I pr ydnadst r ädgår den hade man, i var j e f all int e i den äldr e allmoget r ädgår den, ej någr a nyt t oväxt er.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I pr ydnadst r ädgår den hade man, i var j e f all int e i den äldr e allmoget r ädgår den, ej någr a nyt t oväxt er."

Transkript

1 3U\GQDGVWUlGJnUGHQ I landet som helhet går int e allmogens t r adit ion vad gäller r ena pr ydnadst r ädgår dar sär skilt långt t illbaka i t iden. Bönder na t illhör de den f at t igar e delen av bef olkningen, vilket många gånger kunde innebär a at t man levde på svält gr änsen. At t anlägga en pr ydnadst r ädgår d var f ör de f lest a en lyx som int e var at t t änka på. Den skånska bonden hade t r ädgår d r edan i bör j an av 1700-t alet och kanske t idigar e. Man odlade olika nyt t oväxt er, som man använde i hushållet eller t ill dj ur en. Rena pr ydnadst r ädgår dar blev mer allmänna f ör st i bör j an på 1800-t alet och f ör ändr ingen skedde gr advis. För ebilden f ör bonden var de högr e st åndens t r ädgår dar. Bonden såg i kr ingliggande gods pr akt f ulla t r ädgår dar och dr ömde om at t kunna gör a något liknande där hemma. Fr ån godsens plant skolor, men även f r ån pr äst går dar, kunden bonden f å kunskap om hur han skulle sköt a olika växt er. Växt er hade mycket st ör r e medicinsk användning då än nu, och var i allmänhet den enda hj älp allmogen hade at t t illgå vid sj ukdom. Vid sekelskif t et (mellan och t alet ) slog den så kallade landskapsst ilen igenom hos allmogen. Då bonden bör j ade anlägga t r ädgår dar i landskapsst ilen inf ör des gr äset i t r ädgår den och man lät slingr ande gångar leda genom t r ädgår den. Blomst er bäddar na f anns kvar och man bör j ar nu anlägga små st enhöj der, st enpar t ier, i sin t r ädgår d. Under 1800-t alet s andr a hälf t gj or des mycket upplysningsar bet e f ör at t f å allmogen at t f ör st å t r ädgår dsar bet et s nyt t a och glädj e. I de t idiga t r ädgår dar na var r abat t er na inr amade på något sät t. Det kunde var a en enkel st enr ad av f ält st en eller vit a snäckor. Vanligast var dock at t man använde någon växt som inr amning. I pr ydnadst r ädgår den hade man, i var j e f all int e i den äldr e allmoget r ädgår den, ej någr a nyt t oväxt er. När Kr ist ina i Vilhem Mober gs ut vandr ar ser ie var nygif t plant er ade hon et t blomst er land invid st ugan i Kor pamoen. Hon sat t e r eseda, ast r ar, solkr onor, blomst er lin, blåduvor, lavendel, t usenskönor och andr a blomst er. För st a vår en i den nya st ugan i det nya landet på andr a sidan At lant en gj or de hon åt er et t blomst er land. Hon let ade ef t er f r ön t ill alla de gamla välkända växt er na hemif r ån.

2 För eningens f ör hoppning är at t växt er med f ör et r ädevis äldr e ur spr ung ska f innas på t omt en int ill Sj öst ugan. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande per enna blommor (sommar en 2002): $./(-$ Aquilegia vulgar is $/81527 Heucher a $67,/%( Ast ilbe %/2'1b9$ Ger anium sanguineum %/2067(5/83,1 Lupinus polyphyllus %/c*8//-$.2%667(*( Polemonium bor eale %25671(-/,.$ Diant hus bar bat us '$*/,/-$ Hemer ocallis )(7%/$' Sedum f lor if er um ),1*(5%25*%/200$ Digit alis pur pur ea )81.,$ Host a )b15,.6+-b57$ Dicent r a f or mosa *8//5,6 Solidago hybr ida +-b57%(5*(1,$ Ber genia cor dif olia +b66/(./2&.$ Campanula lat if olia +g67)/2; Phlox paniculat a +g6758'%(&.,$ Rudbeckia laciniat a -2+$11(6g57YLOG Hyper icum -b77('$**.c3$ Alchemilla mollis.(-6$5.521$ Fr it illar ia imper ialis.81*6/-86 Ver bascum t hapsus.52//,/-$ Lilium mar t agon.b5/(.6g57 Sedum t elephium /$00g5$ St achys byzant ina /g-71$176+-b57$ Dicent r a spect abilis 0266)/2; Phlox subulat a 2.72%(5$67(5 Ast er dumosus 3(11,1*%/$' Lysimachia nummular ia 3,21 Paeonia 3/<063,5($ Ar uncus 35$.7/<6,1* Lysimachia punct at a 35b67.5$*( Leucant hemum vulgar e 5,''$563255( Delphinium cult or um 67-b51)/2&.$ Ast r ant ia maj or $77 Aconit um napellus 675$1'9(521,&$ Ver onica longif olia 67587%5b&.(1 Mat t euccia st r ut hiopt er is 678'(171(-/,.$ Lychnis shalcedonica 6c31(-/,.$ Saponar ia of f icinalis 7$./g. Semper vivium t ect or um

3 7(0<17$ Monar da didyma XXX 75b'*c5'6,5,6 I r is ger manica 75b'*c5'60$/9$ Sidalcea hybr ida 75b'*c5'61$779,2/ Hesper is mat r onalis 7233./2&.$ Campanula glomer at a 7296,33$ Anemone sylvest r is 786(16.g1$ Bellis per ennis 9c5.5$*( Dor onicum Tr äd Tr äden i den gamla t r ädgår den kr äver ext r a ef t er t anke innan man vidt ar mer dr ast iska åt gär der. Gör man misst ag och sågar ner gamla t r äd som kan var a f ler a hundr a år gamla, kan det också t a f ler a hundr a år innan misst aget är åt er st ällt. I bör j an av 1800-t alet, höll man sig gär na t ill en symmet r isk t r ädgår dsanläggning. I mit t en av t r ädgår den, som en f okuser ingspunkt kr ing vilken den övr iga t r ädgår den var uppbyggd, f anns of t a en r und r abat t, en solr undning med et t t r äd, vår dt r äd, som kunde var a et t alm- ask- eller lindt r äd, men det kunde också var a av f inar e och sällsynt ar e slag, såsom et t valnöt st r äd. Vår dt r ädet var f ör bonden när mast heligt. Det f ölj de går den och dess innevånar e genom sekler na. Man t r odde at t där bodde vät t ar na och t omt ar na, som skyddade går den och går dsf olket. Helst skulle vår dt r ädet här st amma f r ån någon av de heliga lundar som sedan hedent id f anns i många svenska byar. Det var ut valdhet en, det sär skilda, som gav vår dt r ädet magi. Under år ens gång har t r äd hela t iden t illkommit. Både genom at t t idigar e ägar e plant er at in nya, men också genom at t t r äd har sj älvsåt t sig och av olika anledningar blivit kvar. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande t r äd (sommar en 2001): AL ASK ASP BJ ÖRK LÖNN SÄLG Alnus Fr axinus exelsior Populus t r emula Bet ula Acer plat anoides Salix

4 $/, släkt et har ungef är 25 ar t er. Alar har långa hanhängen och små honhängen på samma skot t. Blomningen sker f ör e bladspr ickningen. Honhängen mognar under vint er n och blir kot t elika. Kot t ar na sit t er kvar på t r ädet t ill vår en år et ef t er blomningen. På alens r öt t er bildas knölar, innehållande kvävebindande bakt er ier. Den r ödgula veden används bl.a. t ill t r äskor och möbler. $6., det f inns ca 60 ar t er på nor r a halvklot et. Vanlig ask växer vild i södr a och meller st a Sver ige men odlas även som par k- och allét r äd. Asken blommar f ör e lövspr ickningen. Den är ganska sen at t slå ut på vår en och dessut om f äller den sina blad t idigt på höst en. En f ör del är at t den har et t lät t och luf t igt lövver k, som int e ger någon dj upar e skugga. Den lj usa, sega, elast iska yt veden används bl.a. i idr ot t sr edskap och möbler. Asken blir cir ka 250 år gammal och 20 met er hög. Asken är et t omt yckt t r äd, som man gär na använde i sina t r ädgår dar och kr ing går den. Den hade även et t vär def ullt vir ke som man kunde använda t ill ver kt yg. För r användes vir ket t ill spj ut, lansar och hillebar der. Under f or nt iden var asken et t heligt t r äd. Enligt den f or nnor diska myt ologin var den silver gr å Ygdr asil en ask, under vilken asar na höll t ing. Asken var of t a et t vår dt r äd, med placer ing i mit t en av t r ädgår den. $63, blommar t idigt på vår en f ör e lövspr ickningen. Blommor na är enkönade och sit t er i långa, gr åludna hängen. Aspen har et t snabbt växt sät t och alst r ar t alr ika r ot skot t. Den t r ivs bäst i f ukt ig, myllr ik j or d. Den uppt r äder of t ast gr uppvis i andr a t r ädbest ånd. Aspen är et t ekonomiskt vikt igt t r äd som används t ill t ändst ickor, slipmassa och f aner. %-g5. det f inns et t 40-t al ar t er. De i Sver ige vanliga ar t er na ät vår t bj ör k, glasbj ör k och dvär gbj ör k. De spr ids lät t, växer f or t och suger mycket vat t en ur j or den. Vår t bj ör ken blir ca 25 met er hög. Bj ör ken är et t piont r äd och er övr ar snabbt mar ker som lagt s kala, t.ex. genom kalhyggen eller br and. Bj ör kvir ket används bl.a. t ill möbler, r edskap och papper smassa. Veden har också högt br änslevär de. /g11, det f inns dr ygt 100 ar t er var av t r e, lönn (A plat anoides), naver lönn (A campest r e) och t ysklönn (A pseudoplat anus) f ör ekommer vildväxande eller f ör vildade i Sver ige. Fler a andr a ar t er odlas i Sver ige som pr ydnadst r äd. Bladen är handliknande t r e- t ill f emf likiga. Blommor en- eller t våkönade, f r ukt en klyvf r ukt best år av t vå vingade delf r ukt er (näsor ) som var och en innehåller et t f r ö. Lönnen är et t st ar kt växande t r äd som f ör gr enar sig måt t ligt. 250 år är mycket f ör en lönn, mer nor malt är 150 år. Höj d met er och st amomkr et s på upp t ill f yr a met er.

5 6b/* är vanlig i hela Sver ige, det f inns t vå under ar t er av sälg vanlig sälg och gr åsälg. Sälgen blommar i apr il-maj, f ör e eller under lövspr ickningen. Sälgen kan pr oducer a r ikligt med st ubbskot t, men inga r ot skot t. Den växer gär na på något f ukt ig mar k och är snabbväxande. Veden är lj us, används t ill olika slags slöj dar bet en och t ill möbler. Buskar I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande buskar (sommar en 2001): EN DRUVFLÄDER RHODODENDRON ROSENHALLON SCHERSMI N SPI REA SYREN TORPROSOR J uniper er us communis Sambucus nigr a R. Cat awbiense Robus odor at us Philadelphus Spir aea Syr inga vulgar is Rosa pimpinellif olia Nedan kommer en kor t beskr ivning av buskar na. (1 vår vanliga vildväxande en, växer nor dligast av alla vår a bar r växt er. Den f ör ekommer t.o.m. på Gr önland. Dessut om blir den äldst av bar r växt er na. Enen t r ivs i st eniga, soliga backar. Enbär et är mär kligt så t ill vida at t det behöver någr a år på sig at t mogna. För st a sommar en är bär et lj ust gult. Et t år senar e har det ant agit gr ön f är g f ör at t f ör st under t r edj e sommar en bli blåsvar t. '589)/b'(5, i gamla t ider bet r akt ade ger maner na f läder n som en helig buske. Även här i landet var det vanligt at t plant er a en f läder buske vid gr inden som skydd mot t r olldom och annat ot yg. Blommor na t or kades och användes t ill t e mot bl.a. f ör kylningssj ukdomar. Dr uvf läder ns r öda bär, som sit t er i t oppiga klasar är där emot int e ät liga. 5+2'2'(1'521, det omf at t ar et t 900-t al ar t er och t usent al hybr ider. Långt if r ån alla går at t odla i landet. Det f år int e var a f ör soligt och int e f ör mör kt där r hododendr on växer. Rhododendr on är sällskapsväxt er och t ycker om at t st å i gr upp.

6 526(1+$//21, är en f r odigt växande buske, släkt med hallonbusken. Det är i den långa blomningen som r osenhallonet s vär de ligger. Blomningen var ar så got t som hela sommar en. Busken kan bli manshög om den t r ivs. Den br eder ut sig genom r ot skot t. På höst en avlägsnas de avblommade t våår sskot t en helt, pr ecis som f ör hallonbusken. 6&+(560,1, bj uder på en helt bedövande väldof t, speciellt f ukt iga var ma sommar kvällar. Scher sminer na växer nat ur ligt t ät t. Där f ör är det f el at t skär a ner dem hår t t vär s över hela busken. Där emot behöver de gallr as of t a f ör at t ut vecklas vacker t. 63,5($, bland spir eor na f inns et t f ler t al vacker t blommande, här diga och r obust a pr ydnadsbuskar. De f lest a blommar i maj -j uni, men det f inns även sådana som blommar f ör st på högsommar en. 6<5(1, är en gammal kult ur växt med små anspr åk. För r var den vanlig vid t or pst ällen och bondgår dar, en syr enber så at t dr icka kaf f e i under sköna sommar dagar var ingen ovanlig syn. Syr ener na är lät t et abler ade, men växer långsamt i bör j an. De t ycker int e om at t f lyt t as eller pimpineller som de också kallas, ef t er som de br ukar växa kvar på f ör länge sedan över givna t or pst ällen. De har odlat s sedan ur minnes t ider, men det var på slut et av 1700-t alet som pimpineller na kom på modet. Vid mit t en av 1800-t alet f anns t r ehundr a olika sor t er.

7 KRYDDTRÄDGÅRDEN Kr yddväxt er na har f ölj t människan som kult ur växt er f r ån äldst a t id f r am t ill vår a dagar och genom alla kult ur skikt. Fr ån de äldst a t idsepoker na är de f r amf ör allt kända som läkeväxt er. Kr yddväxt er na kom t ill Sver ige genom klost r en och spr eds där if r ån t ill omgivande bygder. Fr ån senar e delen av 1700-t alet har de gamla ör t kr yddor na var it mer eller mindr e bor t glömda. Man skyller ibland på gamla Kaj sa War g, som i sin bok Hj elpr eda i hushållningen år 1755 r ensade ut kr yddväxt er na ur svensk mat lagningskonst. För st på 1950-t alet kom en ver klig r enässans f ör odling av kr yddor i vår a hemt r ädgår dar och där med der as användning i mat lagningen. Kr yddväxt er användes int e enbar t som kr ydda i mat lagningen den hade även en mycket vidar e användning. De kunde användas som bot emedel vid olika sj ukdomar och besvär, eller f ör at t hålla ohyr a bor t a, eller t ill at t dölj a dålig lukt, på gr und av br ist ande hygien. Et t sådant exempel är kyr kbuket t ens sj u ör t er, som kvinnan hade med sig t ill kyr kan. När allmogen f ör samlades f ör at t hör a på högmässan kunde nog st anken mer påminna om et t boskapshus än et t Her r ans hus. En del av kr yddväxt er na odlades också f ör f ör sälj ning, bland annat kummin t ill br ännvinsbr ygger ier na. Kr yddväxt er na var man r ädd om. De plant er ades of t a när a husknut en f ör at t var a när a t ill hands och f ör at t var a skyddande f r ån skadegör else. När Du st år int ill kr yddr abat t en, kom ihåg at t så här såg en vanlig r abat t ut hos allmogen, innan pr ydnadsväxt er na hade kommit.

8 +80/(Humulus lupulus, Humle är en här dig per enn växt, men r ankor na lever bar a en enda säsong. Var j e vår måst e nya skot t skj ut a upp ur j or den. Under en enda säsong kan r ankor na växa sj u t ill åt t a met er. Humle är t våbyggar e det f inns skilda han- och honplant or. Endast honplant or ger humlekoppor (f r ukt samlingar ). Under f j ällen på koppor na sit t er kör t lar som innehåller det st ar kt ar omat iska bit t er ämnet lupulon. Under år hundr anden f anns det påbud at t odla humle och lever er a humlekoppor t ill över het en. Mängden humlest änger var noga r egler ad ber oende på hemmanet s st or lek, och f ör st en bit in på 1800-t alet f ör svann t vånget at t skat t a i humle. Humle används f ör ut om som bit t er ämne i öl också som r ogivande sömnmedel,623hyssopus of f icinalis I sop är i likhet med de f lest a andr a kr yddväxt er känd sedan ur minnes t ider. Det var munkar na som f ör de isop med sig t ill Nor den. Den är en här dig lit en halvbuske som kan bilda låga, t ukt ade häckar. Växt en t ål väl at t klippas, men i och med at t man t ukt ar den f ör lor ar man den långvar iga blomningen. I sop blommar i blåt t, r osa och vit t. Blommor na lockar t ill sig humlor, bin och f j är ilar. I sop är en gammal medicinalväxt den användes mot f ör kylningssj ukdomar, host a och heshet. Andr a användningsomr åden i äldr e t ider var at t nyt t j a den som skönhet smedel. Den skulle var a ut omor dent ligt ver ksam och bef r ämj a vacker hy, om man kokade den i mj ölk och t vät t ade sig i det var ma avkoket. I sop används även i vissa likör er. Den f unger ar också som mat kr ydda, där de späda bladen används t ill lammgr yt a, kanin, har e, soppor och såser, men doser a med lät t hand f ör at t int e smaken ska bli f ör st ar k och obehaglig. 3(33$5527 Ar mor acia r ust icana Peppar r ot är en f ler år ig mycket här dig och f r odig ör t. Man hit t ar den där f ör of t a f ör vildad kr ing går dar och vägar. Den här st ammar f r ån öst r a Ryssland. Den har t idigar e använt s mot skör bj ugg och som ur indr ivande medel. I dag använder vi r ot en r iven i såser.

9 0$/g57 Ar t emisia absint hium Malör t en är st ar kt och ar omat iskt dof t ande mer eller mindr e väldof t ande. Den används som läkeväxt och malör t en används f or t f ar ande som bit t er ämne och smaksät t ar e av br ännvin och ver mut. Redan f ör 4000 år sedan var malör t medicinalväxt i Egypt en. Malör t en t or de ha f åt t sit t svenska namn av växt ens f ör ment a egenskap at t hålla malen bor t a. Till medicinskt br uk har malör t var it mycket använd, och de s.k. malör t sdr oppar na f inns ännu på apot eket. I Sver ige lägger man ibland malör t i br ännvin och anser sig på det t a sät t f å et t magst är kande medel. För r inleddes var j e svenskt kalas med et t par malör t ssupar f ör at t f å igång magen. En mor gonbäsk ansågs gör a dagen lyckligar e. /,%67,&.$ Levist icum of f icinale Det är ingen över dr if t at t påst å at t libst icka är en av de allr a vikt igast e kr yddväxt er na. Libst ickan är kr yddgår dens gigant och väkt ar e. Ännu i dag kan man f inna gamla hus på landet där det st år en mär klig, of t a namnlös växt br edvid t r appan. Många vet int e var f ör växt en st år där. Men en gång i t iden har den blivit mycket medvet et plant er ad j ust på den här plat sen i när het en av huset s ent r é. Där ska libst ickan st å och vakt a ingången så at t inget ont kan slinka in var ken t r ollpackor, or mar eller paddor. De gamla r omar na odlade libst icka. De ar omat iska r öt t er na t or kades och användes som bot emedel mot mag- och t ar msj ukdomar. Munkar na använde den både som pest plant a och kr yddväxt. Under f ör sommar en när bladen är blanka kan man passa på at t använda den i mat lagningen. Men var f ör sikt ig, smaken är int e bar a st ar k, den är också dominant. *5b6/g. Allium schoenopr asum Den har i över t usen är använt s som kr ydda i mat lagningen. Gr äslök är en f olkkär lökväxt som är et t måst e t ill sommar ens sillbor d. Den passar också på smör gås, t ill omelet t en, i salladsskålen eller i pyt t ipannan. Det bör er inr as om at t gr äslök har et t bet ydande pr ydnadsvär de med sina violet t a blomhuvuden med lång hållbar het. När gr äslökst uvan blommar, dr ar den t ill sig bin och andr a insekt er.

10 /$9(1'(/ Lavandula angust if olia Det lat inska or det lavar e bet yder at t t vät t a och man kan f ör moda at t lavendel har var it allmänt känd f ör r enhet och det har gj or t den t ill en f avor it växt r edan under medelt iden. I det ant ika Rom har man i år hundr adena igenom använt lavendelolj a t ill bad och medicinsk behandling av huvudvär k o.d. kr ämpor. Man använde lavendelvat t en t ill at t badda t inningar och pannan med. Under 1600-t alet skulle man dr icka avkok av pulvr iser ade lavendelblommor t illsammans med kanel, muskot och kr yddnej likor. Det skulle hj älpa mot migr än, lugna ner ver och hj är t a samt st är ka minnet. När lavendeln blommar i slut et av j uli lockar den t ill sig alla honungssugande insekt er. När blommor na j ust har slagit ut är det t id at t klippa av st änglar na och t or ka dem var ef t er man kan r epa av blommor na och f ör var a dem i luf t t ät a t illslut na bur kar. I vår a dagar har lavendeln åt er kommit t ill heder s, man har br oder at små lavendelpåsar at t lägga i klädskåp och lådor. c%52'' Ar t emisia abr ot anum Åbr odd är en par f ymväxt, och den har också odlat s av vår a f ör f äder mest f ör den här liga dof t en skull. Åbr odd är en halvbuske som f ör r spr eds f r ån går d t ill går d på et t mycket enkelt sät t. När man skulle besöka en god vän eller gr anne t og man helt enkelt med sig en kvist åbr odd, kanske t illsammans med någon vacker blomma, och då f ick åbr odden t j äna som lit e gr önt i buket t en. När buket t en hamnade i vat t en i en vas slog r öt t er ut f r ån åbr oddsst j älken. St icklingen plant er ades och så hade en ny buske set t dagens lj us. När allmogen var f ör samlad f ör at t hör a högmässan var pr äst ens pr edikningar långa och enf or miga. För at t hålla sig vaken hade man en st j älk åbr odd i psalmboken at t st icka näsan i med j ämna mellanr um. 6$/9,$ Salvia of f icinalis Salvian är den kr yddväxt som t r oligen har den st ar kast e f ör ankr ingen i svensk f olkt r adit ion och den f ör ekommer även of t a i f olkvisor. Salvian har ur gamla anor som läkeväxt. Den bot ade mag- och t ar msj ukdomar, den st yr kt e lungvävnader na vid kat ar r och den användes som bot emedel mot lever - och nj ur sj ukdomar. Som dof t i kyr kobuket t en har salvia allt id bef unnit sig i f r ämst a ledet. Med sin goda och st ar ka smak och dof t har salvian nat ur ligt vis också char mat

11 mat lagar na genom t ider na, men man måst e ver kligen se upp med sin kr yddningslust a salvia är f ar lig som kr ydda. Smaken är så mäkt ig at t en lit en över dos kan f ör st ör a mat r ät t en helt. Salvia används t ill köt t r ät t er, gär na t illsammans med r osmar in. Salvia är lämplig kr ydda t ill sås, soppor, bulj ong, sylt a, ål, lammköt t, blodkor v och köt t r ät t er. Få kr yddväxt er kan som salvia t a bor t f et t smaken f r ån köt t och f läsk. 7,0-$1 Thymus vulgar is Timj an är näst per silj an den kanske allr a mest användbar a kr yddväxt en i ör t agår den. Den f är ska kr yddan kan man t r olla med de allr a enklast e r åvar or och f ör vandla dem t ill väldof t ande och apt it väckande mat r ät t er. Den kan användas t ill är t soppa, kor v av olika slag, t ill såser och gr yt r ät t er. Som läkeväxt användes t imj ansaf t en som en best åndsdel i många host mediciner. Dessut om används t hymusolj ha i par f ymindust r in och t ill medicinska bad. På de medelt ida t r ädgår dsbänkar na av st en plant er ade man gär na t imj an på ovansidan, vilket var mj ukt och behagligt at t sit t a på, samt idigt som man omgavs av väldof t..5860<17$ Ment ha cr ispa Mynt ans hist or ia är mycket gammal. Syr ier na br ände dof t ande ör t er på alt ar et f ör eldens gud, en av dessa ör t er var mynt a. I det gamla Rom var mynt an en vikt ig kr ydda, isynner het t ill köt t r ät t er och vin. I Simon Paulis ör t abok f r ån 1648, t alas det om mynt an kunde gör a skämt vat t en f r iskt igen och om man br ände mynt a, kunde r öken som den avgav f ör dr iva loppor. Man kan klippa mynt a t ill sallader och äggr ät t er t ill t onic och cockt ails. Man kan gör a sin egen mynt gelé av syr liga äpplen och f är ska blad av mynt a. Gelén ser ver as t ill lammst ek och kot let t er. &,75210(/,66 Melissa of f icinalis Cit r omeliss kallas även f ör hj är t ansf r öj d. När man sj unger den gamla f olkvisan Ut i vår hage där växa blå bär, kom hj är t ansf r öj d och så vidar e, så är det mycket f å människor som vet at t hj är t ansf r öj d är namnet på en kr yddväxt. De f lest a t r or väl nu som f ör r, at t det r ör sig om en hj är t anskär. Namnet anknyt er t ill ör t en använt s som läkemedel mot or oligt hj är t a. Cit r onmelissen t illhör de f ör bin, humlor och andr a nekt ar sökande insekt er så vikt iga kr ansblommiga växt er nas f amilj. För r i t iden ansåg man cit r onmeliss var a välgör ande f ör hj är t at. Som ner vmedicin var

12 r ykt et gr undmur at. Det kunde j aga bor t melankoli och f ör bät t r a minnet, bevar a ungdomlighet och f ör hindr a åder f ör kalkning. Unga blad av cit r omeliss kan användas på f ler a sät t i mat lagningen. Den milda cit r onsmaken passar både i sallader och i kokspad t ill f isk eller köt t..81*60<17$25(*$12 Or iganum vulgar e Or egano kallar vi den i dag. Pizzakr ydda f år den het a då och då som vor e den en hos oss t idigar e helt okänd kr yddväxt, men f akt um är at t vi sj älva har or egano vildväxande i vår t land. Hos oss kallas växt en kungsmynt a. Or egano blommar under högsommar en t ill glädj e f ör ögat och f ör t r akt ens alla f j är ilar som med f ör t j usning samlas j ust t ill blommor na. Använd or egano f är sk under veget at ionsper ioden även de blommande skot t en kan användas t ill kr ydda och t or ka av över f lödet t ill vint er ns behov. Blommande kvist ar kan också t or kas t ill pr ydnad. 5$%$5%(5 Rheum hybr idum Rabar ber är f ler år ig och kan sägas var a obegr änsat här dig. De f lest a sor t er innehåller dock en hel del oxalsyr a, som kan var a skadlig f ör nj ur sj uka och små bar n. Rabar ber n skör das under f ör sommar en. På sensommar en kan man skör da en andr a omgång, men t a då endast späda st j älkar. Rabar ber n skall skör das med viss f ör sikt ighet så at t r ot kr onan int e skadas. Skör den går så t ill at t man dr ar st j älkar na ut åt och åt sidan, då bladskaf t et lät t lossar f r ån sit t f äst e. At t skär a av st j älkar na är helt f ör kast ligt. 3(56,/-$ Pet r oselinum cr ispum Per silj an kom t ill oss f r ån Medelhavsländer na t illsammans med munkar na och användes både som läkeväxt och kr ydda. Per silj an ändr ade ut seende under 1900-t alet. Fr ån at t ur spr ungligen ha var it en blank- och slät bladig växt blev bladen allt mer kr usiga. Den slät bladiga per silj an kallas av kockar och många mat skr ibent er bladper silj a. För de gamla gr eker na symboliser ade sor g, medan r omar na bar den i glädj ekr ansar. Romar na ansåg också at t per silj an kunde mildr a ver kningar na av f ör r iklig

13 vinkonsumt ion. Per silj an f inns t illgänglig i handeln år et r unt i f är skt t illst ånd. Br uket at t använda per silj a t ill köt t, f isk, soppor och såser är så allmänt at t man skulle uppf at t a det som en br ist om int e den lilla per silj ekvist en f anns som dekor at ion eller pif f igt gr önt dir ekt på mat en. ',// Anet hum gr aveolens Dill är en gammal kult ur växt, den omt alas i egypt ier nas papyr usr ullar såsom läkeväxt. När dillen int r oducer ades i Nor den, användes den länge endast som läkeväxt. Dill använt s mot sömnlöshet och ot aliga är de bar n som under t ider nas lopp f åt t dillvat t en när de int e velat sova eller hade smär t or i ör onen. De som haf va en swag syn, skola icke ät a henne, säger Linné. Mär kligt nog är dill en t ypisk svensk kr ydda. Ut anf ör Sver ige används den yt t er st sällan. De vacker t gula blomf lockar na, dillkr onor na, används t ill inläggningar och kr äf t or, men allr a mest kr yddar och dekor er ar vi mat en med de f indelade bladen. Dillf r ö innehåller et t f et t ämne som används i par f ymindust r in och vid t vålt illver kning samt t ill likör f r amst ällning..800,1 Car um car vi Denna växt odlades r edan under ant iken som kr yddväxt, men f ick sin medicinska användning under medelt iden. Kummin växer vild i Sver ige på t or r a backar, på ängar och i hagar. Den är en t våår ig växt, viken ger f r ö andr a år et och sj älvsår sig ut an svår ighet.. Kumminf r öet används som kr ydda i br öd, ost och br ännvin. Man använde även kummin mot t and- och huvudvär k 3,3/g.Allium f ist ulosum Lökens hist or ia går t illbaka t ill f or nt iden. Folken har genom t idens gång t illskr ivet löken f ör under liga egenskaper. Med den har man ut övat t r olldom och gj or t under ver k. Piplöken odlades r ät t allmänt i kökst r ädgår den ännu på t r et t iot alet, men sedan f öll den i glömska. Den blir ca 60 cm hög och på f ör sommar en blommar den med st or a gulvit a blomsamlingar, t ill lycka f ör vår ens ut svult na bin och humlor. Bladen skivas och r ingar na som bildas används i sallader eller t ill wokr ät t er. De har en f in löksmak.

14 /8)7/g. Allium cepa v. vivipar um Luf t löken, som också kallas et agelök är en r olig lökvar iant. Under sommar en växer det upp kr af t iga st änglar i var s t opp det sit t er något som t ill en bör j an ser ut at t bli en blomst ällning. Vill det sig väl f or t sät t er det at t växa f r am ännu en våning med smålökar. När sommar en lider mot sit t slut böj er sig den st yva, lökbär ande st j älken mot j or den, och smålökar na som f år kont akt med den f ukt iga mar ken ut vecklar r öt t er och bildar en ny luf t löksplant a. Smålökar na kan användas i mat en, de ät mycket st ar ksmakade och svår skalade. De kan också användas som smakgivar e i salladsvinäger de går lät t ner även genom t r ånga f laskhalsar. *85.g57 Bor ago of f icinalis Växt en är et t år ig men sj älvsår sig mycket lät t. Fr ön kan ligga i j or den under f ler a säsonger ut an at t ge sig t ill känna. Plöt sligt är det f r it t f r am och då passar gur kör t en på! De st r äva hår en på bladen ger hela växt en et t gr åsilvr igt skimmer. Bladen är st or a och näst an r ynkade och st icks lit e om man f ör söker använda den i sallader. Blommor na där emot används i salladen och de kan läggas i bulj ongkoppen, i saf t - eller vinglaset, f r ysas in i iskuber. )b1.c/ Foeniculum vulgar e Fänkålen är en mycket gammal kr yddväxt, den var känd f ör e vår t ider äkning. Den omt alas nämligen i papyr er som hit t ades i egypt iska gr avkammar e. I det gamla Gr ekland hade f änkålen r ykt e om sig at t var a sexuellt eggande. Munkar na f ör de växt en t ill vår t land. Fr öer na används som br ödkr ydda och dels t ill medicinskt br uk. En olj a som kan dest iller as ur växt en ingår i br öst t ablet t er och likör er. 9,1587$Rut a gr aveolens Vinr ut a var en populär medicinalväxt under medelt iden och hade sin sj älvklar a plat s i klost r ens ör t agår dar. Den ansågs dämpa munkar nas sexuella lust ar medan den hade mot sat t ef f ekt hos nunnor na. Vinr ut a användes också mot inf ekt ioner och f ör gif t ningar. Den ansågs även ha st or kr af t at t f ör dr iva dj ävlar och onda makt er och st r öddes där f ör ut i hus, kyr kor och r ät t salar. Den bar s också som amulet t mot pest och t r olldom. Den ansågs också f ör bät t r a synen. Bladen har en ganska st ar k, bit t er smak och ska där f ör användas spar samt t ex. f isk-, ägg- och ost r ät t er.

15 1\WWRWUlGJnUGHQ Nyt t ot r ädgår d, vilken i äldr e allmoget r ädgår dar kunde ligga i anslut ning t ill pr ydnadst r ädgår den. Den var uppbyggd med f r ukt t r äd och bär buskar i r aka r ader. Under t r äden odlade man gr önsaker, f r ämst r ot f r ukt er, lök och balj växt er. För st in på 1900-t alet f ick nyt t ot r ädgår den en cent r al plat s och kan sägas ingå i pr ydnadst r ädgår den. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande f r ukt t r äd och bär buskar (vår en 2002): ÄPPELTRÄD KRUSBÄR HALLON RÖDA VI NBÄR VI TA VI NBÄR SVARTA VI NBÄR Malus domest ica Ribes gr ossular ia Asker gammal sor t, Pr eussen vanlig sor t Ribes r ubr um, Ribes album Ribes nigr um b33(/75b' Det f inns mycket f å uppgif t er om bondebef olkningens t r ädgår dar f r ån 1700-t alet och t idigar e, man vet int e i vilken ut st r äckning bonden hade f r ukt t r äd eller int e. Tr oligt vis hade han det, men int e alls i den ut st r äckning som över höghet en önskade. Allmogen ut sat t es f ör pr opaganda så at t f ler t r äd skulle plant er as. De sor t er man använde, är idag int e så lät t a at t f å t ag på i handeln. Et t gammalt t r äd kr äver r espekt och omsor g. Finns det äppelt r äd på plat sen där du bor, avlägsna int e t r ädet ut an bör j a med at t beskär a det..586%b5 De mest omt yckt a bär buskar na var f ör modligen kr usbär en eller st ikelbär en som de kallades under 1700-t alet. Kr usbär en var int e bar a omt ycka av bönder och t or par e ut an f ör dr ogs också av de högr e st åndens t r ädgår dsmäst ar e. De bar r ikligt med f r ukt och kunde användas på många olika sät t, t ill sylt, saf t och mat r ät t er och vid f r amst ällning av f r ukt vin. Busken var anspr åkslös, och gav r ikligt även under br ist ande f ör hållanden. Busken var dessut om int e känslig f ör köld.

16 +$//21 Hallon är en så kallad halvbuske som bildar f r ukt på f ör egående år s skot t. Hallonplant an är lät t odlad och t r ivs i lucker något f ukt ig j or d. Om plant or na är f r iska kan man sj älv ut öka best åndet genom at t plant er a ut av de över f lödiga nya skot t en. 9,1%b5 Det f inns t r e sor t er s vinbär RÖDA, VI TA och SVARTA VI NBÄR Röda och vit a vinbär är egent ligen samma ar t, men de vit a saknar r öd f är g. I bondesamhället var int e vinbär sbusken lika f lit ig använd som kr usbär sbusken. Kanske kan det var a så at t bonden f ör edr og de söt ar e kr usbär en där f ör at t de kr ävde mindr e socker än de sur a vinbär en vid sylt ning och saf t ning. I dag har svar t a vinbär den st ör st a bet ydelsen av vinbär en det t a på gr und av bär ens halt av C-vit amin. En av de gamla sor t er na som f or t f ar ande f inns kvar i plant skolsor t iment et är Röda Holländska, som är en år gammal sor t.

17 9nUGWUlG I bör j an av 1800-t alet, höll man sig gär na t ill en symmet r isk t r ädgår dsanläggning. I mit t en av t r ädgår den, som et t f okuser ingspunkt kr ing vilken den övr iga t r ädgår den var uppbyggd, f anns of t a en r und r abat t, en solr undning med et t t r äd, vår dt r äd, som kunde var a et t alm- ask- eller lindt r äd. Vår dt r ädet var f ör bonden när mast heligt. Det f ölj de går den och dess innevånar e genom sekler na. Man t r odde at t där bodde vät t ar na och t omt ar na, som skyddade går den och går dsf olket. Helst skulle vår dt r ädet här st amma f r ån någon av de heliga lundar som sedan hedent id f anns i många svenska byar. Det var ut valdhet en, det sär skilda, som gav vår dt r ädet magi. $6., det f inns ca 60 ar t er på nor r a halvklot et. Vanlig ask växer vild i södr a och meller st a Sver ige men odlas även som par k- och allét r äd. Asken blommar f ör e lövspr ickningen. Den är ganska sen at t slå ut på vår en och dessut om f äller den sina blad t idigt på höst en. En f ör del är at t den har et t lät t och luf t igt lövver k, som int e ger någon dj upar e skugga. Den lj usa, sega, elast iska yt veden används bl.a. i idr ot t sr edskap och möbler. Asken blir cir ka 250 år gammal och 20 met er hög Asken är et t omt yckt t r äd, som man gär na använde i sina t r ädgår dar och kr ing går den. Den hade även et t vär def ullt vir ke som man kunde använda t ill ver kt yg. För r användes vir ket t ill spj ut, lansar och hillebar der. Under f or nt iden var asken et t heligt t r äd. Enligt den f or nnor diska myt ologin var den silver gr å Ygdr asil en ask, under vilken asar na höll t ing. Asken var of t a et t vår dt r äd, med placer ing i mit t en av t r ädgår den.

18 3HUHQQDEORPPRU En gång har alla vår a t r ädgår dsväxt er var it vilda, helt nat ur ligt levande växt er någonst ans på j or den. Vem vet vad som växt e i Edens lust går d, vad vi f akt iskt kan odla i vår a t r ädgår dar. Rent hist or iskt set t har par ker och pr ydnadsväxt er näst an enbar t anlagt s och odlat s vid slot t och st or a her r går dar. Klost r en hade också välor dnade t r ädgår dar, men där gällde odlingen f r ämst läkeväxt er f ör f r amst ällning av medicin. Så småningom spr ed sig t r ädgår dsodlingen även t ill pr äst går dar na, och pr äst ens vackr a blomr abat t t j änade nat ur ligt vis som f ör edöme och inspir at ion f ör sockenbor na. På landsbygden f ör e 1800-t alet s mit t f anns int e st or t ut r ymme f ör blomst er odling. Of t a inskr änkt e det t a t ill en enst aka blomplant a int ill boningshuset s sydsida. Under 1800-t alet ökade växt sor t iment et yt t er ligar e med per enner och lökväxt er f r ån Nor damer ika och Asien. Vid 1800-t alet s mit t vägdes ut seendemässiga aspekt er in när det gällde bönder nas t r ädgår dar. Då plant er ade man ibland blommande buskar, häckar och en blomr abat t vid husväggen. En enst aka r os eller pion var st at usväxt er! Blommor na spr eds med f r ön och st icklingar f r ån pr äst - och her r går dar t ill de mindr e t r ädgår dar na. En r abat t best od mest av kr yddor blandade med et t - och t våår iga blommor. Även blommor som lät t f r ösår sig f ör ekom som aklej a, hässleklocka, t r ädgår dsnat t viol och kr ollilj a. Et t f åt al per enna växt er f ör ekom br andlilj a, axver onica, höst st er, r iddar spor r e, st or mhat t och gullr is. Et t t ypiskt inslag var även enst aka buskr osor. I slut et av 1800-t alet sat t es i de mindr e t r ädgår dar na enklar e blomgr upper med ast r ar och lövkoj or i gr äsmat t an. Fär gskalan best od of t a av kont r ast f är ger t.ex. gult blåt t. Vid t or pen inskr änkt e sig blomst er odlingen of t a t ill en r abat t int ill boningshuset s f r amsida, eller som smala r abat t er längs med den r aka ent r égången. Här odlades blommor som var här diga, lät t f ör ökade och lät t sköt t a, ibland t illsammans med någr a kr ydd- och medicinalväxt er som skulle f innas när a t illhands. Blomst er odling i mindr e t r ädgår dar på landet och i st aden t og f ar t f ör st under t alet s bör j an. Kunskap om blommor spr eds då f ör st med de nybildade t r ädgår dsf ör eningar na, hushållningssälskapen och via en mängd allmänt spr idda t r ädgår dsböcker. I bör j an av 1900-t alet kom nya f ör ädlade per enner t.ex. f lox i många f är ger. Fär gskalan gick mer a t on i t on. I nt r esset f ör blomst er odling har vuxit på gr önsaker nas bekost nad.

19 $./(-$ (Aquilegia vulgar is) är vildväxande i Syd- och Mellaneur opa. Till Nor den kom den med munkar na som odlade den i klost r en som medicinväxt er. I Nor den var aklej an helgad åt kär lekens- och f r ukt bar het sgudinnan Fr ej a. Ur spr ungligen var aklej an blå, men f ör ekommer i många f är ger. $/81527(Heucher a) här st ammar f r ån skogst er r ängen i Nor damer ika. I Sver ige odlas alunr ot sar t er som r abat t - och st enpar t iväxt er ; de är här diga långt mot nor r. Bin besöker gär na blomman. $67,/%( (Ast ilbe) kommer f r ämst f r ån Ost asien. Växt en int r oducer ades i England på 1820-t alet. De odlas på många håll som pr ydnadsväxt er i r abat t er, vid dammar m.m. De kan t or kas som et er neller. $;9(521,&$ (Ver onica spicat a) namnet Ver onica anses hedr a den heliga Ver onika som med sin svet t eduk enl. legenden t or kade J esus i ansikt et vid Golgat a, var vid hans bild f ast nade på duken. På medelt iden ansåg de lär de at t de kunde se et t ansikt e i blommor na. Axver onica f inns i Mellan- och Sydeur opa samt i st äppomr åden i Asien. %/2'1b9$(Ger anium sanguineum) ar t en hör hemma i Eur opa och Mindr e Asien. Ar t namnet sanguineum kommer av lat inet s sanguis (blod) och syf t ar på blommans klar r öda höst f är ger och of t a r ödakt iga st j älkar. Den växer vild i Sver ige, men f inns of t a i gamla t r ädgår dar. %/2067(5/83,1(Lupinus polyphyllus) kommer ur spr ungligen f r ån väst r a Nor damer ika, och inf ör des 1826 t ill Eur opa. Blomst er lupin är den vanliga, gammaldags lupinen, som t idigar e odlat s i t r ädgår dar och t äppor som en mycket t acksam pr ydnadsväxt. Den f ör vildas mycket lät t och växer gär na på vägslänt er och i sandiga backar. %/c*8//-$.2%667(*((polemonium bor eale) ar t en hör hemma i nor r a halvklot et s t emper er ade t r akt er. I södr a Sver ige f ör ekommer blågull f ör vildad f r ån t r ädgår dar, där den of t a odlas som pr ydnadsväxt. %/c67-b51$(scilla) de f ör ekommer i Eur opa, Asien och den t emper er ade delen av Af r ika och omf at t ar ca 40 ar t er. I Sver ige f ör ekommer inga vilda blåst j är nor, men de odlas of t a som pr ydnadsväxt er och f ör vildas lät t. %21'3,21(Paeonia) eller ERQGURV som den också ibland också kallas, här st ammar f r ån Sydeur opa. Blomman har sedan länge använt s som läkeväxt och släkt namnet här r ör f r ån de gr ekiska gudar nas läkar e, Paion. Den kan bli mycket gammal och mår br a om den f år st å or ör d under många år.

20 %25671(-/,.$(Diant hus bar bat us) f ör ekom i Sver ige sedan 1700-t alet, men har sit t ur spr ung i Sydeur opa. Den sj älvsår sig mycket lät t. '$*/,/-$(Hemer ocallis) här st ammande f r ån nor r a och öst r a Asien. Blomf är gen var ier ar f r ån lj ust gult t ill or ange och br unr öt t. Vissa daglilj or dof t ar cit r on eller mandel. )(7%/$' (Sedum) på en del håll i Amer ika, Asien och även Eur opa ät s vissa ar t er av denna f amilj som gr önsak, medan andr a har f åt t medicinsk användning. ),1*(5%25*%/200$(Digit alis pur pur ea) kommer f r ån Väst eur opa och f inns vildväxande i Sver ige. Digit alis medicinska egenskaper har var it kända sedan ur gammalt, och växt en används f or t f ar ande vid behandling av hj är t besvär. Alla växt delar, i synner het bladen, är gif t ig. )81.,$(Host a) hör hemma i J apan och Kina. De vär desät t s f ör sit t dekor at iva bladver k. Funkia t illhör lilj eväxt er nas f amilj det ser man på de långt ut dr agna hj är t lika bladen med t ydligt par allellt r it ade ner ver. Blommor na sit t er ensidigt placer ade på en st ängel ovanf ör bladmassan. Hit hör bl.a. br okf unkia, daggf unkia, dof t f unkia, kant f unkia, klockf unkia, småf unkia och spädf unkia. )b15,.6+-b57$(dicent r a f or mosa) här st ammar f r ån Nor damer ika och Asien f r ämst i skogsmar k och ber gsomr åden cm hög växt med kr ypande j or dst am, som gör at t växt en snabbt kan t äcka st or a yt or. Blomningen bör j ar i maj och f or t sät t er ända in i sept ember. Bladen av f änr ikshj är t a kan med f ör del användas som snit t gr önt. *(06527(Dor onicum) hemmahör ande i de t emper er ade omr ådena i Eur opa och Asien samt i medelhavsomr ådet. Ar t en har haf t f olkmedicinsk användning mot depr essioner och mot skor pionbet t. De f ör ekommer mycket of t a som pr ydnadsväxt er i t r ädgår dar, kallas också f ör 9nUNUDJH. *8//5,6 (Solidago hybr ida) när sommar en går mot sit t slut sät t er gullr iset igång med at t blomma! Bin hänger i klungor på de gula pyr amidf or made blomplymer na. Den har f ör måga at t spr ida sig över alla gr änser var f ör den bör placer as i t r ädgår dens ut kant. Gullr iset är hemmahör ande i Nor damer ika. Den är allmän i hela Sver ige, också i f j ällt r akt er na. +-b57%(5*(1,$(ber genia cor dif olia) växer vild bor t a i Ost asiens ber gt r akt er men även hos oss spr ider ut den lika f int ut sig som om den hör de hemma i vår a t r ädgår dar. Engelsmännen kallar växt en f ör elef ant ör a pga. de st or a läder akt iga bladen.

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet.

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och  lägger ut  sidor på I nternet. Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet. För at t flyt t a filerna behövs et t program, et t så kallat " filt ransport program".

Läs mer

Fia med Knuff. Är ni med? O synliga röster från publiken: Sång:

Fia med Knuff. Är ni med? O synliga röster från publiken: Sång: O synliga röster från publiken: -Hej du! -Hej på dig du! -Sk a vi hit t a på nåt? -Ja det gör vi, men vadå? -Jag vet int e. Hit t på nåt! -Sk a vi spela nåt roligt spel? Fia? -Ja, vi spelar Fia. Fia med

Läs mer

FemCenter kvinnojour. relat ioner. o Ideell kvinnojour o Arbet ar mot mäns våld mot kvinnor och barn i nära

FemCenter kvinnojour. relat ioner. o Ideell kvinnojour o Arbet ar mot mäns våld mot kvinnor och barn i nära Faria Hassan Krt m FemCent er kvinnjur Ideell kvinnjur Arbet ar mt mäns våld mt kvinnr ch barn i nära relat iner Primär målgrupp: kvinnr med ut ländsk härkmst Bred språkkmpet ens Två hemliga benden Öppenvård

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

6LEERNRPPXQ I U 6LEER

6LEERNRPPXQ I U 6LEER 6LEERNRPPXQ /lursodq I U nnl 6LEER 1 ,QOHGQLQJ Det t a ar bet e ut går f r ån de nat ionella gr under na f ör lär oplanen. Vi i Sibbo ansvar ar å vår sida f ör at t lär oplanen f år en lokal anknyt ning

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten

I Kristus själv Stuart Townend/Keith Getry Arr: Thomas Hellsten / K G vensk text: Åsa & ara urge I Kristus sälv tuart ownend/keith Getry rr: homas Hellsten Fiol/flöt 4 3 5 1 10 V 2 1I Kris tus Mm sälv ag fun nit liv Han är mitt lus, min kraft, min Mm 14 V sång En sä

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

s m å t t & g o t t smått & gott på ren svenska

s m å t t & g o t t smått & gott på ren svenska p ren venka 1 klaik räka Till 4 2 kivr Frank bröd 2 Ä, kka 1 k Majnnä ca 50 Räkr, kalade Cirn Gurka Cckaila Dill Sör Bred ör p bröde ch dela de i den fr du önkar. Skiva äen ch fördela de p biarna. Spria

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Elev: SESSION 19. Fisketuren

Elev: SESSION 19. Fisketuren Fisketuren Lyssna efter [l] Det är vindstilla och vattnet är spegelblankt av den neråtgående solen. Jag tar ett till kraftfullt och långsamt årtag. Spetsen på spöet böjs lätt varje gång båten far framåt.

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel.

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Klas Lindberg Modern restaurangrätt 14 portioner Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Allt kött, mejeri och grönsaker är i största möjliga mån ekologiska eller kravmärkta

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa

Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa Nyttig information Nypon Latin: Rosa Rugosa Om nypon Alla nypon går inte att äta smaka på de mogna nyponen så märker du om de är ätbara. Välj sedan de klarröda och klarorangea sorterna som har högst näringsinnehåll.

Läs mer

E-mail Apache Patio Hot Peppers 69:-

E-mail Apache Patio Hot Peppers  69:- Du kan redan nu förhandsbeställa våra ekologiskt odlade plantor. Uppdragna från ekofrö i det natursköna Karlskoga, Värmland. Tillgången är starkt begränsad. Plantorna skickas per post så snart frostrisken

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre

Läs mer

Inspiration och idéer för daghem

Inspiration och idéer för daghem Grönsaker Frukter Bär Inspiration och idéer för daghem Koppla ihop rätt frukt, grönsak eller bär med rätt ballong och färglägg sedan frukterna. Fem nävar grönt per dag Enligt de finska näringsrekommendationerna

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle

Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle Siddharta var en prins som bodde i Indien för 2500 år sedan. Han bodde på ett slott och levde i lyx och hans pappa kungen ville en dag att han skulle ta över kungariket. Hans pappa försökte skydda honom

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Emmas Grand Finale Meny

Emmas Grand Finale Meny Emmas Grand Finale Meny En meny som tar gästerna genom smaker från zucchini, getost, citron, olivolja, havsabborre, rosmarin, lagerblad, fänkål, vitt vin, potatis, morötter, jordgubbar, apelsin, rött vin

Läs mer

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29 Medlemsmöte 16/8-08 Bilagor 1 D a g o r d n i n g 2 N ä r v arolista 1 M ö t e t s ö p p n a n d e J o j j e f ö r k l arar mötet öppnat. 2 Fo r m a l i a M ö t e t b eslutar a t t : J o j j e v al s t

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer

Hur mycket ekonomiska k resurser lägger staten förebyggande så att folk inte ska bli sjuka? Varför tillåts sjukdomsframkallande farliga

Hur mycket ekonomiska k resurser lägger staten förebyggande så att folk inte ska bli sjuka? Varför tillåts sjukdomsframkallande farliga Åke Truedsson Sjukvårdskostnaderna var 1970 ca 3 % av BNP. Nu är kostnaderna ca 8 % av BNP. Hur mycket ekonomiska k resurser lägger staten förebyggande så att folk inte ska bli sjuka? Varför tillåts sjukdomsframkallande

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992

Bilder och minnesfragment. Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Bilder och minnesfragment Inga Viola Rahm född Lagerström 1923-1992 Detta album består av mammas efterlämnade bilder, brev och andra sparade minnen som jag och syskonen tog hand om efter hennes död. Lelle,

Läs mer

Växtpärm Rhododendron

Växtpärm Rhododendron Sida 1 av 9 Växtpärm Rhododendron Här har jag samlat mina favoriter bland den fantastiska växtgruppen Rhododendron. Det är sorter som är beprövade och som håller ett väldigt högt prydnadsvärde. Priser

Läs mer

Exempel på färgplanscher i katalogen.

Exempel på färgplanscher i katalogen. Exempel på färgplanscher i katalogen. F 49 Vinterkyndel F 50 Vit nysrot F 51 Vitsenap F 52 Vitsippa F 53 Våradonis F 54 Åbrodd F 55 Äkta malört F 56 Ängsvädd F 57 Stor blåklocka F 58 Klottistel Exempel

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Kallen Hansen lätt nervös kramar ratten hårt i Anders Wängström M5 som han fick provköra på vägen mellan Pcdoktorns jobb och festplatsen.

Kallen Hansen lätt nervös kramar ratten hårt i Anders Wängström M5 som han fick provköra på vägen mellan Pcdoktorns jobb och festplatsen. Bimmerabend mit öl tänker ni, är dom inte friska eller vad gjorde dom på tyska lektionerna? Namnet kom fram efter ett antal olika namn, mit öl biten var av lite dubbelbottnad betydelse och humorn var givetvis

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is?

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is? Vilken smäll! SIDAN 1 Kapitel 1 En vild jakt A. Varför tror du att de stjäl sprejflaskorna? B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod:

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot En veckas förslagsmeny! För dig som vill gå ner i vikt; Ta bort: bröd, pasta och gryn. För dig som vill behålla vikten; Lägg till: bröd, pasta och gryn. MIDDAG Måndag! Köttbullar med gräddsås och quinoasallad

Läs mer

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men

Läs mer

Gott Nytt OL-år 2015!

Gott Nytt OL-år 2015! Nr. 3 2014 Gott Nytt OL-år 2015! Klubbinformation Postadress:OKÄlme,Maskrosvägen8lgh1204,34334Älmhult Besöksadress:Älmestugan,Fågelvägen(längstupp) Tfn/faxklubbstugan0476 10903 Hemsidawww.okalme.seE postinfo@okalme.se

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken Den vegetariska recepthandboken Här får du ett brett urval av smarriga rätter som inte inkluderar kött eller fisk Morotssallad med päronvinäger och mynta 4 st morot 3 msk päronvinäger 1 tsk mynta 1 msk

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Härlig Träning på morgonen med Lisa! Började med Intervallspinning.

Härlig Träning på morgonen med Lisa! Började med Intervallspinning. Härlig Träning på morgonen med Lisa! Började med Intervallspinning. Efter spinningen hade Lisa lagt upp styrkeövningar. Vi jobbade 2 minuter och vilade 30 sek. Lisa är Expert på att hitta mina svagheter.

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Blåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt 2013. Svenska Botaniska Föreningen

Blåklint. Älskat åkerogräs. Årets växt 2013. Svenska Botaniska Föreningen Blåklint Älskat åkerogräs Svenska Botaniska Föreningen Årets växt 2013 1 Blåklint V ad vore ett svenskt midsommarfirande utan en bukett med blåklint på bordet? Nästan lika viktig som matjessillen? Men

Läs mer

LAX-kväll med Martin Englund och Hencca Vilén

LAX-kväll med Martin Englund och Hencca Vilén LAX-kväll med Martin Englund och Hencca Vilén Grankulla, 25.2 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Kvällens program... 2 Glasmästarlax... 3 Laxrillette... 4 Lax-surimi färs... 5 Cidersås...

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Tips som förgyller festen. Glad Midsommar önskar Svensk Dentalservice

Tips som förgyller festen. Glad Midsommar önskar Svensk Dentalservice Tips som förgyller festen Glad Midsommar önskar Svensk Dentalservice Tack så mycket för första delen av 2013 Nu nalkas semestertider och vi vill tacka för förtroendet under första halvåret 2013. Vi hoppas

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein Recept Quiche Lorraine Ingredienser 3 portioner 2 ägg 100 g riven ost 200 g färdig mördeg, färdig degmix 100 g hackad bacon 1 matsked olja Per portion: 810 kcal 30 g protein Värm ugnen till 170 grader.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Två desserter du kan variera och enkelt sätta din egen touch på.

Två desserter du kan variera och enkelt sätta din egen touch på. Två desserter du kan variera och enkelt sätta din egen touch på. Ekströms hjälper dig att bjuda på något ambitiöst på enklast tänkbara sätt. Ett sätt är att förbereda tids ödande moment för desserter som

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

FRANSKA FAVORITER. franska. favoriter

FRANSKA FAVORITER. franska. favoriter franska favoriter Inget smakar som nyskördade primörer, lite kryddgrönt och alldeles färska lantägg. Carina Brydling lagar fräscha försommarrätter med en fransk twist. Av Carina Brydling Foto Helen Pé

Läs mer

Illustration Johan Egerkrans. Illustrationer: Johan Egerkrans. Prismagalaxen2_inlaga.indd 1 09-07-29 10.53.44

Illustration Johan Egerkrans. Illustrationer: Johan Egerkrans. Prismagalaxen2_inlaga.indd 1 09-07-29 10.53.44 pp på Novas arm och hon flämtade till ennes hud. Då hon höjde handen för att en upp, tittade på henne med sina sneda t Illustration - na er i nn tet n bt n nan STOFTÖDLA Bor på ökenplaneten Karech. Blir

Läs mer

Alice. Barn h ar ock så. i tillvaron. Tema: Barn & psoriasis. D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får

Alice. Barn h ar ock så. i tillvaron. Tema: Barn & psoriasis. D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får Barn h ar ock så psoriasis! D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får sju k domen före 25 års ålder. Barn får och beh över ofta hjälp av sina föräldrar med beh andling en

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer