1 Björn Callmar Halvtidsrapport Ungdomssamordnare projektledare Ung i Salem Halvtidsrapport
|
|
- Christoffer Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Ungdomssamordnare projektledare Halvtidsrapport Halvtidsrapport för Ung i Salem
2 2 Halvtidsrapport projektet Ung i Salem Två år har förflutit sedan utvecklingsprojektet Ung i Salem sjösattes våren Projektet har således nått halvtid. Lärare och elever har kunskapat sig genom två läsår. Fritidsverksamhet och föreningar har sökt nya och gamla vägar till fritidssysselsättning, musikskolan har blivit musik- och dansskola, kommunen har fått en ungdomsledd webbtidning och ett dansprojekt. Föräldrar har följt sina små- och tonårsbarn i deras skolgång, fritidssysselsättning och övriga vedermödor. Familje- och individomsorgen har tagit emot barn och ungdomar och stött och blött olika metoder i arbetet med barn och ungdomar i riskzonen. En främlingsfientlig och en antirasistisk manifestation har satt Salem på kartan och i mediernas ramljus två kalla decemberlördagar. Det har varit val och omröstning av biltullar. Salems kommun är på sina sätt unik men, i likhet med många andra kommuner, en mycket, mycket vanlig kommun. Följande rapport är en halvtidsrapport som beskriver hur Ung i Salem har utformats under de två första projektåren, hur projektplanen har följts och reviderats och ger en blick in i framtiden. Projektstyrning Ung i Salem är ett tidsbegränsat projekt inom ett specifikt utvecklingsområde med en konkret målsättning. En strategi för hur projektet skall ledas och styras är en nödvändighet för att projektresultatet skall kunna genomföras och generera ett resultat. En ungdomssamordnare anställs,... I januari 2002 tillsattes en tjänst som ungdomssamordnare i Salems kommun bl.a. med det övergripande ansvaret för utvecklingsprojektet Ung i Salem. Under det första projektåret gick en stor del av projekttiden till att integrera ungdomssamordnaren i befintliga och nya arbetsgrupper och i rollen som ungdomssamordnare samt att etablera honom i kommunen gentemot förvaltningarnas verksamheter, till alltifrån barn, ungdomar och ungdomsgrupper till kommunens politisk sfär, att inventera kommunens barn- och ungdomssituation samt marknadsföra projektet Ung i Salem. interna och externa nätverk etableras, Under första projektåret integrerades Ung i Salem i interna nätverk i kommunen samt i externa nätverk, framförallt regionalt. I dagsläget fungerar den s.k. Ungdomsledningsgruppen och Ungdomsgruppen som referensgrupper med syfte att vara rådgivande stöd till projektet samt forum för avstämning och planering. Beslut i vissa ärenden tas i respektive nämnd och kommunstyrelsen. Ungdomsledningsgruppen består av ordföranden respektive chefer för barn- och utbildnings, kultur- och fritids samt socialnämnden respektive förvaltningen, utvecklingsledaren för grundskolan, ordförande för kommunens psykolog- och kuratorsteam, chefen för familje- och individomsorgen samt ungdomssamordnaren. Ungdomsgruppen består av representanter från socialförvaltningens familje- och individomsorg, kommunens psykolog- och kuratorsteam, landstingets enhet för socialmedicin, den kommunala och icke kommunala fritidsverksamheten samt ungdomssamordnaren.
3 3 Under andra projektåret började olika lokala preventionsgrupper att ta form rörande a) droger, kriminalitet och våld, b) demokrati och jämlikhet, c) fritid och ungdomskultur samt d) föräldrar och familjesfären som plattform för det primära, sekundära och tertiära preventiva arbetet med barn och ungdomar i kommunen inom projektet Ung i Salem. Ung i Salem medverkar i dag ett antal regionala nätverk med fokus på det preventiva arbetet, projektstyrning och äskande av medel, bl.a. ett nätverk av drogsamordnare rörande drogprevention i Stockholms län i samband med beviljade medel från Länsstyrelsen och utbildning i preventionsvetenskap/precens och högskolan i Örebro. Vidare medverkar Ung i Salem i ett nätverk av projektledare (LustNet) rörande projektstyrning, finansiering, EUprojekt samt uppföljning och utvärdering, och slutligen, ett regionalt nätverk mot rasism och främlingsfientlighet, bl.a. i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län. en projektplan utformas,.. Ett av de viktigaste initiala aktiviteterna under det första projektåret var att utforma en projektplan med bakgrund, målsättning, syfte, tillvägagångssätt, aktivitetsplan, budget och plan för uppföljning och utvärdering. Projektplanen arbetades fram i den s.k. Ungdomsledningsgruppen. Mot bakgrund av ungdomssamordnarens uppdrag, nämligen att öka beredskapen att möta den kommande stora ungdomsgruppen i kommunen, samt att komma till rätta med ett tilltagande drogmissbruk samt våld och kriminalitet bland kommunens ungdomar utarbetades aktivitetsplaner för, förutom övergripande projektstyrning, fem delprojekt: Preventivt arbete kring droger, kriminalitet och våld, Demokrati- och jämlikhetsfrågor, Fritid och ungdomskultur, Föräldrar och familjesfären samt Mötesplatser, spridning och påverkan projektmedel äskas... Under Ung i Salem 2002 äskade projektet medel från Länsstyrelsen i Stockholms län om kr för perioden och fick beviljat kr. Under Ung i Salem 2003 äskade projektet medel från Länsstyrelsen i Stockholms län om kr för perioden och fick beviljat kr. Ung i Salem erhöll 2003 också kr i stipendium av LIONS club Salem för arbetet mot mobbning och kränkande behandling i samarbete med grundskolorna i Salems kommun. Under de två första projektåren har projektet äskat sammanlagt :- i medel från Länsstyrelsen i Stockholms län och fått beviljat sammanlagt :- för perioden Ung i Salem ämnar äska medel från Länsstyrelsen i Stockholms län för perioden Budgeterat statsbidrag är kr.
4 4 projektet följs upp och utvärderas Projektet Ung i Salem har kontinuerligt följts upp och utvärderats internt sedan projektstart. Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att kunna värdera de olika insatserna i det preventiva arbetet. Parallellt med det interna utvärderingsarbetet (även kallat egenutvärdering) krävs det en oberoende extern utvärdering av projektet. Detta i syfte att få en objektiv bild av projektet. och resultatet tar form. Ett av de konkreta resultaten av projektet Ung i Salem är ett lokalt barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram. Detta handlingsprogram skall inbegripa två viktiga delar. Dels ett budgetförslag på Ung i Salem som ordinarie verksamhet fr.o.m (beslut i nämnder och kommunstyrelse 2005), dels en övergripande folkhälsoplan för barn och ungdomar. De fem delprojekten Under det andra projektåret kom aktiviteterna i projektet igång på allvar då inventeringsarbetet kunde sägas vara avklarat, ungdomssamordnaren integrerad i sin roll och projektplanen mogen att tillämpas. Delprojekt 1 Droger, kriminalitet och våld Delprojektet Droger, kriminalitet och våld tar upp den negativa sidan av barn- och ungdomssituationen i Salems kommun och är mer direkt inriktad på prevention. Delprojektet är det av de fem delprojekt som omfattar flest aktiviteter men är för den del vare sig mer eller mindre viktigt än övriga delprojekt. En viktig målsättning har varit att utveckla olika preventionsgrupper som plattform för det primära, sekundära och tertiära preventiva arbetet med barn och ungdomar i kommunen. Under projektets gång har två preventionsgrupper utvecklats i aktuellt delprojekt. Preventionsgruppen rörande droger och kriminalitet består av två ungdomssekreterare och en socialsekreterare från enheten för familje- och individomsorg, en missbrukssköterska från vårdcentralens enhet för Social medicin samt ungdomssamordnaren. Syftet med gruppen är att diskutera och utveckla olika åtgärder för barn och ungdomar i riskzonen och föräldrar till denna grupp barn och ungdomar. Preventionsgruppen utgör ett direkt komplement till kommunens Ungdomsgrupp. Gruppen har bl.a. arbetat med ett lokalt öppenvårdsprojekt, inventering av metoden Youth at Risk och andra mindre åtgärder. Gruppens fortsatta arbete inbegriper utveckling av föräldrautbildning inom ramen för en nystartat familjecentral, flickor i patriarkala familjeförhållanden samt besök i åk 7 för dialog om droger och ungdomskultur. Preventionsgruppen rörande mobbing och kränkande behandling består av en ungdomssekreterare från enheten för familje- och individomsorg, ungdomssamordnaren samt ett antal kamratstödjare och lärare från respektive skola. Syftet med preventionsgruppen är att få till stånd ett samarbetet med barn och ungdomar själva och en lokal samverkan kring frågor om mobbning och kränkande behandling. Gruppen har hittills inventerat situationen i kommunen och arrangerat ett lokalt symposium om mobbning och kränkande behandling för samtliga kamratstödjare i kommunen. Gruppens fortsatta arbete inbegriper fortsatt samverkan, samordning av Friendsutbildning, genomförande av lokal Friendsdag för åk 5 och utformningen av en lokal informationsfolder om Friends riktad till elever och föräldrar.
5 5 Ett pilotprojekt rörande mobbning och kränkande behandling i samarbete mellan en grundskola, kommunens fritidsgård och Mångfald och Dialog (MoD) är under planering. Ung i Salem har dessutom ett nära samarbete med kommunens Ungdomsmottagning. Delprojektet inbegriper också samarbete med BoU om utvecklingen av ANT-undervisning och ämnet Livskunskap i skolan som metod för det primära drog- och brottsförebyggande arbetet. Som ett led i detta har ungdomssamordnaren besökt åk 7 och/eller 8 i samtliga grundskolor för föreläsning och diskussion om drogvaneundersökning, attityder till droger, normer och livsvärderingar. Det fortsatta arbetet inbegriper fortsatta besök i åk 7 samt pilotprojekt rörande elevledd ANT-undervisning. Inom ramen för delprojektet har Ung i Salem gett extra medel och samordnat enskilda drog-, brotts- och våldsförebyggande aktiviteter i skola och fritidsverksamhet såsom t.ex. skolteater, föreläsningar rörande rasism och främlingsfientlighet samt projektet Våga säga nej till droger och våld på en grundskola. Inom ramen för delprojektet genomför Ung i Salem återkommande drogvaneundersökningar på respektive skola i Salems kommun i åk 7 och 9 (grsk) respektive åk 2 (gysk) i samarbete med Priv & Info. Hittills har 2002 och 2003 års drogvaneundersökning genomförts års drogvaneundersökning är under planering. Ung i Salem genomför tillika återkommande provinköp av tobak och folköl i kommunens handel och samarbetar med detaljhandeln i Salems kommun rörande det drog- och brottsförebyggande arbetet. Hittills har 2002 års provinköpsstudie av tobak och folköl samt ett antal samverkansmöten med handlarna i Salem genomförts års provinköpsstudie av tobak och folköl är under planering. Under två år har Ung i Salem arrangerat kampanjer mot droger, kriminalitet och våld i anslutning till Valborg och i samarbete med kommunens politiker, tjänstemän och ungdomsråd. En omfattande skärmutställning har utarbetats till detta ändamål. Fortbildning och utveckling av spetskompetens rörande droger, kriminalitet och våld är en viktig målsättning i projektet Ung i Salem arrangerade projektet ett lokala symposium om drog- och brottsprevention för skola och fritidsverksamhet genomfördes. Programmet inbegrep fyra föreläsningar rörande tullens arbete, droger på Internet, tecken på drogmissbruk samt ett lokalt preventionsarbete. En mer omfattande studiedag om drog- och brottsprevention för skola/fritid kommer att genomföras våren Under 2002/03 följde ungdomssamordnaren en utbildning i preventionsvetenskap (20 poäng) i regi av Preventionscentrum i Stockholm (PreCens) och högskolan i Örebro. Utbildningen avslutades hösten Ung i Salem följer kontinuerligt utvecklingen av revideringen av kommunens drogpolicies och handlingsplaner rörande droger. Ett långsiktigt mål i delprojektet droger, kriminalitet och våld är att etablera ett lokalt ANTråd med tjänstemän, föräldrar och ungdomar i syfte att skapa lokal samverkan kring det drogoch brottsförebyggande arbetet. Delprojekt 2 Demokrati- och jämlikhetsfrågor Delprojektet Demokrati och jämlikhetsfrågor tar upp barn och ungdomars rätt till inflytande ur ett preventivt perspektiv. Salems ungdomsråd (SUR) har under projektet fungerat som preventionsgrupp rörande demokrati och jämlikhet. Ung i Salem har, i samarbete med kultur- och fritidsenheten, get stöd och handledning till Salems ungdomsråd i deras arbete för att utveckla demokrati och
6 6 inflytande rörande barn och ungdomar i kommunen samt intresset för politik och samhällsfrågor i den yngre generationen Ungdomsrådet har bl.a. arrangerat olika mötesplatser för politiker och ungdomar rörande situationen för barn och ungdomar i kommunen såsom temadagen Ung i politiken för åk 8 våren 2002, politikerbesök i åk 8 våren 2003, teaterföreställningar samt behandling av olika barn- och ungdomspolitiska frågor. SUR har också arrangemang ett mindre lokalt symposium om demokrati och elevinflytande i skolan för elevråd och aktörer som arbetar med elevråd. Det fortsatta arbetet inbegriper utveckling av SUR, ökad samverkan med elevråden samt Ungdomsting Ung i Salem samarbetar tillika med andra ungdomsgrupper som rör frågor om demokrati och jämlikhet, såsom den ungdomsledda webbtidningen Plaskis.nu och Friends. Ung i Salem har också medverkat i ett värdegrundsprojekt (BoU) rörande värdegrunden i skolans organisation och undervisning, ungdomars normer och livsvärderingar samt kontinuerliga fördjupningsstudier (t.ex. implementeringen av Livskunskap och EQ, elev- och föräldrainflytande i skolan, mobbing och kränkande behandling). Delprojekt 3 Fritid och ungdomskultur Delprojektet Fritid och ungdomskultur utvecklar den avgörande frågan om barn och ungdomars fritidssysselsättning och den preventiva effekt ett väl utvecklat kulturutbud har på ungdomars drogvanor. Under 2002 utvecklades en preventionsgrupp rörande fritid och ungdomskultur, Salems Fritidsforum, som plattform för det primära, sekundära och tertiära preventiva arbetet med barn och ungdomar i kommunen. Gruppen har vuxit sedan starten och består idag av representanter från kultur- och fritidsenheten, Musik- och dansskolan, Ungdomens hus, Rönninge ungdomscafé, Säby kyrka, Plaskis.nu och Ung i Salem. Syftet med gruppen är att främja utvecklingen av kultur- och fritids/föreningsutbudet i Salems kommun alltifrån flick- respektive pojkdominerade fritidssysselsättningar samt alltifrån friluftsverksamhet, idrottsrörelsen, kultur samt motorsport, bygga upp en samverkan mellan kommunens olika fritidsverksamheter, genomföra olika barn- och ungdomsarrangemang i Salems kommun (verksamhetsutbud, arrangemang, konserter, disco, festivaler, tematiska sommarläger, ungkulturdagar, tävlingar, projekt) samt äska medel för olika kulturverksamheter, Det fortsatta arbetet i Salems Fritidsforum är att arrangera en ungdomsfestival (våren 2004), samverka kring musikalen Jesus Christ Superstar, kring sommarläger med fokus på t.ex. dans och musik, en uppsatstävling om hur det är att vara ung i Salem samt äskande av medel till kulturverksamhet. En övergripande målsättning i Salems Fritidsforum är att utveckla ett för Salems kommun eget kulturskolekoncept. En annan viktig del i projektet är samverkan mellan fritidsverksamhet, föreningsliv, föräldrar och ungdomar. Ung i Salem samarbetar med och ger stöd till de olika föreningarna i kommunen, bl.a. genom seminarieserien Ledarskapsutveckling för barn- och ungdomsledare i Salems kommun 2003/04. Det finns också ett nära samarbete med den ungdomsledda webbtidningen Plaskis.nu, bl.a. i utvecklingen av en ungdomstidning för barn och ungdomar i Salems kommun. Under hösten 2003 startades dessutom en lokal juniorförening, "Junis i Salem", under IOGT-NTO, som bl.a. arrangera filmkvällar och discon för juniorer i Salem.
7 7 Projektet har slutligen genomfört en Inventering av hur föreningslivet arbetar med barn- och ungdomsverksamhet och med drog- och brottsprevention samt behovet av kompetensutveckling. Delprojekt 4 Föräldrar och familjesfären Delprojektet Föräldrar och familjesfären utvecklar frågan om samspelet mellan barn, ungdomar och föräldrar i det drog- och brottspreventiva arbetet. När barn är barn är hem och skola starka identitetsskapande förebilder, när barn blir ungdomar avgör plötsligt kompisar och media vem eller vilka som är goda förebilder. Föräldraengagemanget brukar generellt försvagas ju äldre barnen blir, paradoxalt nog när engagemang och lyhördhet från vuxenvärlden är som viktigast. I det preventiva barn- och ungdomsarbetet är föräldrar och vuxenvärlden därför en minst lika viktig målgrupp som ungdomsgenerationen själv. Under 2003 utvecklades en preventionsgrupp rörande föräldrar och familjesfären, Salems skolråd, som plattform för det primära, sekundära och tertiära preventiva arbetet med barn och ungdomar i kommunen. Gruppen består av representanter från samtliga föräldraråd i kommunen och ungdomssamordnaren. Kommunens barn- och utbildningschef bjuds alltid in till möten. Syftet med Salems skolråd är att skapa en samverkan mellan skolorna vad gäller frågor som gäller föräldrar och föräldraengagemang samt en kanal för information till föräldrar rörande t.ex. barn- och ungdomssituationen, Farsor & Morsor i Salems kommun och seminarieserier arrangerade Salems skolråd och Ung i Salem kommunens första seminarieserie Barn, ungdomar och ungdomskultur. Ny seminarieserie är planerad till Redan våren 2002 etablerades en nattvandrarförening, Farsor & Morsor i Salems kommun, i samarbete med Skandia Idéer för livet och Ung i Salem. Ung i Salem har ett nära samarbete med föreningen genom ekonomisk sponsring, marknadsföring, nattvandring och styrelsemöten. Farsor & Morsor i Salems kommun fungerar tillika som referensgrupp och bollplank åt ungdomssamordnaren. Det finns en vision om att nå så många föräldrar som möjligt i kommunen och ett starkt behov av att nå de föräldrar som har svårigheter att klara av sitt föräldraskap. Kommunens socialförvaltning, barn- och utbildningsförvaltning samt Ung i Salem har därför, i samarbete med den lokala vårdcentralen (MVC och BVC), initierat utvecklingen av en familjecentral för rådgivning och information som rör barn och ungdomar. Verksamheten startar hösten 2004 i en centralt belägen lokal. Tanken är utöver den traditionella verksamheten att integrera Salems ungdomsmottagning, ungdomssekreterare och ungdomssamordnare i den fasta verksamheten samt utveckla föräldrautbildningar riktade till både småbarns- och tonårsföräldrar. Under 2004 inventeras behovet av specifika projekt rörande integrationsfrågor och, i synnerhet, unga kvinnor i patriarkala familjeförhållanden. Delprojekt 5 Mötesplatser, spridning och påverkan Man brukar säga att vi lever i ett informationssamhälle. Det stämmer till stor del. Konsten att informera är emellertid inte lika utvecklad som konsten att producera information. Information och marknadsföring av barn- och ungdomssituationen i Salems kommun är, för projektet Ung i Salem, en av de starkaste framgångsfaktorerna. Ung i Salem arbetar därför med ett helt separat delprojekt rörande just dessa frågor.
8 8 Skriftlig spridning och påverkan Återkommande skriftlig spridning och påverkan sker i form av projektets nyhetsbrev "Ung i Salem" som tar upp olika tematiska områden rörande barn och ungdomar och kommer ut 2-3 gånger per kalenderår. 5 nummer har delats ut till hushållen sedan projektstart. Ung i Salem informerar dessutom i kommunens informationsskrift Salem informerar. Viss verksamhet annonseras i lokal media (Mitt i Botkyrka Salem). Södertäljeposten publicerade en artikel om det lokala symposiet om mobbning och kränkande behandling våren Resultatrapporter såsom drogvaneundersökning, provinköpsstudier, projektresultat distribueras till berörda tjänstemän och politiker i kommunen. Våren 2004 planeras ett pilotnummer av en ny ungdomstidning, Plaskis, direkt riktad till barn och ungdomar i kommunen i samarbete mellan Ung i Salem och webbtidningen Plaskis.nu. Under våren 2004 utkommer dessutom en reviderad informationsfolder om kommunens Ungdomsgrupp. Virtuell spridning och påverkan Återkommande virtuell spridning och påverkan finns, sedan hösten 2002, att tillgå på projektets egna hemsida "Ung i Salem" ( Där sker en kontinuerlig utveckling och uppdatering av hemsidan bl.a. projektinformation, nyhetsbrev och andra resultatrapporter, information om ungdomssamordnaren, länkbibliotek, länkar till kommun/förvaltningar, ungdomsverksamheter samt aktivitetskalendarium. Ung i Salem har dessutom en egen länk på webbtidningen Plaskis.nu ( Mötesplatser för spridning och påverkan Återkommande muntlig spridning och påverkan gentemot ungdomar, föräldrar, tjänstemän och politiker sker genom klassbesök och temadagar, seminarier och forum, föräldramöten och skolrådsmöten, studie- och utbildningsdagar samt möten med referensgrupper, nämnder och kommunfullmäktige. Övrig spridning och påverkan Övrig spridning och påverkan sker genom affischering, utdelning av flygblad och foldrar rörande det drog- och brottsförebyggande och tematiska arbetet. Under våren 2003 genomfördes en informationskampanj rörande droger riktad till föräldrar och ungdomar i form av lokal folder (i samarbete med PreCens/Maria ungdom). En målsättning med delprojektet är att finna en strategi för mötesplatser, spridning och påverkan som plattform för det primära, sekundära och tertiära preventiva arbetet med barn och ungdomar i kommunen.
9 9 Med sikte på Ung i Salem Efter två projektår har en stor del av aktiviteterna i delprojekten permanentats och blivit en återkommande del i kommunens barn- och ungdomsarbete. Dessa aktiviteter kommer att revideras, utvecklas och genomföras även i fortsättningen. Det har emellertid blivit klart att vissa aktiviteter är nyckelbärande i det preventiva arbetet och måste prioriteras. Nedan beskrivs dessa aktiviteter. Uppföljning och utvärdering Ung i Salem har kontinuerligt följts upp och utvärderats internt sedan projektstart. Uppföljning och utvärdering är en förutsättning för att kunna värdera de olika insatserna i det preventiva arbetet. Parallellt med det interna utvärderingsarbetet (även kallat egenutvärdering) krävs det en oberoende extern utvärdering av projektet. Detta i syfte att få en objektiv värdering av projektet. Extern utvärdering kan ske på olika sätt. Utvärderingen kan genomföras som en processanalys (projektets genomförande), måluppfyllelse/effektanalys (har projektets mål uppfyllts och vilka effekter har de medfört) eller kostnadsanalys (har projektet varit framgångsrikt rent ekonomiskt). Antingen tittar en extern utvärderare på barn- och ungdomssituationen i stort mot bakgrund av projektet i sin helhet, utifrån ett delprojekt eller utifrån ett urval av indikatorer (t.ex. drogvanor, medinflytande, föräldraengagemang). Ung i Salem kommer att prioritera denna fråga och under våren 2004 rekrytera en extern utvärderare för projektuppdrag läsåret 2004/05. Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan Vid sidan om den konkreta verksamhet som utvecklas inom de olika delprojekten är en viktig slutprodukt ett lokalt barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram. Detta handlingsprogram skall inbegripa två viktiga delar. Dels ett budgetförslag på Ung i Salem som ordinarie verksamhet fr.o.m (beslut i nämnder och kommunstyrelse 2005), dels en övergripande folkhälsoplan för barn och ungdomar. Arbetet med att utforma ett sådant handlingsprogram kommer att prioriteras under 2004 och Mobbning och kränkande behandling Det drog- och brottspreventiva arbetet måste vila på en strävan att finna orsakerna till varför barn och ungdomar börjar använda droger och inleder en brottskarriär. Mobbning och kränkande behandling på skol- och fritidsarenan kan vara fröet till en accelererande drog- och våldsspiral senare i adolescensen både hos den mobbade och hos mobbaren. Rasism och främlingsfientlighet och kränkande behandling som inbegriper detta område. Ung i Salem kommer att prioritera arbetet mot mobbning och kränkande behandling samt rasism och främlingsfientlighet under 2004 och Demokrati och medinflytande Frågor som rör demokrati och jämlikhetsfrågor är en av de svåraste frågorna att arbeta med i Ung i Salem. Att utveckla medinflytande för barn och ungdomar är inte detsamma som att utveckla medinflytande i vuxenvärlden. Ungdomar kan upplevas vara ointresserade av politik
10 10 om det politiska inflytandet innebär ett traditionellt politiskt åtagande (att sitta i möten, nämnder, kommunfullmäktige eller läsa remisser). Ett viktigt förhållningssätt är därför att finna former för medinflytande som engagerar ungdomsgenerationen. Salems kommun har många olika former för ungdomsinflytande, alltifrån engagemang i Salems Ungdomsråd, klassråd, elevråd och fokusgrupper till Friends, föreningar, ungdomsförbund och ungdomsverksamheter. Ung i Salem måste emellertid utveckla gamla och finna nya former för ungdomsinflytande och vitalisera intresset för inflytande i barn- och ungdomsgenerationen. Ung i Salem kommer att prioritera denna fråga och planerar bl.a. att, tillsammans med SUR och kultur- och fritidskontoret, initiera ett Ungdomsting under hösten 2004 samt att, tillsammans med ungdomar på Plaskis.nu, utveckla en ungdomstidning riktad direkt till barn och ungdomar i Salems kommun. Fritidsverksamhet Salem är en föreningsrik kommun, i synnerhet vad gäller idrott. Två tredjedelar av kommunens ungdomar på mellan- och högstadiet är knutna till någon förening. Kommunen har dessutom både kommunal och icke kommunal barn- och ungdomsverksamhet samt en väl fungerande musik- och dansskola. Om det inte finns en väl utvecklad fritidsverksamhet börjar barn och ungdomar att droga och begå brott, heter det så ofta. Detta är både sant och falskt. Kultur- och fritidsverksamheter bär inte hela ansvaret för barn och ungdomars sociala utveckling men har, parallellt med en fungerande familj, social omsorg och skola, en mycket viktig preventiv potential. Ung i Salem kommer därför att prioritera denna fråga och, tillsammans med Salems Fritidsforum, utveckla en starkare samverkan mellan kommunens fritidsverksamheter och verka för ett ökat utbud av barn- och ungdomsverksamheter. Familjecentral Barn och ungdomars handlingar är ofta symtom på vuxnas handlingar är ett viktigt påstående i det preventiva arbetet och föräldrar är en minst lika viktig målgrupp som deras barn i projektet Ung i Salem. Ung i Salem har sedan projektstart arbetat med föräldrar och familjesfären, bl.a. genom arbetet med nattvandring, samverkan och folkbildning. Hösten 2004 kommer startar verksamheten på en nya Familjecentral i Salems kommun. Ung i Salem kommer att prioritera denna fråga och, tillsammans med socialförvaltningens familje- och individomsorg, se hur Familjecentralen kan kompletteras och utvecklas. Ungdomsstyrd och anpassad information Ungdomar säger, i ena stunden, att det inte finns något att göra på fritiden, och, i den andra, att de inte vet att det finns något att göra. Information, spridning och påverkan är både konst och vetenskap hur, var och när marknadsför man en verksamhet på bästa möjliga sätt? En väl utvecklad barn- och ungdomsverksamhet räcker inte om den aldrig når sin målgrupp. Plaskis.nu är ett bevis på en lyckad informationskanal men kommunens övriga kanaler har en mycket liten ung läsekrets. Ung i Salem kommer att prioritera frågan om information riktad direkt till barn och ungdomar genom att utveckla befintliga och nya informationskanaler dels, tillsammans med ungdomar, dels anpassade till ungdomsgenerationen.
SALEMS KOMMUN Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2005-10-01. Uppföljning 2005
Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare 2005-10-01 Uppföljning 2005 Projekt Ung i Salem 2002-2005 2 Uppföljning 2005 (2005-01-01 2005-09-30) Övergripande aktiviteter 1. Integrering av Ung i Salem
Läs merSammanfattning 4 DEL I - INLEDNING. Salems kommun en ung kommun 6
Innehållsförteckning Sammanfattning 4 DEL I - INLEDNING Salems kommun en ung kommun 6 Fyra år med projektet Ung i Salem 6 Ung i Salem en barn- och ungdomssatsning 7 Målsättning och syfte med Ung i Salem
Läs merAnsökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15
Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare
Läs merProgram för ungdomars inflytande och verksamhet
Program för ungdomars inflytande och verksamhet 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2009-06-24, 179 Reviderat enligt kf beslut 2010-10-27, 255; 2014-03-26, 66 Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Läs merUngdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun
ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008
Läs merBarn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun
ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär
Läs merInrättande av ungdomsråd
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SO C IA LTJÄN ST O C H F RI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-01- 20 SDN 2012-02-09 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 08-508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Förvaltningens
Läs merHandlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga
Antagen av styrgruppen för Ung i Säter 2015-02-20 6 Handlingsplan Kunskapsspridning till barn och unga Konventionen om barnets rättigheter I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1.
Läs merKultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249
Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merUppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017
Julio Garcia Atterström Handläggare SKRIVELSE Datum 2018-12-13 Sida 1(2) Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2018-00113 3.5.1.25 Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Läs merBarn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020
Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
Läs merInflytande för barn och ungdomar
UPPDRAG: Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Start 2004 Ungdomsråd Fritid skola & förskola Rådslag med politiker
Läs merPlanering av ungdomssatsning
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 2009-7-700 SID 1 (6) 2009-01-08 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2009-01-22 Planering av ungdomssatsning Förslag
Läs merLänsstyrelsen i Stockholms län Vallentuna 2006-02-27 Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm
Länsstyrelsen i Stockholms län Vallentuna 2006-02-27 Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm BIDRAG TILL TREDJE PROJEKTÅRET Underlag för ansökan om utvecklingsmedel till förebyggande insatser SAMMANFATTNING
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merPolicy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Läs merUngdomspolitiskt handlingsprogram i Ljungby kommun
Ungdomspolitiskt handlingsprogram i Ljungby kommun Antaget i fullmäktige 2008-01-31 INLEDNING I Sverige lever ca 1,4 miljoner unga människor i åldern 13-25 år. Nästan 4 500 av dessa bor i Ljungby kommun.
Läs merUngdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011
Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet
Läs merDokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen
Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV
Läs merPresentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007
Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15
Läs merStrategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5
Strategiskt program för ett Sandviken fritt från främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Innehållsförteckning Sid BAKGRUND...3 PLATTFORM...4 SYFTE...4 ORGANISATION...4
Läs merPROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen
Läs merKommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24
Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även
Läs merPolicy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete
Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5
Läs merSNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER
SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER DET SOM GÖRS I DALARNA IDAG! Sammansatt från seminariet Sno en metod! den 15 april 2014 på Region Dalarna. Inledning Onsdag den 15
Läs merArbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014
Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:
Läs merÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN
ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften
Läs merHandlingsplan för Alby områdesgrupp
Handlingsplan för områdesgrupp 20 januari Eva Jansson Dennis Latifi Åtagande Ettårsplan Flerårsplanens mål Medborgaren i centrum 1: Botkyrka är en bra kommun att bo, leva och verka i 1 a) År 2013 ska minst
Läs merKULTUR OCH FRITID Ung i Gävle
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som
Läs merUngdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013
Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun
Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...
Läs merBROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna
Ånge kommun BRÅ:s FÖRSLAG Planeringsenheten/lep 2004-09-20 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt
Läs merEtt diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Läs merHandlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2016/0142.074 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller från: 2017-07-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunledningsgrupp Utarbetad av: Förvaltningsövergripande grupp
Läs merKVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem
KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merPrevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Läs merKommunikationsplan familjestödsprojektet
Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet
Läs merStärkta insatser mot ungdomars narkotikaanvändning
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Handläggare: Ulla-Britt Fingal Telefon: 08-508 25 130 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2012-03-27 DNR: 2.6.1-0580/2011 SID 1
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merHANDLINGSPLAN 2014. Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län.
Bilaga: Samverkansavtal mellan Heby kommun och polismyndigheten i Uppsala län. HANDLINGSPLAN 2014 1 Förkortningar: VOF Vård och omsorgsförvaltningen, Individ och familjeomsorgen, (enhet inom VOF), HSLHälso
Läs merYrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet
Socialförvaltningen D.nr 3.2-553/2012 Stadsövergripande avdelningen Sida 1 (6) utvecklingsenheten 2013-07-26 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom
Läs merProjektdirektiv delprojektet föräldrastöd
Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare
Läs merSkolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.
Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller
Läs merDet civila samhället och dess ansvar för god integration
Det civila samhället och dess ansvar för god integration Slutsatser från ny enkätundersökning i Växjö kommun Växjö 10 december Daniel Folkesson Praktiskt genomförande av Institutet för lokal och regional
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merUng i Salem Nyhetsbrev no. 2
Ung i Salem Nyhetsbrev no. 2 April 2002 Tema alkohol, narkotika och tobak Nu närmar sig valborg, skolavslutning och sommarlov något som för de allra flesta symboliserar något positivt men också en tid
Läs merKommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Läs merStrategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor
Läs merAnders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen
Hur har vi utvecklat vårt cannabisförebyggande arbete i Stockholm och hur kan dessa erfarenheter tillämpas i Jämtlands län? Anders Eriksson Projektledare Trestad2 Stockholm, utvecklingsenheten, socialförvaltningen
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014-2016
1 VERKSAMHETSPLAN 2014-2016 2 BAKGRUND Riksteatern verksamhetsplanerar Riktesteatern verksamhetsplanerar är ett projekt som startade hösten 2012. På kongressen 2011 fattades beslut om att hela Riksteaterns
Läs merAnsökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser
Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-27 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ansökan om statsbidrag för utveckling
Läs merHANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:
HANDLINGSPLAN För att arbeta med strategierna behövs en handlingsplan med olika insatser. Svenska Kyrkans Unga har en del kampanjer som sker varje år och sedan en verksamhetsinriktning från Stora årsmötet.
Läs merHandlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1
Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första
Läs merKatja Kamila 2012-03-30
VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merÖvergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun
Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan
Läs merOBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro
OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.
Läs merHandlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010
Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande
Läs merFöräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Läs merKvalitetsrapport 2013-2014
2014-08-27 Barn och utbildningsförvaltningen Gunnar Verngren 0581-811 81 Gunnar.Verngren@lindesberg.se Kvalitetsrapport 2013-2014 Gymnasiesärskola Individuella Program Lindeskolan 1 1. GRUNDFAKTA Från
Läs merHandlingsplan. Den lokala överenskommelsen mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Handlingsplan Den lokala överenskommelsen mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018-2023 Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post:
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merFörebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.
SAMVERKANSPLAN Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg. Inledning I socialnämndens vision står att Ystad ska vara en kommun fri från
Läs merVi är en statlig myndighet
Vi är en statlig myndighet Kunskap om ungas levnadsvillkor Kunskap om civila samhället Bidrag till föreningsliv, kommuner och forskare Bidrag till internationellt samarbete Utbildningar och konferenser
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merLokal genomförandeplan ANDT- och brottsförebyggande arbete
Lokal genomförandeplan ANDT- och brottsförebyggande arbete Torsby kommun 2017 Lokala Förebyggande Rådet (LFR) 1 Medborgarlöften 2017 Polisen och Torsby kommun fortsätter sitt gemensamma arbete med att
Läs merProjektbeskrivning (hela projekttiden)
Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella
Läs merAnsökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.
UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande
Läs merProjektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merHandlingsprogram för minskat buller i Gullspångs kommun. med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN
Handlingsprogram för minskat buller i Gullspångs kommun med fokus på barn och ungdomsmiljöer Vision 2013 FOLKHÄLSORÅDET GULLSPÅNGS KOMMUN Förord Arbetet med bullerfrågor i kommunen initierades i och med
Läs mertre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn
tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn Foto: Scandinav bildbyrå Alla barn och ungdomar är värda bra uppväxtvillkor. Därför genomförde Nynäshamns kommun tre stora satsningar 2012 2015. Projekten
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merVerksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av. Mariestad
Verksamhetsplan 2018 Finskt förvaltningsområde Antaget av Mariestad Innehållsförteckning Verksamhetsplan och budget 2018... 3 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande målsättning... 3 3. Prioriterade satsningar
Läs merFörebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508
Läs merDe nationella målen för folkhälsoarbete är också Eslövs kommuns mål. Se www.fhi.se : Folkhälsans målområden
Rådet för Hälsa och Trygghet 2011 01 11 Eslövs kommun Mandatrapport 2007-2010 Denna mandatrapport ger en överblick över hur Rådet för Hälsa och Trygghet i Eslövs kommun löst sin uppgift under mandatperioden.
Läs merRemissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011
Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merRiktlinjer för fritidsklubbar
Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merVerksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015
Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister
Läs merDROGFÖREBYGGANDE POLICY
DROGFÖREBYGGANDE POLICY 2 DROGFÖREBYGGANDE POLICY Nacka kommuns policy för drogförebyggande arbete för åldrarna 0 18 år. Antagen av Kommunstyrelsen 4 maj 2009. NACKA KOMMUNS DROGFÖREBYGGANDE POLICY Det
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll
Läs merKommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!
Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merRevidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen remiss från kommunstyrelsen (Dnr /2005)
Socialtjänstavdelningen Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Sonja Sandberg Tfn: 08-508 14 019 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-03-01 Dnr 06-502/37 Till Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Revidering
Läs merGranskning av kultur- och fritidsverksamheten
www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1
Läs merNorra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija
Läs merVår gemensamma målbild
Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merStrategi och handlingsplan mot våldsbejakande extremism
POLICY Datum 2019-07-01 Beslutande Dnr Beteckning Sida 1(6) Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori Författningssamling Övergripande styrdokument Verksamhetseget dokument Strategi
Läs merSalems kommun Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21. 2004 års provinköpsstudie - tobak och folköl Salems kommun
Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem 2004-10-21 - tobak och folköl Salems kommun 2 rörande tobak och folköl Under våren 2004 genomfördes en uppföljning av 2001och 2002 års provinköpsstudie
Läs merVåld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod
Läs merUtvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02
1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-08-26 Diarienummer 569/02 2 Monica Jacobsson 20030602 Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun
Alkohol- och drogpolitiskt program för Hultsfreds kommun Arbeta fram strategier tegier för att t senare- lägga alkoholdebuten hos ungdomar Att t nedbringa den totala konsumtionen av alkohol Att t kraf
Läs mer