Förord. styrelsens övertygelse att detta är ett klokt beslut.

Transkript

1 Förord Aktiviteten i Svensk Biblioteksförening under året kan knappast någon klaga på. Snarare har det varit svårt att hinna delta i alla evenemang som föreningen erbjudit sina medlemmar. Under år 2002 hade föreningen 21 konferenser med nästan deltagare, därutöver specialgruppernas och regionföreningarnas möten och övriga aktiviteter. Biblioteksdagarna i Härnösand fokuserade på den kommande generationsväxlingen. Rekrytering till biblioteken är en strategisk fråga som måste tas på allvar. Hur gör biblioteken för att locka till sig yngre medarbetare och dessutom behålla dem? Att rekrytera chefer har också visat sig vara svårt. Mentorskap på arbetsplatserna är ett sätt för att komma åt problemen som kan uppstå vid en generationsväxling. Erfarenheterna har varit mycket goda och borde uppmärksammas mera. Att tyda framtidens tecken och göra omvärldsanalysens slutsatser tillgängliga och hanterbara för medarbetarna är ytterst en uppgift för biblioteksledningen. Men troligtvis är det svårt att låta dessa frågor få det utrymme i vardagen som de förtjänar. Möjligtvis gör vi misstaget att tro att det ska gå fortare än det faktiskt gör! Att lära av varandra och av ledare i andra framgångsrika organisationer blir därför allt viktigare för att nå målen snabbare. Det kan naturligtvis leda till en förenkling att utgå från bibliotekens skilda storlek, lokalisering, finansieringsform och huvudman. Men det är oomtvistligt så att det är lättare att dra ner verksamheten i en filial på landsorten än på ett stadsbibliotek, vilket också har hänt. Så är fallet också med de mindre högskolebibliotekens villkor jämfört med de äldre universitetsbibliotekens. Men det finns ingen lagbundenhet i dessa förhållanden och det finns, tack och lov, exempel på motsatsen. I kampen för överlevnad och utveckling har utformningen av biblioteksplaner varit ett strategiskt arbete som bedrivits i många kommunbibliotek. Den nyligen påbörjade revideringen av bibliotekslagen har också givit nya förhoppningar om att få ett starkare verktyg i argumenteringen för den kommunala biblioteksverksamheten. Men ambitionerna får inte stanna där. Bibliotekslagen bör utformas så att den följer individens behov av information, bildning och utbildning över hela livscykeln. Svårigheter med bibliotekslagen tycks därför bland annat vara att integrera de skilda bibliotekssystem som vi har i landet. Denna fråga borde Svensk Biblioteksförening föra en djupare debatt kring. Temat för biblioteksdagarna 2003 Vem ska använda framtidens bibliotek? är en uppföljning av förra årets tema och frågorna hänger naturligtvis samman. Det är i mötet mellan medarbetare och användare som biblioteken visar sin styrka och svaghet. Sanningens ögonblick, som det ofta kallas, visar i bästa fall på bibliotekens kvalitet vilket gör att användarna trivs och kommer tillbaka. Men man kan också ställa den provocerande frågan om det finns någon grupp som vi inte vill ska använda framtidens bibliotek. På denna punkt har vi sett stora attitydförändringar under de senast tio åren. Idag har, glädjande nog, studerande blivit accepterade användare av folkbiblioteken och det finns både barn, ungdomar och pensionärer som besöker högskolebiblioteken. Svensk Biblioteksförening ska verka för ett nationellt bibliotekssystem av hög standard. För den uppgiften krävs att styrelsen och medlemmarna känner det angeläget att föra en diskussion kring frågor som uppstår på arbetsplatserna, i biblioteksutbildningarna och i den övriga samhällsdebatten. Inom Svensk Biblioteksförening ska det finnas utrymme att testa idéer och åsikter ska kunna kritiseras och försvaras. Ett öppet diskussionsklimat har varit en förutsättning då styrelsen beslöt att fortsätta den process som årsmötet 1997 påbörjade, nämligen att föreningen skulle lämna aktiemajoriteten i BTJ och att verka för en börsintroduktion. Styrelsen har varit helt överens om att det är svårt för en ideell förening, som Svensk Biblioteksförening, att vara både ägare och kunder till BTJ. Den positiva utveckling som BTJ har upplevt fram till idag gör att styrelsen bedömer att det är just nu som försäljningen bör genomföras. Det är min och styrelsens övertygelse att detta är ett klokt beslut. Eva Hesselgren Mortensen Älvsbacka 20 februari 2003

2 Föreningens arbete Biblioteksplanekonferenser Föreningen fortsatte under året arbetet med biblioteksplaner. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. De konferenser som genomfördes lockade ett stort antal deltagare och under året har dessa fått lokala uppföljare runt om i landet. På föreningens hemsida finns några av de biblioteksplaner som hittills tagits fram och fler är under utarbetande. Generationsväxling På årsmötet talade Joneta Belfrage om den stundande generationsväxlingen på biblioteken vilket också var temat för Biblioteksdagarna. Årsmötet slog fast att verksamhetsinriktningen för det kommande året ska gälla just generationsväxlingen. Styrelsen har diskuterat frågan och inhämtat information från olika håll. Bland annat har överläggningar skett med s stadsbibliotek och med Kommunförbundets särskilda arbetsgrupp. Under IFLA-mötet i Glasgow arrangerade den sektion där föreningens generalsekreterare, är ordförande en stor workshop i frågan. Se under Internationellt. Världsbokdagen 23 april Svensk Biblioteksförening ingår tillsammans med Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, Svenska Bokhandlareföreningen, Svenska Förläggareföreningen, Svenska Unescorådet och Skolverket i Idégruppen för Världsbokdagen. Till dagen producerade gruppen affischer och bokbanderoller som bland annat skickades ut till alla institutionella medlemmar i föreningen. Mässor Föreningens engagemang vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg september fick under året en ny inriktning. Föreningens specialgrupper arrangerade seminarier i två konferenslokaler en trappa upp från utställargolvet.flera av seminarierna blev fullsatta och många medlemmar uttryckte sin uppskattning över den lugna medlems-oas med frukt och dryck som erbjöds utanför konferenslokalerna. Föreningen hade Harriet Aagaard och Christina Hallin framför barnboksutställningen Tanken finns i påsen. en egen monter där bland annat ett sjuttiotal personer valde att bli medlemmar. Föreningen arrangerade 45- minutersseminariet Bibliotek och kvalitetsarbete poängen med SIQ vilket lockade 75 deltagare. Föreningen har även under första halvåret medverkat som utställare vid några partipolitiska arrangemang. Syftet med deltagande har varit att inför riksdagsvalet lyfta fram biblioteksfrågorna. Konferenserna om biblioteksplaner och arbetet i samband med detta har speciellt tagit sikte på att nå fram till de kommunala beslutsfattarna. Sveriges författarförbund Biblioteksföreningen har fortsatt sitt samarbete med Sveriges författarförbund gällande uppvaktningar och aktioner i kommunerna. Christina Stenberg och Wiviann Wilhelmsson har haft överläggningar med Författarförbundets biblioteksråd och träffat förbun- Margaretha Eriksson värvar medlemmar under Bok & Biblioteksmässan. 2

3 dets regionombud som engagerar sig i biblioteksutvecklingen i respektive region. Under året har ett par gemensamma uppvaktningar genomförts där vi bland annat hänvisat till bibliotekslagen och det ansvar kommunen har för det livslånga lärandet. Uppvaktningarna har påverkat beslut om organisation och resurstilldelning. SOM-institutet Kontakten med Lars Höglund och SOM-institutet vid Göteborgs universitet har fortsatt Föreningens specialgrupp för kvalitetsarbete och statistik har lagt förslag på tillägg till frågorna i de årliga attitydundersökningarna samt variabler att studera vidare utifrån det material som redan finns. Biblioteket i fokus, bif Biblioteket i fokus,bif startades 1997 som ett samarbete mellan Svensk Biblioteksförening och Kommunmedia i Borås.Det är en annonsfinansierad tabloidtidning om bibliotek, författare och läsning. Upplagan är drygt exemplar och bibliotek kan erhålla tidningen mot fraktkostnaden för utdelning till låntagare. Bif utkommer fyra gånger per år. Föreningens generalsekreterare Christina Stenberg skriver ledaren i varje nummer. Seniorsurf Seniorsurfdagen genomfördes den 15 oktober. Eftersom arbetet kom igång förhållandevis sent minskade antalet deltagande bibliotek till 450 mot drygt 500 året innan. Statsminister Göran Persson uppvaktas om skolbibliotek av Frida Bogren och Folke Dahlqvist. Uppvaktningar/Uttalanden Tisdagen den 16 mars arrangerade Svensk Biblioteksförening ett frukostmöte för Kulturdepartementets statssekreterare Gunilla Thorgren. Hon var inbjuden för att få en presentation av föreningen samt få ta del av vår syn på bibliotekssituationen i Sverige i dag. Christina Stenberg deltog den 16 december i en uppvaktning av statsminister Göran Persson kring situationen för skolbiblioteken. Initiativet kom från årets Greta Renborgpristagare Folke Dahlqvist. Trycksaker mm I samband med Bok & Biblioteksmässan presenterades föreningens Rekommendationer för referens- och informationsarbete för första gången. I december kom Checklista för säkerhet på bibliotek. Dessa foldrar är framtagna av två specialgrupper och har bland annat distribuerats till alla institutionella medlemmar i förening-

4 en. Till världsbokdagen togs en ny affisch fram. Föreningen har fortsatt att sälja tröjor och silversmycken. Till årsmötet i Härnösand fanns en kollektion tröjor med helt nya färger och till Bok & Biblioteksmässan kom slipsen och scarfen med lånekortsmotiv. Biblioteksbladet Biblioteksbladet, BBL, utkom med 10 nummer under Upplagan låg på cirka exemplar. Årets nyhet var reportaget i nummer tre om att endast 150 kommuner nappat på erbjudandet om fem gratis kulturtidskrifter till biblioteken. Artikeln uppmärksammades på flera håll och fick också till följd att man på statlig nivå uppmärksammmade problemet. Tidningen har gjort flera temanummer, till exempel om fängelsebibliotek och skolbibliotek. Inom universitets- och forskningsbiblioteksområdet och därtill angränsande ämnen belyste Biblioteksbladet bland annat det stora sparbetinget på Chalmers bibliotek, den nya organisationen på Lunds universitet, Nätuniversitetet samt en lägesrapport om den pågående ABM-utredningen. Två stora artiklar handlade om Bibliotekstjänst AB. Årets Tidskriftsnummer hade tema Nya kulturmagasin, tidskrifter för unga och politiska ungdomstidskrifter. Terttu Persson, Riksdagsbiblioteket och medlem av specialgruppen för ekonomi och samhällsinformation inkl EU. Specialgrupper Svensk Biblioteksförenings specialgrupper har under året fortsatt att utvecklas och spelar en allt större roll för föreningens arbete. Även om gruppernas inriktning spänner över ett brett biblioteksfält finns det mycket i arbetssättet som förenar. Konferensverksamheten har varit omfattande och presenteras på sid 15. I stort sett samtliga specialgrupper arrangerade ett seminarium i samband med Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Under året bildades även en ny specialgrupp för katalogiseringsfrågor. I slutet av november gjordes registerhanteringen kring nätverken om och alla medlemmar fick möjlighet att på nytt anmäla sig till ett eller flera nätverk. Intresset var mycket stort och under några få veckor anmälde över 800 medlemmar sitt intresse. I början av december samlades representanter från alla specialgrupper för att tillsammans med styrelsen diskutera specialgruppernas arbete. Föreningens nya hemsida, som lanserades i augusti, har underlättat för alla grupper att själva publicera 4

5 Helene Stenman från Umeå universitetsbibliotek vid Biblioteksdagarna i Härnösand. information från respektive område. På hemsidan finns alla gruppers verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser publicerade i fulltext. Nedanstående urval ger bara en begränsad översikt av olika projekt och aktiviteter. Specialgruppen för Afrika, Asien och Latinamerika arrangerade ett besök av Pauline Mtuda, barnbibliotekarie från Zimbabwe. I mitten av september besökte hon Sverige och framträdde under Bok & Biblioteksmässan med två föredrag samt gjorde studiebesök på ett flertal bibliotek i Göteborg och Kungälv.Medel från Svenska Institutet bekostade Pauline Mtudas besök i Sverige. Att arbeta med påsar, väskor, sagoskrin mm för att marknadsföra barnböcker blir allt vanligare. Det föranledde specialgruppen för barnbibliotek att gå ut med ett upprop till nätverket för att samla in projekt kring bokpåsar.sammanlagt blev det 14 påsprojekt från hela landet som presenterades på Bok & Bibliotek. I samband med denna utställning sammanställde specialgruppen foldern Tanken finns i påsen, som kort presenterade påsprojekten. Specialgruppen för bibliotekspedagogik har under året provat sin idé om pedagogiska bord för reflektion kring lärprocessen och våra pedagogiska utmaningar. Fem pedagogiska bord har arrangerats på olika platser i landet. Erfarenheterna av dessa samtal och denna metod har summerats under Pedagogiska bord på hemsidan. Specialgruppen för indexering av skönlitteratur ska sammanställa en tesaurus för skönlitteratur för vuxna och en för barn- och ungdomslitteratur samt utforma 5

6 Gunnila Rooth och Jan Larsson vid mingelkvällen under Biblioteksdagarna. anvisningar för indexeringen. Materialet ska vara en nationell resurs och systemoberoende. Specialgruppen har en styrgrupp, i likhet med övriga specialgrupper,men det praktiska arbetet bedrivs i två arbetsgrupper, en för vuxenlitteratur och en för barn- och ungdomslitteratur. Arbetet påbörjades sommaren 2001 med bidrag från Svensk Biblioteksförening, BIB- SAM och Kulturrådet. Specialgruppen har under året konstaterat att arbetet var mer omfattande än beräknat och fortsätter sitt arbete även under Många specialgrupper arrangerar olika former av studiebesök dit nätverken bjuds in. Ett exempel är specialgruppen för mångkulturell biblioteksverksamhet som i februari anordnade ett studiebesök på två intressanta bibliotek i Norrköping: Migrationsverkets Bibliotek och Campus Norrköpings Bibliotek med dess speciella program Tema Etnicitet. Efter besöken genomfördes en nätverksträff där deltagarna diskuterade frågor som hur man skyltar på bibliotekets utländska avdelning, hur mediaförsörjningsplaner kan bidra till att förbättra tillgången på litteratur på de stora invandrarspråken osv. Under året har även de första rekommendationerna tagits fram. Först ut var specialgruppen för referensarbete som omarbetat SAB:s Riktlinjer för referensarbete till broschyren Svensk Biblioteksförenings rekommendationer för referens- och informationsarbete. Därefter har även specialgruppen för äldre tryck och handskrifter publicerat sin Checklista för säkerhet på Anneli Reinhammar och Greta Renborg Kristina Andersson och Sofia Lindblom från specialgruppen för barnbibliotek Samarbetsprojektet kring Handbok för utvärdering har fortsatt I projektet deltar 55 bibliotek. Syftet är att de under tre år ska utvärdera sin verksamhet utifrån tolv indikatorer.arbetet har initierats och leds av specialgruppen för kvalitetsarbete och statistik. De har under året gett support åt biblioteken, koordinerat mätningarna, ansvarat för informationen till deltagarna och sammanställt resultaten av de mätningar som utförts. Alla bibliotek kan följa arbetet via den webbapplikation som utarbetats och som återfinns på föreningens hemsida. bibliotek. Rekommendationerna kan rekvireras från föreningens kansli och finns även tillgängliga på webbben. Under våren utarbetade specialgruppen för unga vuxna ett frågeformulär som skickades ut till landets samtliga kultur och bibliotekschefer för att kartlägga den ungdomsverksamhet som finns på bibliotek i Sverige. Ett sextiotal svar kom in. Materialet analyseras och bearbetas nu av specialgruppen och resultatet ska sedan finnas tillgänglig på gruppens hemsida. Specialgruppen för uppsökande social biblioteksverksamhet har i sina kontakter bland annat fört en diskusssion med IT-kommissionen. Då diskuterades folkbibliotekens kompetens när det gäller att nå äldre och erbjuda dem möjligheter att söka kunskap, använda e- post mm med hjälp av ny teknik på biblioteken. I SOUrapporten IT och äldre föreslås att folkbiblioteken ska få möjlighet att söka statliga bidrag för att introducera äldre i användning av datorer. 6

7 miskt stöd till regionföreningarnas programverksamhet. I samband med årsmötet i Härnösand hölls en överläggning med representanter från regionföreningarna och styrelsen. Svensk Biblioteksförening har sex regionföreningar. Det är Regionförening Skåne, Regionförening /Uppsala/Gotland, Regionförening Väst, Regionförening Västerbotten, Regionförening för Östergötland och Jönköpings län samt nybildade Regionförening Örebro och Värmland. Lotta Almqvist, th, visar Trollhättans bokbuss under IFLA i Glasgow. I augusti arrangerades den fjärde nordiska bokbussfestivalen. Denna gång i Åbo16 18 augusti. Ett varierat program, deltagare och bussar från många länder och ett strålande väder bidrog till att festivalen blev lyckad. En av programpunkterna var en paneldebatt om bokbussverksamheten om tio år. Från Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för mindre bibliotek och bokbussar deltog Gunilla Folkesson, Norrtälje. Hennes föredrag och bildspel blev mycket uppskattat och finns att läsa på föreningens hemsida. Bästa bokbuss blev Kristianstad. Svensk Biblioteksförening deltog även på Mobile meeting, under IFLA i Glasgow 18 augusti. Som representant för Sverige och Svensk Biblioteksförening deltog Trollhättans nybyggda biblioteksbuss. En förteckning över samtliga specialgrupper och deras ledamöter finns på sid 17. Kommittéer Under året har två kommittéer bildats. Den ena är Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering. Kommitténs ansvarsområde är katalogiseringsregler och bibliografiska format för både tryckta och elektroniska media och ska vara föreningens expertorgan i katalogiseringsfrågor och kontakt för andra länder rörande dessa frågor. Den andra kommittén är Svensk Biblioteksförenings kommitté för klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) vars huvuduppgift är att utveckla och underhålla klassifikationssystemet. I likhet med specialgrupperna finns verksamhetsplaner och mer information på föreningens hemsida. Regionföreningar Regionföreningarna är självständiga föreningar inom Svensk Biblioteksförening. Verksamheten fyller en viktig funktion som mötesplats där medlemmarna kan bygga lokala nätverk. Lokalt görs även satsningar på fortbildning, ett exempel är Skånska Biblioteksakademien. Föreningen ger administrativt och ekono- Remissvar Svensk Biblioteksförening svarade under året på följande remisser: Remissvar avseende Statens kulturråds svar avseende Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne arbetsprocess och organisation (13 aug). Remissvar avseende Betänkandet SOU 2002:27. Förslag till handlingsprogram för svenska språket Mål i mun till Kulturdepartementet (30 sept). Synpunkter på rapporten Verktyg för kulturdemokrati om Kultur i arbetslivet till Statens kulturråd (7 okt). Remissvar avseende diskussionsbetänkandet SOU 2002:29 Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring till Socialdepartementet (30 okt). Remissvar avseende Lägesrapport ABM samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer till Kulturdepartementet (30 okt). Remissvar på Svenskt bud i GATS-förhandlingarna (dnr ) till Kommerskollegium (12 nov). Bente Knutsen, Länsbibliotek Skåne. 7

8 Kalpana Dasgupta, Indien och Rashidah Begum, Malaysia i samspråk på IFLA workshop om biblioteksföreningsarbete. Internationellt NVBF Nordiska vetenskapliga föreningars förbund består av fem föreningar varav Svensk Biblioteksförening är en. Svensk Biblioteksförening har två representanter i styrelsen. NVBF har under året arrangerat en studieresa 1 17 januari till Singapore och Australien samt den femte nordiska fjärrlånekonferensen i Reykjavik 3 5 oktober. Alla enskilda medlemmar i Svensk Biblioteksförening kan delta i NVBF:s arrangemang till medlemspris. Möte med de nordiska föreningarna Finlands biblioteksförening var värd för det årliga mötet för de stora nordiska biblioteksföreningarna för direktörer och ordföranden. På agendan fanns bland annat samarbete mellan Nordfolk och NordInfo. Inger Frydendahl från Nordbok deltog. Mötet enades om att tillskriva Nordiska ministerrådet och föreslå ett utökat samarbete eller samgående mellan de två nordiska organen. Vidare ska IFLA kontaktas angående en större fokusering på lobbyarbete samt ett förslag att bara ha en kortare årsmöteskonferens vartannat år. Från Svensk Biblioteksförening deltog Christina Stenberg. EBLIDA Den europeiska lobbyorganisationen European Bureau of Library, Information and Documentation Associations firade tioårsjubileum i Haag i samband med sitt årliga möte i maj. Från Svensk Biblioteksförening deltog Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin. Litauiskt studiebesök Biblioteksföreningen tog emot en delegation barnbibliotekarier och barnlitteraturvetare från Litauen med professor Kestotis Urba i spetsen. Svenska Institutet arrangerade besöket och Wiviann Wilhelmsson från föreningen deltog i planeringen. Överläggningar kring svensk barnbiblioteksverksamhet hölls på Saltmätargatan. Studiebesök från Ryssland En delegation på drygt tjugo bibliotekarier från Ryssland besökte Sverige i oktober. Ledare för grupppen var bibliotekschef Yakob Shreiberg. Biblioteksföreningen planerade besöket som innehöll besök på Nobelbiblioteket, Kungl Biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek. Mats Lindquist från föreningens styrelse var värd för mötet. IFLA Föreningens styrelse har under 2002 fattat beslut att från och med 2003 förändra villkoren för finansiering av bibliotekarier involverade i IFLA-arbete. Alla intresserade medlemmar får ansöka om resestipendier ur en speciell IFLA-pott som bestäms i samband 8

9 med budgetarbetet. Styrelsen har också beslutat att föreningen ska vara medlem i samtliga IFLA:s sektioner. Föreningen har tagit ett policybeslut att finansiera en bibliotekarie från ett utvecklingsland som engagerar sig i Management of Library Associations Section samt att i längst tre år betala medlemsavgiften i IFLA för en biblioteksförening från ett utvecklingsland. I år finansierades Arlene Cohen från Pacific Islands Association for Libraries and Archieves och medlemsavgiften betalades för Uzbekistans biblioteksförening. Birgitta Irvall och Section on Library services to Disadvantaged Persons har bland annat arbetat med guidelines för fängelsebibliotek. Elisabeth Lundgren är ordförande i Section on Library Services for Children och Young Adults som hade ett program kallat Children and Young Adults involved in Libraries for Life där Uno Nilsson, Halmstad, förmedlade erfarenheter från sitt år i Zimbabwe. Sektionen arbetar med riktlinjer för barnbiblioteksservice och hade en diskussion kring nuvarande version. De arrangerade också en workshop om att utveckla läsförståelse där tre bibliotekarier från Västra Götaland berättade om sitt projekt Helvetesgapet. Den nybildade sektionen för referensarbete där Annsofie Oscarsson är interimistisk ordförande ordnade flera program bland annat om att starta nätbaserad referensservice. Generationsskiftet och framtiden för biblioteksföreningarna var temat på ett möte arrangerat av RTMLA. Under konferensen omformades RTMLA till en formell sektion: Management of Library Associations section.christina Stenberg,interimistisk ordförande i den nya sektionen var moderator för en Litauiskt studiebesök på föreningens kansli. Årsmöte IFLA:s årsmöte ägde rum i Glasgow augusti. Svensk Biblioteksförening representerades av sin nyvalda ordförande, generalsekreteraren samt ytterligare fem svenska bibliotekarier som delvis finansierades av föreningen.föreningens representanter var engagerade i ett stort antal programpunkter. För en detaljerad redogörelse hänvisas till programmet för IFLA Glasgow på IFLA:s hemsida Svensk Biblioteksförening var värd för det möte i Glasgow som samlar alla deltagarna från våra nordiska länder till ett gemensamt informationsutbyte innan IFLA-veckan börjar. Maria Tapaninen är medlem i Standing Committee on Library Services to Multicultural Populations. Under Glasgow-mötet bestämdes att ska vara platsen för ett förmöte till IFLA 2005 i Oslo om mångkulturellt biblioteksarbete. En arbetsgrupp har bildats med bland annat chefen för Internationella biblioteket och ordföranden i Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för mångkulturell biblioteksverksamhet,ann-katrin Ursberg. IFLA-seminarium om bl a medlemsrekrytering med unga föreläsare från Tyskland, Senegal, Australien och Uganda. workshop om aktuella frågeställningar för biblioteksföreningar i utvecklingsländerna. Under den årliga stora Krim-konferensen i början av juni fanns ett seminarium om att driva nationella biblioteksföreningar. Seminariet planerades i samarbete mellan Krimkonferensen och IFLA:s Round Table on Management of Library Associations ordförande Christina Stenberg. Svensk Biblioteksförening finansierade deltagandet för generalsekreteraren som var moderator på workshopen och höll föredrag om medlemsarbete, organisation och lobbyarbete. Övriga talare var från Ukraina, Ryssland, Vitryssland och Tyskland. 9

10 Priser Svensk Biblioteksförening har under året delat ut följande priser: Aniarapriset Författarinnan Elsie Johanson tilldelades Aniara-priset 2002 med följande motivering: Aniarapriset har tilldelats Elsie Johansson för ett helgjutet författarskap med tyngdpunkt i romantrilogin om arbetardottern Nancy. Denna Elsie Johansson. berättelsesvit, som anknyter till den svenska proletärlitterära traditionen, skildrar på ett samtidigt lyriskt och drastiskt språk, miljö och liv i en fattigvärld, där polerna är skam och stolthet, och har med sin sannhet och lyskraft engagerat en vidsträckt läsekrets. Jury: Helena Eriksson, författare, Göteborg, Bengt Holmström, f.d. stadsbibliotekarie Malmö och Bertil Palmqvist, f.d. kulturjournalist Malmö. Jeanette Milde, Sassa Buregren samt Willhelm Agrell. Svensk Biblioteksförenings barnbokspriser Elsa Beskow-plaketten tilldelades Jeanette Milde för När jag mötte Carl-Einar. I motiveringen skrev juryn: Boken är en explosion i färger där varje sida bjuder på överraskningar och där format, perspektiv och detaljer förändras. Jeanette Milde har skapat en bok, som trots sina djärva grepp med många uttryckssätt är väl sammanhållen. Inbäddat bland bildbubblor och en interiör som påminner om 1970-tal, finns texten som har en närhet till barnets eget språk. Detta är en bok som tål att läsas om och om igen. Nils Holgersson-plaketten tilldelades Wilhelm Agrell för Dödsbudet. I motiveringen skriver juryn I Dödsbudet har Wilhelm Agrell lyckats med konststycket att hålla spänningen uppe till det definitiva och obönhörliga slutet trots att läsaren vet utgången redan på tredje sidan. Vi läser inte för att veta hur det ska gå utan hur det kunde hända och varför. Boken väcker många frågor och den rymmer inga färdiga svar, Wilhelm Agrell underskattar inte sina läsare utan låter berättelsen leva kvar i läsarens tankar långt efter att den är avslutad. Carl von Linné-plaketten tilldelades Sassa Buregren för Demokratihandboken. Demokratihandboken präglas helt igenom av demokratiska värderingar och respekt för sin läsare. Den undersökande uppläggningen och det engagerande sättet att skriva gör den till verkligt spännande läsning, med en för barns möjligheter att hävda sina rättigheter rentav revolutionerande potential. Jury: Ylva Håkansson, ordförande, Rinkeby bibliotek, Lotta Hardeborn, Uppsala stadsbibliotek, Birgitta Josefsson, Göteborgs universitet, Catharina Norén, Malmö stadsbibliotek och Margaretha Ring, Nora bibliotek Collijn-priset Collijn-priset för bästa magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap gick till Linda Karlsson, Malmö, för uppsatsen Högskolebiblioteket i den pedagogiska processen. Juryns motivering: Uppsatsen spänner på ett förtjänstfullt sätt över hela fältet från lagstiftning till Linda Karlsson. enskilda akademiska lärare och bibliotekarier. Författaren är väl inläst på aktuell forskningslitteratur,gör självständiga bedömningar,och presenterar sina iaktttagelser analytiskt och välformulerat. Jury: Henrik Åslund, ordförande, Kerstin Assarsson- Rizzi, Vitterhetsakademiens bibliotek, Eva Hesselgren Mortensen, Karlstads universitetsbibliotek, Per Olsson, Karolinska institutets universitetsbibliotek 10

11 Bengt Hjelmqvists pris Bengt Hjelmqvists pris för framstående insatser på folkbiblioteksområdet delades mellan två barnbibliotekarier, Ann-Catrine Westerberg i Luleå och Katarina Dorbell i Borås. De har båda på varsitt håll arbetat med Internet i Ann-Catrine Westerberg. barnbiblioteksverksamheten genom skapandet av Barnens Polarbibliotek och Barnens bibliotek. I sin motivering skrev juryn. Genom sitt arbete med Barnens Polarbibliotek och Barnens bibliotek har Ann-Catrine Westerberg och Katarina Dorbell överfört och utvecklat bibliotekets traditionella verksamheter till det virtuella rummet. De har skapat användbara och lättillgängliga verktyg för Katarina Dorbell. vetgiriga barn och fantasifulla vuxna och med hjälp av avancerade tekniska lösningar och konstnärlig bild och layout gjort det lätt att använda sig av bibliotekens stora utbud av läsfrämjande tjänster och så förstås att söka i bibliotekskatalogerna. Jury: Joneta Belfrage, ordförande, Svensk Biblioteksförening, Carina Eskelin, Kalmar Läns Bibliotek, Inga Lundén, s stadsbibliotek, Birgitta Modigh, Statens Kulturråd och Karin Westerlund, Länsbiblioteket Västernorrland. Greta Renborgs pris Folke Dahlqvist, 1:e skolbibliotekarie i Jönköping tilldelades Greta Renborgs pris.i sin motivering skrev juryn: Folke Dahlqvist är en modern eldsjäl. Han utnyttjar en rad marknadsföringsmetoder för att visa på läsningens och skolbibliotekets betydelse för samhället. Folke Dahlqvist är en Folke Dahlqvist. omvittnad inspirationskälla såväl för de 59 lärarbibliotekarierna i kommunens grundskolor som för medverkande vid föräldramöten. Han har förmågan att av problem skapa konstruktiva idéer, som i sin tur oftast leder till ett projekt. Jury: Joneta Belfrage, ordförande i Svensk Biblioteksförening, Margareta Brundin, överbibliotekarie, Riksdagsbiblioteket, Greta Renborg, FDhc, f.d. lektor vid Bibliotekshögskolan samt Marianne Steinsaphir, chefredaktör, Biblioteksbladet. Årets bokbuss I slutet av året fick Östersunds bokbuss ta emot utmärkelsen Årets bokbuss.prisutdelningen skedde i år i den vinnande kommunen och priset väckte stor uppmärksamhet och bevaka- Östersunds bokbuss. des av lokalpressen samt regional-tv. Av de sex nominerade bussarna utsåg juryn Östersunds till Årets bokbuss. I motiveringen betonades den nya designen, den lyckade marknadsföringen med flera samarbetspartners samt hur personalen arbetar engagerat och aktivt för att genomdriva olika projekt. Jury: Leena Månsson, Länsbibliotek Skåne och Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för mindre bibliotek och bokbussar samt ordförande i juryn, Karin Blomqvist, bibliotekschef i Lindesberg och Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för mindre bibliotek och bokbussar, Bengt Källgren, Regionbibliotek Västra Götaland och Svensk Biblioteksförenings styrelse, Anders Sjöbohm representant från Mölndals bokbuss, vinnare 2001 samt Magnus Torstensson, Biblioteksmuseet och Högskolan i Borås. Årets sjukhusbibliotek Sjukhusbiblioteket i Sundsvall tilldelades utmärkelsen Årets sjukhusbibliotek. I sin motivering skrev juryn: Sjukhuset värdesätter synnerligen högt Personalen på sjukhusbiblioteket i Sundsvall. den tillgång till snabb information om senaste utvecklingen inom det medicinska området som biblioteket tillhandahåller. Även den del av bibliotekets verksamhet som riktar sig till sjukhusets patienter är mycket uppskattad. Bibliotekets undervisning ingår i sjukhusets samlade kursutbud. En omfattande och efterfrågad utbildning i informations- och databassökning ges regelbundet till olika personalkategorier. Jury: Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för vårdbibliotek. 11

12 Föreningen, styrelsen, kansli mm Medlemsantal Svensk Biblioteksförening har under 2002 fortsatt den mycket positiva medlemsutvecklingen. Under året värvades 584 enskilda medlemmar och 30 institutioner. Sedan samgåendet har föreningen nettoökat 38 procent bland de enskilda medlemmarna. Medlemsantal År 31/ / /12 02 Enskilda st Institutioner st Årsmöte 23 maj Svensk Biblioteksförenings årsmöte och Biblioteksdagarna med temat Vem ska arbeta i framtidens bibliotek? blev ett välbesökt och mycket uppskattat arrangemang. Konferensen var fullbokad flera veckor före sista anmälningsdag och de 240 deltagarna kom till ett vårvackert Härnösand som visade sig från sin allra bästa sida. Sambiblioteket var centrum under de tre dagarna. Till ny ordförande valdes enhälligt Eva Hesselgren Mortensen, biblioteksdirektör vid Karlstad Universitetsbibliotek. Föreningens 1:e vice ordförande Gunnar Sahlin tackade avgående ordföranden Joneta Belfrage för hennes engagerade insatser för Svensk Biblioteksförening. Genom ett målmedvetet arbete har hon lyft fram biblioteksfrågorna och föreningen i media och gentemot politiska beslutsfattare samt drivit ett aktivt ägandeskap gentemot BTJ, sa Gunnar Sahlin. Årsmötesfesten hölls på Mannaminne, konstnären Anders Åbergs livsverk i Nordingrå. Styrelsen för Svensk Biblioteksförening samlade utanför BTJs kontor i Lund. Föreningsstyrelsen Efter årsmötet fick styrelsen följande sammansättning: Ordförande Eva Hesselgren Mortensen,, nyval 2 år Margaretha Eriksson, Karlshamn, nyval 2 år Stefan Ersgård, Malmö, fyllnadsval 1 år Johanna Hansson,, vald på 2 år 2001 (invald 2001) Gunilla Herdenberg, Lund, omval 2 år (invald 2001) Bengt Källgren, Göteborg, nyval 2 år Mats Lindquist, Göteborg, vald på 2 år 2001 (invald 2000) Annsofie Oscarsson, Umeå, vald på 2 år 2001 (invald 2000) Roland Persson, Malmö, fyllnadsval 1 år Gunnar Sahlin,, omval 2 år (invald 2000) Henrik Åslund, Lund, omval 2 år (invald 2000) Joneta Belfrage,Göteborg,Elisabeth Axelsson,Valdemarsvik, Anders Fransson, Borås, Christina Persson, Borås och Catta Torhell, Lund avgick ur styrelsen. Styrelsemöten Styrelsen har haft sju ordinarie styrelsemöten och ett strategimöte. I samband med årsmötet hölls ett konstituerande styrelsemöte. Vid det konstituerande mötet utsågs Gunilla Herdenberg till förste vice ordförande och Henrik Åslund till andre vice ordförande. Föreningens tre ordförande utgör arbetsutskott. Till ordförande för programutskottet utsågs Henrik Åslund. Arbetsutskottet har sammanträtt sex gånger och programutskottet åtta gånger. 12

13 Biblioteksbladet Marianne Steinsaphir, chefredaktör Annika Stenlund, redaktör (deltid) Under året har följande personer slutat på föreningskansliet: Annina Rabe Strategidiskussioner vid ett styrelsemöte. Valberedning vald vid årsmötet Lena Skoglund, Göteborg, ordförande Gunilla Konradsson Mortin, Malmö Per Olsson, Roland Tiger, Härnösand Catta Torhell, Lund Revisorer valda vid årsmötet Auktoriserade revisorer Christer Ljungsten och Johan Thuresson (suppleant) Förtroendemannarevisorer Sverker Holmberg med Sten Hedberg (suppleant) Föreningens kansli Från och med januari har hela ekonomi- och personaladministrationen för föreningen skötts av en ekonomiansvarig på kansliet istället för att som tidigare köpas in från BTJ. Arbete pågår med att förenkla rutinerna eftersom tillströmningen av medlemmar och rörligheten i medlemskåren ger ökat arbete. En ny hemsida lanserades i augusti. Den har tagits väl emot av medlemmarna. Principen är att det ska vara enkelt för föreningens olika grupper att själv vara aktiva och informera om nyheter på sina sidor. Föreningen genomförde under 2002 ett ökat antal konferenser och seminarier vilket också innebar ökad administration. Konsulenten arbetade under några månader halvtid som redaktör för BBL då Annina Rabe slutade under våren. På hösten rekryterades en ny redaktör. Föreningskansliet, heltidsanställd personal Christina Stenberg, generalsekreterare Annikki Alanne, ekonomiansvarig Peter Axelsson, informationschef Sisela Rosén Ignatkova, medlemssekreterare Wiviann Wilhelmsson,konsulent Föreningens generalsekreterare Christina Stenberg och ordförande Eva Hesselgren Mortensen. Bibliotekstjänst AB Svensk Biblioteksförening är majoritetsägare av BTJ AB med knappt 75 procent av aktierna. Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin sitter i BTJ:s styrelse.vid bolagsstämman i Lund den 30 maj representerade Gun Andersson föreningens aktier. KF Media äger efter köp 1996 samt procent plus en aktie. Ägarbilden förändrades inte under Bibliotekstjänsts ägarbild 31 december 2002 Ägare Antal aktier Procent Svensk Biblioteksförening ,6 KF Media aktie Anställda/medlemmar ,4 Bibliotekstjänst AB, styrelsen Örjan Håkanson, ordförande Joneta Belfrage tom 30 maj Börje Fors * Gunilla Herdenberg fr o m 30 maj Magnus Håkansson Lisbeth Gustafsson Gunnar Sahlin Anders Skarin Joel Sommerfeldt Christian W Jansson * *utsedda av KF Media 13

14 Svensk Biblioteksförenings ägarstrategi visavi Bibliotekstjänst AB Inom ramen för sitt ägande ska Svensk Biblioteksförening påverka företaget att tillförsäkra svenska bibliotek tillgång till adekvata biblioteksprodukter och tjänster främja en framgångsrik utveckling av BTJ:s varor och tjänster på svensk och utländsk biblioteksmarknad kräva ekonomiskt försvarbar avkastning Användning av avkastning och vinster Ekonomiskt stöd till utveckling av svenskt biblioteksväsen Stöd till biblioteksforskning Utveckling av internationella kontakter Opinionsbildning Medlemskap Svensk Biblioteksförening är medlem i följande organisationer: EBLIDA, European Bureau of Library, Information and Documentation Association IFLA, International Federation of Library Associations and Institutions. Föreningen är medlem i samtliga IFLA-sektioner NVBF, Nordiska Vetenskapliga Biblioteksföreningars förbund Projektbidrag Under året inkom sex projektansökningar vid två ansökningstillfällen. Totalt delades kronor ut till följande projekt: Solidarity House i Lipnica, Bosnien kr Synen på biblioteksutbildning från professionella respektive akademiska perspektiv i såväl historisk som aktuell belysning ett forskningsprojekt kr Ökad tillgänglighet till tidskrifter på Internet för läshandikappade Malmö stadsbibliotek kr Generatorn experimentbibliotek för ung publik, Västerås stadsbibliotek kr Resestipendier Följande resestipendier delades ut (omfattande totalt kronor): Caroline Ahrgren, Sölvesborgs bibliotek för sommarkurs Digital Libraries and the Changing World of Education i Holland Kerstin Carpvik, Statens Musikbibliotek,, för IAML-konferens i USA Ingela Delersjö, Göteborgs stadsbibliotek för studieresa till Island Jenny Hallström, Social- och beteendevetenskapliga biblioteket, Lund, för NVBF:s studieresa till Singapore och Australien Rosa-Maj Hjerpe, Kungälvs stadsbibliotek för barnboksmässa i Bologna Lena Lundgren och Malin Ögland m fl, för IASLkonferens i Sydafrika Eva Olson och Ewa Schmitz, Malmö stadsbibliotek, för studieresa till Queens och Phoenix, USA Susanne Partanen, Högskolebiblioteket i Skövde, för studieresa till England Olof Sundin, Högskolan i Borås, för att verka som gästdoktorand i Kanada Karin Tunerstedt,Växjö bibliotek, för studieresa till Kalifornien 14

15 Konferenser och seminarier Svensk Biblioteksförening har under året arrangerat 22 konferenser och seminarier på tolv orter i landet, från Umeå i norr till Malmö i söder. Dessa utbildningsdagar har samlat sammanlagt 1600 deltagare och behandlat många biblioteksområden; t ex biblioteksplaner, litteraturkritik, fängelsebibliotek, kvalitetsarbete, bokvård, katalogisering och fjärrlån. Biblioteksplaner i alla kommuner 21 januari, Göteborg Antal deltagare: 138 Arr: Svensk Biblioteksförening Biblioteksplaner i alla kommuner 22 januari, Malmö Antal deltagare: 74 Arr: Svensk Biblioteksförening Biblioteksplaner i alla kommuner 28 januari, Umeå Antal deltagare: 62 Arr: Svensk Biblioteksförening Smått är gott Inspirationsdagar för personal på små bibliotek 31 januari 1 februari, Lindesberg Antal deltagare: 42 specialgrupp för mindre bibliotek och bokbussar Väl mätt! Avspark för samarbetsprojektet kring Handbok för utvärdering 1 februari, Antal deltagare: 65 specialgrupp för kvalitetsarbete och statistik Litteraturkritiken möter biblioteket 8 februari, Antal deltagare: 85 specialgrupp för skönlitteratur Var lägger vi ribban? Pedagogiskt bord 15 april, Bålsta Antal deltagare: 10 specialgrupp för bibliotekspedagogik Bibliotek på fängelser 16 april, Kumla Antal deltagare: 39 specialgrupp för uppsökande biblioteksverksamhet Var lägger vi ribban? Pedagogiskt bord 22 april, Örebro Antal deltagare: 14 specialgrupp för bibliotekspedagogik Vårdbibliotekskonferens 15 maj, Karlstad Antal deltagare: 53 specialgrupp för vårdbibliotek i samarbete med Karlstads universitetsbibliotek Vem ska arbeta i framtidens bibliotek? Biblioteksdagarna maj, Härnösand Antal deltagare: 240 programutskott 15

16 Framtidens barnbibliotek vem bestämmer? 9 10 oktober, Umeå Antal deltagare: 38 specialgrupp för barnbibliotek Framtidens barnbibliotek vem bestämmer? 15 oktober,västerås Antal deltagare: 96 specialgrupp för barnbibliotek Unga vuxna bibliotek och kreativitet oktober, Kungsbacka Antal deltagare: 20 specialgrupp för unga vuxna Läsning och litteratur för döva 24 oktober, Örebro Antal deltagare: 28 specialgrupp för uppsökande biblioteksverksamhet Fem vägar framåt fem verktyg för kvalitetsarbetaren 25 oktober, Antal deltagare: 73 specialgrupp för kvalitetsarbete och statistik Utvärtes och invärtes bokvård förebyggande säkerhet och praktiskt bevarande 6 november, Örebro Antal deltagare: 38 specialgrupp för äldre tryck och handskrifter Vart leder E-boken? 15 november, Antal deltagare: 94 programutskott Linneas och Mulle Mecks underbara resa ut i världen Stora barnboksdagen 20 november, Antal deltagare: 43 Arr: Juryn för Svensk Biblioteksförenings barnbokspriser katalogisering.se om katalogiseringssituationen i Sverige november, Antal deltagare: 200 specialgrupp för katalogiseringsfrågor Indexera mera! Ämnesord som hjälp att hitta rätt i skönlitteraturen 25 november, Antal deltagare: 43 specialgrupp för indexering av skönlitteratur Från norr till söder Vad händer på fjärrlåneområdet? 29 november, Antal deltagare: 155 specialgrupp för fjärrlån och dokumentleverans Måsten med mina mått mätt 6 december, Antal deltagare: 25 specialgrupp för mångkulturell biblioteksverksamhet 16

17 Specialgrupper Specialgruppen för Afrika, Asien och Latinamerika Bo Markusson, Timrå kommunbibliotek Maria Bergstrand, Barnängens världsbibliotek (fr o m oktober) Uno Nilsson, Länsbibliotek Halland Matilda Wallin, Internationella Biblioteket, Styrgruppen har haft fyra sammanträden Specialgruppen för barnbibliotek Kristina Andersson,Arvidsjaurs bibliotek (ordförande fr o m 12 mars) Carin Borell, Sollefteå kommunbibliotek (fr o m oktober) Solveig Hedenström, Länsbiblioteket Västmanland Sofia Lindblom, Askebyskolan, Helén Sandberg, Hässleholms bibliotek Maud Svahn,Alingsås bibliotek Maria Törnfeldt, Lekebergs bibliotek (ordförande t o m 12 mars) Elisabeth Lundgren, Kungälvs stadsbibliotek (adjungerad) Styrgruppen har haft sex sammanträden Specialgruppen för bibliotekspedagogik Lisa de Souza, Länsbibliotek Dalarna Kerstin Ericsson, Norrtälje folkbibliotek Bibi Eriksson, Lärarutbildningens mediotek vid Malmö högskola David Herron, Karolinska Institutets Bibliotek, Britta Särnmark, Hulebäcksgymnasiets bibliotek, Mölnlycke Malin Ögland, Gransäterskolans bibliotek, Bålsta Styrgruppen har haft fyra sammanträden Specialgruppen för ekonomi och samhällsinformation, inkl. EU Eva Olson, Malmö stadsbibliotek Berith Backlund, Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek (fr o m mars) Christina Hallin, s stadsbibliotek Christina Kristiansson, Göteborgs stadsbibliotek Gun Lundberg, Gävle stadsbibliotek Terttu Persson, Riksdagsbiblioteket, Styrgruppen har haft tre sammanträden Specialgruppen för fjärrlån och dokumentleverans Agneta Lindh, Södertörns högskola Acke Ericsson, Malmö lånecentral Gunilla Jingborg, Länsbiblioteket Västernorrland Anna-Gretha Johansson, Umeå universitetsbibliotek Britt-Marie Lindahl, Lunds universitetsbibliotek Styrgruppen har haft tre sammanträden Specialgruppen för indexering av skönlitteratur Lena Lundgren, Länsbiblioteket i s län Ute Hummel, Göteborgs stadsbibliotek Eiler Jansson, Högskolebiblioteket i Halmstad Pia Leth, Kungl. biblioteket, Styrgruppen har haft två sammanträden Specialgruppen för katalogiseringsfrågor Bodil Gustavsson, s universitetsbibliotek Mats Alexandersson, Södertörns högskolebibliotek Ragnar Helin, Riksdagsbiblioteket, Karin Håkansson, Linköpings stadsbibliotek (fr o m mars) Margareta Rosfelt, s stadsbibliotek (fr o m oktober) Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek Styrgruppen har haft fyra sammanträden Specialgruppen för konst, arkitektur och design Ulla-Britt Ban Wieslander, Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg Helen Antonsson, Chalmers tekniska högskola i Göteborg Anna Dahl, Biblioteket, Medelhavsmuseet, Lena Grönlund, Stenebyskolans bibliotek i Dals Långed Jutta Kübler Boström, Karlstads universitetsbibliotek Maud Roberts, s universitetsbibliotek Styrgruppen har haft tre sammanträden Specialgruppen för kvalitetsarbete och statistik Christina Jönsson Adrial, Kungl. biblioteket/bibsam, Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Susanna Månsby, Sahlgrenska sjukhusets bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Malmö högskolas bibliotek Henrik Åslund, Kungl. biblioteket, (adjungerad) Styrgruppen har haft fem sammanträden 17

18 Specialgruppen för ledarskapsutveckling Ulla Forsén, Frölunda kulturhus, Göteborg Peter Alsbjer, Örebro länsbibliotek Jacob Harnesk, BTJ, Inga Lundén, s stadsbibliotek Per Olsson, Karolinska Institutets Bibliotek, (fr o m december) Anneli Reinhammar, Länsavdelningen, Eskilstuna stads- och länsbibliotek Styrgruppen har haft fyra sammanträden Specialgruppen för marknadsföring Eva Enarson, s universitetsbibliotek Gunilla Berglund, Kulturhuset, Ulla Brohed, Malmö stadsbibliotek (fr o m mars) Dag Jonasson, Mörbylånga kommunbibliotek Kerstin Olofsson, Umeå universitetsbibliotek Styrgruppen har haft tre sammanträden Specialgruppen för mindre bibliotek och bokbussar Bussfilen Lotta Almqvist, Trollhättans bibliotek, Marit Arvidsson, Uppsala länsbibliotek (t o m maj) Karin Blomqvist, Lindesbergs bibliotek (fr o m maj) Gunilla Folkesson, Norrtälje folkbibliotek Leena Månsson, Länsbibliotek Skåne (fr o m maj) Gudrun Sandström, Linköpings stadsbibliotek (t o m maj) Styrgruppen har haft tre sammanträden Specialgruppen för mångkulturell biblioteksverksamhet Ann-Katrin Ursberg,Alvesta bibliotek Sixten Ahlstrand, Göteborgs stadsbibliotek (fr o m september) Birgitta Alm, Biblioteksenheten, Ing-Britt Persson, Norra Älvsborgs länssjukhus, Trollhättan Peter Sarri, Sametinget i Jokkmokk Maria Tapaninen, TPB, Styrgruppen har haft fyra sammanträden Specialgruppen för referensarbete Elsbeth Holmberg, Lunds stadsbibliotek Ulf Bolander, Örebro stadsbibliotek Daniel Gunnarsson, Högskolebiblioteket i Jönköping Maria Nylander, Arbetslivsbiblioteket, Annsofie Oscarsson, Umeå universitetsbibliotek (adjungerad) Styrgruppen har haft fem sammanträden Specialgruppen för skönlitteratur Kristina Andersson, Umeå stadsbibliotek Gunilla Eriksson, Älvstrandens bibliotek, Göteborg Elisabeth Norinder, Sala stadsbibliotek Lars Rydquist, Nobelbiblioteket, Karin Vikström,Växjö stadsbibliotek Styrgruppen har haft sex sammanträden Specialgruppen för statliga bibliotek utanför universitetsoch högskoleområdet Marju Remes Castell, Läkemedelsverkets bibliotek, Uppsala Lena von Bahr, Kemikalieinspektionens bibliotek, Ann Brocker, Konkurrensverkets bibliotek, Aina Lindh-Nakoff, Konsumentverkets bibliotek, Gabriella Zana, Riksbankens bibliotek, Anna-Maria Magnusson, Vägverkets bibliotek, Borlänge (adjungerad) Elsie Andersson, Regeringskansliets bibliotek, (adjungerad) Styrgruppen har haft sex sammanträden Specialgruppen för unga vuxnas användning av bibliotek Maria Dimblad, Malmö stadsbibliotek (ordförande fr o m 6 december) Heidi Carlsson Asplund, Alingsås bibliotek (fr o m december) Larry Lempert, s stadsbibliotek Ulla Lundberg, Kungsbacka kulturförvaltning (ordförande t o m 6 december) Elisabeth Pettersson, Umeå stadsbibliotek Monika Staub, Höganäs bibliotek (fr o m december) Styrgruppen har haft tre sammanträden Specialgruppen för uppsökande social biblioteksverksamhet Margareta Norberg, Länsavdelningen, Eskilstuna stads- och länsbibliotek Chatarina Eggertz-Hede, Chalmers bibliotek, Göteborg (fr o m mars) Marie Gustavsson, Länsbiblioteket i s län Birgitta Irvall, TPB, Elena Kurkkio, Gällivare kommunbibliotek (fr o m december) Helena Kettner, Statens kulturråd, (adjungerad) Styrgruppen har haft fyra sammanträden Specialgruppen för vårdbibliotek Marie Källberg, Fackbiblioteket, Karolinska Sjukhuset, Johnny Carlsson, Karolinska Institutets Bibliotek, Annelie Ekberg Andersson, Karlstads universitetsbibliotek (fr o m september) Lena Persson, Borås lasarett Gunwor Weinmann,Infocenter, Lasarettet i Enköping Styrgruppen har haft två sammanträden 18

19 Specialgruppen för äldre tryck och handskrifter Wolfgang Undorf, Kungl. biblioteket, Kerstin Andersson, Stifts- och landsbiblioteket i Skara Björn Dal, Lunds universitets bibliotek (fr o m oktober) Jan Larsson,Västerås stadsbibliotek Irma Ridbäck, Riksarkivet, Gunnila Rooth, Stifts- och gymnasiebiblioteket i Kalmar (t o m oktober) Clas-Ove Strandberg, s universitetsbibliotek Styrgruppen har haft fyra sammanträden Kommittéer Svensk Biblioteksförenings kommitté för katalogisering Gunilla Jonsson, Kungl. biblioteket, Harriet Aagaard, s Stadsbibliotek Anders Cato, Kungl. biblioteket, Anders Lönn, Statens musikbibliotek, Anders Noaksson, BTJ, Lund Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek Åsa Präntare, Naturvårdsverkets bibliotek, Agneta Holmenmark, Kungl. biblioteket,, (Adjungerad sekreterare) Svensk Biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB-systemet) Lennart Enge, BTJ, Lund Göran Berntsson, Högskolan i Borås Ebbe Fritjofsson, Uppsala universitetsbibliotek Olle Johansson, Statens ljud- och bildarkiv, Pia Leth, Kungl. biblioteket, Margareta Rosfelt, s stadsbibliotek Eva Tedenmyr, Kungl. biblioteket, Elisabet Grufman, BTJ, Lund (Adjungerad sekreterare) 19

20 Representation Augustpriset Barn och ungdom, elektorer Kristina Andersson, Arvidsjaur Solveig Hedenström, Västerås Sofia Lindblom, Yvonne Pålsson, Kristianstad Greta Sinclair, Piteå Maud Svahn, Alingsås Ulla Winroth, Fjugesta Facklitteratur, elektorer Kristina Andersson,Umeå Ulla Hjorton, Uppsala Skönlitteratur, elektorer Margareta Berglund, Anna Duberg,Västerås Carola Hermelin, Leif Larsson,Gävle Ingrid Nilsson, Frösön Karin Vikström, Växjö Anna Wingårdh, Viken, Höganäs Biblioteket i fokus, redaktionsrådet Mats Claesson,Partille Björn Lindwall, Eskilstuna BIBSAM:s referensgrupp för dokumentleverans och fjärrlån P-O Tellander,Falun EAHIL, styrelsen Johnny Carlsson, EBLIDA Henrik Åslund, EIRA:s kontaktmän Marie Källberg, Elsa Thulins översättarpris, juryn Marianne Steinsaphir, Årsta Föreningen Nordens representantskap Björn Lindwall, Eskilstuna Författarförbundets nationella skolbiblioteksgrupp Lisa De Souza,Falun IFLA Birgitta Irvall, ; Section on Libraries Serving Disadvantaged Persons Elisabeth Lundgren, Kungälv; Section of Libraries for Children and Young Adults, ordförande Annsofie Oscarsson, Umeå; Section on Reference Work, ordförande Christina Stenberg, ; Section on Management of Library Associations, ordförande Maria Tapaninen, ; Section on Library Services to Multicultural Populations Christina Tovoté, Malmö; Section on Management and Marketing, sekreterare K-Lyftarna Christina Stenberg, Lisa De Souza,Falun Kultur i vård och omsorg Marie Källberg, Margareta Norberg, Eskilstuna Kurdiska biblioteket Ulla-Britt Nordin Siebolds, Birgitta Alm,, suppleant Nordic Association for Medical and Health Information, styrelsen Marie Källberg, Nordiska arbetsgruppen för u-landsdokumentation Specialgruppen för Afrika,Asien och Latinamerika Nordiskt nätverk för barnbibliotek och kultur Larry Lempert, Ann-Christin Magnusson, Laholm Maud Svahn, Alingsås NVBF, styrelsen Anna Swärd Bergström,Umeå Catta Torhell, Lund, suppleant Henrik Åslund, Nätverket för patientinformation Pia Carlsson, PR-föreningen för nordiska bibliotek, styrelsen Björn Lindwall, Eskilstuna, ordförande Produktrådet för arkivverket Kerstin Andersson, Skara Seniorsurf Seniornet Gunilla Berglund, Världsbokdagens idégrupp Peter Axelsson, Ekonomisk redovisning Föreningens ekonomiska redovisning finns i en separat bilaga. i mars Styrelsen för Svensk Biblioteksförening Eva Hesselgren Mortensen,, ordförande Gunilla Herdenberg, Lund, 1:e vice ordförande Henrik Åslund, Lund, 2:e vice ordförande Margaretha Eriksson, Karlshamn Stefan Ersgård, Malmö Johanna Hansson, Bengt Källgren, Göteborg Mats Lindquist, Göteborg Annsofie Oscarsson,Umeå Roland Persson, Malmö Gunnar Sahlin, 20