DNR 2006/370. Mobil kommunikation och Abonnentväxlar

Transkript

1 DNR 2006/370 Mobil kommunikation och Abonnentväxlar

2 Förstudie 1 (26) Sammanfattning 3 2 Inledning Bakgrund 3 3 Metod och genomförande Syfte och mål Metod 4 4 Föregående upphandling Genomförande Mobil kommunikation Nuvarande ramavtal Försäljningen på ramavtalen Abonnentväxlar Nuvarande ramavtal Försäljningen på ramavtalen Informationsspridning av ramavtalen 8 5 Marknadsutveckling Mobil kommunikation Myndigheternas behov och erfarenheter Marknadsaktörer Abonnentväxlar Myndigheternas behov och erfarenheter Marknadsaktörer 12 6 Utvecklingen inom ramavtalsområdena Mobil kommunikation Abonnentväxlar 14 7 Angränsande ramavtalsområden 15 8 Nya direktiv och förordningar Ramavtal och avrop Leverantörskrav Förordningen om antidiskriminering 17 9 Användbarhet Miljökrav EU-direktiv, föreskrifter och standarder Strålning IT och telekom som verktyg för minskad miljöbelastning Säkerhet Slutsats 22

3 Förstudie 2 (26) 12.1 Mobil kommunikation Abonnentväxlar Slutligen 23

4 Förstudie 3 (26) 1 Sammanfattning I förstudien föreslås följande Att ramavtalen för Mobil kommunikation och Abonnentväxlar förlängs med 12 månader t.o.m Att Verva genomför en översyn av ramavtalsområdena: o Kommunikation som tjänst o Abonnentväxlar o Nätverk o Fasta operatörstjänster och transmission o Mobil kommunikation o Servrar, lagring o tjänster o PC Stationärt o Bärbart o 24-timmarstjänster o Infratjänster 2 Inledning 2.1 Bakgrund Verva är central förvaltningsmyndighet för utvecklingen av en sammanhållen förvaltning. Verket ska, liksom Ekonomistyrningsverket och Statskontoret, bistå regeringen med det underlag regeringen behöver för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig statsförvaltning. Verva ska främja utvecklingsarbetet i statsförvaltningen och användningen av informationsteknik i offentlig förvaltning samt bistå regeringen med att följa upp förvaltningspolitiken. Verket ska även verka för samverkan mellan statliga myndigheter, mellan stat och kommun och mellan myndigheter och näringsliv. Det står vidare i instruktionen att Verva ska svara för samordnad upphandling för offentlig förvaltning inom området informationsteknik (IT), verka för bästa möjliga villkor för anskaffning och användning av IT inom offentlig förvaltning och se till att den offentliga förvaltningen använder gemensamma funktioner och lösningar samt beakta intresset av innovationer och teknikneutrala lösningar. Detta sker idag genom att Verva genomför upphandlingar och tecknar ramavtal inom olika IT-områden för att förenkla offentlig sektors anskaffning av funktioner, tjänster och produkter.

5 Förstudie 4 (26) Ramavtal finns idag inom områdena Mobil kommunikation 2005 och Abonnentväxlar Avtalen upphör med en möjlighet till förlängning i upp till två år. 3 Metod och genomförande 3.1 Syfte och mål Syftet med förstudien är att samla information och kunskap om pågående utveckling inom områdena samt vilka behov som offentlig sektor har. Förstudien ska även belysa förutsättningarna för en upphandling inom de två ramavtalsområdena och ange inriktning samt omfattning. Målet är att arbeta fram ett underlag som ger stöd och rekommendationer inför ett kommande beslut om huruvida upphandling ska genomföras. 3.2 Metod Underlag till förstudien är genomförda intervjuer med representanter för statliga myndigheter, kommuner och landsting. Information har även erhållits från nuvarande ramavtalsleverantörer och inom området mobil kommunikation har även ett antal återförsäljare medverkat. Dessutom har ett antal uppslag, publikationer, webbsidor m.m. studerats och analyserats. En referensgrupp med deltagare från myndigheter och kommuner har följt förstudien. Förstudien är genomförd av Verva med stöd av Retea AB. 4 Föregående upphandling 4.1 Genomförande Statskontoret genomförde under 2005 fem parallella samtidiga upphandlingar inom telekommunikationsområdet för följande: Kommunikation som tjänst (ramavtal t.o.m ) Kommunikationsutrustning med tillhörande tjänster 1 (ramavtal t.o.m ) Fasta operatörstjänster och transmission (ramavtal t.o.m ) Mobil kommunikation (ramavtal t.o.m ) 24-timmarstjänster (ramavtal t.o.m ) 1 Här beskriven som abonnentväxlar

6 Förstudie 5 (26) Upphandlingarna genomfördes enligt den rekommendation som förelåg i förstudien Tjänster och funktioner för telefoni och datakommunikation Inriktningen på upphandlingarna var funktionalitet, pris, kvalitet och leveransförmåga. Vilka tekniska lösningar som förslagen baserades på var av mindre vikt. Fyra av upphandlingarna genomfördes såsom förhandlad upphandling och abonnentväxelupphandling som selektiv. Denna förstudie avser ramavtalsområdena Mobil kommunikation 2005 och Abonnentväxlar med tjänster Mobil kommunikation Nuvarande ramavtal Ramavtal finns med Tele2 AB, Telenor AB och TeliaSonera AB. Avtalen är giltiga till med en möjlighet till förlängning upp till två år. I ramavtalen ingår ett mobilt basabonnemang som man kan koppla olika tilläggsfunktioner till. Basabonnemanget är osubventionerat utan bindningstid. I abonnemanget ingår följande: Nummerpresentation Parkering av samtal Pendling mellan samtal Vidarekoppling Spärr mot betalsamtal Skydd mot nummerpresentation Konferenssamtal Röstbrevlåda SMS Ett stort antal tilläggsfunktioner kan avropas. Exempel på sådana funktioner är följande: MMS Åtkomst till Internet E-post Positionering Trygghetslarm Två separata fakturor

7 Förstudie 6 (26) Mobiltelefoner och tillbehör kan avropas från leverantörernas återförsäljare. Det finns ingen koppling mellan köp av mobiltelefoner och att teckna abonnemang. Man kan därmed inte avropa några subventionerade mobiltelefoner på ramavtalen. I ramavtalet ingår även funktionsrelaterade konsulttjänster för integration av mobila abonnemang och funktioner, mot fast telefoni och mot t.ex. myndighetens e-postsystem. Det går inte att avropa konsulttjänster utan att köpa funktioner Försäljningen på ramavtalen Försäljningen uppgår till 157 Mkr kronor för de fyra första kvartalen. Av försäljningsstatistiken framgår att det är statliga myndigheter som oftast använder ramavtalen och att TeliaSonera AB är den dominerande leverantören. Se tabell 1. Tabell Staten Landsting Kommuner Telenor TeliaSonera Tele2 4.3 Abonnentväxlar Nuvarande ramavtal Detta ramavtalsområde omfattar produkter och tjänster för att realisera en lösning för talkommunikation d.v.s. olika fabrikat av abonnentväxlar, stödsystem samt kontaktcentersystem inklusive bemanningsplaneringssystem. I ramavtalet finns såväl utrustning som baseras på traditionell teknik som IP. Tjänster som ingår är funktionsrelaterade konsulttjänster för utbildning, installation, migration, uppgradering av befintlig utrustning, lösningsdesign, uppföljning, utveckling, systemadministration och trafikmätning. Andra konsulttjänster som ingår i leverantörens utbud kan inte avropas. Det går heller inte att enbart avropa konsulttjänster utan att köpa produkter.

8 Förstudie 7 (26) För att säkerställa att myndigheten får tillgänglighet till funktionen så ingår i grundkonceptet service på plats och reservdelar. Det finns även möjlighet att välja mellan olika tillgänglighetsnivåer. Ramavtal finns med Cygate AB, Nec Philips Unified Solutions AB, TDC Dotcom AB och TeliaSonera AB. Avtalen är giltiga till med en möjlig förlängning upp till två år Försäljningen på ramavtalen Försäljningen uppgår till 183 Mkr för de fyra första kvartalen av ramavtalets giltighetstid. Försäljningen mellan leverantörerna är mycket ojämn. Se tabell 2. En förklaring till detta är att nyförsäljning är mycket marginell, huvudförsäljningen är på service och underhåll (80 %). En växel ersätts inte med ny, utan man uppgraderar den och har service och underhållsavtal. Tabell 2 Total försäljning Cygate TDC Dotcom Philips TeliaSonera Av försäljningsstatistiken framgår att det är övervägande statliga myndigheter som använder ramavtalen. Se tabell 3.

9 Förstudie 8 (26) Tabell Staten Landsting Kommuner Cygate TDC Dotcom Philips TeliaSonera 4.4 Informationsspridning av ramavtalen Två seminarieserier för användare genomfördes efter upphandlingen, i Norrköping och Stockholm. Leverantörerna medverkade med miniutställningar. Seminarierna uppskattades både av användare och leverantörer. En vägledning och checklistor utformades för att underlätta avrop och finns presenterad på och Både leverantörer och myndigheter har synpunkter och förslag till förbättrad informationsspridning av ramavtalen. Ett förslag är att det ska finnas möjlighet att elektroniskt göra avropsförfrågan efter en av Verva framtagen mall. Rent generellt så efterfrågas det mallar och enkla beskrivningar som ska underlätta i avropsprocessen. 5 Marknadsutveckling 5.1 Mobil kommunikation Myndigheternas behov och erfarenheter Utvecklingen mot ökad mobilitet hos myndigheterna fortsätter och har under de senaste åren accelererat. Fler och fler myndigheter övergår delvis och i vissa fall helt till mobila lösningar för telefonin. Drivkraften bakom detta är att skapa en medarbetare ett abonnemang ett telefonnummer vilket ökar tillgängligheten och ger rationaliseringseffekter. De sjunkande priserna bedöms i stor grad ha bidragit till att några myndigheter tagit detta steg och myndigheterna bedömer att ytterligare prissänkningar skulle ge ett genomslag för mobila lösningar.

10 Förstudie 9 (26) Genom att den fasta telefonin ersätts med mobiltelefoni ökar kraven på att få en garanterad tillgänglighet. Traditionellt ställs mycket höga krav på tillgänglighet och driftsäkerhet på fast telefoni och myndigheternas krav på den mobila telefonin är inte mindre. I dagsläget kan dock inte leverantörerna lämna sådana garantier. Det är en stor utmaning för framtiden att uppnå en tillgänglighet som kan garanteras av leverantören och vara tillräcklig för myndigheterna. Mobila lösningar för telefonin ställer också krav på täckning, kapacitet och uthållighet. I många fall krävs förstärkning av inomhustäckning och kapacitet. Myndigheterna efterfrågar tydliga villkor för hur sådana inomhuslösningar ska implementeras och kostnadsfördelas mellan myndigheten och leverantören. En annan effekt av att den fasta telefonin successivt ersätts med mobiltelefoni är att myndigheternas interna trafik mellan sina fasta och mobila användare ökar kraftigt. Kostnaden för denna interna trafik blir då en allt större kostnadspost. Framförallt gäller detta om olika operatörer används för fast respektive mobil telefoni, eftersom operatörerna erbjuder betydligt lägre priser för trafik mellan sitt eget fasta och mobila nät än till konkurrenterna. För att få ett genomslag för mobila lösningar anser många myndigheter att avrop av såväl fasta som mobila operatörstjänster bör kunna göras från samma ramavtalsområde. Det skulle även förenkla avropsprocessen med ett gemensamt ramavtalsområde. Den mobila taltrafiken ökar ständigt. Tack vare ständigt sjunkande priser för samtalstrafik har det varit möjligt för myndigheterna att klara kostnadsutvecklingen för mobiltelefonin. Leverantörerna erbjuder i vissa fall abonnemang där en del av trafiken ingår till en fast avgift. Många myndigheter ser ett behov av att öka förutsägbarheten genom att få fast pris för trafiken. Myndigheterna efterfrågar i detta fall abonnemang där i princip all trafik ingår till det avtalade priset. Det trafikslag som svarar för en allt större andel av myndigheternas kostnader för mobiltelefoni är samtal som rings och tas emot utomlands. Prisnivån för dessa samtal är ofta både 10 och 20 gånger högre än för samtal ringda i Sverige. Myndigheterna anser att kostnaderna är alldeles för höga och efterfrågar en dialog med operatörerna för att få tillstånd sänkning av taxorna. Detta förhållande är inte enbart ett svenskt fenomen, EU-kommissionen har uppmärksammat problemet och åtgärder som kan sänka taxorna är förhoppningsvis att vänta. 2 2 Enligt EU-kommissionären Viviane Reding

11 Förstudie 10 (26) Mobil datatrafik är under stark utveckling hos myndigheterna. I första hand används denna för e-posthantering. Myndigheterna efterfrågar enklare modeller för betalning av datatrafik och anser att det inte borde vara någon skillnad på hur samtalstrafik och datatrafik hanteras. I dag är olika former av lägre prissättning för datatrafik kopplat till förhandsbetalda potter knutna till enskilda abonnemang. Myndigheterna efterfrågar mer att leverantörerna ser till den totala volymen datatrafik inom myndigheten och ger myndigheten en gemensam pott för alla abonnemang. Många myndigheter efterfrågar SMS-tjänster av olika slag. En starkt bidragande orsak till att denna typ av tjänst inte har fått större genomslag är att priset för SMS fortfarande är alldeles för högt i förhållande till den verksamhetsnytta som kan påvisas. Flertalet myndigheter påtalar vikten av enklare och effektivare fakturahantering. Anskaffning av mobila terminaler och tillbehör sker i vissa fall på ramavtalet för Mobil kommunikation och i andra fall gör myndigheterna egna upphandlingar. Myndigheterna ser inte att det är naturligt att koppla samman inköp av mobiltelefoner och med ramavtal för mobila abonnemang och tjänster. Myndigheterna anser att mobiltelefoner kan betraktas som andra IT-relaterade produkter såsom PC. Priserna på mobiltelefoner varierar kraftigt över tid vilket innebär att det är svårt att hålla prislistor i ramavtalet uppdaterade. Myndigheterna anser att mobiltelefoner och tillbehör mycket väl kan separeras från ramavtalet för mobil kommunikation. Myndigheterna anser att de produkter och tjänster som ingår i det nu gällande ramavtalet väl täcker det behov man har under ytterligare något år Marknadsaktörer Inom området mobil kommunikation är det alltjämt TeliaSonera AB som dominerar marknaden (se sidan 6). Under ramavtalsperioden har Vodafone Sverige AB köpts upp och ingår numera i Telenorkoncernen. En annan förändring är att Tele2 AB köpt in sig i Spring Mobil AB. Utöver dessa finns ett antal mindre aktörer, varav operatören 3 är den största med ett stort antal privatkunder. Det har inte tillkommit någon ny aktör sedan den senaste ramavtalsupphandlingen genomfördes 2005.

12 Förstudie 11 (26) 5.2 Abonnentväxlar Myndigheternas behov och erfarenheter Myndigheterna ser att de investeringar som gjordes i abonnentväxel för 10 år sedan, i vissa fall ännu längre tillbaka, fortfarande i många fall är den huvudsakliga basen i myndighetens telefoniplattform. Ytterst få myndigheter har under den senaste 10-årsperioden valt att helt byta abonnentväxel. Abonnentväxeln har istället under årens lopp uppgraderats och kompletterats med stödsystem för t.ex. köhantering och röstbrevlåda. Historiskt har därför behovet av kompletterande produkter och uppgraderingar till de abonnentväxlar som myndigheten äger, i huvudsak Ericsson MD110 och Nortel Meridian, men även i viss mån andra växelfabrikat, varit stort. Av de myndigheter som valt att avropa från ramavtalen har så gott som samtliga ett serviceavtal med någon av ramavtalsleverantörerna. En bedömning från såväl myndigheterna som leverantörerna är att cirka 80 % av omsättningen på ramavtalet (se sidan 8) härrör sig till köp av tjänster i form av service och underhåll. Myndigheterna ser nu att utvecklingen av abonnentväxelprodukterna går mot att vara mer renodlade kommunikationsservrar i ett generellt IP-baserat kommunikationsnät. Några myndigheter har redan övergått till helt eller delvis IP-baserade abonnentväxelplattformar. Allt fler myndigheter överväger att göra detta. Myndigheterna ser i ovanstående perspektiv att de produkter som finns inom ramen för ramavtalen i vissa fall även återfinns på ramavtalen för Nätverk 2005 som löper till I en avropssituation skapar de dubbla ramavtalen osäkerhet hos såväl myndigheten som leverantörerna. Myndigheterna ser här ett behov av att kunna avropa kommunikationsutrustning, oavsett om den används för tal, video eller data, från en och samma leverantör. I och med utvecklingen mot en mer IP-baserad telefoni, men även mobilitet som beskrivits tidigare i denna förstudie, skapas ett flertal gränssnitt mellan abonnentväxeln och angränsande tekniker och leverantörer. Myndigheterna ser därför ett behov av serviceavtal som även omfattar ett gränssnittsansvar. De senaste åren har många myndigheter valt att köpa telefoni som tjänst istället för att äga en abonnentväxel. Avrop sker här mot Vervas ramavtal för Kommunikation som tjänst Trots denna övergång är det fortfarande en lägre omsättning på ramavtalen för kommunikation som tjänst, jämfört ramavtalen för abonnentväxlar. Det antyder att behovet av ramavtal för köp av produkter och framförallt service och underhåll samt uppgraderingar fortfarande är tydligt.

13 Förstudie 12 (26) Marknadsaktörer Sedan ramavtalen tecknades för drygt ett år sedan har två leverantörer, Internordia och Dotcom gått samman under namnet TDC Dotcom. Ytterligare en leverantör, Bravida, har köpts upp av en ramavtalsleverantör på Nätverk 2005, Cygate AB. Så sent som den 16 november aviserades att Cygate i sin tur kommer att förvärvas av TeliaSonera. Det som återspeglas inom ramen för ramavtalen kan även sägas vara en generell trend på marknaden. Antalet aktörer blir färre inom marknadsområdet för traditionella abonnentväxlar. Ser vi däremot till utvecklingen mot en mer nätverksbaserad telefoni där leverantörer inom nätverksprodukter i allt större utsträckning även levererar telefoniplattformar, ökar antalet aktörer. Exempelvis kan Ementor Sverige AB och Fiberdata AB m.fl. leverera telefoniplattformar. Redan innan monopolet avskaffades i Sverige tillhandahöll dåvarande Televerket abonnentväxelprodukter från i huvudsak två tillverkare, Ericsson och Nortel. I och med att monopolet avskaffades introducerades ett flertal nya tillverkare, där bl.a. Philips och Alcatel etablerades på den svenska marknaden. I motsats till turbulensen bland leverantörerna, är aktörerna bland tillverkarna mycket stabila. De traditionella tillverkarna anpassar sitt produktutbud mot en mer IP-baserad efterfrågan samtidigt som för området nya tillverkare tillkommer kontinuerligt på den svenska marknaden, t.ex. Cisco, Avaya, Asterix och Sipgear. Inom området är det även troligt att Microsoft med t.ex. Live Communication Server och Office Communicator, kommer att ha en mer tongivande roll i framtiden i och med att abonnentväxeln utvecklas mot att vara en applikation i ett generellt IP-nätverk. 6 Utvecklingen inom ramavtalsområdena 6.1 Mobil kommunikation Mobil kommunikation har de senaste åren varit starkt i fokus. Operatörerna bygger kontinuerligt ut och förstärker sina nät. Fokus har varit på 3Gutbyggnaden men även operatörerna med GSM-nät förstärker sina nät vilket leder till såväl bättre täckning som ökad överföringskapacitet i GSM-nätet. GSM-operatörerna använder olika lösningar för att åstadkomma ökad bandbredd. Även utbyggnad av ett digitalt 450-nät pågår för att ersätta det analoga NMT450 nät som upphör Publika w-lan är också under kraftig utbyggnad. Tidigare var det främst TeliaSonera som via sin Homerun-tjänst erbjöd tillgång till Internet via så kallade Hot spots på flygplatser och andra publika platser där mycket folk befinner sig. Idag håller fler aktörer på att bygga ut sådana lösningar.

14 Förstudie 13 (26) Sammantaget innebär detta att trådlös täckning och kapacitet ständigt förbättras. Olika tekniska lösningar innebär att mobiltelefonerna måste kunna hantera så många av dessa som möjligt för att användare ska få tillgång till den totala täckningen och utnyttja den bandbredd som erbjuds där man befinner sig. 3G har också fått ett genomslag på mobiltelefonsidan. Fler och fler som köper nya mobiltelefoner investerar i en 3G-telefon. 3G har således slagit igenom både på nät- och mobiltelefonsidan, dock har det inte skett någon större tjänsteutveckling som en följd av detta. Utbudet av tjänster för företagsmarknaden är mycket begränsat. De tjänster som det fanns tillgång till vid förra ramavtalsupphandlingen finns fortfarande kvar och börjar mer och mer användas, men utbudet av nya tjänster lyser med sin frånvaro. I de intervjuer som skett med operatörerna inom ramen för denna förstudie bekräftas denna bild och några nya revolutionerande tjänster är inte att vänta i en nära framtid. En viss utveckling har skett vad gäller paketering av de mobila tjänsterna. Det har blivit vanligare att leverantörerna erbjuder abonnemang där nyttjande i form av tal- och datatrafik ingår i avgiften. Marknaden går i den riktning som myndigheterna efterfrågar, även om det är en bit kvar till att uppnå ett riktigt fastpris. De administrativa tjänsterna för mobil kommunikation utvecklas. Leverantörernas webbplatser har blivit mer sofistikerade vilket innebär att myndigheterna kan få information och utföra administration på ett enklare och snabbare sätt än tidigare. Detta i kombination med en tydligare fastprissättning bedöms leda till att myndigheterna kan öka den interna kontrollen över mobilkommunikationen. Mobiltelefoner utvecklas och gränsen mellan vad som är en mobiltelefon, en smartphone och en bärbar PC håller successivt på att luckras upp. En utveckling mot att användaren har tillgång till olika typer av mobila tjänster beroende på vilken mobiltelefon som för tillfället används bedöms som trolig. Utvecklingen inom området mobil kommunikation ger tillgång till alltmer specifik information i mobiltelefonen. Det är allt från telefonlistor till att man med program i mobiltelefonen får access till olika verksamhetssystem. Utvecklingen går mot att det kommer att ställas stora krav på säkerhet i syfte att kunna spärra eller förstöra informationen i de fall mobiltelefonen tappas, stjäls eller på annat sätt kommer i orätta händer.

15 Förstudie 14 (26) 6.2 Abonnentväxlar Abonnentväxlarna har de senaste åren utvecklats från att tekniskt vara centralt uppbyggda system med kretskopplad teknik till en applikation i distribuerade serverbaserade system i generella IP-nätverk. Hittillsvarande utveckling har medfört stora förväntningar från kunderna på bl.a. öppna gränssnitt, lägre kostnader, nya funktioner och förenklad administration. Till viss del har förväntningarna infriats även om mycket av problemen med proprietär teknik kvarstår och antalet nya funktioner hittills inte varit så stort. Kostnaderna för ett IP-baserat system har jämfört med gammal teknik inte heller entydigt varit en drivkraft för att ersätta telefoniplattformen. Säkerhet har i och med övergången till en mer IP-baserad telefoni blivit ett för telefoni delvis nytt problemområde med risker för t.ex. virus och avlyssning. De stora fördelarna med IP-baserade abonnentväxlar har framförallt varit en möjlig effektivisering av administration med gemensamma kataloger och i samband med flyttar och omkonfigureringar. Fördelar finns även i ett gemensamt nyttjande av kommunikationsnät LAN/WAN för telefoni och datakommunikation. Abonnentväxeln är idag i många avseenden en applikation och en nätverksprodukt och de nya system som lanseras bygger i grunden på nätverksteknik i form av routrar och switchar som kompletteras med serverbaserade telefoniapplikationer. Det är på sikt ingen tvekan om att den kretskopplade tekniken kommer att ersättas av paketförmedlad teknik. Den tekniska livslängden för de gamla redan installerade systemen är dock lång och drivkrafterna för ett teknikbyte hittills delvis vaga varför det troligtvis kommer att dröja ytterligare ett antal år innan dessa är generellt ersatta av IP-teknik. Förutom utvecklingen av IP som en teknik för telefoni, har utvecklingen varit stark inom mobilitet och mobila anknytningar i en abonnentväxel. Kostnadsnivån för dessa lösningar har dock avhållit många från att gå över till mobila anknytningar istället för fasta. Mobil anknytning ger fördelar i flexibilitet och tillgänglighet oberoende av rum, men innebär samtidigt vissa begränsningar i funktionalitet och säkerhet. Många av de anknytningsinnehavare som har fast anknytning på arbetsplatsen har även en mobiltelefon och en stor andel av samtalen hanteras via denna. En bedömning är därför att flertalet användare inom ett par år kommer att kommunicera enbart via mobiltelefonen. En lägre prissättning av de mobila anknytningarna skulle dessutom omedelbart medföra en kraftig ökning av mobila anknytningar på bekostnad av fasta.

16 Förstudie 15 (26) På sikt kommer tal otvivelaktigt att vara en del av en generell elektronisk kommunikation, där även andra realtidsmedia, t.ex. video, kommer att hanteras tillsammans med bl.a. e-post och chatt. Oavsett vilken elektronisk kommunikation som hanteras, kommer denna att kunna termineras av såväl fasta stationära användare som av mobila användare. 7 Angränsande ramavtalsområden Ramavtalsområden som angränsar till ramavtalen för Mobilkommunikation och Abonnentväxlar är: Nätverk 24-timmarstjänster Kommunikation som tjänst Servrar, lagring o tjänster PC Stationärt o Bärbart Fasta operatörstjänster och transmission I ramavtalen för Nätverk ingår som tidigare nämnts och som myndigheterna påpekar, nätverksprodukter som idag är en förutsättning för en väl fungerande telefoniplattform baserad på IP-teknik. Ramavtal är tecknat med ett antal leverantörer som är kapabla att leverera telefoniplattformar och t.ex. Cygate AB har ramavtal för såväl Nätverk som Abonnentväxlar. Ramavtalen för Nätverk innehåller dock endast bärare av IP-telefoni, d.v.s. inte stödsystem i form av hänvisningssystem, röstbrevlådor m.m. I ramavtalen för 24-timmarstjänster ingår delvis det som i ramavtalet för Abonnentväxlar är att kategorisera som kontaktcenterprodukter. Ramavtalen är dock betydligt mer omfattande avseende sådana produkter och tjänster än ramavtalen för Abonnentväxlar. Några av leverantörerna har ramavtal med samma produkter inom båda ramavtalsområdena. I ramavtalen för Kommunikation som tjänst kan myndigheten avropa samma funktionalitet som erbjuds i de produkter som kan avropas från ramavtalen för Abonnentväxlar. Dessutom kan myndigheten avropa mobila anknytningar som även kan avropas från ramavtalen för Mobil kommunikation. Ramavtalen för Kommunikation som tjänst är i funktionalitet så gott som helt överlappande dessa ramavtal. Att avropa Kommunikation som tjänst innebär dock ett helt annat sätt att köpa telefoni. Myndigheten avropar funktioner till ett fastställt SLA under avtalstiden och äger ingen utrustning. Myndigheten betalar enbart för de funktioner som används. Leverantören äger all utrustning och har ett totalansvar för leveransen. Funktionerna levereras med en flexibilitet i volym. Ramavtalen kan därmed inte anses vara överlappande i sak.

17 Förstudie 16 (26) Ramavtalen för Servrar och lagring är ett område som angränsar till Abonnentväxlar. Abonnentväxlar baserade på IP-teknik och stödsystem levereras idag som applikationer eller färdigförpackade telefoniservrar. I ramavtalen för PC Stationärt och Bärbart kan vissa produkter användas som telefon. Ramavtalen för Fasta operatörstjänster och transmission innehåller mobila accesser till IP-nät, samt trafik till och från det mobila nätet och angränsar därför till Mobil kommunikation. Det tre ramavtalsleverantörerna för Mobil kommunikation har alla ramavtal även för Fasta operatörstjänster och transmission, varför det även ur ett marknads- och konkurrensperspektiv inte kan anses nödvändigt att separera dessa områden i framtiden. 24 mån mån mån mån mån mån mån mån Kommunikation som tjänst Nätverk Kommunikationsutrustning för tal Fasta operatörstjänster och transmission Mobil kommunikation PC stationär och bärbar 24-timmarstjänster Infratjänster Bilden ovan åskådliggör hur de olika ramavtalsområdena, exkl. Servrar, löper i tiden. Det finns som framgår ovan all anledning att se över nuvarande indelning inför kommande upphandlingar och därför inledningsvis förlänga de avtal som nu går ut till tidpunkt för andra avtalsslut. Ett framtida scenario kan då se ut enligt bilden nedan mån mån mån mån Kommunikation som tjänst Nätverk Kommunikationsutrustning för tal Fasta operatörstjänster och transmission Mobil kommunikation PC stationär och bärbar 24-timmarstjänster Infratjänster Tjänst Produkt Fasta och mobila operatörstjänster för tal och data Framtida ramavtalsområden Mobiltelefoner, PC, m.m. Verksamhet

18 Förstudie 17 (26) 8 Nya direktiv och förordningar Införandet av EG-direktiven i den svenska lagstiftningen har blivit försenad och ny tidpunkt beräknas till andra kvartalet av De upphandlande enheterna följer redan de obligatoriska delarna i direktivet. Upphandlingsutredningen föreslår bland annat i sitt slutbetänkande att det ska införas en regel som innebär att upphandlande myndigheter/enheter bör ställa miljökrav och sociala krav vid upphandling. Ett annat förslag är att införa fasta värden för direktupphandling. Värdena bestäms som en viss andel av aktuella tröskelvärden. De frivilliga delarna som avser nya upphandlingsförfaranden föreslås införas i svensk lag. 8.1 Ramavtal och avrop Även ramavtal hör till de frivilliga delarna, men Verva använder sig redan nu av ramavtal och ramavtal kommer med största sannolikhet regleras i den svenska lagstiftningen. För avrop från parallella ramavtal där alla villkor inte är fastställda föreskrivs i direktivet att man använder sig av en andra konkurrensutsättning av ramavtalen. Den andra konkurrensutsättningen sker på basis av samma kriterier (eller mer specificerade) som använts i själva upphandlingen alternativt andra villkor som meddelats i förfrågningsunderlaget. Möjligheten finns att på Vervas ramavtal göra en s.k. andra konkurrensutsättning av ramavtalen, eftersom avtalen är utformade med så kallade högstpriser och kunderna har möjlighet att få volymrabatter. För parallella ramavtal där alla villkor är fastställda föreskrivs att avtalen rangordnas. Någon utförlig beskrivning av hur rangordningen ska vara utformad ges inte i direktivet. 8.2 Leverantörskrav Enligt direktivet så ska, under förutsättning att Verva får reda på det, leverantör som har blivit fälld för deltagande i kriminell organisation, korruption, bedrägeri eller penningtvätt inte ges möjlighet att teckna ramavtal med Verva. Förslagsvis får leverantören skriva någon form av sanningsförsäkran att ovanstående inte inträffat. 8.3 Förordningen om antidiskriminering Förordningen om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt trädde i kraft den 1 juli 2006 och gäller för upphandling av tjänst eller byggentreprenad. 30 statliga myndigheter, däribland Verva, berörs av förordningen som säger att myndigheterna ska ställa upp kontraktsvillkor som ska ha till ändamål att motverka diskriminering hos leverantören.

19 Förstudie 18 (26) NOU har utarbetat tillämpningsanvisningar och tagit fram förslag till antidiskrimineringsklausul som kan tillämpas vid upphandling. För mer information se 9 Användbarhet Effekten och nyttan av en investering i IT uppstår vid användningen. En förutsättning för att den eftersträvade nyttan ska uppstå är att produkten eller tjänsten har rätt funktionalitet och prestanda. Men den ska också vara lätt att förstå sig på och hantera för den aktuella användaren i den aktuella användningssituationen. I detta ligger också att den ska ha en god tillgänglighet, vilket här betyder att den ska vara utformad så att den kan användas av bredast möjliga krets av användare, oavsett användarnas egenskaper och förmågor, och oavsett faktorer som kön, ålder, funktionshinder och etnisk/kulturell bakgrund. Det som i praktiken används av slutanvändare inom ramen för vad som behandlas i denna förstudie är i första hand samtalstjänster och mobiltelefoner. För de flesta användare utgör mobiltelefonen och tjänsten en sammanhållen helhet. Det är inte alltid lätt att veta om en viss funktion ligger i mobiltelefonen eller i tjänsten. Mobiltelefonen är ett för många anställda i offentliga sektorn ett nödvändigt verktyg som används flera gånger varje dag. Enligt en marknadsundersökning publicerad av TCO Development, genomförd 2002, är användbarheten tillsammans med basfunktioner och synkronisering med datorn de viktigaste faktorerna för en väl fungerande professionell användning av mobiltelefonen. Spel och likvärdiga finesser är helt ointressant. Vid Vervas workshop med nätverket för telefoni framfördes uppfattningen att dagens mobiltelefoner inte är gjorda med tanke på företagstillämpningar, och inte för 50+generationen. Vidare uppgavs att diskussioner med mobiltelefontillverkare om saken varit helt fruktlösa. Det ska också konstateras att ingen leverantör ännu låtit certifiera någon telefon hos TCO Development. Slutsatsen är att det inte är meningsfullt att ställa krav om användbarhet för mobiltelefonerna. När det gäller rena samtalstjänster finns f.n. inget underlag för att ställa krav på användbarhet i allmänhet. Det kan finnas synpunkter t.ex. på hur menyer och funktioner ska presenteras på displayen, men det finns inga etablerade krav som kan sägas utgöra standard. Tillgänglighet för funktionshindrade ses i ökad utsträckning som en integrerad del av användbarheten. Verva tillämpar detta synsätt i ramavtalsupphandlingarna och i andra sammanhang, t.ex. i vägledningen 24- timmarswebben.

20 Förstudie 19 (26) För statliga myndigheter gäller förordningen 2001:526, enligt vilken myndigheterna ska verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för funktionshindrade. Till stöd för myndigheterna har Handikappombudsmannen publicerat riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning. Där sägs bl. a. att människor med olika typer av funktionshinder ska efter vars och ens förutsättningar och behov kunna kommunicera med myndigheten och söka information på lika villkor som andra medborgare. Där sägs också att myndigheten ska vara en arbetsplats där anställda med funktionshinder kan arbeta på lika villkor. Behoven inom ramen för vad denna förstudie omfattar handlar främst om flexibilitet i samtalsformerna. En döv person kan behöva ha skriftligt samtal i bägge riktningarna. Andra, som kan tala men inte höra behöver få motpartens svar i textform. En stammande person kan vilja ha text ut och tal in. Varje målgrupp för en myndighet måste förutsättas innehålla personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Funktionshindrade är alltså inte en målgrupp i sig. Tillgänglig statistik visar att något över en miljon invånare i Sverige (12,5 %) har någon form av hörsel- eller talskada, och har alltså problem att kommunicera med taltelefoni. Det gäller såväl anställda som medborgare. De funktionella kraven på hörselskadades och talskadades tillgänglighet till kommunikation kan sammanfattas med följande: - Anställda skall kunna kommunicera med varandra med text i realtid, dvs. på samma sätt som ett vanligt telefonsamtal. - Enskilda personer skall kunna kommunicera med myndighetens personal med text i realtid, dvs. på samma sätt som ett vanligt telefonsamtal. - Myndigheten ska kunna ta emot samtal från texttelefon. - Det ska vara möjligt att kommunicera med (dövas) teckenspråk. I direktivet till offentlig upphandling sägs att Tekniska specifikationer ( ) skall ingå i kontraktshandlingarna ( ). Då det är möjligt bör dessa tekniska specifikationer fastställas för att ta hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov. En önskvärd utveckling, som ännu inte är realiserad, är att den uppringande och den uppringde har tillgång till olika kommunikationsmedia i olika riktningar och även kan dynamiskt växla mellan olika media i ett och samma samtal. Det finns redan standarder som stöder detta. I rapporten Precommercial procurement of innovation, a missing link in the European innovation cycle (den s.k. Dahlstenrapporten) anges detta som en tänkbar kandidat för en gemensam europeisk innovationsdrivande upphandling.

21 Förstudie 20 (26) Det är för övrigt viktigt att användbarhet, inklusive tillgänglighet för funktionshindrade, finns med som bedömningskriterium i ramavtalsupphandlingen, annars kan inte användbarhet användas som kriterium i en andra konkurrensutsättning. Krav på användbarhet, inklusive tillgänglighet för funktionshindrade, bör och kan ställas för - kringtjänster såsom kundstöd, utbildning, installation etc. - den webbplats som används för administration. Här bör vägledningen 24-timmarswebben ligga till grund för kravställningen. - att tillgodose hörselskadades och talskadades behov. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av mobiltelefonmarknaden, de många och kortlivade modellerna samt tillverkarnas fokus på de yngre segmenten av konsumentmarknaden, så är det, trots ett stort behov därav, inte meningsfullt att i en ramavtalsupphandling ställa krav på användbarhet hos mobiltelefoner. För mobiltelefoner och samtalstjänster får bedömning av användbarhet, inklusive tillgänglighet för funktionshindrade preciseras i anslutning till avropet. Stöd för det ges i vägledningen Avropa användbart!. 10 Miljökrav 10.1 EU-direktiv, föreskrifter och standarder De nya upphandlingsdirektiven anger på ett tydligare sätt än de äldre direktiven i vilken utsträckning miljöhänsyn får tas vid Vervas upphandlingar. Detta hänger samman med att EG-fördraget numera innehåller hänvisningar till miljöskyddskrav och till syftet att främja en hållbar utveckling. EGdomstolens rättspraxis (avseende de äldre direktiven) har också fått genomslag i de nya direktiven. Samtliga mobiltelefoner som marknadsförs inom EU skall uppfylla väsentliga egenskapskrav i fråga om hälsa och säkerhet för användaren, vilket bl.a. innebär att de inte får orsaka hälsorisker till följd av strålning. De mobiltelefoner som marknadsförs inom EU i dag uppfyller de väsentliga egenskapskraven Strålning Det pågår en intensiv forskning över hela världen rörande eventuella hälsokonsekvenser vid användning av mobiltelefoni. Inga säkerställda hälsorisker har kunnat kopplas till strålning från mobiltelefoner, trådlösa telefoner, basstationer eller trådlösa datornätverk. Det finns dock epidemiologisk forskning som antyder att långvarig användning av mobiltelefon skulle kunna öka risken något för tumör på hörselnerven. Resultaten är fortfarande mycket osäkra och behöver bekräftas av ytterligare forskning men Statens strålskyddsinstitut (SSI) bedömer att dessa resultat tillsammans med den omfat-

22 Förstudie 21 (26) tande användningen av mobiltelefoner motiverar att en personlig försiktighetsstrategi tillämpas, så att onödig exponering undviks om detta går att göra med enkla och billiga medel. SSI menar också att det är särskilt viktigt att barn och ungdomar undviker onödig exponering. Utbyggnaden av 3G innebär i sig att sändarefftekten och därmed strålningen kommer att vara lägre än med nuvarande GSM-nät. Verva fick i regeringsbeslut uppdrag att utreda möjligheterna att upphandla enbart lågstrålande mobiltelefoner som uppfyller bestämda miljö- och hälsokrav. En tydlig definition eller standard som förklarar vid vilket värde eller nivå som mobiltelefoner skulle övergå till att vara lågstrålande mobiltelefoner har inte fastställts eftersom det för närvarande inte bedöms vara relevant ur säkerhetssynvinkel. När det gäller krav på mobiltelefoner kan inte Verva konstruera regler eller värden som det inte finns stöd för i EGs regelverk. Därför har Verva ingen ambition att fastställa krav och utarbeta klara och preciserade tekniska specifikationer som preciserar begreppet lågstrålande mobiltelefoner. Elektriska produkter som följer gemensamma europeiska harmoniserade standarder om hälsa och säkerhet för användaren har fri rörlighet inom EU IT och telekom som verktyg för minskad miljöbelastning I IT-propositionen (2004/05:175) bedöms flexibla arbetsformer kunna leda till positiva miljöeffekter när det gäller minskade arbetsresor, ett över dygnet jämnare resande och ett minskat behov av uppvärmd kontorsyta. Virtuella möten bedöms också möjliggöra ett minskat behov av resande. Stat, kommuner och landsting framhålls som potentiella föredömen inom området som skall kunna sprida sina kunskaper och erfarenheter på området till andra myndigheter och företag. I december år 2005 gavs Verket för näringslivsutveckling (Nutek) i uppdrag att utreda om såväl möjligheterna till som förutsättningarna för att distansarbete kan ökas i glesbygden genom s.k. företagshotell. Vägverket driver sedan 2005 ett projekt med syfte att sprida kunskap om flexibla arbetsformer och resfria möten, och lyfta fram goda exempel. Vinnova m.fl. har satsat i utvecklingen av Centre for Sustainable Communications på KTH i Stockholm. Centrumet skall utforska och utveckla förutsättningarna för att informations- och kommunikationsteknik skall bidra till hållbarhet. Centrumet tillhandahåller en mångdisciplinär forskningsplattform för forskning och utveckling inom ljud- och bildkommunikation som bidrar till ökad tillgänglighet mellan människor oavsett bostadsort. Syftet är att utveckla metoder och tjänster som reella alternativ till resande och fysiska transporter.

23 Förstudie 22 (26) Det finns stora ekonomiska vinster för såväl företag som samhälle om vi drar nytta av mer miljövänlig teknik. Verva anser att det finns en stor miljöförbättringspotential inom IT- och telekommunikationsområdena och bedriver därför fortlöpande ett aktivt utvecklingsarbete. 11 Säkerhet PTS sammanfattar i en rapport 3 att risken för säkerhetshot mot mobiltelefonin för närvarade bedöms som små. Enligt mobiloperatörerna har endast ett fåtal fall av mobiltelefoner som infekterats av skadlig kod påträffats. Däremot kan ett antal allmänna trender skönjas, som i framtiden kan medverka till ökande säkerhetsrisker för mobiltelefoner och mobiltelefonanvändare. Framtidens mobiltelefoner kommer allt mer att likna persondatorer. De kommer att innehålla värdefull information, dess prestanda kommer att öka, en mobiltelefon kommer att ha gränssnitt mot flera olika typer av kommunikationsnät och vara ständigt uppkopplad till datanät. Dessutom kommer fler telefoner att erbjuda ett öppet utvecklingsgränssnitt som oberoende utvecklare kan använda för att utveckla nya tillämpningar till mobiltelefonerna. Dessa trender leder till att framtidens mobiltelefoner i allt större utsträckning blir mer sårbara. I synnerhet skadlig kod blir ett större hot mot säkerheten när de smarta telefonerna, som använder öppna operativsystem, blir vanligare. Kritiska faktorer för denna utveckling är att: de smarta telefonerna når en ökad penetration (uppskattningsvis 10 % år 2007) överföringshastigheten mellan mobiltelefoner och datanät ökar att fler mobiltelefoner blir ständigt uppkopplade till datatjänster (GPRS, UMTS, WLAN, mm.) allt fler kommunikationstjänster får en fast debitering. PTS förutsätter att marknadens aktörer samarbetar för att minimera säkerhetsriskerna för mobiltelefoni samt tillvaratar erfarenheter och kunskaper när det gäller säkerhetsproblem på Internet för att i möjligaste mån undvika att samma problem drabbar mobiltelefonin. Den åtgärd som, förutom ovanstående, främst kan minimera riskerna för framtida säkerhetshot mot mobiltelefoni är att öka organisationernas och användarnas medvetenhet om säkerhetsrisker och hur de kan skydda sig mot dessa. 12 Slutsats Efter att ha tagit del av synpunkter från användarna (myndigheter och övrig offentlig förvaltning) och leverantörer görs följande slutsatser Mobil kommunikation 3 PTS-ER-2006:18

24 Förstudie 23 (26) Samtliga intervjuade är eniga om att man inte kan skönja några helt nya tjänster eller paketeringar inom området Mobil kommunikation under det närmaste året. Enigheten är stor om att istället för att göra en upphandling göra en förlängning med 12 månader på de nu gällande ramavtalen, för att på så sätt komma i fas med andra ramavtalsområden. I samband med förlängningen uppdateras avtalet med ett antal delar. - Fokus på att förbättra och förenkla faktureringsrutinerna. - Revidering av priserna för mobil anknytning och mobil datakommunikation så att de blir lägre. - Reglera förutsättningarna för inomhustäckning, för att användningen av mobila funktioner ska ta fart i myndigheterna. - Reglera priserna för utlandssamtal samt samtal gjorda från utlandet. - Skapa en prismodell med fastpris och myndighetsgemensam pott införs som alternativ till de prismodeller som finns på ramavtalen. - Förklara för leverantörerna att det from 1 juli 2008 kan komma att bli obligatoriskt för myndigheter att skicka och ta emot elektroniska fakturor, så att de börjar arbeta för detta. 4 Inför en kommande ramavtalsöversyn anser myndigheterna att mobilapparater/terminaler inte ska ingå i ett kommande ramavtal för mobila abonnemang. Merparten är överens om att mobilterminalen idag kan jämställas med andra IT-verktyg såsom PC. Många myndigheter ser även att mobila och fasta operatörstjänster bör ingå i samma ramavtalsområde Abonnentväxlar Även inom området Abonnentväxlar är förslaget en förlängning med 12 månader, för att på så sätt komma i fas med andra ramavtalsområden. Som tidigare konstaterats är merparten av försäljningen (80%) på ramavtalen hänförbara till service, underhåll och uppgraderingar av befintlig utrustning. I samband med förlängning ska diskussioner föras med leverantörerna om en sänkning av priset för uppgraderingar. Många anser att området abonnentväxlar gränsar allt mer mot nätverksavtalet och rimligtvis bör ingå där i framtiden. Avtalstiden för ramavtalet på Nätverk är till Slutligen Genomgående i alla diskussioner så framkommer det att det är funktioner, tjänster och öppna gränssnitt som är det intressanta inte teknik. Man talar idag inte så mycket om ren telefoni utan främst kommunikation, där telefoni är en funktion bland andra. Det råder en samsyn kring att Verva bör genomföra en översyn av ramavtalsområden som är överlappande eller har beröringspunkter. Det finns även 4 Enligt ESV är ärendet under beredning på regeringskansliet och beslut ska fattas inom kort.

25 Förstudie 24 (26) synpunkter på att paketeringen inom avtalsområdena bör förändras i kommande upphandlingar. I ramavtalsöversynen bör följande områden ingå: Kommunikation som tjänst Abonnentväxlar Nätverk Fasta operatörstjänster och transmission Mobil kommunikation Servrar, lagring o tjänster PC Stationärt o Bärbart 24-timmars tjänster Infratjänster

26 Förstudie 25 (26) Medverkande organisationer AMS CSN Försäkringskassan Jönköpingskommun Karlstads kommun Luftfartsverket Rikspolisstyrelsen Länsstyrelsen Sveriges kommuner och landsting Skatteverket Vägverket Tullverket Medverkande leverantörer för Mobil kommunikation Tele2 AB TeliaSonera AB Telenor AB Dialect Freetel The Phonehouse Medverkande leverantörer för Abonnentväxlar Cygate AB TDC Dotcom AB TeliaSonera AB Nec Philips Unified Solution Källor: Befintliga ramavtal för Mobil kommunikation Befintliga ramavtal för Abonnentväxlar Svensk Telemarknad 2005 Innehållstjänster i fasta och mobila nät-pts-er-2006:29 Säkerhetshot mot mobiltelefoni 2005/2006-PTS-ER-2006:28 Tidningsartiklar Webbsidor Uppdrag till Verva att utreda möjligheterna att upphandla enbart lågstrålande mobiltelefoner som uppfyller bestämda miljö- och hälsokrav (Fi 2005/2396) Statens Strålskyddsinstitut

27 Förstudie 26 (26) Elsäkerhetsverket Ett miljöanpassat informationssamhälle en rapport från IT-politiska stategigruppen Gartner Group Symposium