Krä ver svär pä stä lldä frä gor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krä ver svär pä stä lldä frä gor"

Transkript

1 Krä ver svär pä stä lldä frä gor På det tredje dialogmötet den 5 december växer irritationen över mötesordningen och att frågor aldrig hinner bli besvarade. JIMABs styrelseordförande Clive Sinclair-Poulton och bolagets vd Fred Boman fick svara på frågan om Kallak bara är det första steget mot ett Jokkmokks Mining District och jokkmokksborna fick veta varför pajalaborna applåderade när deras gruvbolag kom. För moderatorn Agneta Settervall blev kvällen bitvis tuff med en alltmer bångstyrig församling som börjar ifrågasätta saker och ting. Men hon slog fast att alla frågor kommer att få svar, förr eller senare, och därmed fick de 150 församlade låta sig nöjas. Under de två första mötena har vi fått kunskap om olika myndighetsroller men mötena har också handlat om misstro och tillit. Man måste kunna tro på den information man får om det ska bli kunskap. Det har blivit tydligt hur komplicerad process det här är. Det har också blivit tydligt hur komplex renskötseln är. Jag tror det är viktigt att komma ihåg att en kommun har väldigt lite att säga till om. Tänk på var besluten fattas och var man kan påverka. Det är en mycket politisk process att ändra lagar, det går men det tar många år. Ni ska nu leva sida vid sida, år efter år i ovisshet. Vad behöver ni göra för att hantera alla spänningar som blir eftersom ni har så rejält olika uppfattningar, frågar Agneta Settervall och rekommenderar alla att läsa anteckningarna från tidigare möten på kommunens hemsida. Nytt dialogmöte i februari 2014 Kommunchefen Anders Nygårds konstaterar att det tredje dialogmötet inte blir det sista. Det finns jättemycket att prata om och därför har vi bestämt att vi ska fortsätta med ytterligare möten. Det har kommit många åsikter och det är berikande. Vi är tacksamma för alla synpunkter och tar hänsyn till dem i den fortsatta planeringen. Mycket frågor kan vi inte påverka men vi ska verkligen jobba för att få hit Eskil Erlandsson och Annie Lööf via landshövdingen, förhoppningsvis redan till dialogmötet i slutet av februari, säger Anders Nygårds. Sämetinget beväkär sämernäs rä tt Sametinget är en myndighet och folkrättsorganisation som tillvaratar samiska intressen och verkar för en levande samisk kultur. Som näring har renskötseln en särställning och har status som riksintresse ett faktum som dock verkar vara lätt att glömma när stora industrisatsningar är på gång. Anne Walkeapää och Laila Rehnfeldt är samhällsplanerare på Sametinget. De hanterar bland annat mark- och vattenfrågor som regleras i sametingslagen och regleringsbrev, och får ofta regeringsuppdrag att delta i olika arbetsgrupper, exempelvis med Boverket och Naturvårdsverket.

2 Sverige har ratificerat den internationella konventionen som ska stärka urfolks rättigheter, men vi ser att varken minerallag, miljöbalk eller plan- och bygglagen synkroniserar med de folkrättsliga konventionerna. Minerallagen är inte alls anpassad efter renskötseln eller de urfolksrättigheter som finns, säger Anne Walkeapää. Glömmer syftet med riksintresse Ett hundratal remisser landar på Anne Walkeapääs och Laila Rehnfeldt bord varje år, bland annat ska Sametinget samråda med länsstyrelsen inför en bearbetningskoncession. Vi i Sametinget bevakar att intressen tas tillvara. Det är främst områden av riksintressen vi ansvarar för. När vi får en remiss från länsstyrelsen tittar vi på miljökonsekvensbeskrivningen utifrån miljöbalkens tredje och fjärde kapitel. Vi har ingen aktiv roll enligt lag, men vi tittar hur bolaget lagt upp miljökonsekvensbeskrivningen och tillgodosett samebyarna intressen och vilka åtgärder de föreslår, förklarar Laila Rehnfeldt. Att inte lagstiftningen är synkroniserad med den internationella konventionen är ett problem. I prövningen av exempelvis vindbruk glömmer parterna ofta bort vad som är syftet med att utse riksintressen. Man tittar exempelvis på regeringens mål att producera 30 terawattimmar förnybar energi och glömmer vad som är kärnan i riksintressen och vad som är långsiktigt hållbart enligt naturresurslagen. Samernas har status som urfolk och det finns riksdagsbeslut att Sverige ska främja den samiska kulturen, säger Laila Rehnfeldt. Beso ksnä ringen vä xer Få vet hur mycket skatteintäkter besöksnäringen bidrar med till Jokkmokks kommun och hur många arbetstillfällen turismen bidrar till. Men det rullar på. I dag omsätter besöksnäringen 271 miljoner kronor och pytsar in närmare 17 miljoner till kommunkassan varje år. Besöksnäringen är riktig dålig på att ta plats och synas, hävdar Thomas Brandlöv, vd på Destination Jokkmokk. I dag arbetar 165 personer på helårsbasis inom besöksnärigen och ett hundratal företag är relaterade till besöksnäringen. Kikar man närmare på var en spenderad turistkrona hamnar blir det riktigt intressant: 24 % är logi, 22 % är shopping, 22 % hamnar i restaurangers kassor, 14 % på transport och drivmedel och 10 % läggs på livsmedel. Traditionella guideföretag får bara 7 procent av kronan, förtydligar Thomas Brandlöv.

3 Större än stålindustrin Besöksnäringen globalt är en av världens största näringar och omsätter ofattbara 837 miljarder Euro. Framtidsprognos är ganska god, plus 3 procents tillväxt årligen fram till Besöksnäringen beskrivs ofta som Sveriges, regionens och kommunens nya basnäring. Exportvärdet för Sverige är nästan 100 miljarder kronor. Jämfört med järn- och stålindustrin är besöksnäringen 45 procent större, säger Thomas Brandlöv. 34 miljoner potentiella besökare kan välja Sverige som besöksmål inom 3 år. Sverige är faktiskt populärt. Medan Norge är rankat på 44:e plats har Sverige klättrat upp till 19:e plats, förbi länder som Mexico och Kroatien. Ökat 74 procent på tio år År 2000 omsatte besöksnäringen i Norrbotten 2 miljarder. Under en tioårsperiod har omsättningen ökat med 74 % till 4,1 miljarder och antalet arbetstillfällen har ökat från till Men Norrbotten har satt ännu tuffare mål och vill göra en fördubbling av omsättning till år 2020, då siktet är inställt på 8,2 miljarder. Det finns många unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund inom besöksnäringen. Jämfört med stålindustrin som tar ett nytt processverk i drift, som får effekten att folk får gå, blir det inom besöksnäringen fler arbetstillfällen ju fler besökare. Största hotet är blind people och att vi själva inte ser vår egen potential, menar Thomas Brandlöv. Inspel frä n medborgäre Två medborgarinitiativ bidrog till kvällens samtal. Agneta Settervall läste upp en skrivelse av Apmut Ivar Kuoljok, ålderman i Sireges sameby. Gállok. Varför är arbete i den tilltänkta gruvan i Gállok, för 200 personer i 15 år, viktigare än de personer som har fast sysselsättning i rennäringen, en näring som bedrivits i tusentals år, utan att förstöra naturen. Samebyarna i Jokkmokk har över 500 medlemmar som på ett eller annat sätt är knutna till rennäringen och som även i fortsättningen vill behålla sin kultur och bedriva sin näring. Varför skall renskötarkulturen i Jåhkågaska sameby behöva vika för andra näringar och därmed förlora underlaget för sin fortsatta existens. Ungdomarna i Jåhkågaska har visat framtidstro. De har satsat hårt och stort för att få en bärkraftig renskötsel. De har planerat hur deras trånga betesmarker skall användas under olika årstider. Vattenfall har dämt sjöarna, där flyttningsvägarna gick. Med vatten på de svaga isarna på de uppdämda sjöarna, är det riskabelt och nästan omöjligt att använda de gamla flyttningsvägarna. Skogsbrukaet har tagit stora marker i anspråk, marker som fortfarande inte kan användas, flera tiotalsår efter ingreppen. Efetr 15 års gruvarbete finns bara djupa schakt och förstörda marker, sår som gjort stora förändringar i den omkringliggande naturen, genom dagbrott i de fjällnära vinterbetesmarkerna, skador som aldrig kan återställas.

4 Alla transporter av malmen från Gállok kommer att gå genom Sirges sameby. Det blir förödande för de vinterbetesgrupper som stadigvarande nyttjar betesmarker från Vajkijaur västerut mot Ridávárre och Nautijaur. Våra förfäder har flyttat upp till fjälls över sommaren och haft vinterbete för sina renar i det här området i flera tusen år. Det finns benämningar på fjäll och sjöar på det lulesamiska språket som berättar hur det såg ut i markerna för mycket länge sidan. Ovanför Sáltoluokta finns t.ex. Bietsávvre, som betyder Tallsjön. På kalfjället Ulldevis finns Juovvagielas, Steniga tallheden, och Guorbak, där skogen brann ner till grunden så att all växlighet försvann. Att det funnit tallskog på dessa områden för över två tusen år sedan, är vetenskapligt belagt. Lulesamiska talas ännu idag och är det språk som även jag pratar, vilket då också säger oss att lulesamiskan är ett gammalt språk. Högsta Domstolen har i Nordmalingdomen 2011 fastslagit rennäringens betesrätt ända ner till Bottenviken och att Samebyarna inom åretruntmarkerna, ovan odlingsgränsen, har ännu starkare rätt. Det är alltså fastslaget att samebyarna äger renbetet, laven. Då skall det inte vara så lätt för ett utländskt gruvbolag att bara komma och få rätt att ta och förstöra viktiga och oersättliga renbetesmarker. Att över huvud taget prata om att exploatera urgamla av hävd brukade fjällnära renbetesmarker, är som att väcka vrede hos de gamla gudarna, enligt vår tradition. Det mest anmärkningsvärda är att Sverige enligt minerallagen anser sig ha rätt att ge bort urinnevånarnas renbetesmarker för en billig penning till utländska profitsökande bolag. Det ser liksom ut, att malmen i Gállok är ett miljöfarligt mineral, som Svenska staten till varje pris vill ha ur landet och kan satsa miljarder för att underlätta bortförandet. Minerallagen måste skrivas om! Nej till gruvor i Jokkmokk! Jokkmokk 5 december 2013 Apmut Ivar Kuoljok, Renskötare och Ålderman i Sirges sameby. Lennart Martinsson beskrev historien Lennart Martinsson stod för det andra medborgarinitiativet och gav en detaljerad historisk skildring av samernas problem med svenska staten bestämde Gustav Vasa att birkarlarna skulle ta ut skatt av samerna, som dessförinnan betalat skatt till både Danmark, Norge och Ryssland. Häradsrätten tog över lappskattelandet 1650 och dömde efter lagar och samernas sedvanerätt. Hundra år senare såg landshövdingar till att få tillgång till lappstaten utan laglig rätt, en strid som varade ända till slutet av 1800-talet ändrade rennäringslagen samernas rätt radikalt. En kommitté kom fram till att samerna var på så låg nivå kulturellt sett att de inte kunde äga mark, säger Lennart Martinsson och beskriver målande århundraden av statliga övergrepp på samiskt ägande. Han citerar brandtalet som landshövding Lassinantti höll på sin tid i riksdagen: Om markerna kan användas till annat än renskötsel får lapparna flytta på sig, och konstaterar samtidigt att när 1886 års rennäringslag skrevs hade Sverige bara sju år tidigare upphört med 94 års slavhandel i S:t Bartolomei.

5 Det är bra att nya generationer vägrar och rör om i grytan så att etablissemanget får sig en näsknäppa nu och då. Det talas om att samerna har stora privilegier. Vilka är de privilegierna, undrar Lennart Martinsson. Demokräti ä r inte ä rftligt Eftersom jag är i demokratibranschen vill jag påminna alla om att yttrande- och åsiktsfriheten är hörnstenar i samhället, säger Stefan Andersson. Den senaste tiden har jag mött många som inte vill och vågar säga var de står i gruvfrågan, som är rädda för repressalier och att få mellankollegiala problem på sina arbetsplatser. Det här naggar de demokratiska spelreglerna i kanten. Demokrati är inte ärftligt. Alla ska få tycka och säga vad man vill och få respekt för det. Det är en vädjan från mig som politiker. Då tror jag att vi alla får ett lyckligare samhälle. Frä gor och synpunkter Vad har kommunen för vision om det inte blir någon gruva? Stefan Andersson, kommunalråd, Jokkmokks kommun: Vi i den politiska majoritetet har tagit ställning, vi är positiva till gruvnäring i Jokkmokk men inte utan villkor. Naturligtvis forsätter vi att arbeta med utvecklingsfrågor. Vi vill skapa ett attraktivt samhälle och då räcker det inte bara med arbetstillfällen. Därför satsar vi nu till exempel på en bättre kulturskola och en mängd andra av saker. Många lägger frågan om arbetstillfällen på kommunen, men om kommunen ska stå för att skapa arbetstillfällen slösar vi skattepengar. Det är inte bara kommunens uppgift. Kulturskolan tror jag är en sak kommunen ska ta fasta på. Det saknas kunskap om samernas situation och här kan Jokkmokk göra en stor insats. Jokkmokks kommun är delägare i Samernas Utbildningscentrum och bidrar årligen med 250 tkr av 11 miljoner. Jokkmokk kommun skulle kunna utveckla samiska läromedel för att undervisa om samisk kultur. Vi kan jobba tillsammans. Hade Jokkmokk 1993 visat samma fina inställning hade vi haft en arbetsplats med 40 arbetstillfällen i Jokkmokk Sametinget. Stefan Andersson: Jag förstår inspelet om att kommunens summa till Samernas Utbildningscentrum borde höjas. Jag vill påminna om att en hel del av Kultur och Fritids budget går till att driva evenemang med samisk anknytning. Men säkert kan mycket bli bättre. Hur ser framtiden ut för JIMAB? Fred Boman, vd JIMAB: Bolaget JIMAB fokuserar på järnmalmsfyndigheter och söker alltid nya möjligheter. Det finns andra projekt vi undersöker men de flesta kanske inte blir något. Vi har ett systerbolag som har undersökningstillstånd för koppar, zink och bly men det är inte gjort så mycket

6 på de områdena. Tittar man runtom i Sverige är det faktiskt sällan det blir träff. Kallak är ett undantag. Kallak är vårt flaggskepp. Är er vision att gå vidare, vill ni ha ett jätteområde? Fred Boman, vd JIMAB: Vår vision sträcker sig till Kallak. Ett steg i taget. JIMABs Clive Sinclair-Poulton ville ha dialog med samebyarna. Läste på Bergsstatens hemsida att nu vill JIMAB ha ett nytt undersökningstillstånd. Om jag var skeptisk till dialogen då, är jag ännu mer skeptisk nu. Det finns en pressrelease om Jokkmokk Mining District, att det är en tydlig vision och det hänvisas också till infrastruktur. När man söker i Bergsstatens diarium kan man se att JIMAB har många provområden. Norrbotten Mining AB, som har samma styrelse, adress och VD som JIMAB, har undersökningstillstånd för en uranfyndighet i Kuorpak. Ska Kallak bara bli den första gruvan i ett stort gruvområde? Hur ser kommunen på uranbrytning? Clive Sinclair-Poulton: Vi ansökte om undersökningstillstånd för två år sedan. Vi tror det finns en stor potential här, men i nuläget koncenterar vi oss bara på Kallak och järnmalsmsbrytning. Vi ser att det finns en potential för andra mineraler så småningom men det finns inga planer nu. Först ska Kallak bli verklighet. Om Kallak blir riktigt bra då tittar vi på andra fyndigheter av andra metaller. Vi vill utveckla sakta och tar ett steg i taget. Det är bra om folk är bekväma med våra planer. Stefan Andersson: För uranbrytning finns ett fullmäktigebeslut, ett klart nej. Där har en kommun rätt att säga nej. Agneta Settervall: Ur medborgarsynpunkt är det uppenbart att man kan googla den här typen av frågor. Det väcker frågor som: Vad menar de egentligen? Jag tror det är viktigt att ni framöver har samtal om sånt här. Hur ser kommunen på ett Jokkmokk Mining District: Stefan Andersson: Vi tar inte beslut i klump, då skulle vi ha problem. I vårt parti är vi positiva till den här etableringen inte till tolv eller fyra. Vi är beredda att ta ett nytt ställningstagande om det blir aktuellt. Agneta Settervall: Jag vill påminna om att en kommun inte har möjlighet att säga nej. Vill ni bråka, så bråka med rätt instans: riksdagen. Infrastrukturen, vem ska betala den? Bolaget eller staten? Fred Boman, vd JIMAB: Det är brukligt att Trafikverket tittar på infrastruktur och frakter. Där finns ett brett spann av möjligheter. I vissa fall kräver Trafikverket att bolaget ska betala allt, i andra fall dela på kostnaden. I dagsläget vet vi inte. Jag vill ha svar på frågan om strategiplanen i Jokkmokk, vad menar man med att förbättra möjligheterna för företagsamhet? Stefan Andersson: Strategiplanen som är fastslagen av fullmäktige ska förbättra den interna koordineringen så att vi blir snabbare och bättre på att hantera etableringar. I samråd med Strukturum diskuterar vi etableringspropekts där vi ska jobba för att få hit etableringar. Kommunen hanterar kommunala frågor medan Strukturum hanterar företagsutveckling, däribland headhunting av etableringar. Det finns en tydlig skiljelinje där vi slagit fast olika områden, där exempelvis infrastruktur, tomter och taxor är kommunens ansvar.

7 Hur ser kommunen på eventuella hälso- och miljörisker när de ställer sig positiv till en gruvetablering? Stefan Andersson: Jag är glad att frågan kom. Hälso- och miljörisker nämns ofta i Kallakdebatten som en lokal fråga. Jag kan se att Sverige är en av världens bättre gruvnationer med relativt stark lagstiftning och tänker därför att det är bättre att brytningen sker här än i många andra länder. Märk väl att inget riksdagsparti är mot mineralutvinning. Jag har stort förtroende för Mark- och miljödomstolens kompetens, och vi förlitar oss på att de fattar ett klokt beslut. Annie Arnqvist, stadsarkitekt, Jokkmokks kommun: Kommunen kommer ur samrådsperspektiv att lyfta de hälso- och miljöfrågor som blir aktuella. Agneta Settervall, moderator: Frågan om vems land och hur ska ni kunna leva här där det finns både urfolksrättigheter och nyinflyttade är en oerhört stor diskussionsfråga. Lars Anders Baer: Jag vill inte låta som en prost. Det är viktigt att understryka att vi lever här med en historia där vi inte alltid varit lika nära varandra som i dag. Genom tiderna har konstigheter hänt som är svåra att rätta till. Det går alltid att provocera fram konflikter. Det gäller att tänka lite klart, lite smart, och inte gå i fällan att börja bråka om vem som var först och vem som var sist. Alla måste hålla sig till lag och rätt. Kallak ligger på privat mark, vägarna på mark som ingen formellt äger och som staten förvaltar. Vi har hamnat lite i onödig konflikt. Vi ska inte försöka gömma undan historien, vi kan konstatera vad som hänt men sen måste vi göra det bästa av saker och ting. Tittar man på jakträtt, som i grunden är en jobbig konflikt, är ett mål nu uppe i Gällivare tingsrätt. Det är viktigt i en rättstat att alla innehar respekt för varandras åsikter. Det är lättare att skapa bråk och konflikter än att göra det motsatta. Det är bra att kommunen tagit det här initiativet, det är bra att prata öppet och ta diskussionen om känsliga och jobbiga frågor. Lagar kan ändras men det tar tid. Det går alltid att göra värre genom att smutskasta varandra eller blåsa till strid. Hur kunde gå så fel här när det gick så rätt i Pajala. Var det aldrig problem med renskötseln där? Bengt Niska, f.d. kommunalråd Pajala: Jag är här därför att JIMAB vill veta hur processen gått i Pajala. Jag var kommunalråd i Pajala tio år, under en tid då kommunen under femtio år präglats av av nedåtgående trend reste vi till riksdagen i Stockholm med 120 skolbarn från Pajala, Övertorneå och Överkalix och sa att: nu är klockan fem i tolv. Det gick tre-fyra år, sen kom att amerikanskt gruvbolag och ville se gruvfyndigheten som LKAB ratat i början av 1970-talet. I bygden levde en dröm att få igång gruvnäring som skapar jobb. En stor del pendlade till Kirunagruvan. Från 1953 hade kommunen minskat från till invånare, mer än en halvering. I Kaunisvaara som hade 700 fanns bara 130 invånare kvar 2006, det sista barnet var fött Det var inte så svårt för gruvbolaget att berätta om gruvan och att de ville anställa man. De möttes av applåder. Människor hade sett att det inte går att leva i ett rent helvete heller. Det är bakgrunden till positivismen som har präglat och präglar gruvnäringen i Pajala togs första spadtaget. Om vi inte haft gruvetableringen hade vi redan nu varit 550 färre. Nu har vi ökat befolkningen något, det kunde ha varit mer om samhället klarat av utmaningen att bygga bostäder står i bostadskö. Trots detta har vi kunnat parera befolkningsminskningen. Den yngre befolkningen påverkar barnafödandet positivt. Att allt gått så väl beror på att människor förstod att utvecklingen ledde till utplåning av det som en gång var ett starkt kulturlandskap med många näringar. Det är stor skillnad mellan Jokkmokk och Pajala, det går inte att jämföra. Här i Jokkmokk finns 500 medlemmar i samebyar och mycket renar. Unesco har sagt att renskötarkulturen i Laponia är

8 viktig. Högsta domstolen har sagt att renskötseln äger betet med laven. Större renhjordar behöver bete, numera finns just inga alternativa områden på grund av skogsbruket och Vattenfall, 13 kraftverk med överdämda sjöar och älvar. Jag har sysslat med renskötsel hela mitt liv, förut fanns alternativa renbeten, numera finns bara några ställen kvar. Skogsbruket har tagit hänsyn, med dem har vi haft bättre samråd. Lars Anders Baer: Jokkmokk har en hel del att lära av Pajala, även om renskötseln i Pajala har påverkats av andra historiska omständigheter som gör det svårt att jämföra. Att starta en gruva i Luleå är rent juridiskt mycket lättare än ovanför odlingsgränsen. Det är viktigt att vi lär av Pajala och Kiruna. Jokkmokk är ett gammalt gruvdistrikt, liksom Pajala där malm bröts på och 1700-talen. Jag tror det är viktigt att beakta det vi kan lära av varandra. Jokkmokks ekonomi är ansträngd och jag förstår att såna här tillställningar inte är gratis. Det är gruvetableringen som skapat oro i kommunen. Vi ska absolut fortsätta att träffas men jag tycker att gruvbolaget ska betala kostnaden. Fred Boman, vid JIMAB: Ett riktigt bra förslag. Förutsatt att kommunchefen accepterar så betalar JIMAB för kommande medborgardialoger nästa år. Vi borde få möjligheten att se i Pajala. Har kamrater från södra Sverige som varit upp och sett och fått en helt annan bild på ort och ställa än via media. Fred Boman, vid JIMAB: Vi har haft möten med närliggande byar och kommer att bekosta en bussresa till Pajala efter årsskiftet. Jag känner mig sorgsen över vilka val och möjligheter vi har. För att få jobb är det enda val vi har att exploatera naturen väldigt hårt. I ett gammalt tidningsklipp från 1978 sa kommunalrådet att Jokkmokks kommun går i konkurs om inte vattenkraftutbyggnaden får fortsätta. Så har det alltid varit. Jag känner vrede och är djupt bekymrad att vi måste exploatera för att överleva. Det är dags att hitta en tredje väg ändrade moderaterna mineralskatten. Det visar att det är möjligt att ändra minerallagen. Jobba för att få hit ministrarna. Se till att ändra lagen och även de olägenheter som kan bli, se till att vi kan kompenseras. En kommun är ingen arbetsgivare, det är något vi röstat fram. De enda som kan påverka vår utveckling är vi själva. Som småföretagare måste vi kläcka idéer. Vad kan vi göra som småföretagare? Gruva är okey, men till vilket pris? Hur mycket får gruvan ta av naturen och hur mycket ska den ge tillbaka? Från sametinget och samiskt håll sägs att det här är samernas land som andra inkräktar på. Vi som bor här och inte är samer vill gärna se att vi lever i Sverige och med svensk lagstiftning. Hur ska vi upprätthålla en normal fungerande demokrati om vi inte kan leva tillsammans? I dag finns minst 20 olika etniciteter i kommunen. Vi måste dela på allt det här. Frågan är hur vi ska fungera ihop om vi inte ser på allt som ett gemensamt ägande?

9 Mä ngä ä sikter och fo rsläg Diskutera en stund i mindre grupper, gärna med folk som inte tycker som ni, uppmanade moderatorn Agneta Settervall. Många tog henne på orden medan andra valde att gå. Med glimten i ögat väckte Lars Anders Baer ett radikalt förslag: Varför kan inte Jokkmokk öppna en digital gruva, för det behövs inga tillstånd vi kan logga in oss på en server i London för säkerhets skull. Där skulle vi kunna testa olika scenarier på hur det kan gå, åt både det bättre och sämre hållet, föreslog han. Förslaget väckte intresse. Jag håller med, att titta närmare på olika scenarier med och utan gruva är jätteviktigt. Vi behöver bena ut vad alternativen är. Vad innebär ett Jokkmokk Mining District och vad väljer vi i så fall bort. Vi måste tänka steget längre, kanske vi kan ha tematisk forskning och temadiskussioner i mindre grupper om hur vi kan ta tillvara våra lokala förutsättningar, tyckte en av deltagarna. Fler förslag och reflektioner Det behövs mera idéer, galna entreprenörer och brainstorm för att hålla dialogen igång. Vi har exploaterat nog. Vi måste hitta andra mer hållbara vägar, tänka stort och inte låsa oss ha lite crazy idéer. Skulle vara spännande om en framtidsgrupp kunde jobba vidare. Inför jubileumsmarknaden var chefen för Vasaloppet här och ville ha ett samarbete med Jokkmokk, men den idén har aldrig spunnits vidare på. Skulle önska att någon på kommunen gjorde det. Fånga upp medborgaridéer, tänk nytt, tänk större. Jokkmokk är ett fantastiskt varumärke. Jag tycker att vi även kan ha en gruva. Jag har ett förslag till nästa medborgardialog. Ta hit föreläsaren och historikern P-O Tidholm att berätta om koloniseringen av Norrland. Det är en sedelärande historia. Som nyinflyttat har jag ett annat perspektiv på Jokkmokk. Finns det möjligheter för Jokkmokk att få ut mer från det som redan finns, till exempel från kraftverk och industrier. Jokkmokk har hög BNP, ändå har kommunen dålig ekonomi. Går det att kämpa för att få mer? Jag har bott i Jokkmokk i 80 år och har aldrig märkt eller upplevt några konflikter, hela samhället har varit sams. Varför händer det nu? Det måste finnas något annat inslag, det kan inte bara vara gruvan? Vill passa på att tacka för tre trevliga möten. Lite tråkigt att vi blivit färre deltagare. Antagligen är folk nöjda. Bra möten, jag hoppas vi kan fortsätta prata öppet med varandra. En sak jag funderar mer och mer över. Hur kan turismen utvecklas i Jokkmokk, det kräver också stora arealer. Går det att få samarbete där med olika näringar? Finns ordspråk enade vi stå, söndrade vi falla. Det finns en tendens att åberopa gamla oförätter. Det är en utmaning. Jättebra möte, ser fram emot nästa. Bra att vi vågar ha dialog. Jag har lärt mig mycket på alla tre möten, vilket är en förutsättning om man ska klara av att lyssna på någon som inte tycker som en själv.

10 Det vore intressant att höra berättelser om varför människor flyttar till Jokkmokk. Bra med möten, men de vore kanske vara på annat sätt. Visst är det bra att ställa många frågor, men man måste ändå få någon typ av svar. Tror konflikten handlar i grunden om hur vi värderar olika arbeten. För gruva handlar om arbete för mig, mot gruva handlar om deras arbeten. Bra möten, tack till kommunledningen som tagit initiativet. Om hela samhället kan prata med varandra, respektera och diskutera med varandra trots olika åsikter kan vi komma till ett slut på det hela. Bra och intressanta möten. Ganska intressant att lyssna på alla som talar om att vi måste hitta på nya saker och nya näringar. Det viktiga är: vem ska köpa min produkt, vem ska betala för att vi ska kunna leva och bo här? Marknaden finns knappast i Jokkmokk, vi är omvärldsberoende. Många innovationer är unika men det är sällan någon som köper dem. Känner igen mycket av diskussionerna om att hitta på från mötena från Nimek-tiden. Det ledde inte fram till så mycket. Jättebra möten men det är för mycket fokus på ja eller ner. Det behövs mer diskussion om både och, och om lösningar. Om transporterna är ett problem, hitta en lösning på det. Jag tycker vi tänker lite smått, att allt ska betalas ur Jokkmokks kommuns kassa. Hitta lösningar på transportproblemen så att även rennäringen fungerar. Om det blir en gruvnäring beror på om de kan klara av alla tillstånd. I det här läget är kreativt tänkande på lösningar det viktigaste för framtiden. Jag är riktigt pessimistisk. Kunskapskanalen visade programmet Framgångsfällan, som fick mig att tänka till och reagera. Jag som renskötare känner ansvar för miljöaspekten världen över. Vi håller på att passera vad markerna och världen tål. Ur miljöperspektiv blir jag mer och mer bekymrad över vår miljö ser ut. Stefan Andersson säger nej till urangruva. Det är positivt tänkande. Har vi mod och styrka att gå i bräschen och dra i bromsen redan nu, att säga stopp. Det är positivt om Jokkmokks kommun säger sig vara skeptiska till vad som händer nu. De här mötena är både bra och dåliga. Den här lilla stunden har vi pratat mer än på hela kvällen. I Jokkmokks kommun har Vattenfall fått skövla utan att betala för sig, det har funnits skogsproduktion i många år och även sågindustri, inget av detta har kommunens styrande tagit reda på. Arjeplog och Arvidsjaur hade inget, men där har biltester skapat enorma möjligheter. Det finns flygplats, K4 med en massa anställda och de jobbar för att få dit grejer. Här i Jokkmokk har vi suttit på en guldgruva men de styrande har inte gjort ett förbannade dugg. Flygplats med centralhall finns, varför inte jobba så att den kan nyttjas för civilt flyg. RFN-basen hade kunnat vara kommunens. Hur skulle en så stor organisation som Sametinget kunnat ta sig hit om det inte finns förbindelser. Varför kommunen inte har jobbat med Sametinget är förvånansvärt. Verkar som att många kallar Jokkmokk för sameland, jag vill kalla det renens land. Här har renen betat i tusentals år. Jag vill ödmjukast tacka för allt intressant jag fått ta del av ikväll. Jag är inflyttad jokkmokkare, det är ett trevligt och mycket bra ställe att bo på. Jag är ursvensk och tycker att det är fruktansvärt tråkigt att nu bli kallad invandrare.

11 Jag skulle vilja se Kent Oskarsson leda ett glesbygdsuppror. Knyt ihop Jokkmokk till en ekokommun och ta reda på vad vi har för ansvar när vi är en ekokommun. Dämpa farten mot det svarta hålet det är det som aktivisterna i Kallak slåss för. Jag är otroligt tacksam att vi kan sitta här och ha olika åsikter, att vi törs använda yttrandefriheten. Jag tycker nog inte det är så splittrat trots allt. Jag gillar inte polariseringen i samhället, jag vill att vi ska vara sams och tycka om varann, jag tycker inte samer eller renskötare är något hot mot Jokkmokk, snarare en av förutsättningarna för att få Jokkmokk framgångsrikt. Vi vill inte ha konflikt, vi vill ha dialog, därför är de här sammankomsterna viktiga. Vi behöver tala mer. Jag här glad att kommunen arrangerat det här. Moderatorn har haft ett tufft jobb, hon har gjort det bra. Gruvfrågor är inte svart eller vita. Det är ingen som ifrågasätter det. Stefan Andersson: Jag vill hastigt bemöta några av tidigare utspel. Årligen får kommunen miljoner kronor i bygdemedel tack vare vattenkraften, pengar som går till infrastruktur, sportanläggningar och annat. Arjeplog har en mycket värre situation än Jokkmokk. Men jag uppskattar verkligen engagemanget. Det är med glädje jag ser fram emot en massa nya kommunpolitiker. Kör, så gör vi det här tillsammans!

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange.

Georange ideella förening Tel. 0953 211 10 Org.nr 894702-1047 Box 43 Mobil 070 343 96 85 (ordf) Bg. 5530-4612 930 70 Malå e-post: ordf@georange. Seminariet inleddes med en registrering och ett drop-in-fika för de c:a 60 deltagarna som hade anmält sig. Lennart Gustavsson hälsade alla välkomna och informerade om dagens agenda. Lennart informerade

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Ekonomi- Grundvatten - Miljöproblem - Turism - Musik - Dansföreställning

Ekonomi- Grundvatten - Miljöproblem - Turism - Musik - Dansföreställning Provbrott i Ojnareskogen, Bunge Gotland. Utbrutet av Rettig Group, Finland. Foto Magnus Reitz Baltic Sea Watch Renbetesmarker för Girjás och Laevas Samebyar. Beviljat undersökningstillstånd Kiruna Irons,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ PÅ VEMS VILLKOR? VILHELMINA 17 18 NOVEMBER 2015 Välkommen till den tredje årliga konferensen i forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö. Tio forskningsprojekt

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ruotevare dagbrott vid Sarek?

Ruotevare dagbrott vid Sarek? Ruotevare dagbrott vid Sarek? av David Hässler Asfaltväg fram till gränsen av Sarek. En kilometerstor grusgrop, ett par hundra jobb, schaktmaskiner. Det höga priset på stål har gjort att malmprospekteringen

Läs mer

Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. Mongoliet / gruvdrift

Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. Mongoliet / gruvdrift Mongoliet / gruvdrift MalM I MÄN Gruvbolag har hittat guld i en isolerad del av Mongoliet. Det har satt fart på landets ekonomiska utveckling. TexT NaNcy Pick foto atlas copco & rio tinto 10 achieve 2011

Läs mer

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

Tilläggsplan för vindkraft

Tilläggsplan för vindkraft Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.

Läs mer

Kommunstyrelsen 2012-06-13

Kommunstyrelsen 2012-06-13 PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(10) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2012-05-13, kl 1730-1930 Beslutande Kurt Wennberg, S Åke Johdet, S Anne Niska, S Johny Lantto, S Laila Mäki, S Maria Alldén,

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014

Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Dialogmöten på åtta orter var med och påverka framtidens lokalt ledda utveckling Sammanställt av processledare Frida Tibblin Citron, 2 november 2014 Det här är en sammanfattning av åtta dialogmöten under

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen

Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23

Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv 2012-03-23 . Tillgänglighet och transporter sett ur besöksnäringens mjuka perspektiv Hos oss är allt och alla som besökaren möter: Vad vill vi förbättra? Vi vet att vi behöver nå fler internationella gäster för att

Läs mer

BORGEN 8 Kiruna kommun Norrbottens län

BORGEN 8 Kiruna kommun Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRESE Samrådsredogörelse BORGEN 8 Kiruna kommun Norrbottens län s.2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Samråd angående förslaget till detaljplan för Borgen 8 har hållits under tiden

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Affärsplan 2013/2014

Affärsplan 2013/2014 Affärsplan 2013/2014 Företagsmedlemmar Cherie Sjöblom, VD Sanne Zettergren, Ekonomiansvarig Tina Allersjö, Administratör Lisa Magnusson, Marknadsansvarig Handledare Ylva Ekbrand Rådgivare Jonathan Malm

Läs mer

VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN

VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN Kommunen arbetar för närvarande även med en revidering av översiktsplanen i dess helhet. Vi är

Läs mer

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden Intervju Guide Europeiska flyktingfonden Egna anteckningar 1. Presentation 4 2. Grundregler 4 3. Inledning av intervjun 5 4. Substantiella fasen 5 5. Paus 8 6. Kompletterande frågor 9 7. Förtydliganden

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014

RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014 RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 39 Torsdag 23 december 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 39 Torsdag 23 december 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 39 Torsdag 23 december 2010 NORRBOTTEN Gruva till Pajala Nu är det bestämt att det blir en gruva utanför Pajala. Flera hundra personer får jobb tack vare gruvan. -Nu börjar vi, säger

Läs mer

Sätt fart på Sverige

Sätt fart på Sverige Sätt fart på Sverige Länsstyrelser vill investera mer Rapport från 6F fackförbund i samverkan juni 2015 Länsstyrelser ger regeringen underkänt Sveriges länsstyrelser är eniga. Regeringens satsningar på

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Politiker: Peter Egardt (S), Kjell Tenn, Nils-Åke Norman (M), Alli Qvicker (MP), Östen Sjögren (KL), Tomas Wiklund (KD)

Politiker: Peter Egardt (S), Kjell Tenn, Nils-Åke Norman (M), Alli Qvicker (MP), Östen Sjögren (KL), Tomas Wiklund (KD) Anteckningar från samrådsmöte företagare och politiker Särna 2014-09-04 Politiker: Peter Egardt (S), Kjell Tenn, Nils-Åke Norman (M), Alli Qvicker (MP), Östen Sjögren (KL), Tomas Wiklund (KD) Moderatorer:

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 34 Fredag 28 oktober 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 34 Fredag 28 oktober 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 34 Fredag 28 oktober 2011 NORRBOTTEN EU stödjer Norrbotniabanan EU vill att det byggs en ny järnväg runt Bottenviken. Järnvägen skulle gå från Stockholm till Helsingfors i Finland.

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r 2 0 12 Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar

Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Vi tar tempen på Norrbotten! De första 10 åren med landstingets beredningar Var med och påverka du också! År 2001 bildades sex olika beredningar med ett 80-tal fritidspolitiker som arbetar över hela länet.

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren

Flyglinjen. Torsby - Hagfors - Arlanda. En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Foto: Ulrika Andersson En nödvändighet för näringslivet och en fin service för medborgaren Enkätundersökning om flyglinjen Torsby - Hagfors - Arlanda Resvaneundersökning

Läs mer

Ungdomars våld i samhället

Ungdomars våld i samhället Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer