Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. diskrimineringslag (2008:567) och 6 kap. skollagen (2010:800). I Pysslingen Förskolor och Skolor AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling! Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla barns upplevelser av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska skyndsamt informeras om till berörda parter, utredas och åtgärdas. Alla barn och elevers upplevelse av diskriminering, trakasserier och kränkning ska anmälas skyndsamt till rektor tillika förskolechef. Det är rektors tillika förskolechefens ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla barn och elevers upplevelse av trakasserier och kränkande behandling till huvudmannen via ett formulär på PyssNet under Barn & Elevhälsan. Planens ramverk En plan för varje förskola. Förskolans namn. Gläntan Gilltighetstiden för planen. (Fyll i aktuellt år) Utvärdering av förra årets plan. Hur har de planerade åtgärderna genomförts och vad blev resultat av åtgärderna? -Trygghetsarbetet har förstärkts under året, både bland de yngsta inskolade barnen men även för de äldre som vandrat vidare till nästa avdelning genom att vi på både individ- och gruppnivå använt oss av FIRO som verktyg för att kunna se barns behov. - Vi har fortsatt arbete med Mindfulness i alla våra grupper. Vi upplever att våra barn som haft Mindfulnessövningar under några år har fått en tydligare förmåga att uttrycka sina känslor, en större insikt i andras känslor. För de barn som inte haft Mindfulness tidigare kan vi se att de förutom själva beröringen får en respekt för hur andra vill bli berörda. Vi har pratat mycket om kroppen, vad som är ok. Som stöd har vi bl a använt oss av Rädda Barnens Stopp! Min kropp! Som är en handbok i hur man pratar med barn om kroppen, gränser och sexuella övergrepp. Anpassat efter barnens ålder. Alla föräldrar har också fått ta del av handboken. - Vi har förstås fortsatt vårt ständiga arbete med vår vision: Barnen är vår framtid i varje möte formas den För oss är alla möten lika viktiga, det vill vi att alla barn och alla vuxna ska känna. Allas röst är lika viktig. Detta ska synas i allt vi gör och ser man till mätbara resultat och uttalanden när det gäller Gläntans förmåga att uppfylla detta så lyckas vi. Men aldrig till 100 %, därför behåller vi vår viktiga vision. - Vi lägger ner mycket tid på att vara tillgängliga för föräldrar för att de ska känna att de alltid kan komma till oss om det är något de undrar över när det gäller sina barn. De får alltid information om något speciellt hänt deras barn eller om de varit inblandade i något med andra barn. Vi går alltid ut med information till en föräldragrupp om det t ex uppstår konflikter i en grupp där många är inblandade och där vi känner att de behöver veta vad som händer och hur vi arbetar med det. Alltså inga enskilda händelser med några enstaka barn. Händer det tar vi det enskilt. 1

2 - Flera avdelningar har tittat över och förändrat barnens lekmiljö och disposition över rum i syfte kunna ha närvarande, aktiva vuxna så mycket som möjligt. Och tittat igenom material där man t ex tagit bort det som det funnit för lite av, som det blev konflikter av. Nu har rikligt av det material som det finns framme av. Inte för att undvika konflikter utan för det skapar mer lek. - Vi har arbetat ännu tydligare med mindre grupper bl a för att vara närmare, finnas tillhands i situationer och kunna fånga upp vad som händer. Detta har också gjort att vi kunnat arbeta mer förebyggande med känslor, konflikter o dyl eftersom kunskapen om vad som just nu är behov hos barnen blir större. - Vi upplever att fler barn fått verktyg att säga ifrån, genom sitt språk. Vi har varit närvarande och hjälpande vuxna i konflikter. Vi har fortsatt att ge barnen mycket tid; vid mat, vila, på- och avklädning o dyl = närvarande stöttande vuxen - Alla avdelningars arbete med vårt utvecklingsområde Genus och alla barns lika rätt här förstås präglat arbetet med att både förebygga och förhindra kränkande och diskriminerande behandling. Det ligger liksom i ämnets natur. Vi har i personalgruppen reflekterat över vårt eget sätt gentemot varandra, är vi förebilder för barnen? Detta arbete har satt fokus på att vi verkligen kunnat arbeta för att alla barn är allas - dvs att alla barn på Gläntan känner förtroende för alla pedagoger och att alla pedagoger möter alla barn. Det gör att det alltid (nästan) finns en vuxen till hands för att bistå barn i alla former av situationer som de kan behöva hjälp med. - Alla avdelningar har använt sig av Husmodellen vid flera tillfällen för att kartlägga sin verksamhet på avdelningen i syfte att få syn på vilka riskzoner som finns. Efter kartläggningarna har man genomfört förändraringar. Beskriv när och hur ni kommer att utvärdera årets plan. Denna plan kommer utvärderas senast av samtliga pedagoger och förskolechef. Främjande del det främjande arbetet ska vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete och ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd. Beskriv förskolans lokala ställningstagande mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Gläntans egen vision lyder: Barnen är vår framtid i varje möte formas den. För oss är varje möte lika viktigt, hela dagen och med alla barn. I det lilla samtalet och i det stora samspelet. Alla blir lyssnade på, barn som vuxen, och allas röst är lika viktig. Inget barn på Gläntan ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsättas för kränkande behandling eller mobbing Alla på Gläntan ska arbeta förebyggande för att motverka diskriminering och kränkande behandling Alla pedagoger har strategier och planer för att utveckla och stärka alla barns självkänsla, självförtroende och självbild så att de lämnar Gläntan inför skolan med en känsla av att de har alla möjligheter Vi stärker alltid det positiva beteendet och ser allas lika värde och sätter ord på detta 2

3 Diskriminering enlig diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. ( Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s. 8. Skolverkets allmänna råd.) 2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. ( Om någon ur personalen utsätter ett barn för trakasserier benämns det diskriminering. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s. 9. Skolverkets allmänna råd.) 4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. ( Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd.) Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap Kön: att någon är kvinna eller man, 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, 3

4 6. Ålder: uppnådd levnadslängd. 7. Religion och annan trosuppfattning Beskriv hur ni arbetar främjande utifrån varje diskrimineringsgrund. 1. Kön: Vi tänker barn - person istället för kön. Vi jobbar med allas lika värde. Vi har ett förhållningssätt som visar att alla barn ska ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor som inte begränsas av stereotypa könsroller. 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Vi finns nära och är ibland aktiva i barns lek så att den präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. 3. Etnisk tillhörighet: Vi lyfter likheter istället för olikheter. Att alla människor har en etnisk tillhörighet. Att människors olikheter bara berikar. Vårt utvecklingsområde under 14/15 är kultur, både social och estetisk kultur. Detta arbete möjliggör ett synliggörande av alla människors olika kultur där barnen i högsta grad är delaktiga i planering och genomförande och får en förståelse för sin omvärld. 4. Funktionshinder: Samma sak här: vi lyfter likheterna hos människor. När alla likheter har konstateras kan t ex olika funktionshinder synliggöras men blir då inte det som blir det väsentliga. 5. Sexuell läggning: Vi lyfter allas lika värde även här. Vad är en familj? Genom litteratur, lek mm ger vi möjligheter till reflektioner och frågor. 6. Ålder: Här finns en del litteratur som tar upp själva åldersbegreppet och barns känsla av att det uppstår orättvisa kring olika åldersbestämmelser. Hur gammal får man vara för att se en speciell film? Spela dataspel? Vi kan arbeta främjande med att skapa förståelse för att det finns saker som barn inte får delta i på grund av sin ålder, vad lagen säger. Och sen kan vi arbeta främjande med barns förståelse att när det gäller andra saker så får man däremot inte särbehandlas på grund av ålder. 7. Religion och annan trosuppfattning: Vi vill att alla barn ska känna att religionsfriheten gäller för alla. Vi tar hjälp av litteratur och annan media för att synliggöra utifrån barns intresse och ålder. Vi möjliggör tid för tankar och reflektioner kring religion. Vi lyfter/leker/gör film om t ex att det finns många sätt att fira jul på. 4

5 Beskriv hur ni arbetar främjande med att förankra respekten för alla människors lika värde samt hur ni skapar en miljö där alla barn känner sig trygga och utvecklas. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 18 Alla barngrupper kommer arbeta med Barnkonventionen där allas lika värde lyfts ur olika perspektiv och utifrån ålder. Alla grupper kommer bl a att använda sig av Barnkonventionens material Kompisböckerna. Alla barngrupper kommer att använda sig av Husmodellen för att kartlägga sin verksamhet, för att kunna se de brister i organisationen som medför att barn kommer i kläm på olika sätt. Kartläggningen skall ske minst 2 gånger per termin eller vid behov. Alla barngrupper kommer att göra Trygghetsvandringar med alla barn. Enskilt och i mindre grupp beroende av behov. Vi ska ta reda på vad barnen själva tycker, känner och upplever och agera och planera utifrån det. Alla barngrupper ska arbeta förebyggande med allas lika värde genom att använda sig av vårt utvecklingsområde: Kultur. Både ur ett socialt och etiskt perspektiv. Genom resor världen över, litteratur, filmskapande, dramatiseringar och mycket annat ska vi skapa förståelse för andras behov, allas rätt osv Alla barngrupper ska fortsätta arbetet med Mindfulness som är ett verktyg för att bl a stärka barns självbild, tro på sig själv mm. All personal på Gläntan ska i sitt förhållningssätt inför barn, föräldrar, andra vuxna och sina kollegor utstråla och förmedla respekt och omtanke för varandra. Barns delaktighet Beskriv hur ni arbetar med varje barns delaktighet i det främjande arbetet med årets plan. - Barnintervjuer - Göra problemen konkreta i vardagen - Trygghetsvandringar - Använda sig av Kompisböckerna som tar upp diskrimineringsgrunderna ur ett barnperspektiv - Dramatisera, visualisera, verbalisera dilemman tillsammans med barnen Beskriv hur barn får kännedom om innehållet i planen dvs. om sina rättigheter till trygghet och allas lika värde. Använda material från Barnkonventionen, bl a Kompisböckerna: - Läsa - Arbeta i grupp med lekar och dramatiseringar och sätta ord på rättigheter och allas lika värde på ett åldersadekvat sätt Genom medvetna, kunniga och aktiva pedagoger som finner tillfällen att sätta ord på det som handlar om detta och så att det blir förståeligt för barnen Trygghetsvandringar 5

6 Kartläggningar av Husmodellen tillsammans med barn Beskriv hur ni arbetar med att planen ska vara känd för alla medarbetare. - Ingår i det introduktionsmaterial för nyanställda - Lyfts systematiskt på avdelningsmöte/personalmöte - Diskuteras på ledningsgruppsmöten - Diskussionspunkt i vårt eget nätverk: Pedagogforum - Alla får ett eget ex på mailen - Ett ex av planen sitter tillgängligt i alla grupper Beskriv hur ni arbetar med att planen ska vara känd för föräldrar. Vi använder oss av alla kanaler vi och föräldrar har tillgång till: - Föräldrarådet - Maila ut planen till alla vårdnadshavare - Sätt upp ett ex på anslagstavlor eller dylikt - Publicera på vår web - Skicka ut via Förskoleappen Koppla pedagogisk dokumentation till arbetet med hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. När vi skickar ut dagens mail till våra vårdnadshavare kan vi även här koppla aktiviteter som kan refereras till planen. Förebyggande del För att ha effekt är det viktigt att det förebyggande arbetet bedrivs systematiskt. Ett första steg är att kartlägga risken för diskriminering och kränkande behandling från förskolans eller skolans sida. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd. Beskriv hur ni har arbetat med årets kartläggningar i förskolan. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s Vi har kartlagt med hjälp av Husmodellen, det har gjorts i varje grupp. Handlingsplan hr skrivits efter varje kartläggning - Vi har i olika forum (Pedagogforum, personalmöte, ledningsgruppsmöten) diskuterat nuläge över hela huset med syfte att lyfta och synliggöra vilka insatser och åtgärder som behövs genomföras för att säkerställa att alla barn har det bra - Vårdnadshavare får dels genom föräldrasamtal vara med och prata om hur de uppfattar att deras barn trivs och dels genom kundundersökningar. Resultaten av dessa använder vi till att sätta både mål och aktiviteter för att uppnå dessa 6

7 - Vi intervjuar barn och ger utrymme för reflektioner så att de känner att de har all rätt att höras, synas, få tycka till osv. Vi använder oss av dessa kunskaper barns ord ger oss på olika sätt. Beskriv resultatet av årets kartläggningar. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 25. Vi har ett gott systematiskt arbete när det gäller att kartlägga utifrån ett vuxenperspektiv. Vi kan se hur vi ändrat vår miljö utefter våra kartläggningar. Gjort miljön mer anpassad efter att vuxna ska finnas mer nära till hands. En miljö som kräver mer aktiva pedagoger, både ute och inne. Vi har också ändrat vår organisation utefter kartläggningarna vilket t ex innebär att vi på ett mer medvetet sätt delar upp våra barngrupper i mindre grupper för att öka närhet och trygghet samt att alla barn får synas på nya sätt i nya konstellationer. En enkel åtgärd har varit att installera en bajsklocka till 5-årsgruppens toalett som de kan ringa på när de är klara och behöver torkhjälp eftersom toaletten ligger utom hörhåll för avdelnings pedagoger. En annan enkel åtgärd har varit att i bägge 3-4 årsgrupper har toadörrarna sågats av till stalldörrar där integriteten respekteras men vi har också möjlighet till en diskret insyn vid behov för att ska trygghet vid toalettsituationerna. Sätt upp konkreta och uppföljningsbara mål som utgår från resultatet av kartläggningar. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 25. Vi kommer att utgår mer från barnets upplevelser än vi gjort tidigare. Vi kan se att våra kartläggningar är mycket ur ett vuxet perspektiv och nu är det dags att se det ur ett barns perspektiv. Och forma verksamheten utefter det. Vi behöver kompetensutvecklas oss när det gäller kunskapen om kränkningar och diskriminering mellan barn. Vi ska kartlägga gården utifrån flera perspektiv, bl a ur ett trygghets- och diskrimineringsperspektiv. Beskriv de insatser som ni ska genomföra. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 25. Det ska vi göra genom att genomföra Trygghetsvandringar på olika sätt. Enskilt med barn, i mindre grupper, i större grupper. Pedagoger kommer också genomföra trygghetsvandringar ur ett barns perspektiv för att sedan jämföra med barnens och reflektera tillsammans med barn och även med kollegor reflektera och diskutera det upplevda. Vi kommer att behöva diskutera vad kränkningar är, vad diskriminering är. För barn, för vuxna. Hur vi ska agera när kränkning eller diskriminering sker vet vi frågan är om vi gör det. Kartläggning genom Husmodellen utomhus samt Trygghetsvandringar utomhus. Barns delaktighet Beskriv hur barn har varit delaktiga i det förebyggande arbetet med årets plan. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 25. Samtal, intervjuer, reflektioner från barnen i Barnkonventionsarbetet, Kompisböckerna, material från Rädda Barnen mm 7

8 Åtgärdande del Om ett barn eller en elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling måste åtgärder vidtas snabbt. Därför är det viktigt att rutinerna för hur personalen ska agera i sådana situationer är väl förankrade i verksamheten. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverkets allmänna råd. Beskriv era rutiner för att tidigt upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 27. Verksamheten organiseras så att vuxna finns närvarande, både fysiskt och mentalt, för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Kontinuerliga kartläggningar ger pedagoger och förskolechefen kunskap om hur det fungerar i verksamheten. Även personalens egna observationer av barnens beteende är förstås viktiga, att finnas till hands för att på olika sätt kunna ta emot och förstå barns egna berättelser. Tid och ram för uppföljning ansvar förskolechef för. Beskriv era rutiner för att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 31. Varje situation som kan uppfattas som kränkning ska omgående lyftas med förskolechef som då ansvarar för att utreda omfattningen. Om detta sker ska vårdnadshavare få information om vad som hänt och tillsammans tar de ställning till hur man går vidare. Den pedagog som varit närvarande med barnen ansvarar för att samtala med inblandade barn och för dokumentation. Tid och ram för uppföljning ansvarar förskolechef för. Beskriv era rutiner för att åtgärda trakasserier och kränkande behandling utifrån ett a, barn barn och b, vuxen barn perspektiv. Se Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s. 36. Om barn kränker barn skall händelsen omgående dokumenteras och analyseras av närvarande pedagog. Därefter skall alltid förskolechef och vårdnadshavare informeras och tillsammans göra det bästa för de involverade barnen. För de barn som indirekt involverats genom att de sett vad som hänt ska närvarande pedagog samtala och reflektera tillsammans med dem. Det är viktigt att lyssna in barnen och låta dem prata med egna ord om händelsen. Man bestämmer också tid och ram för uppföljning. Om vuxen kränker barn skall pedagog dokumentera och informera förskolechef. Tillsammans analyseras vad som hände och orsakade händelsen. Om förskolechefen bedömer händelsen som en kränkning skall vårdnadshavare informeras och så även verksamhetschefen. Vid ev sexuell kränkning ska samtliga vårdnadshavare på förskolan informeras och den vuxne förövaren omedelbart 8

9 entledigas tills utredningen anser annat. Tid och ram för uppföljning ansvarar förskolechef för. Pysslingen Förskolors rutiner för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolechefens ansvar Att Pysslingen Förskolors rutin för att anmäla diskriminering, barnolycksfall och kränkande behandling följs och är känd av alla på förskolan. Att alla barnolycksfall, barns upplevelse av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling anmäls skyndsamt till huvudman. Rutiner för att anmäla diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla medarbetare på förskolan 1. Alla upplevelser barn anser sig ha gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska dokumenteras och skyndsamt anmälas till förskolechef. 2. Alla barnolycksfall dokumenteras och rapporteras skyndsamt till förskolechef. Förskolechef 3. Förskolechef rapporterar skyndsamt och avidentifierat alla barnolycksfall, barns upplevelser av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till huvudman. 4. Ett webbformulär på PyssNet ska fyllas i av förskolechef. Under Barn & Elevhälsan och rubriken rapportera kränkning och olycksfall görs rapporten till huvudman. 5. Rapporten sparas automatiskt i ett arkiv och kan skrivas ut. Ett mail om att en rapport är gjord, går automatiskt till ansvarig verksamhetschef och PyssO. 6. Vid allvarliga eller brådskande incidenter bör förskolechef även ha direktkontakt med verksamhetschef. 7. Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, berörda informeras och att åtgärder vidtas skyndsamt enligt lag. Händelser utreds och dokumenteras på förskola. Huvudman 8. Verksamhetschefen följer upp händelser med förskolechef. 9. PyssO - sammanställer företagsövergripande, rapporter om diskriminering, barnolycksfall och kränkande behandling och rapporterar till verksamhetschef och utbildningsdirektör på Pysslingen Förskolor. 9

10 10