Tips på träning utifrån världen

Transkript

1 Tips på träning utifrån världen Hälsningar från internationella arbetslivsperioder!

2 Kirsi Coco Tuija Auramo Timo Rasinaho Nina Östman Virpi Pikkuaho

3 Ibland måste man åka långt bort för att se närmare. Iden här broschyren får ni ta del av fem modiga människors berättelser om deras arbetslivsperioder utomlands. Alla åkte de iväg med huvudet fullt av frågor, ivriga att lära sig nya saker och med öppet sinne. Alla återvände de rikare och klokare med många fina erfarenheter bakom sig och huvudet fullt av idéer angående utveckling av det egna arbetet. Målet för alla som åkte iväg var att utveckla den egna professionella kompetensen samt att hitta nya modeller för förverkligandet av mästarträningen. Resultatet är bland annat lysande kontakter, internationella högklassiga platser för inlärning i arbetet för studeranden samt information om olika länders förberedelser av tävlande inför internationella yrkesskicklighetstävlingar. En internationell arbetslivsperiod är en väldigt bra möjlighet för många slags lärare att uppdatera sin kompetens. Det krävs mod att lämna bekvämlighetszonen och eget initiativ och iver för att utveckla det egna arbetet. I gengäld ger det även mycket, vilket du kommer att märka då du läser dessa berättelser. Det är bara proffs som kan träna proffs. Alltså lönar det sig även för proffs att ständigt upprätthålla sin kompetens och utveckla sig själva. Då du erbjuds möjligheten till en arbetslivsperiod utomlands ska du modigt ta för dig! Teija Ripattila ansvarig mästartränare, lärare och resenär även själv

4 Kirsi Coco arbetar som lektor i vårdarbete vid Samkommunen för utbildning i Mellersta Nyland Keuda och fungerade som närvårdargrenens Skills-grenmästare våren Kirsi har även fungerat som WorldSkills-expert för närvårdargrenen. KIRSI COCOS MÅL En träningsplats för internationella tävlande Mitt mål för den första arbetslivsperioden var att sätta mig in i vårdarbetarnas arbetsinnehåll. Utöver detta försökte jag reda ut hurudan kompetens studeranden eller tävlanden behöver för att klara sig under perioden för inlärning i arbetet utomlands. Jag tycker att det behövs goda färdigheter inom vård och omsorg. Sedan vet jag att man klarar sig även med nöjaktiga kunskaper i engelska. Personalen har vant sig att tala ett blandspråk eftersom det i vårdhemmet finns arbetskraft från många andra länder. Mitt mål var också att reda ut hur den unga kan berika sitt kunnande. Under min utlandsperiod ville jag även bekanta mig med arbetsplatshandledarnas handlednings- och utvärderingspraxis. Handledningspraxisen fick jag bekanta mig med genom att själv handledas. Jag skapade även en träningsplan, med prägel av internationell tävlingsverksamhet, för de som gör inlärningen i arbetet utomlands. Även språkkunskaperna förbättrades: jag lärde mig att hövligt kommunicera med kunder och även en del yrkesterminologi fastnade, vilket gjorde att mitt tidigare ordförråd stärktes. Att inkvarteras hos en familj var en lyckad lösning eftersom jag då kunde diskutera olika saker med familjen på fritiden och på så sätt också

5 samtidigt stärka mina språkkunskaper. Eftersom jag inkvarterades hos en familj kan jag nu som ansvarig för den internationella verksamheten bättre förklara hur det är för de studerande som åker i utbyte. Personlig erfarenhet "som studerande" ger större insikt. Något som särskilt etsat sig fast i mitt minne var arbetet med personer som lider av minnesstörningar. Jag kunde konstatera att det är möjligt fastän man själv inte talar flytande engelska. Jag såg hur de boendes självbestämmanderätt på bästa sätt kan respekteras och hur de kan bemötas med stor finkänslighet. Här har vi mycket att lära i Finland! Därför är det också bra om tävlande åker till England för inlärning i arbetet. Där ser man det hövliga bemötandet av kunder då det är som bäst och att man faktiskt gör så fastän det skiljer sig från vår praxis. Perioden var verkligen nyttig. Resan gav mig nytt innehåll till den dagliga undervisningen. Jag märkte att förutom basarbetet skulle det vara bra att få med respekten för självbestämmanderätten i undervisningen. Det är faktiskt möjligt fast det i våra ögon kan verka orealistiskt ibland. Två veckor räckte för att utveckla den egna kompetensen och för att reda ut vårdarbetets innehåll. Att själv klara av vårdarbetet under de nya omständigheterna, på ett främmande språk, tog ändå så pass mycket på krafterna att alla mina önskemål inte gick att förverkliga. Om det dyker upp en möjlighet att åka igen så åker jag gärna. Då har jag som mål att fördjupa mig i vårdhemmets personal, utvärderingen av närvårdarstuderanden och beskrivningen av Health and Social Care-grenens internationella yrkesskicklighetstävlingar. MINA RESETIPS PÅ RESA Två veckor på vårdhemmet Lauriston i Hastings i England Det lönar sig att omsorgsfullt välja plats: vara i kontakt med den internationellt ansvarige på läroanstalten som säkert har kontakter, kanske även med experterna inom den egna grenen som i sin tur har kontakter med experter i andra länder och på så sätt till deras läroanstalter.

6 Vid tiden av resan arbetade Nina Östman som lektor vid yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto, numera jobbar hon som utbildningshandledare vid Centralparkens yrkesinstitut. Hon fungerade även som närvårdargrenens Skills-grenmästare åren NINA ÖSTMANS MÅL Insikter gällande samarbete och undervisning Jag hade länge haft känslan av att vilja bekanta mig med ett europeiskt utbildningssystem och en yrkesutbildning. Därför tog jag genast chansen då den erbjöds. Mitt mål var att bekanta mig med studerandens/tävlandens träning och funktionella studier samt undervisning och inlärning av de interaktiva färdigheterna. Holländska tävlande som jag har följt är modiga och naturliga då det gäller kommunikationsfärdigheter. De har gjort ett stort intryck på mig med sina kommunikationsfärdigheter. Kommunikationsutbildningen är systematisk och central inom vårdarbetets utbildning. Den är en del av alla branschers yrkesutbildning och innefattar överföring av information, kommunikation och sociala färdigheter. I Holland börjar man med basfärdigheter såsom hur man startar en kommunikation med en kund/patient. Därifrån förflyttar man sig sedan systematiskt till olika situationer, till exempel hur man ger och tar emot kritisk respons. I undervisningen gick man till exempel igenom hur man hanterar känslor i sådana situationer där kunderna ger negativ respons. Man

7 går alltid igenom situationerna skede för skede. Konkretiseringen av teorin betonas såväl i undervisningen som i träningen. Även vårdarbetets funktionella undervisning och inlärning var imponerande och övertygande. Goda kommunikationsfärdigheter sitter helt tydligt i benmärgen hos holländska studerande. Aldrig så man skulle öva på att enbart sticka med nålen, till och med då man övar på en docka ska man alltid hälsa och kommunicera angående andra vårdåtgärder. Kvalitetssäkringen av utbildningen är på en god nivå i Holland då lärarna samarbetar mycket sinsemellan och tillsammans gör upp utbildningsproceduren. Kvalitetssäkring och en jämn nivå på kvaliteten är sådant jag skulle vilja se förverkligas även i Finland. Nu kan varje läroanstalt och lärare agera som de själva upplever är bäst och slutresultaten är kvalitetsmässigt på väldigt olika nivåer. Därav varierar kvalitetsnivån för mycket på arbetsplatserna. Under perioden utvecklade jag en ny träningsidé och jag testade den i praktiken. Jag ville införa interaktion och en mer systematisk utbildning i läroanstaltens träningsverksamhet, där målet är att lära ut en helhet istället för en enskild färdighet. Jag fick även förverkliga min träningsidé då jag deltog i träningsprocessen av en WorldSkills Leipzig 2013-tävlande. Jag märkte att om man inte själv är aktiv på plats får man ut mycket mindre av perioden. Också i Holland har människorna bråttom, men jag var aktiv i lärarrummen och frågade själv om jag kan delta i undervisningen. Jag fick till och med själv undervisa vid några tillfällen! Där fanns inte heller något att vara rädd för, holländarna talar ganska bra engelska. Om man inte förstod allt fanns det alltid någon som tolkade. MINA RESETIPS PÅ RESA Två veckor i Holland vid det multidisciplinära yrkesinstitutet ROC Aventus Företagsamhet, aktivitet och mod hjälper till att få ut så mycket som möjligt av arbetslivsperioden!

8 Timo Rasinaho jobbar som lärare inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen på enheten för handel och service vid Jyväskylä yrkesinstitut. Han fungerar även som EuroSkills-tränare. TIMO RASINAHOS MÅL Utbyte av personliga erfarenheter Jag har varit flera gånger på internationell inlärning i arbetet: alltid då det erbjudits möjlighet att fara har jag varit intresserad. Arbetslivsperioderna är betydelsefulla komplement till den professionella utvecklingen samt för hanteringen av arbetet. Dessutom utvecklas språkkunskaperna och de personliga nätverken växer under resorna. Resan ger också massvis med livserfarenhet. Det är trevligt att ledningen vid Jyväskylä yrkesinstitut var så positiv och stödjande angående den internationella arbetslivsperioden. Jag hoppades att perioden i Tallinn skulle utveckla både mig själv som tränare och, ur ett vidare perspektiv, även tävlingsträningen vid mitt yrkesinstitut. Ett av målen med min resa var att hitta en bra internationell plats för inlärning i arbetet för de studerande som är intresserade av tävlingsverksamheten. Nu efter perioden strävar jag efter att överföra träningspraxisen till undervisningen och träningen i Finland, samt att utveckla samarbetet med finländska träningsföretag och arbetsplatshandledare. Tack vare arbetslivsperioden har porten till Tallinn öppnats: mitt yrkesinstitut fick två nya platser för inlärning i arbetet och träning. Personliga goda relationer till två lokala kökschefer hjälper studerande att komma till dessa restauranger. Att jag fick möjligheten att jobba på en fine dining -restaurang är en värdefull upplevelse för mig. Det är stort att kunna dra nytta av allt detta i träningen av de tävlande! Tack vare perioden i Tallinn får jag personligen dela med mig av det jag lärt mig till de unga: recept, dukning och tillagning. Med egna exempel och genom stöd och handledning försöker jag föra fram det som nämnts ovan. PÅ RESA 10 dagar på Tallink Spa & Conference Hotels restaurang Nero i Tallinn, Estland 15 dagar på Hotel Telegraafs restaurang Tchaikovsky i Tallinn, Estland MINA RESETIPS Jag rekommenderar arbetslivsperioder åt alla de som vill utveckla den egna kompetensen och skapa personliga nätverk. Packa med ett öppet sinne och var mottaglig för ny inlärning och för upprepning av "gammal" kunskap. Ju mer man själv satsar desto mer får man ut av perioden tycker jag.

9 Tuija Auramo jobbar som lärare inom hotell- och restaurangbranschen på enheten för handel och service vid Jyväskylä yrkesinstitut. Hon har flera gånger fungerat som expert vid WorldSkills- och EuroSkills-tävlingar. TUIJA AURAMOS MÅL Fler redskap för träningen Jag for på en arbetslivsperiod för jag ville arbeta på en fine dining -restaurang samt lära mig nya saker angående träning inför internationella tävlingar. Mitt mål var att utveckla min egen professionella kompetens och stärka mina internationella nätverk, samt lära mig hur man integrerar träningen som en del av perioderna för inlärning i arbetet. Dessutom var syftet att få skapa en träningsplan för studeranden tillsammans med företag. Målen som jag satt upp förverkligades väldigt bra! Mitt huvudsakliga mål var att hitta en högklassig fine dining - restaurang där de studerande som deltar i tävlingsverksamheten skulle kunna träna. Galvin at Windows är en av Londons berömda och högklassiga restauranger och där är arbetsprocesserna krävande och utmanande. Restaurangen har ett sex veckors orienteringsprogram och de tar gärna emot studeranden och tävlanden. Det är en lämplig träningsplats för unga i toppträning. Jag fick jobba med olika uppgifter i restaurangen och det var roligt att märka att man klarar sig bara man försöker. Arbetslivsperioden var väldigt givande och utmanande. Tack vare den kan jag överföra mina kunskaper i undervisningen och tävlingsträningen. Dessutom kan jag kanske förstå den studerande då jag tänker efter hur det känns att åka till ett nytt och främmande ställe och arbeta. Jag kan nu ta det i beaktande i förberedelsen av studerande. Framför allt kan jag tack vare arbetslivsperioden bättre träna de studerande som är med i tävlingsträningen så att de uppnår sina egna mål. MINA RESETIPS PÅ RESA Två veckor på restaurangen Galvin at Windows i London, England Det lönar sig att vara modig och åka iväg. Utmana dig själv genom att åka till ett krävande ställe och jobba!

10 Virpi Pikkuaho arbetar som enhetschef vid enheten för vuxen- och arbetsplatsutbildning vid Oulun seudun ammattiopisto och fungerar som nätverkskoordinator för projektnätverket Huippuosaamista oppisopimuskoulutuksella. VIRPI PIKKUAHOS MÅL Läroavtal som utbildningsmetod för unga Det är en stor utmaning att få läroavtalsutbildningen att rota sig som utbildningsmetod och den tillhörande goda praxisen som vi önskar oss. I Tyskland är läroavtalsutbildningen riktad till just unga och under mina vistelser ville jag hitta sådan praxis som skulle gå att utnyttja även i Finland. Det är fint att förutom lärarna även läroavtalsbyråernas personal hade möjlighet att delta i projektet. En sådan här chans skulle man inte ha kunnat förbise! Det här var mitt första besök vid en utländsk läroavtalsbyrå och rent generellt var det mest givande att få bekanta sig med byråns praktiska verksamhet, projekten, informationssystemen och administrationen. Under arbetslivsperioden deltog jag i småindustrikammarens dagliga verksamhet och jag fick mångsidigt bekanta mig med hurudant arbete läroavtalspersonalen i Tyskland gör. Jag fick också diskutera angående läroavtalsutbildningens utmaningar med arbetsplatshandledarna. En av de mer minnesvärda erfarenheterna var bekantskapen med ABB:s läroavtalssystem. Då jag besökte företaget fick jag träffa arbetsgivare och studeranden och jag fick se läroavtalsarbetet på en praktisk nivå.

11 Jag fick en bra inblick i hur läroavtalsutbildningen som riktar sig till unga skiljer sig från arbetet med vuxna. Det är viktigt att ta hänsyn till skillnaderna mellan att arbeta med unga i förhållande till den vuxeninriktade läroavtalsutbildningen. På basis av erfarenheterna från Tyskland lämpar sig en proaktiv handledning bra för unga. Alltför ofta hamnar problemen i fokus fastän målet borde vara att upprätthålla en regelbunden kontakt med den unga och med arbetsplatsen, vilket även skulle förhindra eventuella problem. I Tyskland har man byggt upp läroavtalsutbildningssystemet på andra grunder än i Finland. Det har haft en positiv inverkan på ungdomsarbetslösheten så resan gav mersmak för hur den finska läroavtalsutbildningen skulle kunna vidareutvecklas för att svara på dagens utmaningar. I övriga Europa brottas man med samma utmaningar och problem, såsom arbetslöshet och utslagning bland unga. Genom utbyte av god praxis kan alla utvecklas. Till exempel kan handledningsarbetet som görs med tysk precision även tillämpas i den finska läroavtalsutbildningen. Jag lärde mig att toppträningen inte är integrerad i läroavtalsutbildningen enligt ett visst mönster i Tyskland. Delstaterna har en mycket bred autonomi som resulterar i att de sinsemellan kan ha olika träningssystem i bruk. Under resan besökte jag även VM-tävlingarna i yrkesskicklighet, WorldSkills Leipzig 2013, där jag fick bekanta mig med den internationella tävlingsverksamheten. På tävlingsplatsen märkte jag att det är lätt för en finländare att vistas i Europa och att vårt utbildningssystem uppskattas. Till exempel ville man höra mer om vårt system med fristående examina. PÅ RESA En vecka i Berlin på Tysklands småindustrikammare som motsvarar den finländska läroavtalsbyrån Två dagar i Berlin på läroavtalsverksamhetens centralorganisation i Tyskland Två dagar på yrkesskicklighetstävlingarna WorldSkills Leipzig 2013 i Tyskland MINA RESETIPS Då man reser ensam får man ett djupare intryck, det är något jag rekommenderar åt alla! Fråga modigt. Du kommer högst sannolikt att bemötas positivt. Bekanta dig med språket och kulturen på förhand.

12 Det ESF-finansierade KILTA-projektet som administreras av Skills Finland erbjöd alla villiga som deltog i tävlingsverksamheten chansen att åka på en internationell arbetslivsperiod. Vi har nu samlat ihop erfarenheterna och insikterna som de fått med sig från utbildningsresan utomlands. Med projektet ville vi erbjuda lärarna chansen att få utveckla den egna kompetensen och det egna arbetet och på så sätt påverka yrkesskicklighetsträningen i Finland. Målet med broschyren är att sprida information om nyttan med internationella arbetslivsperioder och inspirera även andra att modigt utveckla sin kompetens. Skills Finland har redan under flera års tid utvecklat träningen. Tävlingsförmåga och konkurrenskraft för yrkesutbildningen genom toppkunnande (KILTA) är ett projekt som förverkligas under åren och som fortsätter utveckla träningen samt vidareutveckla och förankra den goda praxisen, redskapen och verksamhetsmodellerna som tidigare utvecklats. För förverkligandet av projektet har ESF-stöd erhållits. Tilläggsuppgifter: Ansvarig mästartränare Teija Ripattila teija.ripattila@skillsfinland.fi