SKRIVRIKTLINJER STFs övergripande

Transkript

1 SKRIVRIKTLINJER STFs övergripande Datum: STF är en stor organisation. Med cirka medlemmar, förtroendevalda, anställda, värdar och många leverantörer, samarbetspartner, officiella och inofficiella kontakter, är kraven mycket höga på bra, saklig, inspirerande och trovärdig information. Som ett första steg att åstadkomma bra texter och en jämn och hög kvalitet på allt som publiceras, har dessa riktlinjer arbetats fram. Syftet är att dels ge övergripande kommunikativa råd och tips, dels att ge konkreta riktlinjer. Riktlinjerna är uppdelade i tre delar: Första delen tar fasta på hur du skapar intressanta texter. Det vill säga hur du väljer innehåll, riktar dig till en specifik mottagare och disponerar texten på ett bra sätt. Andra delen ger några direkta anvisningar och exempel både på det som är bra och det som behöver utvecklas. Tredje delen är exempel på konkret innehåll för: o Vandrarhem o Fjällstationer o Fjällstugor o Lokalavdelningar o Turbeskrivningar

2 Övergripande riktlinjer för STFs texter Nedan finns riktlinjer för hur du skapar intressanta texter. Det vill säga hur du väljer innehåll, riktar dig till en specifik mottagare och disponerar texten på ett bra sätt. 1) Bestäm ett tydligt mål för varje enskild text Innan du över huvudtaget börjar skriva för STFs webb, eller bestämmer dig för att redigera och publicera något på den, måste du bestämma vad du har för mål med den specifika text du ska arbeta med? - Vill du att någon ska boka rum på ditt vandrarhem? - Anmäla sig till en aktivitet? - Ta del av tips inför fjällvandringen? Ett bra sätt att sortera vad som är viktigast i din text, är att du ställer dig själv tre enkla frågor för att kontrollera vad det är du vill uppnå: Vad vill du att din läsare/mottagare ska: Veta, tycka och göra efter att ha läst texten? Veta? Vad är huvudbudskapet/huvudinformationen? Formulera det i en enda mening! Tycka? Varför ska mottagaren tycka att ditt budskap är intressant?! Vad tjänar han eller hon på det? Vad får han eller hon se, uppleva eller vara med om? Göra? Vad vill du att din läsare ska göra när han eller hon läst klart? Vilken är mottagarens/besökarens nästa steg? Hjälp mottagaren! Boka boende? Svara via mejl? Fylla i en enkät? Anmäla sig till en aktivitet? Skicka ett tips till en vän? Komma? Läsa vidare skriva ut? Ringa? Här nedan kommer ett exempel på en text som är tydlig i vad mottagarens ska veta-tycka-göra efter att ha läst den: 2 (15)

3 Hyr Hela Huset Funderar du på att ordna släktkalas, klassträff, konferens, kick off, träningsläger eller kanske ett bröllop? Hyr Hela Huset är det perfekta alternativet för alla grupper som vill samlas i avskildhet i både spektakulära och natursköna miljöer. Hyr Hela Huset innebär att en grupp får exklusiv rätt till ett helt STF-vandrarhem. Storleken på vandrarhemmen skiljer sig en hel del, från tio till ett par hundra bäddar, vilket gör Veta: Att jag kan hyra ett helt STF-vandrarhem. Tycka: Bra när jag ska ha släktkalas, klassträff, konferens, bröllop Göra: En lista under denna text presenterar de vandrarhem där detta är möjligt. 2) Anpassning av texten till olika målgrupper Webbens stora nackdel, är att målgruppsvalet kan framstå som otydligt. Alla kan ju besöka STFs webbplats alltså måste du skriva för alla. Eller? Nej, tack och lov är det inte så. Precis som i all kommunikation måste du välja huvudmålgrupp även för webbtexterna det är helt avgörande för om du ska lyckas eller inte. Webbens stora fördel är å andra sidan att den både kan vara översiktlig och djup på samma gång. Olika texter kan ha olika djup. Tänk igenom nedanstående frågor innan du skriver: Vem riktar jag mig till först och främst? Vilken förkunskap har min läsare? Kan jag använda facktermer eller inte? Vad har besökaren för motiv? Vilka värdesstyrande ord och exempel kan och ska jag använda för att göra texten levande och intressant att läsa? Hur lång ska min text vara (tro inte att allt ska vara så kort som möjligt, många är informationssökande). Rikta dig till din läsare! Din läsares kunskapsnivå och intresse är avgörande för hur du ska tänka: - Om du presenterar ett vandrarhem för en bred publik, kan du utgå ifrån att läsaren inte kan speciellt mycket. Dvs du måste vara (över)tydlig, utgå ifrån att din läsare inte vet speciellt mycket! - Om du beskriver olika detaljer i klätterutrustningar inför en förtsättningskurs i isklättring, kan du mycket väl använda facktermer. Du 3 (15)

4 riktar dig nu huvudsakligen till en person som sannolikt kan en del och är intresserad av att lära sig mer. - Om du bjuder in till en aktivitet, kanske en orkidétur, kan du mycket väl nämna namnet på några arter (även på latin). Det är ju sannolikt att de som följer med är intresserade av att lära sig. Generellt kan sägas att ju längre ner i hierarkin på STFs webb läsaren befinner sig, och ju smalare ämnet är som du skriver om, ju mer precis kan du vara i användandet av fackuttryck. Ju högre upp och ju bredare målgrupp ju mer allmän måste du vara. Jämför gärna med dagspressjournalistik och fackpressjournalistik. Exempel på målgruppsanpassad text: Detta är en kurs för dig som har lärt dig grunderna i telemark och vill utveckla din teknik och skidkänsla för att stå säkrare i offpisten. Just att bli en stabil offpiståkare är målet för många telisåkare. Det är ju utanför pisterna som friheten och skidglädjen är som störst samtidigt som telemarkssvängen bäst utnyttjas. Vi tar hjälp av teknikövningar och instruktörens tränade öga för att slipa på telemarkspositionen och hitta flyt i åkningen. Vi startar i välpreparerade pister med närhet till goda offpistmöjligheter. När tekniken väl sitter där igen flyttar vi till Nuolja det totala offpistberget - och du får en upplevelse i särklass! Offpiståkning innebär förstås också säkerhet och självklart innehåller kursen lavinsäkerhet. Du får både kursen SLAO lavin 0 och ordentligt med träning i att söka med transceiver, sond och spade. Med närhet till den orörda fjällvärlden i Abisko- och Narviksområdet kommer vi också att göra toppturer där vi söker oss till ospårade sluttningar. Här finns ett utbud av lättillgängliga och otroligt vackra toppturer som inte finns någon annanstans i Sverige. Åkglädje är karakteristiskt för denna vecka. Direkt till tilltal och målgruppsanpassning: en kurs för dig som har lärt dig grunderna i telemark. Vissa facktermer används: transceiver, sond. Gott om inspirerande beskrivningar: skidglädjen, instruktörens tränade öga, vackra toppturer. En mycket välfungerande text. Lång? Nej, inte för den som är intresserad och det är nog de som läser detta. 3) Lär dig känna igen och använda olika berättarprinciper När du har en hygglig uppfattning om vad du ska skriva och vad du vill uppnå (Veta-tycka-göra), och vem du riktar dig till, kan du ägna en tanke åt hur du ska disponera texten. Det finns ett flertal olika varianter. Men de tre vanligaste dispositionsmodellerna är: Akademiskt berättande 4 (15)

5 Journalistiskt berättande (nyheter) Dramatiskt, argumenterande berättande Alla tre berättarprinciper är användbara. Det är ditt material, syftet och vem läsaren är som avgör vilken metod som är bäst. På STFs webbplats är det tveklöst den journalistiska modellen som kommer att vara vanligast, följt av den dramatiska, argumenterande helt enkelt därför att de fungerar bäst och är skapade för detta ändamål. Tyvärr är det dock så att många framför allt experter - personligen bara behärskar den akademiska modellen, och därför använder den av gammal vana. Akademisk berättande - Vi tar det från början STF är en organisation med en anrik historia. Många inom STF är välutbildade och inte så få är akademiker. Det är givetvis en fördel. Men när det gäller att skriva texter anpassade för webben, är inte alltid texter skrivna utifrån den akademiska principen det bästa. Den akademiska principen utgår ytterst från uppsatsen eller avhandlingen som normalt är bakgrundstung, detaljrik och ofta med en hög abstraktionsgrad. Mycket tid ägnas åt att definiera begrepp och att uttrycka sig exakt. Ofta är meningarna långa och meningsbyggnaden avancerad eller komplicerad. STF har denna struktur på vissa texter av utredande karaktär och i policydokument. Denna textprincip är också vanlig i interna styrdokument som i olika planer och rapporter. Fördelen med den akademiska dispositionsmodellen är att materialet är mallat och välstrukturerat. Det vill säga; det är ganska bekvämt för skribenten att skriva enligt den akademiska principen. Ordning och reda blir det. Och ofta tråkigt och andefattigt. Nackdelen med är att texten inte är anpassad utifrån en läsares frågor eller behov, utan mer utgår från skribentens sätt att tänka och redovisa sitt material. Exempel på akademisk stil/text: Riksstämma utgör föreningens högsta beslutande organ och skall även i fortsättningen hållas vartannat år. Ordförandekonferensen avskaffas som beslutande organ mellan riksstämmorna. I stället utser Riksstämman bland ombuden en delegation på förslagsvis 10 personer, som samlas och får representera Riksstämman de år Riksstämman ej samlas. Delegationen tar endast nödvändiga beslut med anledning av framlagd årsredovisning. Texten kräver förkunskap hos läsaren för att han eller hon ska förstå vad som menas. Det kan ändå vara acceptabelt att denna typ av texter finns på STFs webb, men då längre ner i hierarkin då läsaren själv aktivt valt denna typ av material. 5 (15)

6 Journalistiskt berättande Det viktigaste först Den journalistiska principen bygger på att det viktigaste kommer först i texten. Normalt i rubrik, bildtext och ingress. Den journalistiska artikeln besvarar ofta tidigt frågorna: Var När Hur Vem Vad Varför Citat Huvudinformationen upprepas och ju längre ner i artikeln man kommer ju mer av bakgrundsmaterial och fördjupning finns i texten. Den klassiska nyhetsartikeln är skriven så att den kan strykas underifrån en anpassning av skrivtekniken utifrån produktionsvillkoren som kräver att texter snabbt och enkelt måste kunna kortas när tidningen redigeras. Den journalistiska principen ska vi eftersträva den är ofta mycket lämplig när det gäller webbtexter. Exempel journalistisk text: Rusning till fjällen stort intresse för aktiv semester Svenska Turistföreningens (STF) fjällstationer och stugor lockar fler turister än någonsin. När sommarsemestern regnar bort i stora delar av landet går telefonerna varma på fjällstationerna. Det är full snurr här i Abisko. Allt fler vill ha en semester där man rör på sig och samtidigt lär sig något nytt, säger Putte Eby, platschef på STF Abisko Fjällstation. Alla STFs tio fjällstationer har haft ökad beläggning i sommar. STF Grövelsjön Fjällstation har jämfört med förra sommaren ökat sina bokningar med 13 procent. STF Abisko Fjällstation har en ökning på 15 procent och STF Kebnekaise Fjällstation är på väg att slå sitt rekord för gästnätter i juli. Kombinationen av tystnad och lugn med en aktiv semester är just det som lockar många gäster till sommarfjällen. Här finns tid för eftertanke och lugn och ro men ändå massor av saker att göra. Vandring, grott-, fiske- och båtturer samt klippklättring är några exempel. Redan i rubriken, ingressen och inledningen får vi veta alla viktiga fakta: fler turister än någonsin, STF har tio fjällanläggningar, ökat med 13 procent, ett citat från Putte Eby. 6 (15)

7 Dramatiserande, argumenterande berättande. Det dramatiska berättandet har släktskap med det journalistiska. Men det är en teknik där exempel, beskrivningar, direkt tilltal (du) och argument är mycket vanliga. Det gäller att omedelbart fånga läsarens intresse, att lyfta fram det mest intressanta. När vi argumenterar för medlemskap i STF, är det dramatiserande berättandet som är mest användbart. I marknadsföringssammanhang är detta den mest användbara modellen när det gäller att fånga ett intresse och behålla det till slutet. Om du skapar banner eller kampanjsajter etc, är detta den bästa berättarmodellen. Exempel på argumenterande text: Upptäck något nytt eller ta dig tid att utveckla det du redan gillar. Prova några av våra tusentals aktiviteter lokalt där du bor eller i närheten av våra vandrarhem och fjällstationer. Vi finns där du minst anar det. Upptäck Sverige genom att bo prisvärt i hela landet på våra vandrarhem, fjällstationer och fjällstugor. Vi gör det otillgängliga tillgängligt. Hjälp oss att hålla Sveriges natur- och kulturmiljöer öppna för alla att upptäcka. Varje medlem gör skillnad! 4) Vanliga fel Några fel är vanligare än andra. Ofta hänger de samman med fel budskap, dålig målgruppsanpassning och oklar disposition: Långa inledningar Det vill säga en bakgrundstung text (akademisk). Det viktiga för läsaren tenderar att hamna som en poäng på slutet. Inledningar blir lätt mångordiga. Ett enkelt sätt att kontrollera om inledningarna är för långa är att du helt enkelt stryker första stycket och ser om någon viktig information går förlorad. Du kan också kontrollera om de första styckena kan byta plats utan att sammanhanget går förlorat då är det sannolikt pladdrigt skrivet. Det viktiga sist eller långt ner Ofta en konsekvens av långa inledningar. Många skribenter behöver värma upp sig med några rader innan de kommer till sak i texten. Det är mänskligt men se om inte de inledande raderna helt enkelt kan strykas bort eller flyttas längre ner i texten när du redigerar dig själv. 7 (15)

8 Huvudbudskapet tenderar ofta att hamna som en knorr på slutet detta är ett kardinalfel. Det finns ingen anledning att hålla läsaren i andlös förväntan över vad som komma skall. Det viktiga kan med fördel stå i rubriken och komma tidigt i texten jämför gärna med klassisk nyhetsjournalistik. Om du har svårt att komma igång att skriva eller känner att det inte blir bra, beror det ofta på att du inte bestämt dig för VAD som är viktigast. Se: Veta-tycka-göra Hinner inte upprepa, förtydliga huvudbudskapet Även detta hänger ofta samman med för långa ingångar. Den journalistiska artikeln upprepar ofta huvudinformationen flera gånger i rubrik, ingress, bildtext och i brödtexten lär av journalisterna! Abstrakt istället för konkret Texten har en hög abstraktionsgrad med få eller inga exempel, förklaringar eller konkreta beskrivningar. Detta kan innebära att läsaren inte förstår, och helt enkelt struntar i texten. Texten kanske också kräver en stor förkunskap hos läsaren. Texten är då hemmablind. Ett osvikligt enkelt sätt att undvika detta är att låta ett par-tre personer läsa vad du skrivit och be dem med egna ord återberätta vad texten handlar om. Tvekar de det minsta? Gör om! Påstående istället för bevis Vanligt i dåliga reklamtexter. Det påstås det ena efter det andra utan att det upplevs som underbyggt, trovärdigt eller sant. Det är läsaren som avgör vad som är intressant eller inte ingen annan. Man läser sällan reklam och information på samma sätt som man skriver det. Ofta läser man rubrik, mellanrubrik, PS och faktarutor lite huller om buller. Det är inte sannolikt att man läser ALLT. Det är därför viktigt att upprepa huvudinformationen flera gånger och på olika platser. Jämför gärna med en vanlig tidningsartikel där huvudinformationen ofta upprepas 3-7 gånger: i rubriker, bild-texter, ingress, brödtext och mellanrubriker. Nyttan för mottagaren oklar Även om texten är tydlig och väl skriven, kan den skjuta över målet. Man förstår vad den handlar om, men inte på vilket sätt den berör mig. Otydligt Göra Det framgår inte vad som är läsarens nästa steg. Det kan vara underförstått eller otydligt. Det räcker sällan med att anvisa till en www-adress eller ett växeltelefonnummer. Ofta behövs mer exakta upplysningar om vad man då kan förvänta sig att få veta eller ska göra. Om jag vill att någon ska komma till ett "Öppet Hus" en viss tid och en viss dag måste det tydligt framgå, var, när och hur. Det måste också tydligt framgå om jag som mottagare ska svara och i så fall hur. Folk läser inte långa texter på webben Gör dom inte? 8 (15)

9 Att påstå att folk inte läser är möjligen en ursäkt för att det inte finns något att berätta, eller att man inte kommit på något att berätta. Men visst läser folk. Vissa läser till och med väldigt mycket. Och många skriver ut. Inom STF kan vi vara ganska säkra på att mycket av det vi publicerar kommer att skrivas ut. Alltifrån turbeskrivningar till vandrarhemspresentationer. Däremot är det så att folk inte läser det som är dåligt och ointressant. Men det är en helt annan sak - snarast ett sundhetstecken. Människor som besöker en webbplats är informationssökande de vill veta! Det rätta uttrycket är att Folk inte läser ointressanta texter. Vilket måste betraktas som hoppfullt. 5) Fem åtgärder för att förbättra dina texter: Att skapa bra texter kräver en rad samverkande åtgärder, några av de viktigaste är: Att jag har helt klart för mig vad som ska berättas och vad målet är. Att jag har tillräckligt med fakta och därmed kan konkretisera och ge exempel. Att jag kan sätta mig in i mottagarens situation och behov och anpassar texten till mottagarens förkunskap. Att jag lär mig utnyttja såväl faktiska kunskaper som intuition. Att jag har förmåga att uttrycka mig på ett tydligt och effektivt sätt. Att jag skriver så långt som möjligt men ändå kort. Att jag utgår från lässituationen på skärmen och håller mig till en sak per text. Att alltid låta någon annan läsa dina texter innan du publicerar dem och att du tränar dig att lyssna på och ta till dig rätt och felaktiga synpunkter. Råd och riktlinjer för STFs webbtexter Här nedan följer ett antal konkreta råd och riktlinjer för hur vi skriver texter för STFs webb. Råden och riktlinjerna är inte heltäckande för alla situationer och frågor som kan tänkas uppstå av förklarliga skäl. Det som vi tar upp här, är sådana tveksamheter och fel som varit frekventa i STFs webbtexter tidigare. Om du är osäker kan du gärna kontakta STF. När det gäller formella regler, stavningar, avstavningar utgår vi från Svenska Språknämndens Svenska Skrivregler. 9 (15)

10 1) Tänk på att många tycker det är svårt att hitta på webbplatser! Det är det nämligen på nästan alla webbplatser. Detta beror främst på att besökaren ser så lite av all den information som finns. Jämför med en bok eller en tidning läsaren får där en mycket bättre överblick av omfattning och inriktning. Tänk på det när du skriver och publicerar på STFs webbplats, försök att vara övertydlig vad gäller rubriker, ingresser, länknamn, navigationsord med mera. Hjälp läsaren att hitta och förstå vilket rikt och bra innehåll vi har. Exempel på tydlig och bra introduktionstext: Här kan du söka bland de drygt 2000 aktiviteter som våra 85 lokalföreningar anordnar varje år. Det kan vara allt från studiebesök och temakvällar till fjällresor tillsammans med STF-medlemmar på din hemort. Oftast kostar det ingenting och ibland betalar du självkostnadspris. Skärmen är dessutom en dålig läsmiljö Förutom att det kan vara svårt att hitta erbjuder datorskärmen en ganska dålig läsmiljö. Det ställer krav på hur texterna skrivs, val av typsnitt, bakgrundsfärger och övrig grafik. Mycket av det har designen av STFs nya webbplats redan tagit hänsyn till, men som skribent är det vissa saker som du i hög grad påverkar själv: Variera meningslängden Skriv relativt korta meningar: 4-8 ord varierat med normallånga meningar, dvs runt ord. Exempel på text med varierad och bra meningsbyggnad: Hos oss får du perspektiv på tillvaron, tid till eftertanke och många kreativa stunder. Här trimmas både teamen och ledarskapet. Här blir det riktiga möten - mellan individer, med naturen och med dig själv. Vi vill påstå att både företag och människor mår bättre efter ett möte hos oss. Vi har självklart allt du behöver inom husets väggar, men vår stora styrka finns där ute. Texten är lite väl självgod i sin ton men meningslängden har en bra variation. Undvik långa meningar Meningar med 20 ord eller fler kan vara svårare att förstå. Särskilt om de har inskjutna bisatser eller flera bisatser och flera huvudsatser i samma mening. Exempel på lång mening med inskjuten bisats och två huvudsatser: Först när STFs styrelse, efter en remissbehandling av förslaget bland kretsarna, tagit ställning är dags att i detalj arbeta fram de stadgeförändringar som ett genomförande kräver. 10 (15)

11 Använd så få typsnitt som möjligt i en och samma text. Ett för huvudrubrik, ett för mellanrubrik och ett för brödtext. Text är inte designelement utan ska läsas! Jämför med en roman eller en tidning där det är ytterst liten variation i typsnitten! Undvik att lägga länkar i löpande text Länkar som ligger i brödtexten stör läsningen mycket. Lägg hellre länkar separat vid sidan om eller under texten. Använd gärna punktlistor Använd gärna punktlistor när du räknar upp saker i texter. Exempel på en fungerande punktlista: Följande regler gäller: Hundar får bara vistas i anvisat utrymme - aldrig i sängarna. De får inte vistas i gemensamma utrymmen. De hundar som sover utomhus ska vara kopplade vid anvisad plats. Det är viktigt speciellt vintertid för att inte äventyra tillgången på ren snö för t ex matlagning. En avgift tas ut för hundar. Instruktioner och konkreta tips På STFs webb finns det all anledning att dela med sig att tips erfarenheter och kunskap. Komplettera gärna med foton och bilder om du har möjlighet. Exempel på en instruktion som är (ganska) enkel att förstå: Liten kompasslektion 1. Lägg en av kompassens sidor, eller någon av hjälplinjerna, över start- och målpunkterna på kartan. Kurspilen (inte kompassnålen) ska peka mot målet. 2. Vrid kompasshuset tills linjerna i kompasshuset blir parallella med kartans meridiander (nord-sydlinjer). Kompasshusets N-märke (N=nord) ska peka mot kartans norr. 3. Ta kompassen i handen. Vänd dig runt tills dess den röda kompassnålen ligger i kompasshusets pil. Kompassnålens pil ska peka mot kompasshusets N-märke, dvs kompassnålen ska täcka kompasshusets pil. När du sedan följer kompassens kurspil (alltså inte kompassnålen) så kommer du till det tänkta målet. Längre texter kan också lättas upp men bilder, utbrutna faktarutor eller illustrationer - det underlättar läsningen. Ovanstående text hade blivit mycket bra med bilder till! 11 (15)

12 PDF och andra dokument för öppning och nerladdning Längre texter, rapporter och dokument läggs ut som PDF-filer som kan laddas ner, skrivas ut eller öppnas och läsas direkt på skärmen. Om du har möjlighet att skriva en kortare introduktion till innehållet i dokumentet ät det en stor fördel för läsaren. Han eller hon behöver inte öppna dokumentet först för att därefter se vad det innehåller. Undersidor bryts upp Längre texter och artiklar bryts upp. Detta kan göras på flera olika sätt och med olika tekniker. Mellanrubriker och utbrutna faktarutor underlättar läsningen. Var inte rädd för att ibland lägga ut längre texter som kräver scroll se på de stora tidningarnas startsidor. Många besökare är vana att scrolla. Bryter du upp texterna i för många små stycken som länkas är det lätt att tappa flyt och sammanhang i läsningen det kan också försvåra utskriften av texter. Tomma ord och uttryck Undvik reklamfloskler och tomma ord som: kvalitet, service, snabbt, enkelt, billigt, prisvärt m.m. Beskriv konkret och ge exempel så kommer texten och hela STF att uppfattas som mer trovärdigt och relevant. Vi skriver ska undviker skall. Skall-formen är alltmer ovanliga och används numera oftast i juridiska dokument, en dels styrdokument och i avtal och motsvarande. Men i vardagliga sammanhang är det inte det normala. På webben ska du därför skriva ska och inte skall. I vissa dokument som är framtagna i andra sammanhang och som sedan ska publiceras på webben, kan det fortfarande stå skall. Detta kan vi som undantag då acceptera. Vi skriver: du Så långt som möjligt ska tilltalsordet du användas i texten. Direkt tilltal är trevligt, ger en bra meningsbyggnad och ger tydlighet. Vi skriver alltid du-dinditt-dina med små bokstäver (gemener). Aldrig Du-Ditt-Dina-Din med stor bokstav (om det inte är i början av meningen). Vi skriver inte: man eller Ni eller Er. Olika tilltalsformer kan försvåra förståelsen av texten i onödan. Ordet man är onödigt oklart och kan nästan alltid ersättas av ordet du pröva får du se! Skriv inte: man går leden österut i 4 km och tar sedan av mot syd, skriv: du går leden österut i 4 km och tar sedan av mot syd. 12 (15)

13 Ni är den lite ålderdomliga artighetsformen som vi inte använder på webben. Detsamma gäller Er eller Ert eller Era vilka också är artighetsformer som normalt avser en enda person. Vi skriver: STFs Alltså inte STF:s eller STF s. Vi undviker förkortningar Vi undviker alla former av förkortningar. Dels vardagliga förkortningar som: etc, m m, o s v, m fl. De tillför sällan texten någon ny information, utan fungerar som skrivspråkets utfyllnadsord. Vi undviker även andra förkortningar som: bokn för säs: (Vandrarhemmet Borgsjö), eftersom det kan vara svårt att förstå. Facktermer är bra när läsaren känner till dem Vi ska använda olika facktermer när vi kan utgå ifrån att läsaren känner till dem. Till exempel olika klättertermer om vi beskriver leder, utrustningsdetaljer, vinterutrustningar etc. Siffror som bokstäver (nio personer) när vi skriver berättande Vi skriver siffror som bokstäver (fem till åtta personer) i texter som har artikelkaraktär eller berättande karaktär. Siffror (14 km) när vi ska vara exakta Vi använder siffror när det är viktigt med exakta uppgifter, som vid kilometerangivelse. Exempel: Unna Allakas-Alesjaure 14 km I östlig riktning mellan Unna Allakas och Stuor Allakas, därefter i sydsydöstlig riktning till Alesjaure (STF-stuga, logi, bastu, proviantförsäljning, hjälptelefon). Vi skriver aktiva, raka verb: vandra, gå, laga, orientera, klättra Och undviker passiva eller substantiverade verb: den vandrande, den klättrande. Passiv-s på verb är kanslisvenska och svårare att förstå, exempel leden kan vandras österut. Verbet vandra har här blivit passivt (-s) och blir vagare. Det finns nästan aldrig något skäl att i våra texter använda passiva verbformer. Bättre är: du kan vandra leden österut Vi inspirerar och beskriver Beskrivningar ger läsaren en bild av vad han eller hon kommer att få uppleva och se hos som vår gäst. Att på ett levande och trevligt sätt beskriva vår verksamhet är en av de viktigaste förbättringarna vi kan göra i våra nuvarande webbtexter. Här nedan några exempel på korta, enkla och bra beskrivningar; låt dig inspireras! 13 (15)

14 Exempel 1 STF Storstadsvandrarhem Passa på och upptäck en ny stad, bo centralt, fynda under mellandagsrean. STF har ett stort utbud av attraktiva vandrarhem i Sveriges alla storstäder. Exempel 2 I Västerbottensfjällen i södra Lappland ligger Vindelfjällens naturreservat. Kungsleden, sträckan Ammarnäs Hemavan, går rakt igenom reservatet. Du som väljer att vandra eller åka skidor här får under några dagar uppleva de flesta typer av naturscenerier som våra svenska fjäll kan erbjuda: kalfjäll och hedmarker, björkskog, sjöar och forsar, vattenfall och branta högalpina massiv. Korta avstånd och proviantförsäljning på alla stugplatser gör det lätt att vandra här. Exempel 3 Kom fram utvilad Är du på väg till svenska fjällen i vinter? En övernattning på vägen gör att du får ut lite mer av din semester. Du kommer fram utvilad och får en extra dag i backen eller i spåren. Exempel 4 Telemarksåkare här är arrangemanget du inte kan missa! Telemark SWING är dagarna då telemarksåkare från hela landet träffas på Storulvån och åker telis från gryning till skymning. Kanske har du gått en telemarkurs hos oss tidigare och nu kommer du tillbaka och träffar en mängd nya och gamla telisnördar. Här finns utmaningen för alla! Varje dag utgår flera fjällguider från stationer som tar dig till de bästa åken, den bästa snön och den bästa nivån för dig. Exempel 5 Kräftfiske, fladdermusspaning, fiske, överlevnadsövningar, silversmide, skärgårdsnatur, björnpejling, fjällvandring, ridning, grottor, isklättring, kanotsafari, grillkvällar eller medeltidsbyar. Här hittar du spännande och lärorika arrangemang för din skolgrupp, resor med stora variation. Färdiga paket eller förslag till eget upplägg. Trovärdighet är allt vi ska vårda vårt varumärke Själva grundbulten i all vår information, våra texter och våra budskap är att de uppfattas som sanna och trovärdiga. Det innebär att vi alltid måste vara noggranna med de fakta och de uppgifter vi publiceras. Men det innebär också att vi i ord ska visa engagemang och att vi brinner för vår verksamhet. När en besökare kommer in på STFs webbplats, har de redan aktivt bestämt sig för att gå hit. Det är en mycket stor, kommunikativ fördel. Webbplatsen kommer att 14 (15)

15 påverka besökarens intryck av oss. Färg, form, bilder, menyord, texter och tonläge. Få kommunikationskanaler har idag så stor betydelse för vår uppfattning av ett företag, som just webbplatsen. Det är den officiella presentationen. Vi ska vara inspirerande och kunniga i allt vi säger. Dessa språkliga riktlinjer och tips, är en liten del i arbetet att vårda vårt varumärke. 15 (15)