Slutrapport Uppdragsnummer: B FÖRSTUDIE. Älmhult, bangårdsombyggnad. Yta för bild eller mönster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport 2011-11-01 Uppdragsnummer: B303577 FÖRSTUDIE. Älmhult, bangårdsombyggnad. Yta för bild eller mönster"

Transkript

1 FÖRSTUDIE Älmhult, bagårdsombyggad Slutrapport 0--0 Uppdragsummer: B0 Yta för bild eller möster

2 Titel Förstudie Älmhult, bagårdsombyggad Utgivigsdatum 0--0 Utgivare Trafikverket Kotaktperso Maria Wedi Uppdragsasvarig Maria Wedi Distributör Trafikverket, Box, 0 Malmö, telefo: Trafikverkets projektgrupp Projektledare Maria Wedi Projektijör Ebba Ekselius Wilso Batekik Robert Beyhammar Sigaltekik och kapacitet Carl-Magus Persso Trafikerig Tore Edbrig Eltekik Björ Nordström Miljö Marti Houma Geotekik Sara Blomberg Kostbyggad Igrid Nilsso Arbetsmiljö Ulf Dahlkvist Kalkyl Darvish Fattahi Samhällsekoomi Eva Lidborg Referesgrupp Älmhults kommu Bo Bergsjö Lässtyrelse i Kroobergslä Lars Hederström Lästrafike Krooberg Clas Carlsso Regioförbudet Södra Smålad Per-Olof Löfberg Vecturas projektgrupp Uppdragsledare Rapport Kartor/GIS Trafikerig Tekiksamordig Batekik Sigaltekik Eltekik Tele Kaalisatio Kostbyggad Geotekik Mark Kalkyl Byggbarhet Miljö Buller Tillgäglighet/säkerhet Graskig Maria Blidfors Perilla Espig Emely Kudse Olof Fredholm Joh Fridlud/ Aders Berer Karoli Josso Emi Kovac Carlos Siles Aika Nilsso David Smedberg Magus Wiberg Has Persso Michael Tha Krister Löfgre Has Hallberg Maria Blidfors Sara Dahlste Emma Newma Ola Kromow (9)

3 Förord Förstudie är det första formella plaerigsskedet eligt la om byggade av järväg. I förstudie sker isamlig av iformatio, probleme beskrivs och mål för projektet sätts upp. Alterativa lösigar studeras utifrå omförbarhet och häsy till fuktio, miljö, kostader etc. Samråd sker med berörda mydigheter, allmähet och aktörer frå ärigslivet. Förstudie skall i det fortsatta arbetet utgöra uderlag för det fortsatta plaerigs- och projekterigsarbetet samt lässtyrelses beslut om projektet iebär betydade miljöpåverka. Arbetet med förstudie påbörjades uder sommare 00 och syftar till att idetifiera möjliga lösigar för statiosmiljö och bagårde i Älmhult, som r möjlighet för e väl furade trafik, god miljö samt förbättrad säkerhet för reseärera. Med stöd av remissvare kommer Trafikverket att välja iriktig för statiosmiljö och bagårdes framtida fuktio och utformig samt hur arbetet dit ska bedrivas. Trafikverkets projektledare för förstudie har varit Maria Wedi. Utredade kosult för förstudie har varit Vectura, med uppdragsledare Maria Blidfors. (9)

4 Ordlista ATC Fjärrblockerig Fråskiljare Förbigåg Förbigågsspår Hiderfrihetspukt Huvudspår Kombitåg Lijeblockerig Lokvärmepost MobiSIR Passaspår Radioblockerig Samtidig ifart System M Taktila ytor Utdelssystem Utdragsspår Vagslasttåg Vilpla ATC (Automatic Trai Cotrol) ka förklaras som automatisk tåghastighetskotroll, vilket furar som säkerhetssystem för lokförare. Fjärrstyrd lijeblockerig. Fjärrstyri sker frå e trafikledigscetral. Brytare för kotaktledigsaläggig. Ett sabbare tåg kör om ett lågsammare tåg som trafikerar samma spår i samma körriktig. Förbigåg sker i rel på e driftplats med flera spår, me ka också ske på lije vid dubbelspår förutsatt att it mötade tåg kommer, så kallad flygade förbigåg. Spår som aväds för förbigågar. De pukt där hiderfrihet råder vid e växel eller spårkorsig. Ar hur ära växel eller spårkorsi ett spårfordo får fias uta att ikräkta på det fria rummet för det aslutade eller korsade spåret. Spår som är avsett för säkrad rörelse, till exempel ett tåg som framförs på e sigalreglerad lije eller driftplats. Kombitåg aväds för trasporter av lösa lastbärare av typ växelflak, cotaiers och semitrailers mella kombitermialer. Automatiskt sigalsäkerhetssystem för lije. Lije delas i i e eller flera sigalreglerade blocksträckor. Lijeblockeri är umera i rel fjärrstyrd, se fjärrblockerig. Statioärt strömaggregat som levererar ström till lok. Mobiltelefoiät för att aväda i drifte och uderhållet av järvägara. Spår som aväds för omfartstrafik på bagårde E eklare form av sigalsäkerhetsaläggig där lije och driftplatsera fjärrstyrs med radiobaserat trafikledigssystem frå trafikledigscetrale. Ett sigalsystem och skyddssträckor som möjliggör att två tåg samtidigt ka köra i på e driftplats (statio) där det aars skulle vara risk för koflikt. Trafikerigssystem som baseras på att lije övervakas av två tågklarerare uta hjälp av lijeblockerig eller radioblockerig. (Driftplatsera ka vara obevakade, bevakade eller stägda.) Speciellt framtaga ytor som är käbara för persoer som är syedsatta eller blida. De aväder bl.a. taktila ytor och si vita käpp (tekikkäppe) för att orietera sig. E del av sigalställverket som styr växlar och sigaler. Spår som aväds för ompositioerig av vagar eller vagsset mella spår på bagårdar. Medr förflyttig av lägre fordosset frå e växels ea aslutade spår till det adra. Traditioellt godståg med vagslaster frå måga kuder. E pla yta mella två sluttade gågvägar (ramper) alterativt ett extra lågt/stort trappsteg i e trappa. (9)

5 Iehållsförteckig Förord... Ordlista Sammafattig.... Iledig.... Bakgrud och syfte.... Ädamål och projektmål.... Agräsade projekt.... Avgräsig av förstudieområdet.... Plaerigsprocesse för järväg.... Geerella mål och lagstiftig Trasportpolitiska mål Regioala mål Regioala mål Regler i miljöbalke Platsspecifika förutsättigar.... Markavädig och samhällsstruktur.... Miljöförutsättigar.... Byggadstekiska förutsättigar.... Befitlig järvägsaläggig.... Trafikerig Persotågstrafik...8. Godstågstrafik...8. Problemaalys.... Resademiljö.... Persotågstrafike.... Godstågstrafike.... Sammafattig.... Fuktioskrav.... Tillgäglighetskrav.... Plattformshöjd och avståd till spår.... Byggad och avståd till spår.... Plattformslägd.... Plattformsbredd.... Gågbro, trappa och hiss.... Spår och hastigheter... (9)

6 .8 Bagårdsfuktioer.... Redovisig av åtgärder Fyrstegspricipe Iga åtgärder (ollalterativ) Studerade åtgärder Avfärdade åtgärder Effektbeskrivig Trafik- och tillgäglighetseffekter Tillkommade och borttaga järvägsobjekt Miljöeffekter Samhällseffekter Geomförade Aläggigskostader Samhällsekoomisk bedömig Samrådsredogörelse Samrådsprocesse Samråd med Lässtyrelse Samråd med övriga mydigheter och orgaisatioer Samråd med ärigslivet och järvägsoperatörer Samråd med allmähete Skriftligt ikoma sypukter Sammaställig och utvärderig Måluppfyllelse Regler i miljöbalke Samlad bedömig Lässtyrelses beslut om betydade miljöpåverka...9. Fortsatt arbete och Trafikverkets ställigstagade Källförteckig... 9 Bilaga - Samråd med Lässtyrelse Bilaga - Samråd med övriga mydigheter och orgaisatioer Bilaga - Samråd med ärigslivet och järvägsoperatörer Bilaga - Samråd med allmähete Bilaga - Skriftligt ikoma sypukter Bilaga -Lässtyrelses beslut om betydade miljöpåverka Bilaga - Trafikverkets ställigstagade och beslut (9)

7 0. Sammafattig 0. Bakgrud och problem Syftet med dea förstudie är att beskriva och aalysera förutsättigar och klarlägga problem som fis på bagårde i Älmhult samt att beskriva vilke effekt ökad trafikerig och framtida övriga projekt har på bagårde. Bakgrude till förstudie är rådade förhållade vid Älmhults bagård, för både reseärer och tågtrafik. För reseärera utgör plakorsi till mittplattforme e stor olycksrisk då blad aat X000- tåg passerar korsi med hög hastighet. Plattformara och miljö i övrigt är av låg stadard, både avseede tillgäglighet och säkerhet. På bagårde är spår avsett för förbigågar av godståg på Stambaa samt akommade och avgåede godståg, i första had riktig Olofström. Spåret är dock ofta upptat för godstås uppställig av vagar etc. Detta i si tur beror på att godstå har begräsad spårkapacitet på bagårde. Atalet elektrifierade och sigalreglerade spår, atalet aslutigar mot Olofströmsbaa och lägde på spåre är ågra av de idetifierade orsakera till kapacitetsbriste. Utförd problemaalys visar på att förstudie behöver fokusera på åtgärder iom följade område: Ökad säkerhet och tillgäglighet för reseärera. Förbättrad förbidelse frå bagårde till Olofströmsbaa. Ökad möjlighet till förbigågar i Älmhult. Utifrå idetifierade problem vid Älmhults bagård defiieras följade tre ädamål med tillhörade projektmål: Bidra till e förbättrad säkerhet och tillgäglighet för reseärer. o o o Mittplattforme ska kua ås uta risk för olyckor mella reseär och tåg. Säkerhete på plattformara ska förbättras. De åtgärder som vidtas ska vara apassade för alla grupper i samhället. Halladsvä Meter Ljugbyvä Drivågata Termialgata Älmhult Södergata Södra stambaa Gotthards gata Stea Ikea Skåevä Köpmagata Olofströmsbaa Södra Rigvä Slätthult Elmevä Daska vä Ökad uppställigskapacitet på bagårde. Kombitermial Hagaäsparke Rv (9)

8 Ge möjlighet för e väl furade gods- och persotågstrafik. o Förbättrad fuktio och kapacitet på bagårde ska eftersträvas. o E försämrig av förhålladea, till exempel i sambad med åtgärder för reseärera, är ite acceptabel. Skapa e god miljö för omgivi. o Boedemiljö i området ska ite försämras med häsy till buller, vibratioer, luftutsläpp/lukt och elektromatiska fält. o Område av riksitresse ska ite beröras påtagligt. 0. Studerade åtgärder Utifrå idetifierade problem vid Älmhults bagård har flera typer av åtgärder studerats. E del av dem har uder arbetets gåg avfärdats med motiv. De åtgärder som studerats fullt ut har delats i i tre olika typer: Plakorsigsåtgärder I syfte att öka resadesäkerhete vid statioe föreslås att befitlig plakorsig till mittplattforme ersätts med e plaskild korsig, i form av e gågbro orr om statioshuset. De ya gågbro föreslås friståede frå statioshuset med aslutig av trappa och hiss på vardera sida om bagårdsområdet samt ed till mittplattforme. Plattformsåtgärder Åtgärdera berör sido- och mittplattformara. För att uppfylla gällade säkerhets- och tillgäglighetskrav föreslås att båda plattformara höjs och förses med taktila stråk. Mittplattforme förses med ett plattformstak och sidoplattforme med väderskydd. Spåråtgärder Fyra spåråtgärder A D har studerats. Åtgärd A iebär förlägig av spår och orrut samt aslutig av ytterligare ett spår till Olofströmbaa. Åtgärd B iebär att spår förlägs orrut för att fura som kombierat utdrags- och förbigågsspår. Äve här asluts ytterligare ett spår till Olofströmsbaa. Åtgärd C iebär att ytterligare ett spår elektrifieras samt aslutig av ett spår till Olofströmsbaa. Åtgärd D iebär att e y bagård förläggs söder om statioe, vilket resulterar i fem ya spår för fullägdståg. Gåg- och cykeltuel i Södergatas förlägig behöver breddas med cirka 0 m. De ya bagårde asluts i båda ädar till Södra stambaa samt med ytt spår till kombitermiale. Åtgärde bedöms ite förhidra möjlighete att i framtide utveckla kombitermiale med e överlämigsbagård eligt Trafikverkets riktlijer för cetrala kombitermialer. 0. Effektbeskrivig 0.. Trafik- och tillgäglighetseffekter Föresla plakorsigsåtgärd med y gågbro över bagårde och er till mittplattforme tar bort riske för olyckor mella reseärer och tåg. Åtgärde miskar äve järväs barriäreffekt och ökar tillgäglighete till adra sida, särskilt för fuktioshidrade. Plattformsåtgärder ökar tillgäglighete och säkerhete för reseärera, äve där särskilt för fuktioshidrade. Geom föreslaga spåråtgärder A, B och D kommer kapacitete att öka för både perso- och godstrafike. Möjlighete till förbigågar i Älmhult ökar. Spåråtgärd C r tidsvister då behovet av byte mella eloch diesellok miskar. 0. Miljöeffekter Stadsbild Plakorsigsåtgärde medför ett ytt islag i stadsbilde i form av e gågbro över järvä. Studerad utformig av bro bedöms kua smälta i i de omkrigliggade 8 (9)

9 järvägsmiljö uta att påverka stadsbilde egativt. Äve ett ytt plattformstak på mittplattforme bedöms kua iförlivas i befitlig miljö. Av spåråtgärdera bedöms åtgärd D iebära störst förädrig i och med att vetatio tas bort och e helt y aläggig med kotaktledigsbryggor tillkommer. De ya bagårde etableras dock i e miljö mittemella järväg och idustriområde som reda är påverkad och ite heller expoeras för omgivi. Kulturmiljö, aturmiljö och friluftsliv De ya gågbro förläggs iom och itill riksitresset för kulturmiljö Älmhult. Föresla utformig bedöms ite strida mot riksitresset. Övriga föreslaga åtgärder berör ite riksitressea för kulturmiljö ( Älmhult och Slätthult ), käda forlämigar eller värdefull aturmiljö och atas därför ite iverka egativt på varke kultur- eller aturmiljö. Åtgärd D ka evetuellt beröra värdefull flora vilket behöver studeras vidare. Åtgärdera berör ite ågra område för friluftsliv och rekreatio. Mark och vatte Ett omförade av spåråtgärd A, B och D kräver att förekomste av föroreigar och behovet av saerig studeras i seare skede. Delar av markområdet i åtgärd D iehåller kostaterade föroreigar seda tidigare imprerigsverksamhet. Dagvatte frå spårområdet i åtgärd A och B avleds mot vattetäkte Möckel varför riske för föroreigar behöver studeras ärmare. Boedemiljö och barriäreffekter Järväs barriäreffekt miskar i och med plakorsigsåtgärde. Spåråtgärd A, B och D iebär tillkomst av spår itill befitlig spårmiljö. De fysiska barriäre blir därmed bredare me förädrar ite de barriäreffekt som järvä reda idag utgör. Luftkvalitet Samtliga spåråtgärder ökar möjlighetera att trafikera spåre med el- i stället för diesellok, vilket är positivt för de lokala luftkvalitete. Buller, vibratioer och elektromatiska fält Plakorsigs- och plattformsåtgärdera r i förädrig. Spåråtgärdera A, B och D ka medföra påverka på bullerivåera. I åtgärdera A och B förlägs spår på bagårde, vilket ka medföra att störigsområdet ökar, ärmast itill berört område fis dock i bostadsbebyglse. Ökad verksamhet på bagårde ka äve förädra ljudbilde egativt. De ya bagårde i åtgärd D förläggs uta direkt aslutig till agräsade bostäder, villabebyglse fis dock på motsatt sida. I kommade skede bör därför e mer detaljerad bullerutredig göras i området utifrå valt alterativ. Nya spår i A, B och D förläggs på lågt avståd frå bostäder varvid riske för käbara markvibratioer bedöms som lite. Iga av de föreslaga spåråtgärdera iebär ågo ökig av de elektromatiska fälte för ärboede. Risk och säkerhet Samtliga spåråtgärder utökar spårsystem med ökat atal växlar, mest i åtgärd D och mist i åtgärd C. Därmed bedöms riske för urspårigsolyckor kua öka ågot. Samtliga åtgärder förläggs på lägre avståd frå bostäder ä uvarade järvägsaläggig, me med take på förekomste av farligt gods och att åtgärdera vidtas i tätbebyggt område behöver riskera utredas vidare i kommade skede. För åtgärd A och B behöver dessutom riske för påverka på vattetäkte Möckel studeras ärmare. 9 (9)

10 0.. Samhällseffekter Spåråtgärd A, B och D medför itråg på aa fastighet. I åtgärd A och evetuellt åtgärd B ligr ett hus för ära de ya spåre och behöver därför rivas. Åtgärdera påverkar äve gällade detaljplaer. Plakorsigsåtgärde medför midre itråg på kommues mark och evetuellt behov av ädrig av gällade detaljpla. Plakorsigsåtgärdera och spåråtgärd D går i lije med kommues framtida markavädigsplaer. I Cetrumplae föreslås blad aat e gågbro mella östra och västra sida samt att markområde på bagårdes västra sida friläggs för y bebyglse, vilket möjliggörs i spåråtgärd D. 0.. Aläggigskostader Kostadsberäkigar har utförts eligt Trafikverkets successiva kalkylmetod där kostader tas fram på tre ivåer; mista kostad, maximala kostad och trolig kostad. I kalkylera igår kostadsposter för projektadmiistratio, utredig och plaerig, projekterig, mark- och fastighetsåtgärder, miljöåtgärder, markarbete, byggadsverk, spår, el, sigal, tele och oförutsedda kostader. För respektive åtgärd har de troliga kostade beräkats till: Plakorsigsåtgärder - Mkr Plattformsåtgärder - 9 Mkr Spåråtgärder; o A 0 Mkr o B 8 Mkr o C 9 Mkr o D 8 Mkr 0.. Samhällsekoomiska effekter I de samhällsekoomiska kalkyle värderas kostader och yttor. Alla effekter går ite att kvatifiera och värdera. De största yttora av plakorsigsåtgärdera är ökad säkerhet och förbättrad tillgäglighet. Edast tilläglighetsviste i form av e tids- vist för gågtrafikater har kuat värderas moetärt. Tidviste för gågtrafikater överskrider ivesterigskostade för plakorigsåtgärdera. Plakorsigsåtgärdera bedöms därför som samhällsekoomiskt effektiva, det vill säga yttora är större ä kostadera. Plattformsåtgärdera iebär ökad säkerhet, bättre tillgäglighet för fuktioshidrade och bättre komfort på grud av väderskydd. Nyttora har ite kuat värderas. Spåråtgärd A, B och till viss del D möjliggör att spår ka avädas som förbigågsspår, vilket miskar riske för följdförseigar på Södra Stambaa och ökar kapacitete ågot. Spåråtgärd A, B och D möjliggör effektivare arbete på bagårde med miskade kostader för tågoperatörer och godsköpare som följd. Spåråtgärd C och D möjliggör miskad avädig av disellok, vilket r effektivare rarig och midre utsläpp koldioxid och föroreigar samt miskade skatteitäkter frå drivmedelskatt till state. Nyttora har ite kuat värderas moetärt me är potetiellt stora då trafike på Södra Stambaa och bagårde är omfattade. Spåråtgärdera iebär ökad aläggigsmassa och därmed ökade drift och reivesterigskostader. 0. Utvärderig/samlad bedömig Studerade åtgärder bedöms uppfylla sia respektive ädamål och projektmål. Miljöoch samhälleffektera är ite i ågo av åtgärdera av betydade omfattig, me måste i vissa fall studeras ytterligare i kommade skede. Järvägspla bedöms krävas för spåråtgärd A, B och D me ite i övriga åtgärder. De olika åtgärdera ka till stor del omföras var för sig eller i kombiatio med varadra. Spåråtgärd A och B ersätter dock varadra och utförs därför ati eller. Ia gågbro med asluti av hiss och trappa till mittplattforme byggs behöver plattforme höjas. Möjlighete fis till 0 (9)

11 utbyggad i etapper där gågbro och plattformshöjig ka utföras oberoede av spåråtgärdera. Plattformsåtgärdera ka utföras helt oberoede av övriga åtgärder. För spårsystemet utgör åtgärd D e framtida slutlösig för bagårde i Älmhult. Ia dess ka exempelvis e elektrifierig av spår eligt åtgärd C utföras. Växelasluti till Olofströmsbaa, som också igår i C, bör ite utföras uta e förlägig av spår orrut i elighet med åtgärd A eller B. Orsake är att e y växelaslutig kortar befitligt spår och därmed miskar tillgäglig spårkapacitet. De ya bagårde i spåråtgärd D bedöms ite utgöra hider för e evetuell framtida utvecklig av kombitermiale med exempelvis e överlämigsbagård eligt Trafikverkets riktlijer. (9)

12 . Iledig. Bakgrud och syfte Bagårde i Älmhult ligr på Södra stambaa mella Hässleholm och Alvesta. Statioe har ett stort atal resade med e hög grad av ipedlig, främst till IKEA:s huvudkotor. Bakgrude till de problembild som råder på bagårde är kopplad till resecetrum och resademiljö, kombitermiale som är lokaliserad, km söder om bagårde samt till Olofströmbaa som asluter bagårde frå sydöst. Bagårde påverkas äve av agräsade projekt och framtidsplaer. Plattformara och miljö i övrigt är av låg stadard, både avseede tillgäglighet och säkerhet. I dagslät fis e plattformsförbidelse i pla (med bommar) vilket iebär att reseärer till/frå spår, måste passera över de trafikerade spåre på Södra stambaa. Största tillåta hastighet är 00 km/h, vilket medför stora risker vid omgåede tågtrafik. Kombitermiale, som ägs av IKEA, Älmhults kommu samt Gree Cargo, asluter bagårde i Älmhult med ett oelektrifierat ekelspår. Detta iebär att lokbyte måste ske på bagårde och att järvägsvagara flyttas på tågspåre, vilket egativt påverkar kapacitete på Södra stambaa. Vidare sker äve uppställig av tåg på bagårde, vilket iebär att spår blockeras uder vissa perioder. Äve Olofströmbaa, som går mella Älmhult Olofström och trafikeras av godståg till/frå Volvo, är oelektrifierad. Tåg till/frå Olofström gör därför lokbyte både i Älmhult och Alvesta, vilket påverkar bagårdaras kapacitet. För att å bagårde måste äve tåt korsa Södra stambaa. Syftet med dea förstudie är att beskriva och aalysera förutsättigar och klarlägga problem som fis på bagårde i Älmhult samt att beskriva vilke effekt ökad trafikerig och framtida övriga projekt har på bagårde. I förstudie studeras äve möjliga lösigar för att lösa probleme samt effektera av dessa alterativ. Förstudie r e översiktlig beskrivig av ova ämda aspekter. Vidare har äve e uderlagsrapport till förstudie framtagits, som är mer detaljrik och tekisk i si karaktär.. Ädamål och projektmål För projektet har ädamål och projektmål idetifierats. Ädamåle tydliggör vilka problem som behöver lösas och för vem. De har också e kopplig till de trasportpolitiska måle, se kapitel., som ar att trasportifrastrukture ska vara tillgäglig för såväl ivåare som ärigsliv samtidigt som häsy ska tas till säkerhet, miljö och hälsa. Projektmåle represeterar det som bedömts särskilt viktigt i projektet, utifrå ädamåle och redovisad problembild för bagårde i Älmhult. Följade tre ädamål med tillhörade projektmål har idetifierats: Bidra till e förbättrad säkerhet och tillgäglighet för reseärer. o Mittplattforme ska kua ås uta risk för olyckor mella reseär och tåg. o Säkerhete på plattformara ska förbättras. o De åtgärder som vidtas ska vara apassade för alla grupper i samhället. Ge möjlighet för e väl furade gods- och persotågstrafik. o Förbättrad fuktio och kapacitet på bagårde ska eftersträvas. o E försämrig av förhålladea, till exempel i sambad med åtgärder för reseärera, är ite acceptabel. (9)

13 Diö Möckel Delary 0 ÄLMHULT Södra stambaa Olofströmsbaa Killeberg Väramo Figur.: Översiktskarta. Falkeberg Ljugby Alvesta Växjö Halmstad Markaryd Södra stambaa ÄLMHULT Olofströmsbaa Olofström Hässleholm Karlsham Roeby Helsigborg Kristiastad (9)

14 Skapa e god miljö för omgivi. o Boedemiljö i området ska ite försämras med häsy till buller, vibratioer, luftutsläpp/lukt och elektromatiska fält. o Område av riksitresse ska ite beröras påtagligt.. Agräsade projekt Bagårde i Älmhult, liksom resecetrum och resademiljö, kombitermiale och Olofströmbaa berörs av e rad agräsade projekt och framtidsplaer. Neda redovisas de som är relevata för dea förstudie... Pågatåg Nordost och Krösatåg Uder togs förslag på utformig, kostader och fuktioskrav fram för ya Pågatågsstatioer i Skåe och Smålad. Uder våre 00 kom projektet Pågatåg Nordost med i Trafikverkets ivesterigspla 00-0 och ett omförade- och fiasierigsavtal skrevs mella berörda kommuer, Trafikverket, Regio Skåe och Regioförbudet Södra Smålad. Efter had har det tillkommit tre ya statioer i Smålad och därför har projektet bytt am till Pågatåg Nordost och Krösatåg. Projektet iehåller u ya lokaltågsstatioer i Skåe och Smålad. Åtgärdera möjliggör e fördubblig av turtäthete för de reda tågbetjäade ortera, vilket får stor betydelse för möjligheter till dagpedlig och för kokurreskrafte med biltrafik. För Älmhults del iebär det att fler tåg kommer staa på statioe... Södra Stambaa, högre hastighet Södra stambaa är e betydelsefull järvägskorridor mella Malmö och Stockholm som trafikeras av godståg, pedeltåg och fjärrtåg (som till exempel X000). Restide mella ortera är idag timmar och miuter, me för att öka järväs kokurreskraft temot flyt behöver restide förkortas med e timme. Med utbyggade av Götaladsbaa atas restide miska med cirka 0 miuter på dele Stockholm Gripeberg. För att klara e timmes restidsförkortig, krävs dock att restide söder om Gripeberg miskar med 0 miuter. E idéstudie (Baverket 009) redovisar olika alterativa lösigar för att kua öka hastighete på dele Gripeberg Lud. Idéstudie färdigställdes i februari 009 och samma år påbörjades äve e förstudie som utreder ett ytt förbigågsspår i Tjörarp, i syfte att öka kapacitete på aktuell baa. Högre hastigheter på Södra stambaa ställer högre krav på säkerhete för passarara i Älmhult. Dessutom ställer det högre krav på förbigågsmöjligheter av lågsamma tåg... Sydostläke Sydostläke är e föresla förbidelse mella Älmhult på Södra stambaa och Bleki kustbaa, via Olofström. Befitlig baa mella Älmhult och Olofström är cirka km låg, ekelspårig och oelektrifierad med låg kapacitet. Sydostläke iebär att y järväg tillskapas mella Olofström och Sadbäck på Bleki kustbaa. I sammahat krävs också elektrifierig av befitlig baa. Kommuera i regioe driver fråga om järvägsförbidelse för att öka flexibilitete i trasportsystemet, förbättra miljö och miska atalet olyckor samt förbättra förutsättigara för regioal utvecklig. På uppdrag av Regio Bleki, ett flertal kommuer och ärigslivet i Sydostläkskorridore har e förstudie och e kompletterade aalys av godstrasporter på järväg för sydöstra Sveri utförts (Tyrés 00). Primärt iebär projektet att fler godståg ka behöva utrymme på Älmhults bagård... Alvesta - trialspår och upprustig av resecetrum I Alvesta kommer äve resecetrat att rustas upp och förses med e plaskild övergåg (9)

15 över hela bagårde med edgåg till mittplattforme. I e förstudie (Baverket 00) redovisas förslag till trialspår för att bida samma Södra stambaa och Kust till kust-baa. Syftet är att Volvotåg söderifrå ite ska behöva staa i Alvesta uta kua köra direkt till Göteborg. Utflyttad godsbagård och trialspår har äve studerats tidigare i e separat idéstudie (Baverket 00). Idag sker lokbyte mella el- och diesellok i Alvesta för Volvotå till Göteborg. Vid ett evetuellt trialspår i Alvesta kommer lokbyte att ske i Älmhult, om ite Olofströmsbaa elektrifieras... Växjö bagårdsombyggad E ombyggad och effektiviserig av bagårde i Växjö redovisas i e utredig (Tyrés 00), vars syfte är att klargöra bagårdes dispoerig på låg sikt. I utredi defiieras uder fuktioskrav att Lästrafikes regioaltågtrafik på lägre sikt troli går äve mella Växjö och Älmhult. E såda ökig skulle iebära väsetligt tätare trafik på sträcka Alvesta Växjö... IKEA:s verksamhet IKEA har idag kotor och lar utspridda över ett stort område på västra sida om järvä. Varuhuset kommer iom ett par år flyttas till Hagaäsområdet öster om järvä. I och med detta kommer de kotorsverksamheter som ligr söder och väster om cetrum och statioe att flytta till de lediga lokalera. Därmed lokaliseras ett större atal arbetsplatser till cetrala Älmhult och atalet reseärer till/frå statioe ka förvätas öka. I sambad med flytte av IKEA:s varuhus plaeras äve e y sträckig för väg 0, Hagaäslede, frå cetrum till väg... Elektrifierig av idustrispåret Elektrifierig av förbidelsespåret mella Älmhults bagård och kombitermiale plaerar att omföras uder år 0. För Älmhults del iebär elektrifieri att fler godsvagar ka hateras med ellok...8 Utbyggad av kombitermiale i Älmhult Älmhults kommu, CargoNet och IKEA har plaer på att bygga ut de befitliga kombitermiale i Älmhult. Utbyggade är ett led i Trafikverkets process med utpekade av cetrala kombitermialer. För att Trafikverket ska stötta utpekade cetrala termialer måste de dock uppfylla vissa kriterier, avseede haterig av akommade/avgåede tåg samt klara haterig av fullåga tåg (0 m). Termiale i Älmhult bör därför byggas ut med förlägda lastspår för 0 m låga tåg (Tyrés 00).. Avgräsig av förstudieområdet Utredigsområdet, det område som ka påverkas fysiskt av förstudie, iefattar Älmhult statio och berör e sträcka om cirka km lägs med Södra stambaa och, km av Olofströmbaa. Utredigsområdet är ografiskt avgräsat söder om befitlig kombitermial för att läma utrymme för evetuell aläggig av överlämigsbagård. I orr avgräsas utredigsområdet vid Elmevä. I öster iefattas del av Olofströmbaa iom det studerade området och i väster berörs idustri- och kotorsverksamheter beläga ärmast spåre (se figur.).. Plaerigsprocesse för järväg Plaerigsprocesse för järväg regleras i la om byggade av järväg (99:9) och syftar till att byggade av järvägar e god akytig till övrig samhällsplaerig och miljölagstiftig. Frågor som regleras i la om byggade av järväg omfattas därför också av miljöbalke, eftersom verksamhete påverkar miljö. De ormala plaerigsprocesse består av förstudie, järvägsutredig och järvägspla (se figur.). Plaerigsprocesse för järväg motsvarar processe för kommual fysisk plaerig eligt Pla- och byggla, (9)

16 Elmevä Ljugbyvä Gotthards gata Stea Daska vä Halladsvä Ikea Köpmagata Älmhult Kombitermial Hagaäsparke Drivågata Södergata Skåevä Rv Olofströmsbaa Södra stambaa Södra Rigvä Slätthult Termialgata Meter Figur.: Avgräsig av förstudieområdet. (9)

17 då de första skedea, förstudie/järvägsutredig respektive kommues översiktspla, haterar avvägigar mella allmäa itresse. I de seare skedea, järvägsplae respektive kommues detaljpla, vär eskilda itresse tygre. Förstudie E förstudie ska omföras om projektet iebär byggade av järväg, eligt la om byggade av järväg. Förstudie är ett iveterigsskede som ska utgöra grud för fortsatt plaerigs- och projekterigsarbete. I förstudie kartläggs det aktuella områdets förutsättigar samtidig som omförbara lösigar med rimliga kosekveser för fuktio, miljöpåverka, tekik och samhällsekoomi tas fram. Äve lösigaras kostad och ytta beskrivs. Framtagadet av förstudie präglas av ett vidsyt och förutsättigslöst arbetssätt och stor vikt läggs vid samråd med allmähete och berörda mydigheter. Förstudie ska äve verka som uderlag för Lässtyrelses beslut om projektet ka atas medföra betydade miljöpåverka. Utifrå förstudie tar Trafikverket beslut om hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Järvägsutredig Järvägsutredig ska omföras om det fis flera alterativa sträckigar för att utgöra uderlag för val av sträckig. Olika alterativ värderas och jämförs med varadra, där de allmäa itressea är av största betydelse. E viktig del av beslutsuderlat är miljökosekvesbeskrivi som ska godkäas av Lässtyrelse. Järvägspla I järvägsplae preciseras mer detaljerat hur projektet ska utformas och vilke mark och vilka fastigheter som berörs. Samråd sker med berörda fastighetsägare och e miljökosekvesbeskrivig, som ska godkäas av Lässtyrelse, upprättas. Plae fastställs slutli av Trafikverket och följs av e överklagadetid ia järvägsplae vier laga kraft, vilket iebär att Trafikverket har rätt att bebygga marke. När e järväg byggs får edast icke väsetliga avvikelser göras frå det som atts i järvägsplae. Bygghadlig I bygghadli bestäms slutli projektets tekiska utformig i elighet med de fastställda järvägsplae. Bygghadli regleras dock ite av la om byggade av järväg. Syftet med järvägsutredi är att utgöra uderlag för beslut om utbyggadsalterativ och att ligga till grud för reris tilllåtlighetsprövig. Förstudie Förutsättigar och behov. Geomförbara lösigar. Utredigsområde avgräsas. Trafikverket beslutar om ästa steg Järvägsutredig Uderlag tas fram för val av sträckig. Miljökosekveser. Trafikverket förordar alterativ Järvägspla Utformig av vald sträckig bestäms. Miljökosekveser. Trafikverket fastställer - ka överklagas Bygghadlig Byggstart Färdigställade Figur.: Plaerigsprocesse för järväg. Samråd (9)

18 . Geerella mål och lagstiftig Förstudie berörs av flera olika mål på atioell, regioal och lokal ivå. Gemesamt syftar måle till att säkerställa e hållbar utvecklig såväl samhällsekoomiskt som miljömässigt. Måle sammafattas i detta kapitel för att vidare redovisas samt utvärderas i kapitel 0.. Trasportpolitiska mål Riksda beslutade i maj 009 om mål för trasportpolitike (se figur.). Trasportpolitikes övergripade mål är att säkerställa e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig för medborgara och ärigslivet i hela ladet, och bör fura som utgågspukt för state iom trasportområdet samt som stöd för regioal och kommual plaerig. Det övergripade målet preciseras i fuktiosmål och häsysmål. Fuktiosmål tillgäglighet Trasportsystemets utformig, fuktio och avädig ska medverka till att alla e grudläggade tillgäglighet med god kvalitet och avädbarhet samt bidra till utveckligskraft i hela ladet. Trasportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kviors respektive mäs trasportbehov. Häsysmål - säkerhet, miljö och hälsa Trasportsystemets utformig, fuktio och avädig ska apassas till att i ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmåle uppås och till ökad hälsa.. Regioala mål Det regioala utveckligsarbetet utgår frå Mötesplats södra Smålad, Regioalt utveckligsprogram strategi för Kroobergs lä, som visar på iriktigar och prioriterigar för regioes utvecklig. I programmet har följade fyra huvudutmaigar med tillhörade målsättigar idetifierats för regioe: kompetes föryelse kommuikatioer livskraft För kommuikatioer as, i ovaståede programdokumet, mer specifikt e satsig iom två huvudområde; tillgäglighet och hållbara kommuikatiossystem. Tillgäglighetsmålet syftar till att regioes trasportifrastruktur ska bidra till god tillgäglighet såväl iom som till och frå hela läet för ärigsliv, ivåare och besökare. Blad hadligsiriktigar äms att itermodala trasport- och kommuikatioslösigar ska främjas. För att vidare åstadkomma hållbara kommuikatiossystem krävs blad aat effektivare godstrasportlösigar och e ökad adel kollektivtrafikresade. Älmhults kommu har i si visio Överraskade Älmhult iteratioellt & ära formulerat fyra strategiska utveckligsområde iom områdea leva och bo, ifrastruk- Säkerhet & trygghet Dödade Allvarligt skadade Trygghet Samhällets välfärdsutvecklig och lågsiktiga hållbarhet iklusive regioal och atioell utveckligskraft Tillgäglighet Geografisk struktur Trasportkvalitet Trafikarbete Jämställdhet & fördelig Kö Ålder Ikomst Regio Fuktiosedsättig Miljö Natioella miljömål Klimatpåverka Figur.: Natioella trasportpolitiska mål. 8 (9)

19 tur, etrepreörskap och hållbar utvecklig. Målet är att kommue år 00 ska ha ett befolkigsuderlag om 0 00 ivåare och för att å målet ska isatser prioriteras iom ämda område. Iom ifrastrukturområdet prioriteras iriktigar för goda kommuikatioer, ädamålseliga aläggigar och utvecklad iformatiostekologi.. Regioala mål.. Natioella miljömål Riksda atog mella 999 och 00 sexto atioella miljömål (se figur.) som beskriver de kvalitet och det tillståd för Sveris miljö, atur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på låg sikt. Sträva är att de atioella måle bör vara uppådda till ästa eratio, alltså att alla viktiga åtgärder i Sveri ska vara omförda till år 00 (år 00 då det gäller klimatmålet)... Regioala miljömål Lässtyrelse i Kroobergs lä atog år 00 miljömål för läet. Miljömåle är e apassig och kokretiserig av de atioella miljömåle om särskilda delmål utifrå de förhållade som fis i läet. Måle Hav i balas samt Levade kust och skärgård och Storsla fjällmiljö fis av aturliga skäl ite med, då läet sakar sådaa miljöer. E reviderig av de regioala miljömåle pågår. Uder år 00 tog Lässtyrelse i Kroobergs lä och Regioförbudet södra Smålad fram e mesam klimat- och eergistrategi för Kroobergs lä. Strategi iebär e bred satsig på åtgärder iom följade fyra huvudiriktigar: Miska trasporteras utsläpp Fortsätt eergieffektivisera Öka adele förybar eergi Utveckla klimat- och miljödrivet ärigsliv Figur.: De atioella miljömåle. 9 (9)

20 .. Kommuala miljömål År 000 atog Älmhults kommufullmäkti Miljöpla 000, iefattade lokala miljömål för Älmhult. Miljökvalitetsmåle beskriver de situatio som ska råda för e lågsiktigt hållbar utvecklig iom e eratio och bygr med ett udatag på de atioella. Målet Miljömedveta mäiskor har lagts till eftersom detta bedömts som e förutsättig för att de övriga måle ska uppås samt för att tydliggöra att Adas s priciper ska omsyra det kommuala miljöarbetet.. Regler i miljöbalke.. Allmäa häsysreglera De allmäa häsysreglera återfis i kap. Miljöbalke och är grudläggade för de som utför eller plaerar att utföra ågot som påverkar eller riskerar att påverka mäiskors hälsa eller miljö... Hushållig med mark, vatte och adra resurser De grudläggade hushålligsbestämmelsera i kap. Miljöbalke är avvägigsregler som skall tillämpas vid avvägig mella bevarade- och utyttjadeitresse. Reglera r uttryck för de fall samhället har väsetliga markpolitiska itresse att bevaka vid öskemål om avädi av mark, vatte och de fysiska miljö i övrigt. De särskilda hushålligsbestämmelsera i kap. Miljöbalke ar olika ografiska område i ladet som på grud av sia samlade atur- och kulturvärde i si helhet har bedömts vara av riksitresse. Utomhusluft För utomhusluft fis idag ormer för blad aat kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar och bly. Vatteförekomster Vattemydighete i varje vattedistrikt beslutar vilka vatteförekomster som ska omfattas av miljökvalitetsormer. Iom aktuellt utredigsområde fis e grudvatteförekomst Älmhultsåse som omfattas av miljökvalitetsorme. Förekomste sträcker sig frå Älmhults cetrala delar, väster om järvä, och ca, mil söderut. Äve Möckel som ligr orr om utredigsområdet omfattas av miljökvalitetsorme för vatteförekomst. Fisk- och musselvatte Miljökvalitetsorme för fiskvatte gäller i utvalda sjöar och vattedrag. Utredigsområdet eller dess ärmaste omgivig berör iga av dessa sjöar eller vattedrag. Miljökvalitetsorme för musselvatte gäller edast i Västra Götalad. Omgivigsbuller Miljökvalitetsorme för omgivigsbuller gäller buller frå vägar, järvägar, flygplatser och idustriell verksamhet. Kommuer, Trafikverket och Luftfartsstyrelse asvarar för att kartlägga omgivigsbuller samt upprätta och fastställa åtgärdsprogram... Miljökvalitetsormer Miljökvalitetsormera återfis i kap. Miljöbalke. De är ett juridiskt bidade styrmedel med avsikt att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppå miljökvalitetsmåle och att omföra EG-direktiv. Miljökvalitetsormer ka fastställas av reri eller av e mydighet som reri utser. 0 (9)

Parkeringsplatser i Älmhult centrum

Parkeringsplatser i Älmhult centrum Uppdragsr: 14939 1 (3) PM Parkerigs i Älmhult cetrum L:\13\Älmhult\14 939 IKEA mm\-wspuppdrag\3_dokumet\3_pm\pm Parkerig.doc Mall: Allmä - Ståede - 23.dot ver 1. 211-9-13 Uppdragsasvarig: Bo Lidelöf WSP

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28 Ågfärja eller Oceapire? Stadsbyggadsförvalti Iledade lokaliserigsstudie av kogress/hotel ceter i cetrala Helsigborg 2008-04-28 Bakgrud Utredigar som ligr till uderlag för Stadsbyggadsförvaltis iledade

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR ÅHUS IDAG Åhus präglas av sitt läge vid Helgeås myig i ett kustområde med milslåga sadsträder, tallskog i ett småkuperat dyladskap och magra ägsmarker i mot lad. E tuseårig

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Kompletterande utredning kring Limhamnsspåret

Kompletterande utredning kring Limhamnsspåret Kompletterade utredig krig Limhamsspåret Pp 6012 + Tillägg till plaprogram för kvartere SKOLAN, GÄDDAN m fl. i Malmö Malmö stadsbyggadskotor, mars 2009 Iehåll Bakrud Syfte Latmäe Cerealias verksamhet och

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, valfritt atal resor frå 6 resor och uppåt. - Periodkort, gäller

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

D102 BÖKHULT BÖKHULT BJÖRNBÄRET VÄRNET PÄRONET KÖRSBÄRET PLOMMONET VINBÄRET BÖKHULT BÖKHULT. Inmätt grund HALLONET BÄCKEN AROMA.

D102 BÖKHULT BÖKHULT BJÖRNBÄRET VÄRNET PÄRONET KÖRSBÄRET PLOMMONET VINBÄRET BÖKHULT BÖKHULT. Inmätt grund HALLONET BÄCKEN AROMA. Sikst ige GÖSEN Öri gstig e ÖRINGEN MÖCKELN FORELLEN Björ SÅNNABÖKE kstig e ge Möckel Lyck oväg e Väx jövä Rödigstige ra Söd la Gam väge RÖDINGEN SÅNNABÖKE Fisk evä ge STÖREN NÄSET ige IDEN Idst Stra dv

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering SEPTEMBER 2014

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering SEPTEMBER 2014 HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärderig SEPTEMBER 2014 OMFATTNING HASTIGHETSPRINCIPER SOM UTRETTS: 50/30 km/h huvud- resp. lokalgatuätet 40/30 km/h huvud- resp. lokalgatuätet 40 km/h i hela gatuätet

Läs mer

Järnvägens riksintressen

Järnvägens riksintressen Järväges riksitresse STRÅK Natioell, termial Götaladsbaa Mjölby-Göteborg - x - - - - - - - x - - - - Götaladsbaa är e plaerad höghastighetsbaa mella Stockholm och Göteborg via Jököpig Nya Haparadabaa Haparada

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

YTTRE CENTRUM, SÖDRA

YTTRE CENTRUM, SÖDRA TECKENFÖRKLARING Barrskog ge vä Lövskog Gräsmarker Impedimet SETHS HAGE Parker Nygata ge ä av Grö Gårdspark Sofia gata Gröig Allé sv ä ge Trädgårdar dra Sto rga Bostadsträdgårdar Ha ta lla ryd Villaträdgårdar

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

Falkö Din«C. Göteborg C.

Falkö Din«C. Göteborg C. SltosiÄ 3//V/ [/- 2 -V/J 5 baaaktioe. Förteckig över i huvudspår befitliga med varigsmärke försedda plakoraigar (jämför Kugl. förordige 469/33) vid 1940 års utgåg. Falkö Di«C. Göteborg C. Falköpig C. -

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida f.v. Det bjöds på rodellkakor är cirkulatiosplatse ivigdes. Kostverket Nosko - besök frå uderjorde i rodelles

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar

Juridiska och miljömässiga aspekter som bör beaktas vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningar för kärntekniska anläggningar SSI-rapport 93-20. c.. a; I ii- rostaaress Postadress (jatuaaress Gatuadress Telefo leiero JtatCUS StralSkyaasiStltUt Box 60204 Karoliska sjukhuset 08-729 71 00 stilish Raduo PiotcLiui Istmm 104 01 STOCKHOLM

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Miljöutredning till planprogram för bostadsområde i centrala Kullavik - Sandlyckan, Kungsbacka kommun

Miljöutredning till planprogram för bostadsområde i centrala Kullavik - Sandlyckan, Kungsbacka kommun Miljöutredig till plaprogram för bostadsområde i cetrala Kullavik - Sadlycka, Kugsbacka kommu 1-10-09 Miljöutredig till plaprogram för bostadsområde i cetrala Kullavik - Sadlycka, Kugsbacka kommu 1-10-09

Läs mer

Översiktsplan 2012 Åstorps kommun

Översiktsplan 2012 Åstorps kommun Översiktspla 2012 Åstorps kommu KORTVERSION Samråd höste 2011 Iehåll Bakgrud... 3 Hur påverkas vi av omvärlde? Åstorp i Skåe... 4 Utveckligsstrategier... 5 Reglerigskarta... 6 Befolkig... 8 Närigsliv...

Läs mer

Vindkraft i Markbygden

Vindkraft i Markbygden Vidkraft i Markbygde Ett regioalt idustriprojekt iom föryelsebar eergi Markbygde Vid AB har hos lässtyrelse asökt om tillståd till att etablera e mycket stor vidkraftaläggig i Markbygde i de västra delara

Läs mer

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74

Innehåll Inledning 4. Förvaltningsberättelse 8. Verksamhetsberättelser 25. Ekonomisk redovisning 61. Revisionsberättelse 74 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 1 osby årsredovisig 2010 i e håll Omslagsbilder. Framsida fr. v. 1. Måga itresserade hade samlats för ivigige av de ya Tvärlde. 2. Tvärledes sträckig vid bro över Helge

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län

Västlänken Göteborgs Stad, Västra Götalands län Järvägspla ästläke Göteborgs Stad, ästra Götalads lä Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 itel: Samrådshadlig lägesrapport ovember 2013 Äredeummer: R2013/25920 Utgivigsdatum: ovember 2013 Utgivare:

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

DELTA-samverkan januari - april 2003

DELTA-samverkan januari - april 2003 Beställarförbudet DELTA på Hisige Tjästeutlåtade Dr 2003/17 På Hisige Sekretariatet, JJ 2003-05-27 DELTA-samverka jauari - april 2003 Jag stod och pratade med grae över staketet. Då berättade grae att

Läs mer

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45

Från Regionkansliet 2008 04 22 19:45 Pressmeddelade Frå Regiokasliet 2008 04 22 19:45 Regiofullmäktige 22 april 989 miljoer plus för Västra Götaladsregioe Västra Götaladsregioe redovisar e vist på 989 miljoer för 2007. Det visar årsredovisige

Läs mer

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Plaerigsförutsättigar Kommuomfattade översiktspla 2016 2015-09-28 Stradskydd och LIS-område Kari Adersso, kari.adersso@solleftea.se Asvarig tjästema Uppdaterad 20150929 Läsavisig till detta häfte De slutliga

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Upprättad 2004 Atage av Kommufullmäktige Kf 05-03-21 28 GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Förord Kommustyrelse uppdrog 2003-02-05 åt miljöutskottet att asvara

Läs mer

Systemdesign fortsättningskurs

Systemdesign fortsättningskurs Systemdesig fortsättigskurs Orgaisatio Föreläsare Potus Boström Assistet? Tider mådagar och tisdagar kl. 8-10 Börjar 3.9 och slutar 16.10 Rum B3040 Orgaisatio Iga föreläsigar 24.9, 25.9, 1.10 och 2.10

Läs mer

Natur, kultur och idrott CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN. Vätterosen BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR.

Natur, kultur och idrott CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN. Vätterosen BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR. CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN Vätterose Natur, kultur och idrott BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR. Att bo bra är viktigt för oss och för våra hyresgäster. Vi förvaltar bostäder, skapar service och förutsättigar

Läs mer

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3

Nyckeltal 2015-06-30 2014 2013 2012 2011. Hyresvärde, Mkr 1 022 996 919 903 686. Vakansgrad exklusive projekt, % 4,1 5,4 8,3 12,7 9,3 Humlegårde Fastigheter Halvårsöversikt 215 Om oss Periode i korthet Humlegårde är ett fastighetsbolag som igår i läsförsäkrigsgruppe. 19 läsförsäkrigsbolag och Läsförsäkrigar Sak äger kocere Humlegårde

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie för ABB-industriområde och Väsmanstrand

Åtgärdsvalsstudie för ABB-industriområde och Väsmanstrand Utkast RAPPORT Åtgärdsvalsstudie för ABB-idustriområde och Väsmastrad Rapport: Åtgärdsvalsstudie för ABB-idustriområde och Väsmastrad Datum: XXXX-XX-XX Beställare: Samhällsbygdsförvalti, Ludvika kommu

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014

Stöde skolas elevhälsa Handlingsplan läsåret 2013/2014 Stöde skolas elevhälsa Hadligspla läsåret 2013/2014 Stöde skola, 860 13 Stöde 060 658 33 20 Sudsvalls kommu Iehållsförteckig ELEVHÄLSOPLAN FÖR STÖDE SKOLA... 3 STÖDE SKOLAS VISION...3 ELEVHÄLSA PÅ STÖDE

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning

Vägen till energiklassad personal. Kurskatalog Fastighetsautomation. www.siemens.se/utbildning Väge till eergiklassad persoal Kurskatalog Fastighetsautomatio www.siemes.se/utbildig Vi ka ge er vad som krävs Fastighetsägare påverkas av EU s direktiv om byggaders eergiprestada. Ett område behadlar

Läs mer

Förslag till brolösning Förslag till brolösning

Förslag till brolösning Förslag till brolösning Sida 1 av 1 Sida 1 av 1 Projekt Projekt Ny Bro 2020 dläggare av (leveratör) Ny Bro 2020 S. Broberg/AKINS dläggare av (leveratör) Godkäd (leveratör) S. Broberg/AKINS Godkäd R. immerma/akins (leveratör)

Läs mer

Specialbygge för vattenrening

Specialbygge för vattenrening Nummer 8 okt 2010 Specialbygge för vattereig på gåg Mera TV-produktio De dövas redaktio i SVT spelar uder höste i ytterligare ett atal avsitt för barkaale i de studio ma irett i lokal A9. - Lokale och

Läs mer

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier

Bo Andersson, IF Metall, Sven Bergström, LO, Jörgen Eriksson, Byggnads, Björn Hammar, Teknikföretagen, Björn Samuelson, Sveriges Byggindustrier Säkra persolyft 1 Prevet är e ideell föreig iom arbetsmiljöområdet med Sveskt Närigsliv, LO och PTK som huvudmä. Vår uppgift är att tillsammas med huvudmäe förmedla kuskap krig arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm

Noteringsdokument med anledning av upptagande till handel av Net Entertainment NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Noterigsdokumet med aledig av upptagade till hadel av Net Etertaimet NE AB (publ) på NASDAQ OMX Stockholm Iehåll 1 Sammafattig 6 Riskfaktorer 10 Bakgrud och motiv 11 VD har ordet 12 Markadsöversikt 20

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Alptanäs Mitt i Sveriges IT-centrum

Alptanäs Mitt i Sveriges IT-centrum Alptaäs Mitt i Sveriges IT-cetrum Fatastiskt skyltläge vid Kymligeläke! Välkomme till ett eget hus med fit skyltläge och ärhet till ature. Här möts i av e glasad etré som ibjuder till möte och utställigar.

Läs mer

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader

Plattformshissar från Cibes Lift för alla byggnader Plattformshissar frå Cibes Lift för alla byggader Smarta, säkra och ekla att istallera DESIGN - RELIABILITY - EXPERIENCE Iehåll Om Cibes Lift 3 Kudperspektiv 4 Service och uderhåll 5 Miljöfokus 6 De lilla

Läs mer

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a%

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a% pl a e r i gs s t r a t e g i e r f ö r h å l l b ar utveckl i g i M ar i estad.how to grow.how ot to grow Det går ite bygga hållbara miljöer, me det går att plaera och bygga miljöer som stöder och uppmutrar

Läs mer

FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING

FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING ATAgE AV KOMMuFuLLMÄKTigE 25 ApriL 2012 PM Klimatapassig FÖRDJUPNINGSPROMEMORIA OM HELSINGBORGS STADS KLIMATANPASSNING +3,5 m stadsbyggadsförvaltige AVdELigE För strategisk plaerig FördjupigsPM Vi har

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för Stationsområdet

Fördjupad översiktsplan för Stationsområdet Ade Fördjupad översiktspla för Stiosområdet Age av kommufullmäktige 2013-10-03 1 1 Fördjupad översiktspla för Stiosområdet, Västerås sd, ÖP 64 Upprätd av Sdsbygdskotoret, Västerås sd, 2013-10-03 Medverkade:

Läs mer

Vinslövs tätort. översiktsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-25. www.hassleholm.se

Vinslövs tätort. översiktsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2005-04-25. www.hassleholm.se Vislövs tätort översiktspla Atage av kommufullmäktige 2005-04-25 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN Iehållsförteckig Iledig 3 Nulägesbeskrivig 7 Markavädig & markiehav 8 Service 9 Befolkigsstruktur 10

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Bäckvägen EDSBERGS ENTRÉ. Sammanställning av enkätdialog, Skyttevägen. Malla Silfverstolpes väg. Baronvägen. Slottsvägen. www.sollentuna.

Bäckvägen EDSBERGS ENTRÉ. Sammanställning av enkätdialog, Skyttevägen. Malla Silfverstolpes väg. Baronvägen. Slottsvägen. www.sollentuna. a Kap la sba cke ber s t or Ru db e vä e yd svä e Eds Yx Da d er Slottsväe s vä Baroväe Oxest ieras v ä svä e ber eck e ä v tts ll ha evk Dr s vä a K Eds Malla Silfverstolpes vä Skytteväe Rud b e ä Sammaställi

Läs mer

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport

Kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2012:11. Tillsynsaktivitet 2012 inom regeringsuppdraget om kvinnors arbetsmiljö. Delrapport Kviors arbesmiljö Tillsysakivie 12 iom regerigsuppdrage om kviors arbesmiljö Delrappor Rappor 12:11 12-5-9 1 (9) Ehee för mäiska och omgivig Chrisia Josso, 8-73 94 18 arbesmiljoverke@av.se Delrappor Tillsysakivie

Läs mer

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola!

Digital pedagogik en naturlig del av framtidens skola! Rabatt om i är 2 eller fler! Digital pedagogik e aturlig del av framtides skola! Aktuell forskig och kokreta arbetssätt med fokus på ökat lärade Hur ser läradet ut i digitala miljöer och vilka är effektera?

Läs mer

Välkommen hem till Strängnäs

Välkommen hem till Strängnäs Välkomme hem till Strägäs Välkomme till Brf. Boviera Strägäs Nu kommer Boviera till Strägäs. Vi bygger ett uikt gröt boede med mycket hjärta, gemeskap, glädje och trygghet. Boviera är för dig som är 55+

Läs mer

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet

Doktorandernas uppfattningar om sin forskarutbildning vid Uppsala universitet Doktoraderas uppfattigar om si forskarutbildig vid Uppsala uiversitet Resultat frå e uiversitetsövergripade ekätudersökig: Språkveteskapliga fakultete Ehete för kvalitet och utvärderig Maria Wolters Maj

Läs mer

KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18

KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18 KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18 Stora Katrieberg har ett utmärkt cityära läge precis vid vattet itill Liljeholmshame i aslutig till Marieviks kotorsområde och Liljeholmes galleria. Här

Läs mer

3M Personlig skyddsutrustning. 3M Korttidsoveraller. Tillverkade för bästa skydd. Designade för bästa. komfort. Under tryggare förhållanden

3M Personlig skyddsutrustning. 3M Korttidsoveraller. Tillverkade för bästa skydd. Designade för bästa. komfort. Under tryggare förhållanden 3M Persolig skyddsutrustig 3M Korttidsoveraller Tillverkade för bästa skydd Desigade för bästa komfort Uder tryggare förhållade Material som adas CE-kategori III Korttidsoveraller 3M Korttidsoverall 4515

Läs mer

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor Kosoliderad versio av Styrelses för ackrediterig och tekisk kotroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkig av färdigförpackade varor Rubrike har dea lydelse geom (STAFS 2008:11) Ädrig iförd: t.o.m.

Läs mer

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER

4. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FUNKTIONER Eligt Naturvårdsverkets uppskattig utsätts ugefär 30 % av befolkige i Sveriges större städer för bullerivåer som överskrider riktvärdet utomhus vid bostäder, 55 db(a). I Stockholm är de adele betydligt

Läs mer