GILLESCOUTEN SGSSLX. Följ med till Åland sid 8. Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 59 Nr 1 febr 2009

Transkript

1 GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 59 Nr 1 febr SGSSLX 2009 Landsgilleting på Kolbodagården söder om Kalmar, tingshandlingar sid 5-7 Foto: Lars Stejdahl Följ med till Åland sid 8 Ålands Landskapsregering. Foto: Margareta Husell Gillescouterna på fabriksbesök. Gillena berättar sid 9 Foto: Vega Lindwall

2 S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Landsgillemästaren har ordet 2 Box 2034, Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com PlusGiro Landgillerådet Gunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, Västerås , g.engvall@telia.com Laila Boxström vice Landsgillemästare Solrosvägen 13, Vännäsby, , laila@vannastv.net Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, Åskloster, , gjermund.austvik@gaengin.se Knut-Olov Ola Axelsson Landsgilleskattmästare Kantvägen 1, Huddinge, , knut-olov.axelsson@telia.com Torsten Hansson Serenadvägen 1, Borlänge, , torsten.ha@telia.com Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr. Kopparvägen 37, Falun, carl-magnus.klarcke@comhem.se Staffan Sjunnesson Markvägen 7, Oxie, , staffan.sjunnesson@telia.com GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 2 9 maj 2009, manusstopp 1 april Nr 3 19 sept 2009, manusstopp 15 aug Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson (adress ovan) Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: Galeri Art Silk 115 g miljö - märkt med Svanen Tryck: Sahlanders Grafiska AB, Falun ISSN Vi ses på Landsgilletinget! Kylslagna vindar drar runt husknuten, väderlekstjänsten förutspår snö i morgon. Krokusarna i rabatten har kommit upp någon centimeter. Kommer de att överleva en bister tid innan vårsolen verkligen värmer upp marken? Kommer de att ta skada, rent av inte klara av ytterligare kalla dagar? Svaret får jag någon gång i början på mars. Inne är det varmt och trivsamt, jag har det ganska så gott. Hur kommer gilleåret att utvecklas? Landsgillerådet arbetar som bäst med att ta fram allt underlag till Landsgilletinget i Kalmar i maj. Ärendelista och anmälningsblankett får ni i detta nummer av Gillescouten, med nästa nummer kommer verksamhetsberättelse, bokslut, förslag till verksamhetsplan och budget. Förhoppningsvis kommer det också in ett antal motioner, som då också skickas ut med LGRs svar. Jag ser fram emot ett engagerat landsgilleting, som debatterar underlaget och fattar beslut om de kommande årens verksamhet! Det finns många likheter mellan mina krokusar och det som händer inom gillescouting just nu. Landsgillerådet har arbetat med att få fram material och mött många gillescouter från olika delar av landet under det senaste året, vi har försökt skapa en bättre jord för vår växt. Det finns många livaktiga gillen, de är våra lökar för en rik blomning. Det har blåst bistra vindar, vi har tappat medlemmar, hela gillen, men också kunnat välkomna nya. Det som behövs för en bra tillväxt är resurser, mänskliga och ekonomiska. Näring och livgivande vatten resulterar i en rik blomning. Vilken sorts näring och hur mycket regn behövs för att gillescouting ska slå ut i full blom? I gillena är det trivsamt och gott, intressanta program och vänner att umgås med. Räcker inte det? För en del gör det det. För andra är det självklart att ha aktiviteter tillsammans med en scoutkår, att göra sociala insatser av olika slag och att ha kontakter inom och utom landet. Vad behöver många gillen för att blomma? Nya medlemmar, som tillför idéer, näring! Det är vi gillescouter, som bestämmer om vår verksamhet ska blomstra eller inte! Vi ska avgöra vad vi vill ska hända i våra gillen, i regionerna och i Sverige på Landsgillerådet. Hur ska vi vattna och ge näring åt det som ska växa och blomstra? Kom och var med i Kalmar i maj! Gunilla Gillearrangemang mars 2009 Landsgillerådet 15 maj 2009 Landsgillerådet maj 2009 Landsgilleting i Kalmar 9 10 juni 2009 NBSR-möte på Åland juni 2009 Nordisk-Baltisk Gilleträff på Åland 29 juli 9 augusti 2011 Världsjamboree i Sverige Fonder Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på SGSSs PlusGiro Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se spalt överst till vänster.

3 European Fellowship Workshop Vid möte med Europakommittén i november 2007 beslöts att man skulle hålla en workshop för Landsgillemästare och internationella sekreterare under Därför hölls en sådan arbetshelg på Cypern i april Från Sverige kunde ingen delta den gången, men vid andra arbetshelgen, som hölls i november i Kotná Hora i Tjeckien var vi fyra deltagare, nämligen Gunilla Engvall, Calle Klärcke, Björnar Johnsen och Anna- Brita Lundahl. Det är av stort värde att åka flera från varje land. Då kan man arbeta vidare, när man kommit hem och det går även lättare att sprida budskapet till flera regioner och gillen. Framtiden och grunden till utveckling var ämnet för helgen. Det allra viktigaste en sådan här helg är att lära känna varandra. Vi var deltagare från 13 europeiska länder. Under första kvällen försökte vi kommunicera med varandra trots språkförbistring. Med god vilja, minspel, gester och bilder gick det alldeles utmärkt. Varje land fick också berätta om situationen för gillescou t ing i sina respektive hemländer. Vi har mycket gemensamt inom de europeiska gillena. Vi har alla svårigheter att bli fler och att få med yngre medlemmar. Men det finns goda exempel, hur man kan gå tillväga. Danmark arbetar med Baden-Powell Stamm, i Norge hjälper man nya gillen med startkorgar och i Holland har man Plus Scouts. Dessa exempel är kanske något för oss i Sverige att ta efter. Vi fick även möjlighet till sightseeing i Kotná Hora, som ingår i UNESCO:s Var ligger Europa? Längst t v syns Rigmor Lauridsen, ledamot av Världskommittén, och böjd vid bordet Jane Wardropper, ordförande i Europakommittén. Foto: Björnar Johnsen. världsarvslista. Denna stad har haft stora rikedomar av silver kanske Tjeckiens Sala silverstad. Under vandringen runt i staden hann vi också lära känna varandra och hann föra många intressanta samtal. Helgen utmynnade bl a i European Challenge Där finns ett par saker, som våra svenska gillen kan arbeta med: 1. Lära känna ett annat gille i Sverige. 2. Lära känna gillen i andra länder, s k Twinning. Därför har jag skickat ut en uppmaning till alla gillen att tala om, ifall ni håller på med Twinning och hur ni samarbetar med gillen i andra länder. En annan viktig fråga, som vi borde arbeta mer med: Vad gör vi för att stötta scouting i Sverige? Skicka gärna in bidrag om detta till Gillescouten, så att andra får tips och idéer både till Twinning och till samarbete med vår svenska scoutrörelse. Det kan bli en möjlighet till tillväxt inom Gillescouting i vårt land. Anna-Brita Pricken Lundahl De svenska deltagarna Calle Klärcke, Anna-Brita Lundahl och Gunilla Engvall lyssnar på Olav Balle, landsgillemästaren i Norge. Foto: Björnar Johnsen. 3

4 Lägerbål som scenförskola Läser med saknad att den jämngamle före detta scoutkamraten Gösta Krantz avlidit under mellandagarna. Redan som 16-åring presterade han vid lägerbål en monolog om Rödluvan på ett mycket professionellt sätt. Det var vid IOGTscouternas riksläger vid Husby slott i samband med Storlogemötet 1941 i Söderköping. Sedan dess har den förre scouten från Nackakåren på olika scener glatt många, som med glädje kommer att minnas denna rundhulte tagelskjortemunk i Casinorevyer. En av mina patrullkamrater vid Blåbokursen före rikslägret var den jämngamle Thor Isedal (Karlsson), som vi under mellandagarna kunnat se på TV i "Söderkåkar". Han gick bort allt för tidigt. Lägerbål och Tjaddens revyer i Norrköping var hans scenförskola. Vid senare kontakter har han lovprisat sina scoutår och även vid intervjuer lämnat ut bilder från scouttiden. En ännu framgångsrikare nöjesguru, som har ett aktivt scoutförflutet är Hasse Wallman. Han är nu mera administratör än estradör i ett nöjesimperium i kolossalformat. Han var även den förträfflige lägerbålsledaren vid stora lägerbål. Med dessa tre exempel verifieras att scouting förutom en livsstil med naturmål och karaktärsdaning även initierar små framträdanden i lägerbålsringen, som ger en bra grund för fortsatt scenskola, livets autodidaktiska scenskola eller träning för muntligt framförande. Man lär sig tidigt att stå upp för något och några. Föreningslivets scenskola är talangscouting. På tal om talangscouting tillträdde jag för exakt 60 år sedan en tjänst som ämneslärare vid ASEAs nya Industriskola i Västerås. Hade då ett förflutet som lokalrevymakare och radavlönad nöjesrecensent i lokaltidningen. Fann att Västerås hade en högklassig lokalrevy med bl a Acke Goffrich, Sigge Söderström, Asta Holm, Stig Andersson och Eva Eriksson. Eva var ett lovande artistämne, som jag rekommenderade till mina vänner och kontakter Stig Bergendorff och "Tjadden" Hällström. Hon blev också aktris på heltid med namnet Eva Bysing. Om de nämnda revyartisterna från Västerås varit scouter vet jag inte, men Bo Setterlind, Olof Thunberg och Lars Ekborg var på sin tid patrullkamrater som KFUM-scouter i Västerås, vilket en syssling till min mor, John Brogren, berättade före min flytt till Västerås. Han bodde i Uppsala och var då vice scoutchef i KFUMs Scoutförbund, så västeråstrion var redan då väl känd utanför länsgränsen. Han berättade även om Carl-Anton och Carl-Axel Axelsson som underhållare. Den förre blev känd trubadur och brodern scoutchef i KFUMs Scoutförbund samt undervisningsråd i skolöverstyrelsen Thore Gårmark Folkare Scoutgille i Avesta 4 Twinning kontakter med scoutgillen i andra länder Från ISGF:s Världsbyrå i Bryssel har jag fått en lång lista på Twinning i Sverige. Denna lista stämmer inte med de kontakter, som våra svenska scoutgillen har med scoutgillen i andra länder. Därför har jag bett om rapport angående detta. Några gillen har redan skrivit eller ringt och berättat om spännande kontakter man har sedan många år tillbaka. Andra kontakter har upphört av olika skäl. Nu längtar jag efter fler rapporter, så att jag dels kan skicka tillbaka en färsk Twinning-lista till Bryssel, men även skriva lite om de intressanta kontakter, som några av våra scoutgillen har. Det vore förstås extra trevligt, om ni ute i gillena kan skriva egna berättelser och skicka med bilder till kommande nummer av Gillescouten. Anna-Brita Pricken Lundahl En tanke Gör inte mot andra som du vill att de skall göra mot dig. Deras smak kan ju vara annorlunda. G B Shaw Från Frimärksbanken Frimärksbanken tackar gillena och privata för insatsen under frimärksåret Drygt 25-tal bidragsgivare under året, vilket har gett frimärksbanken kronor totalt under budgetåren Förhoppningsvis ses vi på LGT i Kalmar med mycket frimärksklipp? K-E o Viveca Mattsson Utmarksgatan Borlänge tel

5 Välkomna till Landsgilleting maj 2009 på Kolbodagården i Södermöre kommundel av Kalmar kommun, 25 km söder om Kalmar S:t Georgsgillena Nyckeln och Kronoberg hälsar alla gillescouter välkomna till Kolbodagården i Kalmar kommun. Kalmar är troligen Smålands mest kända turiststad, känt för slottet, domkyrkan, Kronanmuseet, den pittoreska Gamla stan, Stadsparken o s v. Omlandet är gammal, bördig jordbruksbygd med många stora gårdar. Den största och mest kända gården i Södermöre är Värnanäs, c:a en mil söder om Kolboda. Den ägdes på medeltiden av Bo Jonsson Grip och Sten Sture d ä, senare av Gustav Vasa och hans söner. Kanske mest känd från Axel Oxenstiernas tid på och 1700-talen. Ett fint utflyktsmål. Danska gränsen låg ju förr inte långt borta, och då hände det ofta att danska trupper trängde in i området. Därför byggde man på medeltiden kyrkorna som försvarskyrkor i flera våningar, med tjocka väggar och skyttegluggar. Två av Sveriges få rundkyrkor ligger bara några km från Kolboda. Hagby är den äldsta och största rundkyrkan byggd på 1100-talet, Voxtorp en mycket liten gårdskyrka. Kolbodagården har också gamla anor. Strax intill vid Lovers hamn låg på vikingatiden en stor handelsplats. Man tror t ex att S:t Sigfrid kunde ha landstigit där. På 1700-och 1800-talet fanns här dels ett alunbruk, som kunde sysselsätta upp till 150 arbetare, dels ett skeppsvarv, där många skrov till våra tidiga ångbåtar byggdes. Varvet lades ned 1895, men jordbruket levde vidare. Vid Hagbyån, inte långt från kyrkan, ligger bl a Holmskvarns garveri med anor från 1700-talet, helt intakt med alla inventarier och redskap från den dagen verksamheten upphörde på 1940-talet. I samband med LGT kommer ni att få möjlighet att höra mer om och se mera av dessa och andra lokala sevärdheter. Kolbodagårdens ekonomibyggnader har nu gjorts om till en mycket trivsam, familjeägd konferensanläggning. Mycket gott samarbete har Kolbodagården med den fina campinganläggningen Kolbodabaden, knappt en km bort. Räcker inte bäddarna till på det ena stället får man bo på det andra. Mera information om anläggningarna går att få på internetadresserna och Anmälan Jag anmäler mig till Landsgilletinget på Kolbodagården, Kalmar den maj 2009 Namn... Telefon.../... Adress... Mobiltfn... Postadress... E-post... Scoutgille... Anmälan och anmälnings/konferensavgift (200 kr) skall vara SGSS tillhanda senast 1 april Adress: LGT 2009, S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, Huddinge. Anmälningsavgiften, 200 kr, insättes på pg Märk talongen LGT Denna avgift betalas inte tillbaka. Kostnad för mat och logi betalas före 1 maj, enligt faktura, som skickas ut. 5

6 Preliminärt program Lördag Receptionen öppnar Lunchen börjar serveras LGT öppnar, invigning och förhandlingar Ajournering Ev. uteaktiviteter, fri tid Middag med kvällsunderhållning Kvällsavslutning, kvällskaffe Söndag Flagghissning Frukost Morgonsamling, förhandlingarna återupptas LGT avslutas och flaggan halas Lunch Guidade besök i närområdet Hemfärd Vägbeskrivning till Kolbodagården Väg E22 från norr: Trafikplats Ljungbyholm mot Hagby-Vassmolösa (ca 1 mil söder Kalmar). Efter ca 1 mil tag vänster mot Kolboda-Loverslund, följ vägvisning. Väg E22 från söder: Trafikplats Söderåkra mot Kolboda-Hagby. Efter ca 1,5 mil tag höger mot Kolboda-Loverslund, följ vägvisning. Frågor om vägen och eventuell hämtning vid flyg eller tåg-buss besvaras av Stig Jonsson, Markera dina val nedan med kryss i önskat alternativ (jämte ev. tilläggsinformation) A. Övernattning lördag till söndag (inkl. måltider men exkl. lakan o handdukar*) (Måltider: lördag: lunch, em.kaffe & middag samt söndag: frukost, fm.kaffe & lunch). enkelrum: 900:- (begränsat antal).. dubbelrum**: 800:- per person.. flerbäddsrum**: (3-6 pers.): 750:- per person.. husvagnsplats (exkl. mat): 135:- plus ev. el (35:-). tältplats (exkl. mat): 135:- * önskar hyra lakan o handdukar: 60:- ** önskar dela rum med följande deltagare:... måste ligga i underbädd. B. Måltider. önskar endast måltider (fr.o.m. lördag lunch t.o.m. söndag lunch): 570:-. önskar specialkost, nämligen:.. 6 C. Tidigare ankomst till Kolbodagården jag kommer fredag kväll och önskar logi, kvällsmål, frukost och fm.fika: 450:- enkelrum fredag till lördag: plus 100:- D. Hämtning vid flyg/tåg/långfärdsbuss vill bli hämtad vid Kalmar flygplats den maj kl. Pris: 30:- per person. vill bli hämtad vid Kalmar centralstation den maj kl. Pris: 30:- per person. Önskad skjutsning söndag meddelas i receptionen. E. Utflykter söndag efter lunch. Broschyrer delas ut om sevärdheter i Kalmar, Glasriket, m.m. för besök på egen hand. Följande guidade turer finns att välja mellan i närområdet: 1. Vandring, max 2 km, till Kolbodaområdets intressanta industrilämningar, c:a en timme. 2. Besök i en av rundkyrkorna och Holmskvarns garveri (med egna bilar), c:a 2 timmar. Anmälan till utflykterna görs under lördagen i receptionen.

7 Kallelse Alla medlemmar i S:t Georgs Scoutgillen i Sverige kallas härmed till ordinarie landsgilleting på Kolbodagården i Kalmar den maj Välkomna! Landsgillerådet Föredragningslista för det ordinarie landsgilletinget på Kolbodagården maj Landsgilletinget öppnas 2. Val av ordförande och vice ordförande för landsgilletinget 3. Justering av röstlängden 4. Val av två protokollsjusterare tillika rösträknare 5. Fråga om LGT behörigen sammankallats 6. Godkännande av föredragningslistan 7. Verksamhetsberättelse för Bokslut för Föredragning av revisionsberättelse. 9. Fråga om godkännande av bokslut 10. Beslut om disposition av resultat för Beslut om ansvarsfrihet för LGR för perioden Föredragningar a) verksamhetsplan för b) budget för perioden c) inkomna motioner 13. Beslut a) beslut om inkomna motioner b) fastställande av verksamhetsplan för perioden c) beslut om medlemsavgift för perioden 2011 och framåt d) fastställande av budget för perioden Val av landsgilleråd för perioden a) fastställande av antalet ledamöter i LGR b) val av landsgillemästare c) fastställande av antalet vice landsgillemästare d) val av vice landsgillemästare e) val av övriga ledamöter på fyra år f) eventuella fyllnadsval för två år 15. Val av funktionärer a) två revisorer för perioden b) två revisorssuppleanter för samma period c) valberedning för landsgilletinget 2011 efter förslag från nomineringskommittén d) nomineringskommitté att föreslå valberedning att väljas Information från landsgillerådet 17. Ärenden som LGR hänskjutit till LGT 18. Under landsgilletinget väckta frågor (Frågor som önskas behandlade skall skriftligen inlämnas till tingets presidium) 19. Landsgilletinget 2011 plats och tid 20. Landgilletinget avslutas Motioner Det har kommit in 23 motioner till landsgilletinget. Flera av dem har samma ordalydelse och några har identiskt eller liknande innehåll. LGR har sammanfört dem till nio motioner att behandlas vid LGT. Dessa har följande rubriker: 1. Rösträtt 2. Antal delegater 3. Rösträtt 4. Rösträtt via fullmakt 5. S:t Georgs Scoutgille Tre Kronor 6. Medlemsbegreppet 7. Medlemsavgiften 8. Reseutjämning 9. Nomenklatur LGR har behandlat motionerna vid sammanträde den 7 8 februari och hela materialet har, med LGRs svar på de nio motionerna, därefter sänts ut till alla gillen. Med Gillescouten nr 2 som kommer ut den 9 maj bifogas alla tingshandlingar. Vid LGT får beslut tas endast i de ärenden som anges i kallelsen. 7

8 8 Nordisk-Baltisk gillescout träff den juni 2009 i Mariehamn på Åland Kom med och upplev nordisk samvaro! Ljusa nätter och kluckande vågor i Ålands skärgård, kan något vara mer exotiskt? Träffen går av stapeln i Mariehamn och alla gillemedlemmar med familjer är välkomna. De finska värdarna påpekar att hela arrangemanget är handikappanpassat. Deltagaravgiften är 300 = 3126 kronor och den inkluderar alla måltider och andra utgifter i samband med träffen. Av deltagaravgiften skall 100 = 1042 kr betalas i förskott tillsammans med anmälningen, resterande 200 = 2084 kr skall vara inbetalt senast den 24 april Anmälningar och pengar för deltagaravgiften skall skickas till S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, Huddinge, Plusgironr , tel , gillekansli@telia.com Gillekansliet gör en sammanställning och skickar till gillescouterna i Finland. I enlighet med programmet måste alla deltagare vara i Mariehamn onsdagen den 10 juni kl 14:30. Det innebär att man måste resa med den färja som lämnar Stockholm den 10 juni kl 07:45, om man inte föredrar att åka dagen innan och få en natt extra i Mariehamn. Lunch ombord kostar 190 kr. I tillägg till deltagaravgiften kommer resa till och från Stockholm och eventuell övernattning i Stockholm. Viking Line har egna transporter från ett flertal ställen i Sverige till Stockholm. Se OBS Ny turlista från och med den 1 mars. Framåt för fulla segel Att överföringen av pengar sker via kansliet är ett sätt att göra det billigare för varje enskild person, då det för varje transaktion tas ut en avgift. På anmälan skall finnas namn, kön och ålder på varje deltagare samt adress på den som anmäler (= reseledare). Ange även gärna e-post-adress och telefonnummer. Senaste anmälningsdag till kansliet är 17 mars Viking Line har åtagit sig att sköta alla resor och övernattningar i samband med träffen. Kontaktperson hos Viking Line är Carita Svenblad carita.svenblad@vikingline.fi tel (kontorstid: tisdag fredag kl 08:00 16:30 finsk tid). Carita tar emot era anmälningar, gärna gruppvis. Hon måste få namn, kön och ålder på deltagarna, av sjösäkerhetsskäl. Detta ska göras före 31 mars. Carita skickar ett bokningsnummer, fakturerar er för resa och hotell och skickar ut biljetterna. Välkomna med! Pris från Viking Line för boende Hotell Park Alandia Dubbelrum 98 = 1022 kr/rum & natt Enkelrum 85 = 886 kr/rum & natt Hotell Pommern Dubbelrum 103 = 1074 kr/rum & natt Enkelrum 88 = 917 kr/rum & natt Hotell Cikada Dubbelrum 71 = 740 kr/rum & natt Enkelrum 62 = 646 kr/rum & natt Stuga Ekströms 6/6 13/6 460 = 4794 kr, stugan rymmer sex pers. Stuga Övernäsgården 8/6 14/6 627 = 6534 kr, stugan rymmer sex pers. Pris för resa Stockholm Mariehamn t o r 3 = 33 kr. Program Onsdag 10 juni 14:30 Ankomst och inkvartering 16:00 Flagghissning Träffen öppnas Information 17:00 Ålands museum Ålands Landskapsregering. 19:00 Välkomstfest + mat på Pommern (en fyrmastad bark i Mariehamn) Torsdag 11 juni S:t Görans kyrka är öppen för morgonsamling. 10:00 Gillescouting i Norden och Baltikum 12:00 Lunch 13:30 Avfärd till Bomarsunds fästning (historisk rysk utpost mot väster) 14:00 18:00 Scoutaktiviteter (15:00 ca kaffe) Workshop, midsommarstång 18:00 21:00 Midsommarfest Fredag 12 juni 10:00 Sightseeing på Åland, valbara program 12:30 Lunch Sightseeing fortsätter 14:00 Kaffepaus 18:00 Lägerbål Lördag 13 juni 10:00 Stadsmanöver i Mariehamn 12:00 Lunch 14:30 16:30 Sjöfartsmuseet 19:00 Avskedsmiddag Söndag 14 juni 10:30 11:15 Avslutning i S:t Görans kyrka Sverige ska ha med sånger och några programpunkter. Kansliet kommer att informera deltagarna!

9 Gillena berättar Regionting i Västerås Anna-Stina Andersson & Kristina Sundberg, Tuna Scoutgille i Borlänge, på region träff i Västerås. Foto: Torsten Hansson. Lördagen 4 oktober följde gillescouter från Creutz Lave, Folkare, Gustav Wasa, Tuna och Uppsala med ASEA-strömmen för att umgås med gillescouterna i S:t Georgs Scoutgille i Västerås. Det blev en lite regnig och kylig upptakt vid de gamla gravarna och sjösättningarna vid Anundshög. Men kanelbullar och juice värmde upp oss denna Kanelbullens dag. Sammankomsten fortsatte med kulturella övningar. Vi gick en intressant konstvandring i det centrala Västerås och hann även med att beskåda ASEAströmmen vid Stora Torget. Att det var Bondens Dag gjorde inte dagens innehåll sämre. Både gurkor och annat grönt blev inköpta av våra ekologiska grönsaksodlare från trakten. Regionting är ett bra sätt att lära känna Julklappar till Östeuropas barn I över tio år har S:t Georgs Scoutgillen i Stockholm bidragit med julklappar via Läkarmissionen till Östeuropas barn. Medlemmarna bidrar genom ekonomiska bidrag till inköpen, vi samlas och slår in julklapparna under stor trivsel, avslutar med kaffe och bakelse. Därefter transporterar vi julklapparna till Läkarmissionens mottagningscentral Venngarn utanför Sigtuna. Och hör och häpna: Genom stora insatser lyckades vi i år få ihop inte mindre än 187 julklappar! Och alla innehållande de av Läkarmissionen angivna 12 artiklarna! Nu känns det bra att vi kunnat bidra med att skänka 187 barn lite av vår glädje inför den stundande julen! För alla bidragsgivare Harriet Reivant S:t Eriks Scoutgille gillescouter från andra scoutgillen och vi har också mycket att visa varandra. Gunilla Engvall och Torsten Hansson delade med sig av landsgillefrågor som avslutning på dagen. Anna-Brita Pricken Lundahl S:t Georgs Scoutgille i Västerås Hos Cederroths i Falun Tuna Scoutgille, tillsammans med Creutz Lave i Falun, var i slutet av oktober inbjudna till besök hos Cederroths fabriksanläggning i Falun. Mottot för besöket var Allt från Salvekvicksplåster till tankvagnar med växtnäring. Många gillemedlemmar hörsammade inbjudan och fick ta del av en intressant berättelse om hur företaget utvecklats från Anders Herdins Gema till dagens storindustri. Gillemästaren i Creutz Lave, Jan Tollsten, kåserade om sin tid som inköpare på företaget och visade bilder till sitt anförande. Ledamoten i LGR, Carl-Magnus Klärcke, tog vid och berättade om dagens företag, som har 220 personer anställda i Falun och inte mindre än artiklar i sitt enorma lager. Efter sedvanligt kaffedrickande blev det en rundvandring i fabriks- och lagerlokalerna. Text: Bertil Lundh Foto: Vega Lindvall 9

10 Blå Hajken När jag jobbade i Gillets café på lägret Jiingijamborii 2007 träffade jag Kenny Jönsson som är ledare för Blå Hajken i Jämtland. Vi pratade en del och fann att Blå Hajken firade 60 år Jag som var med 1948 undrade om jag kunde vara med några dagar. Vi hade senare kontakt med varandra våren 2008 och jag var välkommen. Detta blev en härlig upplevelse med mycket nostalgi. Därför vill jag skriva något om min hajk med Jägarna i Jämtland. Svenska Scoutförbundet gjorde en satsning på hajker där Långa Lassot Torwald Wermelin var en av eldsjälarna. Hajk = fotvandring med övernattning utomhus. På Tivedslägret 1948 fick jag besked att få åka på Blå Hajken i Jämtland. Detta var ett omtumlande besked. Några år efter världskriget och fjällresor var mycket ovanligt. Hem och fundera över packningen. Vandring åtta dagar kräver rätt grejor. Ryggsäck fanns s k päron. Kängor, ja för vintern. Regnkläder dåligt. Sovsäck fick lånas, tung. Ta med bröd sa mamma. En limpa, som gav mig ett smeknamn och blev smulor av senare. Tåg Lidköping - Skövde och natt-tåg till Östersund. Samling på Frösön och senare vidare med tåg till Undersåker. Buss till Vålådalen där utrustning och patrullindelning skedde. Tält typ ryggås fick vi. Tveksam om köket var typ Trangia. Maten bestod av torra varor och konserver. Komplettering senare. Mycket tung packning. Patrullvis gick vi mot Sylarna, där vi underhöll folket på Sylstationen, den gamla som brann ner sen. Långa Lassot som var en riktig underhållare höll igång oss och turisterna var glada för detta annorlunda inslag i deras fjällvistelse. Under vägen hade vi lägerbål och andra aktiviteter. Vid ett tillfälle ropade någon, en häst! Nu hade väi lappsjukan slagit till trodde vi. Men mycket riktigt kom ett ekipage med släpa efter sig och lastad med förnödenheter. De var på väg till en jaktstuga i väglöst land. Vi besökte Karolinermonumentet nära norska gräsen och byggde en bro över Enan. Vår vandring slutade sen i Enafors för tåg hem. Tiden stämde inte med tåget och då vi var för tidiga och hungriga kokade vi bruna bönor på banvallen. Koktiden blev för kort och sen dess gillar jag inte bruna bönor. Maten var annorlunda då. Ingen pasta, vakuumtorkad köttstuvning och soppor, samt ärtor och fläsk. Makaroner fanns ju också. Sämre näringsvärde och smak för pojkar år gamla, alltid hungriga. Väl hemkommen med fina minnen och ett fjällintresse, som har hängt med under alla år, jobbade jag vidare som avdelningsledare några år. När min äldste son var med i scouterna på 80-talet, var jag med som ledare. Nu senare är jag lite hjälpledare i scoutkåren och är också med i Gillescouterna i Skaraborg. En gång scout. Alltid scout. Ingemar Nyberg Lidköpings scoutkår Kopparboläger med pirattema 10 Vi vet att flera av våra gillekamrater vill komma till Kopparbo, så kan det bli även i år. För en avgift av 300 kronor kan Ni vara på Kopparbo under 25 juli till 1 augusti. Ni gör en insats som syftar till att många scouter får uppleva ännu ett läger på Kopparbo. Temat för lägret kommer att vara PIRATER så ta med dej ditt träben, snusnäsduk och kom. Givetvis ska vi också ha några gillescoutaktiviteter under veckan. Vi försöker lösa boendet så att de flesta ska kunna bo inomhus. Tanken är att vi gillscouter skall hjälpa till med följande uppgifter: Intendenturen, lägerboden, caféet och eventuellt ett Ledar-Spa. Du som är intresserad kontakta Calle Klärcke på telefon eller på mail carl-magnus.klarcke@ comhem.se Det finns även mer information på

11 Vad betyder arvet från B-P för medlemsutvecklingen? För 40 år sedan genomfördes Den Stora Revisionen i Scoutsverige: Tiden för verkligt scoutpatrullarbete förkortades. Blåvinge- och vargungekulturen försvann. En ny ålders- och grenindelning med minior- och juniorscouter infördes. Klassproven ersattes med uppgifter. Specialmärkena slopades. Året var Året därpå omformulerades scoutlagen. Sedan dess har medlemsantalet i Scoutsverige i det närmaste halverats (från till , enligt närmast tillgängliga år i SSRs medlemsstatistik, 1971 och 2007). En tillfällighet? Eller finns ett samband? Arvet från B-P B-Ps mål var att fostra pojkar och flickor till goda medborgare, som kunde klara sig själva och hjälpa andra. Redan från början beskrev han scouting som en värdefull träning även för flickor, men verksamheten kom att organiseras inom skilda förbund. Omkring 1960 förenades flick- och pojkscoutförbunden i Sverige och samscouting infördes. B-Ps idéer presenterades i en värld mycket olik dagens. Hans arbetsmetoder med patrullsystemet & learning by doing låg långt före sin tid, liksom lanseringen av friluftslivet och att låta naturen vara en inspirerande miljö för verksamheten. Riddaridealen, den moraliska värdegrunden som han formade i scoutlag & löfte, kan sägas vara en tredje beståndsdel i det som snabbt blev scoutrörelsen. Hur har arvet efter B-P förvaltats? Låt oss se. Arbetsmetoderna Patrullsystemet är det som skiljer scoutrörelsen från andra organisationers sätt att fostra, har B-P påpekat. Han ville lära scouterna att samarbeta och hjälpas åt, och genom patrullsystemet fick alla ta ansvar, det bästa sättet att fostra. Genom den förändrade ålders- och grenindelning som infördes 1968, där man är patrullscout i endast tre år, blev ålderskillnaden inom patrullen för liten, för att en patrulledare och patrullsystemet ska kunna fungera som tänkt. En gång i tiden var det skolan som tog efter scouting och införde grupparbete, nu är det vi som tar efter skolans form av grupp. En form utan den stabilitet och fostrande funktion som scoutpatrullen var avsedd att ha och också hade (Ek 1999 s 21). Learning by doing (att lära genom att göra) var sättet att leda scouterna genom olika prov till III-, II-, och I-klass scout, där förmågan tränades i spårning, orientering, simning, matlagning, naturkännedom, sjömanskap, sjukvård och andra scoutfärdigheter. Ett system med märken, som erövrades efter genomgångna prov, var ett tävlingssätt där man enbart tävlade mot sig själv. Genom 60-talets revision försvann klassproven. Risken är att scouting hamnar i samma något flummiga fack som enhetsskolans läroplan förmedlade på 1950-talet och den rädsla för personlig duktighet som präglade 68-rörelsen. [ ] Det är synd att vi inte lyckats hålla takten som föregångare och t ex mer högljutt hävdat den glädje och utveckling som ligger i att skaffa sig kunskaper. Vi har inte ens behållit specialmärkena som gav scouten glädjen att fördjupa sig i något ämne och omspände både teoretiska och praktiska ämnen (Ek 1996 s31f). Friluftslivet & naturen En föregångare till scoutrörelsen var Woodcraft Indians, en ungdomsrörelse som Ernest Thompson Seton hade utvecklat i USA inspirerad av de nordamerikanska indianerna, och som starkt påverkade B-P. Underrubriken i Scouting for Boys fick tillägget through woodcraft, i översättning: genom förtrogenhet med naturen. Kärleken till naturen var viktig för B-P, som var övertygad om att när man vistas nära naturen, så börjar man tycka om den så mycket, att man till exempel inte vill döda ett djur för nöjes skull. En scout är djurvän löd den sjätte punkten i den första scoutlagen. År 1935 breddades begreppet till en scout är djurvän och skyddar naturen. Två citat från B-P belyser patrullsystemets och patrulledarens betydelse: The Patrol system is the key to success in Scout training. & The best progress is made in those Troops where power and responsibility are really put into the hands of the patrol Leaders. Efter 60 års framgångsrikt arbete ändrades förutsättningarna för svensk scouting Teckning B-P. Klas Sandell har gjort gällande att B-P dock såg friluftslivet och naturen mest som ett medel som tjänade samhällets behov av ökad medborgaranda, händighet och social enhet, ett uppifrån-perspektiv, medan det för Seton var ett mål i sig, inspirerat av indiankultur och sett utifrån pojkens personliga behov av spänning, upplevelser, kamratskap och mognad. (Sandell 1990 s 11). Spänningen mellan friluftslivets roll som metod för andra syften, respektive som mål i sig själv, är något som sedan följt scoutrörelsen. Sin mest konkreta illustration får detta i de två huvudtyperna av friluftsliv som scouter praktiserar nämligen lägret med kanske många tusen deltagare där naturen mest är kuliss för diverse aktiviteter, och hajken där man med medhavd utrustning och i små grupper färdas på naturens villkor (Sandell 1990 s 12). År 1969 ändrades innehållet i naturpunkten till en scout lär känna och vårdar naturen. Skiftningen från djur- och naturskydd till studium och naturvård kan tolkas som en förändring från naturanpassning till naturutnyttjande. Scoutlagen & löftet Scoutlagen har en speciell ställning eftersom den är både mål och medel i scoutarbetet. Dels uttrycker den B-Ps vision av den färdige scouten, dels ger den oss vägledning för vandringen forts nästa sida 11

12 forts fr föregående sida mot målet (Ek 1999 s 14). Den svenska scoutlagen har moderniserats språkligt vid några tillfällen och består nu av sju punkter. Även innehållsmässigt har vissa förskjutningar skett. Den sjätte punkten om djur och natur är redan nämnd. Här följer de övriga. Scouthedern. Den första punkten i B-Ps lag, "en scouts ord är att lita på", har behållet sitt innehåll, kanske även stärkts, och lyder nu: "En scout är ärlig och pålitlig". Men 1969 flyttades punkten ned till andra plats. Trohet. Den ursprungligen andra punkten: En scout är sin konung, sina officerare, sina föräldrar och sina arbetsgivare trogen, ändrades 1912 till "en scout besinnar sin plikt mot Gud och fosterlandet". Här kom nya inslag. Plikten mot Gud fanns ej med i B-Ps lag, dock i löftet. Den uttalat religiösa skrivningen kan möjligen bero på att många scoutledare var präster och att kyrkan var mer framträdande i samhället 1912 än i vår sekulariserade tid, menar Gerd Ek (Ek 1999 s 9). År 1969 flyttades punkten till första plats i lagen och formulerades: "En scout visar vördnad för Gud och hans ord". I dag heter det: "En scout söker sin tro och respekterar andras". Hjälpsamhet. En scouts plikt är att vara till nytta och att hjälpa andra, hette det från början. Den tredje punkten i lagen har behållit sin innebörd och plats, och formuleras nu: "En scout är vänlig och hjälpsam". Vänskap & kamratskap. Även den fjärde punkten har behållit sin innebörd och plats. Den äldsta lydelsen: En scout är allas vän och bror till hvarje annan scout, sak samma af hvilken samhällsställning denne är formuleras nu: "En scout visar hänsyn och är en god kamrat". Hövlighet. En scout är hövlig, hette det från början, senare uppmärksam och hövisk. Punkten är slopad, men innebörden ingår i nuvarande lagens tredje och fjärde punkter. Lydnad. En scout lyder utan frågor befallningar från sina föräldrar, sin patrulledare eller scoutmaster. Så löd den sjunde punkten i Ebbe Lieberaths ursprungliga tolkning. Formuleringen har ändrats under åren och ersattes 1969 med: "En scout känner ansvar för sig själv och andra". Om det ursprungligen kärva budskapet skriver Gerd Ek: Punkten 7 stäm- 12 mer inte alls med senare tids önskan att fostra scouterna till eget kritiskt tänkande. [ ] Synen på obetingad lydnad [har] ändrats sedan 1909, (Ek 1999 s 6). Dock kan formuleringen om lydnad ännu ha sin giltighet i vissa sammanhang, som Rulle Neveling visar i sin beskrivning av hur han vid påmönstringen på Biscaya fått förklara vad som gäller ombord: Demokrati kräver kunskap och respekt för kunskap. I morgon skall vi talas vid om detta, om ni skulle haft lust att vara medbestämmande och ha medansvar den natt som kommer, då vi ligger till havs. Demokrati kräver även tid och den har vi inte alltid inför snabba manövrer. Därför får ni tåla det impopulära ordet lyda. Vi kan inte samråda, utan när det gäller måste ni lyda order blixtsnabbt. Din egen och fartygets säkerhet är beroende av detta. Efteråt kan ni ställa frågor och vi kan även diskutera varför vi handlade på ett visst sätt. Demokratin börjar från botten, i den vakt du är tilldelad, den lilla gruppen om fyra man. Inom den kan ni själva välja vaktbas, fördela jobb och avgöra vem som skall göra vad. Bara arbetet blir uträttat (Neveling 1985 s13). Gott humör. En scout småler och hvisslar under alla förhållanden hette det från början. Punkten har omformulerats flera gånger och lyder nu, placerad som nummer fem: "En scout möter svårigheter med gott humör". Sparsamhet. Punkten en scout är sparsam kompletterades 1935 med arbetsam och sparsam", men slopades Möjligen kan den tänkas ingå i nuvarande lagens sjunde punkt: En scout känner ansvar för sig själv och andra. Scoutlöftet har renodlats och lyder i dag: Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen. Vissa begrepp har slopats och formuleringarna har förändrats genom åren, men den etiska grunden i scoutlagen får nog sägas vara intakt. Teckning B-P. Sammanfattning Ord som plikt, trohet, lydnad, och även sparsamhet, har slopats i den svenska scoutlagen, men den etiska grunden får nog sägas vara intakt. Begrepp som Gud, konung & fosterlandet har utgått, men hängde kvar länge, trots att scoutrörelsen snabbt visade sig vara en fredsrörelse utan nationella eller religiösa gränser. Naturpunkten i lagen har ändrats från att scouterna anpassar sig till naturen i riktning mot att dominera över naturen. Men i praktiken finns nog ändå andan i den ursprungliga punkten, en scout är djurvän, levande på flera håll, inte minst bevisat här i Dalarna med Gröna Spåret i Tunaskogarna. Metoderna för utbildning och fostran, som från början närmast var unika för scoutrörelsen, har tagits upp av andra, medan den svenska scoutrörelsen dock tycks gjort sig urarva på detta område. Undersökningar visar att många scouter lämnar scouting för att mötena är bråkiga och röriga. Avgångar på grund av att man förväntas lära sig för mycket har vi inte hört talas om (Ek 1996 s 32). År 1968 blev en brytpunkt i scoutrörelsens goda medlemsutveckling. Vad orsakade raset? Vad betydde inskränkning av patrullsystem och scoutkunskaper? Att nå medlemmar år 2015 är Svenska Scoutrådets mål. Hur skapas en sådan framtid? Kan vi dra lärdom av historien? Sven Janson Tuna Scoutgille i Borlänge Källor: Ek, Gerd: Från prov till uppgift. Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift Ek, Gerd: Arvet från BP visionen och verkligheten. Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift Neveling, Raoul: Biscaya. Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift Sandell, Klas: Gamla rötter och nya skott. Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift Sica, Mario: Footsteps of the Founder. Centenary edition ISBN X.

13 Nya grenar, nya namn finns det plats för gillescout? Modernare, med ett nytt anslag och en ny paketering. Tydliga mål för varje åldersgrupp och väl fungerande för både nya och gamla scouter. Det är några av huvudmålen för det nya programmet. [...] Men varför behövs ett nytt program? Vi frågar Fredrik Svensson som jobbar på Scoutrådet som projektledare för programutvecklingen. Samhället förändras och det måste också vi göra. Vi måste paketera vår verksamhet på ett attraktivt sätt så att folk ska vilja vara scouter. [...] Men var det något fel på det gamla grogrammet då? Ja, till viss del kan man nog säga det. Vi har tappat mycket medlemmar under flera år. Då måste man utvärdera och testa nytt, säger Fredrik. I oktober 2009 lanseras det nya programmet men redan nu kan vi se en del av arbetets frukter. I februari i år var de nya gemensamma åldersindelningarna klara och nu presenters också namnen på grupperna. [...] Och de nya namnen är... Spårarscout. Spåraren är en nyfiken rackare på 8 9 år [...] Upptäckarscout [...] Upptäckarscouten är 10, 11, kanske 12 år och gillar att lösa problem tillsammans med sina vänner [...] Äventyrarscout. Resan fortsätter och äventyret blir större. Äventyrarålderna är ungefär år [...] Utmanarscout. Tänk om. Tänk nytt. Tänk själv. Utmanarscouten är inne i en period av ifrågasättande. Ålderna är år [...] Roverscout [...] Man är mellan 19 och 25 år och man söker egna projekt [...]??? Begreppet scoutledare finns kvar men vad ska den vuxne scouten som inte är ledare kallas? Det är inte bestämt än. Malin Haawind i Scoutmagasinet nr 6, Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren Har kassören blivit tokig? Landsgillerådet föreslår inför vårens LGT att medlemsavgiften ska höjas till 350 kr/år för fullt betalande medlem. Man kan ju undra om Landsgilleskattmästaren har blivit tokig? Nej, inte alls. Han är helt på det klara med att detta kan uppfattas både som tokigt och provokativt. Här redogör Knut-Olov Axelsson för varför han anser att avgiften bör höjas. Är det nödvändigt att höja avgiften? Nej, det är det kanske inte men det är önskvärt för att skapa resurser för att utveckla gillerörelsen inför framtiden. Är det roligt och givande att vara med i Gillescoutrörelsen? Det verkar inte så när man tittar på hur antalet medlemmar minskat under de senaste åren. Vi var 1467 medlemmar i januari 1999 men i april 2008 var antalet 1155! Däremellan var vi som mest 1515 medlemmar år Varför minskar vårt medlemsantal? Vi vet inte varför våra medlemmar slutar kanske är det främst av åldersskäl men helt säkert är att vi inte lyckas attrahera nya medlemmar för att bibehålla och helst öka antalet medlemmar. Min tro är att det beror på att vi inte kunnat visa utåt på ett attraktivt program med intressanta aktiviteter. En satsning på högre medlemsavgifter gör att vi får resurser inom Gillescoutrörelsen för att kunna skapa aktiviteter, kunna ge bidrag till lokala satsningar samt inspirera till deltagande i olika arrangemang. Kan vi inte göra detta redan idag med de avgifter vi har? En titt i budgeten för de kommande åren visar att den höjning på 50 kr som beslutades vid förra LGT inte räcker till annat än den egentliga driften av rörelsen. Eftersom tre gillen med ca 90 medlemmar försvann vid årsskiftet är det bara ca 1000 medlemmar kvar under Under perioden blir därför intäkten från oss alla som vill vara med bara ca kr/år högre än motsvarande för åren Vi vet alla hur kostnaderna ökar och det blir inte några stora summor över på denna intäktsökning. Den höjda avgiften kommer inte att börja tas ut förrän från år 2011 Gillena berättar Sänd in bilder & berättelser från ditt scoutgille! Vill vi bli flera och vara en livskraftig organisation? Vi blir inte det om vi inte kan förnya oss! Vi måste satsa nu, annars kommer vi att bli så få medlemmar att vi inte kan fungera som en nationell rörelse. Men ändå kan man inte dra ner på de kostnader vi har för att få loss pengar? Landsgillerådets verksamhet kostar ju bra mycket, resor till konferenser likaså och tidningen behöver vi väl inte? Det är medlemmarna som kan bedöma om det är bra förslag. För mig är det självklart att om vi ska kunna fungera nationellt och internationellt så måste vi: kunna samla LGR till rådslag, kunna samla gillenas representanter till Landsgilleting för att föra fram och diskutera olika ideer, kunna deltaga på möten med representanter för andra länders Gillescoutrörelser och kunna informera alla medlemmar och ge dem förmånen att uppleva gemenskapen i Gillescoutrörelsen även om de inte kan deltaga aktivt i olika arrangemang. Så, vad gör vi med de cirka ytterligare kr som en avgiftshöjning skulle ge oss? Det finns många ideer kring vad man skulle kunna göra men det viktigaste är att vi är överens om att SGSS ska vara en värdefull och inspirerande organisation för medlemmar i alla åldrar. Det har till exempel funnits förslag om att regionerna skulle kunna få bidrag till samlingar med betalda talare. Ett annat förslag är professionell hjälp med planering och genomförande av rekryteringar. Med pengarna skulle vi få resurser för att tillsammans skapa en ännu mer attraktiv verksamhet och ökat antal medlemmar! Knut-Olov Axelsson 13

14 Insändare Gillescouten dyr eller dyrbar? Ska vi ha Gillescouten kvar? Det förvånar mig när jag läser att Gillescouten kostar oss ca kronor för fyra nummer per år. Det var nog inte Lgr-medlemmen Gunnar Häggbergs mening att tidningen skulle få kosta sådana belopp när han på 1980-talet undrade om vi inte kunde ta' tryckningen av tidningen till Falun-Borlänge. Efter viss tvekan från dåvarande redaktionskommittten, Margareta Fromholtz, Margareta Hedman, Acke Andersson m.fl., fick vi trycka den i Falun. Stor hjälp var att jag råkade vara lärare på "Grafisk Teknik" och därmed kunde styra produktionen. Vi var många fler medlemmar på den tiden. Med dagens medlemsutveckling måste vi nog se sanningen i vitögat och konstatera att den stiliga tidningen vi har i dag är en alldeles för tung post i vår budget. För fyra 12-sidiga nummer av tidningen per år betalar varje medlem 75 kronor. Siffrorna talar för sig själva!!! Det måste finnas ett alternativ. Här i Falun har vi en liten tidning för våra medlemmar. Lgr-medlemmen Carl-Magnus Klärcke började för tio år sedan ge ut den till våra gillemedlemmar. Den kommer ut sex gånger per år. Den skriver vi ut på laserskrivare och kvaliteten är inte sämre än att den gott och väl står sig i konkurrensen om man tar med sidantal och kostnad. Ett förslag vore att Lgr sänder ut cirkulärskrivelser till landets alla gillen, som de i sin tur vidarebefordrar till medlemmarna. Tiden från cirkulärskrivelsen nått ut tills medlemmarna har informationen behöver inte ta så lång tid som det gör nu mellan tidningarna. Tidningen kommer ut en gång i kvartalet, ett enkelt medlemsblad ute på gillena behöver inte ta' mer än högst en vecka att producera. Det är en fantastisk skillnad på möjligheterna till framställning av medlemsblad nu och hur det var när vi i Falun-Borlänge fick börja trycka Gillescouten. Mitt förslag till Landsgillerådet är: Tänk om i tidningsfrågan och använd pengarna, som kan sparas, till att nyrekrytera medlemmar så att denna fina rörelse inte alldeles försvinner. Det är 14 naturligtvis en prestigeförlust att behöva gå tillbaka från dagens fyrfärgstryck till kanske en enklare form av kopiering. Jag tror att i de allra flesta gillen finns någon som har en färgskrivare. Det gille som är störst i landet har ca 125 medlemmar, det behöver inte kosta så fantastiskt mycket att ge ut ett litet medlemsblad. Bertil Lundh Medlem i Creutz Lave, Falun Fakta om Gillescouten Kostnaden för Gillescouten har väl hållit sig under budgeterade belopp de senaste sex åren. I genomsnitt har tryckeriets kostnader utgjort 61 procent och distributionen 36 procent. Allt kommittéarbete, liksom montering och layout av texter och bilder till färdigt manus, har gjorts på ideell basis. Se tabell härunder och bild nästa sida. Fram till och med 2004 gjordes tidningen mycket förtjänstfullt i Falun på Lugnetgymnasiets medialinje. Tidningen trycktes i ett mindre format i två färger. Vi hade ett fint samarbete med lärarna på skolan, vilket till stor del berodde på att de är Bertil Lundhs tidigare kolleger. Men en neddragning av antalet lärare gjorde det inte möjligt att få fortsätta samarbetet, varför offerter på tryckningen fick tas in från olika tryckerier. Valet föll på Sahlanders Grafiska i Falun, som fr o m 2005 trycker tidningen. Omslaget fick fyrfärg första gången 2003 och efterhand har delar eller hela tidningen haft fyrfärgstryck. På Bertil I vårt avlånga land finns det många gillescouter, som av olika skäl aldrig kommer till de möten och träffar, som ordnas av våra lokala gillen. Dessa passiva gillescouter betalar också medlemsavgift till S:t Georgs Scoutgillen i Sverige. Vad får de då för denna medlemsavgift? Jo, fyra nummer av tidningen Gillescouten. När man av hälsoskäl eller andra orsaker inte kan ta sig till gillemöten, får man i alla fall Gillescouten i brevlådan och kan på så vis följa det som händer inom vår rörelse. Jag har många bevis på att Gillescouten är till stor glädje för dem, som inte på annat sätt kan vara med. För dessa gillescouter är därför vår medlemstidning extra dyrbar, men inte speciellt dyr. Varje nummer av vår tidning kostar cirka 18:75 (enligt de siffror, som vi kan läsa i Bertil Lundhs insändare). Jag har roat mig med att kontrollera de tidningar och tidskrifter, jag har just nu i mitt hem. Alla kostar mer än Gillescouten per nummer: Tidningen Land 25:-, Allers Trädgård 39:-, Hemmets Veckotidning 22:-, Råd och Rön 48:-, Fågelvännen 37:50. Tankar från Pricken Lundhs förslag ändrades tidningen till det större formatet fr o m Tunagillet sköter distributionen, som t o m 2006 även omfattade plockning, falsning och häftning med skolans maskin. Därefter ligger detta arbete på tryckeriet. När tingshandlingar och adressförteckningar ska biläggas tidningen förser tryckeriet den med ett plastomslag, som förbilligar portot. Numera kan tidningen även läsas på Internet. Detta har medfört en engångsavgift på ca 2000 kronor. Bertil Lundh säger sig vara förvånad över kostnaden, trots den insyn han haft Kostnader Gillescouten % Tryckning, bokbinderi Distribution Övrigt Summa Utfall tvåårsperiod Tvåårsbudget forts nästa sida

15 Bildstafetten I början av år 1978 togs det första initiativet för att bilda ett scoutgille i Norrköping.Samlade kring ett bord i Hedvigs gamla prästgård för att bilda S:t Georgs scoutgille i Norrköping sitter här representanter från stadens olika kårer. Fr v: Margaretha Schönbeck, Birgitta Westling, Märta Asterius, Nils Söderberg (landsgillemästare), Signe Eriksson, Arne Asterius & Karin Edoff. Gillet har nu funnits i trettio år och i dagens gille kan vi räkna in ca 50 medlemmar. Gillet har under de sista åren haft en omfattande verksamhet med tre till fyra aktiviteter på våren och lika många på hösten, där Julagillet brukar vara höjdpunkten och avslutning på verksamhetsåret. På senare år har vi samarbetat med vårt granngille i Västra Sörmland. Vi inbjuder varandra till olika aktiviteter och på så sätt har vi fått en bra variation på programpunkterna. För varje nytt år försöker vi finna nya och spännande aktiviteter som skall passa medlemmarnas olika intressen, så att vi alla får känna den trivsamma gemenskap och scoutanda som brukar prägla våra sammankomster. S:t Georgs Scoutgille i Norrköping som ansvarig för offertupphandlingen och medverkande vid affärsförhandlingen med tryckeriet, och trots att totalkostaden ligger under Landsgilletingets budgetbeslut. Fakta får tala för sig själv. Redaktionskommitténs ledamöter Torsten Hansson, Sven Janson, Anna-Brita Lundahl Nettokostnader Gillescouten Tryckning, bokbinderi Distribution Övriga nettokostnader Jubileumsfest i Norrköpingsgillet på 30-årsdagen den 13 december Foto: Gunnel Ringman. Nya medlemmar S:t Georgs Scoutgille i Jönköping Rolf Lindh S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Anne Olsson Heidfors Eva Sandén S:t Georgs Scoutgille Carl Johan Pia Bertén Billy Elglund Fredrik Holstein Inger Jansson Martina Schedvin Heidi Végvár S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Flora Andreasson Nils-Arne Andreasson S:t Georgs Scoutgille i Västerås Kerstin Lööv S:t Georgs Scoutgille Creutz lave Torbjörn Guldhaugen Åsa Hedström S:t Georgs Scoutgille Folkare Thore Gårmark Britt Haglund S:t Georgs Scoutgille Birger Jarl Lennart Mörck S:t Georgs Scoutgille Gåseborg Sigurd Johansson S:t Georgs Scoutgille i Helsingborg Paul Almquist S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Anne Kristoffersson S:t Georgs Scoutgille i Kristianstad Margareta Ericsson S:t Georgs Scoutgille Kulla Margareta Aronsson S:t Georgs Scoutgille Vinga Hans Nilsen S:t Georgs Scoutgille Duvkullan Inger Hartzell S:t Georgs Scoutgille Malören 15

16 Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box HUDDINGE Adressetikett Beställ från Gillekansliet I detta nummer Lgm har ordet 2 European Fellowship 3 Lägerbål... 4 Twinning 4 Frimärksbanken 4 Landsgilletinget 5-7 Träff på Åland 8 Gillena berättar 9 Blå hajken 10 Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman rea Kopparboläger 10 Arvet från B-P 11 Saxat 13 Från kassören 13 Insändare 14 Bildstafetten 15 Nya medlemmar 14 Har gått hem 15 Gröngölingen 16 Gillemärke, tidigare modell med knapphålsfäste kr Velourtröja, stl 4 small 50 kr Sommartröja, vit, stl S XL XXL kr Kofta, mörkblå, stl S M L XL kr Gillemärke, knapphålsmärke 20: Nytt! Gillemärke/emblem på bjälke, dansk modell 50: Tygmärke, fyrkantigt 10: Tygmärke, runt 15: Bilmärke 15: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: 10 cm dekaler per styck 10: Diplom med kuvert 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Affisch, A3 1:50 Affisch, A4 1: Gillemärke i metall, att limma på trä el annant underlag 15: Slips, mörkblå 150: Slips, ljusare, finare 185: Halsduk, stor fykantig 240: Halsduk, triangelformad 145: Slipshänge 40: Nytt! Pikétröja, klarblå. 160: ISGF:s handbok 25: Idéboken 20: Gillerådspärm 30: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (färre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Tygkasse med gillemärke 20: Lettiska frimärken, karta eller påse 10: Skriften Vad är scouting? 50: Köp varor som nu reas ut! Se rutan till vänster. Velourtröjorna har gillemärket broderat på vänster sida, övriga är neutrala. Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Porto debiteras med aktuell kostnad. Jämför gärna räkning och frimärken ibland kan postens våg skilja från vår. Telefon: Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, Box 2034, HUDDINGE