PLANERING I MALMÖ. Därför vann Malmö planpriset kvadratmeter byggboom tack vare Citytunneln Så ska sjukhusområdet förnyas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLANERING I MALMÖ. Därför vann Malmö planpriset 200 000 kvadratmeter byggboom tack vare Citytunneln Så ska sjukhusområdet förnyas"

Transkript

1 PLANERING Information från Malmö stadsbyggnadskontor Nr I MALMÖ Därför vann Malmö planpriset kvadratmeter byggboom tack vare Citytunneln Så ska sjukhusområdet förnyas

2 Innehåll Svenska Planpriset Malmö en föregångare igen! 3 Malmö immigranternas stad 4 Kan byggas i Västra Hamnen 5 Förnyat sjukhusområde blir en del av staden 6 Västra Hamnen ett kreativt och kulturellt kraftfält 8 FUNKY ROOMS UngBo:s nya idétävling om små smarta kök och badrum 10 Kerstin Åkerwall tillbaka i Malmö 11 Norra Sorgenfri Malmös sovande skönhet 12 Bostadsbyggande i Malmö 14 Grönt är det nya svarta 16 Arkitekturstaden Malmö engagerar 18 Grönt och hållbart Malmö Live 19 Infrastruktur driver investeringar 20 Malmö en gångvänligare stad 22 Malmö stad satsar på film 23 Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö 24 Levande Malmö 25 Plan för Malmös vatten 25 Malmökommissionen tilldelades Svenska Planpriset 26 Malmö lockar fler huvudkontor 26 Den nordiska supermodellen i fokus på internationell konferens i Malmö 27 Malmö ställde ut 3D-print i Paris 27 Projekt på gång 28

3 Svenska Planpriset Malmö en föregångare igen! Jag kan inte frånhålla mig att kommunicera och glädjas över att Malmö uppmärksammas genom att få Sveriges Arkitekters Planpris för Kommissionen för ett hållbart Malmö. Detta är en kollektiv seger, där alla inom stadens förvaltningar, näringsliv och akademin står bakom detta pionjärarbete. Jag kan heller inte undanhålla er kära läsare juryns motivering som kommer här: De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra städer är en angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för samband mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen. Av speciellt intresse för juryn var bl a en av rapporterna som tillkommit på Stadsbyggnadskontoret Stadens rumsliga påverkan på hälsa där en rad faktorer som påverkar t ex jämlik och god hälsa lyfts fram. Priset eller utmärkelsen manifesterar på ett utmärkt sätt Malmös nästa stora utmaning eller nästa berättelse; hur bygger vi samman staden, läker staden, bryter ned såväl fysiska som mentala barriärer så att de sociala klyftorna minskar. Detta kräver en social mobilisering och här är Kommissionens arbete tillsammans med vårt framtidsdokument Översiktsplanen två viktiga avstamp. I budgeten för 2015 finns nio insatsområden formulerade, som alla passar in på vår utmaning: En ung global och modern stad, En stad för arbete och näringsliv, En stad för barn och unga, En öppen stad, En stad för alla, En trygg och tillgänglig stad, En kreativ stad, En ekologiskt hållbar stad och En stad med bra arbetsvillkor. Glädjande att notera är den sista punkten som tar fasta på betydelsen av intern kompetens och utveckling inom Malmö stads förvaltningar. En fortsättning på den tidigare EMÖ-satsningen Engagemang för Malmö. Maximal utväxling av insatt kapital nås bäst om hela organisationen Malmö stad är informerad om och engagerad för ett gemensamt framtida scenario. När jag så här vid årets slut summerar året är Planpriset bara en i raden av utmärkelser som staden nu skördar och den skall ses i kontext av ett mångårigt strategiskt och tydligt framtidsarbete. Sveriges bästa miljöstad (tredje gången!) och Årets fritidsstad är två exempel på detta. Till detta skall läggas rankingen världens tredje mest innovativa stad. Översätter vi den sociala mobiliseringen i fysiska termer och utvecklingsområden kan vi identifiera följande nya framtidsprojekt: Amiralsstaden och Rosengårds station, Holmastan och Lindängen. I det här sammanhanget vill jag också lyfta fram en viktig detalj infrastruktursatsningar. För en stad med växtvärk, som Malmö, är ökad tillgänglighet en viktig konkurrens och tillväxtfaktor men också en förutsättning om vi skall fortsätta växa inåt. Vi ser därför med stort intresse fram emot ett klartecken för Kontinentalbanans öppning, och därmed en ny station för Rosengård och kanske också för Kirse berg, och därmed en start för vår länge planerade ring. Området kring kontinentalbanan kan bli ett framtidens kraftfält i Sverigeförhandlingen, där utbyggnaden av infrastrukturen minskar transport arbetet och dessutom höjer fastighetsvärdena. En annan viktig faktor och förutsättning för ökad tillväxt är bostadsproduktionen. Jag kan redan nu avslöja att vi för trettionde året i rad ökar vår befolkning med i storleksordning personer. Ökad befolkningstillväxt ger omedelbara konsekvenser på bostadssidan. Preliminär statistik visar på en ljusning, åtminstone vad gäller byggstarter som vi tror kommer upp i stycken medan färdigställda lägenheter stannar på förra årets siffror stycken. Trots insatser från oss och fastighetskontoret, är utvecklingen inte acceptabel. För att peka på betydelsen av bostadsproduktion, presenterade Swedbank under året en utredning som visade på ett tillväxtbortfall på 5 miljarder för Malmö-Lund-området. Låg bostadsproduktion är dessutom hämmande för arbetsmarknaden och framför allt för ungdomarna. På den positiva sidan sätter jag nyetableringen av ytterligare huvudkontor till staden. Här märks förutom Hubhult (IKEA), Orkla Food och Perstorp för att nämna några. Huvudkontoren är en generator för tillväxt och sysselsättning, vilket Malmö behöver även framgent. Christer Larsson stadsbyggnadsdirektör Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor. ansvarig utgivare Göran Rosberg, redaktion Göran Rosberg, Steffanie Esse, Stefan Nilsson, Lotta Hansson och Maria Örn layout/grafisk form Lotta Hansson och Stefan Nilsson fotografer Bojana Lukac om inte annat anges. tryck Holmbergs, Malmö, december 2014 omslagsbild Idéskiss från parallellt uppdrag Sjukhusområdet i Malmö. Illustration: Juul Frost Arkitekter. malmö stadsbyggnadskontor Malmö tel issn kontakt e-post malmo.se/bobyggamiljo, malmo.se/stadsplanering facebook.com/arkitekturimalmo Planering i Malmö 2015:1 3

4 Malmö immigranternas stad Ett invandrarmuseum i Malmö? Idén lanserades av Dagens Industris ledarskribent P M Nilsson i somras. Och visst skulle Malmö kunna vara rätt plats för en motsvarighet till amerikanska Ellis Island, menar Göran Larsson, chef för Malmö Museer. LEDARE 2 Politisk redaktör: PM Nilsson För många invandrare är Malmö första anhalten i Sverige. Invandringen präglar på många sätt Malmö som stad och har gjort så i flera hundra år, säger Göran Larsson. Men innan man bestämmer sig för att skapa ett museum är det viktigt att fundera över om just ett museum är det bästa sättet att manifestera invandringen. Det blir lätt så att man föreslår ett museum så fort det blir tal om något slags manifestation av en företeelse eller händelse, säger Göran Larsson. Man måste fråga sig vilken funktion det ska fylla, om det finns naturliga kopplingar till platsen, om det föreligger förutsättningar för att skapa något bra och relevant av just ett museum och om det finns ekonomiska och praktiska förutsättningar för att genomföra projektet. Naturlig första anhalt Malmö är med sitt läge nära Danmark och den euro peiska kontinenten en naturlig inkörsport till Sverige och har så varit under lång tid. Att människor från när och fjärran har sökt sig till Malmö, har också gjort tydliga avtryck såväl i människors liv och vardag som i stadsbilden. I Malmö finns tydliga spår, av att det är en plats dit människor från olika länder och med olika bakgrunder i alla tider har passerat eller stannat på väg mot en ny och bättre framtid. Fagerfjäll, Ledarskribenter: Ronald Torun Nilsson, Bo Pettersson, Tobias Wikström, Johan Östberg. E-post DAGENS INDUSTRI MÅNDAG 23 JUNI 2014 Malmö är kanske den stad som tydligast är på väg att skaffa sig en ny identitet. Bygg ett nationellt invandrarmuseum nere i hamnen som samlar namn och berättelser om hur, när och varför resan gick hit. Satsa pengar på arkitekturen så att huset syns och märks över Sundet, låt kronprinsessan inviga och låt alltsammans bli ett monument över alla dessa öden som har sökt frihet, demokrati, rättsstat och ett bättre liv. PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri, 23 juni 2014 monument över alla människor som har flyttat dit, och det är dags för Sverige att göra likadant. FOTO: AKG-IMAGES / ANDREA JEMOLO Bygg ett Ellis Island i Malmö har lyckats resa MIGRATIONENS ANSIKTEN. USA Di Ledare måndag 23/6 n I Johan Palmgrens och Åsa Blancks fantastiska film Vikarien uppmanar den pensionerade läraren från Lund om Folke Silvén sina elever att skriva sin bakgrund. Ni har ju så intressanta ut historier att berätta, säger han, delar skrivpapper och pratar med en elev från Armenien om den antika stormakten. Folke Silvén är suverän i sitt möte en med världens barn. De bjuder ju på resa måste annars man som kunskap nu till för att upptäcka, eller läsa om, står de här i klassrummet och vill berätta för någon som lyssnar. Immigrantmuseet Ellis Island utan för Manhattan är tillsammans med de Frihetsgudinnan en hyllning till många individer som lämnade Europa för den tidens stora innovation: frihet, rätt likhet inför lagen och var och ens att söka sin lycka. Bara en sådan sak! På museet finns korta berättelser och om vad män och kvinnor lämnade vad de hoppades på, och de är starkt berörande. Att våga ta steget bort från något dåligt men välkänt till en tillvaro som är helt okänd, men förhoppnings Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Fellman Tel, växel: Tel, kundtjänst: Fax E-post Postadress Stockholm Adress: Torsgatan 21 Redaktionschef och stf ansvarig utgivare: Lotta Edling Nyhetschef, inrikes: Göteborgsredaktionen: Västra Hamngatan 9, Göteborg, om vis bättre, säger något viktigt människans styrka och vilja till hopp. Från Sverige utvandrade 1,2 miljoner personer, en fjärdedel av befolkningen. I dag, ett sekel senare, är förhållandet det omvända. I takt med att också detta land liberaliserades och svensk ekonomi reste sig från att vara en av Europas sämsta till att bli en av världens bästa har Sverige blivit ett invandrarland. Personer från Sydamerika, Afrika, allt Mellanöstern, Asien och framför sig från andra delar av Europa har sökt får hit och till svenska institutioner som individer att växa: demokrati, lika marknadsekonomi, rättsstat, chanser och rättigheter. Utan invandringen hade ekonomin varit avsevärt sämre och den demo grafiska utvecklingen långt svagare. Invandringen för med sig human kapital, språkkunskaper och inter nationella nätverk som driver handel, tillväxt och innovationer. Låt kronprinsessan inviga och låt alltsammans bli ett monument över alla dessa öden som sökt frihet, demokrati, rättsstat och ett bättre liv. Sverige är tilltagande engagerat i sin invandring. Avståndstagandet mot diskriminering, främlingsfientlighet och och rasism är kompakt i medierna hos de etablerade partierna. Den moderatledda regeringen har refor Tel: E-post: publiceras ej artiklar med sådant förbehåll. Sök lagrad text: di.se Malmöredaktionen: Stora Nygatan Malmö, Tel: E-post: Utgivare: Dagens industri AB Textarkiv: All redaktionell text lagras elektroniskt. Externa skribenter måste meddela eventuellt förbehåll mot elektronisk lagring. I princip Tryck: BOLD/DNEX, Tryckeri AB, Akalla. V-TAB, Landvetter. Daily Print Umeå ISSN: X Vd: Henrik Stangel ANNONSER Chef annons: Andreas Sandin Bokning och prisfrågor: (textsida) Telefon: Fax: E-post: Postadress: Stockholm merat lagstiftningen och gjort Sverige till ett av världens mest öppna länder. 90 procent av väljarna söker sig till för partier som i huvudsak står upp en öppenheten, även om det finns dissonans om arbetskraftsinvandring ens utformning hos S och V. Stats ministern är i likhet med en bred ung domsgeneration en flammande anti rasist. Näringslivets organisationer kämpar outtröttligt för öppenhetens alla aspekter. Intensiteten i debatten och i engage manget har inte bara att göra med Det behovet att argumentera mot SD. gäller något större. Malmö är kanske den stad som ny tydligast är på väg att skaffa sig en identitet. Bygg ett nationellt invandrar museum nere i hamnen som samlar och namn och berättelser om hur, när på varför resan gick hit. Satsa pengar märks och syns huset arkitekturen så att över Sundet, låt kronprinsessan inviga och låt alltsammans bli ett monument över alla dessa öden som har sökt frihet, demokrati, rättsstat och ett bättre liv. Mångkulturell manifestation Förhoppningsvis bygger Sverige nu en kultur som är mer i fas med befolk att ningen och som i grunden bejakar Sverige är ett land dit folk från andra länder kommer och stannar en längre eller kortare tid eller ett helt liv. Ett slags New York men med granskog. En internationell befolkning med många nya och tillfälliga invånare rym mer miljoner berättelser om varför man och lämnade sina gamla hemländer reste till ett nytt. Det är berättelser som behöver en större plats. De säger något viktigt om vår tid och om vårt land. Jobb & Karriär, Företagsinformation, Rapporter, meddelanden och emissioner: Annonssäljarna Tel: E-post: Övriga rubriker: Newsfactory Tel: E-post: UPPLAGA Chef upplaga: Cecilia Göthlin KUNDTJÄNST /SUPPORT E-post: Tel: Fax: På 100 år hade staden vuxit från till invånare och kontrasterna mellan fattiga och rika gjorde att det fanns stora problem och sociala spänningar att brottas med. Men i det spännings fältet växte och utvecklades också staden till en dynamisk mötesplats för människor med olika bakgrunder. PM NILSSON POLITISK REDAKTÖR Öppettider: mån fre 6 18, lör Prenumerationspriser: di.se/tidningen Bankgiro: Plusgiro: UPPLAGA: 2013: LÄSARE: Orvesto konsument T1 2014: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Peter Fellman. E-post: LÄSARE PÅ NÄTET: (v 23, Nielsen Online) Det blev inte minst tydligt när vi arbetade med utställningen Sommarsol och mörka moln till 100-årsminnet av Baltiska utställningen i Malmö, berättar Göran Larsson. När vi började granska perioden före första världskriget så blev det väldigt tydligt att Malmö redan då var en i högsta grad internationell stad, öppen mot omvärlden och med hög inflyttning. Baltiska utställningen 1914 var en mäktig mångkulturell manifestation där staterna kring Östersjön Sverige, Danmark Tyskland och Ryssland var representerade. Utställningen lockade utställare och pekade fram mot nya strömningar inom konst och arkitektur samt, inte minst, mot nya tekniska landvinningar. Men i dag finns dessvärre inte så många miljöer från utställningen kvar och detsamma gäller egent ligen Malmö som invandringsstad, säger Göran Larsson. Det finns ingen specifik plats, som Ellis Island i New York, som har en stark koppling till invandringen och det finns få intakta miljöer som vittnar om invandringen i historisk tid. Däremot finns en relativt omfattande dokumentation på Malmö museer, Stadsarkivet och Stadsbiblioteket, där man kan vaska fram intressanta dokument och bilder som vittnar om hur det har varit att leva i Malmö under olika perioder. Och talar vi om invandring i modern tid finns ju också möjligheten att dokumentera människors egna berättelser. Stort kliv De människor som söker sig till Malmö i dag kommer från jordens alla hörn. Äldre tiders invandrare kom oftast från relativt närbelägna platser i Sverige, Norden och Europa. Men steget att ta sig till Malmö var oftast minst lika omvälvande som för dagens invandrare, påminner Göran Larsson. Även om de flesta inte reste så långt för att komma till Malmö, så var steget socialt, ekonomiskt och kulturellt minst lika stort som för dagens mer långväga invandrare. Världen är ju, tack vare så ofantligt mycket bättre kommunikationer, betydligt mindre i dag. 70 år sedan vita bussarna Just nu pågår förberedelserna för en ny utställning på Malmö Museer där temat också är invandring. Utställningen öppnar i maj 2015, 70 år efter andra världskrigets slut, när tusentals utmärglade och svårt medtagna fångar från tyska koncentrations läger kom till Malmö. Malmö blev en första anhalt på vägen ut från Malmö Museers chef, Ernst Fischer, ställde 1945 delar av Malmö Museer till förfögande för att härbärgera offer från koncentrationslägren. Dessa kvinnor har nyligen anlänt till Sverige med Folke Bernadottes vita bussar. Foto K W Gullers, Nordiska koncentrationslägren och under den här perioden museet. Digitalt Museum, Creative Commons, beskuren, (www.korta.se/5621). präglades staden starkt av arbetet med att ta hand 4 Planering i Malmö 2015:1

5 Kan byggas i Västra Hamnen Invandringen har präglat Malmö under flera hundra år och idag lever människor med 175 olika nationaliteter i staden. Bild: Oskar Falck, Malmö Turism. om krigsoffren. Många engagerade sig i den akuta nödhjälpen och för Malmöborna, som levt med kriget inpå knuten men aldrig sett de mänskliga konsekvenserna på allvar, gjorde det ett starkt intryck. Beredde plats på museet En av de mest engagerade i nödhjälpen var dåvarande chefen för Malmö Museer, Ernst Fischer. Han bestämde snabbt att ställa delar av museet på Slottsholmen till förfogande, för att härbärgera de ofta svårt medtagna offren från koncentrationslägren. I museet bereddes plats i utställningarna, som delvis plockades ner, berättar Göran Larsson. Det tar vi också fasta på i utställningen genom att koppla bilder från hur det såg ut då, till dagens miljöer. En av de vita bussarna som användes för att transportera krigsoffer från lägren till Malmö och Sverige ingår i utställningen, liksom vittnesmål från några av de överlevande från koncentrationslägren, som fick uppleva hur livet tog en ny vändning i maj En del av utställningen kommer för övrigt att bli permanent liksom delar av Kvinna 100, en utställning om immigrantkvinnors liv och arbete i Malmö under 100 år. På så vis kan man säga att vi bit för bit faktiskt bygger en permanent dokumentation av Malmö som invandrarstad. En handfast påminnelse om just Malmöbornas engagemang för krigsoffren, finns för övrigt sedan något år vid entrén till Malmö museer på Slottsholmen. Där sitter en plakett som påminner om Ernst Fischers initiativ för att hjälpa människor i nöd. En fråga som är lika aktuell nu som då. När Andreas Ivarsson, regionchef på fastighetsbolaget Diligentia i Malmö, läste Dagens Industri den 23 juni förra året, föll plötsligt alla pusselbitar på plats. Vi arbetar med att utveckla Masthuskvarteren i Västra Hamnen till en hållbar stadsdel i världsklass. Ett invandrarmuseum, som samtidigt kan fungera som en social mötesplats i Västra Hamnen, skulle tillföra väsentliga mervärden för hela Malmö. Sagt och gjort. Diligentia, som äger stora delar av Masthusområdet, tog fram en programbeskrivning med ett upplägg för hur ett svenskt Ellis Island skulle kunna etableras vid det nya Masttorget, i nära anslutning till ICA Maxi och lättillgängligt med både kollektivtrafik och bil. Det var en alldeles för bra idé för att bara få passera förbi, så vi skickade förslaget till ledande tjänstemän och politiker i Malmö och så här långt har idén fått ett gott mottagande, säger Andreas Ivarsson. Upplägget bygger på att Diligentia bygger och förvaltar fastigheten och att andra parter, som Malmö stad, Region Skåne och andra statliga eller privata aktörer driver själva museet och mötesplatsen. I det omfattande hållbarhetsarbete som präglar utbyggnaden av Masthuskvarteren betonas särskilt vikten av samarbete mellan olika samhällsaktörer, säger Andreas Ivarsson. Här skulle vi, i ett och samma projekt, dels kunna ta fasta på Malmös starka mångkulturella prägel, dels skapa en icke-kommersiell mötesplats, som kan attrahera inte bara Malmöbor utan även vara av stort intresse för långväga besökare. Sven-E Lindberg skribent Spännande idé Men så var det då idén om ett speciellt flyktingmuseum i Malmö. Det är en intressant och tankeväckande idé som tål att spinnas vidare på, säger Göran Larsson. Kanske kan utställningen om flyktingarna som vi tog emot 1945 vara ett sätt att testa tanken och idén. För ämnet är spännande och känns helt rätt. Frågan är bara hur det i så fall ska göras. Ett invandrarmuseum som samtidigt kan fungera som en social mötesplats i Västra Hamnen skulle tillföra väsentliga mervärden för hela Malmö, säger Andreas Ivarsson som är ansvarig för Diligentias verksamhet i regionen, som utvecklar kvarteret Masthusen i centrum av Västra Hamnen. Illustration Diligentia. Planering i Malmö 2015:1 5

6 Förslag till klängväxter och möblering vid Wallenbergs torg. Illustration Sydväst. Parksidan av parkeringshuset med tillbygd servering. Illustration Sydväst. Förnyat sjukhusområde blir en del av staden Utbyggnaden av sjukhusområdet har skett successivt sedan invigningen I området finns byggnader från olika epoker, som visar sjukhusets utbyggnad i form av årsringar. I dagsläget är dock många byggnader i dåligt skick och behöver ersättas med moderna vårdbyggnader där logistik och samarbete mellan avdelningar underlättas. Det finns också en vilja att integrera sjukhusområdet med staden. Kulturmiljö De kulturhistoriskt mest värdefulla byggnaderna i området är den ursprungliga huvudbyggnaden och den anatomiska teatern. Men även den provkarta på olika arkitekturstilar som finns i området med flera välbevarade äldre byggnader, har ett stort bevarandevärde, liksom den gröna miljön i parkanläggningar och i allén längs Jan Waldenströms gata. Sydväst har i sitt arbete gett förslag på historiska biotoper, där byggnader bevaras i sitt sammanhang. Det vill säga de äldre byggnaderna bör integreras med gröna strukturer, vegetation, sittplatser och utblickar. Genom att även placera nya byggnader i parken, förstärks intrycket av hus i park på så sätt som sjukhusområdet ursprungligen byggdes. Region Skåne vill skapa förutsättningar för hälsofrämjande sjukvård i en hållbar stadsmiljö. Genom att öppna sjukhusområdet och stärka kopplingen sjukvård-friskvård i stråk där många människor rör sig, ökar tryggheten och området blir en del av staden. Stadsbyggnadskontoret och Region Skåne gick hösten 2012 ut med ett uppdrag om parallella skisser för sjukhusområdet. Tre arkitektkontor valdes ut: Sydväst, Juul & Frost och Vandkunsten. Förslagen handlade om områdets struktur och gestaltning. I samarbete med Region Skåne och med underlag från deltagande arkitektkontor, tog stadsbyggnadskontoret fram rapporten Utvecklingsplan med gestaltningsprinciper, som Stadsbyggnadsnämnden godkände i februari Syftet var att beskriva strukturer och huvuddrag i utvecklingen av sjukhusområdet med stöd av det parallella skissuppdrag som genomförts. Utvecklingsplanen beskriver gestaltningsprinciper för bland annat byggnader, platser, stråk och vegetation. Den fungerar också som ett underlag för prekvalificering och upphandling av konsultgrupp för projektering av ny vårdbyggnad och servicecentral, som är de första etapperna i genomförandet av omvandlingen. 6 Planering i Malmö 2015:1 Sjukhusområdet ska integreras och bli en del av staden. Illustration: Juul&Frost Arkitekter Malmö stad och Region Skåne har formulerat följande strategier: Integrera sjukhusområdet i staden Utveckla ett modernt och bra sjukhus Fortsätt traditionen att bygga god arkitektur Utveckla ett område med egen identitet och hög arkitektonisk standard Utveckla ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart område Annonsera sjukhuset med välkomnande entréer Skapa förutsättningar för folkliv och mötesplatser Skapa platser för lugn och ro Visa områdets historia Skapa ett grönt område Utveckla ett område med friskvård och service som kompletterar sjukhusets och universitetets verksamheter. Kartan visar befintliga byggnaders ålder inom sjukhusområdet.

7 Entréerna till området blir tydligare. Illustration Sydväst. Gator och stråk Inga Marie Nilssons gata och Jan Waldenströms gata utvecklas till stråk där verksamheter och stadsliv samlas. Gatorna ska utformas som shared spaces där all trafik sker på de gåendes villkor. Med vegetation och möblering skapas variation i gaturummet, vilket ger ett lugnare tempo. Två parkeringsanläggningar ska samla bilarna vid områdets infarter. Möjlighet för handikappfordon, taxi och liknande att parkera inne i området kommer dock att finnas kvar. Alla transporter kommer att ske till en ny servicecentral ut mot John Erikssons väg. Därifrån transporteras varorna sedan vidare i kulvertar till sjukhusets avdelningar. Struktur Sjukhusområdets inre strukturer ska ansluta till den omgivande stadens. Det ska vara lätt att röra sig in i och ut ur området. Entéerna förstärks och blir tydliga. Bilden nedan visar att sjukvården får sin tyngdpunkt i den norra och centrala delen av Illustration över sjukhusområdets utveckling på lång sikt. Illustration White arkitekter. Inga Marie Nilssons gata med den gamla administrationsbyggnaden till höger. Illustration Sydväst. området öster om Jan Waldenströms gata. Mellan universitetet i väster och sjukverksamheten skapas en interaktionszon. I öster ligger den stora parken. Offentliga och privata rum De offentliga rummen ska tillsammans skapa en tilltalande, innehållsrik och trygg utemiljö med stråk, mötesplatser och målpunkter, som både välkomnar och lockar allmänheten att röra sig i och genom området. Grönska, beläggningar, belysning och möblering ska tillsammans med tydliga skyltar, konstnärlig utsmyckning och husfasader med god arkitektur och levande bottenvåningar prägla utemiljön i området. Bebyggelse Sjukhusområdets integrering i staden ställer krav på en levande stadsmiljö med öppna bottenvåningar. Byggnadernas fasader mot gatan kan, genom indrag i en eller flera våningar, skapa skyddade mindre rum med mötesplatser eller entréer. Femton meter in från gatan bör byggnadernas bottenvåningar vara publika och innehålla verksamheter eller klimatskyddade passager. Transparens i byggnaderna skapar kontakt mellan inne och ute, men också visuell kontakt mellan olika våningar och verksamheter i byggnaderna. Med flera olika verksamheter i samma byggnad och på samma våningsplan kan nya och spännande möjligheter skapas. Olika verksamheter kan samutnyttja ytor, om deras behov är olika stora under dygnets olika timmar. Det som är en restaurang vid lunch kan vara konferenslokal på eftermiddagen och biograf på kvällen. För att möjliggöra denna flexibilitet krävs nytänkande när det gäller förvaltning av byggnaderna. Gestaltningsmässigt ska de nya volymerna anpassas till den omgivande staden, till stadsbilden och till bevarade äldre byggnader. Samtidigt ska de skapa en läkande och trivsam miljö. Park och vegetation Parken blir ett samlande grönt rum, som ansluter till byggnadernas skala och stil. Grönska och park karaktär finns i hela området i alléer, vårdträd och grupper av träd, mellan byggnaderna och i kantzonerna. Inslaget av exotiska och ovanliga träd är av tradition stort. Många av träden ska sparas, men även nyplanteringar kommer att göras. Sjukhusbyggnaderna har sina huvudentréer mot urbana stråk och vänder en lugnare sida mot parken. Här finns möjlighet att gå ut för att sitta i solen, träffa besökare, ta en promenad i parken eller besöka en träningsträdgård. Läkande arkitektur Forskning visar att såväl inre som yttre miljö bidrar till välmående och tillfrisknande. En bearbetad bebyggelse med god orienterbarhet, där det är lätt att känna igen sig, där det finns omsorg i detaljerna samt ljus och växtlighet, är några av de kvaliteter som påverkar vårt välbefinnande. Fortsatt arbete Målsättningen är att staden och sjukhusområdet ska växa samman och integreras. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan Malmö stad och Region Skåne. Det arbete som nu startar kommer att pågå under minst tjugo år. Det innebär att målsättningar och strategier ska vara långsiktiga och att de kan förändras över tiden. Inledningsvis kommer arbetet med vårdbyggnader på båda sidor av Inga Marie Nilssons gata att påbörjas. Därefter börjar arbetet med logistikbyggnaden mot John Erikssons väg. I samband med detta kommer tillfälliga byggnader och infrastruktur att iordningställas. Gestaltningsprinciperna för de offentliga rummen ska konkretiseras i ett gestaltningsprogram, där helheten och karaktären hos olika delområden beskrivs. Resultatet av detta arbete ska ligga till grund för nyanläggning och för återställning i anslutning till olika arbeten som innebär schaktning, rivning eller nybyggnad. Carina Lindeberg planarkitekt Kerstin Torseke Hulthén programarkitekt Planering i Malmö 2015:1 7

8 Västra Hamnen ett kreativt och kulturellt kraftfält Västra Hamnen är fortfarande en stadsdel i förnyelse. Utvecklingen av det gamla industriområdet till en modern och hållbar stadsdel med invånare och arbetsplatser är slående. Med samspel kan vi göra det omöjliga möjligt. Västra Hamnen har med sina gamla, stora industribyggnader och närheten till Malmö högskola blivit en attraktiv stadsdel för kulturella och kreativa näringar. Här finns exempelvis Sveriges Television vid den gamla stadskajen. Det historiska varvsområdet Varvsstaden, är inte bara en ny affärsstruktur utan, håller också på att bli ett mediekluster att räkna med. Media Evolution City fick Malmö stads arkitekturpris 2012 för arbetet med att skapa ett nytt innehåll och ny form i en klassisk industrimiljö. Genom att bygga en ny typ av mötesplats har också medborgarnas möjlighet att använda området förändrats. Detta stärker områdets innovativa karaktär och lockar fler entreprenörer och företag i den kreativa och kulturella sektorn. Läge för utveckling Varvsstaden ligger intill såväl Malmö högskola som Malmö Live (invigning i juni 2015) som innehåller bostäder, hotell, butiker samt kongress- och konsertanläggningar för Malmö Symfoniorkester. Närheten till allt detta samt till Malmö C och stadskärnan, gör Varvsstaden mycket intressant för stadsutveckling. Varvsstaden är i dag ett stängt område, öppet endast för de cirka 400 personer som har sina arbetsplatser här. Totalt handlar det om kvm som ägs av Peab/Varvsstaden AB. Det innebär att förutsättningarna för att utveckla verksamheten här skiljer sig från andra områden i Västra Hamnen, där Malmö stad äger eller har ägt marken. Visionen är att förnya Varvsstaden till en attraktiv och hållbar urban plats för många olika människor och företag. Här ingår nya lägenheter, arbetsplatser, en grundskola, två förskolor samt offentliga platser som parker och torg. Peab säger i sitt program för utvecklingen av området: Ibland hittar man kärleken där man minst anar. Exempelvis bakom rostiga staket och fönster som gapar tomma, precis vid vattnet och mitt i staden. Varvsstaden är en skatt, full av det oväntade som du har väntat på. Många utmaningar Peab, numera Varvsstaden AB, köpte det gamla Kockumsområdet 2005 och omvandlingen av området kommer att pågå de närmaste åren. Eftersom området har använts för att bygga fartyg under lång tid, finns omfattande kemiska föroreningar i mark och byggnader samt även en hel del tekniska problem som måste lösas. Samtidigt måste hänsyn tas till det unika kulturarv som området utgör. Utvecklingen av Varvsstaden är ett samarbetsprojekt som leds av Malmö stad och Varvsstaden AB. För att skapa innehåll och struktur i utvecklingen av området antogs 2011 ett planprogram. Under 2014 har ytterligare steg tagits för att förverkliga visionen med konkreta förslag till hur utvecklingen kan bedrivas vidare, genom att stadsbyggnadsnämnden godkände en utvecklingsplan. I planen behandlas bland annat frågor som rör privata byggprojekt och om hur stadens offentliga rum och funktioner ska hanteras. Utvecklingsplanen är grunden för affärsavtalet mellan Malmö stad och Varvsstaden AB och fungerar även som underlag för framtida detaljplaner. När det gäller byggnaderna så kan i vissa fall endast fasaderna behållas, på grund av de ekonomiska, konstruktionsmässiga och miljömässiga förutsättningarna. Illustration White. I Varvsstaden har vi gjort ett stort arbete för att säkerställa att de byggnader och detaljer som värderas högst kulturhistoriskt bevaras. Vi har även fört en långtgående dialog kring andra intressanta byggnader samt kring möjligheter att bevara fasader och detaljer, för att bidra till att skapa en intressant atmosfär och karaktär av mångfald, variation och kontrastrikedom. Detta ligger bland annat till grund för stadens och Varvstaden AB:s ekonomiska överenskommelser och är även avgörande för exploateringsgraden inom Varvsstaden samt för att stadsutvecklingen ska vara ekonomiskt möjlig. Det finns dock ett antal utmaningar i arbetet med att förvandla en plats som denna till en attraktiv och hållbar stadsdel. Några av dessa känner vi till redan i dag, andra lär dyka upp längs vägen. Få fler att höja ambitionsnivån Malmö stad har höga ambitioner för klimatneutralt och grönt byggande. Kan vi utmana framtida utvecklare att ha samma höga ambitioner? Kan vi skapa en trygg och kreativ miljö för barnen på ett sätt som ger glädje, kunskap och identitet? Flera byggnader som speglar stadsdelens historia kommer att bevaras. En stor utmaning är att hitta rätt innehåll till stora byggnader. Kanske nationell och regional verksamhet inom den kreativa industrin, i kombination med annan användning av utrymmet i några av byggnaderna. För att säkerställa de kulturhistoriskt intressanta byggnadernas livslängd och skick så krävs det också att de fylls med ett innehåll i stället för att de står tomma och förfaller. 8 Planering i Malmö 2015:1 Kan vi lära oss något av andra projekt i Europa? I Oslo finns exempel på hur det industriella arvet kan utvecklas genom att exempelvis livsmedels butiker och hotell drivs av arbetslösa, ett sätt att ta till vara humankapitalet. I Berlin kan vi se goda exempel på hur man kan skapa innovativa områden. För att öppna ett område som har varit stängt för

9 Varvsstaden ligger intill såväl Malmö högskola som Malmö Live (invigning i juni 2015) och närheten till allt detta samt till Malmö C och stadskärnan gör Varvsstaden mycket intressant för stadsutveckling. Malmöborna under så lång tid är det nödvändigt att under de kommande åren ge plats även för tillfälliga aktiviteter som stadsodling, kaféer, och offentliga tillställningar. Tillfälliga kulturaktiviteter är också viktiga för att öppna för en fördjupad debatt om hur staden ska utvecklas. Viktiga detaljer För att säkerställa de kulturhistoriskt intressanta byggnadernas livslängd och skick, krävs det också att de fylls med ett innehåll i stället för att de står tomma och förfaller. Det är därför viktigt att stötta kreativa lösningar och kulturella näringar som vill etableras sig i området. När det gäller byggnaderna så kan i vissa fall endast fasaderna behållas, på grund av de ekonomiska, konstruktionsmässiga och miljömässiga förutsättningarna. Industridetaljer som pollare, traverser, järnvägsspår och bryggor skapar karaktär och är därför historiskt värdefulla. Sådana detaljer är viktiga att behålla som artefakter från den industriella eran. Kanske kan man inspireras av Nantes i Frankrike, där konstnärer fick göra installationer utifrån områdets unika karaktär? Hur arbetar man strategiskt med kulturarvet? På vilka sätt kan bevarandestrategier i stadsplaneringen bidra till social och ekonomisk urban regeneration? Stadens urbankapital är summan av humankapitalet och det sociala kapitalet multiplicerat med de urbana kvaliteterna som finns i stadsstrukturen och byggnaderna och livet mellan husen. Husen är värdelösa utan människorna. Många företag och människor dras hellre till platser som ger emotionella värden än till traditionella kontorsbyggnader och kontorslokaler. Miljöer och arbetsplatser måste kunna hjälpa framtidens företag och anställda att hantera sin vardag och sitt livspussel. Därför behöver vi skapa stadsmiljöer som rymmer kontor, innovationsmiljöer, restauranger, barer, hotell, torg allt i ett väl fungerande samspel. Uppmuntra kreativa möten Det behövs också strukturer som gör att man enkelt kan röra sig mellan de olika miljöerna. I dag är man inte bara på sin arbetsplats, man kan lika gärna sätta sig på ett kafé för att jobba eller arbeta hemifrån. Vi ser en annan rörlighet, mellan lugn och stadspuls. För att få kreativa och innovativa idéer krävs möten mellan människor och miljöer som lockar till samtal och dialog. Vad händer om vi exempelvis kan få de personer som arbetar inom de kulturella och kreativa näringarna utmed The Line i Västra Hamnen att börja mötas och samtala med varandra. Vilka krafter och idéer sker då? Vi hjälper till att skapa mötesplatser och plattformar för att olika verksamheter, även de kulturella och kreativa näringarna, ska kunna hitta intressanta möjligheter tillsammans med fastighetsutvecklare. I Malmö arbetar vi också mycket med kvaliteten i gaturummet. Hur byggnadernas bottenvåningar möter dig som rör dig i staden och hur stadens allmänna platser, parker, torg och gator och stråk hjälper dig att möta andra kreativa individer. Möten som i sin tur kan generera innovationer och nya idéer. Vilka är de strategiska frågorna? Det har varit en lång process för att hitta en gemensam värdegrund inom staden och utveckla denna tillsammans med fastighetsägaren Varvsstaden AB. Det är ett arbete som har krävt och kommer att fortsätta kräva ett stort engagemang och tålamod. Det gäller att ha en tydlig ambitionsnivå och inte kompromissa bort sig på vägen, men samtidigt vara flexibel och öppen för nya lösningar. Varvsstadens utveckling måste vara både socialt, kulturellt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Vi har en nära dialog med Malmö Museer, våra duktiga bebyggelseantikvarier och vår kulturförvaltning som är stadens länk till det fria kulturlivet men också med fastighetsägaren som står för fastighetsutvecklingen. Vi är öppna för kreativa idéer och utvecklar gärna nya koncept i de historiska byggnaderna i unika kombinationer med modern arkitektur. Hur kan då arbetet med det urbana kulturarvet gå vidare? Vi måste bli ännu bättre på att tidigt i processen samtala om vilken identitet som vi tillsammans vill skapa i en stadsdel, dels mellan stadens olika förvaltningar, dels med andra aktörer och investerare. Vi måste försöka hitta gemensamma inriktningar för att lyckas. Det är viktigt att inte för tidigt låsa sig vid en viss lösning eller viss verksamhet när det gäller innehållet en lösning som sedan kanske inte blir möjlig. Vi behöver tidiga samtal om hur vi vill att gator, torg och byggnader och bottenvåningar ska nyttjas och vad de kan tillföra platsen i form av karaktär, identitet och atmosfär. Genom att många olika professioner deltar i samtalet och processen, kan vi skapa nya dimensioner av kultur, så att våra städer inte blir för tillrättalagda, utan kan visa upp den kreativitet, öppenhet, tolerans och mångfald som de faktiskt besitter. Vi behöver få arkitekter, ingenjörer, konstnärer, designers, fastighetsekonomer och det fria kulturlivet samt våra bebyggelseantikvarier att arbeta tillsammans för att ta fasta på vår historia och vår nutid. Tillsammans kan vi skapa kreativa utvecklingsmöjligheter, där staden kan läsas, förstås och ge rötter och identitet till invånarna. Behövs fler kontaktytor Vi behöver ta till oss alla goda exempel och skapa fler kontaktytor mellan många olika aktörer, verksamheter och fastighetsägare och det fria kulturlivet. Vi behöver fler som kan facilitera den typen av processer. Vad händer exempelvis om Varvsstaden AB anställer två kulturarbetare för att skapa temporära aktiviteter under omvandlingen av Varvsstaden? Vad händer om en procent av investeringarna går till konstnärlig utsmyckning och tillvaratagande av de industriella detaljer som finns i området? Vad händer om bebyggelseantikvarierna tar en större plats i projekteringen av byggnaderna för att skapa kreativa kombinationer mellan gammalt och nytt? Vad händer om det fria kulturlivet aktivt får vara med och utveckla parker och torg? Vilka företag inom de kulturella och kreativa näringarna i Sverige lockas då att vara här i Malmö, där det omöjliga är möjligt och där alla världens kryddor blandas till en spännande, färgstark och oväntad upplevelse? Stort ansvar och dialogprocess Det vilar ett stort ansvar på alla parter i denna process att vara lyhörda för olika intressen. Varvsstaden AB och Malmö stad har en särskilt viktig roll i detta. Därför är det viktigt att föra en dialog med medborgare och företag i området. Vi måste hitta nya sätt att mötas och debattera stadens utveckling. Det är en viktig del av den svenska demokratin. Ytterst handlar det ju i projekt som dessa med urbana kvalitéer och frågeställningar som rör ekonomisk och social hållbarhet att vi bygger människors och företags framtid. I Varvsstaden kommer barn att ta sina första steg i livet, här kommer de att cykla för första gången, uppleva sin första kyss och vara med om den stora kärleken. Josephine Nellerup planchef Planering i Malmö 2015:1 9

10 FUNKY ROOMS UngBo:s nya idétävling om små smarta kök och badrum Med sin nya idétävling Funky rooms fortsätter UngBo att utmana invanda föreställningar om hur man kan bo, var man kan bygga och om det alltid måste vara dyrt med kvalitet. Projektet är ett samarbete mellan Malmö stadsbyggnadskontor, JM, HSB och MKB och har även fått Boverkets stöd för innovativt byggande för unga. Med Funky rooms vill UngBo sätta fokus på små bostäder och de delar som är dyrast att bygga; kök och badrum. En idétävling om boende på liten yta Funky rooms vinster Juryns pris: Badrumstävling 1:a plats, kr Kökstävling 1:a plats, kr Kök- & badrumstävling 1:a plats, kr Folkets pris Badrumstävling 1:a plats, kr 2:a plats, kr 3 5:e plats 500 kr presentkort Malmö Live Kökstävling 1:a plats, kr 2:a plats, kr 3 5:e plats 500 kr presentkort Malmö Live Kök- & badrumstävling TAPPERGEIST.SE 1:a plats, kr 2:a plats, kr 3 5:e plats 500 kr presentkort Malmö Live En Tävling ÖppEn för AllA FUNKY ROOMS En idétävling om boende på liten yta. TEMA: KÖK OCH BADRUM. Tävlingen pågår från oktober 2014 till februari Unga efterfrågar framför allt små lägenheter. Det är person klarar sig själv och vi tror att det är en fördet också många andra grupper som gör och unga utsättning för att kunna bo i en liten lägenhet. Besom ofta saknar tidigare referenser, fasta anställning- höver man hjälp i sin vardag påverkas inte bara kök ar och pengar på banken har därmed svårt att få sin och badrum, utan även andra ytor såsom sovplats första lägenhet. För att unga ska ha en chans på bo- och vardagsrum. Det är med andra ord svårt att bo stadsmarknaden behöver vi fler små lägenheter. Sam- på 20 kvm med en permobil även om badrummet tidigt är det dyrt att bygga nytt och unga har svårt är tillgängligt. Kan badrumsytan i små lägenheter att efterfråga nyproduktion. För att ungdomar skall minska till förmån för andra ytor och lägre kostnaha råd med en bostad måste de bli och billigare. I en li- der, tror vi att vi skulle få fler och mer funktionella TEMA: KÖK BADRUM ten lägenhet tar kök och badrum, som kostar mycket små lägenheter. UngBo:s mål är att alla människor pågår sett oktober 2014 Kunde till februari att bygga,tävlingen proportionellt stor plats. dessa2015ska kunna bo i hem som motsvarar och är anpassamer info hittar du på: ytor minskas genom smarta köks- och badrumslös- de efter deras behov. ningar skulle det bli billigare att bo. Det är anled- Funky rooms startade den 1 oktober och är uppningen till att vi nu arrangerar idétävlingen Funky rooms där vi efterfrågar påhittiga förslag på hur man kan utforma funktionella våtrum på liten yta. Annons Inrikes Helsida indd :15 Dyrt att bygga kök och badrum Men om det nu är så dyrt att bygga kök och badrum varför byggs de inte redan så små som möjligt? I Sverige har vi en stark och mycket bra tillgänglighetslagstiftning som säger att alla nyproducerade lägenheter måste vara tillgängliga d.v.s. människor med funktionsnedsättning som exempelvis rörelsehindrade och hörsel- eller synskadade ska kunna bo i dessa lägenheter. Det ställer krav på att framför allt badrum inte görs för små; en rullstolsburen person måste utan problem kunna ta sig in, vända och rulla ut. Hur mycket plats behöver då en rullstolsburen i ett badrum? Vi bad en person att ge oss mått utifrån en reell situation. Resultatet ser ni nedan. Vår test10 Planering i Malmö 2015:1 Hur mycket plats behövs? Vi bad en rullstolsburen visa oss. Hjulen smordes in med blå färg och lämnade spår. delad i tre deltävlingar: 1. kök, 2. badrum och 3. kombination av kök och badrum. Den 3 november hölls det första jurymötet för deltävlingen badrum med livliga diskussioner om funktionalitet och kostnadseffektivitet. Juryn ansåg att de fått in många förslag som behandlade minskade ytor, men få med nya tekniska- och designmässiga lösningar. Därför valde juryn att utöka tävlingstiden för badrum. Badrumstävlingen har under hösten pågått parallellt med kökstävlingen och sista inlämningsdag var den 5/12. Juryn kommer att bedöma de inlämnade bidragen enligt tre kriterier: Innovativ höjd hur kreativt och ny skapande är förslaget? Användbarhet kan lösningen omsättas i praktiken? Yta hur mycket mindre kan rummet bli med förslaget? Den stora förhoppningen med tävlingen är att få in smarta idéer, som kan omsättas i praktik av våra samarbetande byggbolag JM, HSB och MKB. Så här gick det på InnoCarnival Skåne Den november deltog UngBo i InnoCarnival på Malmö mässan och ställde ut några av de kreativa idéer som inkom under UngBo:s idé- och arkitekttävlingar I montern som designats av arkitektstudion Within Walls gestaltades bl.a. idén om en luftby i Oxie och förslaget Svartbygget av Lina Nilsson. Svartbygget är inritat på kvarteret Brännaren i Norra Sorgenfri och väckte 2012 stort intresse hos Riksbyggen, som äger tomten och som tillsammans med förslagsställaren har skissat vidare på förslaget. Under fredagen deltog designstudenter från Drottning Blankas gymnasieskola i en UngBo-workshop, där de i intensiva tiominuterspass utformade de nya innovativa lösningar för badrum och kök. Modellerna inspirerade sedan andra innovatörer i olika åldrar att ta fram kreativa lösningar på funktionella och roliga badrum på liten yta. Hannah Wadman projektledare UngBo

11 Kerstin Åkerwall tillbaka i Malmö Jag vill vara med och göra skillnad Malmös nya miljödirektör Kerstin Åkerwall är arkitekt och stadsplanerare i grunden och miljöfrågorna har alltid varit en viktig del av hennes arbete. Men nu får jag för första gången ägna mig på heltid åt miljöfrågor och för mig är det ett drömjobb att få göra det i en stad som Malmö med höga miljöambitioner och bred kompetens på området. Kerstin Åkerwall har arbetat med stadsplanering i en rad olika sammanhang. Hon har varit planchef på stadsbyggnadskontoret i både Lomma och Malmö, enhetschef på gatukontoret i Malmö, länsarkitekt vid Länsstyrelsen i Skåne och expert på detaljplaneprocesser på Boverket. Och sedan juni 2014 är Kerstin Åkerwall alltså miljödirektör i Malmö stad. Det känns som ett naturligt steg, eftersom miljö- och hållbarhetsfrågor har blivit en allt mer integrerad del av planeringsarbetet, säger Kerstin Åkerwall. Allt hänger ihop och ska vi bygga hållbara städer måste miljöaspekten finnas med i alla faser, från planering till vardagsliv. Stor spännvidd Just bredden i miljöförvaltningens verksamhet, från de handfasta tillsynsfrågorna till det långsiktiga strategiska arbetet för att nå uppsatta klimat- och miljömål, är både lockande och utmanande, förklarar Kerstin Åkerwall. Miljöfrågorna berör ju alla invånare i Malmö och det är ett område där vi alla har ett ansvar att bidra och där vi genom att gå före verkligen kan göra skillnad. Miljöförvaltningen spelar, genom både strategiskt utvecklingsarbete och tillsyn och kontroll av allt från livsmedel till buller, en viktig roll i det dagliga arbetet för en bättre miljö. Men miljöförvaltningen ska också fungera som pådrivande kraft för att få fler att engagera sig i arbetet för en bättre och mer hållbar stad. Malmö har i flera år legat i toppskiktet när tidningen Miljöaktuellt har rankat Sveriges bästa miljöstäder och utsågs i somras för tredje gången till landets miljöbästa kommun. Vi ska vara stolta över att Malmö hela tiden ligger i framkant, men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och tro att vi har gjort vad som behövs. Ska vi hålla jämna steg med utvecklingen på miljö- och klimatområdet måste vi ligga i hela tiden. En viktig framgångsfaktor i miljöarbetet är den starka samverkanstradition som finns i Malmö. Förvaltningarna arbetar ofta gränsöverskridande och det finns en stor öppenhet för dialog med invånarna och samarbeten med andra offentliga aktörer, näringsliv, högskolor och universitet. Samverkan och dialog är viktiga verktyg för att vi ska kunna nå miljömålen, säger Kerstin Åkerwall. Via de möten som uppstår kan vi öka medvetenheten och förståelsen för vad som behöver göras samtidigt som vi kan lära av varandra. Vågar testa En annan viktig framgångsfaktor är ett innovativt förhållningssätt till hållbarhetsfrågor. Här nöjer vi oss inte med det som redan är gjort utan vi vågar testa och söka nya vägar. Malmö är i dag testbed för innovationer och nya lösningar på hållbarhetsområdet som sedan, om de faller väl ut, kan användas i större skala i andra sammanhang. Klimatkontraktet i Hyllie, där Malmö stad kom överens med aktörer som E.ON och VA Syd om offensiva klimat- och miljömål i bygget av den nya stadsdelen, är ett exempel på nytänk som har gett mersmak. När vi nästa år ska utvärdera Klimatkontraktet i Hyllie, så är jag övertygad om att vi kommer att ha med oss värdefulla erfarenheter, som kan komma till nytta i utvecklingen av andra stadsdelar. Genom att testa, utvärdera och hela tiden sträva efter att göra saker ännu bättre, når vi längre. Ska vara lätt att göra rätt Malmö har satt upp ambitiösa mål för miljöarbetet och det kommer att krävas kraftfulla åtgärder för att ställa om till den ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara staden. Redan 2020 ska Malmös egen organisation vara helt klimatneutral och 2030 ska Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. Det är extremt tuffa miljömål, men det behövs tydliga målbilder för att få till en så stor omställning som den vi står inför. Samtidigt är det viktigt att vi bryter ner de övergripande målen i mätbara delmål, så att vi kan följa utvecklingen och se hur vi ligger till. Det måste också vara lätt att göra rätt, så att du inte avstår från att göra hållbara val i vardagen bara för att det är krångligt. Stora satsningar De närmaste åren kommer det att behöva göras omfattande satsningar på att ställa om från fossila bränslen och energikällor till förnybara. Det behövs långtgående energieffektiviseringar och stora investeringar i mer kollektivtrafik och utbyggd infrastruktur för gång- och cykeltrafik. Det krävs kompetens inom en rad områden för att vända utvecklingen åt rätt håll. Där känner jag mig trygg med att vi har fantastiskt kompetenta och besjälade politiker och tjänstemän som kan driva på så att vi även i fortsättningen är en offensiv aktör i framkant av utvecklingen. Tätare och grönare stad Även i planeringen av staden väger hållbarhetsaspekterna allt tyngre. En av de stora utmaningarna i bygget av den Kerstin Åkerwall är före detta planchef på Malmö stadsbyggnadskontor och sedan i somras ny miljödirektör i Malmö. Foto Johan Bävman. hållbara staden är att kunna hantera en tillväxt på upp till nya invånare fram till 2035 utan att vi behöver ta mer värdefull jordbruksmark i anspråk, säger Kerstin Åkerwall. Därför planerar vi i dag för en tätare stad, som växer inifrån och ut. Samtidigt måste vi slå vakt om de gröna ytorna i staden. Grönskan är viktig både för trivseln och för att staden ska kunna stå emot extrema regnväder och stormar. Ett sätt att skapa nya gröna ytor i en allt tätare stad är att odla på tak, väggar och tidigare outnyttjade platser. Det pågår flera spännande stadsodlingsprojekt i Malmö, där man tillför staden grönska på ett smart sätt som är bra för miljön och som samtidigt bidrar till en förbättrad livskvalitet, genom att det skapas nya kontaktytor mellan människor. Stadsodlingsprojekten är lyckade exempel på hur vi genom att tänka nytt tillför värden på ett sätt som pekar framåt mot den goda, hållbara staden. Sven-E Lindberg skribent Planering i Malmö 2015:1 11

12 Norra Sorgenfri Malmös sovande skönhet Att utveckla Norra Sorgenfri svarar mot ett av översiktsplanens viktigaste mål: att skapa en tät och funktionsblandad stad. Förtätning tar tillvara fördelar såsom god miljö och hållbart samhällsbyggande. Området kommer att få en mera småskalig kvartersstruktur än dagens sju storkvarter, med ett väl integrerat nät av gator, torg och gröna platser. I vår tas de första spadtagen i vad som kan bli innerstadens mest attraktiva kvarter. Det här blir startskottet för omvandlingen av Norra Sorgenfri Industrigatan löper som en historisk linje genom Malmös äldsta industriområde. Här finns byggnader med varierad karaktär från olika tider under närmare ett sekel, från slutet av 1800-talet fram till slutet av 1900-talet då Sorgenfri var ett aktivt och expanderande industriområde. På senare år har industriverksamheterna gradvis avvecklats i takt med stadens omvandlingsplaner växt sig tydligare i området. Tankarna på en omdaning började redan 2006 med ett visionsarbete som Malmö stad tog fram genom ett brett samarbete med områdets aktörer, med grundtanken att Norra Sorgenfri successivt ska utvecklas till att bli en del av innerstaden och utgöra en blandning av både bostäder och verksamheter. Som ett underlag till kommande detaljplaner för området utarbetades ett planprogram två år senare, som skulle utreda förutsättningarna för omvandlingen av Norra Sorgenfri från industriområde till ett innerstadsområde av blandad karaktär. En vit fläck på innerstadskartan I dag betraktas Industrigatan därför som ryggraden i stadens mest prioriterade omvandlingsområde, med uppgiften att länka samman Malmös centrala och östra delar. Kvarteren längs huvudgatan har redan börjat anta en blandning av verksamheter, allt från storskalig tillverkningsindustri till småskalig före ningsverksamhet. Men den tydligaste markören för områdets planerade omvandling är kvarteret Spår vägen vid Industrigatans västra del, som sedan bussgaragets avveckling 2008 varit en vit fläck på Malmös innerstadskarta. Stina Räftegård, på fastighetskontoret, är projektledare för det cirka fem hektar stora området som Malmö stad är markägare till. De senaste fyra åren har hon arbetat intensivt med förberedelserna att omvandla industritomten till nya kvarter för en blandad användning av marken. Detaljplanen för kvarteret Spårvägen som skett i nära dialog med ett 20-tal byggherrar vann laga kraft i november Under 2014 har samarbetet fortsatt och markanvisningsavtal har tecknats med ett antal intressenter som nu får möjlighet att vidareutveckla sina projekt i kvarteret. Det här blir startskottet för omvandlingen av Norra Sorgenfri. Från visioner, via planprogram och detaljplan går vi nu in i genomförandeskede. Tillsammans med byggherrarna arbetar vi för att förverkliga intentionerna med området. Med kvarteret Spårvägen kommer en ny del av innerstaden börja ta form och bli en brygga mellan centrala och östra Malmö, säger Stina Räftegård. En blandning med variation I de nya mindre kvarteren inom kvarteret Spår vägen planeras det för cirka 700 bostäder med olika upplåtelseformer och varierad utformning, som student- 12 Planering i Malmö 2015:1 lägenheter, stadsradhus och LSS-boende. Utöver detta planeras en förskola med fyra avdelningar och ett gemensamt parkeringshus. Ett syfte med kvartersstrukturen är att skapa levande gaturum med ett antal mindre torg- och grönområden, men också olika typer av mötesplatser och möjlighet till lokaler i bottenvåningarna. Bussgaragets äldsta delar som ska bevaras, ska också ge plats för gemensamhet och aktivitet, med fokus på kultur- och fritidsverksamheter. Att tillsammans med många byggherrar skapa hållbara lösningar för nya byggnader och funktioner jämte det som finns i kvarteret är utvecklande för en levande och varierad stadsmiljö. Det bevarar en del av kulturhistoriska arvet samtidigt som det stärker omvandlingen för hela Norra Sorgenfri, säger Stina Räftegård. Utbyggnadsstrategi Då byggrätterna är relativt små och ett stort antal intressenter ska samverka inom kvarteret under flera år har en utbyggnadsstrategi tagits fram under 2014 för att etappvis kunna utveckla kvarteret Spårvägen i en jämn och sund takt. Först ut blir fem aktörer vars projekt är belägna i de två mittkvarteren Föraren och Passageraren. I första etappen ingår även tomten för förskolan som man är tänkt komma igång med så tidigt som möjligt. Första möjliga byggstart för denna etapp är hösten 2015, totalt handlar det om cirka 200 bostäder. Andra utbyggnadsetappen omfattar de södra kvarteren längs Industrigatan och är i viss mån beroende av huvudgatans ombyggnad. Förutom bostadskvarter planeras ett parkeringshus integrerat med kontor, bostäder och lokaler. Första möjliga byggstart beräknas i dagsläget till våren Radhuskvarteren i norra delen av området utgör tillsammans med ett kvarter i hörnet av Nobelvägen och Celsiusgatan områdets tredje och sista etapp. Här tror man på byggstarter för 19 radhus och ett blandat kvarter med bostäder, kontor och lokaler under Aktivitetsstyrda dialoger Genom denna etappindelning skapas förutsättningar för en bättre framdrift i kvarteret och en mer koncentrerad dialog med byggherrarna genom varje etapp. Samarbetet med de aktuella aktörerna sker aktivitetsstyrt vilket innebär att mindre kvarters möten varvas med större etappmöten och stormöten. Just nu arbetar staden, VA SYD och aktuella byggherrar med att tillsammans ta fram en modern lösning för sophanteringen. Förutom gemensamma sopstationer under mark och matavfallskvarnar i lägenheterna planeras en bemannad återvinningscentral för sällanavfallet i kvarteret. Konceptet innefattar även en byteshörna för prylar och kaféverksamhet. Vi vill synliggöra källsorteringen på olika platser i området där spontana möten kan ske och ge insikten att det också finns sociala och ekonomiska vinster med att gemensamt ta ansvar för miljön, säger Stina Räftegård. De äldsta båghallarna bevaras I planeringen för genomförandet av utbyggnadens första etapp gör historien sig påmind genom bussgaraget som står på den annars tomma och byggklara tomten. Rivningsarbetet för bussgaraget har pågått i etapper fram till hösten Det som bevaras är de fyra äldsta båghallarna från 1932 och 1936 samt fasa- Aktuella aktörer Malmö stad i samarbete med ByggVesta, Hauschild-Siegel, HSB, Ikano Bostad, JM, Lifra, MKB, Peab, Skanska, VA SYD och Veidekke.

13 Visionsbild av Industrigatan och ett utbyggt kv Spårvägen till vänster. Illustrations Mandaworks. den mot Celsiusgatan. Nu pågår provtagningar som följs av saneringsarbeten som förväntas vara färdiga till sommaren Därefter påbörjas projektering för renovering och ombyggnad i Stadsfastig heters regi. Kulturförvaltningen arbetar redan nu med att hitta lämpliga hyresgäster till båghallarna. Går allt enligt planerna kommer kvarteren utvecklas parallellt med både ny och befintlig bebyggelse som tillsammans karaktäriseras av mångfald, småskalighet och variation det är våra kärnvärden. Jag är övertygad om att byggstarterna i kvar teret Spårvägen kommer bli ett startskott som ger ringar på vattnet för hela Norra Sorgenfris fortsatta utveckling, säger Stina Räftegård. Nytt liv i Båghallarna I omvandlingen av Norra Sorgenfri finns ett antal äldre byggnader värda att bevara för att behålla den gamla industrikaraktären som ger området sin identitet. De fyra båghallar som i dag står kvar i kvarteret Spårvägen tillhör de kulturminnesvärda byggnader som bevaras. Båghallarna, det forna bussgaraget som byggdes på 1930-talet, har trots renoverings behovet en otrolig potential med stora öppna ytor och höga takhöjder. Utöver industrikaraktären bjuder Norra Sorgenfri även på en hög kreativ nivå med nära 300 kultur aktörer verksamma i området. I Båghallarna vill man ta tillvara på områdets kulturella och kreativa näringar för att skapa en mötesplats för områdets boende och besökare. Det detaljplanerade kvarteret Spårvägen blir ett av startskotten i Norra Sorgenfri, där Båghallarnas funktion kan sätta prägel på hela områdets fortsatta utveckling. Kulturella verksamheter Detaljplanen föreslår att Båghallarna ska innehålla verksamheter inom kultur som vänder sig både till professionella utövare och till allmänheten. Ett koncept för Båghallarnas framtida innehåll och drift utvecklas därför av Kulturförvaltningen för närvarande. Målet är att de potentiella hyresgästerna i Båghallarna till stor del ska vara öppna för allmänheten och skapa en plats där kultur står i centrum. Konceptet medger också att verksamheterna ska ges möjlighet att samverka vilket i sin tur ger ett kunskaps- och kulturutbyte som gynnar samtliga inblandade. Dessutom kan vissa ytor utnyttjas gemensamt för att effek- sträcka på totalt 1,3 kilometer. Den ombyggda gatan ska bidra till att stärka stadslivet i Norra Sorgenfri, främja verksamheter längs gatan och ge en attraktiv boendemiljö. Hög prioritet har givits åt cykeltrafik, ökad trygghet, sociala ytor och grönska. Industrigatan erhåller en dubbel funktion av (Ur Utställningsförslag till ÖP 2012 Malmö Översiktsplan) både stråk och mötesplats. Gatan får inte samma tivisera lokalanvändningen och hålla nere kostnaden sektion längs hela sin 1,3 kilometer långa sträckning, utan de tre etapperna får varierande karaktärer och för hyresgästerna. Båghallarnas kommande funktioner ska samverka en sekvens av rum skapas. Andra element än en enmed omgivande parker och torg så att verksam heter, hetlig sektion används istället för att skapa en samutställningar och olika typer av arrangemang och manhängande känsla, som till exempel en genomuppträdanden kan ske både i och kring byggnader- gående joggingslinga, cykelbanan och belysningen. na vi tänker oss Båghallarna som en mötesplats för Maria Nyman-Moritz Pernilla Theselius alla Malmöbor! Att planera för ett mer sammanhållet Malmö s ocialt har hög prioritet. Det främjas av fler rörelser mellan olika delar av staden liksom av fler och bättre mötesplatser. Genom att bryta barriärer, förstärka stråk och skapa nya målpunkter och attraktioner kan staden läkas samman socialt. Industrigatan blir stråk och mötesplats kommunikatör landskapsarkitekt Industrigatan är tänkt att bli områdets huvudgata en ryggrad i Norra Sorgenfri som agerar både stråk och stadsrum. Upprustning och ombyggnad av Industri gatan är därför en av nyckelfaktorerna för att utvecklingen av Norra Sorgenfri ska lyckas. Upprinnelsen till Industrigatan var en vindlande landsväg mellan betesmarker och fält som ledde in till staden. Det var förstås långt innan den fick sitt signifikativa namn, långt innan den stiftade bekantskap med celebriteter som Nobelvägen och Scheelegatan. När Malmö så småningom gick in i sin industriella era fick Industrigatan sitt namn, samtidigt som stadens betesmarker fick ge plats åt ett nytt område av produktion och stadens stora verk. Det mesta av produktionen i Norra Sorgenfri har lagts ned eller flyttats ut, men Industrigatan spelar fortfarande en viktig roll i Malmös vägnät genom att knyta samman centrum och Malmös östra delar under Kontinentalbanan. I dag gör gaturummets storskalighet och ruffa karaktär att sträckan under delar av dygnet känns otrygg för gång- och cykeltrafikanter och bidrar till att Norra Sorgenfri upplevs mera som barriär än som koppling. Gatumiljön är i dag i första hand tillgänglig för biltrafik. De cykelvägar som finns är väl trafikerade men osammanhängande utbyggda och upplevs som provisoriska. Belysningen är av äldre snitt och inte anpassad för fotgängare och cyklister. Industrigatan byggs ut i tre etapper: Föreningsgatan-Nobelvägen, Nobelvägen-Östra Farmvägen, Östra Farmvägen-Scheelegatan, vilket innebär en Industrigatans olika delar och olika planteringskoncept. Första fasen från Zenithgatan fram till St Knuts väg har karaktären Paradgata, med ljusa, skira träd som följer befintliga lindarnas mönster. Linnéa Eriksson projektledare Magnus Metz utvecklingssekreterare Där kv Spårvägen ligger i dag, låg fram till slutet av 1800-talet ett antal gårdar och i hörnet Nobelvägen-Celsiusgatan fanns en hartsfabrik. Spårvägstationen etablerades i kv Spårvägen 1906 när man gick över till eldrivna spårvagnar i Malmö. Den sista spårvägslinjen lades ned 1973 och på 1990-talet revs en stor del av spårvagnshallarna. På 1930-talet byggdes bussgaraget mot Celsiusgatan och Nobelvägen. På 1950-talet byggdes en verkstads- och kontorsbyggnad mitt emellan spårvagnshallarna och detta bussgarage, som innehöll verkstäder för bussar, spårvagnar, förråd, snickeri, smedja, plåtslageri och hjulsvarnar, med mera. Bussgaraget, de så kallade Båghallarna, öster om spårvagnhallarna byggdes efter ritningar av Frans Ewers. Det var en tvåskeppig byggnad med rundbågiga tak, som några år senare byggdes till mot söder med ytterligare två, lägre skepp. I mitten av 1940-talet gjordes ännu en tillbyggnad av bussgaraget, ritad av arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelson. Denna del har nu rivits på grund av undermåligt skick. Den sista utbyggnadsetappen av bussgaraget skedde 1968, med en stor tillbyggnad mot söder i samma stil, med flacka sadeltak och dekormurning i brunt tegel. Från och med St Knutsgatan längs kv Spårvägen börjar karaktären Klippskreva med blandade träd med specialistkaraktär, som har tätare plantering. Planering i Malmö 2015:1 13

14 Bostadsbyggande i Malmö Under senare år har debatten kring bostadsbyggande och bostadsförsörjning varit intensiv. Bostadsförsörjning för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmö stads utveckling. Bostäder av god kvalitet ska finnas tillgängliga för människor i livets alla skeden. På en väl fungerande bostadsmarknad finner hushållen en lämplig bostad som motsvarar behov och efterfrågan. Så är det inte för alla grupper i Malmö i dag. Handlingsplan för bostadsförsörjning De senaste tio åren har Malmös befolkning växt med cirka personer per år samtidigt som det har byggts drygt bostäder per år. Nära hälften av Malmös invånare är unga och en stor andel av inflyttarna är just unga vuxna. Men befolkningsökningen beror också till stor del på inflyttning från utlandet och på ökat barnafödande i Malmö. Malmös invånare har låg förvärvsfrekvens och låg medelinkomst vilket påverkar hushållens möjligheter att efterfråga en lämplig bostad. Lösningen på bostadsbristen finns dels inom nybyggnation, dels genom att tillgången och fördelningen av bostäder inom det befintliga bostadsbeståndet fungerar för alla. Vad gör egentligen Malmö stad åt situationen? Hur gör vi det då? Vad gör Malmö stad för att bostadsförsörjningen ska fungera? Vilken är kommunens roll på bostadsmarknaden? Svaret hittar du i Handlingsplan för bostadsförsörjning som antogs i kommunstyrelsen den 26 november. Handlingsplanen är framtagen för att samla och koordinera de åtgärder som görs för att Malmö stad ska uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar och nå de bostadspolitiska målen som antas varje mandatperiod. Tillsammans med Utbyggnadsstrategi för Malmö stad (som arbetas fram under 2015) utgör handlingsplanen Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men under 1990-talet och 2000-talet avreglerades bostadsmarknaden, vilket gör att bostadbyggandet i dag till stor del följer ekonomins svängningar. Kommunens verktyg är främst det kommunala planmonopolet, en aktiv markpolitik samt det allmännyttiga bostadsbolaget. Malmö stad arbetar aktivt med alla tre. Men ett lika viktigt redskap för att arbeta med bostadsförsörjningen är dialogen och samverkan med byggherrarna som är de som står för det faktiska bostadsbyggandet. Det sker i en rad olika former genom processen från idé till färdig bostad. I Handlingsplan för bostadsförsörjning redovisas situationen på bostadsmarknaden i Malmö; vilken typ av bostäder som finns och byggs, situationen för olika grupper på bostadsmarknaden och hur Malmö stad arbetar med sina redskap för bostadsförsörjning. Sist i Handlingsplanen framgår hur Malmö stad arbetar för att möta de bostadspolitiska målen. Tre stora utmaningar för bostadsförsörjningen identifieras tillsammans med vilka insatser Malmö stad gör för att arbeta med dessa. De sammanfattas kort här nedan. Ökat bostadsbyggande Bostadsproduktionen måste hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen och på så sätt bidra till stadens attraktionskraft och stödja en god utveck- 14 Planering i Malmö 2015:1 Kollektivhuset på Lantmannagatan under konstruktion. Byggherre MKB. ling skapa ett varierat utbud av attraktiva bostäder i olika lägen. Tillsammans med byggherrarna arbetar staden för att bostadsbyggandet ska öka. Målet är att ta fram planer för bostäder per år, varav minst bör vara hyresrätter av bostäderna ska kunna byggas på kommunal mark. För att skapa ännu bättre förutsättningar för att öka bostadsbyggandet har Malmö stad gjort en särskild satsning på en Bolots som ska verka för smidigare processer och vara en katalysator i projekt som är av strategiskt viktig karaktär för bostadsförsörjningen. Se även artikel här intill. Öka utbudet av bostäder för hushåll med knappa resurser En följd av för lågt bostadsbyggande är hård konkurrens om bostäderna som finns på bostadsmarknaden. Det leder till att hushåll med svag betalningsförmåga får än svårare att finna en lämplig bostad. En grundläggande förutsättning för att finna en bostad som passar är arbete, samtidigt är ofta bostaden en förutsättning för att kunna arbeta Malmö stad präglas av en ung befolkning och många nyanlända flyktingar, grupper som generellt har svag betalningsförmåga, men också barnfamiljer som väljer att bo i staden. I Malmö ska alla ha tillträde till bostadsmarknaden på lika villkor. Boplats Syd är en viktig aktör för att finna en lämplig bostad, men det behövs fler bostäder till rimliga kostnader som hushåll med små inkomster efterfråga. Det sker dels genom bättre tillgång till bostäder i det befintliga bostadsbeståndet men även genom nyproduktion som landar i rimliga kostnader för de boende. Den ekvationen är svår att lösa, dock har Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö genererat uppdrag som ska komma med förslag på åtgärder under Minska hemlösheten Målet för arbetet med hemlöshet i Malmö är att den socialt betingade hemlösheten ska minska, vilket den också gör. Samtidigt sker insatser för att minska den strukturellt betingade hemlösheten. Malmö stads förvaltningar arbetar dels med långsiktiga strategier för att ingen ska behöva hamna i hemlöshet, dels med insatser för att tillgodose behovet av en akut bostad. Några insatser för att minska hemlösheten är att MKB bidrar med 100 lägenheter extra under ett år riktade till hemlösa barnfamiljer för att undvika dyra tillfälliga boendelösningar, MKB räknar försörjningsstöd som inkomst och Malmö stad förhandlar med fastighetsägare för att fler ska acceptera försörjningsstöd som inkomst. Läs mer om arbetet i Handlingsplan för bostadsförsörjning som finns att ladda ner på Hanna Björklund samordnare för bostadsförsörjningen Bostadsplanering och byggande i Malmö Att bostadsbyggandet ska gå i takt med befolkningsökningen är en nyckelfråga för Malmö stads utveckling och för att klara en hållbar utveckling som skapar välfärd och tillväxt. Ett generellt ökat bostadsbyggande är en gemensam utmaning för Malmö stad och marknadens aktörer för att bostadsförsörjningen

15 Kollektivhuset på Lantmannagatan. Byggherre MKB. långsiktigt ska fungera. Genom att öka bostadsbyggandet kan nya hushåll i Malmö få tillgång till efterfrågade bostäder, men det sker också en omflyttning i det befintliga bostadsbeståndet som gör att bostäder frigörs för hushåll som inte har möjlighet att efterfråga en nyproducerad bostad. Läs mer i Handlingsplan för bostadsförsörjningen 2014 om hur staden arbetar med att skapa förutsättningar för bostadsbyggandet. Dagens bostadsbyggande följer till stor del ekonomins svängningar efter att bostadsmarknaden avreglerades under och 2000-talen. I takt med att konjunkturläget stärkts efter den senaste finanskrisen så återhämtar sig nu bostadsbyggandet i Malmö sakteliga och det ser ut att kunna byggstartas fler bostäder under 2014 än föregående år, men bostadsbyggandet är fortfarande långt ifrån det som behövs för att möta befolkningsutvecklingen. Detaljplaner Hittills i år har det anmälts få nya detaljplaner för bostäder. Men det finns fortfarande ett mycket stort antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner där byggnation kan sättas igång, samt ett pågående detaljplanearbete för omkring bostäder. Inom ramen för de tre stadsutvecklingsområdena, Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma- Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård, pågår ett stort antal utredningar och uppdrag. Detaljplanen för kvarteret Brännaren, med cirka 280 bostäder, är på gång under hösten och även detaljplanen för området kring Einar Hansens Esplanad förväntas påbörjas under hösten. Antalet bostäder i lagakraftvunna detaljplaner är nästan dubbelt så många som vid samma tid förra året och ökar därmed på planberedskapen. Därtill kommer ett flertal detaljplaner innehållande bostäder att vara färdiga för antagande i SBN under hösten. Bygglov, kontrollplaner och startbesked Beslutade bygglov för bostäder ligger något lägre än vid samma tid förra året. Men likt detaljplanerna, som under 2013 hade en stor inströmning av nya ärenden, så finns nu många pågående bygglov med större projekt och ett större antal bostäder som kommer beviljas efterhand under hösten, bland annat i Hyllie. Bostäder i beviljade kontrollplaner/startbesked ligger däremot högre än samma tid förra året och indikerar delvis ett ökat antal bostäder i kommande byggstarter. Byggstarter och bostadsbyggande Det byggstartades redan under årets första fyra månader fler bostäder än vid motsvarande tid 2013, och ökningen har fortsatt under följande fyramånadersperiod vilket gör att antalet byggstartade bostäder nu ligger på nästa det dubbla jämfört med tertial Fördelningen mellan upplåtelseformerna är cirka 35 procent bostadsrätter, 47 procent hyresrätter inklusive LSS-boenden och 18 procent småhus. Cirka 6 procent av de påbörjade bostäderna hittills i år har tillkommit genom ombyggnation i befintligt bestånd. Med bakgrund av det ökade antalet byggstarter och ett stort antal bostäder på gång i bygglov revideras den tidigare prognosen till byggstartade bostäder för helåret Annika Reischmann ansvarig för bostadsstatistik Bostäder på Lundavägen-Hornsgatan. Byggherre Peab. Bostadsinitiativet och Bolots Oavsett konjunkturläge skall Malmö stad vara en attraktiv stad att bygga och bo i. Malmö skall erbjuda bostäder som kan efterfrågas av olika grupper. Som byggherre i Malmö skall man uppleva att servicen från och kontakten med Malmö stad som en del av byggprocessen skall vara enkel, effektiv och transparent i en god dialog. Att utveckla arbetsmetoder som fungerar väl för byggherrar och för Malmö stad är en ständigt pågående process. För att stärka arbetet har Malmö stad satsat på en Bolots som kan verka för en smidigare process och dialog både externt och internt. Bolotsen arbetar utifrån ett särskilt projekt, Bostadsinitiativet, som är en del i Bygg Malmö helt, med syfte att ytterligare öka bostadsbyggandet i Malmö och därmed arbeta mot de mål om en tät, blandad och integrerad stad som ÖP beskriver. Arbetet är också en del i att söka nya metoder inom uppdrag som Malmökommissionen genererat, kring aktivare dialog och samverkan med byggherrar i syfte att öka antalet bostäder som fler kan efterfråga, särskilt barnfamiljer. Under året har Bostadsinitiativet arbetat intensivt med att förankra projektet både internt och externt och har lyft ett flertal projekt i dialog med byggherrar som nu är under pågående. De frågeställningar som är aktuella handlar om p-normer, idéer om det bilfria boendet, tillfälliga bostäder, frågor om detaljplaner för att möjliggöra bostadsprojekt. Bolotsen har verkat som en ingång i staden för helt nya byggherrar som har velat få kontakt med Malmö stad och bolotsen har också varit en väg in för etablerade byggherrar för att underlätta kontakten kring vissa frågeställningar som legat i det ordinarie arbetet eller inom Bostadsinitiativet. Alla dessa åtgärder är en del av bolotsens roll och syftet med Bostadsinitiativet att effektivisera och förenkla kontakter och därmed påskynda de processer som handlar om bostadsbyggandet. Arbetet med att bidra till ökat bostadsbyggande fortsätter. Byggherre eller fastighetsägare med frågeställningar eller idéer kring bostadsprojekt är varmt välkomna att kontakta Malmö stads Bolots, Marléne Engström! Marléne Engström Bolots Planering i Malmö 2015:1 15

16 Grönt är det nya svarta När Bo01 planerades och byggdes var hållbarhetsaspekter långt ifrån självklara i samhället. Miljö betraktades av många som ett särintresse och intresset för de gröna och blå frågorna var inte särskilt utbrett utanför de invigdas krets. Det var ju också något helt nytt att planera för biologisk mångfald i ett bostadsområde mig veterligen gjordes ingenting liknande i hela världen förrän många år senare. Skepsisen var stor både inom och utom Malmö stads organisation. När utvecklingen av Västra Hamnen fortsatte med Flagghusen kom ändå urban biologisk mångfald med som ett av få prioriterade hållbarhetsområden. Det levde vidare i Miljöbyggprogram Syd som tillämpades i Fullriggaren och Kappseglaren. Det långvariga arbetet med urban biologisk mångfald har lett till att erfarenheter och kunskaper inom fältet har byggts upp. Utveckling och återföring av kunskaper och erfarenheter har stärkts genom tilllämpningen av byggherredialoger som gjorts i bland annat de fyra nämnda utvecklingsområdena. Förbättrad hälsa Denna läroprocess, tillsammans med ett ändrat samhällsklimat till förmån för hållbar utveckling, har gjort att acceptansen och intresset för gröna och blå aspekter av stadsutveckling i dag är stora. Många nya byggnader och projekt illustreras med bilder där gröna och blå inslag är iögonenfallande. Det är en glädjande utveckling, eftersom grönskan kan medföra så många positiva effekter, även kallade ekosystemtjänster. Förbättrad hälsa, bättre mikroklimat, minskade dagvattenmängder och bullerdämpning är några exempel. Och med hjälp av grönska kan vackra, trivsamma och attraktiva urbana miljöer skapas. Miljöer som inbjuder till möten och olika aktiviteter som odling, rörelse och lek, och som möjliggör förståelse och kunskap om natur och miljö för barn och vuxna. Malmö stad har i sina övergripande mål tagit fasta på denna kunskap. Den nya översiktsplanen målar upp en vision av den täta och gröna staden och säger att ekosystemtjänster ska värderas, beaktas och stärkas i stadsplanering, underhåll och skötsel så att dess värden och funktioner inte försämras. Miljöprogrammet säger att stadens gröna och blå kvaliteter ska utvecklas och den biologiska mångfalden ska bevaras och öka. Men hur ska vi åstadkomma detta samtidigt som staden ska förtätas? Samarbete med SLU De senaste två åren har ett intensivt samarbete pågått mellan staden och ett antal privata byggherrar, SLU Alnarp och andra organisationer för att hitta metoder för att öka den biologiska mångfalden i den täta staden. Arbetsgrupper med många olika kompetenser ekologer, arkitekter, byggare, landskapsarkitekter, ingenjörer och andra experter har arbetat fram koncept för urbana biotoper. Med biotoper menas här små naturliknande områden. Målet är att biotoperna ska fungera ur en rad olika synvinklar. Framför allt ska de gynna den biologiska mångfalden, men de ska också vara lättskötta, vackra, trygga och hållbara på lång sikt. Ett annat mål har varit att hitta metoder för att göra staden grönare där traditionell markvegetation inte kan anläggas i projektet kallas detta tredimensionell grönska och mobila växtsystem. Resultatet har blivit innovativa produkter, processer och metoder som i de flesta fall har omsatts i verkliga byggprojekt. I förlängningen bidrar de alla till att leverera ekosystemtjänster åt staden. Samarbetet går under projektnamnet BiodiverCity. Ett sätt att få in mycket grönska i stadsrummet på platser där det är olämpligt att plantera träd i marken, är att låta klängväxter klättra på olika strukturer. En arbetsgrupp arbetar med detta som vi kallar tredimensionell grönska. I projektet bygger Malmö kommunala bostadsbolag, MKB, cykelställ där grönskan integreras i konstruktionen. Gatukontoret och Sydväst arkitekter har tagit fram koncept för multifunktionella biotoper i Nordenskiöldsgatan, som dock inte kommer att realiseras inom projekttiden. Gröna tak En annan arbetsgrupp arbetar med gröna tak. Gröna tak innebär i Sverige i de flesta fall en tunn, prefabricerad matta med torktåliga växter, framför allt Sedumarter och mossa. I Malmö finns inslag av gröna tak i de allra flesta nyproduktioner av bostadshus i dag, framför allt tack vare att vi tillämpar grönytefaktor som kräver en viss mängd grönska på tomten. Genombrottet kom under byggandet av Bo01-området för femton år sedan. Takmattorna är tillräckligt lätta för att de flesta tak ska klara vikten och bidrar med många nyttor, de fångar uppemot hälften av allt regnvatten som faller på dem under ett år, de har en bullerdämpande effekt och de är bättre för biologisk mångfald än hårda tak. Men gröna tak som anläggs med tjockare och varierande substrat och andra växter levererar ännu större nyttor, inte minst är de bättre för den biologiska mångfalden. I projektet bygger vi sju olika gröna tak som är unika i Sverige. Dels är det nya sorters takbiotoper som efterliknar strandängar, torrängar, kalkstäpper och ruderatmarker (dvs gamla industri-, hamn- och järnvägsområden). Dels är det tak som byggs upp med hjälp av nya material, till exempel lättviktsmaterial som råghalm och hampa och på tak oprövade material som biokol. Barnen på Bäckens förskola i Tygelsjö hjälper till att plantera de flyttbara fjärils- och strandängsbiotoperna. Gröna fasader Gröna fasader är en given lösning för att förgröna den täta staden. Sveriges lantbruksuniversitet och Peab är huvudansvariga för ett delprojekt där två olika modulsystem för gröna fasader satts upp i Varvsstaden ett där växter planteras i fickor i en väv med pimpsten och kompost och ett där de sitter i mineralull i metallfack. Växterna har suttit uppe i en respektive två vintrar och dessförinnan köldbehandlats i växthus. Försöket har gett många intressanta resultat, framför allt har ett antal växtarter lämpade för gröna fasader i sydsvenskt klimat identifierats något som inte gjorts tidigare. Det skuggiga läget på MKB:s bostadsgård i Västra Hamnen utnyttjas för att få en bra miljö för den skogsbiotop som anläggs där. Hela gården kommer att vara utformad som en skog, där gångvägar och miljöhus ligger insprängda i den gröna helheten. Ett liknande angreppssätt används av gatukontoret i en del av Varvsparken, där en artrik skogsbiotop etableras. 16 Planering i Malmö 2015:1

17 Valet av substrat är en avgörande faktor för att få växter att överleva på lång sikt i utsatta lägen som tak, fasader och odlingskärl. Även när biotoper byggs upp på marken krävs att jordmånen gynnar den vegetation man vill ha på platsen. Diskussionerna har gått heta i arbetsgrupperna om rätt näringsmängd, fuktighetshållande och näringshållande förmåga och användning av det nya supermaterialet biokol. På tak ska substraten även vara lätta. Vi har försökt att ha ett miljötänk vid valet av substrat, undvika ändliga resurser och sådana som kräver långa transporter. Skötsel av biotoperna Skötsel är en annan nyckelfråga för att biotoperna ska kunna överleva på lång sikt. Kunskapen hos både beställare och utförare om hur de ska skötas är liten, eftersom denna typ av vegetationsanläggningar är ny. En arbetsgrupp har jobbat fram en mall för skötselplaner för att underlätta det framtida arbetet med att utveckla biotoperna i önskad riktning. En stor hjälp är att använda bilder för att kommunicera hur det önskade målet med biotopen ser ut på sikt. En annan användbar strategi är att utgå från mål- och behovsstyrd skötsel i stället för regelbunden skötsel av viss karaktär. Har då BiodiverCity lyckats med målet? Vi har kommit en god bit på väg genom att med många På det här biodiversitetstaket vid Augustenborgstorget är förutsättningarna för växter och småkryp bästa tänkbara. Foto Jonatan Malmberg. olika kompetenser arbeta fram koncept som har väldigt goda förutsättningar för att göra den täta staden grönare och gynna den biologiska mångfalden. Efter som projekttiden är kort bara två år kommer vi inte inom projekttiden att hinna följa upp resultatet. Vi hoppas dock på fortsatt finansiering från Vinnova för att både kunna utvärdera det vi byggt under projektet och att tillämpa våra lösningar i större skala. BiodiverCity leds av Malmö stad. Övriga partners är SLU Alnarp, MKB, Skanska, Briggen, Hauschild+Siegel, ByggVesta, Peab, Diligentia, Markkompaniet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sydväst arktitekter, Watreco, Gröna Tak-institutet, Region Skåne och White arkitekter. Vinnova delfinansierar. Läs mer om projektet på biodivercity. Arbetet med urban, biologisk mångfald kan sammanfattas i sex principer: Uppåt 20 växtarter har överlevt vintrarna i detta modulsystem som Peab och SLU Alnarp har satt upp på en vägg i Varvstaden. Foto Ann-Mari Fransson. En öppen dagvattenhantering, som här i Augustenborg, har fördelar som ökad biodiversitet och förhindrande av översvämningar och fuktproblem. Identifiera, skydda och restaurera befintliga områden med höga naturvärden. Restaurera dem och utöka dem. Anlägg buffertzoner (ex golfbanor, stadsodling, naturskolor) kring kärnområden Identifiera och förbättra områden med potential för höga naturvärden Skapa nya gröna högkvalitativa gröna områden i delar av kommunen där sådana saknas. Gör staden däremellan generellt grönare genom naturlika habitat i vägrenar, längs gångoch cykelvägar och på bostadsgårdar, fler träd, gröna tak och väggar, armerat gräs och liknande, i stället för hårdgjorda ytor. Skapa korridorer eller gröna stråk (även om det finns få belägg för att sådana fungerar i praktiken). Dessa behöver definieras från område till område och utifrån vilka arter man vill bevara och gynna. Skötsel som är anpassad för att gynna biologisk mångfald, och som följs upp och ändras efter behov. Källa: Biologisk mångfald i urbana miljöer förutsättningar, fördelar och förvaltning. CEC syntes nr 02. Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet) Annika Kruuse projektledare Planering i Malmö 2015:1 17

18 Arkitekturstaden Malmö engagerar Malmös arkitekturpolitiska program, Arkitekturstaden Malmö, har varit på samråd under hösten och vi har tagit emot många värdefulla och tänkvärda synpunkter, som vi tar med oss i det fortsatta arbetet. Målet är ett arkitekturpolitiskt program som så många som möjligt kan relatera till. Hur uppnår vi det på bästa sätt? Med Arkitekturstaden Malmö har vi som mål att skapa en gemensam och bred förståelse för de många värden vi med arkitektur kan skapa, att tydliggöra de värden vi i Malmö eftersträvar i byggandet och hur vi med gestaltning kan bidra till att uppnå dessa. Vårt mål på resan mot ett hållbart och attraktivt Malmö är att det i varje del av stadsbyggnadsprocessen förs en dialog kring dessa möjligheter. Att det görs medvetna ställningstaganden i varje enskilt fall, utifrån stadens, platsens och projektens unika förutsättningar. Arkitekturstaden Malmö vänder sig mot en bred publik. Till alla som är inblandade i stadsbyggnadsprocessen de som fattar beslut, de som investerar, de som beställer, de som bygger, de som gestaltar och de som använder och konsumerar arkitektur. Genom att sprida kunskap och uppmuntra till dialog om de värden vi kan skapa och hur dessa tar sig till uttryck hoppas vi kunna bidra till ett större engagemang och en bredare diskussion i arkitektur- och gestaltningsfrågor. Samrådsförslaget Kärnan i Arkitekturstaden Malmö är den matris som belyser arkitekturen utifrån tre aspekter: funktion, form och framtid, och lägger fast att vi har möjlighet och ansvar att skapa värden för såväl staden som helhet, närområdet och med själva arkitekturen. I matrisen formuleras nio teser, eller stadens ställningstaganden inom prioriterade frågor, samt nio kritiska frågor, vilka vänder sig till läsaren och uppmanar till egen reflektion. Hur förhåller sig det enskilda projektet till var och en av teserna? Att diskutera arkitektur ur funktionssynpunkt är självklart. All arkitektur byggs av någon anledning, för att det ska användas till något och av någon. Vare sig det handlar om bostäder, skolor, kontor eller en liten kiosk fyller våra byggnader funktionella värden. I Malmö menar vi att det är viktigt att blanda olika funktioner, för att skapa närhet till det mesta, skapa levande miljöer och bidra till en trygg stad. Här finns en utmaning och möjlighet att förtäta staden genom att komplettera med fler funktioner. Ett område som innehåller en blandning av olika funktioner; verksamheter, bostäder och kultur, befolkas av olika människor under olika tider på dygnet året om. I sin gestaltning ska arkitekturen i Malmö utgå från, å ena sidan den lokala platsens karaktär och sammanhang, å andra sidan den mänskliga skalan och våra sinnen. Arkitekturen ska med sin form, sina estetiska och sinnliga värden, visa omsorg om den lilla människan och bidra till att stärka och utveckla Malmös särart. Hur skapar vi en arkitektur som andas mer Malmö än 2014, i ett samhälle som alltmer präglas av globalisering och rationalisering? All arkitektur uttrycker något och det är viktigt att fundera på hur den upplevs av betraktaren och påverkar våra beteenden. 18 Planering i Malmö 2015:1 I Malmö vill vi att man bygger med långsiktighet och tar ansvar för de konsekvenser ett projekt får långt in i framtiden. För att Malmö ska fortsätta vara en förebild inom hållbar stadsutveckling måste vi fortsätta vara modiga. Vi måste ha mod att experimentera och testa oss fram, både med det som byggs och de verktyg och processer som möjliggör byggandet. Allt för att hitta lösningar som möter dagens och framtidens samhälleliga utmaningar. Hur får vi fart på bostadsbyggande? Hur bygger vi prisvärt och för många olika livsstilar? Hur bidrar arkitekturen till att klimatanpassa staden, minska energikonsumtionen och skapa en grönskande stad? Kan vi med arkitektur bidra till att Malmö blir mer jämnlikt? Samrådet Det har varit roligt att vara arbeta med samrådet kring Arkitekturstaden Malmö och att få ta del av det engagemang som finns kring arkitektur- och gestaltningsfrågor i Malmö. Vår utställning har, för att nå så många människor som möjligt, cirkulerat mellan olika platser i Malmö med start på stadsbiblioteket via Form/Design Center och avslutningsvis har den funnits att ta del av i Stadshuset foajé. Under vårt arrangemang på Form/Design Center som lockade ett 70-tal arkitekturintresserade, delade Thomas Hellqvist, arkitekt, lärare och kritiker, med sig av sina tankar om arkitekturens roll på ett inspirerande och stundtals provocerande sätt och vi från Malmö stad, med stadsarkitekt Ingemar Gråhamn i spetsen, talade arkitekturpolitik och om vad vi vill uppnå med Arkitekturstaden Malmö. Vi har använt programmet som diskussionsunderlag för avdelnings- och förvaltningsövergripande aktiviteter och engagerat medarbetare på Malmö stad och privata aktörer i staden i rundturer, workshops, informationsmöten, föreläsningar och runda bords-samtal. På Arkitekturgalan i Stockholm talade arkitekt Khadidja Ouis arkitekturpolitik och att det är i Malmö det händer. På stadsarkitektavdelningen undersöker vi nu hur vi kan arbeta in Arkitekturstaden Malmö i det dagliga arbetet och bygglovsprocessen. Vi har vänt och vridit på de nio teserna och frågorna, använt dem och kommunicerat dem på olika vis i olika forum. Vi har använt dem för att skapa diskussion om vad god arkitektur är inom vår egen organisation och med aktörer på marknaden. Vi har diskuterat vad ett arkitekturpolitiskt program ska göra, vem det riktar sig till och vilka frågor som bör behandlas. Här har samrådet, de många frågor som ställts och synpunkter som inkommit varit oerhört värdefullt för oss som kommer att arbeta vidare med programmet. Tack till alla er som engagerat er hittills! Under våren 2015 kommer samrådsförslaget Arkitekturstaden Malmö, att bearbetas för att ställas ut efter sommaren. Målet är att ha ett i kommunfullmäktige antaget arkitekturpolitiskt program kring årsskiftet 2015/2016. Anna Modin arkitekt När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska den samrådas med Länsstyrelsen, berörda kommuner och regionala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och planering av transportinfrastruktur. Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt, andra myndigheter och sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget ska ges tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge dem som kan bli berörda insyn i arbetet och möjlighet att påverka planens utformning. Samrådet bör därför starta på ett tidigt stadium, när behovet av idéer är som störst och det ännu finns stora möjligheter att påverka. Under samrådet ska kommunen redovisa: förslagets innebörd skälen för förslaget förslagets konsekvenser planeringsunderlag av betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt redovisa Källa Boverket.

19 Grönt och hållbart Malmö Live Under hösten har 247 solcellspaneler monterats på konserthustaket till Malmö Live och på alla andra takytor har det lagts gröna sedumtak. Miljöaspekterna omfattar allt från installation av geoenergianläggning till att montera tornfalksholkar på det gröna taket. Hållbarhet och miljö är viktiga aspekter för Malmö Live Malmös nya konsert-, kongressoch hotellanläggning, som öppnar den 2 maj Målet är att både anläggningen och hela kvarteret ska certifieras enligt det internationella miljösystemet LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) med sikte på den högsta nivån, Platina. Faktorer som materialval, inomhusmiljö, design, effektiva installationer och vattenförbrukning vägs in i bedömningen. Huset byggs också i enlighet med det för Malmö och Lund lokala miljösystemet Miljö byggprogram Syd, med sikte på den högsta nivån Klass A. Vi har ett ansvar mot Malmö och dess invånare att leverera miljövänliga byggnader som sedan kan fungera med så lite miljöpåverkan som möjligt, säger Behar Abdulah, projektutvecklare på Skanska och hållbarhetsansvarig för Malmö Live. Närproducerad energi och biologisk mångfald Som ett led i att hållbarhetsmålen ska uppnås skall anläggningen i princip fungera som ett passivhus och generera sin egen uppvärmning. Den energi som behövs utöver den självgenererade kommer ifrån närproducerad energi som bergvärme och -kyla, solenergi samt grön el från vindkraft. De gröna taken på anläggningen kommer att vara en bidragande faktor i satsningen att binda samman de gröna stråken mellan centrum och Västra Hamnen. På så sätt bidrar det till biologisk mångfald genom att underlätta fåglarnas och insekternas mobilitet och population. Gröna sedumtak tar även upp och fördröjer dagvatten vilket är positivt för kommunens dagvattenledningar. Vi ska även sätta upp pilgrimsfalksholkar på taken, efter rekommendation från Malmös Ornitologer, och vi tror att den sällsynta fågelarten kommer att häcka här, berättar Behar Abdulah. Från parkering till grönt kvarter Miljöarbetet inleddes redan när marken sanerades från föroreningar inför byggstarten. På området har det tidigare varit parkeringsplats och legat industrier och verkstäder, som under årens lopp hade lämnat skadliga ämnen efter sig. När borrningarna startade inför byggandet av geoenergianläggningen kom det upp mycket vatten som innehöll en hel del kalk som finns naturligt i berget. Det vi gjorde var att samtidigt som vi borrade hål för geoenergianläggningen, byggde vi upp en sedi menteringsanläggning för att rena det utpumpade vattnet från kalk, för att sedan återföra det i kanalen. Detta är en av de många åtgärder vi gör för att förbättra miljön. Klimatsmart även inne Nu när byggnaderna är klara går miljötänket vidare invändigt. Även inneklimatet ska vara det bästa för människorna som ska vistas där. För hotellgästerna innebär det till exempel att hotellrummens ventilation styrs av var gästen befinner sig. Först när nyckelkortet sätts i dörren går ventilationen upp på full styrka. Genom att arbeta med visualisering försöker vi göra det lätt för hyresgästerna att bete sig på rätt sätt. Det ska vara lätt att till exempel avläsa hur mycket energi man använder, säger Behar Abdulah. Vi försöker tänka i livscykler i så stor utsträckning som möjligt i projektet. Ibland kan det göra att vår investeringskostnad blir högre för att sedan få en lägre driftskostnad. På så sätt uppnås ännu högre grad av hållbarhet, avslutar Behar Abdulah. Carolin Sjöholm kommunikationsansvarig, Malmö Live Konsert 1. Hissar med regenererande funktion. 2. Lokalt producerade, lågemitterade byggmaterial. Produkter av återvunnet material. 3. Bästa ljus- och luftkvaliteten. Arbetsplatser med dagsljus och utsikt. 4. Behovsstyrd belysning. 5. Visualisering av energianvändning på skärmar eller liknande. 6. Tornfalksholkar, för att gynna sällsynt fågelart. 7. Energisnål LED-belysning i allmänna ytor och i nödutrymningsskyltar. 8. Snålspolande toaletter och blandare. 9. Laddningsstolpar till bilar i garaget. 10. Minst 97,5 % av byggavfallet går till återvinning. 11. Solceller som dimensioneras för att täcka delar av fastighetens behov. 12. Gröna sedumtak för biologisk mångfald och dagvattenfördröjning. 13. Nära tillgång till allmänna kommunikationer. 14. Matavfallskvarn och matavfall som körs till biogasanläggning. 15. Certifieringar: LEED med målnivå Platina, Miljöbyggprogram Syd Klass A samt Builtsmart Projekt. 16. Geoenergianläggning, där vi har möjlighet/kommer att lagra kyla och värme i berget. Planering i Malmö 2015:1 19

20 Niagara / BTA m 2 Byggherre: Malmö högskola Arkitekt: Lundgaard & Tranberg A/S Kv Trollhättan/ BTA m 2 Byggherre: Skanska Nya Hem och Skanska Öresund AB Brf Tenoren / BTA m 2 Byggherre: Skanska Nya Hem Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor Kontorshus Malmö Live / BTA m 2 Byggherre: Skanska Sverige AB Arkitekt: Dorte Mandrup Arkitekter A/S Infrastruktur driver investeringar Brf Sopranen / BTA m 2 Byggherre: Skanska Nya Hem Arkitekt: Tegnestuen Vandkunsten A/S Sedan Citytunneln invigdes i december 2010 har Universitetsholmen och området runt Centralstationen upplevt en enorm byggboom. Mest iögonfallande är såklart Malmö Live, stadens nya sociala och kulturella mötesplats, som invigs till våren. Ännu fler bostäder och lokaler för kontor och utbildning är på gång. Totalt handlar det om ett tillskott på cirka kvadratmeter BTA (bruttototalarea). 20 Planering i Malmö 2015:1

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell

lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell lidingö Lokalfakta Dalénums kontorshotell Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1934 Lediga lokaler: från ca 12 m 2 Tillträdesdatum: Enligt överenskommelse Kontakt: JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret Stadsutveckling efter kulturhuvudstadsåret Förtätning av städer - SKL 2015-06-09 All time high för Umeås besöksnäring All time high för Umeås besöksnäring Under kulturhuvudstadsåret 2014 omsatte besöksnäringen

Läs mer

Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013

Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Dialogmöte Bjärreds centrum 30 september 2013 Klockan 18.30-20.30 i Alfredshällskolans matsal. Cirka 140 deltagare. Anders Nyquist, planeringschef i Lomma kommun, hälsade alla välkomna och inledde kvällens

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektsamordnare UngBo 288 900 UNGA I SVERIGE SAKNAR IDAG BOSTAD VARFÖR ÄR UNGA SÅ UTSATTA PÅ BOSTADSMARKNADEN? Hög arbetslöshet Osäkra

Läs mer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer malmö Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR

SCHEIWILLER SVENSSON ARKITEKTKONTOR Mod i Nod uppmärksammat innovationscentrum invigs pressmeddelande 2014-09-30 Nu invigs Nod, Sveriges nya centrum för digital innovation i Kista, Stockholm. Scheiwiller Svensson Arkitektkontor har på uppdrag

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Framtidens sjukhus Malmö

Framtidens sjukhus Malmö Framtidens sjukhus Malmö ETT universitetssjukhus I Skånes Universitetssjukhus är Skånes största arbetsplats nu ska det dessutom bli ett av Europas modernaste sjukhus. Drygt sex miljarder kronor investeras

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm

Västra Varvsgatan 19. Malmö 1 594 kvm Västra Varvsgatan 19 Malmö 1 594 kvm Välkommen till Diligentia Västra Varvsgatan 19 På Västra Varvsgatan 19 kan vi erbjuda en kontorslokal på 1594 kvadratmeter. Yta Våning 1 594 kvm plan 3 Husets karaktär

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 894 kvm Antal arbetsplatser 50-75 Yteffektivt, ljust

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012

BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 BIDRAG DELTÄVLING HUSIE Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 NYbyggnad 1. Jag Älskar kollektiv sid. 4 2. Hohögsparken hela malmös vardagsrum sid. 9 3. Legoheter sid. 14 4. Bikupan.

Läs mer

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd

VATTHAGEN 1:103 2014 09 29 Underlag för plansamråd Vy 1 från Stockholmsvägen NY IDENTITET Konturs förslag till ny bebyggelse vid glädjens trafikplats bygger på att tillföra en mix och mångfald i såväl programinnehåll som arkitektoniskt gestaltning och

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd

Brf lomma läge Bofakta 6,2. takhöjd Brf lomma läge Bofakta 6,2 takhöjd Lägenheter Etapp 2 Fladängskolan Bilden är en illustration. Avvik Välkommen till Lomma Läge Höje å Som alltid när vi utvecklar bostäder, väljer vi ut de bästa adresserna

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

De nya kvarteren i Råsunda

De nya kvarteren i Råsunda De nya kvarteren i Råsunda Här är Råsundasom allra mest Råsunda Mitt i hjärtat av Solna Historia Tidigare fotbollsstadion invigd 1937. I oktober 2012 flyttade Svenska Fotbollsförbundet och AIK till en

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

lidingö Lokalfakta Dalénum

lidingö Lokalfakta Dalénum lidingö Lokalfakta Dalénum Fastighetsbeteckning: Aga 1 Agavägen, Lidingö Byggnadsår: 1912-1970 Lediga lokaler: ca 100 m 2 till 8 500 m 2 Tillträdesdatum: Kontakter: Enligt överenskommelse JM AB, Fastighetsutveckling

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10

Norrlandsgatan 20, Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 , Stockholm Kvarteret Vildmannen 10 Lokalisering Med sin placering mellan Stureplan, Norrmalmstorg och Hamngatan ligger kvarteret Vildmannen 10 mitt i händelsernas centrum. De omgivande kvarteren eller

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Linköpings identitet. Medborgardialog 2012-04-10

Linköpings identitet. Medborgardialog 2012-04-10 Linköpings identitet Medborgardialog 2012-04-10 Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna

Läs mer

Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden

Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden REGION SKÅNE Utvecklingsplaner inom Region Skåne Forum konferens 6 maj 2015 Tema: Fastighetsutvecklingsplaner så planeras morgodagsens sjukhusområden Ingela.anderssonlyberg@skane.se Mobil: 0768-871911

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 800 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 800 kvm Antal arbetsplatser 45 62 Yteffektivt, ljust

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm

Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm YIMBY Yes in my Backyard. 2009-11-04 Diarienummer: 2007-36100 2009:22 Yttrande om Tobaksmonopolet 4, Södermalm - Inledning Nätverket YIMBY ser mycket positivt på en förtätning i kvarteret Tobaksmonopolet.

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

SKAPAR DEN RÄTTA KÄNSLAN

SKAPAR DEN RÄTTA KÄNSLAN SKAPAR DEN RÄTTA KÄNSLAN Det första intrycket det avgörande ögonblicket Alla får inte en andra chans. Nyckeln till lyckade affärer när bostaden säljs är att förmå visa den från sin allra bästa sida. Det

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap

Vatten. Natur. Bad. Kultur. Friluftsliv. Båtliv. Turism. Gemenskap Vatten Bad Kultur Turism Gemenskap Friluftsliv Båtliv Natur Vänersborgs identiteter idag Bilder och ord valda av hundratalet deltagare vid dialogträ en på Folkets Hus 2 oktober 2014. Storleken varierar

Läs mer

Bjud in till. inspiration

Bjud in till. inspiration Bjud in till inspiration Vi älskar möten! Ja, vi älskar faktiskt alla sorts möten. Speciellt den sköna stämning som sprids och den kreativitet som uppstår när människor samlas utanför vardagens väggar.

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11

Koncept Arkitektur och Energi. Göteborg 2015, 17-18/11 Koncept Arkitektur och Energi Göteborg 2015, 17-18/11 Bakgrund till idén Skapa en integrerad mötesplats, ett öppet forum mellan arkitekter och teknikleverantörer, Arkitektens summit & expo, ett möte i

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Därför. skapas Nya Karolinska Solna

Därför. skapas Nya Karolinska Solna Därför skapas Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt genom tiderna. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas med beräknad invigning 2015/2016.

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Kontor, kunskap och kommunikationer. Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm

Kontor, kunskap och kommunikationer. Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm Kontor, kunskap och kommunikationer Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm Framtidens arbetspla Stockholms bästa läge Till Stockholm city är det 12 km, till Arlanda kommer

Läs mer