Ingformation. Gymnasieingenjoren gor comeback. Regeringen vill att. industrigymnasiet där alla får jobb Kreativ på jobbet möt tre olika företag

Transkript

1 Ingformation Nr 2/2008. Pris 25 kr. En tidning från industrigymnasiet där alla får jobb Kreativ på jobbet möt tre olika företag goda Idéer är värda att skyddas Regeringen vill att Gymnasieingenjoren gor comeback

2 Innehåll nr 2/2008 Välkommen till sommarnumret av Ingformation till alla er som är medlemmar i Ingenjörsamfundet. Vi har än en gång fyllt numret med inspirerande och intressant läsning även om det inte räcker till hela sommaren. Sedan förra numret har vi kommit ytterligare en bit på vår utvecklingsresa med målet att ge våra medlemmar ett tydligt mervärde till sitt fackliga medlemskap. Vi har initierat en rad kontakter som ska leda till service och tjänster som du kan ha glädje av i din yrkesroll. Ett exempel är validering av kompetens inom underhållsteknik som du kan läsa mer om längre fram i tidningen. I tidningen kan du också läsa en för Ingformation exklusiv intervju med utbildningsministern Jan Björklund om hans ambition att återinföra gymnasieingenjörsexamen. Det är mycket positivt att regeringen inser att det inte passar alla att läsa på högskolan och att alla som skaffar sig en teknisk utbildning inte behöver bli forskare. Industrin skriker efter teknisk kompetens för sin produktion, där passar en gymnasieingenjörsutbildning som handen i handsken. Att ha hög kompetens i alla delar av företagen blir allt viktigare nu då många forskare menar att vi är på väg in i nästa steg i samhällsutvecklingen Innovationssamhället. För mindre än hundra år sedan var Sverige fortfarande ett jordbrukssamhälle men sedan dess har vi gått igenom såväl industrisamhället, kunskapssamhället som informationssamhället. Idag vet vi att tesen att vissa gör och andra tänker inte håller. När alla har en bra grundutbildning och informationen är tillgänglig för alla genom modern informationsteknik handlar den framtida konkurrensmöjligheten om att göra saker smartare. Det kan handla om allt från arbetssätt, tjänster och produkter. Det är när goda idéer förverkligas och används i verksamheten som de blir innovationer. Det är denna utveckling som är bakgrunden till att Ingenjörsamfundet satsar så mycket på kreativitet och innovationer för såväl skolungdomar genom Finn upp som för arbetsplatser genom initiativet till Innovationsåret 2009 som du kunde läsa om i förra numret. Detta initiativ har nu framskridit och en workshop tillsammans med arbetsmarknadens parter, intresseorganisationer och akademi har precis avslutats. Mer om detta kommer i nästa nummer då vi har sammanställt resultatet och tagit fram en plan för hur vi går vidare. Intressant att notera är att även EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att utse 2009 till ett European Year of Creativity and Innovation. Det är inte lätt att få vara ensam om goda idéer men detta stärker oss ytterligare om vikten av vårt initiativ. Slutligen vill jag önska er alla en riktigt härlig sommar! Terje Andersson vd Ingenjörsamfundet Ps Nästa nummer ute 26 augusti. Vi hälsar vår nya medarbetare Johan Wendt välkommen till Ingenjörsamfundet! Foto: Janne Danielsson 4aktueLLT: Gymnasieingenjörens comeback Regeringen vill återinföra gymnasieingenjörsexamen. Gymnasieutredningen föreslår att ett fjärde år läggs till det tekniska programmet. Ett år som ska ge anställ ningsbara ingenjörer för att möta det stora behovet av chefer på golvet inom industrin. 8Porträttet: Alla som vill får jobb I mer än 65 år har Scania Industrigymnasium försett verkstäderna i Södertälje med kvalificerade industritekniker. Ungdomarna anställs redan under utbildningen och får lön från första skoldagen. Spana in: Lotta bygger trädgårdar Spana in Lotta Johansson som är driftingenjör och ansvarar för Linköpings stolthet, parken Trädgårds föreningen. I år blir det nya trädgårdar. Tema: Kreativ på jobbet Ingenjörer som kan påverka arbetet, har frihet att dela med sig av information och direkt ser nyttan av sitt arbete är kreativa och trivs på jobbet. Följ med till tre innovativa arbetsplatser inom livsmedelsindustrin, rymdforskning och läkemedelsbranschen. idéer värda att skyddas I augusti öppnar Tekniska Museet en utställning om idéer och vikten av att skydda dem. Den vänder sig till elever i grundskolan, men alla lovas aha-upplevelser. Ingenjörsamfundet, Box 5247, Stockholm. Telefon E-post info@ingenjorsamfundet.se, Ingformation är Ingenjörsamfundets medlemstidning. ISSN: Ansvarig utgivare: Terje Andersson. Redaktör: Helena Thorén, Axla Information. Grafisk form: Krut Reklam AB. Upplaga: ex. Tryck: Color Print. finn upp certifierar skolor nnn I höst börjar projektet Finn upp certifiera högstadieskolor som har ett kreativt arbetsklimat på skolan. Skolorna erbjuds utbildningsoch inspirationsdagar för lärare och skolledning. Det börjar med en fråga och utmaning till Sveriges alla högstadier: Hur kreativ är er skola? Skolorna kan tävla och vinna ett fint pris en inspirationsdag för personalen på skolan. Priset delas ut på Skolforum Innovationsåret 2009 nnn Den 3 juni höll Ingenjörsamfundet rundabordssamtal inför Innovationsåret Bland de inbjudna var företrädare för Vinnova, Innovation Plant, IVA, Espira, universitet, arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Överst på agendan stod en workshop om ett starkare innovationsklimat. Vilka möjligheter och utmaningar finns? Hur kan deltagande organisationer bidra? Allt i syfte att nå en gemensam bild av målen med Innovationsåret Ett år som kan bidra till att Sverige blir världens mest innovativa nation. Bli föreläsare nnn Ingenjörsamfundet erbjuder sina medlemmar att komma i närkontakt med gymnasiestudenter i Stockholm, Göteborg, Örebro och Öresundsregionen. Det sker i samarbete med Transfer, Sveriges största organisation för förmedling av föreläsare från näringslivet till skolor. Ungdomar har idag en vag bild av hur ingenjörer, tekniker och naturvetare arbetar och med vad. Hjälp dem genom att föreläsa inom ditt fackområde. Anmäl dig på 3

3 AKTUELLt Regeringen vill återinföra gymnasieingenjörs examen Utbildningsminister Jan Björklunds förslag är att lägga till ett fjärde år på det tekniska gymnasieprogrammet. Det ska ge anställningsbara ingenjörer till svensk industri. Många ingenjörer med äldre utbildningar går snart i pension, samtidigt utbildas allt färre nya ingenjörer. I industrin syns redan effekterna. Var tredje medlemsföretag i bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknik företagen har den senaste tiden flaggat för brist på ingenjörer. Text: Helena Thorén Foto: Scanpix 4 Företagen kommer att gå med dammsugare. Gymnasieutredningen föreslår att återinföra en fyraårig utbildning till gymnasieingenjör. Den ska vara en modern variant av den tekniska linjen som avskaffades Utredare är Anita Ferm. Remiss. Nu är utredningen på remiss och svar väntas senast 1 september. 2Proposition. Därefter skriver regeringen en proposition. 3Riksdagsbeslut. Riksdagen väntas fatta beslut under våren Därefter ska gymnasieförordningen anpassas och kursplaner ska tas fram. 4Information. Först informeras huvudmän och skolor. Därefter får lärare, studievägledare, föräldrar och elever information inför gymnasievalet. Statistiska Centralbyråns prognos visar att år 2020 kommer det saknas mellan gymnasie- och högskoleingenjörer. Jan Björklund, hinner förslaget om att återinföra gymnasieingenjörsutbildning möta det behovet? Utan förslaget möter vi det absolut inte. Om vi når ända fram är för tidigt att säga. Det är naturligtvis vår förhoppning. Vilka behov på arbetsmarknaden kan utbildningen möta? Det kan vara produktionsledare, förmän, arbetsledare. Cheferna på golvet inom industrin. De är en viktig grupp i den målbild vi har tagit fram. Kan de nybakade gymnasieingenjörerna vara anställningsbara första dagen efter examen? Jo, det är min bedömning i högsta grad. Mellaningenjörerna är en viktig grupp i svensk verkstadsindustri. Företagen kommer att gå med dammsugare. Hur säkerställer du att utbildningen utvecklas i takt med den tekniska utvecklingen? Det är en förutsättning för att vara framgångsrik. Jag vill att Teknikföretagen ska vara delaktiga och kanske ta en del av ansvaret för utbildningen. Arbetet med att starta teknikcollege välkomnar jag. De är utmärkta platser för att utbilda gymnasieingenjörer. Har du idéer om hur man kan koppla de teoretiska kunskaperna eleverna får på skoltid med de verkliga arbetsuppgifterna de ska lösa på arbetsplatserna? Det är hela idén med utbildningen. Det är en yrkesutbildning som samtidigt är högskoleförberedande. Profilen är att ge anställningsbarhet till ungdomarna direkt efter gymnasiet. Vad händer med teknikprogrammet? Än så länge är det ett preliminärt förslag som inte är utformat i detalj. Tanken är att det treåriga teknikprogrammet fortsätter och ger en studentexamen med möjlighet till fortsatta studier på universitetsnivå. Sedan kan studenterna läsa ett fjärde år och ta gymnasieingenjörsexamen. Hur inriktningarna i det fjärde året ska se ut vet vi inte riktigt ännu. Kommer något annat gymnasieprogram att påverkas, till exempel det naturvetenskapliga? Nej, det gör det inte. Inte just av detta. Det är väl tänkbart att elever med goda teoretiska resultat skulle om de läste in nödvändiga kurser kunna snedda in på gymnasieingenjörsutbildningen. Ingenjörsamfundet har länge arbetat med att intressera ungdomar för natur vetenskap och teknik. Den nationella tävlingen Finn upp är ett exempel på det. Hur gör ni för att utbildningen ska bli attraktiv för ungdomar? Jag tror att själva införandet av ett fjärde år leder till ett ökat intresse. Man ska inte underskatta betydelsen av examen och titel. När företagen ser anställningsbarheten hos gymnasieingenjörerna gör det också utbildningen attraktiv. Jag är inte så orolig. Gymnasieingenjörsutbildningen kan bli mer populär än högskoleingenjörsutbildningen. Hur försäkrar du dig om att kunskapsnivåerna hos gymnasieingenjörerna är tillräckliga för att de senare ska kunna läsa vidare till civilingenjör eller högskoleingenjör? Det blir ju i alla fall mer än idag. Ett fjärde år gör att de blir bättre rustade för att läsa vidare. Sedan kan det ske en skärpning i den allmänna gymnasiereformen. n 5

4 6 Ingenjörshumor? Under en tid, ja faktiskt flera år, lät jag (redaktören) en mandelkubb ligga i skafferiet. Av rent vetenskapligt intresse. Skulle den mögla eller skulle kemikalierna i den stoppa naturens gång? Nyligen läste jag om en annan ingenjör som hade haft en semla stående på sitt skrivbord i fem år. På håll såg den tydligen riktigt fräsch ut. Intressant tänkte jag och då slog det mig. Den här amatörvetenskapliga nyfikenheten kanske är ett gemensamt drag för människor som arbetar i tekniska yrken? Vad har du gjort? Om du har experiment hemma som du vill dela med dig av, skriv till Ingformation, Ingenjörsamfundet, Box 5247, Stockholm eller mejla info@ingenjorsamfundet.se n Tänk på en koan I tekniska yrken är uppgiften ofta att hitta en lösning. Ett exempel är GPSen för att exakt kunna bestämma var vi är. Släpp det och låt tankarna arbeta med en koan under semestern. En koan kan vara en fråga som inte har en lösning. I zenbuddismen är koan ett verktyg för att nå insikt, upplysning eller uppvaknande. En känd koan är: Du klappar händerna och det låter så här (mästaren visar lärljungen). Hur låter det när en hand klappar? Jobbig fråga. Här då: Hur såg ditt ansikte ut innan dina föräldrar föddes? Det är något att meditera över i häng mattan. Ingenjörsamfundet önskar dig en riktigt skön sommar! n Kvitto på kunskap Är du underhållstekniker eller på jakt efter en sådan? Ett nytt valideringssystem mäter och ger för första gången landets underhållstekniker intyg på kompetensen. Text: Susanne Strååt foto: Peter Olofsson Vi samlade in uppgifter från hundratals industriföretag om vilka krav de vill ställa på underhållstekniker. Vad behöver dagens underhållstekniker kunna? När de tjugotvå medlemmarna i den europeiska organisationen för underhållsteknik, efnms, inte fann svaret självklart, drogs ett ambitiöst arbete igång som nu resulterat i ett nytt it-baserat valideringssystem för yrkesgruppen. Nu kan både underhållstekniker, och den som vill rekrytera dem, enkelt kolla kompetens och krav. Snabbt jobbat Allt har gått i ett rasande tempo. Från det att finansieringslösningen i form av eu-bidrag ordnades fram, till att det nya valideringssystemet lanserades tog det bara två år. Ja, det blev ingen semester förra året, erkänner Håkan Linde vid Föreningen för Underhållsteknik, utek, som är projektledare för det europeiska samarbetsprojektet. Men med stolthet i rösten. Responsen har varit mycket positiv, både från yrkeskår och industri. Satsningen inleddes med att utek tillsammans med föreningskollegor från efnms samlade in uppgifter från hundratals industriföretag om vilka krav de vill ställa på underhållstekniker. Underlaget ledde till den kravprofil som innefattar både tekniskt kunnande inom tjugotvå områden och praktiskt arbete. Det utgör själva grunden till valideringssystemet. Det it-baserade systemet är mycket enkelt att använda och finns på fem olika språk förutom svenska; engelska, slovenska, slovakiska, danska och franska. I den teoretiska delen besvarar underhållsteknikern sammanlagt 120 frågor genom att välja ett av fyra svars alternativ i form av skriven text, ritning eller annan bild. Den praktiska delen handlar om att göra felsökning på en maskinritning. Personen ska även kunna presentera beräkningar i Excel. På bara två timmar får underhållsteknikern intyg på vad han eller hon behärskar efter åratal i arbetslivet. Eller inte behärskar, vilket i sig öppnar möjligheten att komplettera bristerna med specifika kurser i till exempel felsökningsteknik, hydraulik eller underhållsterminologi för den som vill. Än så länge kan inte EU-certifiering inom yrket ges, men då systemet nyligen presenterades för EU-representanter var de mycket imponerade, berättar Håkan Linde. Men till dess erbjuder systemet ett kompletterande engelskt test som certifierar för arbete inom efnmss medlemsländer. Många användningsområden Det nya validerings systemet ger goda tillfällen att kartlägga kompetens- och kunskapsläget bland landets kvalificerade underhållstekniker. Kunskapsmätningen hjälper också industrin att se behovet av utbildningar och hitta rätt person till rätt arbete. Systemet är utvecklat för att även användas vid rekrytering och vi jobbar nu vidare med att anpassa det mot specifika områden, till exempel mot kärnkraftsindustrin. Vi ser massor av möjligheter! n Läs mer om systemet på Det snickras för fullt bakom draperiet på den nya webben. Här byggs en sajt med helt unika nyttiga redskap för dig som arbetar som ingenjör, tekniker eller naturvetare. Den nya webben lanseras i höst. Vi gör en modern och kreativ webbplats där våra medlemmar får en enkel ingång till oss. Här kan vi hjälpa dem att vidareutveckla sig i sin yrkesroll, säger verksamhetsstrategen Jonas Ivarsson på Ingenjörsamfundet. Här kommer du få konkret hjälp och stöd för att stärka dig själv och din arbetsplats, fortsätter Tina Koch Skarin, marknadsansvarig på Ingenjörsamfundet. n 5 myter om ingenjörer 1Man måste vara kanonbra i matte. Det är klart att det underlättar under utbildningen, men i yrkeslivet sitter inte ingenjörer och räknar integraler, derivator och logaritmer. 2Svenska ingenjörer kan bara arbeta i Sverige. Ingenjörer har stora möjligheter att få resa mycket och arbeta utomlands. Svenskar har gott rykte internationellt med bra kunskaper i engelska. Läs ytterligare något språk och du blir verkligen efterfrågad. 3Ingenjörer har tråkiga jobb på fabriker. Ingenjörer arbetar inom en väldig massa branscher, inte bara de som av tradition betraktas som tekniska. 4Det är nördigt att läsa teknik. Om du tycker det är coolt att vara astronaut, då är det definitivt inte nördigt att läsa teknik. Vår hittills ende svenske man i rymden Christer Fuglesang läste på Kungliga Tekniska Högskolan när det begav sig. 5Bara killar läser till ingenjör. Det flesta som läser till ingenjör är killar, men många traditionellt manligt tekniska yrken passar utmärkt för tjejer. n Vad vet svenska folket om svenska uppfinningar Fyra av tio svenskar känner inte till någon uppfinning eller teknisk lösning där svenska ingenjörer spelat en avgörande roll. Den mest kända uppfinningen är dynamiten. Den känner var sjätte svensk till. Därefter följer skiftnyckeln, telefoni, kullagret och blixtlåset. Uppfinningar av senare datum som mobiltelefonen och datormusen känner ganska få svenskar till. n Källa: Synovate Temo, 2007 Dynamiten, mest känd! 7

5 Porträttet Birger Gunnarsson, utbildningsledare på Scania Industrigymnasium. Började på Scania 1975 som elevingenjör. Har varit Scania trogen alla år. Ansvarig för Industrigymnasiet sedan Tre år var det sagt, tretton år senare är jag fortfarande kvar. Shit happens, skrattar Birger. 8 Alla som vill far jobb Eleverna på Scania Industrigymnasium får gå direkt efter sista skoldagen till verkstadsgolvet på Scanias anläggningar i Södertälje. I princip alla gör det. Tio år senare är åtta av tio elever kvar. Skolans utbildnings ledare Birger Gunnarsson berättar varför. Text: Helena Thorén Foto: Janne Danielsson Mitt bland Scanias vidsträckta produktionsanläggningar, nära nog en egen förort till Södertälje, ligger Scania Industrigymnasium. I mer än 65 år har skolan försett verkstäderna runtomkring med arbetskraft. Skolans uppgift är att ur de oslipade diamanter som kommer till skolan förädla så många carat som möjligt. Vårt minimikrav är anställningsbarhet direkt efter skolan, säger Birger Gunnarsson som är utbildningsledare på Scania Industrigymnasium i Södertälje. Varje år antas upp till 48 nya elever till skolan. Undervisningen varvar teoretiska studier med praktik under hela utbildningstiden. När vi läste trigonometri kunde vi gå ut och testa direkt. Åh fan, det stämmer. Att man blandade teori med praktik var det bästa med utbildningen, berättar Tomas Persson som gick ut för två år sedan. Det som kändes tufft i början för Tomas var de långa dagarna. Redan som sextonåring hade de verkstadsdagar som började klockan sju på morgonen. Det här är inte ett gymnasium för skol- och morgontrötta. Andra och tredje året skiftarbetar ungdomarna, i slutet treskift. Tempot i studierna är också högt. Tio år efter gymnasiet arbetar åttio procent kvar på Scania. Kanske för att det finns en intern karriärstege att klättra på. Tomas började som maskinoperatör i tillverkningen av kamaxlar till motorerna. Då jobbade han i treskift. Treårig industritekniskt gymnasium Numera är det dagtid och han har avancerat till verkstadstekniker. Jag programmerar robotarna och cnc-maskinerna*, arbetar med maskinförbättringar och förebyggande underhåll, förklarar Tomas. inriktningen på Scania Industrigymnasium är produktionsprocessen och täcker tillverkning, montering och logistik, men ger också högskolebehörighet. Skolan är otroligt välutrustad: datorer i elevernas klassrum, stora robotar ur olika generationer, moderna cncmaskiner i rad efter rad. Här saknas det inte kulor. Om vi bara hade kört elevutbildning hade vi aldrig kunnat motivera en så här stor och modern maskinpark, menar Birger. Ett skäl är att vi utökat den interna utbildningen inom teknikområdet. Birger Gunnarsson är motsatsen till förvaltare. Han har alltid nya planer på gång. Våra prioriterade aktiviteter nu är att hjälpa till att starta ett teknikcollege i Södertälje och att utveckla vårt samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan för en högskoleingenjörsutbildning med produktion, produktutveckling, innovation och design, säger Birger. I en monter på Industrigymnasiet står roboten som plockar fram bokstavskuberna på inslaget Frågelådan i teveprogrammet Hjärnkontoret. På en vikvägg en bit bort sitter ett a3-ark uppnålat. Bilden på pappret visar koncernchefen Leif Östling när han håller upp en skylt med texten Älska avvikelser. De som har gjort fel straffas inte här. Felen gör att vi får upp avvikelserna på bordet och kan göra något åt dem, säger Tomas. Det ständiga förbättringsarbetet verkar genomsyra skolan. De vill vara en ledande gymnasieskola och det har gett resultat. I år utsågs skolan till Årets teknikutbildning i gymnasieskolan. Men varför satsa så hårt? Hög kompetens bland de anställda motverkar flytt av produktionen, svarar Birger Gunnarsson. Så enkelt är det. Den krassa verkligheten gör sig påmind. n * CNC= datorsystem för att styra verkstadsmaskiner. Privat skola grundad: 1941 Utbildar: Kvalificerad industriteknik Skolk: Mindre än en procent Antal platser: 48 Anställningsvillkor: Anställning med lön från första skoldag, kr/mån Intagning: Intagningstest i svenska och matematik, intervjuer och hälsoundersökning En hejare på CNC-svarvning Tomas Persson är tjugo år och fena på CNC-svarvning. Redan i skolan deltog han i yrkes-sm och blev uttagen till svenska landslaget. Han har deltagit i yrkes-vm i Japan och i september åker han till det första yrkes-em som hålls i Rotterdam. I helgen ska teamet träna. Vi ska inte planera för mycket. På tävlingen får vi en okänd uppgift att lösa under tidspress. Sedan bedömer domarna hur vi samarbetat och kvaliteten på det vi gjort. Yrkes-EM är en tävling för ungdomar upp till 25 år med yrkeskompetens. I det svenska landslaget deltar tjugotvå tjejer och killar i några av de fyrtiotal grenar för allt från florister till tekniker. Praktik: 43 veckor på Scania Lov: Fem veckors sommarlov, två veckors jullov 9

6 spana in Tipsa redaktionen! Vi tänkte ta för vana att spana in en medlem. Kanske arbetar du själv på en arbetsplats där ni gör saker annorlunda nuförtiden. Kanske känns din arbetsmiljö kreativ för dig. Tipsa oss! Vi lyssnar på alla medlemmar. Mejl: Postadress: Ingenjörsamfundet, Box 5247, Stockholm. På drift- och underhållsavdelningen i Linköpings kommun arbetar Lotta Johansson som driftingenjör. Hon är ansvarig för parker och gator i innerstaden. En av stadens stoltheter Trädgårdsföreningen är en vacker park mitt i staden med anor från 1850-talet. Nu är hon mitt i en omgestaltning av en del av parken. Här ska flanörer kunna se, lukta och känna olika sorters trädgårdar. Det kan vara rosenträdgård, kryddträdgård eller varför inte fjärilsträdgård. I den här trädgården ska vi anlägga fyra mindre trädgårdar som avskärmas av spaljéer. Vi bjuder in folk med anknytning till trädgård, som efter teman bygger sin egen trädgård. Den visas sedan för allmänheten i två säsonger. I år är det inte beslutat vilket tema experterna ska få sätta tänderna i, men Lotta har idéer. Det kan vara Flower Power i nordiskt ljus, Trädgårdstomtar finns de?, Tur & retur eller Gröna sidan upp. Vi har ett antal uppslag. Lotta bygger om trädgårdar Lotta Johansson är driftingenjör i Linköpings kommun. Just nu gestaltar hon om en del av parken Trädgårdsföreningen. Numera kan hon påverka arbetet mer än förut när hon var anställd på entreprenadföretag. Text: Helena Thorén Foto: Göran Billeson Uppdraget för Trädgårdsföreningen är speciellt. Den vanliga driften är grönområden, gator, sopor, städning och vinterunderhåll. Lotta har dessutom ansvar för hela Linköpings sommarblomsterarrangemang. Jag gick en trädgårdsmästarlinje med högre specialisering på markbyggnad under två år. Vi läste om växter så klart, men också om anläggning, plattsättning och asfaltering. Lotta Johansson har lång erfarenhet av drift och underhåll och hon trivs bra på beställarsidan. Man har stora möjligheter att påverka. Gör ni saker annorlunda nu än förut? Ja, vi håller just nu på med att förbättra dialogen mellan avdelningarna. I planeringsprocessen för nybyggnation ska vi ta fram bättre rutiner så att alla parter kommer in i rätt läge. Vi från drift och underhåll kan bidra med vår erfarenhet så att gångar blir tillräckligt breda, växtlighet väljs och placeras så att de blir lättskötta och sån t. Hon har även arbetat som arbetsledare på entreprenadsidan och känner folket där. Det gör att hon har lätt att prata med grabbarna och tjejerna. n 79%rabatt på sveriges största tekniktidning! I Ny Teknik läser du om det allra senaste inom tekniktrender, tekniska produkter och nya innovationer. Vidare hittar du plats annonser i varje nummer. I Ny Teknik får du bred teknikbevakning från spännande områden som IT, telekom, industri, energi, miljö och bioteknik. Ny Teknik har veckoutgivning, 41 nr/år, och leve reras via morgondistribution direkt hem till dig. Genom att läsa Ny Teknik breddar du din kunskap och kommer på så sätt alltid ligga steget före. Du som är medlem i ingenjörsamfundet får upp till 79% rabatt Det innebär att du endast betalar 275 kronor för en ett års prenumeration på Ny Teknik (ordinarie pris är 1299 kronor) eller 52 0 kronor för en två års prenumeration (ordinarie pris är kronor) n n Ja Namn Adress Postadress Telefon Ja tack! Jag vill ha en ett års prenumeration på Ny Tek. Som medlem i Ingenjörs amfundet betalar jag bara 275:- för ett helt år (41 nr), ordinarie pris 1 299:-. tack! Jag vill ha en två års prenu mera tion på Ny Teknik. Som medlem i Ingenjörsamfundet betalar jag bara 520:- för två år (82 nr), ordinarie pris 2 337:-. Vill du även ha ett kostnadsfritt e-nyhets brev om dagliga teknik nyheter så fyller du i din e-post adress nedan. E-nyhetsbrevet skickas direkt från Ny Tekniks redaktion. E-post Som medlem i Ingenjörsamfundet får du Skicka in svarskortet idag. Portot är betalt. Du kan även gå in på och göra din beställning. Ingenjörsamfundet lagrar i enlighet med Person uppgiftslagen (PuL) personuppgifter med modern informa - tions teknik. Erbjudandet är personligt och priserna gäller t o m 31 oktober Alla priser är inkl. moms. Frankeras ej. Ingenjörsamfundet betalar portot. Ingenjörsamfundet Svarspost Stockholm

7 KREATIV på Jobbet Om du kan påverka arbetet, har frihet att dela med dig av infor mation och direkt ser nyttan av ditt arbete är det lätt att trivas och vara kreativ. Följ med till tre innovativa arbetsplatser. Möt Ola, Mats och Jonas som utvecklar mjölkningsmaskiner, Per som bygger utrustning för rymdexperiment och Mats som studerat organisatorisk kreativitet inom läkemedelsindustrin. De arbetar på tre företag i helt skilda branscher. Olika, men ändå lika. Alla har tagit vara på ingenjörernas kreativitet. Vi måste göra robusta konstruktioner som tål den tuffa ladugårdsmiljön, säger Mats Gudmundsson, Ola Markusson, och Jonas Holmqvist. Innovation med tradition I ladugården står några kor i kö för att mjölkas automatiskt, bonden övervakar via dator hur det går. På DeLaval har utvecklingsingenjörerna nära både till tillverkning av mjölkningsmaskinerna och till korna. Text: Helena Thorén Foto: Mauro Rongione Kossa 166 har stått i kö ett tag. Äntligen får hon gå in i mjölkningsmaskinen. Hon mumsar på kraftfoder medan laserstrålarna styr tvättning och stimulering av spenarna. Så är det dags att sätta på spenkopparna på spenarna. Allt styrs av en robotarm och mjölken rinner till. Under tiden kontrolleras mjölken i ett minilabb. Finns det blod i mjölken? Hur många vita blodkroppar är det? Labbet räknar och ger information till bondens dator. Kossa 166 är klar, om åtta timmar ställer hon sig i kön igen. På DeLavals visningsgård Hamra i Tumba söder om Stockholm går 220 kor på grönbete. Om man flyttar blicken från ladugården ner över de gröna ängarna ser man DeLavals industrier. Bara ett stenkast bort sker tillverkning och utveckling av mjölkningsmaskinerna. Att ha så korta avstånd mellan innovation, produktion och verklighet är inte ett nytt påfund. Redan 1894 köptes Hamra gård av AB Separator som var starten för allt. Gustaf de Laval hade tagit patent på separatorn sexton år tidigare och affärerna började ta fart. Det var ett framsynt beslut att redan i företagets barndom bygga en kreativ arbetsmiljö. Och framgångsrikt. Idag har DeLaval bara en konkurrent. Min utvecklingsavdelning sitter tio meter från linan som tillverkar mjölkningsmaskinerna vms. Utvecklingsingenjörerna kan prata direkt med montörerna och produktionsteknikerna om detaljer och till och med själva stå ute i produktionen. Men Hamra gård är navet som allt cirkulerar kring. Kopplingen är så tydlig och vi kan direkt se effekten av vad vi gör, menar produktutvecklingschefen Ola Markusson. Han leder en avdelning med tjugofem utvecklingsingenjörer. De har huvudansvaret för hela vms: robotarmen, mjölktransporten till tanken, supportsystem och även styrning av grindarna som släpper in korna. Här arbetar Mats Gudmundsson och Jonas Holmqvist. De har båda efter sina examensjobb på DeLaval stannat kvar. Mats började 1994 och är idag projektledare för mjukvaran i robotarmen: Jag började som mekanikkonstruktör och fick mer och mer ansvar för mjukvara. Det är häftigt att arbeta med den senaste tekniken och jag tycker om att få direkt återkoppling i ladugården. Vi är dessutom tillräckligt få för att ha bra koll på vad alla gör. Varje fredag har de ett halvtimmesmöte då konstruktörerna får berätta för de andra på avdelningen om vad de håller på med just nu. Det är bra, särskilt för nyanställda. Jag började i februari och att få hela bredden gör mycket för förståelsen, säger Jonas. Han har ansökt om patent för en del av sitt examensjobb. Om patentet går igenom får han en belöning av företaget. Ibland tar de patent genom att låna idéer från andra branscher. Ett exempel är spraymunstycket för att rengöra spenarna som har likheter med munstycket i billackering. Omvärldsbevakningen är viktig för DeLaval eftersom de arbetar långt fram med ny teknik. De samarbetar med forskningsinstitut och med tekniska specialister runt om i världen. Jag skulle vilja ha mer kontakt med andra enheter inom koncernen. Luncherna är inte att förringa för vi har ofta kreativa diskussioner då. Många patent har vi kommit på vid lunchbordet, berättar Mats. Ja, och de i produktionen har ofta bra idéer om hur vi kan lösa problem, fortsätter Jonas. Under en vecka varje år samlas alla länders tekniska specialister här på Hamra för att vidareutbildas av våra utvecklingsingenjörer. Då kommer vi så nära kundernas önskemål och problem som är möjligt, förklarar Ola. Medarbetarna på utvecklingsavdelningen trivs generellt bra och många stannar länge. Ola Markusson tror att kombinationen av att få vara kreativ och att leva upp till högt ställda krav på produkterna är inspirerande. n tyngdlös rymdforskning Den 15 maj skickades en raket lastad med experiment över tvåhundra kilometer ut i rymden för att nå tyngdlöst tillstånd. Efter sjuttio sekunder började det och sju minuter senare var raketen tillbaka i atmosfären och experimenten landade med hjälp av fallskärmar igen på svensk mark. Underbart är kort. Efter nästan tre års förberedelser hängde allt på en uppskjutning. Text: Helena Thorén Foto: anders Åberg SSC/rfn Hallå Per Holm, projektledare och systemingenjör på Rymdbolaget just nu stationerad på Esrange Space Center, hur gick det? Det gick bra. Det kändes euforiskt när vi såg att alla bilder fanns där. Det var första gången en sondraket flög med ett röntgensystem ombord. Systemet ska övervaka hur metallisk skumbildning går till utan att gravitationen påverkar. Lyckades experimentet? Forskningsresultaten kan ge helt nya material som är både lätta, starka och stötupptagande. Inom bland annat bilindustrin söker man efter sådana material. Nu har kunskapen ökat om hur metallskum bildas på marken. För att förbereda experimentet flög Per i parabolflygning. För oss vanliga dödliga känns ditt jobb så utomjordiskt. Hur är det att sväva i tyngdlöst tillstånd? Det liknar ingenting annat. Det känns väldigt lätt i kroppen. Vi sitter fastspända i golvet för att kunna göra vårt jobb, men det finns en nätbur där man kan sväva fritt. Rymdbolaget måste vibrera av kreativitet. Hur arbetar ni? Hos oss är det projekten som är starka inte linjeorganisationen. Det första vi gjorde i det här projektet var att träffa den tyska forskaren, vi åkte till hans labb och tittade på hans arbete. I dialog med honom tog vi sedan fram utrustningen för att kunna göra experimentet. Det här projektet tog tre år. Vad tycker du är viktigast för att bygga en innovativ arbetsplats? Att jag har stor frihet i jobbet så att jag kan vara kreativ och att jag kan rå över min tid och tillvaro. Det är viktigt att man ser helheten, att alla är med från början till slutet. Det är också viktigt att teamet blir sammansvetsat, att vi känner ett gemensamt ansvar för att det ska bli bra. Rymdbolaget arbetar med ingenjörskonst på hög nivå. Hur tillåtande är arbetsklimatet? Får ni pröva helt galna idéer och hur utbyter ni idéer med andra forskningsteam? När vi började designa provade vi allt, helt oprövade idéer. Allt som inte gick först. För det fanns inte någon som flugit med röntgen och ugn i tyngdlöst tillstånd före oss. Jag tog med mig idéer från tidigare projekt och forskaren har hela tiden haft ett stort idéutbyte med andra forskare. Har ni medtävlande? Ja, vår maser-raket har ett parallellt raketsystem i Tyskland och det finns flera grupper i Italien. n 12 13

8 KREATIV på Jobbet 14 Att inte stelna Det görs färre radikala innovationer nu än för trettio år sedan. Det menar Mats Sundgren som forskat om organisatorisk kreativitet på AstraZeneca. Han vet varför och menar att en framgångsfaktor är att dela med sig av information. Idéutbytet i informella nätverk är tre gånger högre än på planerade möten. Text: Helena Thorén Foto: Conchi Gonzalez Lönneryd läkemedelsjätten A st raz e ne c a h a r precis som resten av branschen problem med att ta fram nya läkemedel som når ända fram till lansering. Inte fler än två av hundra projekt håller hela vägen. Främsta skälen till att de stupar är att läkemedlet inte är tillräckligt effektivt eller att bieffekterna är för stora. Intuitionen är som en inre GPS hos de seniora forskarna. Den hjälper dem att göra rätt val oftare än yngre mer oerfarna forskare. Mats Sundgren,kemiingenjör och teknologie doktor i technology management När är det okej att dela med sig av information? På AstraZeneca ska all information delas, men man ska välja rätt tidpunkt. Först ska man tänka på: 1Är informationen vetenskapligt riktig? 2Finns det legala svårig heter t ex med patent? När magsårsmedicinen Losec var ett forskningsprojekt på och 80- talet var det få som trodde att den skulle få ett sådant genomslag som den fick. Losec var en radikal innovation. Astra blev först i världen med att kunna bota magsår. Sådana genombrott är vi sämre på nu. Det som var speciellt med 3Etiskt korrekt att informa - tionen sprids? 4Är informa - tionen affärskänslig? Losec och en handfull andra forskningsprojekt under samma tidsperiod var deras uthållighet. Fem av sju projekt lades ner men återuppstod, fyra av dem lades ner två gånger och kom ändå igen. Finns det en sådan uthållighet idag?, undrar Mats Sundgren, Principal Scientist på Astra Zeneca. Mats Sundgren har studerat organisatorisk kreativitet på AstraZeneca sedan Han menar att fler projekt kan bli framgångsrika om företaget kan balansera på den slaka linan mellan stabilitet och destabilitet. Det gäller att organisationen inte stelnar till följd av alltför hård kontroll, styrning och mätning. Det behöver finnas utrymme för medarbetare att utmana det konventionella och gå utanför linjeorganisationen. Mats Sundgren kan bevisa att i informella nätverk är idéutbytet tre gånger högre än på planerade projektmöten. Vi har därför ett nytt intranät som bättre stödjer idéutbyte. Forskares och ingenjörers engagemang i informella nätverk borde dessutom tas med i bedömningskriterierna för lönesättning här på AstraZeneca. Att dela med sig av information har en direkt påverkan på hur kreativt arbetsklimatet blir. Det visar min forskning, säger Mats Sundgren. Det är svårt att dela med sig av information, speciellt i ett tidigt stadium under ett projekt. Till stor del beror det på att man inte vet hur man ska göra. Därför har man på AstraZeneca tagit fram gemensamma riktlinjer. Istället för att hålla på information har vi vänt på det. All information ska delas. Det är bara en fråga om när. I varje kliniskt projekt har vi en informationsadvokat som ska driva på och samtidigt vara grindvakt. De är närmare femtio stycken nu, berättar Mats. I den prekliniska forskningen där synteskemister letar efter rätt molekyl för att förstå sjukdomsmekanismen har Mats sett att seniora forskares intuition har spelat en väldigt stor roll. Det är inget man pratar om inom Astra Zeneca men man borde göra det, tycker Mats. Deras intuition bygger på en lång och djup erfarenhet och är sammanflätat med deras kreativitet. Man kan säga att intuitionen är som en inre gps hos forskarna. Den hjälper dem att göra rätt val oftare än yngre mer oerfarna forskare. n Ny utställning på gång Den 25 augusti slår Tekniska Museet upp portarna till en ny utställning om idéer och vikten av att skydda dem. Aha-upplevelser garanteras! Text: Susanne Strååt Foto: Truls Nord I år fyller Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd hundra år. I samband med firandet invigs en ny utställning om uppfinningar och vikten av att skydda sina idéer på Tekniska Museet i Stockholm. Utställningen, som än så länge går under arbetsnamnet Innovation, kreativitet och plagiat, slår upp portarna lagom till skolstarten i slutet av augusti och riktar sig också i första hand till skolbarn på mellanstadiet och uppåt, även om besökare i alla åldrar utlovas behållning. Grundtanken med utställningen är att visa betydelsen av immateriella rättigheter för samhällets utveckling och ge exempel på vilka konsekvenser avsaknaden av dessa kan få, berättar Emma Kleman, projektledare på Tekniska Museet. Fokus ligger på spänningen mellan immaterialrätten och olika former av kopiering. Vi visar bland annat riskerna med att plagiera andras idéer och hur kopior kan avslöjas, men också det faktum att vi lär oss massor av att just härma. Naturen, till exempel! Ta med familjen till Stockholm och besök utställningen Innovation, kreativitet och plagiat på Tekniska Museet. Ingenjörsamfundet sponsrar utställningen som invigs den 25 augusti. Välkommen! Väcka tankar och idélust En av inkörsportarna till utställningens kärna handlar om att göra ungdomarna mer medvetna om all den idérikedom som faktiskt finns omkring oss. Att en idé kan vara allt från tokroliga evighetsmaskiner till praktiska lösningar på vardagsproblem, nya sätt att göra saker på eller unika mönster och formuleringar. Och att uppfinnare i själva verket är alldeles vanliga mammor, brorsor och sådana som du och jag. Utställningen bjuder på exempel som hämtats från ungdomarnas egen vardag eller som de flesta kan relatera till. Ingenjörsamfundet, som sponsrar utställningen, planerar att bidra med jämnåriga förebilder i form av uppfinningar som fötts och ibland utvecklats för kommersiell produktion av högstadielever i den riksomfattande idétävlingen Finn upp. Vi har många interaktiva inslag. Ett mer typiskt handlar om att jämföra ett original med en kopia. Förhoppningen är att väcka besökarens egen roll i det immaterialrättsliga systemet, säger Emma Kleman. n 15

9 Posttidning B Ingenjörsamfundet Box Stockholm Yrkesorganisationen med medlemmar som arbetar med naturvetenskap och teknik. Vi ger dig information, utveckling och ökad kreativitet i din yrkesroll. Med styrkan av fem samverkande fackförbund verksamma på hela den svenska arbetsmarknaden har vi förmågan att göra skillnad. Summan av medlemskapet i ditt fackförbund och Ingenjörsamfundet ger dig ett komplett innehåll i såväl traditionellt fackliga frågor som i yrkesfrågor. Vi skapar ett konkret värde för dig genom ditt medlemskap. Läs mer på Ingenjörsamfundet en yrkesorganisation för dig som arbetar med naturvetenskap och teknik och är medlem i Fackförbundet SKTF, Fackförbundet ST, Finansförbundet, Försvarsförbundet eller Unionen.