Verksamhetsberättelse 2010

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2010 Handikappförvaltningen Foto Mats Kockum Karlskrona kommun

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning - Nämndens mål fyra byggstenar och verksamhetsmål - Förvaltningsledningens målredovisning balanserade styrkort - Medborgardialog 2. Kvalitetssäkring redovisning av synpunkter, anmälningar och tillsyner samt åtgärder 3. Handlingsplan för ett förstärkt barnperspektiv 4. Projekt Anhörigstöd 5. Myndighetsavdelningen - årsberättelse och måluppfyllelse 6. Team HO (handikappomsorg) - årsberättelse och måluppfyllelse 7. Team assistans - årsberättelse och måluppfyllelse 8. Team socialpsykiatri - årsberättelse och måluppfyllelse 9. Specialistteamet - årsberättelse och måluppfyllelse 10. Handikappsekreterarens och boendeplanerarens verksamhet 11. It-verksamheten 12. Medicinskt ansvarig sjuksköterska uppdrag och årsberättelse 13. Hälso- och sjukvårdsorganisationens årsredovisning 14. Årsbokslut för handikappnämnden år Personalbokslut Jämställdhet och mångfald 17. Plan för den interna kontrollen 2

3 1. Inledning Förvaltningen ska genom verksamhetsberättelsen redogöra för måluppfyllelse och avge rapport om utvecklingsarbete och särskilda händelser under året. Där ska ingå en redovisning av ekonomiskt utfall och personalstatistik med åtföljande kommentarer. Målgrupp är i första hand nämndansvariga politiker. Verksamhetsberättelsen är ett viktigt underlag för revisionens granskning av handikappnämndens måluppfyllelse sett genom förvaltningens samlade insatser. Verksamhetsberättelsen följer förvaltningens organisation avseende team och funktioner. Särskilda utvecklingsområden och uppdrag kommenteras i särskild ordning. Ekonomiskt bokslut, personalbokslut och miljöbokslut redovisas enligt given mall. Måluppfyllelse för förvaltningens olika verksamheter på områdesnivå redovisas inte i verksamhetsberättelsen. Samtliga måldokument redovisas på intranätet. Målarbetet på områdesnivå granskas och värderas i samband med utdelning av nämndens kvalitetspris. Handikappnämndens mål fyra byggstenar och verksamhetsmål Nämndens måldokument har en struktur med fyra målområden benämnt Fyra byggstenar, vars rubriker måste tolkas som den politiska visionen för den verksamhet som nämnden ansvarar för: 1. Det tillgängliga samhället 2. Forma sitt eget liv 3. Ett rikare liv 4. Omsorg med engagemang och kompetens Till varje rubrik följer ett antal inriktningsmål som nämnden formulerat. Dessa mål är en utgångspunkt för det målarbete som processas på olika nivåer i förvaltningen och följs upp i och med årsredovisningen. Nämndens verksamhetsmål är beslutat av Kommunfullmäktige och följs upp löpande under året kopplat till budget- och personaluppföljningar: Samtliga personer som fått ett beslut om beviljad insats ska få sitt beslut verkställt senast tre månader från beslutsdatum. Verkställigheten utformas så att genomsnittskostnaden för insatsen inte överskrider de riksgenomsnittliga kostnaderna enligt räkenskapssammandraget Per den 31 december rapporteras att 10 insatser inte har verkställts inom utsatt tid under året. Nio insatser avser kontaktpersoner varav sju är beslut enligt LSS och följaktligen är då två beslut enligt SoL. Ett beslut avser ledsagning enligt SoL. Detta innebär att målet om god ekonomisk hushållning inte uppfylls. Totalt har 752 insatser verkställts inom förvaltningen under året. 3

4 Genomsnittskostnaden för verkställda insatser enligt LSS framgår av redovisade nyckeltal med jämförelse över åren : Nyckeltal åren Verksamhet enligt LSS Boende för vuxna Antal boende 31/ Nettokostnad per boende Standardkostnad Korttidsvistelse Antal beviljade personer Nettokostnad per person Standardkostnad Daglig verksamhet Antal inskrivna personer Nettokostnad per inskriven Standardkostnad Kontaktpersoner Antal 31/ Nettokostnad per kontaktperson Standardkostnad Familjehem Antal 31/ Nettokostnad per familjehemsärende Standardkostnad Avlösarservice Antal 31/ Standardkostnad Ledsagarservice Antal personer 31/ Standardkostnad Personlig assistent Antal personer med pers ass enl LSS Antal personer med pers ass enl LASS Antal personer med pers ass enl SoL Kostnad per beviljad timme lägst 110 kr/h 214 kr/h 155 kr/h 205 kr/h 135kr/h Kostnad per beviljad timme högst 437 kr/h 352 kr/h 316 kr/h 353 kr/h 263kr/h Kostnad per beviljad timme snitt 212 kr/h 221 kr/h 228 kr/h 237 kr/h 203kr/h Antal personer med beviljade insatser enl LSS Målet är inte uppfyllt; insatsen kontaktperson redovisar för handikappnämnden en högre nettokostnad än den riksgenomsnittliga kostnaden; det kan noteras att en sänkning av kostnaden skett över åren och tendensen är en utveckling i rätt riktning. 4

5 Ankomstsamtal Ett av de mål som nämnden vill följa upp under 2010 är att Alla som flyttar in i särskilt boende samt alla som börjar daglig verksamhet och sysselsättning skall ha ett ankomstsamtal. Förvaltningen har tagit fram ett dokument med den information som skall ingå i ett ankomstsamtal. Dokumentet skall när det används till förhållanden för respektive verksamhet. Ankomstsamtalet skall hållas när det första beslutet verkställs. Siffrorna grundar sig på verkställda beslut 2010 från Procapita samt uppgifter från respektive områdeschefer om hur många ankomstsamtal genomförts. Antal verkställda nya beslut 2010 Särskilt boende Genomförda ankomstsamtal Daglig verksamhet Genomförda ankomstsamtal Sysselsättning Genomförda ankomstsamtal Sammanlagt har vi påbörjat verkställighet för 43 insatser under 2010 enligt Procapita, i 40 av dem har vi genomfört ett ankomstsamtal. Uppföljning Fritid Handikappnämnden har ett särskilt ansvar för fritidsfrågor för personer som har ett särskilt boende och för att ge ett personligt stöd för personer med funktionsnedsättningar skall kunna ta del av fritidsutbudet. Nämnden skall även via samverkan medverka till att göra utbudet tillgängligt och till att utveckla utbudet. Flera av kommunens nämnder har också ett ansvar för fritidsfrågor bland annat Idrott och fritidsnämnden samt Kulturnämnden. Fritidskonsulenten är numera med i följande arbetsgrupper: Ungdomsdemokratigruppen - Samverkan med olika förvaltningar för att ta tillvara på de olika ungdomsfrågor som finns inom kommunen och arbeta för att unga människors engagemang, tankar och idéer betraktas som en resurs för samhällsutvecklingen. Folkhälsorådet - Arbetar med folkhälsofrågor och hur vi kan skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för invånarna i Karlskrona kommun. Gruppens arbetsområden är: - Den psykosociala hälsan. - Minska bruket av alkohol, tobak och droger. - Öka den fysiska aktiviteten. - Äldre, funktionsnedsatta med flera skall erbjudas motion eller träning på egna villkor. - Sund inom- och utomhusmiljö. - Säkra miljöer och produkter. Arbetsgrupp Wämödagen - Arbetar med Wämödagen som genomförs i juni månad var år i samarbete med äldreförvaltningen och olika föreningar. Dagen ska erbjuda ett utbud av aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kultur i Blekinge - Arbetsgrupp som har som huvud mål att arbeta med Festival Special som är en vecka med föreläsningar och festivaldag som riktar sig till vårdpersonal, omsorgspolitiker, chefer inom omsorgen och funktionsnedsatta. Arbetsgruppen består av olika studieförbund, kulturförvaltningen, kulturskolan, Blekinge museum, Musik i Blekinge, Marinmuseum och andra kulturinstanser i länet. 5

6 Under 2010 utvecklades arbetet till att börja jobba med att skapa möjligheter till kultur som arbete för funktionsnedsatta i hela Blekinge. Blekinge Handikappidrottsförbund Samverka med Handikappidrottsförbundet, Blekinge idrottsförbund och kommunens föreningar för att utbilda ledare och öppna upp våra föreningar för alla grupper av deltagare. Vi genomför även flera läger i samarbete med Handikappidrottsförbundet och Blekinge idrottsförbund. Under 2010 genomfördes även en folkhälsovecka där fritidskonsulenten deltog som föreläsare och talade om funktionsnedsattas fritid. Konsulentgruppen i Blekinge består av fritidskonsulenter från varje kommun som samverkar i flera aktiviteter. Under 2010 har man i gruppen bestämt att samverka mer över kommungränserna för att erbjuda ett bredare utbud av aktiviteter och få ett större underlag av deltagare till arrangemang och utfärder. Barngruppen som jobbar med ett vidgat barnperspektiv inom handikappförvaltningen och där fritidskonsulenten finns med för att föra in tankar om barns fritid. Fritidsrådet som är ett antal av våra anställda ute i våra gruppbostäder som tillsammans med fritidskonsulenten ser över och planerar vilket fritidsutbud som vi ska erbjuda inom handikappförvaltningen och som inte kan tillgodoses via föreningar eller andra instanser. Under 2010 har samverkan med Kulturförvaltningen ökat och vi ser framöver flera arrangemang och tillfällen där vi har ett starkt samarbete på gång. Under hösten 2010 genomfördes bland annat en barnkonsert i konsthallen som framöver kommer vara ett gemensamt arrangemang. Utvecklingschef Tomas Gotthardsson har sammanställt redovisningen av områdena, Ankomstsamtal och Uppföljning fritid. 6

7 Förvaltningsledningens målredovisning balanserade styrkort Förvaltningen bryter ner de av fullmäktige och nämnden angivna målen i modellen balanserat styrkort med fyra perspektiv: Brukare Brukaren i centrum Personal Den goda arbetsplatsen med det tydliga uppdraget Verksamhet Göra rätt saker på rätt sätt Ekonomi Bästa möjliga kvalité för tilldelade resurser Verksamheten - vi skall göra rätt saker på rätt sätt Avgörande faktorer Aktiviteter Nyckeltal Vi har multikompetenta arbetsgrupper i våra verksamheter KSS är implementerade i vissa verksamheter Analys av kompetensbehov i arbetsgrupperna Antal KSS Varje arbetsgrupp har en kompetensplan i sitt måldokument Verksamhetens mål och uppdrag är kända av alla Vi tillämpar kända rutiner/arbetsformer Dokumentationen är kvalitetssäkrad Varje arbetsgrupp har ett uppdaterat måldokument Uppdragsbeskrivningar som tydliggör ansvar och befogenheter i våra olika roller. Processbeskrivningar av verksamheten påbörjade Öka dokumentationen i ProCapita 100% Processbeskrivningar klara, 6 st Arbetsgrupper har läs/skrivbehörighet Resultat st KSS är anställda (3 barnverksamhet, 2 autism vuxna, 1 mobilt team ho, 1 dv, 1 samsjuklighet). Kompetensplan i varje måldokument är inte genomfört, fortsätter Varje arbetsgrupp har ett måldokument med några undantag. Uppdragsbeskrivningar är genomfört enligt beslut. Processbeskrivningar som är klara: beslut/verkställighet, intresseanmälan/ansökan; samt inom område personal (processbeskr/rutin): rekrytering, tjänstbarhetsintyg, registerkontroll, utvärdering, bokning, ansökan om ledighet, tillfällig frånvaro 7 arbetsgrupper har läs/skrivbehörighet i ProCapita. 7

8 Brukaren i centrum Rättsäkert beslut - Individuellt utformat stöd - Öka den enskildes självständighet Avgörande faktorer Aktiviteter Nyckeltal Handläggning, utformning och genomförande av stöd sker i dialog med den enskilde 1) Beslut inom 90 dagar 2) Genomförande planer ska upprättas 3) Projekt - kognitivt stöd 4) Kartläggning och stöd avseende kommunikation 1) Beslut 98% 2) Genomförandeplan 75% 3) 40 medarb inom soc psyk har utbildats 4) Kunna svara JA eller NEJ 100% Vi har en dialog med brukare och organisationer Brukarna har tillgång till nya sociala arenor 1) Möter brukarorganisationer och brukarråd 2) Utvecklad metod för att tillvarata brukarens synpunkter (fokusgrupper) 1) Skapa träffpunkter/mötesplatser 1) Brukarråd soc psyk 2) 5 fokusgrupper har genomförts 1) 1 ny träffpunkt har öppnat Anhöriga har tillgång till eget stöd 1) Kartlägga behov av eget stöd, skapa nätverk 1) Plan för förvaltningens anhörigstöd är framtagen Resultat 2010 Beslut inom 90 dagar: 3 beslut har dröjt mer än 90 dagar (2 avslag pers ass, 1 avslag kontaktpers); sammanlagt togs 1407 st beslut under Genomförandeplan: ej kartlagt Utbildning kognitivt stöd se särskild projektredovisning. Kartläggning Ja/Nej: Ej genomfört Brukarråd socialpsykiatri är etablerat. 5 fokusgrupper har genomförts (inför enkät assistans + socialpsykiatri; Nya JBV, Lösen, NPFrevision/påbörjad). En träffpunkt har öppnat =Kulturpalettens lokal. Anhörigstöd se särskild projektredovisning. 8

9 Ekonomi - bästa möjliga kvalitet utifrån tilldelade resurser Avgörande faktorer Aktiviteter Nyckeltal Faktorer som påverkar utfallet fångas upp vid uppföljningen för tidiga åtgärder Omfördelning av resurser i verksamheten under löpande budgetår Effektiv bemanning Utveckla rutin för tertialuppföljningen Utveckla resursfördelningssystemet Resultatdialog Ta fram nytt årsarbtids-avtal Förstärka resursenheten (Kontroll på LAS-dagar) Rambeslut för verkställighet utifrån aktuellt behov Kostnad per brukare och år i särskilt boende kr Kostnad per timma LASS/LSS: 253kr/242kr Minska antal timanställda med 12 ÅA Resultat 2010 Kostnad per brukare och år i särskilt boende: kr Kostnad assistans per timma, LASS/LSS: 266 kr / 221 kr Resursfördelningssystemet återstår att utveckla inom område socialpsykiatri; nivåbedöming är genomförd som steg ett. Resultatdialogen fungerar som mall och utgångspunkt för omfördelning av resurser i förhållande till förändringar i befintlig/egen verksamhet. Timanställda har minskat utöver målsättning, utfall: 19,83 åa. 9

10 Personal och arbetsmiljö - den goda arbetsplatsen med det tydliga uppdraget Avgörande faktorer Aktiviteter Nyckeltal Vi har ett tydligt och tillgängligt ledarskap. Vi får återkoppling på vårt arbete. Vi kan se resultatet av vårt arbete. Vi känner oss delaktiga vid arbetsplatsens förändringar Vi tar ansvar för arbetsmiljön och upplever att vi mår bra Alla chefer deltar i ledarprogammet Löne- och medarbetarsamtal genomförs Skapa verktyg för att kunna reflektera över sitt arbete. Risk- och konsekvensanalys genomförs innan förändringar. Tillämpa FAS-verktyget Ledarprogammet 100 % Löne- och medarbetarsamtal 98% Vi har 3 verktyg 85 % av medarbetarna känner delaktighet (uppf. medarb.enkät) 1) Sjukfrånvaro minskar med 3 dagar per anställd 2) Frisknärvaro 55 % 3) 90 % av medarbetarna mår bra. (uppf.medarb.enkät) Resultat 2010 Deltagande i ledarprogrammet 100%, målet är uppfyllt. Genomfört löne- och medarbetarsamtal 98% - uppföljning medarbetarenkät st verktyg för att reflektera över sitt arbete: S Johannesson/Dv, utvecklingsdagar vår och höst, verksamhetens planeringsdagar. Känslan av delaktighet hos medarbetarna, 85% - uppföljning medarenkät Sjukfrånvaro har minskat per anställd, utfall: 3,1 dgr Förvaltningen kommer att beakta utfallet i redovisade nyckeltal i verksamhetsplan och revidering av styrkort Kommentar: Våren 2010 genomfördes en studie som fick titeln Utformning av balanserat styrkort i handikappförvaltningen i Karlskrona kommun (Linnéuniversitetet, ämnesfördjupande arbete i ekonomistyrning, förf. L Edler, E Isacsson, M Johannesson, L Svensson). I rapporten konstateras följande, citat: Förvaltningen har kommit en bra bit på vägen i sitt arbete med att utforma ett balanserat styrkort. De har en bra vision utifrån vilken strategierna är väl förankrade, däremot behöver de förmedla visionen till medarbetarna på ett bättre sätt. De valda perspektiven och målen är väl framtagna, däremot saknar vi ett utvecklings- och lärandeperspektiv. Aktiviteterna och nyckeltalen har vissa brister och bör därför genomarbetas. De har skapat orsak verkan - samband inom och mellan sina perspektiv, vilket är mycket bra; det sambandet bör de ha i åtanke vid framtida revideringar och nedbrytningar av styrkortet. Förvaltningen bör utforma en handlingsplan för att fullborda styrkortet. 10

11 Det är givetvis tacksamt att få en sådan gedigen återkoppling på vårt arbete med styrkorten som studien som helhet innebär. Sammanfattningen ovan belyser att vi har ett fortsatt utvecklingsarbete att göra med våra styrkort och det kommer vi att beakta inför Medborgardialog Framtidsprogrammet Den så kallade framtidsgruppen med representation från brukarorganisationer och nämnden har under året genomfört sitt uppdrag enligt den plan som beslutats. Framtidsgruppens dialog har strukturerats utifrån ett antal temaområden som var för sig berör centrala och viktiga livsområden för brukarna: Boende Arbete Fritid Kompetens Anhörigstöd Biståndsbedömning I Framtidsprogrammet kommer resultatet av dessa dialoger att redovisas och kopplas till handikappolitiska målsättningar. Det processinriktade arbetssättet som utgjort bas för det kommande Framtidsprogrammet kommer att avspegla sig i slutresultatet förutom att markera inriktning för planering av de insatser som ligger inom handikappnämndens ansvarsområde, innebär Framtidsprogrammet ett ställningstagande för hela kommunens ansvar för att medborgare med funktionsnedsättning ska kunna Leva som andra. Det nationella och forskarperspektivet i Framtidsprogrammet har stärkts genom att länets FoU-enhet involverats i arbetet under året som gått. Framtidsprogrammet kommer att presenteras för den nytillträdda handikappnämnden med förslag till beslut i början av 2011 och därefter stadfästas genom beslut i Kommunfullmäktige. Brukarundersökningar Under verksamhetsåret har två brukarundersökningar genomförts i samverkan mellan länets kommuner och Kompetenscentrum (FoU). Undersökningarna omfattar två stora verksamheter inom nämndens ansvarsområde: Personlig assistans Socialpsykiatri Båda undersökningarna har haft ett uttalat brukarperspektiv. T ex har samtal med brukare genomförts i så kallade fokusgrupper i avsikt att ta fram underlag för relevanta enkätfrågor. Enkätresultatet har varit föremål för redogörelser direkt inför nämnden. Det återstår att följa upp undersökningsresultatet delvis görs det i Framtidsprogrammets strategiska målsättningar, medan annan kunskap om brukarnas upplevelse av insatser måste bearbetas av ansvariga i verksamheten. Det kan tilläggas att en motsvarande undersökning genomfördes inom handikappomsorgen (särskilt boende och daglig verksamhet) under Därmed har nämnden fått resultat från genomförda brukarundersökningar inom samtliga av sina ansvarsområden under den gångna mandatperioden. I tjänsten Maria Persson Förvaltningschef 11

12 2. Kvalitetssäkring redovisning av synpunkter, anmälningar och tillsyner samt åtgärder Tillsyn Under 2010 har vi inte haft någon tillsyn från socialstyrelsen. Under året har tillsynsverksamheten flyttat från Länsstyrelsen i Blekinge till Socialstyrelsen och är lokaliserad till Malmö. Anmälningar enligt Lex Sarah, synpunkter och klagomål Under året har vi haft fyra anmälningar enligt Lex Sarah, 24a LSS. Två av dem har gällt bemötande och kränkning, en brist i omsorgerna och en rubricerades som annat. Förslag till åtgärder med anledning av Lex Sarah 24a LSS: Pröva den personliga lämpligheten noga vid rekrytering till jobb inom handikappförvaltningen. Personer i en svår livssituation skall bo kvar i sin kända miljö och inte behöver flytta för att få rätt stöd. När vi måste göra förändringar för personer skall vi göra riskanalyser. De skall göras utifrån brukarens perspektiv. Verksamheten skall förstå hur brukaren förstår det som skall hända. Aktuella riktlinjer och handlingsplaner tas fram. Vid gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning behöver vi utveckla vårdplanering med Landstingets Psykiatrin. Sjuksköterskornas jourverksamhet behöver bättre kunskap om villkoren vid handikappomsorgens gruppbostäder. Verksamheten för personer med utvecklingsstörning behöver mer kunskap om psykiatri och vi behöver förbättra utbytet mellan socialpsykiatrin och omsorgen om utvecklingsstörda. Kvalitetssäkringssamordnare Under året har vi påbörjat arbetet med att ta fram underlag för kvalitetssäkringssamordnarnas (KSS) arbetsuppgifter. Vi skall arbeta med att säkra kvalitet i hela organisationen. Det skall finnas en person i varje arbetsgrupp som har en extrauppgift, att samordna säkring av kvalitet. Vi har börjat med att lägga grunden för det uppdrag som KSS skall innebära. Beskrivning av uppdraget som Kvalitetssäkringssamordnare Verksamhet skall bedrivas så att det ger insatser av rätt kvalitet till enskilda personer. Det är viktigt att arbetet med att säkra kvalitet börjar där verksamheten har sin kärna dvs. i mötet med de personer som verksamheten är till för. Kvalitetssäkring skall ha sin utgångspunkt i mötet mellan brukare och anställd. Kvalitet Kvalitet anger den egenskap en vara eller en tjänst har som gör att den tillgodoser ett behov. Att en vara eller tjänst har en bra kvalitet innebär att den tillgodoser rätt behov. Att en vara eller en tjänst har rätt kvalitet innebär att resurserna använts på bästa sätt för att de skall tillgodose rätt behov Att säkra kvalitet Den som skall ta emot våra tjänster får det den skall ha för att tillgodose sitt/sina behov. De som skall utföra tjänsten vet vad de skall göra. Verksamheten följer upp att tjänsten utförs på rätt sätt och utvärderar att tjänsten fyller det behov som var avsett. 12

13 Arbetsuppgifter Uppdraget som kvalitetssäkringssamordnare är ett uppdrag utöver det ordinarie uppdraget på enheten. Samordna arbetet med att säkra kvalitet. Bollplank i det pedagogiska arbetet med den enskilde Utveckla ett handledande förhållningssätt som bygger kunskap via reflektion i arbetsgruppen Ansvara för att dokument och rutiner för kvalitetssäkring finns och är anpassade för enheten. Stöd till övriga vid enheten så de kan använda dokument enligt rutinerna. Stöd till övriga vid uppföljningar/utvärderingar av tjänsterna i verksamheten. Ställa samman uppföljning och utvärdering vid enheten för att skapa underlag för enhetens utvecklingsarbete. Vara delaktig i att utveckla förvaltningens kvalitetsarbete via nätverk med övriga KSSare. I tjänsten Tomas Gotthardsson Utvecklingschef 13

14 3. Handlingsplan för ett förstärkt barnperspektiv Barngruppen Ansvarsområde Barngruppen består av områdeschefer, handläggare, kurator och fritidskonsulent som alla arbetar med utredningar, verksamheter, aktiviteter och insatser riktade till barn och ungdomar under 18år. Handläggning och verkställighet i ärenden där det finns barn inblandade är ofta väldigt komplexa och barngruppen träffas därför kontinuerligt. Barngruppens träffar är bland annat ett bra forum för intern handledning och för att diskutera lagar, riktlinjer, vårt arbetssätt, förhållningssätt och etik. Under 2010 har barngruppen arbetat aktivt med att utveckla arbetet med ett förstärkt barnperspektiv utifrån Handlingsplanen som nämnden fastslog i slutet av december Måluppfyllelse Prioriterade aktiviteter och mål för 2010 har varit: att arbeta fram ett till målgrupperna anpassat informationsmaterial Barngruppen har tagit fram en lättläst informationsbroschyr om LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Dokumentet kan användas på olika sätt; läskunniga kan få ett eget exemplar att läsa eller så kan handläggare, verkställare och föräldrar ha broschyren som utgångspunkt för att kunna förbereda barnet/ungdomen inför utredningar och uppföljningar. I broschyren finns också en skiss över hur vår arbetsgång ser ut samt vem som ansvarar för vad, handläggare eller verkställare. att ta fram ett för myndighetskontoret och verkställare gemensamt metodmaterial Under 2010 har det beslutats att både handläggare och verkställare ska utbildas i samtalsmattan som är en metod för kommunikation. Då det finns många barn och ungdomar i våra verksamheter som har en nedsatt kommunikativ förmåga ser barngruppen detta som en naturlig grund för att arbeta vidare med ett förstärkt barnperspektiv. att göra handlingsplanen känd och inleda ett attitydarbete för ett stärkt barnperspektiv Barngruppen har arbetat med detta mål på många olika sätt. Områdescheferna har presenterat handlingsplanen för personalen i verksamheterna. Olika representanter från barngruppen har varit med i olika forum för att belysa vikten av barns delaktighet, bland annat på en nätverksträff med representanter från andra kommuner i Bleking, vi har presenterat arbetet på handikapprådet samt vid flertalet tillfällen träffat KSSarna (kvalitetssäkringssamordnarna) som arbetar i barnverksamheterna. Barngruppen har också samverkat med projektet Egen växtkraft, projektet är ett samverkansprojekt mellan BO (barnombudsmannen), arvsfonden och handikappförbunden. Egen växtkraft har kartlagt hur barns delaktighet i Sverige ser ut samt hur vi kan arbeta för att barn och ungdomars delaktighet och möjlighet att påverka sin situation kan stärkas. Genom denna samverkan har seminarium hållits där det funnits utrymme att diskutera och utveckla tankar om detta arbete. Genom projektet fick vi också kontakt med Christina Rhenlund, psykolog och författare, som kom till Karlskrona vid två tillfällen och höll föreläsningar och ett seminarium med barngruppen. All personal i handikappförvaltningen var inbjuda till dessa föreläsningstillfällen. Särskilda händelser under året Barngruppen har även under 2010, utöver de prioriterade aktiviteterna och målen, påbörjat arbetet med många av de andra punkterna i handlingsplanen. Vi minimerar antalet verkställare i den mån det går, kompetensen hos personal i verksamheterna har breddats t.ex. genom att man anställer pedagoger och KSSare men också genom fortbildning i t.ex. alternativ kommunikation och föreläsningen av Christina Rhenlund. Obligatorisk registerkontroll har införts för nyanställda och nya uppdragstagare. Handläggare och verkställare gör gemensamma hembesök vid t.ex. uppföljningar när möjligt finns och arbetet med extern samverkan är påbörjad med bl.a. skola och habilitering. 14

15 Samtliga handläggare och verkställare har gått grundutbildning i dokumentationssystemet BBIC (Barns behov i centrum). Särskilda utvecklingsområden 2011 Barnverksamheterna i Handikappförvaltningen kommer att få i uppdrag att, tillsammans med barn/ungdomar i respektive verksamhet, ta fram ett informationsmaterial om deras verksamhet. Informationsmaterialet ska kunna användas för att informera och visa barn/ungdomar vad respektive insats innebär. Barngruppen kommer att vara samordnare och bollplank för detta arbete. Barngruppen har under 2010 diskuterat hur vi ska kunna kvalitetssäkra och dokumentera arbetat med barns delaktighet. Barngruppen tycker att arbetet ska dokumenteras i det befintliga verksamhetssystemet, procapita, men att mallar liknande dem i BBIC ska arbetas fram. Brukarundersökningar, både till barn/ungdomar och till föräldrar, har diskuterats för att kvalitetssäkra arbetet. Handläggare och verkställare ska genomgå gemensam utbildning i samtalsmattan som ett led i ett gemensamt metodmaterial. Arbeta för en attitydförändring när det gäller barns rätt till delaktighet samt fortsätta arbetet med att göra handlingsplanen känd. I tjänsten Annika Lundberg Kurator 15

16 4. Projekt anhörigstöd Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som i korthet innebär att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Efter ändringen i socialtjänstlagen beslutades att handikappförvaltningen skall arbeta med ett anhörigstöd som är anpassat efter de anhöriga som har närstående med en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Projektet startade den 1 oktober Till projektet knöts en inre referensgrupp bestående av representanter från handikappförvaltningen. En fokusgrupp med anhöriga har genomförts. En enkät distribuerades till föräldrar till särskoleelever. Det var dock ingen som svarade. Informationsmaterial har tagits fram och spridits till landstingets verksamheter och kuratorn med ansvar för projektet har varit ute i föreningar och i verksamheter och informerat och försökt ta reda behov och intresse av anhörigstöd. Under hösten 2010 ordnades anhörigcaféer vid sju tillfällen i lokaler på Urmakargränd på kvällstid. Efter att ha lyssnat på anhöriga som svarat på frågan vad man som anhörig anser vara det viktigaste stödet visar det sig att det finns sex olika typer av anhörigstöd som efterfrågas. Dessa är: Bemötande Samtal Utbildning och information Aktiviteter Samarbete I tjänsten Annette Thiman Kurator anhörigstöd 16

17 5. Myndighetsavdelningens - årsberättelse och måluppfyllelse Ansvarsområde Myndighetskontoret ansvarar för myndighetsutövningen i hela organisationen. Verksamhetens mål är att tillförsäkra den enskilde en rättssäker handläggning och leda till för den enskilde ett korrekt beslut, invägt även annan lagstiftning, förordningar och riktlinjer utifrån delegation. Gällande lagstiftning/områden: LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade och SoL - Socialtjänstlagen för yngre personer i behov av stöd (under 65 år), Psykiatrireformen - dvs. personer med långvariga och allvarliga psykiska funktionshinder samt handläggning av parkeringstillstånd enligt Trafikförordningen. Huvudsakliga arbetsuppgifter för biståndshandläggare är att utreda behov av bistånd/insatser efter ansökan/anmälan, dokumentera, fatta beslut och beställa insatser. Huvudansvar för samordning av insatser samt samverkan med andra berörda myndigheter. Hembesök/vårdplaneringar, telefonkontakt för att ge information, rådgivning m.m. Fortlöpande inventeringar av funktionshindrades behov av stöd, uppföljningar och omprövningar av tidigare beslut. Myndighetskontorets mål - uppföljning/utvärdering och kommentar Myndighetskontoret har under 2010 fortsatt arbeta praktiskt med tidigare uppsatt mål: - Handlingsplan barnperspektivet i handläggningsarbetet/dokumentation. I övrigt har arbetet 2010 fokuserats på personal/arbetsmiljö då arbetssituationen på Myndighetskontoret varit ansträngt på grund av hög arbetsbelastning/sjukskrivningar i början av året, handlingsplan är upprättad. Arbetet med hur vi hanterar en hög arbetsbelastning/arbetsmetoder/prioriteringar måste fortsätta under Utvärdering Antal upprättade individuella planer är 16 st för 2010 ( , ) Särskilda händelser under året Rekrytering av vikarierande biståndshandläggare inom socialpsykiatrin under början av året då ordinarie handläggare gick på föräldraledighet. Gällande beviljade hemtjänsttimmar har de fortsatt att ligga på en hög nivå samt att det har varit en stor volymökning av antal beviljade korttidsdygn under året (se under ekonomisk uppföljning - resultat, statistik) Flera samordningsmöten har genomförts för planering tillsammans med landstingets psykiatri där ärendena varit komplicerade med behov av täta uppföljningar. Ett antal överklagande av avslagsbeslut gällande personlig assistans har krävt mycket tid då ansökningarna har blivit mer omfattande, ansökningarna avser fler timmar och oftast är assistansbolagen inblandade redan från början vid ansökningstillfället. Förändringar i datasystemet har inneburit merarbete då alla pågående hemtjänstärende har fått läggas om. Deltagande i workshops 2 halvdagar inför eventuellt införande av hemsjukvård. En handläggare har deltagit i en arbetsgrupp som har utarbetat lokala riktlinjer i Blekinge för demensfrågor (5 halvdagar samt 1 heldag) Informationsinsatser om LSS och SoL har gjorts till föräldragrupp på habiliteringen, till personalgrupp, barn och fritidsprogrammet vid två tillfällen. Information om handlingsplanen för ett förstärkt barnperspektiv i verksamhetsrådet FOU samt Kommunala handikapprådet. Deltagande i processgrupp för barn och ungdomar med kognitiva svårigheter tillsammans med BUF och SF. 17

18 Deltagande i Pratorgrupp - utveckling av nytt rapporteringssystem mellan kommun och Landsting samt två heldagsutbildningar för samtliga berörd personal. Deltagande i seminariedag angående Förslag till nationella riktlinjer för insatser vid schizofreni / medverkande bl.a. Socialstyrelsen. Processgrupp med arbete inför uppstart av boende för personer med psykiska funktionshinder och beroendeproblematik tillsammans med ADS. Kompetensutveckling/föreläsningar: Att lämna svåra och ovälkomna beslut - föreläsare Jacob Carlander En halvdagsföreläsning - Varför mår man så dåligt när man har det så bra? LSS-utbildning Nya LSS genom BKC med Jonas Reinoldsson Endags grundläggande utbildning LSS - en handläggare Halvdagsföreläsning -våld i nära relationer Barnperspektivet - Christina Rehnlund Seminarium - egen växtkraft -utgångspunkt barnperspektivet Utbildning gällande psykosdiagnoser ADHD-coachning - föreläsning med Lars Petersson angående stöd till vuxna Kvalitetssäkring Samverkan i barnteamet internt och fortsatt arbete med handlingsplan barnperspektiv. Samverkansmöte mellan habilitering - Carpe Diem/Rosenholm. Samverkan med Socialförvaltningen har skett i ärenden gällande barn/ungdomar vilket har underlättat då samarbetet har fungerat bra. Samverkan mellan Klimatgatan, Rosenholm och NPF-teamet, 2ggr/år. Regelbundna möten mellan handläggare SoL/LSS för diskussion angående ärendehandläggning och likartade ärenden. Upprättade rutiner angående riktlinjer gällande stödboende för personer med psykiska funktionshinder och beroendeproblematik tillsammans med ADS. Fortsatta möten i gemensam samarbetsgrupp med Landstingets psykiatri enligt samverkansavtal. Utmaningar för 2011 Planeringsförutsättningar/tid för analys gällande kommande behov måste öka. Under året finns behov av att diskutera svårigheter att kunna tillgodose behov av korttidsboende/särskilt boende för vissa grupper ex yngre personer med funktionshinder, alkoholdemens och fysiska handikapp. Behov av utveckling av ett vidare stöd till ungdomar16-18 år som inte är aktuella för Internat Rosenholm som idag har korttidsvistelse på Klimatgatan, även hur vi möter behov av volymökningar när det gäller korttidsvistelse för mindre barn. Behov av utökad samverkan med Socialförvaltningen gällande stöd/metodiskt arbete till föräldrar med barn/ungdomar med NPF-diagnos för att möjliggöra kvarboende i föräldrahemmet som ett alternativ till särskilt boende/placering. Behov av översyn gällande ökat antal korttidsplatser för personer med psykiska funktionshinder. Detta med anledning av förändringar inom landstingets psykiatri där slutenvårdsplatser har minskat vilket lett till kortare vårdtider samt ökat behov av korttidsboende./boendeplatser. Ett utökat antal korttidsplatser för målgruppen skulle innebära att tid finns för rehabilitering efter utskrivning från slutenvården/att möjliggöra att det kan fungera med eget boende och boendestöd för flera personer. Nystartat gruppboende i Inglatorp förväntas inte tillgodose alla behov av boendeplatser.(fn 8 personer som är inventerade/under planering eller har lämnat in ansökan) 18

19 Även förändringar inom landstingets organisation av öppenvård - mellanvård har lett till ett ökat behov av stödinsatser gällande ex boendestöd och då stödbehoven är mer sammansatta och komplexa finns behov av utveckling gällande kompetens samt modeller för konkret samverkan/samarbete i individärenden men även inom verksamheter. Exempel på nya grupper från psykiatrin - yngre personer med självskadebeteende och tilläggshandikapp, personer med Aspergers syndrom och svår tvångsproblematik. Diskussion med verkställigheten om innehållet i olika former av boende/stödinsatser, ex servicebostad där de insatser som ges inte motsvarar de behov som finns hos individen och tillgång till gemensamhetslokal/träffpunkt för olika målgrupper som har öppet de tider det finns behov. Ekonomisk uppföljning - kommentar (resultat statistik) SoL-insatser Hemtjänst Under året har antal beviljade hemtjänsttimmar fortsatt att vara på en hög nivå. Timmarna under 2010 var som högst i januari månad på 3800 timmar, för att därefter minska from juni månad. I slutet av året var beviljade hemtjänsttimmar närmare (jmfr 2600 antal timmar beviljade december 2008, 3700 timmar i slutet av 2009) Volymökningarna består till stor del av nya ärenden samt utökningar i pågående ärende när personer blivit sämre. 40 nya personer med behov av insatser p.g.a. reumatisk sjukdom, stroke, stroke/missbruk, palliativ vård, Parkinsons sjukdom, rörelsehinder, kognitiva svårigheter - hjärnskador, skada p.g.a. olycka, ryggoperation/knäoperation, operation tumörer.(total beviljad tid under året t/månad) 22 utökningar i redan pågående ärende p.g.a. försämrade funktioner/hälsa (total beviljad tid under året +378 t/mån) Tre personer i behov av tillfällig hjälp efter operation (total beviljad tid +67,5t/mån) En person med tidigare hjälp från hemtjänsten har fått LASS från Försäkringskassan (-38 t/mån) En person har fått beslut om personlig assistent enligt LSS i avvaktan på Försäkringskassans beslut (-155t) Två personer flyttat till särskilt boende(-291 t/mån) Minskning i pågående ärende för nio personer (-267 t/mån) Nio personer är avslutade p.g.a. tillfälligt behov/avlidna (-378 t/mån) Elva personer har fyllt 65 år där kostnaden gått över till ÄF (-778 t/mån) Nio personer har dock valt att kvarstå inom HF Korttidsplatser En volymökning av antal köpta korttidsplatser har skett under året. Under tidigare år har antal korttidsplatser legat på igenomsnitt 65 dygn/månad. Sedan maj-december har genomsnittsdygnen varit 131,5 dygn/månad. Förutom de vanliga besluten om korttidsplats efter sjukhusvistelse för rehabilitering innan hemgång (10 personer / totalt 220 dygn) samt personer med palliativ diagnos (5 personer totalt 195 dygn varav 90 dygn i väntan på särskilt boende) har anledning till detta varit att det under året funnits personer som beviljats korttidsplats efter sjukhusvistelse med stora omvårdnadsbehov där antalet dygn varit många innan personerna har kunnat planeras vidare. En del av dessa har haft ett funktionshinder sedan tidigare och därefter fått ytterligare sjukdomar vilket resulterat att personens funktionsförmåga blivit betydligt försämrad och tagit längre tid att mobilisera/rehabilitera. Andra exempel på orsaker till beslut om korttidsplats har varit att det funnits ett stort omvårdnadsbehov där personen varit svårmobiliserad/svårmotiverad, har inte velat söka särskilt boende eller bostadsanpassning. Personer i väntan på operation, i väntan på utredning - kognitiva svårigheter - därefter väntan på särskilt boende, väntan på särskilt boende demens som inte har kunnat vara kvar i den egna bostaden. En person har väntat på en omfattande bostadsanpassning i hemmet, en person har saknat bostad. 19

20 Två personer har blivit beviljade växelvård, en person har beviljats avlastningsplats på Oasen. LSS Volymökningar Personlig assistans LSS - LASS vuxna 1 beslut om personlig assistent enligt LSS i avvaktan på Försäkringskassans beslut- har nu fått LASS.7 avslag personlig assistent enligt LSS, varav 3 delavslag där dom fattats i 2 ärende av Förvaltningsrätten med utfall enligt kommunens beslut. 3 av överklaganden har ännu inte avgjorts, 1 ärende har överklagats vidare och personen har fått prövningstillstånd i Kammarrätten.1 person har valt att inte överklaga utan lämnat in en ny ansökan. 1 nytt beslut LASS Bostad med särskild service 2 beslut om bostad med särskild service, 7 beslut om servicebostad, 1 beslut om förhandsbesked angående rätten till bostad med särskild service Daglig verksamhet - 15 nya beslut Individuell plan - Upprättade individuella planer är 7. Barn/ungdom Volymökningar: 32 nya ärende under året, varav 5 avser korttidsvistelse i familj, 6 på korttidshem, 5 beslut om avlösarservice, 1 avslag avlösarservice, 2 beslut om lägervistelse, 4 beslut om korttidstillsyn, 3 beslut om kontaktperson.2 beslut om personlig assistent enligt LSS varav 1 i avvaktan på Försäkringskassans beslut där barnet fått LASS.3 avslag på ansökan om personlig assistent enligt LSS, överklagan har inte kommit in i dessa ärenden. Fyra nya LASS-ärende Individuella plan - Antal upprättade individuella planer är 4. Psykiatri/NPF Boende barn/ungdom Tre nya beslut 9:8 LSS, boende på Rosenholm samtidigt har tre personer flyttat från Rosenholm. En extern placering 9:8 LSS avslutad under slutet av året, är placerad av Socialförvaltningen. En extern SoL-placering gemensamt med Socialförvaltningen. Vuxna Volymökningar 33 nya personer under året, varav boendestöd socialpsykiatriska teamet/npf-teamet har haft 27 nya ärenden. Nio beslut om sysselsättning enligt SoL, två beslut LSS-daglig verksamhet, två beslut LSS servicebostad, tre beslut om korttidsplats, ett beslut om stödboende enligt SoL. En extern placering utanför kommunen gemensamt med Landstinget från och med april månad. I en sedan tidigare pågående extern placering har det funnits behov av extra resurser så dygnskostnaden har ökat betydligt från och med juni månad och fram till dess att placeringen avslutades i slutet av året. En extern placering gemensamt med ADS som avslutades under hösten. Nio avslutade ärenden boendestöd. Tre avslag boendestöd/kontaktperson varav två överklagat till förvaltningsrätten, i ett av ärendena har dom utfallit enligt kommunens beslut, ett överklagande är inte avgjort. Individuell plan - Antal upprättade individuella planer är 5. I tjänsten Ingrid Karlsson, Myndighetschef Britt Gustavsson, biståndshandläggare Laila Nordgren, biståndshandläggare Liselotte Mellqvist, biståndshandläggare Marie Meijer Dahl, biståndshandläggare Josefin Blomqvist, biståndshandläggare Carina Henriksson, biståndshandläggare Johanna Wallin, biståndshandläggare 20

21 6. Team HO vuxna - årsberättelse och måluppfyllelse Ansvarsområde gällande Sol- och LSS-lagstiftning Gruppbostäder, servicelägenheter och boendestöd samt daglig verksamhet för vuxna, korttids och tillsynsverksamhet för barn och ungdomar samt korttidsboende för vuxna, särskilt boende för barn, timbank, resurspool och tvåringar för hela verksamheten, ledsagning, hemtjänst och kontaktpersoner. Teamets mål Utveckla strategier för vårt gemensamma arbete i teamet och övriga team. Detta mål är uppfyllt under Finna strategier för att kompetensutveckla personal efter de individuella utvecklingsplaner som gjordes under Detta mål är inte uppfyllt pga. bristande ekonomiska resurser. Särskilda händelser under året Mycket kraft och energi har lagts på rehabilitering av långtidssjukskrivna med anledning av försäkringskassans tillämpning av ny lagstiftning. En grupp i daglig verksamhet har flyttat in i nya lokaler, i och med detta kan verksamheten växa. En gruppbostad belägen i ett flerfamiljshus i Lyckeby, tvingades man att evakuera de boende p.g.a. brand i en privat lägenhet. Förvaltningens brandutbildning för personalen samt de mycket goda stödinsatserna av räddningstjänsten och samverkan med hyresvärden minimerade besvären för hyresgäster och personal. Samverkansgruppen för Blåvingens om och tillbyggnad avslutade sitt uppdrag under året. Gruppen har bestått av representanter från föräldrar, personal och förvaltning. Arbetet har genomförts i en mycket god anda med stor lyhördhet och respekt för varandras synpunkter. Stora arbetsinsatser har lagts i alla berörda verksamheter gällande problem i samband med det nya avtalet med arbetsresor till daglig verksamhet. I de verksamheter där det finns datorer har personalen börjat använda DAMEN för uttag av planerad ledighet. Systembyte har skett från OVK till Prator. Som ett led i att utveckla våra multikompetenta team och kvalitetssäkra verksamheten har det under året rekryterats ytterligare fyra KSS:are. Kommunsjuksköterskorna har gett generella medicindelegationer till personal inom resursen och resurspoolen. Kvalitetssäkring Som ett led i att ytterligare kvalitetssäkra verksamheterna har bl.a. följande utbildningar och studiebesök genomförts under året: tydliggörande pedagogik - 3 dagar tydliggörande alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) fortsatt brandutbildning enligt plan föreläsning av Bo Hejlskovs Problemskapande beteende hur bemöter vi studiebesök i Växjö och Eskilstuna för våra KSS:are i syfte att utveckla deras yrkesroll nätverksarbetet och studiebesök har genomförts i 3KHVs kommuner inom daglig verksamhet utbildning i dokumentation i Procapita har påbörjats under 2010 för att kompetensutveckla personalen gällande barnperspektivet har föreläsningar och studiebesök genomförts under året 21

22 inom daglig verksamhet har en grupp startat med uppdrag att hitta metoder för att kvalitetssäkra det pedagogiska arbetet som utmynnade i ORN (observera-reflektera-notera). Metoden används nu inom hela daglig verksamhet Ekonomisk uppföljning Enligt tillgänglig preliminär ekonomisk uppföljning per redovisar Team Ho ett underskott på personal- och driftsbudget. Enligt vår uppfattning förklaras vårt underskott i budgeten av följande: i flera av verksamheterna är årsarbetspriset för lågt i förhållande till de faktiska lönerna. ökad vårdtyngd och volymökningar. tillfälliga och varaktiga förstärkningar orsakade av bl.a. arbetsmiljörelaterade problem. brister i brandskyddet har medfört dubbelbemanningar nattetid. förändringar under året av nivåbedömningar har inte genererat förändringar i personalbudgeten. ingen resurstilldelning till barnverksamheterna under lov och ferier, totalt 17 veckor/år, då verksamheten bedrivs på heltid. Förhållandet är det samma för Bastasjövägen 86. Beviljade resurser, omfattande 1,0 åa, har inte tilldelats till barn verksamheterna Kotten och Kisel. installation och drift av brandskyddsutrustning schablonmässiga uppräkningen av driftsbudgeten täcker inte de faktiska kostnaderna vissa verksamheter har haft höga kostnader för nyutrustning till lägenheter reinvesteringar för möbler och inventarier kostnader för intern och extern handledning intäkter för hyror visar på ett underskott som motsvarar ca kr. Detta beror dels på outhyrda lägenheter, ej adekvata beslut, uthyrning till minderåriga kostnader för tjänsteköp av skolbarnstillsyn Särskilda utvecklingsområden 2011 Stora svårigheter förväntas i uppdraget att starta nya dagliga verksamheter för olika målgrupper bland annat för personer med svår social problematik. Att kompetensutveckla personalen med lämpliga utbildningar och föreläsningar blir en utmaning med den strama budgeten vi har. Likt tidigare år förväntas arbetsbelastningen att öka för teamets chefer på grund av ständigt utökade krav på yrkesrollen. Vi ser behov av en ökad insikt och utbildning inom områden som berör psykiatri då personer med denna problematik ökar inom vårt verksamhetsområde. Riskbedömning 2011 Tillämpning av arbete varannan helg visar på stora psykosociala problem främst i autismverksamheterna. Problemet finns dock i övriga verksamheter med denna typ av schemaläggning. Vår uppfattning är att förvaltningen måste påbörja förebyggande arbete för att förhindra långtidssjukskrivningar. I tjänsten Områdeschefer Team HO 22

23 7. Team Assistans årsberättelse och måluppfyllelse Ansvarsområde gällande Sol och LSS, LASS lagstiftningen Inom personlig assistans finns vuxna brukare, barn, anhörigvårdare, ledsagare, hemtjänst, hemvård, avlösarservice och kontaktpersoner. Teamets mål Mål 1 Kvalitetssäkring kopplat till brukarenkät I vårt arbete med kvalitetssäkring av personlig assistans så har vi tagit del av svaren i brukar- enkäten som framställts av Peter Anderberg, FOU-enheten. Utifrån svaren har vi valt ut vissa områden som vi ansåg var viktiga för att stärka kvalitén bland annat vikariefrågan. Vissa brukare ansåg att det var stor omsättning av vikarier vilket vi har valt att arbeta vidare med genom att utöka resursenheten med fler personal som är riktade mot assistans, vuxna och barn. Vi har även påbörjat en utvärdering av nya vikarier tillsammans med personal och brukare. Vid specifika ärenden har vi påbörjat ett samarbete med specialistteamets kuratorer för att de oberoende ska kunna ta del av brukarens synpunkter kring personalfrågor. För att öka delaktigheten hos brukaren har vi påbörjat ett arbete där vi går igenom vikariegruppen för uppdatering vem eller vilka brukaren känner sig trygg med. Det leder till att antalet vikarier minimeras. Områdeschefer och bokningsassistenter samarbetar när det gäller schema och vikarietillsättning. En annan fråga som framkom i enkäten var att brukare vill ha mer delaktighet och information i sin assistans. Det medförde till ett påbörjat arbete med arbetsplatsmöten hemma hos brukaren. Resultatet av undersökningen visar en assistans som överlag fungerar väl både till innehåll och omfång. De personer som använder assistans i kommunens regi är överlag nöjda med den service de får. Mål 2 Förbättra arbetsmiljön Många av våra personliga assistenter hade utryckt oro för sin arbetsplats vid brand och olyckhändelse. Vi ansåg att frågan var viktigt och under våren har alla assistenter, resurspersonal och bokningsassister utbildats i brandskydd och hjärt-lungräddning. Personalen utbildades på brandstationen, därtill fick en assistansgrupp även utryckningsövning på sin arbetsplats. I utbildningen ingick en personlig utbildningsdocka Mini Anne att öva/repetera hjärt-lungräddning på. Dockan ska användas till att repetera på samt användas vid introduktion vid semestervikarier. Hos varje brukare har det inhandlats ett brandsäkerhetspaket som innerhåller brandsläckare, brandvarnare och brandfilt. Mål 3 Kvalitetssäkringssamordnare inom Teamet Målet har inte uppnåtts på grund av finansiering. Fortsatt önskemål under Särskilda händelser under året Personlig assistans, Resursenheten/Bokningen Aktiviteter/träffar med våra brukare personal och områdeschefer har genomförts under året, i form av grillkvällar och samkväm. Brukare som har önskat har gjort semesterresor och åkt på läger. Planeringsdagar och utbildningsdagar har genomförts såsom: Datautbildning Handledning i grupperna Fas-verktyget Excelutbildning för bokningspersonal Föreläsning om ADHD Koordinatorsutbildning mellan psykiatri och landsting 3 dagars utbildning i tydliggörande pedagogik på Sjöarp för Autism & resurspersonal Festival Special Kompetensutbildning med intern utbildare- teckenkommunikation och psykiatri Föreläsning med Bo Hejlskov Elvèn - om förhållningssätt till problemskapande beteende. 23