DFM 1-TENTAMEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DFM 1-TENTAMEN 08 03 03"

Transkript

1 DFM 1-TENTAMEN Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera eller namnge) - sammansatt nivå (till exempel redogöra för, beskriva) - relaterad (till exempel analysera, relatera eller varför -frågor) - utvidgad (till exempel teoretisera, analysera) Största andelen av frågorna är på de två första nivåerna. Läs noga frågorna innan du börjar svara. Du måste få 60 % av tentamens 80 poäng för att bli godkänd på tentamen. Frågor i anslutning till artikeln "Hypoxia-induced fatty acid transporter translocation increases fatty acid transport and contributes to lipid accumulation in the heart" (Chabowski, A., Górski, J., Calles-Escandon, J., Tandon, N.N. & Bonen, A., FEBS Letters; 580: , 2006) [10 p] 1. (1p) Ge en metabol förklaring till fynden i Figur 1c. Hur tolkar forskarna fynden? Svar: Vid hypoxi hämmas andningskedjan och därmed ATP-bildningen. Cellen övergår då till framförallt anaerob glykolys för fortsatt energibildning. Cellen får då ta av sina glykogenförråd för att upprätthålla energibildningen. Studien visar paradoxalt nog att det ökade upptaget av fettsyror som redovisas i studien framförallt åtgår till nysyntes av olika lipider. Detta bidrar till att cellen vid hypoxi måste använda sig av alternativa substrat som glykogen för att upprätthålla energibildningen. 2. (4p) Baserat på vad du hart lärt dig under kursen DFM1 rörande lipidmetabolism i kroppens olika organ och olika lipiders struktur finns det något oväntat i resultatet som redovisas i Figur 2. a) Förklara det oväntade resultatet. b) Redogör också för reaktionsstegen som gör att tritiummärkt palmitinsyra (Pal) kan återfinnas i lipidfraktionerna (PL, MG, DAG, TG), som redovisas i Figur 2a. Utgå från valfri trios som bildas i glykolysen och palmitinsyra - Pal. Svar: a) Det är oväntat att finna att även muskelceller kan bilda TAG eftersom TAGbildningen huvudsakligen sker i levern, fettväven och i tarmen. Det är också oväntat att återfinna palmitinsyra i kolesterolfraktionen, men troligtvis beror det på att den även innehåller kolesterolestrar. b) DHAP glycerol-3-fosfat; glycerol-3-fosfat + Pal lysofosfatidsyra; lysofosfatidsyra + Pal fosfatidsyra; fosfatidsyra DAG + P i ; DAG + Pal TAG (TG); aktiverad fosfatidsyra + alkohol eller DAG + aktiverad alkohol olika fosfolipider (PL); DAG MG + Pal 3. (2p) Om man i stället för märkt palmitat (palmitinsyra) hade använt sig av tritiummärkt stearinsyra, skulle resultaten (som redovisas i Figur 2 och Figur 1) blivit annorlunda på något kvalitativt eller kvantitativt sätt? Motivera genom att bland annat redovisa den principiella uppbyggnaden för stearinsyra, palmitinsyra och ceramid. 1

2 Svar: Troligen skulle resultaten inte ändras på något kvalitativt sätt eftersom som fettsyrorna bara skiljer sig åt med avseende på en metylengrupp (C16:0 vs C18:0). Däremot skulle det troligen bli en kvantitativ skillnad vad avser mängden ceramid eftersom den ena av de två fettsyrorna som ingår i ceramid alltid är en modifierad palmitinsyrarest. Denna är bunden till en serinrest i sfingolipider till skillnad från ett glycerolskelett i glycerofosfolipiderna. 4.. (2p) Från metodbeskrivningen framgår det att man i studien använder sig av tritiummärkt palmitat då man vill få ett mått på hur tillfört palmitat oxideras. Man kvantifierar dock bildningen av en helt annan märkt produkt som bildas vid fullständig förbränning av palmitat. Vilken produkt analyseras? Var och hur bildas den? Motsvarande substans i omärkt form åtgår också vid oxidationen av palmitat. Redogör för detta metabola steg. Svar: Man analyserar tritiummärkt vatten som bildas i andningskedjans slutsteg i mitokondrien genom reaktionen 2H + + 1/2O 2 H 2 O. I oxidationen åtgår det däremot vatten då enoylcoa omvandlas till 3-hydroxy-acylCoA (vatten adderas till en dubbelbindning). 5. (1p) I studien försöker man analysera några proteiner som skulle kunna vara är involverade i signaltransduktionsprocessen som aktiveras vid hypoxi och av insulin (OBS! Akt= PKB). I metoden utnyttjar man sig av att proteiner kan modifieras kovalent. Vilka är de aminosyrarester som modifieras specifikt i dessa experiment? Vad har dessa aminosyrarester för strukturell likhet i sina sidokedjor? Svar: De aminosyrarester som modifieras kovalent i studien är serin och treonin. Dessa aminosyrarester, liksom tyrosin, har en hydroxylgrupp i sin sidokedja. Denna hydroxylgrupp kan modifieras kovalent genom att det adderas en fosfatgrupp. [I processen bildas det en fosfoesterbindning på samma sätt som i fosfolipider och som när flera intermediärer i glykolysen fosforyleras.] Allmänna frågor på kursinnehållet (19p) 6 (1p) Beskriv kortfattat hur du experimentellt skulle avgöra om en inhibitor (hämmare) till ett enzym, som följer Michaelis-Menten-kinetik, är kompetitiv eller icke-kompetitiv. Svar: Om man vid kinetisk mätning visar att vid närvaro av inhibitorn påverkas K m men inte V max är inhibitorn kompetitiv. Om däremot V max påverkas men inte K m är inhibitorn ickekompetitiv. 2

3 7 (1p) När vi förbränner alkohol och olika näringsämnen såsom kolhydrater, fett och proteiner, utvinns olika mängder av energi/gram ämne. Rangordna dessa ämnen och alkohol med avseende på hur mycket energi som utvinns (1 minst, 4 mest) vid metabolism samt ange ungefär hur mycket energi i kcal/j som frisätts per gram ämne. Svar: 1 och 2 kolhydrater och proteiner, 3 alkohol, 4 fett (4 och 4,7 resp. 9 kcal/g) 8 (2p) Vid alkoholmetabolism bildas stora mängder NADH i levercytosolen. Redogör för hur detta energiöverskott i NADH överförs in i mitokondrien för att ett maximalt energiutbyte skall erhållas! Svar: För att maximalt energiutbyte skall erhållas skall energiöverskottet i NADH flyttas m.h.a. malat-aspartatskytteln: 9 (1p) Vid cancerbehandling med cellgifter kan man ibland få smärtsamma förändringar kring leder framförallt vid stortån (så kallad sekundär gikt). Gikt kan behandlas med läkemedlet allupurinol. Ange substrat, produkter och enzym i den reaktion som hämmas av allupurinol och som ger upphov till bildning av den substans som leder till denna form av gikt. Svar: Xantin + H 2 O + O 2 /enzymnamn: xantinoxidas/ urinsyra + H 2 O 2. [Även reaktionen som leder till bildning av xantin från hypoxantin katalyseras av enzymet xantinoxidas under bildning av väteperoxid.] 10 (2p) Vid hepatit har patienterna ofta svårt att tåla fet mat, beroende på nedsatt förmåga att bilda gallsalter. Vilka är de två vanligaste primära gallsyrorna och hur modifieras dessa i levern och i tarmen? Svar: Cholsyra och chenodeoxycholsyra. Gallsyrorna konjugeras till glycin eller taurin. De bildade gallsalterna utsöndras via gallan i duodenum. I tarmen dekonjugeras gallsalterna av tarmbakterierna. Dessutom kan gallsyrorna dehydroxyleras. 3

4 11 (3p) Ikterus uppkommer på grund av ansamling av en metabolit, som bildas vid nedbrytningen av den prostetiska gruppen i hemoglobin. Redogör för metabolismen av den prostetiska gruppen fram till och med utsöndringen av slutprodukterna Svar: Hemoglobinet bryts ned till hem och globin. Hem klyvs med hemoxygenas, och NADPH till biliverdin (en kedja, järn frisätts) som reduceras med NADPH till bilirubin. Till levern transporteras det hydrofoba bilirubinet bundet till albumin. I levern konjugeras bilirubin med två UDP-glukuronsyra till bilirubindiglukuronid som utsöndras i galla. I tarmen omvandlas konjugatet till urobilinogen som oxideras till sterkobilin (via sterkobilinogen). Sterkobilin lämnar kroppen via faeces, som därigenom får sin färg. En liten del av urobilinogenet reabsorberas från tarmen och går med blodet till njurarna där det omvandlas till urobilin som ger urinen dess färg. [En liten del av urobilinogenet reabsorberas från tarmen och går med blodet till levern och recirkulerar via gallan tillbaka till tarmen.] 12 (3p) Redogör kortfattat för hur reparering av DNA går till med mekanismerna base excision repair och nucleotide excision repair. Förklara även varför det är viktigt att fel i DNA repareras. Svar: Base excision repair är en mekanism där baser som har blivit felaktigt kemiskt modifierare repareras. DNA-glykosylas känner iden den modifierade basen och tar bort den Endonukleas bryter sockerkedjan och DNA-polymeras fyller i DNA-strängen. Slutligen sammanfogar DNA-ligas kedjan. Nucleotide excision repair kan reparera nästan vilken DNA-skada som helst (t.ex. tymindimerer eller kemiska modifikationer). Ett enzymkomplex känner igen att DNAsträngen är skadad. Ett nukleas klipper av DNA-strängen på båda sidor om skadan (25 nukleotider). Den felaktiga DNA-strängen tas bort av DNA-helikas. DNA-polymeras och ligas lagar skadan. Det är viktigt att DNA-reparation sker, för att trygga artens överlevnad samt för att skydda individen mot genetiska förändringar som leder till okontrollerad tillväxt (cancer). 13 (2p) Beskriv kortfattat när och hur veckningen sker i det växande embryot. Svar: Embryots veckning under den fjärde veckan. Veckning sker både rostralt-kaudalt och lateralt. Embryot tillväxer dorsalt, så att det veckas både på längden och längs sidorna. Endodermal vävnad innesluts och mag-tarmkanal bildas eller anläggs. 14 (4p) Vad heter (latinska namn) de olika så kallade tuggmusklerna och vilka rörelser av underkäken åstadkommer respektive muskel? Svar: M. masseter: eleverar (lyfter) underkäke / bita ihop /stänger munnen + viss protraktion M. temporalis: eleverar (lyfter) underkäke / bita ihop /stänger munnen + retraktion M. pterygoideus medialis: eleverar (lyfter) underkäke / bita ihop /stänger munnen + protraktion + omväxlande unilateral aktivering ger små malningsrörelser M. pterygoideus lateralis: öppnar munnen + protraktion + omväxlande unilateral aktivering ger stora malningsrörelser 4

5 Tema I: Sårläkning Sårläkning är kroppens naturliga sätt att regenerera vävnad. Ett antal olika processer deltar i kaskadreaktioner för att reparera vävnaden. Den normala sårläkningsprocessen kan indelas i följande steg: 1. Inflammatorisk fas, 2. Proliferativ fas och 3. Mognadsfas. Faktorer som kan påverka och fördröja sårläkningen kan bland annat vara infektion, dåligt nutritionsstatus, dålig blodförsörjning, diabetes, hög ålder och vissa mediciner. 15 (4p) Vid sårläkning måste matrix återbildas. Ett viktigt protein i sammanhanget är kollagen. Bildningen av kollagen (typ 1) kräver bland annat vitamin C. Redogör med ord och skiss för strukturen av kollagen typ1 med hjälp av strukturnivåer och andra proteinkemiska begrepp. Redogör också för vitamin C:s funktion och betydelse för bildning av ett starkt kollagen. Redogör även för vilka andra posttranslatoriska förändringar som detta protein genomgår. Svar: Primärstruktur: ca 333 repetitiva tripletter av aminosyraresterna Gly-X-Y: där X ofta är Pro och Y ofta Hyp/Hyl. Sekundärstruktur hos vardera subenheten i det färdiga proteinet: vänstervriden helix med 3 aminosyrarester/varv. Tertiärstruktur: fibröst/långsträckt protein. Kvartärstruktur: tropokollagen tre subenheter. Vitamin C behövs för att cofaktorn (järn) i enzymerna (prolyl- och lysylhydroxylas), som katalyserar hydroxyleringen av vissa specifika Pro och Lys-rester till Hyp respektive Hyl, skall kunna återreduceras (Fe 3+ Fe 2+ ). Därmed kan enzymerna bibehålla sin katalytiska förmåga. Andra posttranslatoriska modifieringar är: glykosylering, bildande av disulfidbryggor, avklyvning av N- och C-terminaler extracellulärt, bildning av allysinrester, korsbryggebildning mellan tropokollagenmolekyler m.h.a. kovalenta lysin-allysinbryggor. 16 (2p) Diabetiker drabbas ofta av bensår och andra senkomplikationer som en följd av sin sjukdom. Redogör för två vanliga molekylära förklaringar till de patologiska förändringar som dokumenterats vid diabetes i vissa speciellt känsliga vävnader (till exempel kärl och nerver). Dessa förändringar anses ha sin grund i långvarigt förhöjda koncentrationer av glukos både extra- och intracellulärt. Svar: 1) Glykering av proteiner (icke enzymatisk och ospecifik proteinglykosylering) beror på ökad koncentration av glukos som ej befinner sig i pyranosform. Den öppna formen av glukos kan ospecifikt reagera med t.ex. aminogrupper i proteiner (t.ex. HbA Ic ) och därmed komma att påverka proteiners funktion. 2) Reduktion av aldehydgruppen i glukos till sockeralkoholen sorbitol m.h.a. aldosreduktas [coenzym: NADPH + H + NADP + ]. I vävnader som saknar enzymet sorbitoldehydrogenas ansamlas osmotiskt aktivt sorbitol med resultat att vävnadens funktion och förmåga till sårläkning antagligen påverkas. 17 (3p) Vid diabetes typ 2 uppvisar patienten insulinresistens. Det kan finnas många orsaker till denna resistens, såsom fel på signaltransduktionsmekanismen för insulin. Redogör för insulins signaltransduktionsmekanism från receptorprotein till målproteinet i muskelns glykogensyntes. 5

6 Svar: Receptorn är uppbyggd av två subenheter (vardera bestående av två domäner sammanhållna med en disulfidbrygga) sammanfogade med en disulfidbrygga. Inbindning av insulin till en -domän leder till strukturförändring i den intracellulära domänen och korsvis autofosforylering av Tyr-rester i -domänerna. Hela receptorligandkomplexet fungerar nu som ett kinas och kan fosforylera ett dockningsprotein IRS (insulin-receptor-substrat), som känns igen av olika andra proteiner, t.ex. PI-3K. PI-3K kan fosforylera PIP 2 till PIP 3, som i sin tur känns igen av PKB (AKT) som i aktiverad form (PKB-P) kan katalysera olika reaktioner såsom fosforylering GSK, rekrytering av GLUT4 från en intracellulär vesikelpool (i skelettmuskulatur, fettväv och hjärta). Aktivt PKB kan via flera steg aktivera olika fosfataser som defosforylerar t.ex. glykogensyntas. 18 (2p) Det har nyligen visat sig att enzymet diacylglycerolkinas (DAG-kinas; DGK) kan vara involverat i insulinresistensen och de biverkningar som ses vid diabetes. Vilken nyckelintermediär bildas av DAG-kinas och vad kan i sin tur bildas från denna nyckelintermediär? Beskriv kortfattat två principiellt olika konsekvenser för cellsignalering om funktionen av DGK är nedsatt. Ledtråd: tänk på olika signaltransduktionsmekanismer. Svar: DGK katalyserar bildningen av nyckelintermediären fosfatidsyra varifrån man kan bilda fosfatidylinositol (PI). I fosforylerad form kan PI delta i olika typer av cellsignalering (t.ex. i insulins signalering och via fosfolipas C och IP 3 -frisättning). Vid nedsatt DGKaktivitet ökar koncentrationen av DAG som deltar i signaltransduktion genom att fungera som coaktivator till olika isoformer av PKC. Sår förekommer i alla delar av vårdkedjan. Vissa svåra sår, som till exempel stora brännskador vårdas på specialiserade avdelningar på sjukhus. Ibland måste skadan täckas med ny hud, till exempel genom transplantation. 19 (3p) Ett stort patientproblem vid läkning av stora sår efter brännskador är vätskeförluster. Därför är det viktigt att sårytan kan täckas med ny cellyta så snabbt som möjligt. Detta cellytelager förhindrar att till exempel bakterier och virus enkelt kan infektera den annars blottlagda vävnaden. Den exponerade strukturen vid ett sår är främst den extracellulära matrixen (ECM). Ange namn på tre viktiga komponenter i cellmatrix (förutom kollagen). Hur kan man förklara att ett öppet sår vätskar så mycket, förutom eventuell blödning? Ett exempel på sådana sår kan vara brännskador. Svar: Extracellulära matrixen (ECM) består av elastiska molekyler, sammanlänkande molekyler (t.ex. fibronektin), fibermolekyler, basalmembran och hygroskopiska molekyler (t.ex. proteoglykaner och hyaluronsyra). De hygroskopiska molekylerna (t.ex. hyaluronsyra) ser till att dra åt sig vatten, vilket leder till en mycket hög tillgänglighet av vatten i den frilagda ECM i sårytan. Detta vatten kan avdunsta, eller t.o.m. rinna av såret. Det avdunstade vattnet ersätts av nytt vatten från intilliggande vävnad p.g.a. den vattensugande effekten. D.v.s. ECM agerar som pump för att kanalisera bort vatten från den del av ECM som ligger vid sidan av såret. Detta vatten ersätts av vatten från blodet och därmed resten av kroppen. 6

7 20 (1p) Sårytan täcks så snabbt som möjligt av ett nytt cellager. Dessa nya celler måste förflytta sig över den delvis skadade och frilagda matrixen. Förklara fokala kontakternas roll i denna dynamiska cellrörelseprocess. Svar: Fokala kontakter är fästpunkter för cellens stressfibrer och cellens fästpunkter mot underlaget. De utgör alltså länken mellan cellens kontraktionsaktivitet och det omgivande mediet och medierar cellmotilitetsdynamiken. Sårläkning är en komplex process där ett antal olika celltyper deltar. Därmed måste cellerna kommunicera aktivt med varandra. 21 (3p) Alla celler i kroppen simmar i ett hav av information. Ofta är det så att olika celltyper reagerar på en och samma signalmolekyl fast reaktionerna blir olika. Förklara hur cellernas intracellulära informationshantering är organiserat så att en signal kan ge olika effekter hos olika celler. Teoretisera kring vilka fördelar multicellulära organismer kan ha av att en och samma signal kan betyda eller förmedla olika saker. Svar: Celler har olika receptorer, vilket innebär att de tar emot bara vissa signaler. Efter signalmottagningen, vilket sker genom en receptor, skickas signalen vidare in i cellen genom olika signaltransduktionsvägar. Olika celltyper kan ha samma typ av receptor, fast olika signalvägar som följer efter. Signalen omvandlas i cellen genom amplifiering, integrering, cross-talk, bifurkation eller förankring. Slutligen hamnar signalen hos olika typer av effektormolekyler (t.ex. transkriptionsfaktorer) som påverkar en process, t.ex. genreglering. Även effektorerna kan vara olika hos olika celltyper. Det kan finnas olika anledningar till att en signal i kroppen kan betyda olika saker för olika celler. Att en och samma signal kan starta eller förändra olika typer av cellulära processer är ett väldigt effektivt sätt att hantera information. Eftersom cellerna är specialiserade på olika sätt, är det fördelaktigt att använda samma signal för olika celltyper. Andra alternativet vore att ha en specifik signal för varje process, vilket skulle öka antalet specifika signalmolekyler avsevärt, även behovet för mekanismer som skapar signaler. Jämför gärna med en orkester alla musiker följer dirigentens instruktioner men skapar ändå olika ljud. Det vore otympligt at ha en dirigent för varje musiker. Dessutom skapar gemensamma signaler en möjlighet att integrera och harmonisera information. 22 (3p) En viktig cellulär process i sårläkning är tillväxt av celler. Redogör schematisk för cellcykelns huvudfaser, gärna med en bild med förklaringar, och beskriv kortfattat vad restriction points är samt var i cellcykeln dessa finns. Svar: G 1, S (DNA-syntes), G 2, M (separation av kromosomer, celldelning), G0 (vilofas). Vid G 1 -checkpoint kontrolleras om miljön är gynnsam miljö. Vid G 2 /M-checkpoint kontrolleras om allt DNA har replikerats samt om miljön är gynnsam. Vid metafas-checkpoint kontrolleras att alla kromosomer är fastsatta i kärnspolen. 7

8 23 (2p) Celler i ytepitel utgör den yttersta delen av vävnader och ersätts därför vid olika sårskador. Detta gäller skadade epitelceller i huden vid skärskador, men också i magsäcken vid magsår eller i matstrupen efter intag av till exempel lut. I färgbilagan följer bilder på fyra olika ytepitel (A-D) som skall namnges (fullständigt). I de fall det finns speciella ytstrukturer på epitelcellerna skall dessa anges. Varje komplett rätt svar ger 0,5 poäng. Svar: A = Skiktat oförhornat skivepitel (esophagus), B = Enkelt cylinderepitel med bägarceller och mikrovilli (duodenum), C = Flerradigt (3-5-radigt; pseudostratified ) respirationsvägsepitel med kinocilier (trachea) och D = Enkelt kubiskt epitel (njurtubuli). 24 (1p) Förklara kortfattat vad som menas med groddblad. Namnge det groddblad i ett embryo som ger upphov till huden. Svar: Groddblad är lager av celler i det treskiktade embryot: ektoderm, mesoderm och endoderm. Huden har sitt ursprung i ektoderm. 25 (1p) Det finns stamceller överallt i kroppen, även i huden. Dessa stamceller är en viktig komponent i kroppens läkningsprocesser. Ge en definition av vad en stamcell är. Svar: Stamceller är celler som kan producera fler stamceller samt differentiera till olika celltyper. Tema II: Svält Svält ( Sult ) är en roman av den norske författaren Knut Hamsun. Romanen berättar om en ung man som försöker förtjäna sitt uppehälle som skribent. Det går dock inte så bra för mannen, och utan pengar ingen mat, och utan mat blir han alltför svag att skriva, det vill säga en Catch 22 situation som är relaterad till det du lärt dig om metabola förändringar vid fasta och svält. Vid fasta och svält utnyttjar sig kroppen av olika näringsdepåer för att upprätthålla blodglukoskoncentrationen och därmed energitillförseln till hjärnan. Redan vid fasta i samband med sömnen utnyttjas till exempel depån av glykogen i levern för att upprätthålla blodglukoskoncentrationen. Under natten kommer även nedbrytningen av andra energikällor att påbörjas vilket bland annat leder till ett ökat inflöde av alanin till levern. 26 (6p) Från vilken vävnad kommer huvudsakligen aminosyran alanin vid detta svälttillstånd? Beskriv hur de olika delarna av alaninmolekylen tas om hand i leverceller och omvandlas till två olika föreningar som exporteras från levern (samtliga steg i dessa processer ska anges, strukturformler erfordras inte). 8

9 Svar: Alaninet kommer från skelettmuskulaturen (eller från tarmen där glutamin genomgått omvandling till alanin). 1) Transaminering av alanin (med hjälp av ALAT) till pyruvat. Aminogruppen tas upp av - ketoglutarat, som därigenom omvandlas till glutamat. 2) Pyruvat går in i glukoneogenesen. Processen ska anges stegvis, pyruvat in i mitokondrien, pyruvat + CO 2 + ATP oxalacetat + ADP + P i, oxalacetat + NADH malat + NAD +, ut till cytosolen, malat + NAD + oxalacetat + NADH, oxalacetat + GTP PEP + GDP + CO 2, därefter glukoneogenesen till glukos, (se Champe, Harvey and Ferrier (4:e upplagan) fig. 10.7, sid. 121). Export av glukos till blodet. 3) Oxidativ deaminering av -ketoglutarat till glutamat. Aminogruppen in i ureacykel (se nedan och Champe, Harvey and Ferrier (4:e upplagan) fig , sid. 254). Export av urea till blodet (för utsöndring via njurarna). Karbamylfosfatsyntetas I i mitokondrien, stimuleras av N-acetylglutamat som det bildas mer av vid överskott på aminosyror, a) katalyserar NH CO ATP karbamylfosfat + 2 ADP + P i b) Karbamylfosfat + Ornitin Citrullin, ut ur mit c) Citrullin + Aspartat + ATP Argininosuccinat + AMP + PP i d) Argininosuccinat Arginin + Fumarat e) Arginin + H 2 O Urea + Ornitin 27 (3p) Vid fasta eller svält sker också ett gradvis ökande inflöde av fettsyror till levern. Hur transporteras fettsyrorna i blodet från fettväv? Vad händer med fettsyrorna i leverceller under natten? Redogör för de steg som krävs för att fettsyrorna ska kunna börja metaboliseras i leverns mitokondrier. Vilken slutprodukt bildas vid -oxidation av fettsyror? (OBS! I frågan ingår inte redogörelse av -oxidationen). Svar: Fettsyrorna transporteras bundna till albumin. Inne i levercellerna aktiveras de till acyl- CoA. Detta är en energikrävande process där ATP omvandlas till AMP + PP i.. Intransport till mitokondrien med hjälp av karnitinskytteln (CPTI, translokas/antiport, CPTII). För detaljer se Champe, Harvey and Ferrier (4:e upplagan) fig , sid Därefter -oxidation. Slutprodukt acetyl-coa. 9

10 Trots att hjärnan i stor utsträckning består av lipider verkar den i nämnvärd utsträckning inte kunna ta upp och förbränna fettsyror vid svält (när blodglukosnivåerna faller). I stället använder hjärnan sig huvudsakligen av en annan klass av vattenlösliga substrat som komplement till glukos. 28 (3p) Redogör för hur dessa alternativa substrat fullständigt metaboliseras i hjärnan till och med första intermediär i citronsyracykeln. Ange samtliga substrat och produkter och vad som krävs cellulärt och enzymatiskt (specifikt enzym) för att olika andra vävnader skall kunna utnyttja sig av ketonkroppar som alternativt bränsle till glukos. Svar: Metabolism av ketonkroppar kräver celler med mitokondrier som innehåller enzymet tioforas [saknas i levermitokondrier]. 3-hydroxybutyrat + NAD + acetoacetat + NADH + H + acetoacetat + sucinylcoa acetoacetylcoa + succinat (Enzym: tioforas) acetoacetylcoa + CoASH 2 x acetylcoa acetylcoa + oxaloacetat citrat + CoASH Det är inte bara metabolismen som påverkas vid fasta och svält utan även tarmens motorik. 29 (1p) Vilken typ av intestinal motorik ses vid fasta? Beskriv med en enkel skiss/diagram. Svar: Den typ av motorik som ses vi fasta är en synkroniserad rytmisk motorik som elektriskt karakteriseras av migrating motor complex (MMC), som återkommer med minuters mellanrum. [Dessa börjar i ventrikeln (vanligast) eller duodenum (jejunum) och går till nedre delen av ileum.] För skiss se Figur 40-6 i Boron & Boulpaep, Medical Physiology updated version. 10

11 Tema III: Laktos tolerans och intolerans (13 p) ********************************************************************* De flesta vuxna i världen klarar inte av att dricka stora mängder av standardmjölk på grund av att deras matsmältningssystem inte klarar av att spjälka laktos (mjölksocker). Typiska symptom är gasbildning, koliksmärt och diarré. I Sverige kan man nuförtiden hitta olika typer av låglaktosprodukter. Dessa produkter kan minska besvär hos laktoskänsliga individer. Det förekommer att allmänheten blandar ihop laktosintolerans med mjölkallergi. Laktosintolerans har dock inte kopplingar till immunreaktioner utan handlar om att det inte finns laktasenzym i tunntarmen hos drabbade individer. ********************************************************************* 30 (1p) Enzymet laktas kan bryta ned laktos men ej cellulosa. Detta beror på specificiteten hos laktas, och strukturen för respektive substrat. Beskriv uppbyggnaden för laktos med angivande av ingående monosackarider och bindningstyp/typer. Svar: Laktas är uppbyggd av monosackariderna D-galaktos och D-glukos som är sammanfogade med -(1-4)-glykosidbindningar i den angivna ordningen. 31 (2p) Beskriv absorptionsprocessen för de i laktos ingående monosackariderna (från tarmlumen, via epitelcellen och vidare till blodbanan). Svar: Absorption av galaktos och glukos (i pyranosform) från tarmlumen till epitelcellen sker genom symport med Na-joner och m. h. a. glukostransportören SGLT1 [ sodium glucose transporter 1 ], som drivs genom sekundär aktiv transport. Na-gradienten skapas m.h.a. ett Na/K-ATPas i basalmembranet mot blodbanan. Från epitelcellen in i blodbanan transporteras både galaktos och glukos m.h.a. GLUT2. 32 (3p) Om man är laktosintolerant bör man minimera intaget av laktos. Beskriv hur en laktosintolerant mamma trots detta kan bilda laktos med monosackariden glukos som utgångsmaterial. Samtliga reaktionssteg från glukos till laktos skall beskrivas (susbstrat, produkter och enzymnamn skall ingå i denna beskrivning)? Svar: En laktosintolerant mamma kan bilda laktos även om hon undviker dietärt intag av galaktos (den huvudsakliga källan för galaktos är laktos) genom att om hon är frisk utnyttjar sitt UDP 4 galakto-glykosyl-epimeras, som omvandlar UDP-glukos till UDP-galaktos. glukos glukos-6-fosfat (hexokinas/glukokinas) glukos-6-fosfat glukos-1-fosfat (fosfoglukomutas) glukos-1-fosfat + UTP UDP-glukos + UDP [(UDP-glukospyrofosforylas)] UDP-glukos UDP-galaktos (galakto-glykosyl epimeras) [UDP-galaktos + glukos laktos + UDP (UDP-galaktos: glukos-galaktosyltransferas)] Galaktos och glukos är C4-epimerer som skiljer sig strukturellt åt på kol 4 vad avser hydroxylgruppens placering i denna position (för pyranosformerna befinner sig OH-gruppen nedanför resp. ovanför ringens plan för glukos resp. galaktos). [Med epimerer avses två socker som skiljer sig år vad avser gruppernas orientering på ett asymmetriskt kol.] 11

12 ********************************************************************* Laktosintolerans kan vara ärftligt, och förekomsten varierar mycket hos olika etniska grupper. I Finland är ungefär 15 % av vuxna laktosintoleranta i någon mån, och hos andra nordiska länder är det 3-4% av den vuxna befolkningen som upplever obehag i samband med intag av mjölkprodukter med laktos. Man har hittat flera olika typer av mutationer i genen som kodar för laktasenzymet. En typ av mutation ger upphov till en förkortad variant av laktasenzymet. ********************************************************************* 33 (4p) Enzymet laktas uttrycks i tunntarmsepitelet och är således ett exempel på ett protein som uttrycks vävnadsspecifikt, det vill säga i en speciell celltyp. Många av dessa cellspecifikt uttryckta gener styrs via speciella cellulära signalsystem. Styrningen av uttrycket av en enskild gen kan ske på flera olika nivåer i cellen, en av dessa är styrningen av initieringen av transkriptionen. Förklara verkningsmekanismen för hur transkriptionsprocessen kan aktiveras i en inaktiv gen så att denna övergår i ett aktivt transkriberande tillstånd. Beskriv de olika stegen i händelseförloppet från och med. en extracellulär signal (välj själv ett cellulärt signalsystem) som startar processen till och med att RNA-polymeras II har initierat transkriptionen på genen ifråga. Beskriv de olika stegen i processen, helst genom att rita en bild med förklaringar. Svar: En signalkänslig transkriptionsfaktor, t.ex. en hormonreceptor, aktiveras genom att hormonet passerar plasmamembranet och binds till en specifik receptor i cytoplasman eller cellkärnan varefter hormon-receptor komplexet söker sig till en specifik DNA sekvens i en enhancer region (genregulatorisk DNA-sekvens) där den binder sekvensspecifikt till DNA-segmentet och därmed attraherar ett eller flera kromatin-öppnande komplex, såsom histonacetyltransferaser och/eller vissa histonmetyltransferaser eller SWI/SNF (energi-förbrukande kromatinöppnande komplex) s.k. coaktivatorer, varefter kromatinstrukturen luckras upp så att kringliggande DNA blir tillgängligt för bindning av basala (generella) transkripionsfaktorer såsom TATA-bindande komplexet TFIID, TFIIB m.fl. samt RNA-polymeras kan bindas och transkriptionen initieras. Uppluckringen av kromatinstrukturen sker genom att histonsvansarna (N-terminala utskott från histonproteinerna i nukleosomerna) förlorar sin positiva laddning p.g.a. acetylering av lysiner, detta bidrar till att göra DNA tillgängligt så att promotorn öppnas för transkription. ******************************************************************** Enzymet laktas behövs i tunntarmen för framgångsrik digestion av laktos. Den aktiva formen membranbundna formen av enzymet hittas i duodenum (brush border). ********************************************************************* 34 (3p) Laktasgenen kodar för en drygt 1900 aminosyror lång pro-peptid som processas proteolytiskt till ett cirka 1000 aminosyror långt färdigt enzym som är membranförankrat via en C-terminal helix. I laktasenzymets N-terminal finns det en signalpeptid. Redogör för laktasets mest troliga processväg från det att translationen precis är påbörjad till dess att laktaset är frisläppt i det endoplasmatiska retiklets membran. Svar: När laktasets signalpeptidsekvens exponeras vid ribosomen binder den signaligenkännande partikeln (SRP) och förhindrar vidare translation i cytoplasman. mrna-ribosom-srp komplexet binder sedan en receptor för SRP i granulärt ER. Receptorn medierar i sin tur bindning till det ER-membranspännande translokatorkomplexet. SRP dissocierar från signalsekvensen, translationen återstartar och peptidkedjan som translateras transporteras nu genom translokatorn. Den N-terminala ER- signalsekvensen klyvs därefter av cotranslationellt. När den s.k. stop-transfer -sekvensen vid C-terminalen går igenom translokatorn öppnas den och det membranförankrade laktaset släpps iväg lateralt i ER:s bilager. 12

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Tentamen DFM1 080825

Tentamen DFM1 080825 Tentamen DFM1 080825 Frågorna i tentamen är nivåindelade enligt kursplanens målmodell. Enligt målmodellen består kursens examination av följande nivåer: - enkel (till exempel känna till, identifiera eller

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor

Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Det gäller att vara tydlig!

Det gäller att vara tydlig! Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT

SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT SKRIFTLIG DUGGA AVSNITT 6 HT 07 12 10 Totalt 30p; 15p krävs för godkänt. 1 (1p) Vilket av följande påståenden rörande HMP- ("hexose monophosphate") shuntens funktioner är EJ korrekt? a) I HMP-shuntens

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp:

Utmaningen. SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor. TILL DFM1: MOMENT 2 (avsnitt 4-7) Namn: Grupp: Medicinsk biokemi och biofysik Termin 1, Läkarprogrammet Den Friska Människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning VT09 Utmaningen SEMINARIEUPPGIFTER och Instuderingsfrågor TILL DFM1: MOMENT

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna

Läs mer

Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén

Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen Niklas Dahrén Det är framförallt mättade fettsyror som verkar bidrar till insulinresistens i cellerna Fe#syror Mä#ade fe#syror Enkelomä#ade fe#syror Fleromä#ade

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer