I pr ydnadst r ädgår den hade man, i var j e f all int e i den äldr e allmoget r ädgår den, ej någr a nyt t oväxt er.

Transkript

1 3U\GQDGVWUlGJnUGHQ I landet som helhet går int e allmogens t r adit ion vad gäller r ena pr ydnadst r ädgår dar sär skilt långt t illbaka i t iden. Bönder na t illhör de den f at t igar e delen av bef olkningen, vilket många gånger kunde innebär a at t man levde på svält gr änsen. At t anlägga en pr ydnadst r ädgår d var f ör de f lest a en lyx som int e var at t t änka på. Den skånska bonden hade t r ädgår d r edan i bör j an av 1700-t alet och kanske t idigar e. Man odlade olika nyt t oväxt er, som man använde i hushållet eller t ill dj ur en. Rena pr ydnadst r ädgår dar blev mer allmänna f ör st i bör j an på 1800-t alet och f ör ändr ingen skedde gr advis. För ebilden f ör bonden var de högr e st åndens t r ädgår dar. Bonden såg i kr ingliggande gods pr akt f ulla t r ädgår dar och dr ömde om at t kunna gör a något liknande där hemma. Fr ån godsens plant skolor, men även f r ån pr äst går dar, kunden bonden f å kunskap om hur han skulle sköt a olika växt er. Växt er hade mycket st ör r e medicinsk användning då än nu, och var i allmänhet den enda hj älp allmogen hade at t t illgå vid sj ukdom. Vid sekelskif t et (mellan och t alet ) slog den så kallade landskapsst ilen igenom hos allmogen. Då bonden bör j ade anlägga t r ädgår dar i landskapsst ilen inf ör des gr äset i t r ädgår den och man lät slingr ande gångar leda genom t r ädgår den. Blomst er bäddar na f anns kvar och man bör j ar nu anlägga små st enhöj der, st enpar t ier, i sin t r ädgår d. Under 1800-t alet s andr a hälf t gj or des mycket upplysningsar bet e f ör at t f å allmogen at t f ör st å t r ädgår dsar bet et s nyt t a och glädj e. I de t idiga t r ädgår dar na var r abat t er na inr amade på något sät t. Det kunde var a en enkel st enr ad av f ält st en eller vit a snäckor. Vanligast var dock at t man använde någon växt som inr amning. I pr ydnadst r ädgår den hade man, i var j e f all int e i den äldr e allmoget r ädgår den, ej någr a nyt t oväxt er. När Kr ist ina i Vilhem Mober gs ut vandr ar ser ie var nygif t plant er ade hon et t blomst er land invid st ugan i Kor pamoen. Hon sat t e r eseda, ast r ar, solkr onor, blomst er lin, blåduvor, lavendel, t usenskönor och andr a blomst er. För st a vår en i den nya st ugan i det nya landet på andr a sidan At lant en gj or de hon åt er et t blomst er land. Hon let ade ef t er f r ön t ill alla de gamla välkända växt er na hemif r ån.

2 För eningens f ör hoppning är at t växt er med f ör et r ädevis äldr e ur spr ung ska f innas på t omt en int ill Sj öst ugan. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande per enna blommor (sommar en 2002): $./(-$ Aquilegia vulgar is $/81527 Heucher a $67,/%( Ast ilbe %/2'1b9$ Ger anium sanguineum %/2067(5/83,1 Lupinus polyphyllus %/c*8//-$.2%667(*( Polemonium bor eale %25671(-/,.$ Diant hus bar bat us '$*/,/-$ Hemer ocallis )(7%/$' Sedum f lor if er um ),1*(5%25*%/200$ Digit alis pur pur ea )81.,$ Host a )b15,.6+-b57$ Dicent r a f or mosa *8//5,6 Solidago hybr ida +-b57%(5*(1,$ Ber genia cor dif olia +b66/(./2&.$ Campanula lat if olia +g67)/2; Phlox paniculat a +g6758'%(&.,$ Rudbeckia laciniat a -2+$11(6g57YLOG Hyper icum -b77('$**.c3$ Alchemilla mollis.(-6$5.521$ Fr it illar ia imper ialis.81*6/-86 Ver bascum t hapsus.52//,/-$ Lilium mar t agon.b5/(.6g57 Sedum t elephium /$00g5$ St achys byzant ina /g-71$176+-b57$ Dicent r a spect abilis 0266)/2; Phlox subulat a 2.72%(5$67(5 Ast er dumosus 3(11,1*%/$' Lysimachia nummular ia 3,21 Paeonia 3/<063,5($ Ar uncus 35$.7/<6,1* Lysimachia punct at a 35b67.5$*( Leucant hemum vulgar e 5,''$563255( Delphinium cult or um 67-b51)/2&.$ Ast r ant ia maj or $77 Aconit um napellus 675$1'9(521,&$ Ver onica longif olia 67587%5b&.(1 Mat t euccia st r ut hiopt er is 678'(171(-/,.$ Lychnis shalcedonica 6c31(-/,.$ Saponar ia of f icinalis 7$./g. Semper vivium t ect or um

3 7(0<17$ Monar da didyma XXX 75b'*c5'6,5,6 I r is ger manica 75b'*c5'60$/9$ Sidalcea hybr ida 75b'*c5'61$779,2/ Hesper is mat r onalis 7233./2&.$ Campanula glomer at a 7296,33$ Anemone sylvest r is 786(16.g1$ Bellis per ennis 9c5.5$*( Dor onicum Tr äd Tr äden i den gamla t r ädgår den kr äver ext r a ef t er t anke innan man vidt ar mer dr ast iska åt gär der. Gör man misst ag och sågar ner gamla t r äd som kan var a f ler a hundr a år gamla, kan det också t a f ler a hundr a år innan misst aget är åt er st ällt. I bör j an av 1800-t alet, höll man sig gär na t ill en symmet r isk t r ädgår dsanläggning. I mit t en av t r ädgår den, som en f okuser ingspunkt kr ing vilken den övr iga t r ädgår den var uppbyggd, f anns of t a en r und r abat t, en solr undning med et t t r äd, vår dt r äd, som kunde var a et t alm- ask- eller lindt r äd, men det kunde också var a av f inar e och sällsynt ar e slag, såsom et t valnöt st r äd. Vår dt r ädet var f ör bonden när mast heligt. Det f ölj de går den och dess innevånar e genom sekler na. Man t r odde at t där bodde vät t ar na och t omt ar na, som skyddade går den och går dsf olket. Helst skulle vår dt r ädet här st amma f r ån någon av de heliga lundar som sedan hedent id f anns i många svenska byar. Det var ut valdhet en, det sär skilda, som gav vår dt r ädet magi. Under år ens gång har t r äd hela t iden t illkommit. Både genom at t t idigar e ägar e plant er at in nya, men också genom at t t r äd har sj älvsåt t sig och av olika anledningar blivit kvar. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande t r äd (sommar en 2001): AL ASK ASP BJ ÖRK LÖNN SÄLG Alnus Fr axinus exelsior Populus t r emula Bet ula Acer plat anoides Salix

4 $/, släkt et har ungef är 25 ar t er. Alar har långa hanhängen och små honhängen på samma skot t. Blomningen sker f ör e bladspr ickningen. Honhängen mognar under vint er n och blir kot t elika. Kot t ar na sit t er kvar på t r ädet t ill vår en år et ef t er blomningen. På alens r öt t er bildas knölar, innehållande kvävebindande bakt er ier. Den r ödgula veden används bl.a. t ill t r äskor och möbler. $6., det f inns ca 60 ar t er på nor r a halvklot et. Vanlig ask växer vild i södr a och meller st a Sver ige men odlas även som par k- och allét r äd. Asken blommar f ör e lövspr ickningen. Den är ganska sen at t slå ut på vår en och dessut om f äller den sina blad t idigt på höst en. En f ör del är at t den har et t lät t och luf t igt lövver k, som int e ger någon dj upar e skugga. Den lj usa, sega, elast iska yt veden används bl.a. i idr ot t sr edskap och möbler. Asken blir cir ka 250 år gammal och 20 met er hög. Asken är et t omt yckt t r äd, som man gär na använde i sina t r ädgår dar och kr ing går den. Den hade även et t vär def ullt vir ke som man kunde använda t ill ver kt yg. För r användes vir ket t ill spj ut, lansar och hillebar der. Under f or nt iden var asken et t heligt t r äd. Enligt den f or nnor diska myt ologin var den silver gr å Ygdr asil en ask, under vilken asar na höll t ing. Asken var of t a et t vår dt r äd, med placer ing i mit t en av t r ädgår den. $63, blommar t idigt på vår en f ör e lövspr ickningen. Blommor na är enkönade och sit t er i långa, gr åludna hängen. Aspen har et t snabbt växt sät t och alst r ar t alr ika r ot skot t. Den t r ivs bäst i f ukt ig, myllr ik j or d. Den uppt r äder of t ast gr uppvis i andr a t r ädbest ånd. Aspen är et t ekonomiskt vikt igt t r äd som används t ill t ändst ickor, slipmassa och f aner. %-g5. det f inns et t 40-t al ar t er. De i Sver ige vanliga ar t er na ät vår t bj ör k, glasbj ör k och dvär gbj ör k. De spr ids lät t, växer f or t och suger mycket vat t en ur j or den. Vår t bj ör ken blir ca 25 met er hög. Bj ör ken är et t piont r äd och er övr ar snabbt mar ker som lagt s kala, t.ex. genom kalhyggen eller br and. Bj ör kvir ket används bl.a. t ill möbler, r edskap och papper smassa. Veden har också högt br änslevär de. /g11, det f inns dr ygt 100 ar t er var av t r e, lönn (A plat anoides), naver lönn (A campest r e) och t ysklönn (A pseudoplat anus) f ör ekommer vildväxande eller f ör vildade i Sver ige. Fler a andr a ar t er odlas i Sver ige som pr ydnadst r äd. Bladen är handliknande t r e- t ill f emf likiga. Blommor en- eller t våkönade, f r ukt en klyvf r ukt best år av t vå vingade delf r ukt er (näsor ) som var och en innehåller et t f r ö. Lönnen är et t st ar kt växande t r äd som f ör gr enar sig måt t ligt. 250 år är mycket f ör en lönn, mer nor malt är 150 år. Höj d met er och st amomkr et s på upp t ill f yr a met er.

5 6b/* är vanlig i hela Sver ige, det f inns t vå under ar t er av sälg vanlig sälg och gr åsälg. Sälgen blommar i apr il-maj, f ör e eller under lövspr ickningen. Sälgen kan pr oducer a r ikligt med st ubbskot t, men inga r ot skot t. Den växer gär na på något f ukt ig mar k och är snabbväxande. Veden är lj us, används t ill olika slags slöj dar bet en och t ill möbler. Buskar I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande buskar (sommar en 2001): EN DRUVFLÄDER RHODODENDRON ROSENHALLON SCHERSMI N SPI REA SYREN TORPROSOR J uniper er us communis Sambucus nigr a R. Cat awbiense Robus odor at us Philadelphus Spir aea Syr inga vulgar is Rosa pimpinellif olia Nedan kommer en kor t beskr ivning av buskar na. (1 vår vanliga vildväxande en, växer nor dligast av alla vår a bar r växt er. Den f ör ekommer t.o.m. på Gr önland. Dessut om blir den äldst av bar r växt er na. Enen t r ivs i st eniga, soliga backar. Enbär et är mär kligt så t ill vida at t det behöver någr a år på sig at t mogna. För st a sommar en är bär et lj ust gult. Et t år senar e har det ant agit gr ön f är g f ör at t f ör st under t r edj e sommar en bli blåsvar t. '589)/b'(5, i gamla t ider bet r akt ade ger maner na f läder n som en helig buske. Även här i landet var det vanligt at t plant er a en f läder buske vid gr inden som skydd mot t r olldom och annat ot yg. Blommor na t or kades och användes t ill t e mot bl.a. f ör kylningssj ukdomar. Dr uvf läder ns r öda bär, som sit t er i t oppiga klasar är där emot int e ät liga. 5+2'2'(1'521, det omf at t ar et t 900-t al ar t er och t usent al hybr ider. Långt if r ån alla går at t odla i landet. Det f år int e var a f ör soligt och int e f ör mör kt där r hododendr on växer. Rhododendr on är sällskapsväxt er och t ycker om at t st å i gr upp.

6 526(1+$//21, är en f r odigt växande buske, släkt med hallonbusken. Det är i den långa blomningen som r osenhallonet s vär de ligger. Blomningen var ar så got t som hela sommar en. Busken kan bli manshög om den t r ivs. Den br eder ut sig genom r ot skot t. På höst en avlägsnas de avblommade t våår sskot t en helt, pr ecis som f ör hallonbusken. 6&+(560,1, bj uder på en helt bedövande väldof t, speciellt f ukt iga var ma sommar kvällar. Scher sminer na växer nat ur ligt t ät t. Där f ör är det f el at t skär a ner dem hår t t vär s över hela busken. Där emot behöver de gallr as of t a f ör at t ut vecklas vacker t. 63,5($, bland spir eor na f inns et t f ler t al vacker t blommande, här diga och r obust a pr ydnadsbuskar. De f lest a blommar i maj -j uni, men det f inns även sådana som blommar f ör st på högsommar en. 6<5(1, är en gammal kult ur växt med små anspr åk. För r var den vanlig vid t or pst ällen och bondgår dar, en syr enber så at t dr icka kaf f e i under sköna sommar dagar var ingen ovanlig syn. Syr ener na är lät t et abler ade, men växer långsamt i bör j an. De t ycker int e om at t f lyt t as eller pimpineller som de också kallas, ef t er som de br ukar växa kvar på f ör länge sedan över givna t or pst ällen. De har odlat s sedan ur minnes t ider, men det var på slut et av 1700-t alet som pimpineller na kom på modet. Vid mit t en av 1800-t alet f anns t r ehundr a olika sor t er.

7 KRYDDTRÄDGÅRDEN Kr yddväxt er na har f ölj t människan som kult ur växt er f r ån äldst a t id f r am t ill vår a dagar och genom alla kult ur skikt. Fr ån de äldst a t idsepoker na är de f r amf ör allt kända som läkeväxt er. Kr yddväxt er na kom t ill Sver ige genom klost r en och spr eds där if r ån t ill omgivande bygder. Fr ån senar e delen av 1700-t alet har de gamla ör t kr yddor na var it mer eller mindr e bor t glömda. Man skyller ibland på gamla Kaj sa War g, som i sin bok Hj elpr eda i hushållningen år 1755 r ensade ut kr yddväxt er na ur svensk mat lagningskonst. För st på 1950-t alet kom en ver klig r enässans f ör odling av kr yddor i vår a hemt r ädgår dar och där med der as användning i mat lagningen. Kr yddväxt er användes int e enbar t som kr ydda i mat lagningen den hade även en mycket vidar e användning. De kunde användas som bot emedel vid olika sj ukdomar och besvär, eller f ör at t hålla ohyr a bor t a, eller t ill at t dölj a dålig lukt, på gr und av br ist ande hygien. Et t sådant exempel är kyr kbuket t ens sj u ör t er, som kvinnan hade med sig t ill kyr kan. När allmogen f ör samlades f ör at t hör a på högmässan kunde nog st anken mer påminna om et t boskapshus än et t Her r ans hus. En del av kr yddväxt er na odlades också f ör f ör sälj ning, bland annat kummin t ill br ännvinsbr ygger ier na. Kr yddväxt er na var man r ädd om. De plant er ades of t a när a husknut en f ör at t var a när a t ill hands och f ör at t var a skyddande f r ån skadegör else. När Du st år int ill kr yddr abat t en, kom ihåg at t så här såg en vanlig r abat t ut hos allmogen, innan pr ydnadsväxt er na hade kommit.

8 +80/(Humulus lupulus, Humle är en här dig per enn växt, men r ankor na lever bar a en enda säsong. Var j e vår måst e nya skot t skj ut a upp ur j or den. Under en enda säsong kan r ankor na växa sj u t ill åt t a met er. Humle är t våbyggar e det f inns skilda han- och honplant or. Endast honplant or ger humlekoppor (f r ukt samlingar ). Under f j ällen på koppor na sit t er kör t lar som innehåller det st ar kt ar omat iska bit t er ämnet lupulon. Under år hundr anden f anns det påbud at t odla humle och lever er a humlekoppor t ill över het en. Mängden humlest änger var noga r egler ad ber oende på hemmanet s st or lek, och f ör st en bit in på 1800-t alet f ör svann t vånget at t skat t a i humle. Humle används f ör ut om som bit t er ämne i öl också som r ogivande sömnmedel,623hyssopus of f icinalis I sop är i likhet med de f lest a andr a kr yddväxt er känd sedan ur minnes t ider. Det var munkar na som f ör de isop med sig t ill Nor den. Den är en här dig lit en halvbuske som kan bilda låga, t ukt ade häckar. Växt en t ål väl at t klippas, men i och med at t man t ukt ar den f ör lor ar man den långvar iga blomningen. I sop blommar i blåt t, r osa och vit t. Blommor na lockar t ill sig humlor, bin och f j är ilar. I sop är en gammal medicinalväxt den användes mot f ör kylningssj ukdomar, host a och heshet. Andr a användningsomr åden i äldr e t ider var at t nyt t j a den som skönhet smedel. Den skulle var a ut omor dent ligt ver ksam och bef r ämj a vacker hy, om man kokade den i mj ölk och t vät t ade sig i det var ma avkoket. I sop används även i vissa likör er. Den f unger ar också som mat kr ydda, där de späda bladen används t ill lammgr yt a, kanin, har e, soppor och såser, men doser a med lät t hand f ör at t int e smaken ska bli f ör st ar k och obehaglig. 3(33$5527 Ar mor acia r ust icana Peppar r ot är en f ler år ig mycket här dig och f r odig ör t. Man hit t ar den där f ör of t a f ör vildad kr ing går dar och vägar. Den här st ammar f r ån öst r a Ryssland. Den har t idigar e använt s mot skör bj ugg och som ur indr ivande medel. I dag använder vi r ot en r iven i såser.

9 0$/g57 Ar t emisia absint hium Malör t en är st ar kt och ar omat iskt dof t ande mer eller mindr e väldof t ande. Den används som läkeväxt och malör t en används f or t f ar ande som bit t er ämne och smaksät t ar e av br ännvin och ver mut. Redan f ör 4000 år sedan var malör t medicinalväxt i Egypt en. Malör t en t or de ha f åt t sit t svenska namn av växt ens f ör ment a egenskap at t hålla malen bor t a. Till medicinskt br uk har malör t var it mycket använd, och de s.k. malör t sdr oppar na f inns ännu på apot eket. I Sver ige lägger man ibland malör t i br ännvin och anser sig på det t a sät t f å et t magst är kande medel. För r inleddes var j e svenskt kalas med et t par malör t ssupar f ör at t f å igång magen. En mor gonbäsk ansågs gör a dagen lyckligar e. /,%67,&.$ Levist icum of f icinale Det är ingen över dr if t at t påst å at t libst icka är en av de allr a vikt igast e kr yddväxt er na. Libst ickan är kr yddgår dens gigant och väkt ar e. Ännu i dag kan man f inna gamla hus på landet där det st år en mär klig, of t a namnlös växt br edvid t r appan. Många vet int e var f ör växt en st år där. Men en gång i t iden har den blivit mycket medvet et plant er ad j ust på den här plat sen i när het en av huset s ent r é. Där ska libst ickan st å och vakt a ingången så at t inget ont kan slinka in var ken t r ollpackor, or mar eller paddor. De gamla r omar na odlade libst icka. De ar omat iska r öt t er na t or kades och användes som bot emedel mot mag- och t ar msj ukdomar. Munkar na använde den både som pest plant a och kr yddväxt. Under f ör sommar en när bladen är blanka kan man passa på at t använda den i mat lagningen. Men var f ör sikt ig, smaken är int e bar a st ar k, den är också dominant. *5b6/g. Allium schoenopr asum Den har i över t usen är använt s som kr ydda i mat lagningen. Gr äslök är en f olkkär lökväxt som är et t måst e t ill sommar ens sillbor d. Den passar också på smör gås, t ill omelet t en, i salladsskålen eller i pyt t ipannan. Det bör er inr as om at t gr äslök har et t bet ydande pr ydnadsvär de med sina violet t a blomhuvuden med lång hållbar het. När gr äslökst uvan blommar, dr ar den t ill sig bin och andr a insekt er.

10 /$9(1'(/ Lavandula angust if olia Det lat inska or det lavar e bet yder at t t vät t a och man kan f ör moda at t lavendel har var it allmänt känd f ör r enhet och det har gj or t den t ill en f avor it växt r edan under medelt iden. I det ant ika Rom har man i år hundr adena igenom använt lavendelolj a t ill bad och medicinsk behandling av huvudvär k o.d. kr ämpor. Man använde lavendelvat t en t ill at t badda t inningar och pannan med. Under 1600-t alet skulle man dr icka avkok av pulvr iser ade lavendelblommor t illsammans med kanel, muskot och kr yddnej likor. Det skulle hj älpa mot migr än, lugna ner ver och hj är t a samt st är ka minnet. När lavendeln blommar i slut et av j uli lockar den t ill sig alla honungssugande insekt er. När blommor na j ust har slagit ut är det t id at t klippa av st änglar na och t or ka dem var ef t er man kan r epa av blommor na och f ör var a dem i luf t t ät a t illslut na bur kar. I vår a dagar har lavendeln åt er kommit t ill heder s, man har br oder at små lavendelpåsar at t lägga i klädskåp och lådor. c%52'' Ar t emisia abr ot anum Åbr odd är en par f ymväxt, och den har också odlat s av vår a f ör f äder mest f ör den här liga dof t en skull. Åbr odd är en halvbuske som f ör r spr eds f r ån går d t ill går d på et t mycket enkelt sät t. När man skulle besöka en god vän eller gr anne t og man helt enkelt med sig en kvist åbr odd, kanske t illsammans med någon vacker blomma, och då f ick åbr odden t j äna som lit e gr önt i buket t en. När buket t en hamnade i vat t en i en vas slog r öt t er ut f r ån åbr oddsst j älken. St icklingen plant er ades och så hade en ny buske set t dagens lj us. När allmogen var f ör samlad f ör at t hör a högmässan var pr äst ens pr edikningar långa och enf or miga. För at t hålla sig vaken hade man en st j älk åbr odd i psalmboken at t st icka näsan i med j ämna mellanr um. 6$/9,$ Salvia of f icinalis Salvian är den kr yddväxt som t r oligen har den st ar kast e f ör ankr ingen i svensk f olkt r adit ion och den f ör ekommer även of t a i f olkvisor. Salvian har ur gamla anor som läkeväxt. Den bot ade mag- och t ar msj ukdomar, den st yr kt e lungvävnader na vid kat ar r och den användes som bot emedel mot lever - och nj ur sj ukdomar. Som dof t i kyr kobuket t en har salvia allt id bef unnit sig i f r ämst a ledet. Med sin goda och st ar ka smak och dof t har salvian nat ur ligt vis också char mat

11 mat lagar na genom t ider na, men man måst e ver kligen se upp med sin kr yddningslust a salvia är f ar lig som kr ydda. Smaken är så mäkt ig at t en lit en över dos kan f ör st ör a mat r ät t en helt. Salvia används t ill köt t r ät t er, gär na t illsammans med r osmar in. Salvia är lämplig kr ydda t ill sås, soppor, bulj ong, sylt a, ål, lammköt t, blodkor v och köt t r ät t er. Få kr yddväxt er kan som salvia t a bor t f et t smaken f r ån köt t och f läsk. 7,0-$1 Thymus vulgar is Timj an är näst per silj an den kanske allr a mest användbar a kr yddväxt en i ör t agår den. Den f är ska kr yddan kan man t r olla med de allr a enklast e r åvar or och f ör vandla dem t ill väldof t ande och apt it väckande mat r ät t er. Den kan användas t ill är t soppa, kor v av olika slag, t ill såser och gr yt r ät t er. Som läkeväxt användes t imj ansaf t en som en best åndsdel i många host mediciner. Dessut om används t hymusolj ha i par f ymindust r in och t ill medicinska bad. På de medelt ida t r ädgår dsbänkar na av st en plant er ade man gär na t imj an på ovansidan, vilket var mj ukt och behagligt at t sit t a på, samt idigt som man omgavs av väldof t..5860<17$ Ment ha cr ispa Mynt ans hist or ia är mycket gammal. Syr ier na br ände dof t ande ör t er på alt ar et f ör eldens gud, en av dessa ör t er var mynt a. I det gamla Rom var mynt an en vikt ig kr ydda, isynner het t ill köt t r ät t er och vin. I Simon Paulis ör t abok f r ån 1648, t alas det om mynt an kunde gör a skämt vat t en f r iskt igen och om man br ände mynt a, kunde r öken som den avgav f ör dr iva loppor. Man kan klippa mynt a t ill sallader och äggr ät t er t ill t onic och cockt ails. Man kan gör a sin egen mynt gelé av syr liga äpplen och f är ska blad av mynt a. Gelén ser ver as t ill lammst ek och kot let t er. &,75210(/,66 Melissa of f icinalis Cit r omeliss kallas även f ör hj är t ansf r öj d. När man sj unger den gamla f olkvisan Ut i vår hage där växa blå bär, kom hj är t ansf r öj d och så vidar e, så är det mycket f å människor som vet at t hj är t ansf r öj d är namnet på en kr yddväxt. De f lest a t r or väl nu som f ör r, at t det r ör sig om en hj är t anskär. Namnet anknyt er t ill ör t en använt s som läkemedel mot or oligt hj är t a. Cit r onmelissen t illhör de f ör bin, humlor och andr a nekt ar sökande insekt er så vikt iga kr ansblommiga växt er nas f amilj. För r i t iden ansåg man cit r onmeliss var a välgör ande f ör hj är t at. Som ner vmedicin var

12 r ykt et gr undmur at. Det kunde j aga bor t melankoli och f ör bät t r a minnet, bevar a ungdomlighet och f ör hindr a åder f ör kalkning. Unga blad av cit r omeliss kan användas på f ler a sät t i mat lagningen. Den milda cit r onsmaken passar både i sallader och i kokspad t ill f isk eller köt t..81*60<17$25(*$12 Or iganum vulgar e Or egano kallar vi den i dag. Pizzakr ydda f år den het a då och då som vor e den en hos oss t idigar e helt okänd kr yddväxt, men f akt um är at t vi sj älva har or egano vildväxande i vår t land. Hos oss kallas växt en kungsmynt a. Or egano blommar under högsommar en t ill glädj e f ör ögat och f ör t r akt ens alla f j är ilar som med f ör t j usning samlas j ust t ill blommor na. Använd or egano f är sk under veget at ionsper ioden även de blommande skot t en kan användas t ill kr ydda och t or ka av över f lödet t ill vint er ns behov. Blommande kvist ar kan också t or kas t ill pr ydnad. 5$%$5%(5 Rheum hybr idum Rabar ber är f ler år ig och kan sägas var a obegr änsat här dig. De f lest a sor t er innehåller dock en hel del oxalsyr a, som kan var a skadlig f ör nj ur sj uka och små bar n. Rabar ber n skör das under f ör sommar en. På sensommar en kan man skör da en andr a omgång, men t a då endast späda st j älkar. Rabar ber n skall skör das med viss f ör sikt ighet så at t r ot kr onan int e skadas. Skör den går så t ill at t man dr ar st j älkar na ut åt och åt sidan, då bladskaf t et lät t lossar f r ån sit t f äst e. At t skär a av st j älkar na är helt f ör kast ligt. 3(56,/-$ Pet r oselinum cr ispum Per silj an kom t ill oss f r ån Medelhavsländer na t illsammans med munkar na och användes både som läkeväxt och kr ydda. Per silj an ändr ade ut seende under 1900-t alet. Fr ån at t ur spr ungligen ha var it en blank- och slät bladig växt blev bladen allt mer kr usiga. Den slät bladiga per silj an kallas av kockar och många mat skr ibent er bladper silj a. För de gamla gr eker na symboliser ade sor g, medan r omar na bar den i glädj ekr ansar. Romar na ansåg också at t per silj an kunde mildr a ver kningar na av f ör r iklig

13 vinkonsumt ion. Per silj an f inns t illgänglig i handeln år et r unt i f är skt t illst ånd. Br uket at t använda per silj a t ill köt t, f isk, soppor och såser är så allmänt at t man skulle uppf at t a det som en br ist om int e den lilla per silj ekvist en f anns som dekor at ion eller pif f igt gr önt dir ekt på mat en. ',// Anet hum gr aveolens Dill är en gammal kult ur växt, den omt alas i egypt ier nas papyr usr ullar såsom läkeväxt. När dillen int r oducer ades i Nor den, användes den länge endast som läkeväxt. Dill använt s mot sömnlöshet och ot aliga är de bar n som under t ider nas lopp f åt t dillvat t en när de int e velat sova eller hade smär t or i ör onen. De som haf va en swag syn, skola icke ät a henne, säger Linné. Mär kligt nog är dill en t ypisk svensk kr ydda. Ut anf ör Sver ige används den yt t er st sällan. De vacker t gula blomf lockar na, dillkr onor na, används t ill inläggningar och kr äf t or, men allr a mest kr yddar och dekor er ar vi mat en med de f indelade bladen. Dillf r ö innehåller et t f et t ämne som används i par f ymindust r in och vid t vålt illver kning samt t ill likör f r amst ällning..800,1 Car um car vi Denna växt odlades r edan under ant iken som kr yddväxt, men f ick sin medicinska användning under medelt iden. Kummin växer vild i Sver ige på t or r a backar, på ängar och i hagar. Den är en t våår ig växt, viken ger f r ö andr a år et och sj älvsår sig ut an svår ighet.. Kumminf r öet används som kr ydda i br öd, ost och br ännvin. Man använde även kummin mot t and- och huvudvär k 3,3/g.Allium f ist ulosum Lökens hist or ia går t illbaka t ill f or nt iden. Folken har genom t idens gång t illskr ivet löken f ör under liga egenskaper. Med den har man ut övat t r olldom och gj or t under ver k. Piplöken odlades r ät t allmänt i kökst r ädgår den ännu på t r et t iot alet, men sedan f öll den i glömska. Den blir ca 60 cm hög och på f ör sommar en blommar den med st or a gulvit a blomsamlingar, t ill lycka f ör vår ens ut svult na bin och humlor. Bladen skivas och r ingar na som bildas används i sallader eller t ill wokr ät t er. De har en f in löksmak.

14 /8)7/g. Allium cepa v. vivipar um Luf t löken, som också kallas et agelök är en r olig lökvar iant. Under sommar en växer det upp kr af t iga st änglar i var s t opp det sit t er något som t ill en bör j an ser ut at t bli en blomst ällning. Vill det sig väl f or t sät t er det at t växa f r am ännu en våning med smålökar. När sommar en lider mot sit t slut böj er sig den st yva, lökbär ande st j älken mot j or den, och smålökar na som f år kont akt med den f ukt iga mar ken ut vecklar r öt t er och bildar en ny luf t löksplant a. Smålökar na kan användas i mat en, de ät mycket st ar ksmakade och svår skalade. De kan också användas som smakgivar e i salladsvinäger de går lät t ner även genom t r ånga f laskhalsar. *85.g57 Bor ago of f icinalis Växt en är et t år ig men sj älvsår sig mycket lät t. Fr ön kan ligga i j or den under f ler a säsonger ut an at t ge sig t ill känna. Plöt sligt är det f r it t f r am och då passar gur kör t en på! De st r äva hår en på bladen ger hela växt en et t gr åsilvr igt skimmer. Bladen är st or a och näst an r ynkade och st icks lit e om man f ör söker använda den i sallader. Blommor na där emot används i salladen och de kan läggas i bulj ongkoppen, i saf t - eller vinglaset, f r ysas in i iskuber. )b1.c/ Foeniculum vulgar e Fänkålen är en mycket gammal kr yddväxt, den var känd f ör e vår t ider äkning. Den omt alas nämligen i papyr er som hit t ades i egypt iska gr avkammar e. I det gamla Gr ekland hade f änkålen r ykt e om sig at t var a sexuellt eggande. Munkar na f ör de växt en t ill vår t land. Fr öer na används som br ödkr ydda och dels t ill medicinskt br uk. En olj a som kan dest iller as ur växt en ingår i br öst t ablet t er och likör er. 9,1587$Rut a gr aveolens Vinr ut a var en populär medicinalväxt under medelt iden och hade sin sj älvklar a plat s i klost r ens ör t agår dar. Den ansågs dämpa munkar nas sexuella lust ar medan den hade mot sat t ef f ekt hos nunnor na. Vinr ut a användes också mot inf ekt ioner och f ör gif t ningar. Den ansågs även ha st or kr af t at t f ör dr iva dj ävlar och onda makt er och st r öddes där f ör ut i hus, kyr kor och r ät t salar. Den bar s också som amulet t mot pest och t r olldom. Den ansågs också f ör bät t r a synen. Bladen har en ganska st ar k, bit t er smak och ska där f ör användas spar samt t ex. f isk-, ägg- och ost r ät t er.

15 1\WWRWUlGJnUGHQ Nyt t ot r ädgår d, vilken i äldr e allmoget r ädgår dar kunde ligga i anslut ning t ill pr ydnadst r ädgår den. Den var uppbyggd med f r ukt t r äd och bär buskar i r aka r ader. Under t r äden odlade man gr önsaker, f r ämst r ot f r ukt er, lök och balj växt er. För st in på 1900-t alet f ick nyt t ot r ädgår den en cent r al plat s och kan sägas ingå i pr ydnadst r ädgår den. I nt ill Sj öst ugan f inns bl.a. f ölj ande f r ukt t r äd och bär buskar (vår en 2002): ÄPPELTRÄD KRUSBÄR HALLON RÖDA VI NBÄR VI TA VI NBÄR SVARTA VI NBÄR Malus domest ica Ribes gr ossular ia Asker gammal sor t, Pr eussen vanlig sor t Ribes r ubr um, Ribes album Ribes nigr um b33(/75b' Det f inns mycket f å uppgif t er om bondebef olkningens t r ädgår dar f r ån 1700-t alet och t idigar e, man vet int e i vilken ut st r äckning bonden hade f r ukt t r äd eller int e. Tr oligt vis hade han det, men int e alls i den ut st r äckning som över höghet en önskade. Allmogen ut sat t es f ör pr opaganda så at t f ler t r äd skulle plant er as. De sor t er man använde, är idag int e så lät t a at t f å t ag på i handeln. Et t gammalt t r äd kr äver r espekt och omsor g. Finns det äppelt r äd på plat sen där du bor, avlägsna int e t r ädet ut an bör j a med at t beskär a det..586%b5 De mest omt yckt a bär buskar na var f ör modligen kr usbär en eller st ikelbär en som de kallades under 1700-t alet. Kr usbär en var int e bar a omt ycka av bönder och t or par e ut an f ör dr ogs också av de högr e st åndens t r ädgår dsmäst ar e. De bar r ikligt med f r ukt och kunde användas på många olika sät t, t ill sylt, saf t och mat r ät t er och vid f r amst ällning av f r ukt vin. Busken var anspr åkslös, och gav r ikligt även under br ist ande f ör hållanden. Busken var dessut om int e känslig f ör köld.

16 +$//21 Hallon är en så kallad halvbuske som bildar f r ukt på f ör egående år s skot t. Hallonplant an är lät t odlad och t r ivs i lucker något f ukt ig j or d. Om plant or na är f r iska kan man sj älv ut öka best åndet genom at t plant er a ut av de över f lödiga nya skot t en. 9,1%b5 Det f inns t r e sor t er s vinbär RÖDA, VI TA och SVARTA VI NBÄR Röda och vit a vinbär är egent ligen samma ar t, men de vit a saknar r öd f är g. I bondesamhället var int e vinbär sbusken lika f lit ig använd som kr usbär sbusken. Kanske kan det var a så at t bonden f ör edr og de söt ar e kr usbär en där f ör at t de kr ävde mindr e socker än de sur a vinbär en vid sylt ning och saf t ning. I dag har svar t a vinbär den st ör st a bet ydelsen av vinbär en det t a på gr und av bär ens halt av C-vit amin. En av de gamla sor t er na som f or t f ar ande f inns kvar i plant skolsor t iment et är Röda Holländska, som är en år gammal sor t.

17 9nUGWUlG I bör j an av 1800-t alet, höll man sig gär na t ill en symmet r isk t r ädgår dsanläggning. I mit t en av t r ädgår den, som et t f okuser ingspunkt kr ing vilken den övr iga t r ädgår den var uppbyggd, f anns of t a en r und r abat t, en solr undning med et t t r äd, vår dt r äd, som kunde var a et t alm- ask- eller lindt r äd. Vår dt r ädet var f ör bonden när mast heligt. Det f ölj de går den och dess innevånar e genom sekler na. Man t r odde at t där bodde vät t ar na och t omt ar na, som skyddade går den och går dsf olket. Helst skulle vår dt r ädet här st amma f r ån någon av de heliga lundar som sedan hedent id f anns i många svenska byar. Det var ut valdhet en, det sär skilda, som gav vår dt r ädet magi. $6., det f inns ca 60 ar t er på nor r a halvklot et. Vanlig ask växer vild i södr a och meller st a Sver ige men odlas även som par k- och allét r äd. Asken blommar f ör e lövspr ickningen. Den är ganska sen at t slå ut på vår en och dessut om f äller den sina blad t idigt på höst en. En f ör del är at t den har et t lät t och luf t igt lövver k, som int e ger någon dj upar e skugga. Den lj usa, sega, elast iska yt veden används bl.a. i idr ot t sr edskap och möbler. Asken blir cir ka 250 år gammal och 20 met er hög Asken är et t omt yckt t r äd, som man gär na använde i sina t r ädgår dar och kr ing går den. Den hade även et t vär def ullt vir ke som man kunde använda t ill ver kt yg. För r användes vir ket t ill spj ut, lansar och hillebar der. Under f or nt iden var asken et t heligt t r äd. Enligt den f or nnor diska myt ologin var den silver gr å Ygdr asil en ask, under vilken asar na höll t ing. Asken var of t a et t vår dt r äd, med placer ing i mit t en av t r ädgår den.

18 3HUHQQDEORPPRU En gång har alla vår a t r ädgår dsväxt er var it vilda, helt nat ur ligt levande växt er någonst ans på j or den. Vem vet vad som växt e i Edens lust går d, vad vi f akt iskt kan odla i vår a t r ädgår dar. Rent hist or iskt set t har par ker och pr ydnadsväxt er näst an enbar t anlagt s och odlat s vid slot t och st or a her r går dar. Klost r en hade också välor dnade t r ädgår dar, men där gällde odlingen f r ämst läkeväxt er f ör f r amst ällning av medicin. Så småningom spr ed sig t r ädgår dsodlingen även t ill pr äst går dar na, och pr äst ens vackr a blomr abat t t j änade nat ur ligt vis som f ör edöme och inspir at ion f ör sockenbor na. På landsbygden f ör e 1800-t alet s mit t f anns int e st or t ut r ymme f ör blomst er odling. Of t a inskr änkt e det t a t ill en enst aka blomplant a int ill boningshuset s sydsida. Under 1800-t alet ökade växt sor t iment et yt t er ligar e med per enner och lökväxt er f r ån Nor damer ika och Asien. Vid 1800-t alet s mit t vägdes ut seendemässiga aspekt er in när det gällde bönder nas t r ädgår dar. Då plant er ade man ibland blommande buskar, häckar och en blomr abat t vid husväggen. En enst aka r os eller pion var st at usväxt er! Blommor na spr eds med f r ön och st icklingar f r ån pr äst - och her r går dar t ill de mindr e t r ädgår dar na. En r abat t best od mest av kr yddor blandade med et t - och t våår iga blommor. Även blommor som lät t f r ösår sig f ör ekom som aklej a, hässleklocka, t r ädgår dsnat t viol och kr ollilj a. Et t f åt al per enna växt er f ör ekom br andlilj a, axver onica, höst st er, r iddar spor r e, st or mhat t och gullr is. Et t t ypiskt inslag var även enst aka buskr osor. I slut et av 1800-t alet sat t es i de mindr e t r ädgår dar na enklar e blomgr upper med ast r ar och lövkoj or i gr äsmat t an. Fär gskalan best od of t a av kont r ast f är ger t.ex. gult blåt t. Vid t or pen inskr änkt e sig blomst er odlingen of t a t ill en r abat t int ill boningshuset s f r amsida, eller som smala r abat t er längs med den r aka ent r égången. Här odlades blommor som var här diga, lät t f ör ökade och lät t sköt t a, ibland t illsammans med någr a kr ydd- och medicinalväxt er som skulle f innas när a t illhands. Blomst er odling i mindr e t r ädgår dar på landet och i st aden t og f ar t f ör st under t alet s bör j an. Kunskap om blommor spr eds då f ör st med de nybildade t r ädgår dsf ör eningar na, hushållningssälskapen och via en mängd allmänt spr idda t r ädgår dsböcker. I bör j an av 1900-t alet kom nya f ör ädlade per enner t.ex. f lox i många f är ger. Fär gskalan gick mer a t on i t on. I nt r esset f ör blomst er odling har vuxit på gr önsaker nas bekost nad.

19 $./(-$ (Aquilegia vulgar is) är vildväxande i Syd- och Mellaneur opa. Till Nor den kom den med munkar na som odlade den i klost r en som medicinväxt er. I Nor den var aklej an helgad åt kär lekens- och f r ukt bar het sgudinnan Fr ej a. Ur spr ungligen var aklej an blå, men f ör ekommer i många f är ger. $/81527(Heucher a) här st ammar f r ån skogst er r ängen i Nor damer ika. I Sver ige odlas alunr ot sar t er som r abat t - och st enpar t iväxt er ; de är här diga långt mot nor r. Bin besöker gär na blomman. $67,/%( (Ast ilbe) kommer f r ämst f r ån Ost asien. Växt en int r oducer ades i England på 1820-t alet. De odlas på många håll som pr ydnadsväxt er i r abat t er, vid dammar m.m. De kan t or kas som et er neller. $;9(521,&$ (Ver onica spicat a) namnet Ver onica anses hedr a den heliga Ver onika som med sin svet t eduk enl. legenden t or kade J esus i ansikt et vid Golgat a, var vid hans bild f ast nade på duken. På medelt iden ansåg de lär de at t de kunde se et t ansikt e i blommor na. Axver onica f inns i Mellan- och Sydeur opa samt i st äppomr åden i Asien. %/2'1b9$(Ger anium sanguineum) ar t en hör hemma i Eur opa och Mindr e Asien. Ar t namnet sanguineum kommer av lat inet s sanguis (blod) och syf t ar på blommans klar r öda höst f är ger och of t a r ödakt iga st j älkar. Den växer vild i Sver ige, men f inns of t a i gamla t r ädgår dar. %/2067(5/83,1(Lupinus polyphyllus) kommer ur spr ungligen f r ån väst r a Nor damer ika, och inf ör des 1826 t ill Eur opa. Blomst er lupin är den vanliga, gammaldags lupinen, som t idigar e odlat s i t r ädgår dar och t äppor som en mycket t acksam pr ydnadsväxt. Den f ör vildas mycket lät t och växer gär na på vägslänt er och i sandiga backar. %/c*8//-$.2%667(*((polemonium bor eale) ar t en hör hemma i nor r a halvklot et s t emper er ade t r akt er. I södr a Sver ige f ör ekommer blågull f ör vildad f r ån t r ädgår dar, där den of t a odlas som pr ydnadsväxt. %/c67-b51$(scilla) de f ör ekommer i Eur opa, Asien och den t emper er ade delen av Af r ika och omf at t ar ca 40 ar t er. I Sver ige f ör ekommer inga vilda blåst j är nor, men de odlas of t a som pr ydnadsväxt er och f ör vildas lät t. %21'3,21(Paeonia) eller ERQGURV som den också ibland också kallas, här st ammar f r ån Sydeur opa. Blomman har sedan länge använt s som läkeväxt och släkt namnet här r ör f r ån de gr ekiska gudar nas läkar e, Paion. Den kan bli mycket gammal och mår br a om den f år st å or ör d under många år.

20 %25671(-/,.$(Diant hus bar bat us) f ör ekom i Sver ige sedan 1700-t alet, men har sit t ur spr ung i Sydeur opa. Den sj älvsår sig mycket lät t. '$*/,/-$(Hemer ocallis) här st ammande f r ån nor r a och öst r a Asien. Blomf är gen var ier ar f r ån lj ust gult t ill or ange och br unr öt t. Vissa daglilj or dof t ar cit r on eller mandel. )(7%/$' (Sedum) på en del håll i Amer ika, Asien och även Eur opa ät s vissa ar t er av denna f amilj som gr önsak, medan andr a har f åt t medicinsk användning. ),1*(5%25*%/200$(Digit alis pur pur ea) kommer f r ån Väst eur opa och f inns vildväxande i Sver ige. Digit alis medicinska egenskaper har var it kända sedan ur gammalt, och växt en används f or t f ar ande vid behandling av hj är t besvär. Alla växt delar, i synner het bladen, är gif t ig. )81.,$(Host a) hör hemma i J apan och Kina. De vär desät t s f ör sit t dekor at iva bladver k. Funkia t illhör lilj eväxt er nas f amilj det ser man på de långt ut dr agna hj är t lika bladen med t ydligt par allellt r it ade ner ver. Blommor na sit t er ensidigt placer ade på en st ängel ovanf ör bladmassan. Hit hör bl.a. br okf unkia, daggf unkia, dof t f unkia, kant f unkia, klockf unkia, småf unkia och spädf unkia. )b15,.6+-b57$(dicent r a f or mosa) här st ammar f r ån Nor damer ika och Asien f r ämst i skogsmar k och ber gsomr åden cm hög växt med kr ypande j or dst am, som gör at t växt en snabbt kan t äcka st or a yt or. Blomningen bör j ar i maj och f or t sät t er ända in i sept ember. Bladen av f änr ikshj är t a kan med f ör del användas som snit t gr önt. *(06527(Dor onicum) hemmahör ande i de t emper er ade omr ådena i Eur opa och Asien samt i medelhavsomr ådet. Ar t en har haf t f olkmedicinsk användning mot depr essioner och mot skor pionbet t. De f ör ekommer mycket of t a som pr ydnadsväxt er i t r ädgår dar, kallas också f ör 9nUNUDJH. *8//5,6 (Solidago hybr ida) när sommar en går mot sit t slut sät t er gullr iset igång med at t blomma! Bin hänger i klungor på de gula pyr amidf or made blomplymer na. Den har f ör måga at t spr ida sig över alla gr änser var f ör den bör placer as i t r ädgår dens ut kant. Gullr iset är hemmahör ande i Nor damer ika. Den är allmän i hela Sver ige, också i f j ällt r akt er na. +-b57%(5*(1,$(ber genia cor dif olia) växer vild bor t a i Ost asiens ber gt r akt er men även hos oss spr ider ut den lika f int ut sig som om den hör de hemma i vår a t r ädgår dar. Engelsmännen kallar växt en f ör elef ant ör a pga. de st or a läder akt iga bladen.