Dagvatten framtidens mö jlighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagvatten framtidens mö jlighet"

Transkript

1 Gymnasiearbete Dagvatten framtidens mö jlighet En rapport om hur dagvatten genom hållbara och ekologiska system kan ses som en resurs för framtiden ur ett miljöperspektiv. Erika Dion, Na3b Sten Hultenberg, Na3c Polhemskolan, Lund

2 2

3 Innehållsförteckning Abstract... 5 Sammanfattning Inledning och syfte Metod och material Begreppsförklaring Dagvattenhantering genom tiderna Dagvattenhantering idag Resultat Vilka problem skapar dålig dagvattenhantering? Indirekt problem Hur kan vi lösa problemen på bästa sätt? Gröna tak Genomsläppliga ytor Regnbädd Svackdike Biodiken Rätt material Vad kan individen göra för att minska avrinningen? Lokalt omhändertagande av dagvatten Goda exempel Augustenborg Portland High Point Mindre lyckade exempel Bo01, Malmö Vilka möjligheter finns det för användning av dagvatten? Vad hindrar utvecklingen? Diskussion Referenslista Bildförteckning

4 4

5 Abstract In urban areas, where more than 50 % of all areas can be impermeable, rainfall needs to be taken care of in so called stormwater systems. Stormwater is often transported directly to a recipient that does not allow it to infiltrate into the ground. In the long run, this can lead to sinking ground water tables. At heavy rains, badly constructed system can also cause flood and pollution. As a result of climate changes the amount of rainfall is currently increasing. Cities are also growing and green areas are being sacrificed in order to develop buildings which increases surface runoff. Therefore, well-constructed stormwater systems are needed. Solutions to the problem include various ways of detaining rainwater, delay its transport to the recipient and local infiltration. This can be done by using for example rain gardens, bioswales and ecoroofs. The implementation of sustainable stormwater systems is slow. However, High Point in Seattle and Augustenborg in Malmö are two examples of older housing areas where stormwater runoff has been taken care of locally in new and innovative ways. These systems resemble nature by allowing infiltration and decreases the risk of pollution. Today High Point and Augustenborg are two very attractive and sought after housing areas. Only be seeing stormwater as a resource instead of a problem will we be able to achieve sustainable solutions that also create an attractive and thriving environment. Sammanfattning I urban miljö, där så mycket som 50 % av alla ytor kan vara hårdgjorda, måste regnvatten tas om hand i så kallade dagvattensystem. Oftast transporteras dagvatten direkt till en recipient som inte tillåter vattnet att infiltrera ner i marken. På lång sikt kan detta leda till sjunkande grundvattennivåer. Vid kraftigt regn kan dåligt konstruerade system även orsaka översvämning och förorening. Klimatförändringar bidrar till ökade nederbördsmängder och intensivare regn. Dessutom växer och förtätas städer vilket ökar avrinningen. Av denna anledning behövs välkonstruerade dagvattensystem. Lösningar inkluderar olika sätt att fördröja transporten till recipienten och att infiltrera dagvatten lokalt. Detta kan göras genom användning av exempelvis regnbäddar, biodiken och gröna tak. Användningen av hållbara system går långsamt. High Point i Seattle och Augustenborg i Malmö är dock två exempel på äldre bostadsområden där dagvatten hanteras lokalt på nya innovativa sätt. Dessa system efterliknar naturen genom att tillåta infiltration och minskar risken för förorening. Idag är High Point och Augustenborg två väldigt eftertraktade och attraktiva bostadsområden. Endast genom att betrakta dagvatten som en resurs istället för ett problem kan vi skapa hållbara lösningar som även ger oss attraktiva och välmående miljöer. 5

6 6

7 1. Inledning och syfte De snabba klimatförändringarna skapar många problem runt om i världen, två av dessa är ökande nederbördsmängder samt allt intensivare regn. Det innebär att risken för översvämning och skador på byggnader ökar. När vi talar om regnvatten i framför allt urbana miljöer kallas detta dagvatten. Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från tak, gator, markytor och andra konstruktioner. När snö eller is smälter eller när det regnar måste vattnet ta vägen någonstans. Detta kan ske genom ytavrinning, grundvattenavrinning eller som avrinning i vattendrag. När det regnar på oexploaterad mark tränger regndropparna ner i jorden då de träffar markytan. Problemen uppstår när vi människor börjar bygga gator och hus eftersom marken då täcks av ett vattentätt skal. Vattnet måste därför ta en annan väg och ansamlingar av vatten skapas vid lågpunkter. Vid rikliga mängder vatten fylls avloppsledningarna och på så vis kan det bli översvämning. 1 Dagvattenavrinningen ökar också när redan befintlig bebyggelse förätnas. Dessutom tvättar dagvattnet bort föroreningar som finns på bland annat asfalts ytor och byggnader och för med sig dessa till sjöar, åar och hav. För att undvika översvämningar och för att det ska vara fritt fram att ta sig ett dopp i naturen är det viktigt att vi tar hand om dagvattnet på ett bra sätt. 2 Syftet med denna rapport är att ta reda på hur dagvatten påverkas oss idag. Utifrån detta vill vi ge en samlad bild av dess problem och dess möjligheter samt komma med några alternativa lösningar till problemen. 2. Metod och material För att vi skulle kunna utföra vårt arbete började vi med att söka fakta från hemsidor såsom, drickkranvatten.se, vasyd.se och dagvattenguiden.se. Vi plockade ut några litterära källor. Till exempel Dagvattenpolicy Landskrona skriven av NSVA och Vatten i dagen av Gabriella Lönngren. 3 Sedan intervjuade vi Kent Fridell som är Landskapsingenjör på Landskapsgruppen i Lund. Vi vände oss även till en del vetenskapliga rapporter skrivna av studenter och professorer som utbildats och undervisat vid Lunds och Uppsalas universitet. Till intervjun behövdes en ljudinspelare och vi tog dessutom hjälp av en kamera för att kunna dokumentera olika sätt att omhänderta vatten i urbana miljöer. 1 NSVA. Broschyr Dagvattenpolicy Landskrona. Antagen av kommunfullmäktige Ibid. 3 Lönngren, Gabriella. Vatten i dagen. AB Svensk Byggtjänst,

8 3. Begreppsförklaring Innan vi går vidare i denna rapport krävs det förklaringar till en del begrepp som vi kommer ta upp. Infiltration är en vätskas inträngning i ett poröst material, i detta fall vattnets inträning i jord eller berg. Perkolation betyder vattnets långsamma rörelse genom lager av poröst material. Vi kommer även nämna ordet recipient. En recipient kan vara en behållare, ett uppsamlingskärl eller ett vattendrag som tar emot dagvatten samt avloppsvatten. 4 Vidare tas evapotranspiration upp vilket är ett samlingsnamn för avdunstning av vatten samt guttation, interception och transpiration från växterna. 5 Guttation innebär att växten avger vatten från bladen i form av droppar. 6 Interception betyder den process där växterna tar upp vatten och håller den kvar. 7 Transpiration är avgivande av vattenångor från växter Dagvattenhantering genom tiderna Förr i tiden lät man allt vatten, både spill- och dagvatten, rinna i en och samma ledning vilket kallas kombinerat system. Avloppsledningarna var byggda som kanaler som låg i höjd med markytan. Problemet var att det smutsade ner staden och sjukdomar spreds väldigt lätt. I samband med urbaniseringen på 1900-talet blev det nödvändigt att gräva ner ledningar vilket ledde till att det blev renare inne i städerna men det förblev väldigt smutsigt utanför. Under 1950-talet separerade man spillvattnet från dagvatten i ett så kallat duplikatsystem. 9 Under samma period byggdes även de första kommunala reningsverken i Sverige. 10 Under 1970-talet uppkom ett nytt begrepp, LOD (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten). Syftet var att minska avrinningen genom infiltration och perkolation. Det anlades infiltrations- och perkolationsanläggningar, dessa placerades ofta fel och resultatet blev att de inte hade någon verkan eller att källare och husgrunder blev fuktskadade. Under 1980-talet fokuserades det mer på att minska de förorenande effekterna som dagvattnet skapade. Öppna fördröjningsanläggningar användes för att rena vattnet. Man utnyttjade även vatten som en resurs för bevattning och ökad biologisk mångfald (Lönngren, 2001) 5 Nationalencyklopedin, Evapotranspiration. Hämtad Nationalencyklopedin, Guttation, Hämtad Nationalencyklopedin, Interception, Hämtad Nationalencyklopedin, Transpiration, Hämtad (Lönngren, 2001) 10 Nationalencyklopedin. Reningsverk. Hämtad (Lönngren, 2001) 8

9 5. Dagvattenhantering idag Dagvattenhanteringen idag beror mycket på de förutsättningar som finns på plats. Det vanligaste är dock att man via brunnar leder ner vattnet i ledningar som är placerade i marken. Vattnet kan sedan föras vidare till en recipient, en mottagare, exempelvis en bäck, sjö eller å. I andra fall går ledningarna direkt till ett reningsverk som tar hand om vattnet. Det händer även att magasin grävs ner i marken. Dessa fylls med vatten som kommer från stora ledningar och de fördröjer processen. Antingen finns det ett utgångsrör som är betydligt mindre än ingångsröret eller så har magasinet små hål i väggarna som låter vattnet sippra ut. I båda fallen förvarar detta system dagvattnet ett tag och låter det sedan perkolera. De ledningar som vattnet flödar i är idag de flesta fall separerade ifrån spillvattnet. Det finns dock fortfarande en del kombinerade system kvar. Dessa försöker man bygga om till duplikatsystem så att dagvatten och spillvatten inte ska blandas. 6. Resultat Nedan beskrivs de problem som dålig hantering av dagvatten orsakar, till hjälp används Köpenhamn som ett specifikt exempel. Sedan följer ett antal lösningar, bland annat gröna tak, regnbäddar och biodiken. Till sist ges förslag på hur individen själv kan bidra till minskad avrinning. 6.1 Vilka problem skapar dålig dagvattenhantering? Idag uppstår många problem genom dålig dagvattenhantering. Översvämning är det största och vanligaste problemet. Områden med kuperad mark är de platser som drabbas hårdast men även områden med plan mark kan utsättas för översvämning om dagvattenhanteringen är bristfällig. I urbana miljöer kan översvämning förhindra trafikanter. Översvämning kan även orsaka fuktskador på hus och husgrunder och det är inte ovanligt med översvämningar i källare vilket kan ske genom vatten som baklänges pressas upp ur ledningar och brunnar. Köpenhamn år 2009 är ett exempel där bristfällig dagvattenhantering bidrog till enorma konsekvenser. Efter att ett 2 timmar intensivt regn hade dragit över staden stod metro, tåg och flyg stilla i flera timmar. Det var oframkomligt på många gator där vattnet nådde upp till 1 meters djup. Butiker och resturanger stängdes på grund av vattenskador. Det som hände i Köpenhamn var inte enbart ett lokalt problem. Eftersom Köpenhamn är en av Europas största 9

10 noder blev människor världen över drabbade då all flygtrafik var stillastående under några timmar. 12 När det regnar ute i naturen fungerar marken och växterna som ett fördröjningssystem. Det tar tid för vattnet att nå ett vattendrag, det kan ta flera dygn innan allt vatten från regnet har nått en recipient. När alla ytor blir hårdgjorda färdas regnvattnet väldigt snabbt. Det finns ingenting som saktar ner processen vilket innebär att allt regn når brunnar under en väldigt kort tid. Det kan ske under endast 20 minuter vilket är förklaringen till varför systemen blir överbelastade. 13 Dagvatten innehåller ofta föroreningar från tak och gator. För att inte miljön skall påverkas negativt krävs det därför att dagvattnet renas innan det leds ut i sjöar och åar. 14 Problemet idag är att när det regnar kommer det så pass stora mängder att man inte hinner rena vattnet utan kan endast direkt föra det vidare till sjöar och andra recipienter, på så vis skadas miljön. Idag finns det alltså två stora dilemman angående dagvatten. Det behövs ytterligare åtgärder för att förhindra översvämningar och det krävs att vi klarar av att rena stora mängder vatten så att den biologiska mångfalden inte tar skada Indirekt problem Ett problem som inte dagvatten i sig orsakar men som dåliga dagvattensystem kan bidra till är sjunkande grundvattennivåer. Under en lång period tillbaka har grundvatten nivåerna sjunkit allt mer på grund av människor som kontinuerligt använt det som dricksvatten. Majoriteten av de dagvattensystem vi ser om kring oss idag tillåter inte dagvattnet att infiltrera ner till grundvattnet vilket bidrar till problemet Hur kan vi lösa problemen på bästa sätt? När det gäller lösningar till problemen är det viktigt att man undviker brunnar, ledningar och direktutsläpp till recipienter för att kunna uppnå ett hållbart dagvattenhanteringssystem. 16 Det finns en mängd olika lösningar för samhället och dig som individ. En viktig del för samhället är att bygga om de kombinerade ledningssystem som finns till duplikatsystem. Avloppsvatten 12 Svenska dagbladet, Extremt regnväder lamslår Köpenhamn. Uppdaterad Hämtad Fridell, Kent. Landskapsingenjör på Landskapsgruppen i Lund. Intervju Länsstyrelsen i Skåne län. PlanPM Dagvatten, pdf. Hämtad (Fridell, 2013) 16 (NSVA. Dagvattenpolicy Landskrona ) 10

11 måste alltid renas innan det kan användas igen medan dagvatten i vissa fall är tillräckligt rent för användas som det är. Om man tänker sig att vi i framtiden kommer använda dagvatten till att spola i toaletter komma detta vatten inte kunna användas om det blivit blandat med avloppsvatten. 17 De mest effektiva lösningarna är dock de som bidrar till att befintliga täta ytor blir mer eller mindre genomsläppliga. Nedan följer ett antal exempel på hur vi kan minska avrinningen genom sådana lösningar Gröna tak Gröna tak är sätt att ta hand om vattnet lokalt, LOD. Det är tak med vegetation på som i botten har dränerings- och vattenhållande skivor vilket bevarar en del av regnvattnet så att avrinningen minskar. Växterna kan dessutom tillgodogöra sig vattnet under torra perioder. Ovanpå ligger en geotextil som förhindrar partiklar att fylla igen vattenreservoaren. Sedan ligger det ett lager av jordsubstrat som är optimerat för de växter som växter högst upp på taket. Växterna fungerar också som vattenreservoarer eftersom de suger upp en del av vattnet som samlas under dem. Gröna tak kan ta hand om 5-6 mm av ett intensivt regn vilket kan minska avrinningen upp till 50 % eller till och med lite mer. Gröna tak bidrar även till andra fördelar för vår miljö. Luften renas genom växternas upptag av koldioxid samt luftföroreningar. Vi får inte bara en renare miljö utan även en vackrare, och pengar kan sparas då behovet att dyra regnvattensystem minskar Genomsläppliga ytor Ett tak kan givetvis inte vara genomsläppligt men marken vi går på kan det. Om vi använder oss av material som till viss del låter vattnet tränga igenom så att det sedan kan infiltrera i marken och vidare ner till grundvattnet vilket motverkar de sjunkande grundvattennivåerna. Användning av permeabel asfalt är ett alternativ. Under asfalten placeras en magasinerande vägkropp, även kallad öppen överbyggnad. Detta system fungerar ungefär som ett perkolationsmagasin. Regnvattnet rinner genom asfalten och in i vägkroppen där vattnet sedan perkolerar ner till grundvattnet. Vid plattläggning kan man även låta fogen vara en aning bredare så att en del av vattnet kan rinna ner i marken mellan plattorna Regnbädd En regnbädd, även kallad rain garden, är en plantering vars växtjord har en hög förmåga att ta emot vatten. Regnbäddar minskar belastningen på dagvattensystemen och på recipienten. En 17 (Fridell, 2013) 18 (Fridell, 2013) 19 Ibid. 11

12 regnbädd kan minska avrinningen med 90 % om den utgör 5 % av avrinningsområdet. 20 Regnbäddar kan även rena vatten. Ett exempel finns invid en nybyggd skola i Råbylund, Lunds Kommun. I denna projektering samarbetade Bara Mineraler AB med Landskapsgruppen Öresund AB. Dagvattnet renas, fördröjs och absorberas. Ca 90 % av de partiklar som kommer från avrinningsytor tar regnbädden hand om 21. En regnbädd, med all dess vegetation, löser inte endast ett problem, den omvandlar även problemet till en möjlighet att uppnå en estetiskt tilltalande miljö Svackdike Svackdiken är bra alternativ för att bromsa upp vattenflödet. Eftersom de är täckta av gräs och annan vegetation fördröjs vattnet samtidigt som vattnet tillåts att infiltrera genom marken. Figur 1 och 2 visar ett svackdike precis efter ett skyfall samt ett dygn efter skyfallet. En del av vattnet har infiltrerats och en del har långsamt förts vidare till en recipient. Figur 1 Svackdike - vattenfylld efter skyfall Figur 2 Svackdike - tömd ett dygn efter skyfall 20 Ibid. 21 Bara Mineraler AB, Överbelastat dagvattensystem. Uppdaterad Hämtad

13 6.2.5 Biodiken Biodike är ett samlingsnamn för grunda diken med svag lutning som skall samla upp, leda, rena och infiltrera dagvatten. Om ett svackdike uppfyller dessa krav kan även det räknas som ett biodike. Reningen, som utgör en viktig del av, sker genom sedimentering, filtrering och växternas upptag av föroreningar. 22 Ett biodike är ett bra sätt att ta hand om dagvatten samtidigt som det skapar en attraktiv miljö då de kan placeras vid exempelvis parkeringsplatser och längs vägar Rätt material Ovan har vi endast nämnt de lösningar som berör flöden och avrinning. En annan viktig aspekt är val av material som används vid nybyggen, exempelvis bostadshus. Allt material bryts långsamt ner och bidrar därmed till någon form utav förorening. Dessa föroreningar skadar den biologiska mångfalden när det förorenade vattnet når naturen. Utfällning av zink och koppar bör undvikas, vilket kan göras genom att måla stuprör och andra metallföremål Vad kan individen göra för att minska avrinningen? Ovan har en hel del olika lösningar beskrivits, dessa är lösningar som främst samhället kan använda sig av. Givetvis kan man som individ själv välja ett hus med till exempel grönt tak framför ett hus utan och på så sätt till en förbättring. Det finns dock andra enklare alternativ för den som vill minska avrinningen. Till att börja med kan man leda vattnet från taket ner till sin egen trädgård istället för ned i avloppet. 24 På så vis låter man naturen ta hand om vattnet på ett naturligt sätt och man minskar belastningen på avloppsystemen. Man kan dessutom leda vattnet till en liten damm eller ett fågelbad för estetikens samt den biologiska mångfaldens skull. När man på egen hand ska leda dagvatten ut i trädgården är det viktigt att göra detta på rätt sätt. Konsekvensen kan annars bli att vattnet rinner mot husgrunden eller källaren istället för att rinna från husgrunden vilket kan ge upphov till fuktskador. Ränndalsplattor och stenkistor är exempel på sätt att leda vattnet ut i naturen på ett korrekt vis. 22 Edvinsson, Anna, Ekologisk dagvattenhantering med biodiken, Hämtad (Fridell, 2013) 24 VA SYD, Dagvatten. Uppdaterad , hämtad

14 Ränndalsplattorna, figur 3, ser till att regnvattnet leds bort från stupröret och ut i marken. 25 De fungerar som väldigt små kanaler. Det måste dock finnas en viss lutning och ett visst avstånd för att husgrunden inte ska ta skada. En stenkista, figur 4, är en mängd små stenar som placeras en bit under markytan. Genom ett stuprör leds dagvattnet till stenkistan som sedan fungerar som ett enkelt infiltrationssystem. 26 Nackdelen med stenkistor är att vattnet för med sig partiklar som på sikt fyller igen de små hål som vattnet skall sippra igenom. Efter endast några år Figur 3 Ränndalsplattor Figur 4 Stenkista måste stenkistan alltså bytas ut vilket är en kostnad. Detsamma gäller perkolationsmagasin som samlar upp vatten och låter det långsamt sippra ut genom små hål i väggarna. Dessa är dock mycket djupare nedgrävda än stenkistor som befinner sig endast några centimeter under markytan. Att gräva upp ett sådant magasin är väldigt dyrt. Vill man kunna utnyttja regnvattnet kan man låta stuprören mynna ut i en regnvattenbehållare. Vid behov kan vattnet användas för att vattna rabatter och gräsmattor. Dock måste man se till att vattnet rinner bort från husgrunden när behållaren är helt fylld. Garageuppfarten är en utmärkt yta på tomten som kan göras mer genomsläpplig. Denna kan rekonstrueras genom att man lägger plattor istället asfalt. Som vi tidigare nämnt är det en god idé att låta fogen vara lite bredare än vanligt för att öka genomsläppligheten. Grus är ett ännu bättre alternativ eftersom grus har en större förmåga att släppa igenom vatten än vad plattor har. Det är även viktigt att inte ta bort all vegetation på framsidan av huset och ersätta det med grus eller hårdgjord yta som har sämre infiltrationsförmåga. Dock har detta blivit väldigt populärt i Sverige idag VA SYD. Broschyr Dagvatten Bortkoppling av stuprör. Hämtad Nationalencyklopedin, Stenöga. Hämtad (Fridell, 2013) 14

15 6.4 Lokalt omhändertagande av dagvatten Alla de lösningar som nämnts ovan kan användas i kombination med varandra samt var och en för sig. Det är viktigt att tänka på att man inte alltid har makten att lösa problemen helt och hållet. Trots det kan man försöka att göra någon form av skillnad genom att använda sig av de lösningar som finns tillgängliga. Det främsta sättet att lösa dagvattenproblemen är dock att kombinera bra lösningar och hantera vattnet lokalt. Detta kan man göra genom öppna dagvattensystem. Med öppna menas att man i större utsträckning tar hand om vattnet ovan jord. Öppna dagvattensystem kan delas in i fyra olika delar. Den första delen består av LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten, som innebär att man tar hand om vattnet på den egna tomten. LOD kan innefatta infiltration genom gröna ytor, gräsmattor och planteringar, och genom dammar men även användning av gröna tak. De andra tre stegen i processen sker på allmän platsmark. Först bör det kvarblivande vattnet fördröjas nära källan. Antingen genom liknade metoder eller via större anläggningar. Sedan fördröjs vattnet ytterligare genom exempelvis svackdiken, kanaler och bäckar. Den sista delen av det öppna dagvattensystemet är samlad fördröjning, vilket består av ett magasin, till exempel en sjö, damm eller våtmark, som samlar upp vattnet och fördröjer det. 28 Vid användning av LOD minskas ytavrinningen av två anledningar. Dels av infiltrationen och delas av vegetationen som tar upp en del av vattnet genom evapotranspiration. Dessutom minskas risken för spridning av föroreningar som dagvatten samlar upp när det färdas över förorenade ytor Goda exempel Med dagens teknik finns det vissa områden i världen som har ett välfungerande dagvattenhanteringssystem. Det som är syftet med systemen är att kunna infiltrerar dagvatten lika bra som skogsområden fast i urban miljö. Tanken är alltså att försöka efterlikna naturen så mycket som möjligt. Nedan följer tre goda exempel på redan befintliga områden som i efterhand omvandlats till eko-städer. 28 (Dufbäck, 2012) 29 Ibid. 15

16 7.1 Augustenborg Augustenborg är ett bostadsområde i Malmö som byggdes på 1950-talet. Under åren förtätades bebyggelsen vilket innebar att avrinningen ökade så pass mycket att man till slut hade problem men översvämningar nästan varje år. Den ledning som fanns i området som en gång hade varit rätt dimensionerad var nu underdimensionerad. En lösning hade varit att bygga en helt ny ledning som gick från Öresund genom en stor del av Malmö till Augustenborg. Detta alternativ skulle dock bli för dyrt. Istället valde man att bygga system som kunde ta hand om vattnet på plats. På slutet av 90-talet satte Malmö stad igång projektet som skulle förvandla Augustenborg till en ekostad. Man anlade gröna tak, svackdiken, kanaler och en del regnbäddar. Dessutom valde man medvetet att föra dagvattnet till bestämda gröna ytor som kan översvämmas, där vattnet sakta kan infiltreras ner i marken. Anledningen till detta val var att dessa ytor kan vara översvämmade utan att orsaka några risker till skillnad från huskällare. 30 Både de ekologiska och de sociala problemen man haft var lösta när ekostaden stod färdig. Parker och nya gröna ytor hade byggts, vilket har lett till att den biologiska mångfalden har ökat. Området har blivit attraktivare och fler har valt bosätta sig där. Idag är Augustenborg främst känt för sitt öppna dagvattensystem. Området är dessutom en förebild inom ekologiskt tänkande för många städer och varje dag kommer nya besökare som vill lära sig om hållbar statsplanering. 31 Figur 5 Augustenborg 7.2 Portland Portland är en stad som ligger i delstaten Oregon i nordvästra USA. I Portland har man tillämpat flera olika system för att fördröja och infiltrera dagvatten. Det hela började 1977 när det infördes en dagvattenavgift som skulle finansiera de kostnader som avrinningen av dag- 30 (Fridell, 2013) 31 Malmö stad, Augustenborg. Malmo---Historiska-platser-personer-och-handelser/A-D/Augustenborg.html. Uppdaterad Hämtad

17 vatten bidrog till utformades ett nytt projekt, vid namn Clean River Reward. Det innebar att stadens skattebetalare som tog hand om dagvattnet på sin privata tomt blev belönade genom skatteavdrag. 32 Därefter har man fortsatt att utveckla lokala och ekologiska system för omhändertagandet av dagvatten. I Portland används bland annat något som kallas Roof gardens. Man skulle kunna påstå att roof gardens är en uppgradering av gröna tak, det är tak som inte enbart är klädda men lite vegetation, utan kan även bära träd som suger upp stora mängder vatten. Roof gardens kan även byggas som terrasser som är tillgängliga för allmänheten. 33 I staden finner Figur 6 Roof garden i Portland man även Contained planter boxes som ser ut som stora blomkrukor. De samlar upp och fördröjer regnvatten i urban miljö. Fördelen med dessa är att de kan placeras nästan var som helst på en jämn yta, på tak, längs gator eller på torg. De bidrar även till en vacker miljö High Point High Point är ett bostadsområde som ligger i Seattle, USA. Det byggdes för att tillfredsställa de behov som fabriksarbetare och deras familjer hade under Andra världskriget. Att bygga ett bostadsområde med permanenta bostäder var aldrig tanken. 35 Ändå har High Point förvandlats till ett väldigt attraktivt område med gröna och hållbara lösningar. Under en lång period av High Points historia har området befolkats av väldigt fattiga människor men låg utbildning och inkomst. Kriminalitet och användning av droger var även vanligt. På grund av den begränsade budgeten gjordes inga investeringar för att rädda bostadsområdet. Det dröjde ända fram till juni 2000 då HUD, U.S. Department of Housing and Urban Development, tilldelade High Point 35 miljoner dollar för att bygga om det till ett bostadsområde innehållande invånare med olika hög inkomst. 36 Trots att High Point är väldigt tätt bebyggt har man genom två typer av biodiken lyckats skapa ett område med välfungerande dagvattenhanteringssystem. I High Point finner man både djupa och grunda biodiken. De grunda är klädda med 32 Environmental Services City of Portland, Program Overview, Hämtad Environmental Services City of Portland, Roof Gardens, Hämtad Environmental Services City of Portland, Contained planters, Hämtad Neighborhood House, Living at High Point. Hämtad HUD USER, Best practices in affordable housing: Seattle s High Point Redevelopment Project. Hämtad

18 gräs och har placerats där behovet av att korsa en yta fritt har funnits bland fotgängarna. De biodiken som är djupare är klädda med tät vegetation och är både vackrare och mer effektiva. 37. På tomterna används Pop-Up Emitters som är en ledning som dras från huset till gatan för att undvika att regnvattnet rinner över gräsmattan. Vid änden finns ett lock som öppnar sig genom tryck, vilket gör ledningen väldigt diskret. När locket öppnas rinner vattnet ut på gatan eller trottoaren. 38 Vägarna och trottoaren är konstruerad med en lutning vilket ska föra vattnet vidare mot biodiket som placeras längs vägen. Dessutom består de av genomträngligt material som får vattnet att infiltreras ner i marken. 39 Precis som i Sverige används magasin för att privat och lokalt kunna fördröja dagvattnet. Dessa kallas Flow-Wells och är lite annorlunda jämfört med de perkolationsmagasin som används i Sverige. Hålen är betydligt större vilket minskar risken att hålen fylls igen. Magasinen omges av ett tjockt lager av sten vilket fördröjer vattnet ytterligare. Flera Flow-Wells kan dessutom kopplas samman eller monteras ovanpå varandra vid behov Mindre lyckade exempel 8.1 Bo01, Malmö Västra hamnen var ett industriområde i västra Malmö. Marken började fyllas ut redan under 1770-talet vid nuvarande inre hamnen men utvidgades succesivt med åren. Under 1870 flyttade fartygstillverkaren Kockum sin verksamhet till området. Detta gjorde att området ansågs som ett industriområde. Genom den nya transportvägen som havet erbjöd växte verksamheten beslutade man att lägga ner verksamheten på grund av oljekrisen och ökad konkurrens från andra länder. 41 De första stegen mot en utveckling i Västra hamnen var att Malmö högskola uppfördes där drygt studenter kunde bidra med kunskap och forskning. Sedan fastställdes bygget om den ekologiska stadsdelen Bo01, som stod färdig i Västra hamnen Man beslutade att Västra hamnen skulle vara ett internationellt ledande exempel på en miljöanpassad innerstad. Målsättningen var att dagvatten skulle tas hand om lokalt på ett hållbart sätt genom ett öppet 37 Edvinsson, Anna, Ekologisk dagvattenhantering med biodiken, Hämtad NDS, Pop-up Emitters. Hämtad SvR Design Company, How High Point drainage works to recharge our groundwater and protect the creek. Hämtad NDS, Drainage Systems for Landscapes and Yard: Flow-Well and Pop-Up Emitters by NDS. Hämtad Malmö stad, Om Västra Hamnen. visioner/utbyggnadsomraden/vastra-hamnen-/om-vastra-hamnen.html. Hämtad

19 system. Dock gick inte denna dröm i uppfyllelse. Eftersom Bo01 är byggt på gammal industrimark så är marken under väldigt förorenad. Därför beslutade man att dagvatten inte fick infiltreras i marken då resultatet skulle bli ännu mer förorenat dagvatten. Kring hela området samt inuti ringlar små kanaler längs vägarna. Dessa kanaler är av betong vilket innebär att de varken har förmågan att rena vatten eller fördröja det. Vattnet i kanalerna är ofta stillastående, vilket är en felkonstruktion. För att få vattnet i rörelse är man därmed tvungen att använda pumpar, något som kräver stora mängder energi. Det finns dock en del vegetation som kan ta hand om och rena dagvattnet. Tyvärr är mängden vegetation så pass liten att det endast har en estetisk funktion precis som resten av systemet. Bo01:s system, som definitivt inte är ett hållbart sådant, har blivit en stor skam för VA syd som ansvarade för dagvattnet. Idag tvingas man transportera dagvattnet rakt ut i Öresund istället Vilka möjligheter finns det för användning av dagvatten? Även om dagvatten ger upphov till en hel del problematik runt om i världen öppnas även en hel del möjligheter upp tack vare dagvatten. För att kunna skapa så hållbara system som möjligt krävs det att man ser på dagvattnet som en resurs och inte som ett problem. Till exempel kan dagvatten duga till bevattning av planteringar, odlingar och golfbanor med mera. Dagvatten kan även ge möjligheter till framtiden. Genom att infiltrera dagvatten kan man skapa mer grundvatten som i sin tur kan användas som dricksvatten framöver. Det skapar därmed inte endast möjligheter för framtiden, det löser även problem i nuläget. Vattnet som spolas i våra toaletter idag är dricksvatten. Det innebär att det lagts mycket resurser på att rena enorma mängder vatten vars enda uppgift är att föra avföring vidare till ett reningsverk. För att undvika slöseri av både energi och pengar skulle man istället kunna låta dagvatten spolas i toaletterna. Det bästa hade varit om detta dessutom kunde ske lokalt. Ett litet samhälle skulle kunna ha ett system som samlade upp dagvattnet och sedan förde detta vidare till toaletterna i alla hushåll. Därefter skulle vattnet skickas vidare till ett reningsverk som i sin tur renade vattnet. När man behandlar frågor om dagvatten skall man inte glömma att dagvatten indirekt kan bidra till positiva effekter. Träd och växter har kapaciteten att suga upp vatten ur marken och sedan avge vatten i luften vilket sänker temperaturen. Det finns så kallade värmeöar som kan uppstå i städer vid varmt klimat, framförallt under sommarhalvåret. Sverige är inte särskilt 42 (Fridell, 2013) 19

20 drabbat av detta problem, däremot är det ett stort dilemma bland annat stora europeiska städer som befinner sig längre sönder ut, till exempel Berlin, Paris och Aten. På grund av att dessa städer inte har så mycket vegetation som kan avge vatten blir temperaturen väldigt hög. Beroende på hur mycket vegetation som städerna har kan temperaturen sänkas upp till 5 grader Celsius. 43 Det som sker i växterna är att vatten omvandlas från flytande form till gasform vilket är en energikrävande process. Vegetationen måste alltså ta upp energi från sin omgivning vilket bidrar till en minsking av värmeenergi i luften och en sänkning av temperaturen. Användning av gröna tak och annan vegetation sänker därmed temperaturen rejält på sommaren. 10. Vad hindrar utvecklingen? Utvecklingen av bra system går långsamt trots att möjligheterna för ekologisk dagvattenhantering är goda då hälften av Sveriges tätorter består av hårdgjorda ytor och andra hälften av genomsläpplig mark. Många gånger är det ekonomin som sätter stopp för utvecklingen. Bara i Malmö finns det ca 2,4 miljoner meter avloppsledningar med ett återskaffningsvärde på ungefär 15 miljarder svenska kronor. Andra gånger är det dåligt samarbete och ansvarstagande som hindrar utvecklingen. Vatten färdas ständigt över olika typer av gränser, det kan vara tomtgränser eller en gräns mellan två olika kommuner samt mellan olika länder. Det innebär att ansvaret för dagvattenhantering delas upp på olika parter. Anledningarna till det dåliga ansvarstagandet är många. Dock är nog den främsta anledningen den dåliga kunskapsnivån som råder kring detta ämne hos vanligt folk. I vilket fall som helst skapar det problem när inte alla tar sitt ansvar. Det är därför mycket viktigt att informera om de problem och möjligheter som dagvatten ger oss för att sedan kunna samarbeta över gränserna. 44 En annan anledning till den långsamma utvecklingen är att det kan vara enklare att rätt dimensionera rörledningar än exempelvis dammar och biodiken. Ledningar är dessutom inget nytt till skillnad från en del av de lösningar vi redan nämnt vilket innebär minskade risker Diskussion Idag påverkar dagvatten människan och miljön på både positiva och negativa sätt. Det hela beror på hur dagvattnet tas omhand. Det främsta problemet uppstår när nya vägar och hus 43 (Fridell, 2013) 44 Ibid. 45 Dalenbäck, Jan-olof et al., Miljonprogrammet utveckla eller avveckla? Formas Fokuserar: Stockholm (2012). 20

21 byggs vilket förhindrar vattnet att infiltrera och perkolera ner till grundvattnet. Detta leder till översvämningar, vilket kan orsaka fuktskador. Trots det öppnar även dagvattnet upp möjligheter för människor idag och i framtiden. Med rätt metoder kan problemen lösas och dagvatten kan användas som en resurs. Vi tycker det är viktigt att betona framtiden gällande dagvatten. Det vi bygger idag bygger vi även för framtiden och det vi gör idag påverkar flera generationer framåt. Om vi kunde nå ut med vår kunskap till den stora massan kan lösningar tillämpas redan nu i områden som inte nödvändigtvis har anmärkningsvärda dagvattenproblem. Man kan dock fråga sig varför vi föreslår att lösa problem som ännu inte uppstått. Anledningen är att regnen bli allt intensivare för varje år och oexploaterad mark täcks av hårdgjorda ytor hela tiden. Om man i varje nybygge har problemen i åtanke kan man undvika att en dag behöva rekonstruera ett helt bostadsområde. Något som både kräver tid och pengar. När det kommer till dagvatten är det felaktigt att påstå att det råder brist på kunskap. Kunskap inom ämnet finns hos dem som sysslar med detta dagligen, det är den allmänna kunskapen som är bristfällig. Det gäller därför att först och främst försöka nå ut med information till politiker och beslutfattare, men också till den breda massan. Det är inte främst nya system som behöver utvecklas utan en tillämpning av den kunskap vi redan har. Vi måste därför följa de goda exempel som finns såsom Augustenborg i Malmö och High Point i Seattle för att kunna skapa lokala, ekologiska och hållbara dagvattensystem. Man kan dock fundera kring hur man ska lyckas uppmuntra människor att lokalt ta hand om dagvatten. En lösning skulle kunna vara att införa ett skattesystem som liknar det som redan finns i Portland. Det skulle innebära att människor blev motiverade till att tillämpa lokala dagvattensystem på sin privata mark. Det skulle även ge upphov till att vi nådde ut med kunskap till privatpersoner. När man sysslar med dagvattensystem ska man inte förkasta en enskild lösning som anses vara för liten för att göra någon märkbar skillnad. Varje lösning bidrar till förbättring och tillsammans kan de göra stor skillnad. Ett exempel är de krukliknande behållarna som används i Portland som tillsammans kan bidra till minskad avrinning. Idén om att förvandla alla städer i Sverige till eko-städer är en utopi men om alla kommuner har det som mål kommer vi komma en bra bit på vägen. Endast ett enskilt biodike eller svackdike kan avlasta ledningsnätet för ett bostadsområde rejält om det dimensioneras rätt. Vi menar att om man ska kunna lösa de problem som uppstår vid dålig dagvattenhantering krävs det att man ser möjligheterna och betraktar dagvattnet som en resurs. På så vis kan vi 21

22 komma fram till hållbara lösningar och samtidigt lyckas skapa en attraktiv och välmående miljö. 22

23 Referenslista Bara Mineraler AB, Överbelastat dagvattensystem. Uppdaterad Hämtad Dalenbäck, Jan-olof. Lindström, Mårten. Vidén, Sonja. Wall, Maria. Öresjö, Eva. Björnberg, Kristina. Eellend, Johan. Eilersen, Ann Marie. Olofsdotter, Britt. Rolén, Conny. Miljonprogrammet utveckla eller avveckla? Formas Fokuserar: Stockholm (2012). Dufbäck, Sanna, Lokal dagvattenhantering med grönytefaktorn, = Hämtad Edvinsson, Anna, Ekologisk dagvattenhantering med biodiken, Hämtad Environmental Services City of Portland, Contained planters, Hämtad Environmental Services City of Portland, Program Overview, Hämtad Environmental Services City of Portland, Roof Gardens, Hämtad Fridell, Kent. Landskapsingenjör på Landskapsgruppen i Lund. Intervju HUD USER, Best practices in affordable housing: Seattle s High Point Redevelopment Project. Hämtad Lönngren, Gabriella. Vatten i dagen. AB Svensk Byggtjänst, Malmö stad, Augustenborg. historia/kulturarv-malmo---historiska-platser-personer-och-handelser/a- D/Augustenborg.html. Uppdaterad Hämtad Malmö stad, Om Västra Hamnen. visioner/utbyggnadsomraden/vastra-hamnen-/om-vastra-hamnen.html. Hämtad

24 Malmö, Västra hamn Bo01 området. +Hamnen+-+Bo01-omr%C3%A5det+- +Stad+f%C3%B6r+m%C3%A4nniskan+och+milj%C3%B6n.pdf Hämtad Nationalencyklopedin, Evapotranspiration. Hämtad Nationalencyklopedin, Guttation. Hämtad Nationalencyklopedin, Interception. Hämtad Nationalencyklopedin, Reningsverk. hämtad Nationalencyklopedin, Transpiration. Hämtad NDS, Drainage Systems for Landscapes and Yard: Flow-Well and Pop-Up Emitters by NDS. Hämtad NDS, Pop-up Emitters. Hämtad Neighborhood House, Living at High Point. Hämtad NSVA. Broschyr Dagvattenpolicy Landskrona. Antagen av kommunfullmäktige Svenska dagbladet, Extremt regnväder lamslår Köpenhamn, Uppdaterad Hämtad SvR Design Company, How High Point drainage works to recharge our groundwater and protect the creek. Hämtad VA SYD, Dagvatten. Uppdaterad , hämtad

25 Bildförteckning Figur 1: Dion, Erika Figur 2: Dion, Erika Figur 3: VA SYD. Broschyr Dagvatten Bortkoppling av stuprör. Hämtad Figur 4: VA SYD. Broschyr Dagvatten Bortkoppling av stuprör. Hämtad Figur 5: Wikipedia, Augustenborg Malmö. Hämtad Figur 6: Environmental Services City of Portland, Roof Gardens. Hämtad

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning.

Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten. eem.se. Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. Godkänd hantering av dag- och dräneringsvatten Så här leder du regn-, smält- och dränvatten rätt och minskar risken för översvämning. www.sevab.com eem.se Information om dag- och dräneringsvatten Mer än

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun

Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun Information om dagvatten till fastighetsägare i Mariestads kommun Innehåll Inledning... 1 Dagvatten, dräneringsvatten och spillvatten... 2 Fastighetsägarens roll i dagvattenhanteringen... 2 Lokalt omhändertagande

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Information om dagoch dräneringsvatten

Information om dagoch dräneringsvatten Information om dagoch dräneringsvatten I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastighet.

Läs mer

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Om dag- och dräneringsvatten

Om dag- och dräneringsvatten Om dag- och dräneringsvatten Information och råd till fastighetsägare och verksamhetsutövare BEGREPPSFÖRKLARING Avloppsvatten Förorenat vatten som avleds i avloppsledningsnätet. Kan bestå av spillvatten,

Läs mer

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet

Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Bortkoppling av dagvatten från spillvattennätet Dagvatten Med dagvatten menas tillfälligt, avrinnande vatten på ytan, mark eller konstruktion, t.ex. regnvatten, smältvatten eller framträngande grundvatten.

Läs mer

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6)

Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) Bilaga 3. Exempelsamling över olika dagvattenlösningar. 1(6) 2(6) Goda exempel Tanken med denna bilaga är att genom goda exempel tydliggöra syftet med dokumentet Handledning för dagvattenhantering i Uddevalla

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré

Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse VA-verket Malmö Januari 1999 1 Förord Miljömedvetandet i samhället har under senare år ökat kraftigt. Tidigare var miljöfrågor något som främst myndigheter

Läs mer

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad

DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark

Läs mer

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?

Läs mer

Information till fastighetsägare angående dagvattenanslutningar

Information till fastighetsägare angående dagvattenanslutningar Information till fastighetsägare angående dagvattenanslutningar Råd och vägledning för att koppla sitt dagvatten på bästa sätt. HelsingeVatten AB ger råd till fastighetsägare som är ansluten till det kommunala

Läs mer

Dagvatten för övriga fastigheter

Dagvatten för övriga fastigheter Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många

Läs mer

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare

Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare Ta hand om dag- och dräneringsvattnet information till dig som är fastighetsägare Viktigt med rätt vatten till rätt ledning Lidingö stad inventerar kontinuerligt stadens avloppssystem. Det gör vi bland

Läs mer

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,

Läs mer

Tommy Giertz.

Tommy Giertz. D A G V A T T E N 1 Tommy Giertz tommy.giertz@byv.kth.se 2 DAGVATTENLEDNING VATTENLEDNING AVLOPPSRENINGSVERK SJÖ VATTENVERK VATTENTORN SPILLVATTENLEDNING RECIPIENT 3 UTFORMNING OCH TEKNIK 4 Bildyta - Välj

Läs mer

Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten

Information till fastighetsägare. Hantering av dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare Hantering av dag- och dräneringsvatten Allmänt I den här skriften vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment

Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten 011 Förorenat dagvatten ett växande problem I takt med att antalet hårdgjorda

Läs mer

Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng

Dagvattenutredning Hammarängen. Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng Dagvattenutredning Hammarängen 2010 01 01 Upprättad av: Crafton Caruth Granskad av: Sven Olof Walleräng 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Området... 4 2.1 Markförhållanden... 4 2.2 Avrinningsförhållanden...

Läs mer

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:

Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3: Översiktlig utbredning av detaljplaneområdet. DAGVATTENUTREDNING MELBY 3:16 2018-06-14 DAGVATTENUTREDNING MELBY MELBY 3:16 På uppdrag av Modern Art Projekt Sweden AB utförts platsbesök samt upprättande

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth Datum 2014-06-02 Dagvattenutredning Skolmästaren 1 och 2 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88

Läs mer

Funktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a

Funktioner o Regnvattentunnor o Regnbädd o Vegetation o Gräsmatta o Genomsläpplig beläggning. Sektion a Villaträdgård 1 Utformning Trädgården har en enkel utformning och dagvattnet samlas enbart i en större regnbädd. Takavvattningen leds via regnvattentunnor vidare till den planterade regnbädden. I regnbädden

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Bilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering

Bilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering .1 (7) 1. Exempel på system för dagvattenhantering Nedan följer exempel på, för planområdet lämpliga, åtgärder som kan implementeras för att fördröja, reducera, rena och avleda dagvatten inom utredningsområdet.

Läs mer

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering

Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Rekommendationer för dag- och dränvattenhantering Information från Borås Energi och Miljö AB I denna informationsskrift vill vi informera om hur man på ett bra och säkert sätt tar hand om sitt dagoch dräneringsvatten

Läs mer

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u

Läs mer

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen

Separering av dag- och spillvatten. VA-avdelningen Separering av dag- och spillvatten VA-avdelningen Separering av ledningar Kommunens avloppssystem ska hantera både dagvatten och spillvatten. I dagvatten räknas regn-, smält- och dräneringsvatten. Spillvatten

Läs mer

Ytligt dagvatten i bostadsområden

Ytligt dagvatten i bostadsområden Ytligt dagvatten i bostadsområden Projektering, anläggning och kostnader Exempel från ekostaden Augustenborg i Malmö Tomas Leidstedt Mark & Miljö Projekt AB Malmö Malmö 290.000 invånare - Sveriges tredje

Läs mer

Ärende 22. Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten

Ärende 22. Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten Ärende 22 Medborgarförslag om tillvaratagande av regnvatten Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-01-18 KS. 2018-00338 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Svar på medborgarförslag om tillvaratagande

Läs mer

Sektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200.

Sektion a. Trädgårdens plan visar vart de olika funktionerna är placerade i skala 1:200. Innergård Sektion a 1 Utformning På entrésidan saknas utrymme för storskaliga lösningar varför upphöjda regnbäddar används. Hälften av takvattnet samt dagvattnet från vägen samlas i upphöjda regnbäddar

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Per Domstad. Per Domstad

UPPDRAGSLEDARE. Per Domstad. Per Domstad PM UPPDRAG Nyréns Läkerolområdet UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Per Domstad UPPRÄTTAD AV Per Domstad DATUM 2016-11-30 DAGVATTENHANTERING LÄKEROLOMRÅDET Bakgrund Gävle kommun avser bebygga det gamla området

Läs mer

PM Fördröjning av dagvatten

PM Fördröjning av dagvatten 1/8 Drottninghögs centrum, Helsingborg PM 170327 Fördröjning av dagvatten 8 sidor Upprättat av era landskap box 4075 203 11 Malmö 1 Inledning I detta PM ges förslag på hur dagvattnet kan tas om hand när

Läs mer

Anläggning. Avloppsreningsystem

Anläggning. Avloppsreningsystem Anläggning VA Avloppsreningsystem Olika sorters avloppsvatten Spillvatten från Hushåll Dagvatten Dräneringsvatten Spillvatten från industri 28 maj 2013 Sara Bäckström 3 Spillvatten från hushåll Vatten

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+ Foto: Siv Degerman Kontaktperson dagvattenfrågor inom EVAA-projektet: Sofia Dahl Samordnare för EVAA-projektet inom NSVA: Marinette Hagman Datum: Inledning Per

Läs mer

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna

Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Uppdragsnr: 10194238 1 (6) PM Dagvattenutredning i samband med VA-projektering av Arninge-Ullna Inledning WSP har fått i uppdrag av Titania att göra en dagvattenutredning inför VAprojekteringen av området

Läs mer

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...

Läs mer

Blå-gröna lösningars effektivitet erfarenheter från Augustenborg SALAR H. AFSHAR (LTH), JOHANNA SÖRENSEN (LTH), MARIA ROLDIN (DHI)

Blå-gröna lösningars effektivitet erfarenheter från Augustenborg SALAR H. AFSHAR (LTH), JOHANNA SÖRENSEN (LTH), MARIA ROLDIN (DHI) Blå-gröna lösningars effektivitet erfarenheter från Augustenborg SALAR H. AFSHAR (LTH), JOHANNA SÖRENSEN (LTH), MARIA ROLDIN (DHI) Innehållsförteckning Augustenborgs historik & modifieringar genom tider

Läs mer

SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ

SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004 LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper Gilbert Svensson DHI Water and Environment & Urban Water, Chalmers tekniska högskola 1 Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Klimatsäkring -P104 samt P105

Klimatsäkring -P104 samt P105 Klimatsäkring -P104 samt P105 Seminarium vid Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2012 Sundsvall Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet 1 Klimatsäkring P104 samt P105 Risker

Läs mer

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

Dagvattenutredning, Borås Stad

Dagvattenutredning, Borås Stad Dagvattenutredning, Borås Stad Detaljplan för Brämhults Kärra 1:3 Koncept 081103 2008-11-03 Beställare Borås Stad, Stadsbyggnadskontoret Kristine Bayard Konsult Vägverket Konsult Affärsområde Syd Avdelning

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND

DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND DAGVATTENUTREDNING FÖR KALMARSAND 11 januari 2017 VÄG- O C H V A - I N G E N J Ö R E R N A I S V E R I G E A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G.

Läs mer

Funktioner o Regnvattentunnor o Översilningsyta o Vegetation o Gräsmatta o (Stenkista) Hanna Blomstrand

Funktioner o Regnvattentunnor o Översilningsyta o Vegetation o Gräsmatta o (Stenkista) Hanna Blomstrand Radhusträdgård 1 Utformning Trädgården har en enkel utformning med en frodig karaktär. På entrésidan, upptill i bild, finns både rabatter med utrymme för storvuxna perenner och buskar samt plats för parkering

Läs mer

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild Bildyta - Välj Infoga bild Henrik Alm, 08 695 63 78 DAGVATTENSTRATEGI -FRAMTAGANDE -GENOMFÖRANDE -UPPFÖLJNING 1 Bildyta - Välj Infoga bild HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I STADSMILJÖ - Henrik Alm, Gruppchef

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. Kv. Giggen Tallkrogen

DAGVATTENUTREDNING. Kv. Giggen Tallkrogen DAGVATTENUTREDNING Kv. Giggen Tallkrogen Stockholm 2013-02-26 Novamark AB Olle Burman Jimmy Jonsson I:\PDOC\13022, Kv, Giggen\M\M-dok INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH HYDROLOGI 3 3. DAGVATTEN

Läs mer

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: PM Umeå 2017-04-12 WSP Sverige AB Desiree Lindström och Sara Rebbling 1 (7) WSP Samhällsbyggnad Box 502 901 10 Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens

Läs mer

Dagvatten-PM, Storvreta centrum

Dagvatten-PM, Storvreta centrum Tengbom 2015-11-09 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark... 5 Dimensionering... 6 Metoder... 10 3.1 Fördröjning via magasin i mark... 10 3.2

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Ledningstyper & Material

Ledningstyper & Material Ledningstyper & Material 2015-02-11 1 Ledningstyper Tre typer av ledningar finns i marken Avlopp Dag-& Dränvatten Dricksvatten 2015-02-11 2 Dricksvatten Dricksvatten transporteras alltid i trycksatta system

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Projekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Nybyggnad Bostäder. Handling Utredning Dagvattenflöden Utredning

Projekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Nybyggnad Bostäder. Handling Utredning Dagvattenflöden Utredning Sidor:11 Projekt Kv Sprängaren Etapp C, Sundbyberg Handling ÅF Infrastructure AB Malmö Arbetsnr: Uppdragsledare: ÅFInfrastructure AB, Dockplatsen 12, Dockplatsen 12 SE211 19 Malmö Telefon +46 10 505 00

Läs mer

TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD

TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD VAR RÄDD OM VÄRMDÖS VATTEN! Vatten är en av Värmdös viktigaste tillgångar, och vi lever i en unik miljö med tillgång

Läs mer

GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING

GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING 1/3 GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING UTSTÄLLNINGSHANDLING Göteborg 2012-12-17 Rickard Andersson Göran Skålberg ADWICE AB Skeppet Ärans väg 3 426 71 Västra Frölunda Telefon 031-3012300 www.adwice.se Org nr

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP Dagvattenhantering Fredrik Kastberg, WSP 2012-03-20 Program - dagvattenhantering Bakgrund Dimensioneringskrav Hydrauliska beräkningar Hur kommer fastighetsägare att påverkas? Dagvattenlösningar alternativ

Läs mer

Dagvattenutredning Syltlöken 1

Dagvattenutredning Syltlöken 1 Dagvattenutredning Syltlöken 1 Tillhörande detaljplan för bostäder m m inom fastigheten 2016-10-24 Upprättad av Va-avdelningen, Tekniska förvaltningen Josefine Evertsson Syfte och bakgrund Syftet med detaljplanen

Läs mer

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö

Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Datum 2014-05-20 Reviderad - Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Mörby Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2

Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 2016-11-14 Detaljplan för Härebacka 7:4, Askeslätt etapp 2 Dagvattenhantering i Askeslättsområdet Bilaga 1 På grund av områdets specifika markförhållanden, dess flacka topografi och klimatanpassning har

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Översiktligt VA för Triangeln

Översiktligt VA för Triangeln Uppdragsnr: 10108752 1 (6) PM Översiktligt VA för Triangeln Bakgrund I anslutning till väg 136 vid Borgholms norra infart planeras ett område för handel- och serviceetableringar. Planområdet omfattar ca

Läs mer

Dagvattenutredning. Arbetsmaterial. Södra Årby 1 (24) Datum

Dagvattenutredning. Arbetsmaterial. Södra Årby 1 (24) Datum 1 (24) Datum 2012-09-03 Dagvattenutredning Arbetsmaterial Södra Årby SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88 kundservice@sevab.com www.sevab.com

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag

Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag 2015 Dagvattenplan Åstorps kommun Bilaga 2 - Åtgärdsförslag Innehåll Åtgärdsförslag... 2 Södra industriområdet... 2 Åstorp tätort... 5 Hyllinge... 8 Färdigställd 2015-08-24 Antagen av Kommunfullmäktige

Läs mer

Styrdokument. Dagvattenpolicy. Övergripande inriktningsdokument. Antagen av kommunfullmäktige , 120 Giltighetstid

Styrdokument. Dagvattenpolicy. Övergripande inriktningsdokument. Antagen av kommunfullmäktige , 120 Giltighetstid Styrdokument Dagvattenpolicy Antagen av kommunfullmäktige, 120 Giltighetstid 2018-12-31 2 (10) Beslutshistorik Gäller från Ändring av kommunfullmäktige Förvaltarskap 1 - Inom kommunstyrelsens ansvarsområde,

Läs mer

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun

Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens

Läs mer

Information om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

Information om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten Lokalt Omhändertagande av Dagvatten Information om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

PM Dagvattenutredning

PM Dagvattenutredning 1/10 Åkarp 7:89, Burlövs kommun PM Dagvattenutredning 190830 10 sidor + 1 bilaga Upprättat av era landskap box 4075 203 11 Malmö Innehåll sida 1 Inledning 2 2 Förutsättningar 2 3 Underlag 2 4 Befintlig

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Sid 1 (11) Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Daterad 2011-04-26 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Inledning.... 4 2. Syfte... 5

Läs mer

Avledning av vatten med diken

Avledning av vatten med diken Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett

Läs mer

Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun

Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun Skellefteå Närhet. Trygghet. Kvalité. En av Sveriges snabbast växande turistregioner. Runt midsommar är solen uppe 22 timmar per dygn. Stad

Läs mer

Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) VA och dagvattenutredning för ny detaljplan. Del av Säm 2:1, Bovallstrand i Sotenäs kommun. 1(4) Ny detaljplan Det planeras för nytt bostadsområde med 11 st nya tomter i första etappen och ca 11 st i andra etappen. Yta inom planområdet (etapp 1 )

Läs mer

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)

Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) 2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe

Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe 30 Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe 2013-06-14 Alexandros Chatzakis Henrik Alm S w e co E n vi r o n m e nt AB 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 3 2 SKYFALLSANALYS... 4 3 BERÄKNINGAR...

Läs mer