpräglade starkströmssläktet Philopothamus. Bäcken har varit reglerad tidigare och flera dammar eller dammrester finns i bäckens nedre delar. En av dessa dammar utgör fortfarande vandringshinder. Vattnet är rent och Björksele by har nyttjat bäcken för bad och en badplats är anlagd några hundra meter uppströms väg 363. Vattenvägen är inte stängd men en del av bäckens vatten har letts av åt sidan till en bassänganordning med tillräckligt djup för att kunna dyka. Vägen till badplatsen är skyltad. Anordningarna vid badplatsen utgör ett partiellt vandringshinder. Flodpärlmusslor förekommer enbart uppströms den damm som ligger ca 100 meter från badplatsen. Denna damm har skibordet kvar och ett fall som bildar vandringshinder.

24 Arter Flodpärlmussla, bäcköring, varierad bottenfauna Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 7,0 Alk 0,16 Hot/påverkan fri vattenväg stängd vid dammen uppströms badplatsen rensningar stora block är bortförda eller sprängda. Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer undviks Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Vattenvägen vid badplatsen hålls öppen/förbättras Fri vattenväg utan fall skapas vid dammen norr om badplatsen I rensade strömsträckor bör stora block återföras till strömfåran gäller större delen av de nedre delarna. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning uppföljande elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom länsstyrelsen Skydd Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 4047 och ingår i Natura 000 området för Vindelälvens avrinningsområde. Referenser Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO4047 Länsstyrelsen i Västerbotten, 005. Tabell VNM-Lycksele (Värdefulla NaturMiljöer-Lycksele)

25 8-5:19 Rågobäcken Naturvärde Rågobäcken är en mycket värdefull sidofåra till Vindelälven med omfattande uppväxtområden för lax och öring. De gamla spåren efter Vindelälvens vattenväg gör hela sträckan geomorfologiskt mycket intressant. Bäcken restaurerades 00 och hela bäcken utgör nu en fri vattenväg till och från Vindelälven. Vegetationsrika strandmiljöer och områden med gammal skog finns helt nära bäcken. Naturvärdesklass Skyddsvärde 1 Intresseområde G,Z,B Beskrivning Rågobäcken är idag en liten bifurkation av Vindelälven. Långt tillbaka i tiden gick en betydligt större del av Vindelälvens vatten i denna arm (kanske hela Vindelälven). Delningen sker vid Råstrand och sammanflödet med Vindelälven ligger strax norr om Vindelgransele. Rågobäcken är en 6-10 meter bred bäck/å som rinner fram i ett mestadels kargt isälvslandskap med mycket storblockig morän. Bäcken har flottats men är restaurerad sedan 00 och har nu helt fria vattenvägar. Bottenstrukturen är i många delar mycket storblockig och med hällar. Bäcken har därför varit svårrensad och mycket av det naturliga bottensubstratet finns kvar. Bäcken är mångformig med variationsrika forsar varvat med breda ganska djupa sel. Denna variation ger bra förutsättningar lekoch uppväxtområden för olika fiskarter. Rågobäcken är bl a en av Vindelälvens värdefullaste uppväxtområden för lax. Nedre delen är mer rensad och har varit flottad. Intakta kantzoner och gammal naturskogsartad skog finns vid Hällbergsträsket men även längre ner vid utloppet i Vindelälven. Vattnet är rent och klart och produktionen ganska låg utom nedströms Rågoträsket där en viss utloppseffekt kan ses med påväxt av långa grönalger. Bottnarna är generellt rena med mycket lite sediment och humus. Arter lax, öring, harr Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,8 Alk 0,1

26 Hot/påverkan rensningar i nedre delarna stora block är bortförda eller sprängda i nedre delen. Fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Inga förslag då huvuddelen av bäcken har ganska opåverkade och naturliga omgivningar. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning uppföljande elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom Vindelälvens fiskeråd Skydd Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 4047 och ingår i Natura 000 området för Vindelälvens avrinningsområde. Referenser Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO4047 Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

27 8-5:0 Mattjokkbäcken Naturvärde Mattjokkbäcken utgör ett av Vindelälvens värdefullaste biflöden som uppväxtområde för lax och öring. Bäcken/ån är restaurerad under senare år och fri vattenväg finns nu uppströms i ett långt sjörikt vattensystem i en mosaik av värdefulla våtmarker, sjöar och skog. Nedom Kvarnträsket finns intressanta raviner med vattenfall och gammal skog. Naturvärdesklass Skyddsvärde Intresseområde Z,B Beskrivning Mattjokkbäcken utgörs av ett mer än 60 km stort avrinningsområde där de norra källflödena ligger vid Holmsjö i Malå kommun. Vattensystemet rinner genom ett mosaikartat landskap med små och stora sjöar omväxlande med omfattande våtmarker och skogpartier som sammanbinds av mindre vattendrag. Naturvärdena är mycket lite kända för avrinningsområdet som helhet. De stora våtmarkerna inom avrinningsområdet har höga naturvärden (klass II i våtmarksinventeringen). Flera av sjöarna (även de större) är grunda och våtmarksomgärdade. En del äldre och mer opåverkad skog finns i mer otillgängliga delar som öster om Ytterst småträsket och bitvis är bäcksystemets strandmiljöer naturliga i långa avsnitt. Nedom Kvarnträsket är bäcken stor, 8-15 bred med en påtaglig fallhöjd ner till Vindelälven. Bäcken faller nästan 60 meter på den sista 1,5 kilometern. Denna nedersta del är helt skild från de flacka övre delarna av avrinningsområdet. I den nedersta delen domineras botten av block i olika storlek som ger ett optimalt skydd och mängder med gömslen för små uppväxande öring- och laxyngel. Den stora sjöandelen i avrinningsområdet ger ett rent klart vatten trots den stora andelen humusrika våtmarker. Sjöarna fungerar som bra sedimentationsfällor och våtmarkerna är mestadels odikade vilket ytterligare bidrar till att lite humus förs ut ur systemet. Totalt finns mer än 5 mindre och några större sjöar i avrinningsområdet Restaureringar i nedre delen och skapande av fri vattenväg vid dammen nedom Kvarnträsket ger potential för att naturvärdena skall öka med tiden. Övriga dammar med vandringshinder i systemet är utrivna och hela eller större delen av avrinningsområdet har fria vattenvägar. Arter lax, öring, harr, utter Kemiska/fysikaliska egenskaper ph 6,8 Alkalinitet 0,08

28 Hot/påverkan rensningar i vattendrag dikningar i våtmarker (skogsbruk och vägar) stora block är bortförda eller sprängda. fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel I rensade strömsträckor bör stora block, mindre block och sten återföras till strömfåran. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning elfisken elfiskeundersökningar har genomförts under senare år genom inlandsfiskeprojektet Skydd Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 4047 och ingår som del i i Natura 000 området för Vindelälvens avrinningsområde. Referenser Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO4047 Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde.

29 8-5:1 Stålselbäcken Naturvärde Väredfullt uppväxtområde lax/öring. Bäcken är inte flottledsrensad. Naturvärdesklass 3 Skyddsvärde Intresseområde Z Beskrivning Liten bäck som avvattnar ett antal små till medelstora tjärnar på den ca 7 km långa bäcksträckan från källan vid Östra Vinträsket till mynningen nedom Stålselforsen i Vindelälven. Bäcken omges av ett kargt talldominerat landskap som i nedre delen är tydligt påverkat av skogsbruk under senare år. De helt bäcknära miljöerna är ändå ganska opåverkade och i stora delar våtmarksomgärdade. Bäcken mynnar strategiskt vid fina fisklekplatser i Vindelälven och utgör därför en värdefullt skyddsoch uppväxtområde för lax- och öringyngel från dessa lekplatser. Bäckens bottenmiljöer är opåverkade och den har inte flottats. Arter lax, öring Kemiska/fysikaliska egenskaper Ingen uppgift Hot/påverkan fortsatt intensivt skogsbruk nära strandzoner och vattenmiljöer Bibehållande och förstärkning av värden åtgärder/skötsel Plantering av strandskog i vissa delar för att öka födounderlag och skydd för bottenfauna och fisk. Det skulle också minska ljusinsläppet som leder till onaturligt hög produktion. Ytterligare Kunskapsbehov strandzoner biotopkarteras bottenfauna och vattenvegetation inventeras för att få underlag till en realistisk naturvärdesbedömning uppföljande elfiskundersökningar fortsätter

30 Skydd Saknas men ingår i Vindelälvens riksintresseområde, NRO 4047 och ingår som del i i Natura 000 området för Vindelälvens avrinningsområde. Referenser Länsstyrelsen i Västerbotten, beskrivning av riksintresseområden, NRO4047 Vindelälvens Fiskeråd, 005. Sportfiskevärdering av vatten inom Vindelälvens avrinningsområde. Sikselforsen