I pr ydnadst r ädgår den hade man, i var j e f all int e i den äldr e allmoget r ädgår den, ej någr a nyt t oväxt er.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I pr ydnadst r ädgår den hade man, i var j e f all int e i den äldr e allmoget r ädgår den, ej någr a nyt t oväxt er."

Transkript

1 3U\GQDGVWUlGJnUGHQ I landet som helhet går int e allmogens t r adit ion vad gäller r ena pr ydnadst r ädgår dar sär skilt långt t illbaka i t iden. Bönder na t illhör de den f at t igar e delen av bef olkningen, vilket många gånger kunde innebär a at t man levde på svält gr änsen. At t anlägga en pr ydnadst r ädgår d var f ör de f lest a en lyx som int e var at t t änka på. Den skånska bonden hade t r ädgår d r edan i bör j an av 1700-t alet och kanske t idigar e. Man odlade olika nyt t oväxt er, som man använde i hushållet eller t ill dj ur en. Rena pr ydnadst r ädgår dar blev mer allmänna f ör st i bör j an på 1800-t alet och f ör ändr ingen skedde gr advis. För ebilden f ör bonden var de högr e st åndens t r ädgår dar. Bonden såg i kr ingliggande gods pr akt f ulla t r ädgår dar och dr ömde om at t kunna gör a något liknande där hemma. Fr ån godsens plant skolor, men även f r ån pr äst går dar, kunden bonden f å kunskap om hur han skulle sköt a olika växt er. Växt er hade mycket st ör r e medicinsk användning då än nu, och var i allmänhet den enda hj älp allmogen hade at t t illgå vid sj ukdom. Vid sekelskif t et (mellan och t alet ) slog den så kallade landskapsst ilen igenom hos allmogen. Då bonden bör j ade anlägga t r ädgår dar i landskapsst ilen inf ör des gr äset i t r ädgår den och man lät slingr ande gångar leda genom t r ädgår den. Blomst er bäddar na f anns kvar och man bör j ar nu anlägga små st enhöj der, st enpar t ier, i sin t r ädgår d. Under 1800-t alet s andr a hälf t gj or des mycket upplysningsar bet e f ör at t f å allmogen at t f ör st å t r ädgår dsar bet et s nyt t a och glädj e. I de t idiga t r ädgår dar na var r abat t er na inr amade på något sät t. Det kunde var a en enkel st enr ad av f ält st en eller vit a snäckor. Vanligast var dock at t man använde någon växt som inr amning. I pr ydnadst r ädgår den hade man, i var j e f all int e i den äldr e allmoget r ädgår den, ej någr a nyt t oväxt er. När Kr ist ina i Vilhem Mober gs ut vandr ar ser ie var nygif t plant er ade hon et t blomst er land invid st ugan i Kor pamoen. Hon sat t e r eseda, ast r ar, solkr onor, blomst er lin, blåduvor, lavendel, t usenskönor och andr a blomst er. För st a vår en i den nya st ugan i det nya landet på andr a sidan At lant en gj or de hon åt er et t blomst er land. Hon let ade ef t er f r ön t ill alla de gamla välkända växt er na hemif r ån.

2 För eningens f ör hoppning är at t växt er med f ör et r ädevis äldr e ur spr ung ska f innas på t omt en int ill Sj öst ugan. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande per enna blommor (sommar en 2002): $./(-$ Aquilegia vulgar is $/81527 Heucher a $67,/%( Ast ilbe %/2'1b9$ Ger anium sanguineum %/2067(5/83,1 Lupinus polyphyllus %/c*8//-$.2%667(*( Polemonium bor eale %25671(-/,.$ Diant hus bar bat us '$*/,/-$ Hemer ocallis )(7%/$' Sedum f lor if er um ),1*(5%25*%/200$ Digit alis pur pur ea )81.,$ Host a )b15,.6+-b57$ Dicent r a f or mosa *8//5,6 Solidago hybr ida +-b57%(5*(1,$ Ber genia cor dif olia +b66/(./2&.$ Campanula lat if olia +g67)/2; Phlox paniculat a +g6758'%(&.,$ Rudbeckia laciniat a -2+$11(6g57YLOG Hyper icum -b77('$**.c3$ Alchemilla mollis.(-6$5.521$ Fr it illar ia imper ialis.81*6/-86 Ver bascum t hapsus.52//,/-$ Lilium mar t agon.b5/(.6g57 Sedum t elephium /$00g5$ St achys byzant ina /g-71$176+-b57$ Dicent r a spect abilis 0266)/2; Phlox subulat a 2.72%(5$67(5 Ast er dumosus 3(11,1*%/$' Lysimachia nummular ia 3,21 Paeonia 3/<063,5($ Ar uncus 35$.7/<6,1* Lysimachia punct at a 35b67.5$*( Leucant hemum vulgar e 5,''$563255( Delphinium cult or um 67-b51)/2&.$ Ast r ant ia maj or $77 Aconit um napellus 675$1'9(521,&$ Ver onica longif olia 67587%5b&.(1 Mat t euccia st r ut hiopt er is 678'(171(-/,.$ Lychnis shalcedonica 6c31(-/,.$ Saponar ia of f icinalis 7$./g. Semper vivium t ect or um

3 7(0<17$ Monar da didyma XXX 75b'*c5'6,5,6 I r is ger manica 75b'*c5'60$/9$ Sidalcea hybr ida 75b'*c5'61$779,2/ Hesper is mat r onalis 7233./2&.$ Campanula glomer at a 7296,33$ Anemone sylvest r is 786(16.g1$ Bellis per ennis 9c5.5$*( Dor onicum Tr äd Tr äden i den gamla t r ädgår den kr äver ext r a ef t er t anke innan man vidt ar mer dr ast iska åt gär der. Gör man misst ag och sågar ner gamla t r äd som kan var a f ler a hundr a år gamla, kan det också t a f ler a hundr a år innan misst aget är åt er st ällt. I bör j an av 1800-t alet, höll man sig gär na t ill en symmet r isk t r ädgår dsanläggning. I mit t en av t r ädgår den, som en f okuser ingspunkt kr ing vilken den övr iga t r ädgår den var uppbyggd, f anns of t a en r und r abat t, en solr undning med et t t r äd, vår dt r äd, som kunde var a et t alm- ask- eller lindt r äd, men det kunde också var a av f inar e och sällsynt ar e slag, såsom et t valnöt st r äd. Vår dt r ädet var f ör bonden när mast heligt. Det f ölj de går den och dess innevånar e genom sekler na. Man t r odde at t där bodde vät t ar na och t omt ar na, som skyddade går den och går dsf olket. Helst skulle vår dt r ädet här st amma f r ån någon av de heliga lundar som sedan hedent id f anns i många svenska byar. Det var ut valdhet en, det sär skilda, som gav vår dt r ädet magi. Under år ens gång har t r äd hela t iden t illkommit. Både genom at t t idigar e ägar e plant er at in nya, men också genom at t t r äd har sj älvsåt t sig och av olika anledningar blivit kvar. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande t r äd (sommar en 2001): AL ASK ASP BJ ÖRK LÖNN SÄLG Alnus Fr axinus exelsior Populus t r emula Bet ula Acer plat anoides Salix

4 $/, släkt et har ungef är 25 ar t er. Alar har långa hanhängen och små honhängen på samma skot t. Blomningen sker f ör e bladspr ickningen. Honhängen mognar under vint er n och blir kot t elika. Kot t ar na sit t er kvar på t r ädet t ill vår en år et ef t er blomningen. På alens r öt t er bildas knölar, innehållande kvävebindande bakt er ier. Den r ödgula veden används bl.a. t ill t r äskor och möbler. $6., det f inns ca 60 ar t er på nor r a halvklot et. Vanlig ask växer vild i södr a och meller st a Sver ige men odlas även som par k- och allét r äd. Asken blommar f ör e lövspr ickningen. Den är ganska sen at t slå ut på vår en och dessut om f äller den sina blad t idigt på höst en. En f ör del är at t den har et t lät t och luf t igt lövver k, som int e ger någon dj upar e skugga. Den lj usa, sega, elast iska yt veden används bl.a. i idr ot t sr edskap och möbler. Asken blir cir ka 250 år gammal och 20 met er hög. Asken är et t omt yckt t r äd, som man gär na använde i sina t r ädgår dar och kr ing går den. Den hade även et t vär def ullt vir ke som man kunde använda t ill ver kt yg. För r användes vir ket t ill spj ut, lansar och hillebar der. Under f or nt iden var asken et t heligt t r äd. Enligt den f or nnor diska myt ologin var den silver gr å Ygdr asil en ask, under vilken asar na höll t ing. Asken var of t a et t vår dt r äd, med placer ing i mit t en av t r ädgår den. $63, blommar t idigt på vår en f ör e lövspr ickningen. Blommor na är enkönade och sit t er i långa, gr åludna hängen. Aspen har et t snabbt växt sät t och alst r ar t alr ika r ot skot t. Den t r ivs bäst i f ukt ig, myllr ik j or d. Den uppt r äder of t ast gr uppvis i andr a t r ädbest ånd. Aspen är et t ekonomiskt vikt igt t r äd som används t ill t ändst ickor, slipmassa och f aner. %-g5. det f inns et t 40-t al ar t er. De i Sver ige vanliga ar t er na ät vår t bj ör k, glasbj ör k och dvär gbj ör k. De spr ids lät t, växer f or t och suger mycket vat t en ur j or den. Vår t bj ör ken blir ca 25 met er hög. Bj ör ken är et t piont r äd och er övr ar snabbt mar ker som lagt s kala, t.ex. genom kalhyggen eller br and. Bj ör kvir ket används bl.a. t ill möbler, r edskap och papper smassa. Veden har också högt br änslevär de. /g11, det f inns dr ygt 100 ar t er var av t r e, lönn (A plat anoides), naver lönn (A campest r e) och t ysklönn (A pseudoplat anus) f ör ekommer vildväxande eller f ör vildade i Sver ige. Fler a andr a ar t er odlas i Sver ige som pr ydnadst r äd. Bladen är handliknande t r e- t ill f emf likiga. Blommor en- eller t våkönade, f r ukt en klyvf r ukt best år av t vå vingade delf r ukt er (näsor ) som var och en innehåller et t f r ö. Lönnen är et t st ar kt växande t r äd som f ör gr enar sig måt t ligt. 250 år är mycket f ör en lönn, mer nor malt är 150 år. Höj d met er och st amomkr et s på upp t ill f yr a met er.

5 6b/* är vanlig i hela Sver ige, det f inns t vå under ar t er av sälg vanlig sälg och gr åsälg. Sälgen blommar i apr il-maj, f ör e eller under lövspr ickningen. Sälgen kan pr oducer a r ikligt med st ubbskot t, men inga r ot skot t. Den växer gär na på något f ukt ig mar k och är snabbväxande. Veden är lj us, används t ill olika slags slöj dar bet en och t ill möbler. Buskar I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande buskar (sommar en 2001): EN DRUVFLÄDER RHODODENDRON ROSENHALLON SCHERSMI N SPI REA SYREN TORPROSOR J uniper er us communis Sambucus nigr a R. Cat awbiense Robus odor at us Philadelphus Spir aea Syr inga vulgar is Rosa pimpinellif olia Nedan kommer en kor t beskr ivning av buskar na. (1 vår vanliga vildväxande en, växer nor dligast av alla vår a bar r växt er. Den f ör ekommer t.o.m. på Gr önland. Dessut om blir den äldst av bar r växt er na. Enen t r ivs i st eniga, soliga backar. Enbär et är mär kligt så t ill vida at t det behöver någr a år på sig at t mogna. För st a sommar en är bär et lj ust gult. Et t år senar e har det ant agit gr ön f är g f ör at t f ör st under t r edj e sommar en bli blåsvar t. '589)/b'(5, i gamla t ider bet r akt ade ger maner na f läder n som en helig buske. Även här i landet var det vanligt at t plant er a en f läder buske vid gr inden som skydd mot t r olldom och annat ot yg. Blommor na t or kades och användes t ill t e mot bl.a. f ör kylningssj ukdomar. Dr uvf läder ns r öda bär, som sit t er i t oppiga klasar är där emot int e ät liga. 5+2'2'(1'521, det omf at t ar et t 900-t al ar t er och t usent al hybr ider. Långt if r ån alla går at t odla i landet. Det f år int e var a f ör soligt och int e f ör mör kt där r hododendr on växer. Rhododendr on är sällskapsväxt er och t ycker om at t st å i gr upp.

6 526(1+$//21, är en f r odigt växande buske, släkt med hallonbusken. Det är i den långa blomningen som r osenhallonet s vär de ligger. Blomningen var ar så got t som hela sommar en. Busken kan bli manshög om den t r ivs. Den br eder ut sig genom r ot skot t. På höst en avlägsnas de avblommade t våår sskot t en helt, pr ecis som f ör hallonbusken. 6&+(560,1, bj uder på en helt bedövande väldof t, speciellt f ukt iga var ma sommar kvällar. Scher sminer na växer nat ur ligt t ät t. Där f ör är det f el at t skär a ner dem hår t t vär s över hela busken. Där emot behöver de gallr as of t a f ör at t ut vecklas vacker t. 63,5($, bland spir eor na f inns et t f ler t al vacker t blommande, här diga och r obust a pr ydnadsbuskar. De f lest a blommar i maj -j uni, men det f inns även sådana som blommar f ör st på högsommar en. 6<5(1, är en gammal kult ur växt med små anspr åk. För r var den vanlig vid t or pst ällen och bondgår dar, en syr enber så at t dr icka kaf f e i under sköna sommar dagar var ingen ovanlig syn. Syr ener na är lät t et abler ade, men växer långsamt i bör j an. De t ycker int e om at t f lyt t as eller pimpineller som de också kallas, ef t er som de br ukar växa kvar på f ör länge sedan över givna t or pst ällen. De har odlat s sedan ur minnes t ider, men det var på slut et av 1700-t alet som pimpineller na kom på modet. Vid mit t en av 1800-t alet f anns t r ehundr a olika sor t er.

7 KRYDDTRÄDGÅRDEN Kr yddväxt er na har f ölj t människan som kult ur växt er f r ån äldst a t id f r am t ill vår a dagar och genom alla kult ur skikt. Fr ån de äldst a t idsepoker na är de f r amf ör allt kända som läkeväxt er. Kr yddväxt er na kom t ill Sver ige genom klost r en och spr eds där if r ån t ill omgivande bygder. Fr ån senar e delen av 1700-t alet har de gamla ör t kr yddor na var it mer eller mindr e bor t glömda. Man skyller ibland på gamla Kaj sa War g, som i sin bok Hj elpr eda i hushållningen år 1755 r ensade ut kr yddväxt er na ur svensk mat lagningskonst. För st på 1950-t alet kom en ver klig r enässans f ör odling av kr yddor i vår a hemt r ädgår dar och där med der as användning i mat lagningen. Kr yddväxt er användes int e enbar t som kr ydda i mat lagningen den hade även en mycket vidar e användning. De kunde användas som bot emedel vid olika sj ukdomar och besvär, eller f ör at t hålla ohyr a bor t a, eller t ill at t dölj a dålig lukt, på gr und av br ist ande hygien. Et t sådant exempel är kyr kbuket t ens sj u ör t er, som kvinnan hade med sig t ill kyr kan. När allmogen f ör samlades f ör at t hör a på högmässan kunde nog st anken mer påminna om et t boskapshus än et t Her r ans hus. En del av kr yddväxt er na odlades också f ör f ör sälj ning, bland annat kummin t ill br ännvinsbr ygger ier na. Kr yddväxt er na var man r ädd om. De plant er ades of t a när a husknut en f ör at t var a när a t ill hands och f ör at t var a skyddande f r ån skadegör else. När Du st år int ill kr yddr abat t en, kom ihåg at t så här såg en vanlig r abat t ut hos allmogen, innan pr ydnadsväxt er na hade kommit.

8 +80/(Humulus lupulus, Humle är en här dig per enn växt, men r ankor na lever bar a en enda säsong. Var j e vår måst e nya skot t skj ut a upp ur j or den. Under en enda säsong kan r ankor na växa sj u t ill åt t a met er. Humle är t våbyggar e det f inns skilda han- och honplant or. Endast honplant or ger humlekoppor (f r ukt samlingar ). Under f j ällen på koppor na sit t er kör t lar som innehåller det st ar kt ar omat iska bit t er ämnet lupulon. Under år hundr anden f anns det påbud at t odla humle och lever er a humlekoppor t ill över het en. Mängden humlest änger var noga r egler ad ber oende på hemmanet s st or lek, och f ör st en bit in på 1800-t alet f ör svann t vånget at t skat t a i humle. Humle används f ör ut om som bit t er ämne i öl också som r ogivande sömnmedel,623hyssopus of f icinalis I sop är i likhet med de f lest a andr a kr yddväxt er känd sedan ur minnes t ider. Det var munkar na som f ör de isop med sig t ill Nor den. Den är en här dig lit en halvbuske som kan bilda låga, t ukt ade häckar. Växt en t ål väl at t klippas, men i och med at t man t ukt ar den f ör lor ar man den långvar iga blomningen. I sop blommar i blåt t, r osa och vit t. Blommor na lockar t ill sig humlor, bin och f j är ilar. I sop är en gammal medicinalväxt den användes mot f ör kylningssj ukdomar, host a och heshet. Andr a användningsomr åden i äldr e t ider var at t nyt t j a den som skönhet smedel. Den skulle var a ut omor dent ligt ver ksam och bef r ämj a vacker hy, om man kokade den i mj ölk och t vät t ade sig i det var ma avkoket. I sop används även i vissa likör er. Den f unger ar också som mat kr ydda, där de späda bladen används t ill lammgr yt a, kanin, har e, soppor och såser, men doser a med lät t hand f ör at t int e smaken ska bli f ör st ar k och obehaglig. 3(33$5527 Ar mor acia r ust icana Peppar r ot är en f ler år ig mycket här dig och f r odig ör t. Man hit t ar den där f ör of t a f ör vildad kr ing går dar och vägar. Den här st ammar f r ån öst r a Ryssland. Den har t idigar e använt s mot skör bj ugg och som ur indr ivande medel. I dag använder vi r ot en r iven i såser.

9 0$/g57 Ar t emisia absint hium Malör t en är st ar kt och ar omat iskt dof t ande mer eller mindr e väldof t ande. Den används som läkeväxt och malör t en används f or t f ar ande som bit t er ämne och smaksät t ar e av br ännvin och ver mut. Redan f ör 4000 år sedan var malör t medicinalväxt i Egypt en. Malör t en t or de ha f åt t sit t svenska namn av växt ens f ör ment a egenskap at t hålla malen bor t a. Till medicinskt br uk har malör t var it mycket använd, och de s.k. malör t sdr oppar na f inns ännu på apot eket. I Sver ige lägger man ibland malör t i br ännvin och anser sig på det t a sät t f å et t magst är kande medel. För r inleddes var j e svenskt kalas med et t par malör t ssupar f ör at t f å igång magen. En mor gonbäsk ansågs gör a dagen lyckligar e. /,%67,&.$ Levist icum of f icinale Det är ingen över dr if t at t påst å at t libst icka är en av de allr a vikt igast e kr yddväxt er na. Libst ickan är kr yddgår dens gigant och väkt ar e. Ännu i dag kan man f inna gamla hus på landet där det st år en mär klig, of t a namnlös växt br edvid t r appan. Många vet int e var f ör växt en st år där. Men en gång i t iden har den blivit mycket medvet et plant er ad j ust på den här plat sen i när het en av huset s ent r é. Där ska libst ickan st å och vakt a ingången så at t inget ont kan slinka in var ken t r ollpackor, or mar eller paddor. De gamla r omar na odlade libst icka. De ar omat iska r öt t er na t or kades och användes som bot emedel mot mag- och t ar msj ukdomar. Munkar na använde den både som pest plant a och kr yddväxt. Under f ör sommar en när bladen är blanka kan man passa på at t använda den i mat lagningen. Men var f ör sikt ig, smaken är int e bar a st ar k, den är också dominant. *5b6/g. Allium schoenopr asum Den har i över t usen är använt s som kr ydda i mat lagningen. Gr äslök är en f olkkär lökväxt som är et t måst e t ill sommar ens sillbor d. Den passar också på smör gås, t ill omelet t en, i salladsskålen eller i pyt t ipannan. Det bör er inr as om at t gr äslök har et t bet ydande pr ydnadsvär de med sina violet t a blomhuvuden med lång hållbar het. När gr äslökst uvan blommar, dr ar den t ill sig bin och andr a insekt er.

10 /$9(1'(/ Lavandula angust if olia Det lat inska or det lavar e bet yder at t t vät t a och man kan f ör moda at t lavendel har var it allmänt känd f ör r enhet och det har gj or t den t ill en f avor it växt r edan under medelt iden. I det ant ika Rom har man i år hundr adena igenom använt lavendelolj a t ill bad och medicinsk behandling av huvudvär k o.d. kr ämpor. Man använde lavendelvat t en t ill at t badda t inningar och pannan med. Under 1600-t alet skulle man dr icka avkok av pulvr iser ade lavendelblommor t illsammans med kanel, muskot och kr yddnej likor. Det skulle hj älpa mot migr än, lugna ner ver och hj är t a samt st är ka minnet. När lavendeln blommar i slut et av j uli lockar den t ill sig alla honungssugande insekt er. När blommor na j ust har slagit ut är det t id at t klippa av st änglar na och t or ka dem var ef t er man kan r epa av blommor na och f ör var a dem i luf t t ät a t illslut na bur kar. I vår a dagar har lavendeln åt er kommit t ill heder s, man har br oder at små lavendelpåsar at t lägga i klädskåp och lådor. c%52'' Ar t emisia abr ot anum Åbr odd är en par f ymväxt, och den har också odlat s av vår a f ör f äder mest f ör den här liga dof t en skull. Åbr odd är en halvbuske som f ör r spr eds f r ån går d t ill går d på et t mycket enkelt sät t. När man skulle besöka en god vän eller gr anne t og man helt enkelt med sig en kvist åbr odd, kanske t illsammans med någon vacker blomma, och då f ick åbr odden t j äna som lit e gr önt i buket t en. När buket t en hamnade i vat t en i en vas slog r öt t er ut f r ån åbr oddsst j älken. St icklingen plant er ades och så hade en ny buske set t dagens lj us. När allmogen var f ör samlad f ör at t hör a högmässan var pr äst ens pr edikningar långa och enf or miga. För at t hålla sig vaken hade man en st j älk åbr odd i psalmboken at t st icka näsan i med j ämna mellanr um. 6$/9,$ Salvia of f icinalis Salvian är den kr yddväxt som t r oligen har den st ar kast e f ör ankr ingen i svensk f olkt r adit ion och den f ör ekommer även of t a i f olkvisor. Salvian har ur gamla anor som läkeväxt. Den bot ade mag- och t ar msj ukdomar, den st yr kt e lungvävnader na vid kat ar r och den användes som bot emedel mot lever - och nj ur sj ukdomar. Som dof t i kyr kobuket t en har salvia allt id bef unnit sig i f r ämst a ledet. Med sin goda och st ar ka smak och dof t har salvian nat ur ligt vis också char mat

11 mat lagar na genom t ider na, men man måst e ver kligen se upp med sin kr yddningslust a salvia är f ar lig som kr ydda. Smaken är så mäkt ig at t en lit en över dos kan f ör st ör a mat r ät t en helt. Salvia används t ill köt t r ät t er, gär na t illsammans med r osmar in. Salvia är lämplig kr ydda t ill sås, soppor, bulj ong, sylt a, ål, lammköt t, blodkor v och köt t r ät t er. Få kr yddväxt er kan som salvia t a bor t f et t smaken f r ån köt t och f läsk. 7,0-$1 Thymus vulgar is Timj an är näst per silj an den kanske allr a mest användbar a kr yddväxt en i ör t agår den. Den f är ska kr yddan kan man t r olla med de allr a enklast e r åvar or och f ör vandla dem t ill väldof t ande och apt it väckande mat r ät t er. Den kan användas t ill är t soppa, kor v av olika slag, t ill såser och gr yt r ät t er. Som läkeväxt användes t imj ansaf t en som en best åndsdel i många host mediciner. Dessut om används t hymusolj ha i par f ymindust r in och t ill medicinska bad. På de medelt ida t r ädgår dsbänkar na av st en plant er ade man gär na t imj an på ovansidan, vilket var mj ukt och behagligt at t sit t a på, samt idigt som man omgavs av väldof t..5860<17$ Ment ha cr ispa Mynt ans hist or ia är mycket gammal. Syr ier na br ände dof t ande ör t er på alt ar et f ör eldens gud, en av dessa ör t er var mynt a. I det gamla Rom var mynt an en vikt ig kr ydda, isynner het t ill köt t r ät t er och vin. I Simon Paulis ör t abok f r ån 1648, t alas det om mynt an kunde gör a skämt vat t en f r iskt igen och om man br ände mynt a, kunde r öken som den avgav f ör dr iva loppor. Man kan klippa mynt a t ill sallader och äggr ät t er t ill t onic och cockt ails. Man kan gör a sin egen mynt gelé av syr liga äpplen och f är ska blad av mynt a. Gelén ser ver as t ill lammst ek och kot let t er. &,75210(/,66 Melissa of f icinalis Cit r omeliss kallas även f ör hj är t ansf r öj d. När man sj unger den gamla f olkvisan Ut i vår hage där växa blå bär, kom hj är t ansf r öj d och så vidar e, så är det mycket f å människor som vet at t hj är t ansf r öj d är namnet på en kr yddväxt. De f lest a t r or väl nu som f ör r, at t det r ör sig om en hj är t anskär. Namnet anknyt er t ill ör t en använt s som läkemedel mot or oligt hj är t a. Cit r onmelissen t illhör de f ör bin, humlor och andr a nekt ar sökande insekt er så vikt iga kr ansblommiga växt er nas f amilj. För r i t iden ansåg man cit r onmeliss var a välgör ande f ör hj är t at. Som ner vmedicin var

12 r ykt et gr undmur at. Det kunde j aga bor t melankoli och f ör bät t r a minnet, bevar a ungdomlighet och f ör hindr a åder f ör kalkning. Unga blad av cit r omeliss kan användas på f ler a sät t i mat lagningen. Den milda cit r onsmaken passar både i sallader och i kokspad t ill f isk eller köt t..81*60<17$25(*$12 Or iganum vulgar e Or egano kallar vi den i dag. Pizzakr ydda f år den het a då och då som vor e den en hos oss t idigar e helt okänd kr yddväxt, men f akt um är at t vi sj älva har or egano vildväxande i vår t land. Hos oss kallas växt en kungsmynt a. Or egano blommar under högsommar en t ill glädj e f ör ögat och f ör t r akt ens alla f j är ilar som med f ör t j usning samlas j ust t ill blommor na. Använd or egano f är sk under veget at ionsper ioden även de blommande skot t en kan användas t ill kr ydda och t or ka av över f lödet t ill vint er ns behov. Blommande kvist ar kan också t or kas t ill pr ydnad. 5$%$5%(5 Rheum hybr idum Rabar ber är f ler år ig och kan sägas var a obegr änsat här dig. De f lest a sor t er innehåller dock en hel del oxalsyr a, som kan var a skadlig f ör nj ur sj uka och små bar n. Rabar ber n skör das under f ör sommar en. På sensommar en kan man skör da en andr a omgång, men t a då endast späda st j älkar. Rabar ber n skall skör das med viss f ör sikt ighet så at t r ot kr onan int e skadas. Skör den går så t ill at t man dr ar st j älkar na ut åt och åt sidan, då bladskaf t et lät t lossar f r ån sit t f äst e. At t skär a av st j älkar na är helt f ör kast ligt. 3(56,/-$ Pet r oselinum cr ispum Per silj an kom t ill oss f r ån Medelhavsländer na t illsammans med munkar na och användes både som läkeväxt och kr ydda. Per silj an ändr ade ut seende under 1900-t alet. Fr ån at t ur spr ungligen ha var it en blank- och slät bladig växt blev bladen allt mer kr usiga. Den slät bladiga per silj an kallas av kockar och många mat skr ibent er bladper silj a. För de gamla gr eker na symboliser ade sor g, medan r omar na bar den i glädj ekr ansar. Romar na ansåg också at t per silj an kunde mildr a ver kningar na av f ör r iklig

13 vinkonsumt ion. Per silj an f inns t illgänglig i handeln år et r unt i f är skt t illst ånd. Br uket at t använda per silj a t ill köt t, f isk, soppor och såser är så allmänt at t man skulle uppf at t a det som en br ist om int e den lilla per silj ekvist en f anns som dekor at ion eller pif f igt gr önt dir ekt på mat en. ',// Anet hum gr aveolens Dill är en gammal kult ur växt, den omt alas i egypt ier nas papyr usr ullar såsom läkeväxt. När dillen int r oducer ades i Nor den, användes den länge endast som läkeväxt. Dill använt s mot sömnlöshet och ot aliga är de bar n som under t ider nas lopp f åt t dillvat t en när de int e velat sova eller hade smär t or i ör onen. De som haf va en swag syn, skola icke ät a henne, säger Linné. Mär kligt nog är dill en t ypisk svensk kr ydda. Ut anf ör Sver ige används den yt t er st sällan. De vacker t gula blomf lockar na, dillkr onor na, används t ill inläggningar och kr äf t or, men allr a mest kr yddar och dekor er ar vi mat en med de f indelade bladen. Dillf r ö innehåller et t f et t ämne som används i par f ymindust r in och vid t vålt illver kning samt t ill likör f r amst ällning..800,1 Car um car vi Denna växt odlades r edan under ant iken som kr yddväxt, men f ick sin medicinska användning under medelt iden. Kummin växer vild i Sver ige på t or r a backar, på ängar och i hagar. Den är en t våår ig växt, viken ger f r ö andr a år et och sj älvsår sig ut an svår ighet.. Kumminf r öet används som kr ydda i br öd, ost och br ännvin. Man använde även kummin mot t and- och huvudvär k 3,3/g.Allium f ist ulosum Lökens hist or ia går t illbaka t ill f or nt iden. Folken har genom t idens gång t illskr ivet löken f ör under liga egenskaper. Med den har man ut övat t r olldom och gj or t under ver k. Piplöken odlades r ät t allmänt i kökst r ädgår den ännu på t r et t iot alet, men sedan f öll den i glömska. Den blir ca 60 cm hög och på f ör sommar en blommar den med st or a gulvit a blomsamlingar, t ill lycka f ör vår ens ut svult na bin och humlor. Bladen skivas och r ingar na som bildas används i sallader eller t ill wokr ät t er. De har en f in löksmak.

14 /8)7/g. Allium cepa v. vivipar um Luf t löken, som också kallas et agelök är en r olig lökvar iant. Under sommar en växer det upp kr af t iga st änglar i var s t opp det sit t er något som t ill en bör j an ser ut at t bli en blomst ällning. Vill det sig väl f or t sät t er det at t växa f r am ännu en våning med smålökar. När sommar en lider mot sit t slut böj er sig den st yva, lökbär ande st j älken mot j or den, och smålökar na som f år kont akt med den f ukt iga mar ken ut vecklar r öt t er och bildar en ny luf t löksplant a. Smålökar na kan användas i mat en, de ät mycket st ar ksmakade och svår skalade. De kan också användas som smakgivar e i salladsvinäger de går lät t ner även genom t r ånga f laskhalsar. *85.g57 Bor ago of f icinalis Växt en är et t år ig men sj älvsår sig mycket lät t. Fr ön kan ligga i j or den under f ler a säsonger ut an at t ge sig t ill känna. Plöt sligt är det f r it t f r am och då passar gur kör t en på! De st r äva hår en på bladen ger hela växt en et t gr åsilvr igt skimmer. Bladen är st or a och näst an r ynkade och st icks lit e om man f ör söker använda den i sallader. Blommor na där emot används i salladen och de kan läggas i bulj ongkoppen, i saf t - eller vinglaset, f r ysas in i iskuber. )b1.c/ Foeniculum vulgar e Fänkålen är en mycket gammal kr yddväxt, den var känd f ör e vår t ider äkning. Den omt alas nämligen i papyr er som hit t ades i egypt iska gr avkammar e. I det gamla Gr ekland hade f änkålen r ykt e om sig at t var a sexuellt eggande. Munkar na f ör de växt en t ill vår t land. Fr öer na används som br ödkr ydda och dels t ill medicinskt br uk. En olj a som kan dest iller as ur växt en ingår i br öst t ablet t er och likör er. 9,1587$Rut a gr aveolens Vinr ut a var en populär medicinalväxt under medelt iden och hade sin sj älvklar a plat s i klost r ens ör t agår dar. Den ansågs dämpa munkar nas sexuella lust ar medan den hade mot sat t ef f ekt hos nunnor na. Vinr ut a användes också mot inf ekt ioner och f ör gif t ningar. Den ansågs även ha st or kr af t at t f ör dr iva dj ävlar och onda makt er och st r öddes där f ör ut i hus, kyr kor och r ät t salar. Den bar s också som amulet t mot pest och t r olldom. Den ansågs också f ör bät t r a synen. Bladen har en ganska st ar k, bit t er smak och ska där f ör användas spar samt t ex. f isk-, ägg- och ost r ät t er.

15 1\WWRWUlGJnUGHQ Nyt t ot r ädgår d, vilken i äldr e allmoget r ädgår dar kunde ligga i anslut ning t ill pr ydnadst r ädgår den. Den var uppbyggd med f r ukt t r äd och bär buskar i r aka r ader. Under t r äden odlade man gr önsaker, f r ämst r ot f r ukt er, lök och balj växt er. För st in på 1900-t alet f ick nyt t ot r ädgår den en cent r al plat s och kan sägas ingå i pr ydnadst r ädgår den. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande f r ukt t r äd och bär buskar (vår en 2002): ÄPPELTRÄD KRUSBÄR HALLON RÖDA VI NBÄR VI TA VI NBÄR SVARTA VI NBÄR Malus domest ica Ribes gr ossular ia Asker gammal sor t, Pr eussen vanlig sor t Ribes r ubr um, Ribes album Ribes nigr um b33(/75b' Det f inns mycket f å uppgif t er om bondebef olkningens t r ädgår dar f r ån 1700-t alet och t idigar e, man vet int e i vilken ut st r äckning bonden hade f r ukt t r äd eller int e. Tr oligt vis hade han det, men int e alls i den ut st r äckning som över höghet en önskade. Allmogen ut sat t es f ör pr opaganda så at t f ler t r äd skulle plant er as. De sor t er man använde, är idag int e så lät t a at t f å t ag på i handeln. Et t gammalt t r äd kr äver r espekt och omsor g. Finns det äppelt r äd på plat sen där du bor, avlägsna int e t r ädet ut an bör j a med at t beskär a det..586%b5 De mest omt yckt a bär buskar na var f ör modligen kr usbär en eller st ikelbär en som de kallades under 1700-t alet. Kr usbär en var int e bar a omt ycka av bönder och t or par e ut an f ör dr ogs också av de högr e st åndens t r ädgår dsmäst ar e. De bar r ikligt med f r ukt och kunde användas på många olika sät t, t ill sylt, saf t och mat r ät t er och vid f r amst ällning av f r ukt vin. Busken var anspr åkslös, och gav r ikligt även under br ist ande f ör hållanden. Busken var dessut om int e känslig f ör köld.

16 +$//21 Hallon är en så kallad halvbuske som bildar f r ukt på f ör egående år s skot t. Hallonplant an är lät t odlad och t r ivs i lucker något f ukt ig j or d. Om plant or na är f r iska kan man sj älv ut öka best åndet genom at t plant er a ut av de över f lödiga nya skot t en. 9,1%b5 Det f inns t r e sor t er s vinbär RÖDA, VI TA och SVARTA VI NBÄR Röda och vit a vinbär är egent ligen samma ar t, men de vit a saknar r öd f är g. I bondesamhället var int e vinbär sbusken lika f lit ig använd som kr usbär sbusken. Kanske kan det var a så at t bonden f ör edr og de söt ar e kr usbär en där f ör at t de kr ävde mindr e socker än de sur a vinbär en vid sylt ning och saf t ning. I dag har svar t a vinbär den st ör st a bet ydelsen av vinbär en det t a på gr und av bär ens halt av C-vit amin. En av de gamla sor t er na som f or t f ar ande f inns kvar i plant skolsor t iment et är Röda Holländska, som är en år gammal sor t.

17 9nUGWUlG I bör j an av 1800-t alet, höll man sig gär na t ill en symmet r isk t r ädgår dsanläggning. I mit t en av t r ädgår den, som et t f okuser ingspunkt kr ing vilken den övr iga t r ädgår den var uppbyggd, f anns of t a en r und r abat t, en solr undning med et t t r äd, vår dt r äd, som kunde var a et t alm- ask- eller lindt r äd. Vår dt r ädet var f ör bonden när mast heligt. Det f ölj de går den och dess innevånar e genom sekler na. Man t r odde at t där bodde vät t ar na och t omt ar na, som skyddade går den och går dsf olket. Helst skulle vår dt r ädet här st amma f r ån någon av de heliga lundar som sedan hedent id f anns i många svenska byar. Det var ut valdhet en, det sär skilda, som gav vår dt r ädet magi. $6., det f inns ca 60 ar t er på nor r a halvklot et. Vanlig ask växer vild i södr a och meller st a Sver ige men odlas även som par k- och allét r äd. Asken blommar f ör e lövspr ickningen. Den är ganska sen at t slå ut på vår en och dessut om f äller den sina blad t idigt på höst en. En f ör del är at t den har et t lät t och luf t igt lövver k, som int e ger någon dj upar e skugga. Den lj usa, sega, elast iska yt veden används bl.a. i idr ot t sr edskap och möbler. Asken blir cir ka 250 år gammal och 20 met er hög Asken är et t omt yckt t r äd, som man gär na använde i sina t r ädgår dar och kr ing går den. Den hade även et t vär def ullt vir ke som man kunde använda t ill ver kt yg. För r användes vir ket t ill spj ut, lansar och hillebar der. Under f or nt iden var asken et t heligt t r äd. Enligt den f or nnor diska myt ologin var den silver gr å Ygdr asil en ask, under vilken asar na höll t ing. Asken var of t a et t vår dt r äd, med placer ing i mit t en av t r ädgår den.

18 3HUHQQDEORPPRU En gång har alla vår a t r ädgår dsväxt er var it vilda, helt nat ur ligt levande växt er någonst ans på j or den. Vem vet vad som växt e i Edens lust går d, vad vi f akt iskt kan odla i vår a t r ädgår dar. Rent hist or iskt set t har par ker och pr ydnadsväxt er näst an enbar t anlagt s och odlat s vid slot t och st or a her r går dar. Klost r en hade också välor dnade t r ädgår dar, men där gällde odlingen f r ämst läkeväxt er f ör f r amst ällning av medicin. Så småningom spr ed sig t r ädgår dsodlingen även t ill pr äst går dar na, och pr äst ens vackr a blomr abat t t j änade nat ur ligt vis som f ör edöme och inspir at ion f ör sockenbor na. På landsbygden f ör e 1800-t alet s mit t f anns int e st or t ut r ymme f ör blomst er odling. Of t a inskr änkt e det t a t ill en enst aka blomplant a int ill boningshuset s sydsida. Under 1800-t alet ökade växt sor t iment et yt t er ligar e med per enner och lökväxt er f r ån Nor damer ika och Asien. Vid 1800-t alet s mit t vägdes ut seendemässiga aspekt er in när det gällde bönder nas t r ädgår dar. Då plant er ade man ibland blommande buskar, häckar och en blomr abat t vid husväggen. En enst aka r os eller pion var st at usväxt er! Blommor na spr eds med f r ön och st icklingar f r ån pr äst - och her r går dar t ill de mindr e t r ädgår dar na. En r abat t best od mest av kr yddor blandade med et t - och t våår iga blommor. Även blommor som lät t f r ösår sig f ör ekom som aklej a, hässleklocka, t r ädgår dsnat t viol och kr ollilj a. Et t f åt al per enna växt er f ör ekom br andlilj a, axver onica, höst st er, r iddar spor r e, st or mhat t och gullr is. Et t t ypiskt inslag var även enst aka buskr osor. I slut et av 1800-t alet sat t es i de mindr e t r ädgår dar na enklar e blomgr upper med ast r ar och lövkoj or i gr äsmat t an. Fär gskalan best od of t a av kont r ast f är ger t.ex. gult blåt t. Vid t or pen inskr änkt e sig blomst er odlingen of t a t ill en r abat t int ill boningshuset s f r amsida, eller som smala r abat t er längs med den r aka ent r égången. Här odlades blommor som var här diga, lät t f ör ökade och lät t sköt t a, ibland t illsammans med någr a kr ydd- och medicinalväxt er som skulle f innas när a t illhands. Blomst er odling i mindr e t r ädgår dar på landet och i st aden t og f ar t f ör st under t alet s bör j an. Kunskap om blommor spr eds då f ör st med de nybildade t r ädgår dsf ör eningar na, hushållningssälskapen och via en mängd allmänt spr idda t r ädgår dsböcker. I bör j an av 1900-t alet kom nya f ör ädlade per enner t.ex. f lox i många f är ger. Fär gskalan gick mer a t on i t on. I nt r esset f ör blomst er odling har vuxit på gr önsaker nas bekost nad.

19 $./(-$ (Aquilegia vulgar is) är vildväxande i Syd- och Mellaneur opa. Till Nor den kom den med munkar na som odlade den i klost r en som medicinväxt er. I Nor den var aklej an helgad åt kär lekens- och f r ukt bar het sgudinnan Fr ej a. Ur spr ungligen var aklej an blå, men f ör ekommer i många f är ger. $/81527(Heucher a) här st ammar f r ån skogst er r ängen i Nor damer ika. I Sver ige odlas alunr ot sar t er som r abat t - och st enpar t iväxt er ; de är här diga långt mot nor r. Bin besöker gär na blomman. $67,/%( (Ast ilbe) kommer f r ämst f r ån Ost asien. Växt en int r oducer ades i England på 1820-t alet. De odlas på många håll som pr ydnadsväxt er i r abat t er, vid dammar m.m. De kan t or kas som et er neller. $;9(521,&$ (Ver onica spicat a) namnet Ver onica anses hedr a den heliga Ver onika som med sin svet t eduk enl. legenden t or kade J esus i ansikt et vid Golgat a, var vid hans bild f ast nade på duken. På medelt iden ansåg de lär de at t de kunde se et t ansikt e i blommor na. Axver onica f inns i Mellan- och Sydeur opa samt i st äppomr åden i Asien. %/2'1b9$(Ger anium sanguineum) ar t en hör hemma i Eur opa och Mindr e Asien. Ar t namnet sanguineum kommer av lat inet s sanguis (blod) och syf t ar på blommans klar r öda höst f är ger och of t a r ödakt iga st j älkar. Den växer vild i Sver ige, men f inns of t a i gamla t r ädgår dar. %/2067(5/83,1(Lupinus polyphyllus) kommer ur spr ungligen f r ån väst r a Nor damer ika, och inf ör des 1826 t ill Eur opa. Blomst er lupin är den vanliga, gammaldags lupinen, som t idigar e odlat s i t r ädgår dar och t äppor som en mycket t acksam pr ydnadsväxt. Den f ör vildas mycket lät t och växer gär na på vägslänt er och i sandiga backar. %/c*8//-$.2%667(*((polemonium bor eale) ar t en hör hemma i nor r a halvklot et s t emper er ade t r akt er. I södr a Sver ige f ör ekommer blågull f ör vildad f r ån t r ädgår dar, där den of t a odlas som pr ydnadsväxt. %/c67-b51$(scilla) de f ör ekommer i Eur opa, Asien och den t emper er ade delen av Af r ika och omf at t ar ca 40 ar t er. I Sver ige f ör ekommer inga vilda blåst j är nor, men de odlas of t a som pr ydnadsväxt er och f ör vildas lät t. %21'3,21(Paeonia) eller ERQGURV som den också ibland också kallas, här st ammar f r ån Sydeur opa. Blomman har sedan länge använt s som läkeväxt och släkt namnet här r ör f r ån de gr ekiska gudar nas läkar e, Paion. Den kan bli mycket gammal och mår br a om den f år st å or ör d under många år.

20 %25671(-/,.$(Diant hus bar bat us) f ör ekom i Sver ige sedan 1700-t alet, men har sit t ur spr ung i Sydeur opa. Den sj älvsår sig mycket lät t. '$*/,/-$(Hemer ocallis) här st ammande f r ån nor r a och öst r a Asien. Blomf är gen var ier ar f r ån lj ust gult t ill or ange och br unr öt t. Vissa daglilj or dof t ar cit r on eller mandel. )(7%/$' (Sedum) på en del håll i Amer ika, Asien och även Eur opa ät s vissa ar t er av denna f amilj som gr önsak, medan andr a har f åt t medicinsk användning. ),1*(5%25*%/200$(Digit alis pur pur ea) kommer f r ån Väst eur opa och f inns vildväxande i Sver ige. Digit alis medicinska egenskaper har var it kända sedan ur gammalt, och växt en används f or t f ar ande vid behandling av hj är t besvär. Alla växt delar, i synner het bladen, är gif t ig. )81.,$(Host a) hör hemma i J apan och Kina. De vär desät t s f ör sit t dekor at iva bladver k. Funkia t illhör lilj eväxt er nas f amilj det ser man på de långt ut dr agna hj är t lika bladen med t ydligt par allellt r it ade ner ver. Blommor na sit t er ensidigt placer ade på en st ängel ovanf ör bladmassan. Hit hör bl.a. br okf unkia, daggf unkia, dof t f unkia, kant f unkia, klockf unkia, småf unkia och spädf unkia. )b15,.6+-b57$(dicent r a f or mosa) här st ammar f r ån Nor damer ika och Asien f r ämst i skogsmar k och ber gsomr åden cm hög växt med kr ypande j or dst am, som gör at t växt en snabbt kan t äcka st or a yt or. Blomningen bör j ar i maj och f or t sät t er ända in i sept ember. Bladen av f änr ikshj är t a kan med f ör del användas som snit t gr önt. *(06527(Dor onicum) hemmahör ande i de t emper er ade omr ådena i Eur opa och Asien samt i medelhavsomr ådet. Ar t en har haf t f olkmedicinsk användning mot depr essioner och mot skor pionbet t. De f ör ekommer mycket of t a som pr ydnadsväxt er i t r ädgår dar, kallas också f ör 9nUNUDJH. *8//5,6 (Solidago hybr ida) när sommar en går mot sit t slut sät t er gullr iset igång med at t blomma! Bin hänger i klungor på de gula pyr amidf or made blomplymer na. Den har f ör måga at t spr ida sig över alla gr änser var f ör den bör placer as i t r ädgår dens ut kant. Gullr iset är hemmahör ande i Nor damer ika. Den är allmän i hela Sver ige, också i f j ällt r akt er na. +-b57%(5*(1,$(ber genia cor dif olia) växer vild bor t a i Ost asiens ber gt r akt er men även hos oss spr ider ut den lika f int ut sig som om den hör de hemma i vår a t r ädgår dar. Engelsmännen kallar växt en f ör elef ant ör a pga. de st or a läder akt iga bladen.

BUFFÉ. Smedj an, 340. Gr öndal, 270 Fr i t t er s på gul a är t or kr yddade med kor i ander f r ön

BUFFÉ. Smedj an, 340. Gr öndal, 270 Fr i t t er s på gul a är t or kr yddade med kor i ander f r ön MIDDAGSMENY TRE RÄTTER Meny 1, 450 Sashi mi på Sal mal ax med mar i ner ad kål r abbi, f or el l r om, mi somaj onäs och kr assesal l ad Ör t f är ser ad går dskyckl i ng med ci t r on- och t i mj anpot

Läs mer

Vem är filmen tänkt för? Målgruppen är barn och ungdomar 8-13 år.

Vem är filmen tänkt för? Målgruppen är barn och ungdomar 8-13 år. Vad handlar filmen om? I Hoppsan Kerst in - mat hela dagen fixar ungdomar käk för at t ha lit e fest t illsammans. De gör bål, grönsaker med dipp, snabb-pizza med sallad och en äppledessert. Grafiken i

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet.

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och  lägger ut  sidor på I nternet. Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet. För at t flyt t a filerna behövs et t program, et t så kallat " filt ransport program".

Läs mer

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35) Brödera fara väl vilse ilad (epistel r 35) Text musik: Carl Michael Bellma Teor 1 8 6 Arr: Eva Toller 2008 Teor 2 6 8 Basso 1 8 6.. Basso 2 8 6 1.Brö- der - a fa - ra väl vil - se i-lad om gla - se me

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen.

Ur Höga visan. 4. Stycket är i grunden skrivet för enbart kör, men solister kan, om så önskas, sjunga valfria delar för att öka variationen. ext ur ibel 2000 venska ibelsällskapet ångernas sång Musik: Eva oller 200 nvisningar 1 Grundtempot i stycket är 115 järdedelsslag per ut ariera det eter eget godtycke, så att texten kan sjungas på ett

Läs mer

Fia med Knuff. Är ni med? O synliga röster från publiken: Sång:

Fia med Knuff. Är ni med? O synliga röster från publiken: Sång: O synliga röster från publiken: -Hej du! -Hej på dig du! -Sk a vi hit t a på nåt? -Ja det gör vi, men vadå? -Jag vet int e. Hit t på nåt! -Sk a vi spela nåt roligt spel? Fia? -Ja, vi spelar Fia. Fia med

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Ack du min moder (epistel nr 23)

Ack du min moder (epistel nr 23) Text och musik: Carl Michael Bellman Arr: Eva Toller 2009 Tenor 1 4 3 Tenor 2 4 3. Basso 1 4 3 1.Ack, du min mo - der, säj vem dig sän - de just till min fa - ders säng!. Basso 2 4 3 1.Ack, du min mo -

Läs mer

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ.

Ser ni äng -en? œ œ œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ Ó. Œ œ. œ œ œ œ œ F. œ œ Œ œ. & Œ œ. œ œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ. œ œ œ œ œ. & œ œ œ œ. h = 92 Ser ni ängen ur lban poppmuffa för små hundar & 4. Text: arbro Lindgren Musik: Lasse ahlberg Ser ni äng en? & Ser ni äng en, en stor, stor äng? & Ser ni äng en? & Ser ni äng en med grönt, grönt,

Läs mer

Et t genomsnit t av gissningar na var annar s: en ö men int e Nor ge f ör det är f ör dyr t.

Et t genomsnit t av gissningar na var annar s: en ö men int e Nor ge f ör det är f ör dyr t. ÅRETS TAVLA - EN HIMMELSFÄRD MED MAMITO- RESOR Dag 1 Kl 6.15 den 29/5 2003 samlades 18 RTOTLCPM med respektivar och ryggsäckar utanför Alvesta cent r alst at ion, r unt cent r alper soner na, MaMiTo [ma

Läs mer

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN

MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att

Läs mer

FemCenter kvinnojour. relat ioner. o Ideell kvinnojour o Arbet ar mot mäns våld mot kvinnor och barn i nära

FemCenter kvinnojour. relat ioner. o Ideell kvinnojour o Arbet ar mot mäns våld mot kvinnor och barn i nära Faria Hassan Krt m FemCent er kvinnjur Ideell kvinnjur Arbet ar mt mäns våld mt kvinnr ch barn i nära relat iner Primär målgrupp: kvinnr med ut ländsk härkmst Bred språkkmpet ens Två hemliga benden Öppenvård

Läs mer

Väl komme n till avdel ni ng C24

Väl komme n till avdel ni ng C24 Väl komme n till avdel ni ng C24 Kar oli nska Uni versitetssj ukhuset Kvi nnokli ni ken Väl kommen till oss på avdel ni ng C24 Med den här broschyren vill vi ge di g prakti sk och förberedande inf or mati

Läs mer

Region norr nyckeltal

Region norr nyckeltal för bättre offentliga affärer Region norr nyckeltal Offentliga sektorns köp av transporter En marknadsstudie för bättre offentliga affärer Transportsektorns affärer Offentlig marknad 2014 Transportbranschen,

Läs mer

Region Skåne - nyckeltal

Region Skåne - nyckeltal för bättre offentliga affärer Region Skåne - nyckeltal Offentliga sektorns köp av transporter En marknadsstudie för bättre offentliga affärer Transportsektorns affärer Offentlig marknad 2014 Transportbranschen

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Region Öst - nyckeltal

Region Öst - nyckeltal för bättre offentliga affärer Region Öst - nyckeltal Offentliga sektorns köp av transporter En marknadsstudie för bättre offentliga affärer Transportsektorns affärer Offentlig marknad 2014 Transportbranschen,

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

Caroline Isaksson. Vill du komma i kontakt med mig? Maila till cais0001@stud.slu.se

Caroline Isaksson. Vill du komma i kontakt med mig? Maila till cais0001@stud.slu.se Caroline Isaksson Jag heter Caroline Isaksson och är uppvuxen i Bjärred. Jag bor sedan 2005 i Malmö. Flyttade efter gymnasiet till Älmhult och gick en träteknisk kvalificerad yrkesutbildning (KY) som hette

Läs mer

6LEERNRPPXQ I U 6LEER

6LEERNRPPXQ I U 6LEER 6LEERNRPPXQ /lursodq I U nnl 6LEER 1 ,QOHGQLQJ Det t a ar bet e ut går f r ån de nat ionella gr under na f ör lär oplanen. Vi i Sibbo ansvar ar å vår sida f ör at t lär oplanen f år en lokal anknyt ning

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Paul Jönska gården Trädgården växter i de olika kvarteren

Paul Jönska gården Trädgården växter i de olika kvarteren Paul Jönska gården Trädgården växter i de olika kvarteren Kvarter A Lindberså, syrén, alm Ros: Staffa Vit julros, Helleborus niger Vintergröna, Vinca minor Kvarter B Äppelträd Rosor: Wrams Gunnarstorp

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC

Birger Sjöberg. Dansbanan. Arrangemang Christian Ljunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Birger Söberg Dansbanan Arrangemang Christian Lunggren SA T/B + Piano SATB MUSIC Dansbanan Sopran Birger Söberg Arr. Christian Lunggren Alt 1.Drilla på löten 2.Dyster sluten, 3.Blek är Bestyrarn, 4.Drilla

Läs mer

TESSINSTRÅKET FÖR ÖRSLAGSSKISS LANDSKAP 2015.05.29 GSSKISS LANDSKAP

TESSINSTRÅKET FÖR ÖRSLAGSSKISS LANDSKAP 2015.05.29 GSSKISS LANDSKAP TESSINSTRÅKET FÖRSLAGSSKISS LANDSKAP 015.05.9 lekpark klippt gräs odling Erik Dahlbergsgatan äng Totalt antal: 1 odlingsenheter (6 pallkragar) Vid Olaus Petriparken, i korsningen mellan Erik Dahlbergsgatan

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

M arika, SP3 "V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på "Tom ten är far till alla barnen", som jag

M arika, SP3 V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på Tom ten är far till alla barnen, som jag A ngeredsgym edsgym nasiets Julkalender den 22 decem ber M arika, SP3 "V i är hem m a och äter hos m orm or. Sedan brukar jag sätta m ig ensam och kolla på "Tom ten är far till alla barnen", som jag fortfarande

Läs mer

Vackert från vår till höst. Annamaris trädgård är ljuvlig från vår till höst. Här finns en bas av bladverk och blommor som växlar efter säsong.

Vackert från vår till höst. Annamaris trädgård är ljuvlig från vår till höst. Här finns en bas av bladverk och blommor som växlar efter säsong. Vackert från vår till höst Annamaris trädgård är ljuvlig från vår till höst. Här finns en bas av bladverk och blommor som växlar efter säsong. Text: Marie Onäng Foto: Sonja Dahlgren 24 Storbladig funkia

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Region Värmland - nyckeltal

Region Värmland - nyckeltal för bättre offentliga affärer Region Värmland - nyckeltal Offentliga sektorns köp av transporter En marknadsstudie för bättre offentliga affärer Transportsektorns affärer Offentlig marknad 2014 Transportbranschen

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Morgonbön. (Laudes) så att min mun kan förkun - na ditt lov. Gud, kom till min rädd - ning. Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Anden,

Morgonbön. (Laudes) så att min mun kan förkun - na ditt lov. Gud, kom till min rädd - ning. Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Anden, Morgonbön (Laudes) 1. Inledning Inledningen kan föregås av psalm, sång eller instrumentalmusik. Halleluja utelämnas under fastetiden från och med askonsdagen. + Herre, öppna mi - na läp - par, så att min

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift "Maskinbefälet" Jakobsgatan 24 STOCKHOLM

Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift Maskinbefälet Jakobsgatan 24 STOCKHOLM Claes Wilhelms egen berättelse Tidskrift "Maskinbefälet" Jakobsgatan 24 STOCKHOLM Med anledning av Eder uppmaning i novembernumret lämnar jag härmed följande data ur mitt liv: Född i Skyttorp, Tensta församling

Läs mer

Köp hela häftet på www.arrakmusik.se (16 sidor)

Köp hela häftet på www.arrakmusik.se (16 sidor) ftontankar vid ridas ruta + komp ad li. irger öerg rr: nders Öman opran lt aryton 5 c c c E 6 1. 5.. 7 E m G 7 C m 1. rida ro sig lagt, månen skiner mild vid sin tys ta vakt på hennes fönsterplåt. 5. rida

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Mer än bara körsbär! 2014-04-23

Mer än bara körsbär! 2014-04-23 Mer än bara körsbär! 2014-04-23 Text & foto; Johan Nilson Många av våra allra mest omtyckta perenner kommer från Japan. Exempelvis härstammar det sedan mycket länge odlade daggfunkiorna (släktet Hosta

Läs mer

Logg från Älva. Elevlogg: Skepp och hoj där hemma i det kalla Sverige! Datum: Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J

Logg från Älva. Elevlogg: Skepp och hoj där hemma i det kalla Sverige! Datum: Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J Logg från Älva Datum: 140329 Elevloggare: Christoffer H. Personalloggare: Frida J Position: Hamnen i Agadir Segelsättning: Inga segel alls. Fart: Inget här heller. Kurs: Mot stranden långt bort i fjärran.

Läs mer

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se

Till Dig. 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. pianoarrangemang Jonas Franke-Blom. Blåeld musik 2012 www.blaeld.se Till Dig 11 kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlerg pianoarrangemang Jonas ranke-blom Blåeld musik 2012 laeldse Innehåll Till dig Allt, allt ag ägde Idyll Trollunden Melodi Adagio Och får ag aldrig äga

Läs mer

en plats med ande Trädgårdsskribenten Gabriella Dahlmans trädgård

en plats med ande Trädgårdsskribenten Gabriella Dahlmans trädgård en plats med ande Trädgårdsskribenten och fotografen Gabriella Dahlmans trädgård är stor som en park. Och såg ut som sju svåra år när familjen tog över den. Men istället för att bli stressad över att inte

Läs mer

Nygrillat från butiken. Recept för en skönare vardag!

Nygrillat från butiken. Recept för en skönare vardag! Nygrillat från butiken Recept för en skönare vardag! Jag står för middagen med nygrillad kyckling. Middag på en kvart! Skönare vardag godare vardag! Ditt kök är en källa för att skapa vardagsmagi varje

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96

Innehåll. Tack 6. Förord 9. Biologi och ursprung 10. Odlade pioner 18. Placering och plantering 90. Skötsel och förökning 96 Innehåll Tack 6 Förord 9 Biologi och ursprung 10 Odlade pioner 18 Placering och plantering 90 Skötsel och förökning 96 Sjukdomar och skadedjur 100 Nybörjarens vanligaste frågor 103 Ordlista 106 Adresser

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar

Prisa poωatisen! Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset. Tina tolkar Prisa poωatisen! Text & recept Tina Nordström Ass receptutvecklare benny cederberg Foto Magnus Palmér Han som kom på potatismoset borde få Nobelpriset Först och främst ska vi väl tacka Alströmer för att

Läs mer

Bänk. 12. Blåflox, Phlox divaricata, 60 st, två sorter: o Clouds of Perfume, ljust blåviolett o White Perfume, vit

Bänk. 12. Blåflox, Phlox divaricata, 60 st, två sorter: o Clouds of Perfume, ljust blåviolett o White Perfume, vit Bänk Växtförteckning Träd och buskar. Amerikansk strimlönn, flerstammig, Acer pensylvanicum, st. Svartaronia, Aronia melanocarpa GLORIE E, 6 st 3. Klematis, Clematis (Integrifolia-Gruppen) Arabella, st.

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

LägerFerdinand Eller Quercus Suber. På Search 2010

LägerFerdinand Eller Quercus Suber. På Search 2010 LägerFerdinand Eller Quercus Suber På Search 2010 Ledaren Hej, efter ännu en fantastisk dag med sol, värme och pigga scouter välkomnar vi alla nya scouter som idag kommer till vårat härliga läger. Sätt

Läs mer

A. När någon har avlidit

A. När någon har avlidit A. När någon har avlidit När någon har avlidit kan andakt hållas på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Välkommen till Växtia Vi har allt för din trädgård!

Välkommen till Växtia Vi har allt för din trädgård! Våren 016 Välkommen till Växtia Vi har allt för din trädgård! Markaryd, E avfart 75 mot Osby www.vaxtia.se tel 033-719 01 Öppettider: mån fre 9-18, lör 9-16, sön 10-15 Priserna i tidningen gäller t o m

Läs mer

En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap. Spara 20:-/st 49:- Dianthus Kahori.

En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap. Spara 20:-/st 49:- Dianthus Kahori. En tidning från Blekingeplantan i Nättraby med erbjudande och trädgårdskunskap Spara 20:-/st Nejlika 49:- Kahori. Dianthus Kahori. Ord. 69:- Fantastisk låg mattbildande nejlika som trivs både i rabatt,

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de.

081129 Akt 2, Scen 7: Utomhus & Den första förtroendeduetten. w w w w. œ œ œ. œ œ. Man fick ny - pa sig i ar-men. Trod-de att man dröm-de. 1 esper H2 c oco Rec. 081129 Akt 2, Sce 7: Utomhus De örsta örtroededuette 207 ao c c p Vil -ke mid - dag! Vil -ket ö - ver-dåd. Ó Ma ick y - pa sig i ar-me. Trod-de att ma dröm-de. 5 isk - pi -ar och

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

brf sörgården UTFORMNINGEN BYGGER PÅ ETT ANTAL TANKAR SOM VARIT LEDANDE FÖR OSS I ARBETET. DESSA TANKAR HAR VARIT;

brf sörgården UTFORMNINGEN BYGGER PÅ ETT ANTAL TANKAR SOM VARIT LEDANDE FÖR OSS I ARBETET. DESSA TANKAR HAR VARIT; brf sörgården UTFORMNINGEN BYGGER PÅ ETT ANTAL TANKAR SOM VARIT LEDANDE FÖR OSS I ARBETET. DESSA TANKAR HAR VARIT; - ATT SKAPA EN UTEMILJÖ SOM ÄR VACKER ÅRET RUNT. TYNGDEN LIGGER I DE TVÅ FÄRGGLADA HÖRNRABATTERNA

Läs mer

Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT

Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT Turkisk, grekisk, rysk? BRA ATT VETA OM VÅRA OLIKA SORTERS YOGHURT Turkisk yoghurt Omelett 13 ägg 250 g Lindahls Turkisk Yoghurt färska örter Turkisk yoghurt har en mild smak med en behaglig syra och krämig

Läs mer

Allsång & Visor på berget

Allsång & Visor på berget Allsång & Visor på berget 1 Sundsandvik i mitt hjärta Solljuset stiger ur havet, spelar i koppar och glas, Sundsandvik i gryningen strålar som var hon en gyllene vas, med blommor från Skageraks stränder,

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

SDA specialmärken för spårare.

SDA specialmärken för spårare. SDA specialmärken för spårare. Detta är en sammanställning gjord av KG Eriksson januari 2015 av de SDA specialmärken som finns med svenska kriterier för spårare. Vill ni som patrull ta ett märke och tycker

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9

INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse. Berättare: Magnus Krepper. Indiska Berättelser del 9 INDISKA BERÄTTELSER DEL 9 RAMA OCH SITA av Tove Jonstoij efter Ramayana berättelse Berättare: Magnus Krepper Indiska Berättelser del 9 Har du någon gång tänkt på hur den värsta av alla demoner skulle kunna

Läs mer

Olof vaknar av att motorn låter konstigt. Den gnisslar som att den ska tryckas ihop till en plåt burk. Olof blir yr och känner av att planet börjar

Olof vaknar av att motorn låter konstigt. Den gnisslar som att den ska tryckas ihop till en plåt burk. Olof blir yr och känner av att planet börjar Olof vaknar av att motorn låter konstigt. Den gnisslar som att den ska tryckas ihop till en plåt burk. Olof blir yr och känner av att planet börjar tappa höjd. Olof ser lite svagt att alla syrgas maskerna

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

E-mail Apache Patio Hot Peppers 69:-

E-mail Apache Patio Hot Peppers  69:- Du kan redan nu förhandsbeställa våra ekologiskt odlade plantor. Uppdragna från ekofrö i det natursköna Karlskoga, Värmland. Tillgången är starkt begränsad. Plantorna skickas per post så snart frostrisken

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

En stark måne är på väg att dra sig tillbaka igen. Min kamera är inte tillräckligt bra för att ta kort på månen.

En stark måne är på väg att dra sig tillbaka igen. Min kamera är inte tillräckligt bra för att ta kort på månen. En stark måne är på väg att dra sig tillbaka igen. Min kamera är inte tillräckligt bra för att ta kort på månen. Idag hade jag morgonträff med min Super PT Fredrik P. Han hade snickrat ihop ett nytt program

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

Cupcake en stylad muffins!

Cupcake en stylad muffins! Cupcakes Cupcake en stylad muffins! Det råder cupcake-feber. Det bloggas, bakas och utbyts recept världen över. Den amerikanska stylade muffinsen är hetare än någonsin; i Hollywood, Stockholm och Svedala.

Läs mer

Alla plockar svamp och bär (s.6)

Alla plockar svamp och bär (s.6) Alla plockar svamp och bär (s.6) 1. Dela upp följande sammansatta ord. 1. björklöv regnkläderna gulbruna 4. matsvamparna 5. barrskog 6. favoritställe 7. allemansrätten s 8. bostadshuset s 9. svampplockare

Läs mer

C. När någon har avlidit

C. När någon har avlidit C. När någon har avlidit Andakt enligt detta formulär hålls på begäran av de anhöriga. Den kan hållas vid den avlidnes bädd, i sjukhusets kapell, i hemmet vid kyrkan. På ett bord som är täckt med en vit

Läs mer

Det sade jag också till dig och du fnös förargat renässanskung! Men som en sådan såg du ut i alla fall, litet Henrik VIII!

Det sade jag också till dig och du fnös förargat renässanskung! Men som en sådan såg du ut i alla fall, litet Henrik VIII! i Sommaren Du! Jag avslutade aldrig brevet till dig igår, skrev inte ens mitt namn under men du vet ju ändå. Det blev ett helt annat brev än jag tänkt mig, ett mycket farligare brev. Jag kom dig alldeles

Läs mer

Ålderdomshemmet Marthabo.

Ålderdomshemmet Marthabo. Ålderdomshemmet Marthabo. Malmö 1914 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals böcker från 1400- till

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Vad gör vi på jobbet?

Vad gör vi på jobbet? Vad gör vi på jobbet? Eva Anskär, distriktssköterska Handledare: Agneta Andersson, Fil. Dr. Malou Lindberg, Docent. Bakgrund Administration - stor del av arbetstiden Som en del av vårdcentralens Lean-arbete

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Användbara växter i naturen

Användbara växter i naturen Användbara växter i naturen Pär Leijonhufvud 26 maj 2011 Innehåll par@leijonhufvud.org, CC Gran............................. 2 Tall............................. 2 Björk............................ 2 Brännässla.........................

Läs mer

Fem myror är fler än fyra elefanter

Fem myror är fler än fyra elefanter åner rån em myrr är ler än yra elean i arrane ör landad kör h kmprupp av nders Klint i samarete med ent Ernryd 1 låten 2 Ösån ör två elean Eleanten 120 5 Eva 120 6 Gattvisan 8 Innatinella ielktten Ivar

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set.

Tre julvisor. för blandad kör SATB. I kärlekens tid. SATB a cappella, piano ad lib. œ œ œ. œ œ. œ œ. œ œ. J œ. bar lju bar. nen set. opran lt enor as (ad lib) Pno ext: Pernilla Rosin 6???? 1 er 2 er 3 er Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do Do do do do do do do do do 1 er 2 er 3 er 1 er 2 er 3 er re ulvisor dụ för blandad

Läs mer

MINI CYKLAMEN STRÅL- RUDBECKIA

MINI CYKLAMEN STRÅL- RUDBECKIA Sveriges Trädgårdsmästare Sensommar 2015 MINI Svarthallon se sidan 4 Köp ett äppelträd och få en säck planteringsjord på köpet! STRÅL- RUDBECKIA 19:- se sidan 2 STÅTLIGA PERENNER PRYDNADSGRÄS Miscanthus

Läs mer

Magiska dörren. Gjord av Emma K

Magiska dörren. Gjord av Emma K Magiska dörren Gjord av Emma K Hej jag heter Violetta och är 11år och jag bor i en stad som heter Bounes Aires. Jag bor i ett radhus det finns 100 st radhus på min gata. Gatan heter Ladsa gatan 332. Jag

Läs mer

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf När vår lilla Hilma skulle komma till den här världen så hade i alla fall jag sett framför mig i mitt huvud på ett ungefär hur allt skulle gå till. Vi hade varit på

Läs mer

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa? Baksidan Moa och Alex hör konstiga ljud på vinden. Ska dom våga kolla? Den elaka klasskamraten ställer till det för dom hela tiden. Moa går och kollar och sen. Hur ska det gå? Om du vill veta så får du

Läs mer

s m å t t & g o t t smått & gott på ren svenska

s m å t t & g o t t smått & gott på ren svenska p ren venka 1 klaik räka Till 4 2 kivr Frank bröd 2 Ä, kka 1 k Majnnä ca 50 Räkr, kalade Cirn Gurka Cckaila Dill Sör Bred ör p bröde ch dela de i den fr du önkar. Skiva äen ch fördela de p biarna. Spria

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer