Budget 2015 med verksamhetsplan

Transkript

1 Rapport Diarienummer NV Projektnummer Budget 2015 med verksamhetsplan Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus Norrvatten

2 Norrvatten 2 (25) Innehållsförteckning 1. Vision och mål Målarbete Norrvattens ändamål och vision... 4 Ändamålsparagraf från Förbundsordningen Norrvattens tre utvecklingsmål Möta framtida förändringar i råvattenkvaliteten Hållbar kapacitet Redundans och reservvatten... 7 Ny redundansledning från Upplands-Bro till Sigtuna Reservvatten Kritiska framgångsfaktorer Nyckeltal för uppföljning Norrvattens miljöarbete Omvärldsförutsättningar under planperioden Befolkningsutveckling och vattenkonsumtion Organisatoriska förutsättningar Administration och IT Förändringar i infrastrukturen Distribution ledningsnät Affärsdrivande verksamheter Laboratoriet Vattenmätarservice Läcksökningsenheten Finansiella marknaden Norrtäljeprojektet Känslighetsanalys Ekonomiska förutsättningar Intäkter Vattenavgifter Övriga intäkter Kostnader Personalkostnader... 17

3 Norrvatten 3 (25) Kemikalier Energikostnader Entreprenadkostnader/Främmande tjänster Kapitalkostnader Avskrivningar Räntekostnader Tabellbilagor till Budgeten Resultatbudget 2015 med verksamhetsplan Balansbudget Finansieringsbudget Kostnadsutveckling med nyckeltal Driftbudget per avdelning Investeringsbudget Arvoden och ersättningar till olika organ i Norrvatten... 25

4 Norrvatten 4 (25) 1. Vision och mål 1.1. Målarbete Under 2013 påbörjade Norrvatten arbetet med en ny målmodell som ska förenkla och tydliggöra förbundets mål och uppgifter. Modellen utgår från att styrelsen i samverkan med förbundets ledning fastställer visionen och minst tre utvecklingsmål av strategisk betydelse. De tre utvecklingsmålen följs sedan upp vid delårsrapportering och årsredovisning. För att få en tydligare koppling mellan den verksamhet som utförs dagligen och förbundets övergripande syften och ändamål kommer den grundläggande verksamheten att löpande följas upp med ett antal kritiska framgångsfaktorer som utvecklats av respektive avdelning. Några av dessa kritiska framgångsfaktorer målsätts också och redovisas för en bredare målgrupp i samband med ovanstående rapporteringar. I föreliggande budget för 2015 med verksamhetsplan till 2017 redovisas utvecklingsmål tillsammans med de prioriterade kritiska framgångsfaktorer som valts ut från avdelningarnas mer omfattande redovisning Norrvattens ändamål och vision Ändamålsparagraf från Förbundsordningen Danderyd, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Knivsta, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtäljes kommuner är sammanslutna till ett kommunalförbund för obestämd tid enligt bestämmelserna i kommunallagen (1991:900) med ändamål att förse förbundsmedlemmarna med dricksvatten. För fullgörande av ändamålet äger förbundet i enlighet med denna förbundsordning förvärva, anlägga, underhålla och driva vattenreningsverk, pumpstationer, ledningsnät, vattenreservoarer och andra för verksamheten erforderliga anordningar, samt att leverera dricksvatten och därmed förenliga tjänster. Ändamålsparagrafen finns formulerad i Norrvattens förbundsordning som medlemskommunerna fastställt vid bildandet av förbundet. Det är upp till medlemskommunera att bestämma om något ska ändras och just nu pågår ett arbete som ska resultera i en ny förbundsordning. Den eventuella nya förbundsordningen kommer dock inte att i sak ändra de grundläggande syftena för Norrvattens verksamhet. Under 2014 ändrades Norrvatten vision för att få en bättre koppling till förbundets nya målarbete. Den nya visionen är; Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus

5 Norrvatten 5 (25) 1.3. Norrvattens tre utvecklingsmål Styrelsen och ledningen i Norrvatten har beslutat att satsa på följande tre utvecklingsmål: Möta framtida förändringar i råvattenkvalitet Hållbar kapacitet Redundans och reservvatten Lyckas man lösa problemen som målen är relaterade till innebär det på lång sikt lägre kostnader, förenklade processer och större säkerhet för förbundets medlemmar samtidigt som stora positiva miljökonsekvenser uppstår. Målen kommer att vara aktiva i minst fem år framåt och de ska löpande följas upp i samband med delår och bokslut. Utvecklingsmålen spänner också över flera delar inom organisationen. Personal från flera olika avdelningar kommer att arbeta med målen tillsammans med extern kompetens Möta framtida förändringar i råvattenkvaliteten Under senare år har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras både genom ökande kunskaper och faktiska förändringar. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus bedöms som större och kommer sannolikt att öka ännu mer på grund av successiva klimatförändringar och kraftig nederbörd. Östersunds cryptosporidiumutbrott är ett alarmerande exempel på vad som kan hända. En annan del av dagens hotbild är risken att kemiska föroreningar av olika slag kan hamna i en vattentäkt. Vid exempelvis extrem nederbörd, skyfall eller översvämningar finns stor risk att föroreningar på olika sätt mobiliseras och sprids. Det finns skäl att tro att dessa hotbilder ökar på grund av klimatförändringar. Det moderna samhället medför också andra problem, under åren har olika ämnen som upptäckts i dricksvattnet skapat debatt till exempel förekomst av läkemedelsrester, PFOS, bromerade brandskyddsmedel, ftalater (mjukgörare i plaster), avancerad analysteknik innebär också att nya miljöstörande ämnen ständigt upptäcks. Mälaren som råvattentäkt är känslig eftersom den omgärdas av tätbefolkade områden som har en kraftig befolkningstillväxt, vilket innebär ökade risker för föroreningar. Att känna till dessa risker och att lära sig hantera dem med effektiva reningsmetoder i kombination med klassiskt uppströmsarbete för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen redan vid källan är en viktig framtidsfråga för Norrvatten. Förbundet får aldrig hamna i en situation där kvaliteten på dricksvattnet kan ifrågasättas. Det gäller således att hela tiden bevaka råvattentäkten och hitta de mest effektiva metoderna, kvalitativt och ekonomiskt för reningen efter de förutsättningar som råder. För att klara utvecklingsmålet om förändringar i råvattenkvaliteten måste ett antal aktiviteter och utvecklingsprojekt bedrivas, vilket beskrivs nedan. Kartläggning av förändringar i råvattenkvaliten baserat på framtida klimatförändring

6 Norrvatten 6 (25) Utveckling av processlösningar för att hantera förändrad råvattenkvalité samt kemiska föroreningar, bland annat genom försök i pilotanläggning. Uppföljning av mikrobiologiska och kemiska föroreningar genom mätning i realtid, bland annat genom on-linemätning, realtidsmätning av kemiska- och mikrobiologiska föroreningar Utveckling av Water Safety Plans för ett helhetsperspektiv på vattenproduktion och distribution För att möta framtida förändringar i råvattenkvaliteten leder och deltar Norrvatten i ett antal forskningsprojekt. Bilden nedan illustrerar de yttre faktorer och hot som påverkar råvattenkvaliteten, kemiska föroreningar, mikrobiologiska föroreningar, humus/nom samt klimatförändringar. De blå ringarna anger forskningsprojekt som Norrvatten deltar i för att hitta lösningar på problemen Hållbar kapacitet Enligt den prognosmodell som Norrvatten utvecklat har Görvälnverket tillräcklig produktionskapacitet för att klara ett normaldygn under överskådlig tid. Den faktiska produktionskapaciteten är dock beroende av råvattnets sammansättning, hydrauliska begränsningar i distributionsnätet och flaskhalsar i produktionsanläggningen. Befolkningsutvecklingen i medlemkommunerna innebär förmodligen att distributionsnätet måste anpassas för att klara av förändrade förutsättningar. Målet är att säkerställa en uthållig kapacitet på m 3 dricksvatten per dygn vilket innebär en ökning av kapaciteten med 10 % jämfört med nuvarande kapacitet.

7 Norrvatten 7 (25) I målet för hållbar kapacitet ingår även att säkerställa anläggningarnas tillgänglighet vilket avser produktionsanläggningarnas förmåga att hantera olika former av störningar, målsättningen är att tillgängligheten ska vara 100 %. Exempel på störningar kan vara högre humushalt i Mälaren, vilket leder till att kapaciteten på UV-anläggningen begränsas. För att klara utvecklingsmålet om hållbar kapacitet måste ett antal aktiviteter och projekt bedrivas. De två stora investeringsprojekt som löper sedan 2014 utgörs av; Ny, utökad UV-anläggning för att klara en högre kapacitet med förhöjd dosering som även klarar eventuella framtida myndighetskrav Ny driftcentral för att höja säkerheten i driftövervakningssystemen och få en bättre arbetsmiljö Övriga projekt för att förbättra kapaciteten är: Kartläggning av befintlig kapacitet för respektive processteg Detaljerad riskanalys av produktionsutrustning och elförsörjning Förstärkt redundans i styrsystem och instrumentering Under planperioden planeras även investeringar i syfte att förbättra kapaciteten: Ombyggnad kalkvattenberedning Ombyggnad vattenglasdosering Ny råvattenpump och dricksvattenpump Redundans och reservvatten Med redundans avses rundmatning det vill säga att vattendistributionen kan genomföras till en punkt från flera olika håll. Går en ledning sönder kan den stängas av men slutkonsumenten kan ändå få vatten från en annan huvudvattenledning. Med reservvatten avses tillgång till vatten från en annan källa än Mälaren om Görvälnverket eller Mälaren skulle slås ut. Egentligen är båda begreppen uttryck för samma grundtanke som går ut på att samtliga konsumenter alltid ska ha tillgång till dricksvatten även om något händer med ledningssystemet eller råvattenkällan. När det gäller redundansfrågan så finns det alltid en del abonnenter som ligger med enkelmatning från någon punkt av huvudledningssystemen. För att säkerställa redundans krävs ofta nyläggning av en ledning från någon annan punkt eller utnyttjande av ledningar från andra ledningsägare till exempel lokala nät. I kombination med reservvattenlösningar kan oftast alternativa lösningar genomföras även för abonnenter som saknar redundans vid distributionsstörningar. Redundansfrågan handlar alltså mycket om att planera för och fånga upp möjligheter till redundans när de uppkommer. Redundans i varje punkt är en prioriterad fråga eftersom sannolikheten för att råka ut för störningar i enskilda ledningssträckor är större än en total utslagning av vattenverk eller Mälaren.

8 Norrvatten 8 (25) Konsekvenserna av ledningsproblem kan dock variera väsentligt och är tillsammans med sannolikhetsresonemanget en utgångspunkt för prioriterade nyinvesteringar i redundans. Brist på redundans och reservvatten leder också ofta till hinder i exploateringar och infrastrukturprojekt eftersom det blir omöjligt att flytta befintliga ledningar utan stora kostnader och olägenheter för brukarna. Ny redundansledning från Upplands-Bro till Sigtuna. I Norrvattens förbundsordning framgår att det finns planer på att lösa redundansen till Upplands-Bro via ett nytt grundvattenverk i Toresta och för Knivsta genom en ny reservoar. Det finns även sedan tidigare planer på att bygga en ledning mellan Upplands-Bro och Sigtuna för att på så sätt skapa redundans för båda medlemskommunerna. I samband med nya exploateringsplaner i Upplands-Bro har Norrvatten, tillsammans med Upplands-Bro och Sigtuna kommun, genomfört en förstudie för att undersöka förutsättningarna för en lösning som både innebär att Norrvatten kan lösa redundansen för de båda medlemskommunerna och att Upplands-Bro kan lösa sin VA-försörjning till de nya exploateringsområdena. Förstudien har visat att en sådan lösning är möjlig och investeringen är föreslagen i denna budget. En förstudie avseende en reservoar i Knivsta har påbörjats och beräknas vara färdigställd under Reservvatten Reservvattenfrågan är egentligen en regional fråga eftersom både norra och södra Storstockholm är sammankopplade med vattenledningsnät. I den södra delen finns Stockholm Vatten och i den norra delen är Norrvatten huvudproducent. Skulle något av de tre stora vattenverken slås ut kan således övriga vattenverk producera reservvatten under viss tid med begränsad total kapacitet. Norrvatten har också tillgång till reservvatten i ett antal grundvattenverk och sjösystem. En annan möjlig lösning är hopkoppling med Uppsala län och Uppsalaåsens enorma grundvattenreservoar. Användningen av reservvatten är dock förknippad med vissa svårigheter eftersom grundvattenegenskaperna skiljer sig väsentligt från det vatten som renas från Mälaren. Att upprätthålla tillräckliga volymer reservvatten medför också inskränkningar i medlemskommunernas markanvändning eftersom vattentäkterna kräver långtgående skydd och därmed hindrar exploateringsplaner och etableringar. Även miljöfrågan blir aktuell då olika reservvattenalternativ medför olika former av behandlingsanläggningar, uttagsrätter och miljökonsekvenser. Reservvattenfrågan är ett typexempel på att utifrån risk- och konsekvensanalyser hitta olika alternativa lösningar där kostnader och inkskränkningar i markanvändning ställs i relation till riskkostnaderna. Ett möjligt mål för reservvattenfrågan är att kunna garantera reservvatten för en månads förbrukning till lägsta möjliga kostnad och olägenhet med beaktande av miljökonsekvenser. Norrvatten har inlett ett arbete som dels syftar till att få med övriga regionala aktörer för framtagande av en regional vattenförsörjningsplan och dels till att stärka de delar Norrvatten

9 Norrvatten 9 (25) själv rår över. Kapacitetstester av överföringsstationerna mellan Norrvatten och Stockholm Vatten har utförts. Dessutom pågår planering för förstärkning av våra befintliga grundvattentäkter med konstgjord infiltration samt översyn av grundvattentäkterna i Norrtälje Kritiska framgångsfaktorer För att leva upp till kommunallagens krav på uppföljning av verksamhetsmässiga och finansiella mål måste förbundet komplettera utvecklingsmålen med redovisning av några representativa nyckeltal som utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten. Varje avdelning inom förbundet har, utifrån ändamålsparagrafen, visionen och utvecklingsmålen, tagit fram en verksamhetsplan. Här anges planerade aktiviteter och resurser (både personella och ekonomiska). För att kunna kontrollera att resurserna används effektivt och till rätt uppgifter har ett antal kritiska framgångsfaktorer formulerats och till dessa har sedan nyckeltal tagits fram så man enkelt och snabbt kan se om de kritiska framgångsfaktorerna uppfylls eller ej. Egentligen innebär detta inget målarbete i sig faktorerna uppfylls eller ej men de kan i vissa fall formuleras så att det också kan beaktas som mål. Varje avdelning har också tagit fram en aktivitetslista med mindre utvecklingsarbete (ständiga förbättringar) som tidssätts och följs upp. Större utvecklingsinsatser samordnas i Norrvattens nystartade Utvecklingsråd där forskning och utvecklingsfrågor samordnas. De tre utvecklingsmålen är därvidlag utgångspunkter för rådets arbete Nyckeltal för uppföljning De kritiska framgångsfaktorer som följs upp avdelningsvis har komprimerats till nedanstående nyckeltal för uppföljning i delårsrapport och årsredovisning.

10 Norrvatten 10 (25) Kritiska framgångsfaktorer Kvalitet på utgående dricksvatten Leverenssäkerhet Kommunikation Kommunikation Nyckeltal/Målvärde Externa kvalitetskrav ska alltid uppfyllas Interna kvalitetskrav ska uppfyllas i > 99,5% av tiden Identifiering och isolering av större läcka i huvudvattenledningsnätet ska ske inom 2 timmar Meddela berörda kommun/er om identifierad störning inom 30 minuter Norrvattens webbplats ska uppdateras inom 30 minuter vid större läcka Uppföljning Löpande samt Kvartal I samband med inträffad läcka samt Kvartal I samband med inträffad störning samt Kvartal I samband med inträffad störning samt Kvartal Arbetsmiljö Noll olycksfall Löpande samt Kvartal Ekonomi Ekonomi Ekonomi Resultat om 2 % av omsättningen Självfinansieringsgrad över 110 % rullande 10-årsintervall Avvikelse mellan prognos vid delårsbokslut utfall vid årsbokslut under 5 % i förhållande till omsättning Löpande samt Kvartal Löpande samt Kvartal Löpande samt Kvartal 1.5. Norrvattens miljöarbete Norrvatten fortsätter under planperioden sin satsning på miljöarbetet. Under hösten 2014 kommer en arbetsgrupp sättas samman för att driva miljöfrågorna internt inom förbundet. Gruppen kommer att få i uppdrag att ta fram miljömål för att kontinuerligt förbättra och följa upp miljöarbetet inom Norrvatten. Miljöarbetet ska vara en naturlig del av det dagliga arbetet och vår miljöpåverkan ska synliggöras med nyckeltal på utvalda områden. Under hösten 2014 görs en revision av Norrvattens miljöledningssystem, Miljödiplom guld. Miljödiplomet från Järfälla kommun revideras vart annat år där de kontrollerar om vi har uppnått de mål som vi har satt upp. Efter den senaste revidering fick Norrvatten följande mål att uppnå inom två år;

11 Norrvatten 11 (25) Uppnått: Sopstation Vindkraftverk Miljöutbildning för all personal Öka miljömedvetenheten hos anställda Pågår: Minska miljöfarliga kemikalier Öka andel miljövänliga varor Beräkna utsläpp av växthusgaser Kommer inte att uppfyllas: Komprimator Ecodriving De mål som inte uppnås under 2014 kommer inte att genomföras då det har prioriterats att fokusera på andra områden som förväntas ge en större miljöeffekt. Det fortsatta miljöarbetet under planperioden kommer att bland annat fokusera på; - Skärpning av fordonspolicyn - Omhändertagande av spolvatten - Utveckla utnyttjande av det avvattnade slammet 2. Omvärldsförutsättningar under planperioden 2.1. Befolkningsutveckling och vattenkonsumtion Under 2015 kommer Norrtälje kommun att börja ta emot leveranser av dricksvatten från Norrvatten. Detta ger en ökad försäljning för förbundet med cirka 0,5 miljoner m 3 dricksvatten för 2015 och för 2016 och 2017 cirka 1,1 miljoner m 3 vatten förutsatt att Norrtälje ansluter abonnenter. Skillnaden mellan 2015 och de efterföljande åren är att Norrtälje ansluts först den 1 juli 2015 enligt projektplanen. Vi planerar fortsatt för en minskad konsumtion av dricksvatten per person. Tack vare den stora inflyttningen i våra medlemskommuner räknar vi med oförändrade mängder dricksvatten exkluderat för Norrtälje kommun, vilket beräknas ske under 2015, se tabellerna nedan. Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Budget Folkmängd % Förändring 1,21% 2,15% 1,60% 1,76% 1,70% 2,11% 1,36% 1,17% Med start i början av 70-talet då förbrukningen var cirka 240 liter per person och dygn är vi nu nere på cirka 160 liter per person och dygn. Orsakerna till denna förändring är många, men den största orsaken är mer vattensnål utrustning i hushållen som toaletter, tvättmaskiner och diskmaskiner.

12 Norrvatten 12 (25) Norrvattens prognos visar att en person kan göra av med så lite som 125 liter per dygn utan att inskränka på livskvaliteten. Därför kommer denna negativa utveckling av vattenförbrukning per abonnent att fortsätta till 2030 om dagens trend håller i sig. Efter 2030 kommer varje ny abonnent öka förbundets totala försäljning med motsvarande mängd Debiterad mängd dricksvatten Organisatoriska förutsättningar Administration och IT Norrvatten samarbetar på en rad olika områden med flera organisationer. Redan nu delas till exempel ekonomi, lönehantering, personaladministration, växel, kanslifunktioner, IT och kommunikation mellan Käppalaförbundet och Norrvatten. Samarbetet har varit framgångsrikt både avseende kvalitet och ekonomi och kommer att fortsätta under planperioden. Större utmaningar under 2015 är att implementera ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem i organisationerna som inköpts under Implementeringen innebär ett omfattande arbete med klassificeringar och identifikation av samtliga dokumenttyper, exklusive anläggningsdokumentation, inom organisationen. Det innebär också att rutiner för registrering och arkivering ses över och att styrande dokument uppdateras för att säkerställa lagefterlydnad avseende offentliga handlingar och att skapa förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig dokumenthantering i hela organisationen. För IT-verksamheten kommer planperioden innebära betydande investeringar i telefoni i bergrummen på Görvälnverket. Tanken är att upprätta ett nätverk där vanliga mobiltelefoner fungerar även i produktionslokalerna och där det ges möjlighet till larmfunktioner och positionsbestämningar. Systemen ökar både tillgänglighet och säkerhet jämfört med nuvarande föråldrade systemlösning. Under perioden kommer också upphandlingar att genomföras avseende IT-drift Förändringar i infrastrukturen Norrvattens distributionssystem påverkas hela tiden av de ny- och ombyggnationer som präglar verksamhetsområdet. Nya vägar och trafikplatser, spårbundna ny- och omläggningar, nya industri- och bostadsområden innebär ofta att Norrvattens ledningar måste flyttas. Även om de externa exploatörerna står för huvuddelen av genomförandet och kostnaderna är de nödvändiga insatserna från såväl projekt- och utredningsavdelningen som distributionsgruppen betydande och får påverkan på genomförandet av övriga projekt i investeringsplanerna. Att planera personellt och ekonomiskt för nätets underhåll och utveckling är en utmaning när utomstående parter styr vad som ska hända i de enskilda områdena.

13 Norrvatten 13 (25) Förändringarna i infrastruktur innebär också möjligheter. I samband med exploateringar och infrastrukturprojekt blir det ofta lönsamt att genomföra ledningsutbyten eller materialförändringar, även om det inte är en prioriterad utbytesåtgärd under året. I samband med utbytesprogrammen är det därför viktigt att försöka skaffa sig en uppfattning om vilka arbeten som kommer att utföras av andra parter vid kritiska punkter. Under planperioden förväntas bygg- och omläggningsverksamheten hos våra ägarkommuner, trafikverket, SL och olika exploatörer fortsätta i samma takt som hittills. En annan fråga som får extra fokus under perioder med stark infrastrukturell expansion är skyddet av Mälaren som råvattentäkt och våra reservvattentäkter. För Norrvattens räkning innebär det att resurser måste läggas för bevakning av skyddsföreskrifter och allmänt planarbete Distribution ledningsnät När det gäller ledningsnätet utgör den planerade redundansledningen mellan Upplands-Bro och Sigtuna den största nyinvesteringen under 2015 och planperioden. Även den planerade redundanslösningen i Knivsta utgör en betydande investering under planperioden. I övrigt utgörs investeringarna i ledningsnätet huvudsakligen av utbyte av gamla ledningar. Speciellt fokus ligger på våra ledningar av glasfiberarmerad plast, så kallade GAP-ledningar, vilka orsakat flera stora läckage under senare år. Nybyggnationen av Norrtäljeledningen tar fortsatt stora resurser i anspråk under Ny- och reinvesteringar i ledningsnätet är viktiga att genomföra för att klara en hög leverenssäkerhet av dricksvatten. En utbytesplan har tagits fram där ledningsnätet inventerats och riskbedömts. Årliga reinvesteringar på Mkr är nödvändiga att utföra för att fullt upp nå kraven på utbyte av ledningar. Teoretiskt skulle man behöva byta ut cirka 5,2 km ledning per år för att den 50-åriga ekonomiska avskrivningstakten också skulle motsvaras av fysiska utbyten. Det i sin tur skulle kräva dubbelt så mycket i investeringsutgifter. Idag vet vi att ledningsnätet i medeltal har en fysisk livslängd på år, varför en reinvesteringsnivå om Mkr planläggs. Utöver den mer övergripande utbytesplanen arbetar Norrvatten systematiskt med en åtgärdsplan. Arbetet utgår ifrån lagkrav, ägarens krav och mål, brukares och kunders behov, gällande tillstånd samt övriga verksamhetsmål och ambitioner. Identifierade åtgärder sorteras och struktureras under begreppen Kvalitet-Hälsa (Människans behov av dricksvatten), Hydraulik (ledningsnätets funktion), Material (ledningsnätets kondition), Drift (skötsel av ledningsnätet). Arbetet utmynnar i en långsiktig åtgärdsplan som utgör stommen i de föreslagna investeringsplanerna. Samtidigt pågår det en rad omläggningar och utbyten som inte Norrvatten har rådighet över (se tidigare avsnitt) genom de infrastrukturella förändringarna. Det medför med automatik utbyten och föryngring av ledningsnätet även om det inte sker enligt den prioriterade planen. Det medför också ofta att man passar på att göra större utbyten av ledningssträckor som inte berörs av till exempel en omläggning för att få större sammanhängande etappsystem och slippa blanda olika material med förhöjda riskvärden som följd.

14 Norrvatten 14 (25) Andelen oförutsedda reinvesteringar kommer därför att öka i och med att de infrastrukturella förändringarna bedöms fortsätta med oförminskad takt. Under tiden får delar av det planenliga utbytet och nyinvesteringar avvakta Affärsdrivande verksamheter De affärsdrivande verksamheterna består idag av laboratoriet, läcksökningsenheten samt vattenmätarservicen. Laboratoriet Laboratoriet behandlar idag över prov från driften av vattenverket och längs distributionsnätet samt lagstadgade egenkontrollprov både för verket och för medlemskommunernas räkning. Enheten kommer att fokusera på implementation av ett nytt IT-baserat stödsystem eftersom nuvarande applikation inte längre kommer att utvecklas av leverantören. Arbetet kommer att medföra att samtliga rutiner ses över och att kvalitetssystemet uppdateras. Laboratoriet arbetar fortlöpande med rutinuppdateringar och ackreditering avseende olika prov- och analysmetoder för att möta framtida krav på en objektiv och säker bedömning av proven. Enheten hjälper också till i Norrvattens processoch utvecklingsarbete avseende nya reningsmetoder och analys av förändringar och egenskaper i råvattnet. Nya metoder för analyser on-line utvärderas löpande. Vattenmätarservice Medlemskommunerna hyr vattenmätare från Norrvatten som också, via entreprenörer, genomför den obligatoriska kontrollen av mätare efter lagstadgad utesittningstid som idag är cirka 10 år. I vissa kommuner utför också Norrvatten vattenmätarbyten hos abonnenterna vid nybyggen och efter utesittningstidens slut. Enheten kommer under planperioden att tillsammans med intresserade kommuner genomföra provinstallationer med så kallade signalerande mätare som sänder radiosignaler med uppgifter om mätarvärden och eventuella onormala förändringar i vattenförbrukningen. För kommunerna kan en övergång till den nya typen av vattenmätare innebära att man slipper dagens debiteringssystem med årsvisa manuella avläsningar och preliminär fakturering baserad på senaste avläsning. I framtiden kommer de signalerande mätarna att möjliggöra periodvisa faktureringar baserad på faktisk förbrukning. De kan givetvis också användas som ett skydd för abonnenten genom larmfunktionen vid onormal förbrukning, till exempel vid läckor. För kommunernas del gäller det att bestämma hur man vill läsa in signalerna från mätarna. Man kan bygga upp fasta mottagarsystem eller använda sig av mobila enheter som fångar upp signalerna utanför fastigheterna. I en del kommuner genomförs t ex försök att montera mottagare på sopbilarna som passerar fastigheterna. Mätarserviceenheten samarbetar också organisatoriskt med Läcksökningsenheten, se nedan, för att utveckla och utnyttja tekniken med signalerande mätare.

15 Norrvatten 15 (25) Läcksökningsenheten Norrvattens läcksökningsenhet kontrollerar löpande delar av Norrvattens huvudledningsnät och genomför både planerad och akut läcksökning hos medlemskommunerna. Den planerade läcksökningen bedrivs i nära samarbete med respektive kommun som områdesundersökningar där prioriterade områden avlyssnas systematiskt. Under planperioden kommer försök att genomföras med intresserade kommuner där tekniken med signalerande vattenmätare kan utvecklas för sektionering av områden och analys av till exempel nattförbrukning för att upptäcka områden med onormal förbrukning. I framtiden kan detta medföra att fasta områdesmätare ger larm om onormal förbrukning i samma stund som en läcka uppstår. Läcksökningsenheten samverkar intimt med Vattenmätarservice för personell och kompetensmässig samordning. Enheten har också löpande kontakter med Norrvattens distributionsenhet för att kunna samordna läcksökningsarbetet effektivt Finansiella marknaden Under planperioden räknar vi med en låg ränta. Prognosen från riksbanken pekar på att reporäntan kommer att ligga runt 0,5 % under 2015 och sen stiga till 1,5 % under 2016 och först 2017 överstiga 2 procent. Vi har under perioden räknat med att Norrvattens genomsnittliga ränta kommer att sjunka under 2015 jämnfört med 2014 och sen långsamt höjas allt eftersom Stiborräntan åter höjs till mer normala nivåer. Utfall Prognos Budget Budget Budget Genomsnittlig skuld Genomsnittlig ränta 3,08% 2,75% 2,40% 2,45% 2,55% Räntekostnad Norrtäljeprojektet Norrtäljeprojektet kommer att avslutas under 2015 och prognosen just nu pekar mot att vi kommer att ansluta abonnenter under Avtalet med Norrtälje kommun säger att beräkningen för hur stor del av investeringskostnaderna som Norrvatten respektive Norrtälje ska ta bestäms utifrån antalet abonnenter under det andra året efter anslutningen, det vill säga Anslutningen till Norrtälje ska vara kostnadsneutral för de övriga medlemmarna i förbundet. Den redundansledning som i samband med projektet byggts mellan Vaxholm och Österåker kommer att öka förbundets kapitalkostnader med start från och med Investeringsutgiften är ungefär 70 Mkr och kommer att kosta förbundet cirka 2 Mkr årligen i ökad avskrivning och räntekostnader.

16 Norrvatten 16 (25) 3. Känslighetsanalys I en budget finns det många osäkra faktorer som vi inte kan påverka utan måste förlita oss på uppskattningar av tidigare års utfall eller prognoser från olika företag eller myndigheter. Nedan presenteras ett par sådana och hur en förhållandevis liten förändring kan slå mot resultatet. Kemikalier Råvattenkvaliteten +- 0,5 Mkr Förändringar i råvattenkvaliten beroende på klimateffekter som inte går att förutse innebär att doseringen av kemikalier förändras gentemot budgeterade volymer. Vindkraftverket Produktionen +-10 % +- 1 Mkr Vindkraftverket kostar förbundet lika mycket oavsett dess produktion av elenergi. Om vindkraftverket producerar mindre energi än prognostiserat måste denna energi köpas in på marknaden för att täcka behovet. Vi förlorar även en intäkt genom att antalet elcertifikat som vi kan sälja minskar. Räntekostnader Genomsnittlig ränta +- 0,1 % +- 0,4 Mkr Räntekostnadsberäkningen utgår från Riksbankens senaste ränteprognos. Ser vi historiskt kan dessa ändras fort och Riksbanken kan börja höja reporäntan tidigare än beräknat. Vattendebitering Försäljning +- 1 % +- 1,5 Mkr Hur mycket dricksvatten som säljs under ett år påverkas i hög utsträckning av vädret. En varm och torr sommar ökar efterfrågan och försäljningen av dricksvatten medan de minskar en kall och blöt sommaren. Variationen slår direkt mot resultatet då Norrvatten använder sig av en helt rörlig taxa medan kostnaderna till 80 % är fasta. Läckor Antal läckor ,2 Mkr Antalet läckor som sker på Norrvattens huvudvattenledning under ett år är beräknat till 20 st. Detta är baserat på utfallet tidigare år. Att laga en läcka kan kosta mellan 30 tkr och 500 tkr så spannet är stort. Budgeten inkluderar kostnader för 20 läckor som kostar 200 tkr att åtgärda, totalt 4 Mkr. Dessa många osäkerheter som förbundet inte kan påverka gör det önskvärt med en budget med ett positivt utfall med cirka 2 % av omsättningen för att kunna klara av eventuella negativa förändringar. 4. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för planperioden grundas på prognoser från Riksbanken och SKL. Den svenska ekonomin förväntas stiga under planperioden från den låga nivån som vi nu befinner oss i. Tillväxten förväntas öka, arbetslösheten sjunka och prisnivåerna åter börja öka igen. Däremot så har denna lågkonjunktur som vi är inne i hållit i sig längre än förväntat så dessa prognoser är väldigt osäkra. Senast i juni reviderade Riksbanken sin ränteprognos och skrev ner denna rejält mot tidigare prognoser.

17 Norrvatten 17 (25) I budgetarbetet har både volymer och prisnivå på våra viktigaste och största utgiftsposter analyserats och prognosticerats efter senaste kände indikatorer. Några av dessa utgifts- och intäktsposter kommenteras i nästa avsnitt Intäkter Vattenavgifter Budgeten för 2014 inkluderade även en verksamhetsplan för 2015 och 2016, där vattenpriset för perioden var satt till 3,5 kr/m 3, vilket kan jämföras med priset för 2014 som är 3,3 kr/m 3. För att klara finanspolicyn och nyckeltalet med cirka 2 % som nettoresultat i förhållande till omsättning kommer Norrvatten behöva höja vattenpriset till 3,45 kr/m 3 år Höjningen är därvid något mindre än planerat, vilket främst kan förklaras av Riksbankens sänkning av reporäntan och den nya ränteprognosen. För att klara finanspolicyn under planperioden behöver priset på vatten justeras från dagens 3,3 kr/m 3 till 3,65 kr/m De främsta orsakerna till detta är ökade kostnader på insatsvaror på grund av inflationen, ökade investeringar i driftsäkerhet t ex dubbelbemanning i produktionen, ny UV-anläggning och redundansledningen mellan Brottby och Åkersberga samt en fortsatt minskad förbrukning per abonnent Övriga intäkter Även övriga intäkter för analysavgifter, vattenmätarhyror med mera måste höjas i motsvarande grad som dricksvattenavgifterna Kostnader Personalkostnader Personalkostnaderna kommer att höjas under planperioden då produktionen under 2014 går över till dubbelbemanning. Under 2014 påbörjades denna omställning och kommer att vara klar under hösten Löneökningarna under perioden beräknas ligga mellan 2,5 % till 3 % Kemikalier Kostnaden för kemikalier ökar marginellt och beror främst på den ökade produktionen av dricksvatten då Norrtälje ansluts. Kostnadsökningen ligger inom ramen för inflationsåtagandet Energikostnader Norrvatten har en långsiktig prissäkringspolicy för den prognostiserade energiförbrukning exklusive den egenproducerade energivolymen från vårt eget vindkraftverk. Osäkerheten avseende energikostnaden är om vindkraftverket kommer att leverera så mycket energi som prognostiserat. Analogt med kemikaliekostnaderna så ökar även energikostnaderna när

18 Norrvatten 18 (25) Norrtälje ansluts. Ny UV-utrustning med högre effekt medför även den en viss ökning av energiförbrukningen Entreprenadkostnader/Främmande tjänster Övergången till dubbelbemanning på driften innebär att nuvarande underhållstekniker går över till produktionen med ett visst underhållsansvar. Delar av det underhåll som tidigare sköttes av egen personal kommer nu att täckas av externa resurser, detta innebär en kostnadsökning på ungefär 1,5 Mkr Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna kommer att öka under planperioden. Detta både på grund av att investeringar avslutas och att räntorna stiger Avskrivningar Under planperioden kommer flera stora investeringar att avslutas, och då främst Norrtäljeprojektet som kommer att kosta Norrvatten drygt 5 miljoner årligen i ökade avskrivnings- och räntekostnader. Dessa kostnader kompenseras dock av högre intäkter från vattenförsäljningen Räntekostnader Norrvattens räntekostnader har under flera år sjunkit tack vare sjunkande räntor och en mer aktiv lånehantering som har tagit vara på de möjligheter som har uppkommit. Den genomsnittliga räntan kommer under planperioden fortfarande vara låg men ett utökat lånebehov för att finansiera nyinvesteringar kommer att öka förbundets räntekostnader.

19 Norrvatten 19 (25) 5. Tabellbilagor till Budgeten Resultatbudget 2015 med verksamhetsplan RESULTATRÄKNING (tkr) Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2014 Budget 2015 VP 2016 VP 2017 Rörelsens intäkter Vattenavgifter Övriga intäker Interna intäkter Aktiverat arbete för egen räkning Omsättning (1) Rörelsens kostnader Driftskostnader Övriga externa kostnader Interna kostnader Personalkostnader Personalkostnader - Jämförelsestörande post Av- och nedskrivningar av anläggningstillgångar Summa kostnader (2) Rörelseresultat Finansiella poster Ränte- och övriga finansiella intäkter Ränte- och övriga finansiella kostnader Resultat (3) Nyckeltal Nettoresultat i förhållande till omsättning 3,3% -0,2% 1,2% 1,8% 1,3% 1,0% Avskrivningar i % av totala kostnader 24,2% 24,9% 24,3% 24,2% 24,6% 25,8% Finansnetto i % av totala kostnader 5,0% 4,9% 5,9% 4,5% 5,7% 6,2% Not 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER (tkr) Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Vattenavgifter Mätaravgifter Övriga intäkter Realisationsvinst Fastighet *) Aktiverat arbete Ränteintäkter Summa Not 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER (tkr) Personalkostnader Pensionskostnader Ränteförändring pension *) Kemikalier Energi Övriga driftskostnader Övriga kostnader Avskrivningar Räntekostnader Summa Not 3 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet Föregående års balansresultat Resultat att återställa

20 Norrvatten 20 (25) 5.2. Balansbudget Ställning Prognos Budget Budget TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar 5) Immatriella anläggnignar Byggnader, anläggningar, mark Pågående nyanläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital (4) därav årets resultat Avsättningar Avsättning för pensioner Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ansvarsförbindelser Not 4 EGET KAPITAL (tkr) IB Förändring (Pensionsskuldsklassificering) Periodens resultat UB Not 5 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m (tkr) Ingående anläggningsvärde Periodens investeringar Avskrivningar Utgående anläggningsvärde Räntebärande anläggningslån Lån i förhållande till anläggningar 84,5% 78,3% 78,3% 82,2% Soliditet 21,7% 17,8% 16,6% 15,0%

21 Norrvatten 21 (25) 5.3. Finansieringsbudget Utfall Prognos Budget Budget Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 1 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/amorteringar Medel från finansieringsverksamheten PERIODENS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut *) Pensionsavsättningar och reavinster Självfinansieringsgrad 26% 23% 18% 19% Självfinansieringsgrad exkl Norrtäljeinvestering 42% 28% 57% 60%

22 Norrvatten 22 (25) 5.4. Kostnadsutveckling med nyckeltal Statistik och nyckeltal NORRVATTEN 5 år i sammandrag (tkr) Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Vattenavgifter Mätaravgifter Övriga intäkter Totala intäkter Kemikalier Elenergi och olja Övriga driftskostnader Löner och ersättningar Pensionskostnader Övriga personalomkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Totala kostnader Resultat Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Totala tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Totala skulder Räntebärande lån inklusive checkräkning 31/12 (tkr) Nettoinvesteringar (tkr) Pris per m3, kr (Vattenavgifter) 2,70 2,70 2,95 2,95 3,15 3,30 3,30 3,45 Årsanställda Frisknärvaro 97,1% 97,0% 97,9% 98,2% 98,3% 99,1% 97,0% 98,0% Kostnader exklusive kapitalkostnader Nettoresultat i förhållande till omsättning 0,1% 1,2% -1,3% -6,1% 3,9% -0,2% 1,4% 2,2% Kapitalkostnader i % av totala kostnader 31,7% 32,4% 30,2% 31,6% 33,4% 33,9% 34,6% 32,5% Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 28,3% 26,9% 24,9% 24,4% 21,7% 17,8% 18,2% 15,0% Lånefinansiering i % av anläggningar 62,0% 62,6% 64,1% 71,6% 71,0% 78,3% 78,3% 82,2% Rörelsekapital Självfinansieringsgrad 60,1% 51,0% 45,8% 26,1% 26,4% 22,8% 18,1% 23,1% Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Uppfordrad råvattenmängd km Producerad mängd dricksvatten km Intern förbrukning procent 4,9% 5,5% 2,7% 6,2% 6,4% 4,3% 4,3% 4,8% Debiterad mängd km Förlust i procent av producerad mängd 1,3% 1,1% 1,2% 0,7% 2,1% 0,6% 0,6% 2,1% Energiuttag produktion Kwwh Energiuttag tryckstegring Kwwh Energiproduktion Vindkraftverket MWh Ökning/Minskning producerat vatten -1,1% 1,3% 3,1% -3,6% 5,4% -3,5% 0% 5% Invånarantal medlemskommunerna Ökning / minskning invånarantal 1,87% 1,21% 2,15% 1,60% 1,76% 1,70% -0,26% 4,15% Producerad mängd vatten/invånare Kemikaliekostnad/m3 debiterat vatten (kr) 0,10 0,13 0,15 0,14 0,18 0,18 0,18 0,19 Energikostnad/m3 debiterat vatten (kr) 0,44 0,43 0,40 0,44 0,30 0,30 0,29 0,30 Pris per m3, kr 2,70 2,70 2,95 2,95 3,15 3,30 3,30 3,45 Energi och kemikaliekostnad procent av pris m3 20% 21% 19% 20% 15% 15% 14% 14% Renvattenkostnad i procent av total VA-kostnad Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Budget Genomsnitt i Stockholms län Typhus A Norrvattens andel av total kostnad % 9,6% 9,2% 9,8% 8,9% 9,5% 9,9% 9,9% 10,4% Typhus A Total kostnad VA-avgifter Typhus B Norrvattens andel av total kostnad % 13,1% 12,7% 13,4% 12,8% 13,0% 13,5% 13,5% 13,8% Typhus B Total kostnad VA-avgifter Typhus A = "Normalvilla" med 150 m3 i årlig vattenförbrukning Typhus B = Flerbostadshus med 15 lägenheter och m3 i årlig vattenförbrukning

23 Norrvatten 23 (25) 5.5. Driftbudget per avdelning DRIFTREDOVISNING (tkr) Utfall Prognos Budget Budget Affärsdrivande sektor Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Mätaravgifter Interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter Driftskostnader Övriga externa kostnader Interna kostnader (IT, ledning med mera) Personalkostnader Avskrivningar/kapitalkostnader Summa kostnader Resultat Utfall Prognos Budget Budget Taxefinansierad sektor Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Vattenavgifter Interna intäkter Externa intäkter Summa intäkter Driftskostnader Övriga externa kostnader Interna kostnader (inköp) Personalkostnader Avskrivningar/Kapitaltjänst Summa kostnader Ränteintäkter Räntekostnader Summa räntenetto Resultat Utfall Prognos Budget Budget Totalt Helår 2013 Helår 2014 Helår 2014 Helår 2015 Vattenavgifter Mätaravgifter Externa intäkter Summa intäkter Driftskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Ränteintäkter Räntekostnader Summa räntenetto Resultat Resultat exklusive Realisationsvinst

24 Norrvatten 24 (25) 5.6. Investeringsbudget Totalbudget Upparbetat Prognos 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget Görvälnverket Intag och Mälaren Flockning Fällning (Slamhantering) Filtrering/pumpning Kemikaliedosering/UV Fastighet Elförsörjning Styrsystem Driftövervakning Pilotanläggning Summa Yttre anläggningar Grundvattenverk Tryckstegringsstationer Reservoarer Allmänt, säkerhet, drift mm Summa Ledningar Norrtäljeprojektet Övriga ledningsprojekt Externa byggprojekt påv Hvl Reservvattenförsörjning GIS Utredningar, hjälpsystem Redundanseledning Upplands-Bro Sigtuna Summa Affärsdrivande Läcksökning Mätarverkstad Laboratorium Summa Administration IT Administration Allmänt (Bromsten mm) Fastighet HK Summa Summa Summa ex Norrtälje