Kallelse till gymnasienämnden

Transkript

1 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till gymnasienämnden Tid Onsdag den 6 november 2013, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28, Huddinge Ärenden Diarienummer 1 Upprop och val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Förvaltningen informerar 4 Verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden GN-2013/ Gemensam vuxenutbildningsregion - En förfrågan om nästa steg i arbetet GN-2013/ Programutbud för läsåret 2014/2015 GN-2013/ Rapport: Feriepraktik 2013 GN-2013/ Lokalförsörjningsplan med inriktning för åren för gymnasienämnden GN-2013/ Revidering av gymnasienämndens delegationsordning för gymnasiesärskolan GN-2013/

2 GYMNASIENÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 10 Plan för intern kontroll 2014 för gymnasienämnden GN-2013/ Läsårsdata 2014/2015 för gymnasieskolorna i Huddinge kommun GN-2013/ Sammanträdesplan 2014 för gymnasienämnden GN-2013/ Rapport från programråd 14 Delgivningar till nämnden 15 Övriga frågor Huddinge den 21 oktober 2013 Christina Eklund Ordförande Agneta Sarenius Wickström Sekreterare

3 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (6) HANDLÄGGARE Höglund, Jan Gymnasienämnden Jan.Hoglund@huddinge.se Verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden Förslag till beslut Nämnden beslutar för egen del 1. Nämnden fastställer förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden. 2. Nämnden beslutar om ersättningen för gymnasiesärskoleelever enligt förvaltningens förslag. 3. Nämnden beslutar om programpriser för ungdomsgymnasiet i enlighet med Kommunförbundet Stockholms läns rekommendation, en uppräkning av 2013 års priser med 2,3 procent. 4. Nämnden beslutar att från Kommunförbundet Stockholms läns rekommenderade prislistan dra av fyra kronor per elev och månad för att finansiera den gemensamma elevdatabasen. 5. Nämnden beslutar om eleversättning för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt förvaltningens förslag. 6. Nämnden fastställer de interna reglerna för avräkning av ungdomsgymnasieelever i enlighet med förvaltningens förslag. 7. Nämnden fastställer de interna reglerna för resultatöverföring för år 2013 enligt förvaltningens förslag till ekonomistyrningsprinciper. Nämnden begär hos kommunstyrelsen 8. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att minskning av lokalanslaget på 1,9 mnkr, orsakat av resursfördelningssystemet, finansieras med gymnasienämndens ackumulerade överskott. 9. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att 1,45 mnkr av nämndens volymanslag för gymnasiesärskolan omvandlas till verksamhetsanslag för att kunna ge kommunens enheter samma uppräkning som rekommenderas av Kommunförbundet Stockholms län. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB barn-utbildning@huddinge.se

4 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (6) 10. Nämnden begär hos kommunstyrelsen att 2 mnkr av nämndens ackumulerade överskott används för att finansiera det förväntade underskottet för hyra av paviljonger vid Sågbäcksgymnasiets ombyggnation. Sammanfattning För att klara av att ge Huddinge kommuns gymnasieskolor samma pris och lönekompensation som bland annat friskolorna kommer att få utan att utöka gymnasienämndens budgetanslag föreslås två åtgärder. Ett att nämndens ackumulerade överskott finansierar minskningen av lokalanslaget orsakat av resursfördelningssystemet 1,9 mnkr. Ovanstående budgetminskning belastar 2014 och är inte bestående över tid. Från och med 2016 och framåt kommer gymnasienämndens lokalkostnadsram att höjas när antalet ungdomar i gymnasieåldern blir fler. Två delar av gymnasienämndens volymöverskott för gymnasiesärskolan omvandlas till verksamhetsanslag 1,3 mnkr Gymnasiesärskolan behöver också tillskjutas medel av samma orsaker som ungdomsgymnasiet men här handlar det om ca 150 tkr som behöver omvandlas från gymnasiesärskolevolym- till verksamhetsanslag. 2 mnkr av nämndens ackumulerade överskott föreslås finansiera det förväntade underskottet för hyra av skolpaviljongerna som används under ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet. Kommunförbundet Stockholms län rekommenderar att Huddinge kommun beslutar enligt länets gemensamma programpriser. Prislistan omfattar inte Introduktionsprogrammen eller gymnasiesärskolan. Nämnden föreslås besluta för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt förvaltningens förslag. Prislistan bygger på vägt medelpris Stockholms län Prislistan är 2013 års priser uppräknade med 2,3 procent. Ersättningen till friskolorna skall även räknas upp med 6 procent för momskompensation. För att finansiera den gemensamma elevdatabasen drar Kommunförbundet Stockholms län av fyra kronor per elev och månad innan den 6 procentiga momskompensationen läggs på. Föreslagen prislista per program elev och år finns i bilagan: Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni i år beslut om Mål och budget Förvaltningen har med anvisningarna till verksamhetsplanerna som grund utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för nämndens verksamhet för år 2014

5 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (6) Förvaltningens synpunkter I mål och budget 2014 sänks budgetanslaget med 2,9 mnkr för ungdomsgymnasiet orsaken till att anslaget sänks är främst att antalet gymnasieelever förväntas bli 121 färre jämfört med 2013 samt ett effektiviseringskrav på 1,3 mnkr. I minskningen av budgetanslaget per elev ingår också en minskning av anslaget för lokaler med cirka 1,9 mnkr. För att klara det minskade anslaget för lokaler utan att sänka eleversättningen måste hela elevminskningen av Huddingeelever ske i externa skolor. Förvaltningen bedömer att detta inte är möjligt eftersom antalet gymnasieelever förväntas minska i hela Stockholmsregionen. Prislistan för gymnasieskolan i Stockholms län kommer att räknas upp med 2,3 % till Vilket är högre än vad fullmäktige beslutade att räkna upp budgetramarna med när beslut togs om Mål och budget för Under 2014 skall satsningen på nämndens plan IT och lärande avslutas. Senast till delår ett kommer förvaltningen att redovisa om anslag från nämndens eget kapital behöver användas för att finansiera den fortsatta satsningen. Eller om kostnaderna ryms inom gymnasienämndens ram. För att Huddinge kommuns gymnasieskolor ska få en uppräkning av sina kostnader i nivå med uppräkning av prislistan med 2,3 % behöver det tillskjutas ca 3,2 mnkr till ungdomsgymnasiets budget för För att klara av att ge Huddinge kommuns gymnasieskolor samma pris och lönekompensation som bland annat friskolorna kommer att få utan att utöka gymnasienämndens budgetanslag föreslås att delar av gymnasienämndens volymöverskott omvandlas till verksamhetsanslag. Det finns också förväntningar på att löneavtalet för 2014 ska ge ett bra utfall för lärarna. Rent konkret handlar det om att finansiera effektiviserings kravet om 1,3 mnkr och minskningen av lokalkostnadsanslaget med 1,9 mnkr med del av gymnasienämndens anslag för volymer. Gymnasiesärskolan behöver också tillskjutas medel av samma orsaker som ungdomsgymnasiet men här handlar det om ca 150 tkr som behöver omvandlas från volym- till verksamhetsanslag Paviljonghyreskostnaden för Sågbäcksgymnasiet 2014 är 2,0 mnkr högre än vad som tidigare beräknats i Mål och Budget vilket beror på oförutsedda markkostnader för byggetablering, vatten och avlopp, fiberdragning samt kostnader sammanhängande med bygglovskrav. Underskottet föreslås finansieras med nämndens ackumulerade överskott sedan tidigare år. Eleverna i gymnasieskolan kommer sannolikt att minska fram till 2016, inte bara i Huddinge kommun utan i hela Stockholmsområdet. Minskade

6 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (6) elevkullar leder till hårdare konkurrens om gymnasieeleverna. När konkurrens hårdnar finns också risken att antalet elever kommer att minska i Huddinge kommuns skolor. Minskar elevantalet minskar också ersättningen till skolan vilket kan leda till behov av besparings och effektiviserings åtgärder för att hålla en budget i balans. För att uppnå en långsiktig ekonomisk balans är det viktigt att ha kunskap om elevernas skolval. Denna kunskap är också viktig för att uppnå en optimal användning av kommunens skolor. Arbete går vidare med nämndens plan IT och lärande - En till En plan för införandet av personliga datorer och digitala lär plattor i gymnasieskolan. Steg ett i införandet är klart i dag har alla lärare en dator eller lär platta. Steg två har påbörjats och fortsätter under Steg två innebär en lär platta eller dator till samtliga gymnasieelever. Länspriser per program Gymnasienämnden föreslås besluta enligt Kommunförbundet Stockholms läns bestämda länspriser för Vad kommunerna har för pris per elev till de egna gymnasieskolorna regleras inte i detta avtal. Prislistan bygger på vägt medelpris Stockholms län Prislistan är 2013 års priser uppräknade med 2,3 %. Ersättningen till friskolorna skall även räknas upp med 6 procent för momskompensation. För att finansiera den gemensamma elevdatabasen drar Kommunförbundet Stockholms län av fyra kronor per elev och månad innan den 6 procentiga momskompensationen läggs på. Föreslagen prislista per program elev och år finns i bilagan: Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län Ersättningar som inte är med i KSL gemensam prislista. Gymnasienämnden föreslås besluta för de program och tilläggsbelopp som inte finns med i Kommunförbundet Stockholms läns prislista enligt redovisat nedan. Bidragsbelopp inte med i gemensam prislista. IMIND Individuellt alternativ kr/år IMIND-Klippan Individuellt alternativ - Klippan kr/år IMIND-ASP Individuellt alternativ - Asperger kr/år IMPRE Preparandutbildning max 1 år kr/år IMYRK Yrkesintroduktion kr/år IMSPR Språkintroduktion kr/år IMSPR-A Språkintroduktion A-kurs kr/år

7 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (6) Tilläggsersättningar Modersmålundervisning, kr/elev/år För behöriga och deltagande elever. För programinriktat individuellt val, ska det belopp som anges i SKOLFS 2013:1, 11 om kr per elev och ämne gälla för 2014 tills nytt beslut tas av skolverket. Ersättningen utgår från programpriset för det nationella yrkesprogrammet enligt länsprislistan med ett tillägg per ämne, under det första året, för de ämnen som eleven behöver komplettera för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet. Yrkeselever praktik kr/elev/år Administration kring elevers praktikplatser Ersättning gymnasiesärskoleelever Ersättningsnivåerna gäller som anslag för elever som går i Huddinge kommuns gymnasiesärskolor samt som underlag för debitering av gymnasiesärskoleelever från andra kommuner. Den förslagna höjningen för 2014 är 2,3 procent. Grund- och tilläggsbelopp Utgångspunkten är att: Tilläggsbeloppen håller sig inom ramen för de beslutade behovsgrupperna. Grundbeloppet för det nationella programmet HRHOT i gymnasiesärskolan motsvaras av programpengen för gymnasieskolans program, HR; kr/elev/år enligt länsprislistan för Grundbeloppet för IAIND motsvaras av Huddinges programpeng för gymnasieskolans program, IMIND; kr/elev/år. Elever på nationellt program kan genom ny lagstiftning för den nya gymnasiesärskolan komma att ha större behov än de som behovsgrupp 1 eller 2 markerar. Det är en av orsakerna till utformningen av tilläggsbeloppen för nationellt program I Huddinge kommun finns för närvarande två program inom gymnasiesärskolan; Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) på Sågbäcksgymnasiet Det individuella programmet (IAIND) på Östra gymnasiet.

8 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GN-2013/ (6) Hotell, restaurang och bageri (HRHOT) HRHOT Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Det individuella programmet (IAIND) IAIND Grund Tillägg Summa Behovsgrupp 1: kr/år Behovsgrupp 2: kr/år Behovsgrupp 3: kr/år Behovsgrupp 4: kr/år Jukka Kuusisto Utbildningschef P. Joakim Graffner Gymnasiechef Bilagor 1. Verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden 2. Prislista för gymnasieskolan i Stockholms län 2014 från KSL Beslutet delges Kommunstyrelsen, ekonomikontoret Akten

9 GN-2013/252 Verksamhetsplan 2014 för gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen/gy-vux avdelningen NOVEMBER 2013

10 Innehåll Prioriteringar för året... 3 Ansvarsområde... 3 Verksamhetsidé... 3 Kommunens vision... 4 Ett hållbart Huddinge mål Gymnasienämnds mål och resultat... 6 Nöjda invånare... 6 Hållbar samhällsutveckling... 9 Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation... 30

11 Prioriteringar för året Fortsatt arbete för förbättrade kunskapsresultat Gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska arbeta för att elevernas kunskapsresultat förbättras och genomströmningen ökar. Fler elever ska klara sina gymnasiestudier på tre år. Baserat på den E-strategi som har antagits ska gymnasienämnden modernisera utbildningarna i syfte att ge eleverna en framtidsorienterad studiesituation samtidigt som lärarna avlastas från administration. I likhet med förskolan och grundskolan arbetar gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2014 med fokus på områdena språkutveckling, matematikutveckling och IT- utveckling för lärande. Insatser som stödjer Arbetslinjen Genom att erbjuda ett brett utbud av utbildningar kan vuxenutbildningen ge bättre förutsättningar för den studerande att välja en utbildning som leder till jobb eller högre studier. I syfte att ge elever möjlighet till en gymnasieingenjörsexamen pågår ett förberedelsearbete för att kunna ansöka om ett fjärde år på teknikprogrammet. Det entreprenöriella lärandet ska lyftas fram ytterligare i undervisningen både i den bredare bemärkelsen i form av generella entreprenöriella kompetenser som problemlösning och kreativitet men också i form av mer specifika kunskaper inom entreprenörskap som krävs i samband med att driva UF-företag. Attraktiv arbetsgivare För att försäkra oss om att Huddinge kommun erbjuder en gymnasieskola och en vuxenutbildning av hög kvalitet ska vi ha behöriga lärare i våra skolor. Vi arbetar långsiktigt för att öka graden av behörighet vilket är ett prioriterat område för Huddinge kommun strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder sina medarbetare att utvecklas inom sin yrkesroll och under 2014 kommer vi att fortsätta att inrätta karriärtjänster för behöriga lärare. Ansvarsområde Gymnasienämnden ska inom Huddinge kommun fullgöra kommunens uppgifter såsom huvudman för: 1. gymnasieskolan, 2. gymnasiesärskolan, 3. kommunal vuxenutbildning, 4. särskild utbildning för vuxna och 5. utbildning i svenska för invandrare. Nämndens uppdrag innefattar alla uppgifter som, enligt skollagen eller annan författning inom utbildningsområdet, ankommer på kommunen som huvudman för de skolformer som anges i första stycket. Häri ingår bl.a. att handlägga frågor som ska handläggas av kommunen enligt kap. skollagen. Inom ramen för de uppgifter som gymnasienämnden ska fullgöra enligt första stycket äger även nämnden handlägga frågor om entreprenad men ej frågor om samverkan i enlighet med bestämmelserna i 23 kap. skollagen. Verksamhetsidé Vi rustar för livet är verksamhetsidén för Huddinges barn- och utbildningsverksamhet. Vi vill rusta våra elever med det som var och en av dem behöver för sin utveckling och sitt lärande. Målen i nämndens verksamhetsplan utgör den komplexitet gymnasieskolan och vuxenutbildningen har att hantera i denna process. De tre värdeorden kunskap, trygghet och handlingskraft utgör en helhet och är ömsesidigt beroende av varandra. GYMNASIENÄMND 3

12 Verksamhetsidén bygger på den värdegrund som präglar de främsta av styrdokument, som FN:s barnkonvention och läroplanerna. Skolan ska stimulera varje elevs förmågor i form av kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva nya idéer och att lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Förvaltningen arbetar med en pedagogisk plattform som är baserad på aktuell utbildningsvetenskap. Den är gemensam för alla skolformer och förmedlar de grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Plattformen lyfter fram kännetecken på en god pedagogisk verksamhet och ska bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Utifrån statliga och kommunala styrdokument utgör den grunden för det undervisningsrelaterade arbetet i barn- och elevgrupper. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Här beskriver vi hur vi arbetar för att nå visionen. Genom att kraftsamla kring Barn- och utbildningsförvaltningens kärnuppdrag utveckling och lärande bidrar förvaltningen till att nå kommunens vision att vara en av de tre mest attraktiva kommunerna i Stockholms län. Förvaltningen har under 2013 arbetat med att ta fram en pedagogisk plattform som baseras på aktuell pedagogiskforskning. Arbetet med den pedagogiska plattformen tydliggör vad alla barn och elever ska möta i förvaltningens verksamheter. Genom detta visar förvaltningen på mod och driv på den mångfald som finns i verksamheterna omtanke om alla barn och elever. Plattformen syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten. Den ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare som arbetar i Huddinge. Plattformen är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Under 2014 ska arbetet med den pedagogiska plattformen samordnas med kommunens visions- och varumärkesarbete för att tydliggöra för chefer och medarbetare i förvaltningen hur de samverkar. Genom att lyfta fram betydelsen av skickliga pedagoger och professionella skolledare samt goda lärmiljöer inriktas plattformen i första hand på målområdet Kunskaper i gymnasieskolans och vuxenutbildningens läroplan. Ett tydligt fokus på det pedagogiska arbetet förväntas ge positiva effekter på alla kommunala målområden så som Hållbar samhällsutveckling Nöjda invånare, Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi. Professionell pedagog En professionell pedagog utövar ett pedagogiskt ledarskap, bedriver god undervisning samt deltar i ett kollegialt lärande 1. Pedagogiskt ledarskap innebär att pedagogen: Bygger förtroende och respektfulla relationer, Är tydlig ledare bland barn och elever, Har höga förväntningar alla kan nå framgång, Har kommunikativ kompetens, Är medveten om sin egen påverkan på barns och elevers utveckling och lärande 2. God undervisning innebär att pedagogen: Klargör mål och kriterier för undervisningen, Äger didaktisk förmåga med goda ämneskunskaper i botten, Följer upp undervisningens kvalitet och ger feedback till barn och elever för att de ska utvecklas maximalt, Använder varierade arbetssätt, Utgår från varje barns och elevs tänkande och kunnande, Har insikt om och förståelse för hur barn och elever lyckas med sitt lärande, Har förmåga att utveckla sin egen undervisning och gör mångsidiga insatser för barn och elever i behov av särskilt stöd 3. Kollegialt lärande innebär att pedagogen: Samarbetar med kollegor, Har förmåga till analys och reflektion 4 VERKSAMHETSPLAN 2014

13 Professionell skolledare En professionell skolledare har ett pedagogiskt och strategiskt ledarskap 4. Pedagogiskt ledarskap innebär att skolledaren: Har ett undervisningsnära ledarskap, Följer upp undervisningens kvalitet och ger feedback till pedagogerna för att barn och elever ska utvecklas maximalt, Lyfter fram goda exempel i syfte att höja undervisningens kvalitet, uttrycker höga förväntningar och ställer höga krav, Är medveten om sin egen påverkan på verksamhetens kultur och kvalitet 5. Strategiskt ledarskap innebär att skolledaren: Tar ansvar för resultaten och leder arbetet för ökad måluppfyllelse, Har analytisk och kommunikativ kompetens, Ser till att verksamheten är ordnad och strukturerad, Äger ett normkritiskt förhållningssätt Stödjande lärmiljö En stödjande lärmiljö utgörs av en god pedagogisk och social miljö 6. Pedagogisk miljö: Utmärks av en stödjande, utmanande och stimulerande fysisk miljö, Möjliggör arbetssätt som följer och använder omvärld, omvärldsförändring och teknikutveckling i undervisningen, Inbjuder till kreativa och motiverande arbetsformer 7. Social miljö: Utmärks av arbetsmiljö och förhållningssätt som visar på tolerans och respekt för medmänniskor, Präglas av förtroendefullt klimat mellan lärare och barn/elev och mellan barn/elev och barn/elev, Stöds av gemensamma sociala spelregler samt ordning och reda utan förtryck, Utgår från barns/elevers delaktighet som en naturlig del av all verksamhet Arbetet med att förankra kommunens kärnvärden fortsätter under Förvaltningen ska identifiera nya vägar för att kommunicera verksamheternas resultat och utveckling, för att på så sätt synliggöra hur förvaltningens arbete Åtagande för kommunens vision Förvaltningen åtar sig att under 2014 i samverkan med medarbetare och i facklig samverkan arbeta fram vilka effektområden och effektnivåer den pedagogiska plattformen ska omfatta. Även strategi och sekvens för förankring ska under året arbetas fram tillsammans med chefsgrupperna vid förvaltningen. Ett hållbart Huddinge mål 2030 I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. Genom arbete med mål och delmål 2014 ska nämnden sträva efter målbilden för Här beskriver vi vilka aspekter nämnden särskilt tar fasta på gällande mål 2030 i Mål och budget och hur detta återspeglas i nämndens mål, delmål och åtaganden. Genom läroplanen har skolan bland annat ansvaret att främja elevers respekt för vår gemensamma miljö samt att förmedla och förankra grundläggande demokratiska värderingar och främja en aktning för varje människas egenvärde. Skolan arbetar även för att utveckla förståelsen bland elever för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Barn- och utbildningsförvaltningens arbete för ett Hållbart Huddinge 2030 bedrivs följaktligen främst i våra skolor där grunden för ett livslångt lärande läggs. I Huddinge ska vi arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Vi ska göra mer av det som vi vet ger resultat och arbeta aktivt för att skolor med lägre resultat höjer sin måluppfyllelse. För att ytterligare förstärka utbildningen i Huddinges skolor och för att nå en hållbar utveckling på lång sikt kommer vi att ha ett fortsatt fokus på entreprenörskap, samt på språk-, matematik- och IT-utveckling. GYMNASIENÄMND 5

14 Gymnasienämnds mål och resultat Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där vi beskriver vilka åtgärder som planeras för året för att nå ökad måluppfyllelse. Nöjda invånare Gymnasienämnds mål och resultat Mål Mått Föregående mätresultat 2011/2012 Senaste mätresultat 2012/2013 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET Elever är nöjda med verksamheten i sin skola (1.2) Elevenkät GY (Kvinnor/Män) 83 % (86%/81%) 82 % (83%/82%) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 75 % 77 % 81 % 80 % 88 % Elever är nöjda med sina studieresultat (1.2) Elevenkät GY (Kvinnor/Män) Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 70 % (73%/68%) 76 % 73 % 62 % (58%/65%) 85 % 6 VERKSAMHETSPLAN 2014

15 Mål Mått Föregående mätresultat 2011/2012 Senaste mätresultat 2012/2013 VALFRIHET MED KVALITET Elever kan fritt välja utbildning (1.4) Förstahandsval - Antagna med valrang 1 Antagna (oavsett hemkommun) till Huddinges gymnasieskolor med valrang 1. Folkbokförda i Huddinge som antagits till kommunens gymnasieskolor med valrang 1. Folkbokförda i Huddinge som antagits till skolor utanför kommunen med valrang % (ht-12) 77 % (ht-13) 81 % (ht-12) 74 % (ht-13) 68 % (ht-12) 77 % (ht-13) God kommunal verksamhet Kvalitetsarbete Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. För att underlätta elevers val av skola redovisas numera olika resultat i kommunens jämför service. På finns även kvalitetsdeklarationer för gymnasieskola. Förvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån skollagens krav, både på huvudmannanivå och på skolnivå. Mer om detta går att läsa i internkontrollplanen. Åtagande för kvalitetsarbetet För att skapa en likvärdighet håller en gemensam struktur för gymnasieskolornas och vuxenutbildningens egna systematiska kvalitetsarbete att arbetas fram så att alla vid skolenheten, och aggregerat till centrala gymnasieavdelningen, skall kunna vara väl förtrogna med verksamhetens arbete och resultat. Ytterst syftar den gemensamma strukturen för skolornas systematiska kvalitetsarbete till att enheterna når de mål gymnasienämnden satt för sin verksamhet. För att kvalitetssäkra och finna utvecklingsytorna enas skolorna om ett antal områden, strategier och indikatorer som vi, på vetenskaplig grund, vet gör skillnad för en ökad måluppfyllelse för våra elever och skolan. Dialogen kring dessa kvalitetsfaktorer ska sedan genomsyra skolans pedagogiska arbete ifrån klassrummet via arbetslaget till skolans ledningsgrupp och åter samma väg. Några exempel på sådana områden som redan identifierats är undervisningskvaliteten, skolan som en lärande organisation samt det pedagogiska ledarskapet. De verktyg/strategier som vi hittills enats om är t.ex. det inkluderande arbetet vid skolan för elever i behov av stöd och IT- som ett pedagogiskt verktyg. Även skolinspektionen och revisionens synpunkter beaktas i detta arbete. Kommunens lednings- och informationssystem, LIS, behöver utvecklas för Vuxenutbildningen, Gymnasiesärskolan och Introduktionsutbildningarna så att verksamheternas resultat kan följa upp på ett lättare sätt. E-förvaltning Under 2014 kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin, som förväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, med tillhörande handlingsplan kommer att vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för effektiv utveckling av e-tjänster kommer att fortsätta för att säkerställa att fokus läggs på utveckling som gynnar både kunder och verksamhet. Åtagande för E-förvaltning Under 2014 kommer förvaltningen att arbeta för att effektivisera de befintliga e-tjänsterna så att de blir mer automatiserade i det interna arbetet. Det rör ansökan om konto skola 24, ansökan om skolskjuts och ansökan om modersmålsundervisning. Även tjänsten ansökan till vuxenutbildningen behöver ses över och automatiseras. GYMNASIENÄMND 7

16 Sociala medier Det är viktigt att skapa samsyn i hantering av samt förståelse för vikten av snabbhet när vi hanterar frågeställningar i sociala medier. Förvaltningens arbete med sociala medier är tätt förknippat med varumärkesarbetet, då vårt sätt att hantera inlägg speglar hur vi lever upp till våra kärnvärden. Åtagande för sociala medier För att öka förståelsen för vikten av professionellt hanterande av sociala medier ska ett internt förankringsarbete ske under första halvan av Förvaltningen ska även ta fram en plan för hur vi ska arbeta med sociala medier utifrån våra prioriterade områden språkutveckling, matematikutveckling och IT-utveckling för lärande. Valfrihet med kvalitet Efterfrågan av högkvalitativa program Gymnasieungdomarna i Huddinge kommun har möjlighet att välja att studera i de skolor och på de program som de finner mest attraktiva inom Stockholms län, vilket möjliggörs genom samarbetet inom Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). Konsekvensen blir samtidigt att gymnasieskolan befinner sig i en hårt konkurrensutsatt kontext särskilt med tanke på att demografisiffrorna för Stockholms län visar att antalet elever i gymnasieålder är mycket låg vilket gör det än mer angeläget att erbjuda ett brett utbud av högkvalitativa program. Den fortsatt hårda konkurrensen om eleverna ökar behovet av att synliggöra och differentiera sig som skola. Under 2014 fortsätter därför varumärkesarbetet för kommunens fyra gymnasieskolor. Åtagande för efterfrågan av högkvalitativa program På uppdrag av gymnasiechefen arbetar, en kommunikatör på förvaltningen tillsammans med informatörerna på respektive gymnasieskola, med att ta fram en tydlig profil för varje skola som kan användas för att särskilja skolorna från varandra och därigenom underlätta elevens fria val. En tydlig profil minskar risken för att eleven initialt gör ett felaktigt val, något som kan leda till svårigheter för såväl elev som skola. Ett led i att kunna göra ett klokt val av utbildning är Gymnasiedagarna där elever i grundskolan bjuds in för att få veta mer om vilka utbildningar de olika skolorna erbjuder. Gemensam vuxenutbildningsregion - Brett utbud av utbildningar Arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion har pågått sedan årsskiftet 2006/2007 inom ramen för samarbetet inom Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Flera delmål har sedan dess uppnåtts såsom överenskommelse om svenska för yrkesutbildade (sfx) med gemensam samordnartjänst, gemensam utvärdering av kvaliteten hos utbildningsanordnare inklusive gemensam samordnartjänst, gemensam studerandeenkät samt samverkan kring gemensam upphandling av vuxenutbildning i kommunkonstellationerna Vux 10/Vux 8 grupperna. För att nästa steg i bildandet av en gemensam vuxenutbildningsregion ska kunna tas går KSL nu ut med en förfrågan till kommunerna och efterfrågar politiska ställningstaganden inom ett flertal områden., vilket behandlas i ett separat ärende i novembernämnden. Genom att ingå i ett samarbete kan ett brett utbud av utbildningar garanteras. Åtagande för gemensam vuxenutbildningsregion - brett utbud av utbildningar Under året kommer vi att verka för en gemensam vuxenutbildningsregion utifrån de ställningstagande som nämnden fattar beslut om vid novembernämnden. Likvärdig behandling Likabehandlingsarbete Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet har skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling särskilt följts upp i samband med årets första delårsrapport. En liknande uppföljning kommer även att genomföras under nästkommande år. Åtagande för likvärdig behandling Varje skola redogör för sitt arbete med sin Plan mot diskriminering och kränkande behandling i samband med delårsrapport 1 och genom ett självskattningsmaterial bedömer de hur väl rutiner (för att upptäcka, anmäla, utreda, åtgärda och dokumentera) fungerar vid trakasserier, diskriminering och kränkande behandling samt vad som bör förbättras och hur detta ska ske. Bra att leva och bo i Huddinge Skollokalbehov och planering måste ligga i fas med kommunens ambition och prognoser för bostadsbyggande så att 8 VERKSAMHETSPLAN 2014

17 det blir fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bo och verka i Huddinge. Utveckling av naturupplevelser För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge genomförs ett kommungemensamt arbete som syftar till att förbättra livskvaliteten, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen för framtida satsningar fokuseras på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet, vilket är en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen för respektive aktörs basåtagande kommer med start hösten 2013 att genomföras som ett kommungemensamt projekt som pågår under hela Hållbar samhällsutveckling Gymnasienämnds mål och resultat Mål Mått Föregående mätresultat Senaste mätresultat KUNSKAPER 2011/ /2013 Elever når de nationella kunskapsmålen (2.3) Gy 1 Andel elever m. slutbetyg Kvinnor Män GY 2 Högskolebehörighet Kvinnor Män GY 3 Betygsgenomsnitt 4 Kvinnor 5 Män 6 SFI Andel godkända D-kurs GR-VUX andel G eller högre GY-VUX andel G eller högre 84 % 87 % 81 % 84 % 88 % 80 % ,6 13,5 57 % 91 % 83 % 85 % 88 % 82 % 83 % 87 % 80 % 13,8 14,4 13,2 57 % 92 % 83 % Gymnasieskola och vuxenutbildning har en pedagogisk verksamhet som stimulerar eleverna till att nå kunskapsmålen (2.3) Elevenkät GY (kvinnor/män) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX Elever har inflytande över sitt Elevenkät GY lärande och det inre arbetet i (kvinnor/män) skolan (1.3) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX Elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram för att nå kunskapsmålen (2.3) Mätmetod ej utvärderad 6,8 (6,9/6,8) 7,1 7,9 7,1 5,8 (5,7/5,8) 6,8 7,3 5,8 6,8 (6,8/6,9) 8,1 7,8 6,1 (5,9/6,3) 7,6 7,1 Eleverna har god lärandemiljö (2.7) Elevenkät GY (kvinnor/män) 6,3 (6,3/6,3) 6,3 (6,2/6,4) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 7,1 8,2 7,5 8,0 7,9 Utbildningen i svenska för invandrare (sfi) ska vara Mätmetod saknas 1 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 2 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 3 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 4 Betygsgenomsnittet kan som högst bli 20 poäng vilket innebär att eleverna har uppnått MVG på samtliga kurser 5 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). 6 Resultat från Huddinge kommuns informations- och ledningssystem (LIS). GYMNASIENÄMND 9

18 Mål Mått Föregående mätresultat Senaste mätresultat anpassad efter individens behov och förutsättningar och den ska kunna kombineras med arbete, arbetslivsförberedande insatser eller annan utbildning. NORMER OCH VÄRDEN Elever är trygga i sin skolmiljö (1.2) Elevenkät GY (kvinnor/män) 7,8 (7,9/7,8) 7,9 (7,7/8,1) Elevenkät SFI Elevenkät GR-VUX Elevenkät GY-VUX 7,0 8,4 8,3 8,2 8,0 Elever uppfattar att de behandlas lika oavsett kön, saknas Mätmetod etnisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar, sexuell läggning, eller funktionshinder (2.4) EKOSYSTEM I BALANS Andel ekologiska livsmedel (2.5) 30,2 % 29,1 Kunskaper Förvaltningen vill vara tydlig med att arbetet i de pedagogiska verksamheterna ska följa skollagen och bygga på forskning och beprövad erfarenhet. För skolornas del har John Hatties forskningssammanställning av vad som verkligen ger effekt i skolan varit viktig. Det är mot denna bakgrund som ledningsgruppen stått bakom arbetet med den pedagogiska plattformen som tar upp kännetecken på vad som utmärker en professionell lärare, professionell skolledare och en god lärmiljö. Fokus på kunskapsresultatet Gymnasieskolans nationella program För att bedöma hur väl de nationella kunskapsmålen har uppnåtts i årskurs tre används måtten: andel elever med slutbetyg efter årskurs tre samt betygsgenomsnittet och högskolebehörigheten i denna grupp. Dessa tre mått har varit desamma under flera år och en jämförelse kan göras över tiden. Resultaten hämtas genomgående från kommunens lednings- och informationssystem (LIS) som även tillhandahåller en könsseparerad statistik som möjliggör att skillnader i resultat mellan könen kan följas över åren. Andelen elever som gått ut årskurs tre med slutbetyg har under de senaste tre åren legat på 84 procent. För läsåret 2012/2013 kan det urskiljas en förbättring för såväl flickor som pojkar vilket medfört att andelen elever som erhållit slutbetyg nu har stigit till 85 procent. Antalsmässigt betyder det att 783 elever av årets 921 elever i årskurs tre erhållit slutbetyg från gymnasiet. Flickor uppnår slutbetyg i högre utsträckning än pojkarna, 88 procent jämfört med 82 procent. Betygsgenomsnittet för elever i årskurs tre som gått ut gymnasieskolan med slutbetyg har under de senaste tre åren legat på 14,0. När fler elever erhåller slutbetyg kan det befaras att betygsgenomsnittet sjunker i gruppen. I årets resultat kan det urskiljas en liten sänkning av betygsgenomsnittet till 13,8, en sänkning som sker både bland flickor och pojkar. Flickor har högre betygsgenomsnitt (14,4) än pojkar (13,2). På samma sätt som för betygsgenomsnittet kan det befaras att högskolebehörigheten sjunker i gruppen när fler elever erhåller slutbetyg. Under ett par års tid har högskolebehörigheten legat på 84 procent och i år har den siffran sjunkit till 83 procent. Sänkningen sker bland flickorna men som föregående år blir fler flickor (87 procent) än pojkar (80 procent) behöriga till högskola. Skolorna har på ett tydligare sätt börjat arbeta med kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat så att tidiga stödinsatser kan sättas in. Detta gäller såväl varje lärares uppföljning av den enskilda elevens studieresultat, vilken utgår från ett formativt synsätt, som skolans uppföljning av elevresultat på en aggregerad nivå i form av analyser på ämnes- program och skolnivå. Målsättningen har i första hand varit att fler elever ska uppnå ett slutbetyg inom ramen för en treårig gymnasieskola och i de resultat som redovisas kan också en svag positiv utveckling skönjas gällande andelen slutbetyg. 10 VERKSAMHETSPLAN 2014

19 Gymnasieskolans Introduktionsprogram De fem introduktionsprogrammens resultat har inför årets andra delårsrapport noga följts upp. Skolorna med introduktionsprogram har fått i uppdrag att analysera måluppfyllelse och genomströmning i förhållande till programmens syften och utifrån denna analys sätta in åtgärder för att åstadkomma förbättrade resultat. Introduktionsprogrammen kommer att följas upp på ett liknande sätt under kommande år. Bland de åtgärder som påbörjats och fortgår under nästa år kan nämnas arbetet med att utveckla arbetsformer, framför allt att med hjälp av speciallärare ringa in hur skolan bäst möter varje elevs behov av stöd i form av arbetssätt i klassrummet, kompensatoriska hjälpmedel och IT-stöd. Vidare fortgår ett arbete med elevernas studieteknik, motivationsarbete och ett metodiskt arbete för att öka elevnärvaron. På skolan som har flest introduktionsprogram kommer lärarna att erbjudas didaktisk coaching ur ett specialpedagogiskt perspektiv och träning i samtalsmetodik. Gymnasiesärskolan På de gymnasieskolor i Huddinge kommun där utbildning bedrivs för elever på gymnasiesärskolans nationella och individuella program ska samarbetet mellan lärare som undervisar i gymnasiets kurser respektive gymnasiesärskolans kurser öka, fördjupas och utvecklas. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Detta ställer krav på att undervisande lärare kan både gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kursplaner eftersom elever har rätt att, om förutsättningar finns, läsa såväl kurser i gymnasiesärskolan som i gymnasieskolan - och/eller ämnesområden vid behov. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. Kunskapsutvecklingen hos elever som är behöriga till gymnasiesärskola men som väljer att gå ett introduktionsprogram ska följas noga så att studie- och yrkesvägledning snabbt kan sättas in vid behov och avhopp och hemmasittande kan undvikas. Elevers närvaro är en viktig faktor för lyckade skolresultat. Frånvaro ska därför följas upp snabbt, gärna enligt SKL:s Guide för systematiskt skolnärvaroarbete i kommuner (SKL, 2013) Vuxenutbildningen utifrån individens behov Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Vuxenutbildningens målgrupp är heterogen och eleverna är individer med mycket olika förutsättningar. Även elevernas mål med utbildningen kan variera kraftigt. Utbildningen måste därför anpassas utifrån individens behov och förutsättningar och den kan variera både till längd och till innehåll. Vuxenutbildningen ska sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Samarbete med yrkeshögskolan, folkhögskolor samt universitet och högskolor ska utvecklas för att kunna underlätta informationsspridning om vidareutbildning. Samarbete med arbetslivet, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter är av betydelse för yrkesutbildningens kvalitet och för elevens fortsatta etablering på arbetsmarknaden. Språkutveckling Språkutveckling är huvudnyckeln till all skolframgång. En undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande är gynnsam för alla elever men nödvändig för flerspråkiga elever. För att utveckla och förbättra det språkutvecklande arbetet kommer en kartläggning att ske av det arbete som idag bedrivs inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är angeläget att utgå från lokala erfarenheter, kunskaper och aktuella resultat för att analysera och ställa dessa mot aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Förvaltningen kommer att aktivt verka för att ta tillvara och bidra till att sprida kunskaper och erfarenheter om språkutvecklande arbetssätt och vid behov initiera fortbildning och kompetensutveckling inom detta område. Matematikutveckling Nationella satsningar inom matematiken har avlöst varandra och under pågår en mycket omfattande fortbildningsinsats, Matematiklyftet. Den kommer att omfatta samtliga matematiklärare i grund- och gymnasieskolan. I nästa steg kommer även vuxenutbildningens lärare att involveras i denna utbildning. Syftet är att skapa en ny fortbildningskultur genom kollegialt lärande och därigenom utveckla undervisningen. Förvaltningen kommer att följa skolornas arbete med matematiklyftet genom uppföljningar. Nätverk kommer att skapas, dels med syfte att utbyta kunskap, och dels med syfte att kunna ge stöd till verksamheten. Förvaltningen, tillsammans med skolorna, kommer att planera för hur erfarenheter från matematiklyftet ska tas om hand och ge långsiktig effekt IT-utveckling för lärande IT i undervisningen är ett av förvaltningens tre prioriterade områden för åren Till stöd för detta utvecklingsområde finns förvaltningens e-strategi i utbildningen GYMNASIENÄMND 11

20 , vilken beslutades i Gymnasienämnden i april Förutom att under 2014 påbörja arbetet med att samla, analysera och sprida resultat och erfarenheter från skolornas arbete med IT i undervisningen, ska förvaltningen arbeta aktivt med att stödja utvecklingen av nätverk av IT-pedagoger. BUF IT och de två IT-pedagogerna följer upp och stödjer utvärderingen av aktiva IT-projekt och fungerar som resurser för de enheter som vill starta nya IT-relaterade aktiviteter. Eleverna har god lärandemiljö Enkätresultaten för området Lärandemiljö har för gymnasieskolan legat på samma nivå flera år i rad. Det är två påståenden som tillsammans skapar styrtalet för detta frågeområde och generellt svarar eleverna positivt på frågan, att det råder ett bra samarbetsklimat på skolan, i väsentligt högre grad än man uppfattar att det är arbetsro på mina lektioner. Arbetsron på lektionerna är följaktligen fortsatt ett förbättringsområde. Elever i behov av särskilt stöd Som ett stöd och en styrning av skolornas arbeta med kontinuerliga uppföljningar av elevernas resultat, så att tidiga stödinsatser kan sättas in, har en ny dokumentmall tagits fram för det systematiska kvalitetsarbetet. I denna mall efterfrågas en analys av kunskapsresultaten även för eleverna i åk 1 och 2 och inte som tidigare enbart för årskurs tre eleverna. Skolorna uppmanas att studera LIS- tabellerna för betyg på program/klassnivå och välja ut de nationella program på skolan som efter åk 1 respektive åk 2 har 10 procent eller mer F-betyg (icke godkända betyg). Detta mått kan användas för att upptäcka en elevgrupp innehållande elever som riskerar att inte kunna uppnå examen på tre år förutsatt att studieresultaten fortsätter att ligga på samma nivå som i nuläget. Analyser genomförs utifrån skillnader mellan klasser, kön och skillnader i betyg i de olika kurserna. Skolorna får i detta arbete ögon på sådant som de inte upptäckt tidigare och utvecklande diskussioner i ämnesoch arbetslag med utgångspunkt från materialet kan genomföras och den erhållna kunskapen kan aggregeras vidare till skolledningen. Utifrån analysen planeras åtgärder för att möjliggöra att eleverna kan nå förbättrade resultat och därmed uppnå en examen inom ramen för en treårig gymnasieskola. Detta arbete i form av systematisk uppföljning av resultat och att mäta och synliggöra effekter av insatta åtgärder kommer att fortgå under kommande år. Hög frånvaro är ett symptom på att något inte fungerar i elevens studiesituation och det är därför viktigt att upptäcka och åtgärda frånvaron snabbt som ett led i att stötta eleverna i deras fortsatta kunskapsutveckling. Under nästa år kommer även elevernas avhopp att tydligare följas upp och en analys av orsakerna till avhoppen kommer att genomföras. Inkluderande arbetssätt och ett formativt synsätt genomsyrar som helhet arbetet med eleverna och skolornas arbete med pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. Prioritera samverkan Förvaltningens ledningsgrupp strävar efter att fler aktiviteter på ett tydligt sätt speglar en samverkan mellan verksamheterna. Den pedagogiska plattformen som arbetats fram under 2013 förankras och implementeras i verksamheterna under Plattformen kommer att vara ett viktigt verksamhetsutvecklingsverktyg och det finns stora förhoppningar knutna till att ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med den pedagogiska plattformen. Effekterna av den ska positivt påverka bilden av Huddinges kommunala utbildningsverksamheter och göra det effektivt att arbeta i våra verksamheter. En ytterligare samverkansaktivitet är arbetet med förvaltningens tre prioriterade områden under 2014: språkutveckling, matematikutveckling och IT i utbildningen. Arbetet kommer att bedrivas i de tre verksamheterna men hållas ihop av en projektorganisation för de tre verksamheterna samlat inom respektive område Övergång grundskola-gymnasieskola En processgrupp för övergången mellan grundskola och gymnasieskola har bildats inom kommunen. Processägare för denna är grundskole- och gymnasiechefen. Processgruppens kartläggning rörande övergången grundskola gymnasieskola bildar basen för de åtgärder som ska vidtas för att förbättra övergången. Att säkerställa övergången mellan de olika skolformerna medför att eleverna får bra information och vägledning för att kunna göra ett för eleven bra och rätt val av utbildning samt att eleverna snabbbare får rätt stöd/förutsättningar vid starten på gymnasiet. Åtagande för kunskap Förvaltningen åtar sig att prioritera arbetet med språkutveckling, matematikutveckling och ITutveckling för lärande 2014 till Arbetet med dessa tre områden sker i respektive verksamhet men följs, stöds och sprids av en verksamhetsövergripande projektorganisation. I samband med det prioriterade området språkutveckling kommer studiehandledning på modersmålet särskilt att belysas. 12 VERKSAMHETSPLAN 2014

21 Gymnasieskolorna i Huddinge kommun ska arbeta så att det blir möjligt för eleverna på de nationella programmen att fullfölja sina studier och erhålla gymnasieexamen inom loppet av tre år. Studieavbrott som beror på kvalitetsbrister i skolan ska minimeras. Skolorna ska ha höga förväntningar på varje elev och eleverna stimuleras till att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Betygen ska på ett rättvisande sätt återspegla elevernas kunskaper utifrån gällande kunskapskrav. Skolorna med introduktionsprogram ska arbeta för elevernas måluppfyllelse utifrån de olika programmens syften. Verksamheten ska präglas av flexibilitet, höga förväntningar och ett gott stöd till varje elev som resulterar i en god genomströmning till utbildning eller arbete. Elever i gymnasiesärskolan ska ha höga förväntningar på sitt lärande och bedömas efter sina kunskaper. Skola och praktikplatser ska ha ett nära samarbete och elevers kunskapsutveckling och anställbarhet ska vara i fokus. För att uppnå förbättrade resultat ska vuxenutbildningen fortsatt sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer med utgångspunkt i individens behov och förutsättningar. Den enskilda eleven bör kunna kombinera dels studier i flera skolformer inom vuxenutbildningen, dels studier med arbete. Skolorna arbetar aktivt för att skapa en modern utbildningsmiljö som ger stimulans och arbetsro för eleverna. Normer och värden Elevers inflytande Vid skolinspektionens tillsyn av gymnasieskolorna våren 2012 påtalades brister gällande elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Skolinspektionen var nöjd med de åtgärder som skolorna beskrev i sina svar till inspektionen. Det är fortsatt viktigt att åtgärderna följs upp. Åtagande för elevers inflytande Vidtagna åtgärder för elevers inflytande följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet under året. Eleverna är trygga i sin skolmiljö Skolornas enkätresultat för området trygghet var på samma höga nivå som vid förra årets mätning (7,9 jämfört med 7,8 i fjol). I Södertörnsnyckeltal framgår att gällande enkätfrågan Jag känner mig trygg på min skola, så intar Huddinge kommuns skolor en delad förstaplats. Skolorna fortsätter sitt framgångsrika arbete för en trygg miljö även under kommande år. Jämlikhet Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var den anordnas. Skolan har även ett särskilt ansvar för att bemöta de behov som varje elev har i våra verksamheter. Frågan om likvärdighet lyfte också skolinspektionen i sin rapport om Huddinges skolor. I Huddinges gymnasieskolor och inom vuxenutbildningen är resultaten goda på en övergripande nivå men det finns påtagliga skillnader i resultat mellan program /skolor / utbildningsanordnare. Vid analys av betygsresultaten syns även tydliga skillnader mellan resultaten för flickor och pojkar där pojkar når ett lägre resultat. Åtagande jämlikhet och jämställdhet Under 2014 ska det vidtas åtgärder för att höja undervisningens kvalitet i de elevgrupper där resultaten är låga. Skolorna har ett tydligt uppdrag att analysera sina resultat ur ett könsperspektiv och att fundera på vad som kan göras för att förbättra studieresultaten för båda grupperna. Könsskillnader har särskilt uppmärksammats i samband med skolornas analys av nationella provbetyg satt i relation till kursbetyg. Detta bör särskilt beaktas under kommande år. Mottagande av nyanlända Resurscentrum för nyanlända, RCN, är en stödfunktion inom Barn-och utbildningsförvaltningen som arbetar mot alla tre skolformerna enligt de riktlinjer som fastställts i nämnderna. RCNs uppdrag är att samordna mottagandet av nyanlända elever i förskolan, grundskolan och gymnasiet och att medverka i enheternas kartläggning av barnens och elevernas förutsättningar. Initialt ansvarar RCN för elevhälsans psykosociala och medicinska stöd till de nyanlända eleverna. RCN samverkar med andra aktörer inom och utanför kommunen och samlar och sprider kunskaper om lagar, bestämmelser och ny forskning i ämnet samt verkar för fortbildning till förskole-och skolpersonal i frågor gällande detta. Åtagande mottagande av nyanlända Under året kommer en översyn av RCNs verksamhet att ske för att åstadkomma ett större fokus på barns- och elevers lärande. GYMNASIENÄMND 13