Referat Workshop: Smartare Produktval april 2009

Transkript

1 Referat Workshop: Smartare Produktval april 2009 DAG 1 - Förmiddag 20 april Catarina Hedar SWENTEC, Sveriges miljöteknikråd Swentecs uppdrag samt Cleantech ett framgångsrikt koncept? Catarina Hedar, projektledare vid SWENTEC visar på möjligheter för svenska företagare och innovatörer som vill utveckla och expandera sin verksamhet inom miljöteknik och samtidigt bidra till en hållbar samhällsutveckling och tillväxt. Catarina Hedar beskriver en marknad som ökat sin omsättning varje år sedan 2003 och står för 2 % av den Svenska exporten. SWENTEC:s arbete bygger på samverkan och fokusering med målet att öka tillväxten och exporten för svensk miljöteknik. Deras vision för svensk miljöteknik lyder Sverige har en drivande roll och levererar världsledande lösningar för en hållbar framtid Catarina förklarar hur SWENTEC jobbar och vad de anser krävas för att skapa affärsmöjligheter inom svensk miljöteknik. I sitt arbete utgår de från 5 strategiska områden: Politisk styrning Sverige behöver arbeta långskitigt med robusta regler över mandatperioder, drivande marknadsincitament och en tydlig rollfördelning inom det offentliga. Kompetens för hållbar utveckling Sverige har stor fördel i sin upparbetade kompetens inom området hållbar utveckling. Den behöver vidmakthållas och utvecklas. Samverkan Vi behöver i Sverige samverka genom att effektivisera och kraftsamla för att hitta slagkraftiga koncept. Kommersialisering Sverige har stor potential att generera företagande ur satsningar på forskning och utveckling inom både akademi och näringsliv. Verklig och potentiell efterfrågan är vägledande. Affärsmodeller Sverige behöver skräddarsydda affärsmodeller för att kunna hantera möjligheter på olika marknader. Catarina trycker även på vikten av referensanläggningar då en stor del av miljötekniken består av eller är delar av system och det är hela systemet som säljs. Tyvärr finns det inte alltid möjlighet till affärer vid visningar av referensanläggningar utan systemet kopieras utan att någon affär ägt rum. Enligt Catarina är det 5 faktorer som krävs för att en affär skall komma till: Besöksanläggningar, Besökare, Leverantörer, Marknadsföring och Besöksorganisationer. 1

2 Andreas Englund, Innovations och affärskonsult, Innovatum Teknikpark Miljödriven affär vad är det? Andreas Englund Andreas Englund har i 10 år arbetet med miljöinnovationstävlingar, han har analyserat cirka 180 bidrag, har erfarenhet av innovationssystemforskning och sitter bland annat med i styrelsen för Jämtkraft. Grunden för en miljömarknad förklarar Andreas Englund ligger i att vi har en ständigt ökande befolkning samtidigt som resurserna börjar sina. Agerar vi rätt nu kan vi undvika ett scenario med för knappa naturresurser för världens befolkning. Detta är grunden för marknaden och här är konsumenternas krav en viktig drivkraft. Den kris vi nu befinner oss i kan vara en möjlighet att ställa om. Andreas Englund menar att det finns några framgångsfaktorer att fokusera på när man ska komma ut med en ny produkt: Kundbehovet Man måste förstå och ha kunskap om branschen. Flyttar man från en bransch till en annan får man en större innovationshöjd men får då jobba mer för att lära känna sina kunder. De som involverar kunderna i utvecklingsarbetet lyckas dessutom bättre. Trovärdighet Ska inte underskattas, demonstrera för kunden, kommunicera budskapet och extern verifiering är några av de punkter Andreas Englund anser är enormt värdefulla. Men framförallt, befinn er i en trovärdig miljö. Utvecklingskapital Eget kapital ger frihet, bjuds andra aktörer in kommer de att tycka till om saken. Offentligt kapital snälla kapitalet, det jobbar för dig som har sökt pengarna. Privata riskkapitalet ställer krav som kanske inte passar, utveckling kan gå en ur händerna. Nätverket Man kan aldrig jobba för mycket med nätverk. Jobba med ledning, styrelse och partners i teknikutveckling och affärsutveckling. Omvärlden Förstå hur miljöproblem påverkar marknaden. Hur ser det ut politiskt? Andreas Englund beskriver marknaden som en hinderbana med möjligheter och nämnde några generella faktorer som kan försvåra kommersialisering då det gäller just miljöinnovationer; En miljöinnovatör drivs av att lösa miljöproblemet snarare än den ekonomiska profiten. Ofta läggs inte tillräcklig tid på att förstå kundbehovet. Generellt är också miljöinnovatörer sämre på att nätverka och att satsa på styrelsearbete. 2

3 Magnus Hedenmark, miljökonsult specialiserad på miljögifter och kemikalier, Ecoprofits Vad är lyckad substitution? Enligt Magnus Hedenmark, fristående miljökonsult, finns inga slutna materialsystem. Detta innebär att det alltid finns anledning till att substituera miljö eller hälsofarliga ämnen. Han pekar också på vikten av att utgå från funktionen när man tittar på en produkt och att kommunicera med den som förstår funktionen för att det ska bli en lyckad substitution. Det krävs också att substitutet fungerar lika bra. Marknadens förväntningar måste uppfyllas, annars ger det dålig publicitet. Det glömde bland annat en tillverkare av ekologiska tvättmedlen som i tester visade sig tvätta sämre än vatten. För att lyckas med en substitution måste man veta vad det handlar om och förstå situationen. Att utgå från funktionen är också en förutsättning för att kunna tänka sig substitutionen i olika steg. Man kan välja att substituera mot ett ämne som inte har några fördelar men där nackdelarna fortfarande är okända, vilket har vart fallet med mjukgörare i plast (PVC). Magnus Hedenmark menar att man måste gå uppströms i materialkedjan. Ser man till produktens funktion och inte funktionen av ett specifikt ämne är det lättare att ta steget till en substitution där inte bara ett ämne byts ut utan valet av material till produkten. Man kommer säkerligen att få byta koncept och ta ett bredare grepp och det kommer alltid att finnas invändningar på alternativen. Man måste även komma ihåg att man jobbar i en kontinuerlig process, där en bättre lösning inte nödvändigtvis måste vara en slutlig lösning. Som tillverkande företag är det kanske svårt, men med funktionen som utgångspunkt blir nästa steg att byta ut produkten mot något annat som fyller samma behov. Ett exempel som Magnus Hedenmark tar upp i sammanhanget är räddningsverkets syn på flamskyddsmedel. Deras resonemang går ut på att om man byter material så behöver man kanske inte några flamskyddsmedel. Det handlar i första hand om att se till så att det inte brinner. Vi fokuserar ofta på risk. Lösningarna ligger vid funktionen och att vi måste ha kompassriktningen mot ett hållbart samhälle. Martin Fluri, Cradle to Cradle Supports business, politicians, environmental organizations etc. in creating the third industrial revolution based on the Cradle to Cradle concept. I begreppet Cradle to Cradle, eller vagga till vagga på svenska, ligger fokus på sunda materialval. Avfall ska inte ses som avfall utan som mat. I konceptet ligger det att man ska designa för att kunna återvinna produkterna. I det samhälle vi nu lever i, där det mesta inte är designat för att återvinnas, (utan fungerar enligt take make waste Cradle to Grave) har vi fått en innemiljö som är betydligt sämre än ute och allergierna har ökat. Idag är det litet fokus på de här frågorna säger Martin Fluri. Idag ligger den största vikten vid att vara koldioxidneutral. Men han menar att vi måste visa andra vägar för att nå ett hållbart samhälle. Idag finns det ställen i haven där strömmarna har samlat plast i ett så pass tjockt lager att man kan gå på det. Vi måste börja producera med naturen, inte mot den. Här har vi massor att lösa och vi måste hitta nya sätt och tänka på ny design och använda lokala material i större utsträckning. 3

4 Martin Fluri anser också att vi måste börja diskutera vilka värderingar vi har och vad vi kan göra mot naturen då vi inte vet vilka konsekvenserna av vårt handlande kan bli. Vi måste ha en större respekt för de system vi jobbar med och inte skapa objekt som kräver att generationer efter oss ska ta hand om avfallet. Vi måste även ta ett större ansvar, både globalt och lokalt. Ett exempel som Martin Fluri tar upp är en av Fords industriparker, på den har man bland annat gräsbeklädda tak som minskar företagets kostnader genom att det isolerar bättre, ger längre livslängd på taket samt att regnvattnet absorberas så de slipper ta hand om det som farligt avfall vilket man tidigare var tvungen att göra. Dessa kostnadsbesparingar leder till att det faktiskt är ett affärsmässigt bättre alternativ att vara miljömedveten, vilket krävs för att det ska kunna vara genomförbart och att även få andra att göra likadant. Lösningarna kan vara lätta men det gäller att se dem. Peter Askulv, VD Klättermusen AB Goda exempel Klättermusen är ett företag som säljer outdoorprodukter, det startades för 24 år sedan och är bland annat prisade för den första fluorkarbonfria jackan. Klättermusens grundare och VD Peter Askulv har tidigare studerat bland annat kemi, biologi och ekologi, något Peter anser ha haft stor betydelse och varit en bra grund att stå på i företagets miljöarbete. En av produkterna Peter Askulv visade var ryggsäcken Gnå. Den är gjord av kasserade fiskenät och som med hjälp av ett koreanskt företag har återvunnits och blivit ett nytt material. Klättermusens krav på ryggsäcken är att den ska kunna återvinnas. För att kunna göra detta så har man valt att ha samma material i säcken, banden och spännena. De delar som består av aluminium kan klippas eller ryckas bort för att återvinnas vid aluminiumåtervinning. Tanken är att få ett slutet kretslopp där materialen cirkulerar. På varje exemplar finns en etikett och när man inte längre vill ha produkten får man cirka 150 kronor i pant när man lämnar in den till en återförsäljare. Klättermusens produkter ska fungera lika bra som deras konkurrenters samtidigt som de ska ge minsta möjliga miljöpåverkan. Målet är att reducera toxiska ämnen och koldioxid och att produkten ska ha en lång livslängd. Just nu jobbar de för att öka användningen av återvunnen nylon, designa mer för recycling, utveckla pantsystemet, fasa ut giftiga kemikalier i produkterna och utveckla deras eget miljöindex, Ecoindex. Det visar produktens miljöbelastning och underlättar den miljömedvetna konsumentens val. Peter Askulv menar att man inte kan använda miljön som ett konkurrensmedel. I kontakten med producenterna så ställer man istället hela tiden krav på att få fram ett så miljövänligt alternativ som möjlig. I denna strävan så tar man kunskapen och informationen från en producent till en annan, och jobbar så korsvis fram och tillbaka till man har fått ett material som man vill ha. Budskapet som Peter vill ha fram är att våga pröva. Det är inte så svårt som det kan låta. Don t let the perfect be the enemy of good 4

5 Anders Åkerström, VD Invekta Green Goda exempel Osttillverkning är ineffektivt! 90 % av mjölken blir vassle, något som Anders Åkerström och Invekta Green tagit vara på i och med deras produkt Bio Gen Active. Affärsidén bygger på att tillverka rengöringsprodukter baserade på en ytaktiv, vasslebaserad biomassa, Bio Gen Active ska tillfredställa kundens rengöringsbehöv och reducera kundens miljöbelastning. Företaget bygger sin produktutveckling på tre kärnvärden, funktionalitet och kostnadseffektivitet, användarsäkerhet och en positiv miljöprofil. Ingen produkt lanseras utan att uppfylla dessa kärnvärden men Anders Åkerström pekar på att vikten av miljöprofilen inte går att mäta med funktionalitet och kostnadseffektivitet. Erfarenheten är att kunden ofta uttalar miljö men väljer funktion. Invekta Green är ett av många småföretag inom miljötekniksektorn. De rör sig på en marknad med många stora aktörer, däribland många kemiföretag. De jobbar med både stora och små kunder vilka ställer olika krav, men båda kräver funktion. Prioriteten ligger på länder i norden och centrala delar av Europa samt Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Bland kunderna finns bland annat rederier och oljeföretag. Konkurrensen är stor men trots att de tidigare utsatts för sabotage och kopiering jobbar de vidare. Efter sabotaget lägger de stor kraft på att bygga upp varumärket, vara lite bättre samt på att vara originalet. De menar på att det inte är ett patent som styr om det går bra för företaget, utan varumärket. Varumärket ska kommunicera att det här är vi, med en trovärdighet och glöd som backar upp. Anders Åkerström tar upp organisationens uppbyggnad som en viktig aspekt för att lyckas. Man ska ha rätt personer just här och nu med rätt kompetens och attityd. Det är många som gör företaget. Alla ska vara säljande i sina roller eftersom det bara är försäljning som gäller. Samtidigt måste man balansera det med produktutveckling och produktion. Man måste kunna bygga volym på begränsade resurser. Maria Ganmark, miljöansvarig Holiday Club Goda exempel Sedan december 2008 är Holiday Club i Åre miljömärkta med Svanen, vilket innebär att de lever upp till Svanens kriterier och miljökrav. Arbetet med att märka hotellet har tagit drygt ett år. Varför har de då miljömärkt hotellet? Miljöansvariga Maria Ganmark säger att efterfrågan hos gästerna har varit stor. Att det blev Svanen beror på att det är känt bland många och därmed lätt att kommunicera. Att ha ett tydligt arbetssätt, vilket märkningen kräver, är även viktigt då det är många säsongsjobbare som arbetar på hotellet. Svårigheter man har stött på har varit att hitta kvantiteter av miljömärkta råvaror vilket resulterat att man istället satsar mycket på loka råvaror i restaurangen. Idag har Holiday Club miljömärkta konferenskoncept då man tar tåget upp och sedan får lokalt producerad mat i restaurangen. 5

6 Att vara ett Svanenmärkt hotell innebär att man strävar efter att vara resurseffektiv med energi och vattenförbrukning. Att Holiday Club är en relativt ny anläggning har inneburit en fördel då det gäller dessa aspekter menar Maria Ganmark. De har även minskat användningen av kemikalier vilket de lyckats med bland annat genom torra städmetoder och att alla rengöringsmedel ska vara miljömärkta. Dessutom ska allt avfall sorteras. Gästerna märker det främst genom att tvål och schampo är miljömärkta. DAG 1 - Eftermiddag 20 april TEMA 1: Hur ska det gröna näringslivet samarbeta med politiker? Vilka gemensamma mål kan nås? Erik A Eriksson, Riksdagsman (C), Miljö och Jordbruksutskottet Hur kan små företag samverka med politiker idag? Erik berättar om bruksdöden vid 1900 talets start och därmed farhågor om bygdens utdöende i Värmland. Han visar sedan på att utvecklingen kan vända och att miljöteknik kan vara en viktig del i det. För fem år sedan hörde norrmän av sig och ville köpa det nedlagda bruksområdet för att skapa en fabrik för solcellspaneler. De möttes först av skepsis lokalt men idag är fabriken igång med full verksamhet. Erik menar att politiker kan vara rädda att binda upp sig på saker som ligger längre fram i tiden än fyra år. Det behövs ett långsiktigare tänkande. Man ska inte vara för rädd att prova nya saker, som i fallet med solcellsfabriken. Med den klimatproposition som ligger nu samtidigt som finanskris råder kan det vara en ypperlig möjlighet att skapa något bra och i detta ligger ett stort ansvar på politiken. Alla politiker vill att det ska bli fler företag och att jordmånen för dem ska bli bättre. Det finns bara olika vägar för att nå dit. Politiker behöver bli tydligare i sitt signalgivande och se saker från olika håll, exempelvis både ur bankers och företags perspektiv. Det är även viktigt att söka upp de nätverk man är intresserad av och verka mer där. Det behövs ett brett tänkande. Sist men inte minst är det viktigt att våga hylla andra, att lyfta grannen, och faktiskt visa fram dem som det går bra för. Per Bauman, Svensk Dagligvaruhandel Vilka erfarenheter kring proaktivt miljöarbete och samarbete med politiken finns? Per berättar att de inom Svensk Dagligvaruhandel vill driva utvecklingen från konservativ organisation till aktiv dialog mellan myndighet och företag. 6

7 Per visade vidare på hur olika branschorganisationer kan dra nytta av varandra. Exempelvis Eureau och Edana som gemensamt har tittat på hantering av produkten våtservetter. De utvecklade kontakt utan politiskt krav och upptäckte att de kunde lösa flera problem i respektive verksamheter genom att utveckla gemensamma beröringspunkter. Ett problem, menar Per, är att vattenbruk ses som miljöfarligt oavsett vilken typ av verksamhet som bedrivs, vilket verkar hämmande för många företag. Vattenbruksutredningen pekar på ett krångligt regelverk. Här vore det bra och förenklande om till exempel Fiskeriverket pekade ut skyddade områden. Med det regelverk som ligger nu är exempelvis kraftverksdammar lika klassade som övriga vatten vilket kan anses vara lite konstigt eftersom att det redan är så påverkade områden. REVAQ var först ett projekt som studerade reningsverk och uppströmsarbete (exempelvis att se vilka varor som når reningsverken). Via detta projekt tar Dagligvaruhandeln ett ansvar genom att identifiera giftiga utsläpp som handelns produkter ger upphov till och sedan arbeta vidare med att förändra eller förbättra produkterna. Projektet mynnade ut i några slutsatser, bland annat: Ett stort problem är dels fosforbrist och dels spridning av gift Många parter inblandade Oavsett om det finns teknik så finns den inte etablerad Uppströmsarbete är helt avgörande Per avslutar med några råd: Regelförenkling (sprunget ur EU). Livsmedelsverket har identifierat kostnader kopplat till regelverk och dessa är skyhöga. Myndigheter överlag har varit fokuserade på efterlevnad av regelverk vilket har gjort det svårt att föra en dialog med näringslivet. Dock finns idag intresse till dialog för att se var man krockar och därmed vad man kan göra åt problemen. Kemikalier i sig är egentligen inte av ondo, det är hanteringen av dem som är det viktiga. Sök över gränserna! Leta mellan branscher och se hur de hanterat likartade problem. Här gäller det även att bli mer lyhörd och positiv. Anders Nyqvist, Arkitekt inom hållbart ekologiskt byggande Hur får man genomslag för sina idéer när man är före sin tid? Anders började sitt föredrag med en personlig presentation. Han har arbetat som arkitekt sedan 1962 och har haft en inriktning på miljöfrågor sedan Under 80 talet försökte han mer intensivt att driva miljöfrågor men fick ett trögt gensvar. Det ledde till att han 1991 startade upp eget företag med inriktningen EcoCycleDesign, som han idag driver tillsammans med sin hustru och dotter. För att demonstrera sin nytänkande byggteknik har de byggt ett helt kretsloppsanpassat kontor på 125 kvadratmeter med bland annat solfångare och urinseparerande toaletter, som var mycket nydanande på denna tid. Huset kräver endast 6000 kilowattimmar per år. Då 7

8 huset var färdigbyggt bjöd de in till utbildning med kontoret som studieobjekt. Anders poängterar vikten av att använda sig av goda exempel för att nå framgång. Anders berättade därefter om andra goda exempel där man har arbetat efter ledorden reduce, recycle, renewables, rethinking; bland annat Green Zone, i Umeå och Nydalaprojektet i Umeå, Toyota i Malmö samt Laggabergsskolan i Timrå. Anders poängterade också vikten av verifikation då man driver nyskapande projekt. Utvärdering och kunskapsåterföring samt marknadsföring och att skapa incitament för ständig förbättring är extremt viktigt. Han tipsade om webbsidan som är ett globalt nätverk för att dela med sig av kunskaper och erfarenheter kring hållbar teknik och lösningar. Anders tog även upp några utmaningar som han stött på under åren som miljödriven arkitekt: Beställare som saknar visioner Konservativa marknader Bristande kunskaper där han också tillade att det finns branschöverenskommelser men det är sällan dessa följs Andra än beställaren kommer att betala årskostnaderna vilket innebär att det är den initiala investeringskostnaden som avgör Svårt att sälja något som löser behov som beställarna inte känner till att de har. Svaret på den frågan tror Anders är att sätta upp demomiljöer som tydligt visar på vinsterna Svårigheter att nå personer som fattar besluten. Rådet för detta var att direkt gå högst upp i organisationen Lagen om offentlig upphandling är inte gjord för mindre företag vilket försvårar för nya tekniker att få genomslag genom den offentliga köpkraften Anders berättade också några anekdoter. Till exempel var han till USA och föreläste om byggprojektet för Laggarbergsskolan på initiativ av skådespelaren Will Smith som ville implementera samma idéer i skolor han sponsrar. Då berättade Anders bland annat om urinseparerande toaletter. Därefter blev han kallad för the Pee & Poop man av skolbarnen. Avslutningsvis betonade han den enorma befolkningstillväxt som ligger framför oss och den enormt stora arbetsmarknad som finns på grund av detta. Han framförde också sin synpunkt på vad som framöver kommer att vara den viktigaste miljöfrågan: tillgång till rent vatten. TEMA 2: Hur ska vi undvika paralysis by analysis? Hur kan vi bli säkrare i att jobba med rätt saker istället för bara med saker på rätt sätt? Erik Noaksson, Verksamhetschef Jegrelius Att arbeta med grön kemi för att stimulera hela kedjan från innovation och produktutveckling till inköp och konsumtion av smartare produkter fria från farliga ämnen. 8

9 Erik började med att belysa komplexiteten då man arbetar för att fasa ut farliga ämnen och kemikalier. Då man arbetar med kemikalier och kemikaliesubstitution ställs man ofta inför frågan om man ska våga eller inte våga. Har man hittat en ny kemikalie eller ett nytt material finns det alltid en risk att det kommer att dyka upp ny miljölagstiftning eller nya kunskaper som innebär att bytet i värsta fall var sämre än det man använde innan. Erik brukar jämföra kemikaliehantering med svampplockning i skogen. Då använder man sig oftast av försiktighetsprincipen och man kommer bara hem med de svampar man är helt säker på. Man chansar inte När det gäller produkter är det annorlunda. Våra produkter idag innehåller massor av kemikalier, både med kända miljö och hälsoeffekter och mindre kända. Om till exempel tar elektronikbranschen så är en dator en burk full med kemikalier. Erik berättade sedan att Jegrelius arbetar med att stimulera hela kedjan från innovation till konsumtion av produkter fria från farliga ämnen. Genom att fokusera på funktion istället för att byta en kemikalie mot en annan kan man helt undvika vissa ämnen. Ett exempel på detta är företaget Exaktafjädrar som tidigare tvättade sina fjädrar med trikloretylen men som upptäckte att de många gånger inte behövde tvätta dem alls och de gånger som det behövdes kunde de göra detta med ett vasslebaserat tvättmedel som är ett mycket miljövänligt alternativ. Ett annat exempel på samma företag är då man kunde byta ut ett hälsofarligt rostskyddsmedel till ett rostskyddspapper som innehåller kokosfettsyra och som visades ha en rostskyddande funktion. Erik gick sedan in på ett av projekten som Jegrelius driver och som handlar om innovationsupphandling av blodpåsar i vården. Ungefär 40 % av materialet består av den hormonstörande mjukgöraren DEHP. DEHP är inte bunden till plasten och kan därmed enkelt vandra ut i blodet. Men mjukgöraren har även en praktisk effekt genom att den verkar stabiliserande på röda blodkroppar och hindrar dessa från att koagulera. Hittills har det inte varit lönsamt för tillverkarna att ta fram alternativ till blodpåsen. I projektet som Jegrelius driver samarbetar flera landsting och går ihop till en beställargrupp som efterfrågar en ny teknik och därmed ökar köpkraften. Genom att sedan sätta upp demonstrationsmiljöer kan vi testa och utvärdera nya produkter samt underlätta för ny teknik och nya produkter att uppmärksammas. Projektet har fått stort intresse även från andra länder, bland annat USA. Erik vill dock poängtera att man aldrig vet hur slutresultatet blir. Det finns en risk att vi inte når ända fram Han avslutade med att dra en parallell till tekniksidan där teknikupphandlingar har gjorts framgångsrikt ett otal gånger, till exempel på värmepumpsteknik. Jegrelius undersökningar visar att det inte bör vara konstigare då det gäller kemikalier. 9

10 Peter Wrenfelt, Utvecklingskonsult U&W Hur tänker företagen stora som små? Hur tänker de som aktivt arbetar framåt? Vad har det lett till? Goda exempel på modiga företag som lyckats. Vad kännetecknar dem som lyckas? Peter inleder med frågan hur kan vi veta vad som är rätt och vad som är fel när vi vidtar åtgärder? och visar på flera exempel från media där hälso och miljöeffekter argumenteras positivt som negativt från olika förespråkare. Som företag behöver man vara modig och ändå våga tro att det man gör är bra. Exempel på sådana företag är bland andra: Hamburgerkedjan MAX som klimatmärker sina produkter och är därmed först i världen med att redovisa koldioxidutsläpp för sina produkter. Deras filosofi är att det är bättre att göra (fel kan alltid rättas till senare). IKEA som i samarbete med H&M och Mark and Spencer gjorde pilotprojekt i Pakistan för att reducera kemikalier vid bomullsframställning (Better Cotton Initiative). Coop som tyckte att informationen gällande fisksituationen var otillräcklig och motstridig och därför gjorde en egen analys för att skaffa sig en egen åsikt. Saltå Kvarn som utgick från ett kretsloppstänkande när de beslöt att satsa på köttprodukter (vi säljer spannmål, för att odla dessa krävs gödsel, gödsel kommer från köttdjur alltså bör vi även ta tillvara köttdjuren). Det är viktigt att som företag våga ha en egen åsikt, att göra ett ställningstagande även om det inte går att till 100 % säga att det här är den bästa och mest optimala lösningen. Det väsentliga är att man kan argumentera varför man valt att satsa på just den lösningen. Vision, fakta och värderingar hänger ihop och gemensamt leder dessa till mål och handlingsplaner. Framgångfaktorer för företag som lyckats kan bland annat sägas vara: Egen kunskap Att våga ha egna åsikter Vision och målbild Strategiska samarbetspartners Trovärdighet Att göra det affärsdrivet 10

11 Eva Askulv, Klättermusen Varför kommer ett sådant förhållandevis litet företag så långt inom ett så komplext område? Vad fick dem att våga? Eva inledde med att visa en trycksak som Klättermusen tog fram Den visade att företaget redan då satsade hårt på kvalitet och miljö. Broschyren visade en hel sida med deras miljöpolicy. Där man även kunde läsa att 3 % av omsättningen gick till olika miljöprojekt och att den totala vinsten från två av deras produkter oavkortat gick till ett räddningsprojekt för fjällräven samt att de återvann förpackningsmaterial. Idag har Klättermusen 13 anställda och omsätter 20 miljoner per år. Konkurrenterna är betydligt större, cirka 30 gånger. De har satsat på att profilera sig inom just kvalitet och miljö. Deras produkter ska hålla länge. Därför tar de fram design som inte är speciellt moderiktiga, med färger som är inspirerade av naturen. De har också satsat på att tala om den nakna sanningen och berättat om nackdelar med sina produkter för att kunden inte ska ha för höga förväntningar. I den senaste produktkatalogen stod tydligt Köp ingen jacka om du inte verkligen behöver den! Vi har sålt rätt bra på det! berättar Eva. Idag jobbar företaget aktivt med miljö på flera plan och de har fått flera utmärkelser för sitt miljöarbete. En procent av omsättningen går till olika miljöprojekt och på Klättermusens hemsida kan kunderna rösta om vilket projekt pengarna ska gå till. Vad fick då Klättermusen att våga satsa? Eva menar att det finns tre möjliga strategier för att företag att agera efter: Agera proaktivt, vilket är dyrt men ger ökad omsättning och trovärdighet för varumärket Vänta på andra, vilket är billigare men ger ingen ökad omsättning Inte göra någonting, vilket leder till att företaget är utkonkurrerat om något år Framförallt arbetar Klättermusen efter mottot Don t let perfect be the enemy of good. TEMA 3: Hur kan ett företag förhålla sig till alla verktyg och koncept? Magnus Hedenmark, Miljökonsult Miljömärkning och goda exempel. Magnus inleder med att belysa svårigheten att hålla reda på alla olika begrepp och miljömärkningar som finns. Det är inte enkelt att göra rätt bedömning i alla lägen eftersom det finns många aspekter att ta i beaktning. Om vi till exempel ska producera en hamburgare och enbart fokuserar på att den ska vara klimatvänlig är det rasen Belgian Blue vi ska använda. Det är därför viktigt att inte fokusera på en sak i taget, exempelvis miljö, utan det krävs ett vidare perspektiv på hållbarhet. 11

12 När vi bygger en produkt består den av olika delar, ett pussel. Vi behöver en kompass för detta. Magnus räknar upp fyra principiella sätt att förstöra vår jord och utifrån dessa kan vi lägga kompassen och skapa en målbild för att inte göra just detta. Fossila naturresurser Artificiella ämnen Trycka undan livsfunktioner Förhindra balans (till exempel krig och människor i desperata situationer) Det finns olika strategier för att nå den uppsatta målbilden. Anna Lindh sa en gång att ISO skulle vara räddningen för världen eftersom ledningssystemet innebär ständiga förbättringar. Men mot vad? undrar Magnus. Det är viktigt att veta vad målbilden är, vart strävar vi? En klassisk frågeställning är till exempel hur vi ska kunna veta vad som är mest miljöriktigt. Magnus tar exemplet lågenergilampor som har tillsatser av kvicksilver och menar att detta naturligtvis inte är ett miljövänligt alternativ, men det är bättre än att använda traditionella glödlampor just nu. Vår vision är att i målbilden (framtiden) så finns lika energisparande lampor men utan kvicksilver. Med andra ord ska vi inte bli handlingsförlamade bara för att alternativet (i detta fall lågenergilamporna) inte är optimalt utan det ska ses som ett första steg i arbetet för fortsatt förbättring. Maria Ganmark, Miljöansvarig Holiday Club Åre Hur förhåller man sig till olika märkningar som Krav, Rättvisemärkt m.fl. vid inköp? Maria Ganmark är miljöansvarig på Holiday Club och är också en av dem som har drivit processen mot en svanencertifiering, från initiativtagande till certifiering. Hon inledde med att motivera varför de valde att certifiera sig enligt svanen. 96 % av Sveriges befolkning vet vad Svanen är. För Holiday Clubs målgrupper fungerar Svanen väldigt bra. Svanen har även tydliga rutiner och kriterier för hur man hanterar inköp, vilket underlättar det dagliga arbetet. Maria upplever det som relativt enkelt att välja produkter vid inköp eftersom det finns ett relativt stort utbud av miljömärkta produkter att välja ifrån. Något knepigare kan det vara då det gäller mat, främst för att hotellet kräver relativt stora kvantiteter, vilket kan vara svårt att få tag på. Det tog exempelvis sex månader för deras kaffeleverantör att kunna leverera tillräckliga mängder miljömärkt kaffe. Till stor del satsar Holiday Club på att använda sig av lokala matvaror. Daniel Philipson, Produktdesigner XDIN AB Från ovetandes och oengagerad till nyväckt. Hur tänker någon som från början inte varit miljöinriktad överhuvudtaget, till att förstå sammanhanget och betydelsen? Daniel beskriver sig som relativt nyväckt när det gäller miljöfrågor. Han ser sig som en normalkonsument som inte orkade höra och ta till sig alla negativa nyheter om miljön. Det 12

13 var först när han stötte på konceptet Cradle to Cradle som han blev intresserad. Det han ser som vinnande med just Cradle to Cradle, och att det var lätt att ta till sig, är att: Focus ligger på möjligheter Ekologi, ekonomi och sociala aspekter vägs samman Det handlar om marknadsanpassade produkter och lösningar Avser produktutveckling inom tillverkningsindustrin, vilket gör det lätt att relatera till Konceptet är smart förpackat Daniel funderade på hur han kunde använda detta och gå vidare, exempelvis att samla mer information, bygga kontaktnät och hitta konkreta projekt. I praktiken blev det ett pilotprojekt avseende pekdon åt ett företag. Produkten består enbart av plast och textil så därför borde det inte vara så svårt att se över de materialen det visade sig dock inte vara helt enkelt. Förhoppningen är att i framtiden få sprida konceptet och utveckla produkter enligt detta. Certifieringskonsultation för Cradle to Cradle vore toppen! TEMA 4: Hur ska vi göra bra miljöarbete lönsamt? Kjell Lundberg, Kommunikationskonsult Syre AB Marknadsföring med miljö som drivkraft. Vilka beslut har man stått inför och vad gör att man arbetar som man gör? Kjell inledde med att likna framgång med Renault 4 som på ett ganska överraskande sätt fick ett stort genomslag i Sverige tack vare listig marknadsföring. Kjell anser att en bra utgångspunkt för att beskriva synen på reklambranschen är att det har gått från lurendrejeri till att förmedla ett budskap och vara ett verktyg för förändring. Idag uppger 49 % av svenskar att de är beredda att betala mer för en miljövänlig produkt. Men det kan ibland vara svårt att välja rätt. Att veta vad som är miljövänligt, till exempel fisk som är filead i Thailand eller lågenergilampor som innehåller kvicksilver. Men Kjell poängterade också att förändringar kan gå fort och tog exemplet klorblekt papper, då branschen förändrades väldigt snabbt. Syre är en reklambyrå med miljö som affärsidé. De hjälper företag att hitta ärliga miljöargument för sin marknadskommunikation. För att kunna göra detta på ett trovärdigt sätt arbetar de med Andreas Gyllenhammar, teknisk doktor i miljöanalys från Uppsala universitet. Han fungerar som ett miljöfilter, analyserar företagets produkter och undersöker om produkterna kan kallas miljövänliga. Reklambranschen är stor och med rätt miljökommunikation kan man nå långt inom med sina produkter, menar Kjell. 13

14 Marcus Albers, Miljöansvarig på Dell Framtidsprognoser och produktutveckling. Miljöaspekternas betydelse för Dell. Marcus presenterar Dell och beskriver att det är en stor organisation med runt anställda. I norden har Dell arbetet med miljöfrågor för sina produkter i tio år och var tidiga med att ställa miljökrav. En viktig grund till att Dell tidigt började med miljöarbete är att grundaren till företaget brinner för miljöfrågor och rent krasst även att företaget vill tjäna pengar. Ligger inte företaget i framkant inom miljö blir de utkonkurrerade av någon annan. I miljöarbetet tittar de på produkternas livscykel; design tillverkning kundupplevelse återvinning. Focus i detta arbete ligger på: Energieffektivisering Utfasning av kemikalier (varje utfasning/ersättning kräver i snitt åtminstone två leverantörer för att kunna garantera tillräcklig volym) Exempelvis PVC, Arsenik och Bromerade flamskyddsmedel. Man driver även utveckling för kvicksilverfria LED skärmar. Användning av återvunnen plast (är idag mer än 25 % för vissa produkter) Återvinning Generellt kan man säga att det är svårare att arbeta med med utfasning av kemikalier än energieffektiviseringar eftersom det är mer komplicerat att kommunicera vinsterna. Lars Ling, Affärskonsult Handelskammaren Mitt Affärer med internationell ingång Lars Ling från Handelskammaren Mitt är projektledare för Clean Tech region. De har samarbeten med andra projekt och tanken är att få igång affärer och vinstdrivande projekt inom Clean Tech utifrån dessa samarbeten. Clean Tech Demonstration Arena Arena för miljölänet i Västernorrland Globala rummet Almi Lars menar att Clean Tech är ett begrepp som fungerar internationellt. Ordet miljöteknik har inte någon SNI kod. Man kan säga att Clean Tech is the new IT. Men vad är då Clean Tech? En passande beskrivning kan vara att säga att det är Den nya gröna ekonomin. Det är känt internationellt att Sverige är långt framme då det gäller miljöteknik, bäst i klassen. Men varför säljer vi inte? undrar Lars Ling. I Sverige är vi duktiga på systemlösningar, men hur säljer vi det kunnandet? I Sverige står de 100 största företagen för 85 % av all export. 14

15 Lars ger förslag på vad som kan göras för att små företag ska nå ut med sin miljöteknik: Ha fokus på lösningar Tänk på paketering och profilering Satsa på marknadsföring Sälj know how Ha en hög aktivitet Ge utbildning och information Rethink attitydförändring Ha kommersiellt sälj och marknadsbolag Lars berättar att man i maj bildar ett affärsdrivet miljönätverk i norr för Jämtland och Västernorrland, Clean Tech Region, med närmare 150 företag. Han vill även passa på att bjuda in till en Europeisk konferens i Östersund den juli 2009, Clean Tech Tools for regional development samt ytterligare en konferens den januari 2010 på Holiday Club Åre med temat Framgång genom Clean Tech. Lars avslutar sedan med att uppmana alla att sprida entusiasm och att se det som att det är situationer, ej problem, som behöver åtgärdas! Sven Wadman, Projektledare Jegrelius Exempel på lyckat och lönsamt miljöarbete. Sven Wadman, projektledare på Jegrelius Forskningscenter berättade om hur Linneväveriet Ekelund i Borås arbetar med miljö som affärsidé och använder dem som ett exempel på hur miljöarbete kan löna sig. Företaget tog ett beslut under 90 talet som gick ut på att värna om miljön, genom att bland annat bygga om hela deras industri med miljölösningar. Linneväveriet beslöt att utbilda personalen i miljöfrågor vilket resulterade i att drivkraften i miljöarbetet blev självgående. Företaget bestämde även att sätta på sig gröna glasögon", och betrakta och analysera allt arbete utifrån miljösynpunkt. Det gav helt nya idéer och infallsvinklar som oftast blev mer lönsamma än traditionellt tänkande. Några exempel var att: Ekelunds endast skulle arbeta med förnyelsebara råvaror och resurser I varje detalj arbeta ur miljösynpunkt med bästa möjliga tekniker Ekelunds skulle kommunicera miljöarbetet Investera i kunskap och teknik Ekelunds skulle bjuda på kunskapsöverföring till andra Ekelunds valde att tillsvidare välja bort certifiering, men att för miljöarbetet avsätta kr som motsvarar den årliga kostnaden för en certifiering På mitten av 90 talet såg företaget en uppgång men den tror man berodde på en trend som avtog som var förknippat med mode. Däremot ser företaget i dag att det lönade sig att ta detta beslut. Det mångåriga arbete de lagt ner börjar nu, 15 år senare, ge avkastning som dom tror kommer att hålla i sig. 15

16 Dag 2 förmiddag 21 april Magnus Hedenmark, miljökonsult specialiserad på miljögifter och kemikalier, Ecoprofits Arbetsmetod för kemikaliesubstitution Magnus förklarar att han i sitt arbete designat ihop olika delar av bra jobb, exempelvis delar av Naturliga steget och Alternative assessment. Han visar sedan på de steg en substitution passerar; Utmaning (problem) Funktion Lösning. Förutsättningen för att arbeta med detta är: En metod att identifiera och värdera problemkemikalier (listor, kriterier) Kännedom om funktionen, dvs. motiv för att använda problemkemikalien Definition av hållbarhet, dvs. en naturvetenskapligt beskriven målbild En graderingsbar försiktighetsprincip Problemet kan vara en kemikalie eller kemikaliegrupp (ofta är kemikaliegrupp mer riktigt). Man behöver då uttrycka en åsikt om varför exempelvis en hel grupp kemikalier väljs bort, göra ett ställningstagande. Det finns flera kandidatlistor att välja från, varav en är Sinlist, som är mer proaktiv än myndigheterna (gäller dock enbart enskilda kemikalier och inte grupper). Det finns olika grader av bevisbörda för att agera: Bortom allt tvivel Rimlig säkerhet Mycket sannolikt Vetenskapligt grundad misstanke (ex. myndigheter) Ogrundad misstanke (maggropskänsla) Alla val behöver motiveras (så här resonerar jag, det här är mitt ställningstagande). Det är mycket viktigt att titta på funktionen hos en produkt och inte låsa sig vid att enbart hitta alternativa kemikalier. Kanske kan processen eller produkten utformas på ett annat sätt så att användning av aktuell kemikalie blir onödig. Produkten kan belysas ur olika nivåer för att hitta alternativ. Kultur (vi kanske har mycket plast inbyggt i vår produktion, ex. husproduktion) System (kanske kan vi använda sprinklers istället för bromerade flamskyddsmedel) Produkt (kan vi designa produkten så att den inte brinner så mycket) Material (kan vi välja ett material som inte brinner så bra) Kemikalie (alternativa kemikalier) För att nå en bra lösning behöver vi hålla koll på målet, är vi på rätt väg? (så att vi exempelvis inte sysslar med suboptimering). Sätt upp åtgärder som delmål. Som ett exempel är det inte en lösning att samla in kadmiumbatterier, det är dock ett steg mot att inte använda sådana batterier alls. 16

17 Konceptet för substitution är följande: Det finns en bred flora av möjliga alternativ En rimlig bevisbörda för alternativ En målsättning som innebär att substitution bör leda till uppfyllelse av krav/önskemål Sven Wadman, Projektledare Jegrelius Jegrelius arbete med smartare produktval och substitution. Sven presenterade Jegrelius fokusområden och arbetssätt. Verksamheten har två fokusområden, Smartare produktval och Innovationsupphandling. Jegrelius förser även Jämtlands läns landstings upphandlingskontor med specifik kemi och miljökunskap för grön upphandling samt deltar med sin specialkunskap i Svenska miljöinnovationstävlingen. Sven ställde frågan hur man får fram mer miljöanpassade produkter och konstaterade att myndigheter, företag och konsumenter tillsammans kan driva utvecklingen och marknaden i rätt riktning. Jegrelius ambition är att stimulera marknaden i rätt riktning och att lyfta fram och hävda alternativen. Inom Jegrelius finns också kompetens för att kunna verifiera en produkts miljöprestanda och därmed påstå att en produkt är bättre än en annan. Vidare berättade Sven att Jegrelius arbetar med både med företag och offentlig sektor och att det finns en lång erfarenhet av projektledning och rådgivning. Som avrundning visade Sven en bild på Östersunds sjukhus och beskrev förutsättningarna för att skapa demo eller testmiljöer inom Jämtlands Läns Landsting för att testa produkter och lösningar storskaligt. Jegrelius arbetar med att identifiera miljö och hälsofarliga miljöer inom Landstinget och har ambitionen att hitta potentiella företag och leverantörer med alternativa lösningar som kan användas i demonstrationsprojekt. Detta skulle kunna vara ett sätt att skapa förtroende för och efterfrågan på utvalda miljöanpassade produkter och tjänster som på ett effektivt sätt kan ersätta befintliga lösningar på marknaden. Thomas Fuchs, VD A4Campus AB Vad är konsumenttryck? Thomas arbetar som VD för fastighetsbolaget A4 Campus AB och beskriver resan från regementsnedläggning till campusområde. För tio år sedan skrev de ett 24 årigt kontrakt med Mittuniversitetet. Thomas menar att det mångåriga kontraktet definitivt gynnat de kundfokuserade lösningarna eftersom det krävs långsiktighet för att få till ett riktigt miljöarbete. I sitt arbete har man utgått från Naturliga stegets fyra systemvillkor samt egna materialmallar för vad som ska användas i fastigheterna. 17

18 Miljöarbete ur ett konsumentperspektiv kan sammanfattas enligt följande: Visa på egna goda exempel (gör först, visa sen) Kunden ska finna arbetet trovärdigt Kunden är idag beredd att betala ett högre pris för bra miljöval Det arbetssätt A4 Campus använder sig av är enligt följande: Grundläggande värderingar och gemensam värdegrund som all personal varit med att ta fram och skrivit under på (miljö, ekonomi etc.) Samarbete med andra inom andra branscher Hitta förebilder Ärligt engagemang (vi har inte råd med misstag eftersom det urholkar förtroendet från kund) Ljug aldrig, det är alltid bättre att säga som det är Förbättringsförslag (varje medarbetare ska lämna ett förslag varje vecka och alla förslag genomförs) De råd på vägen som Thomas vill ge är: Skapa trovärdigt miljöarbete i hela företaget då detta skapar goda referenser Ta betalt för miljöarbetet men först efter att det finns goda exempel att visa på Avstå certifiering om det inte finns ett kundkrav (ett ärligt engagemang är det viktigaste) Referaten skrivna av: Hanna Lättström Madeliene Larsen Erik Nordenström Ida Sjölund 18