VIDEODAGBÖCKER Ett roligt och bra sätt att dokumentera och reflektera kring ert ungdomsutbyte

Transkript

1 EN MÄNNISKOR UTTRYCK VÄNNER PASSION GLÄDJE MAMMA FÖRENING BROR VÄRLDEN MODE MAT RELIGION SYSTER FRAMTID SORG TABUN POJKVÄN FÖRSTÅELSE TE FAMILJ MINNEN DRÖMMAR TANKAR EKONOMI HISTORIA ÖNSKNINGAR KÄNSLOR KLIMAT UTBILDNING KRYDDOR POLITIK MUSIK FRAMTID FÄRGER UPPLEVELSER LSE FLICKVÄN KULTUR FILMER SKOLA TEATER PAPPA INTRYCK LJUS MILJÖ NUTID KONST MÖTEN MÄNNISKOR UTTRYCK VÄNNER PASSION GLÄDJE MAMMA FÖRENING BROR VÄRLDEN MODE MAT RELIGION SYSTER FRAMTID SORG TABUN POJKVÄN FÖRSTÅ ARBETE FAMILJ MINNEN DRÖMMAR TANKAR EKONOMI HISTORIA ÖNSKNINGAR KÄNSLOR KLIMAT UTBILDNING KRYDDOR POLITIK MUSIK FRAMTID FÄRGER UPPLEVELSER RÖRELSE FLICKVÄN KULTUR FILMER SKOLA TEATER PAPPA INTRYCK LJUS MILJÖ NUTID KONST MÖTEN MÄNNISK UTTRYCK VÄNNER PASSION GLÄDJE MAMMA FÖRENING BROR VÄRLDEN MODE I BLICKEN OCH BLICKFÅNGET FÅNGA ÖGONBLICKET KÄNSLAN OCH PASSIONEN RELIGION SYSTER FRAMTID SORG TABUN POJKVÄN FÖR VIDEODAGBÖCKER Ett roligt och bra sätt att dokumentera och reflektera kring ert ungdomsutbyte EN PRAKTISK GUIDE

2 VARFÖR VIDEO? Varje år åker många hundra ungdomar på ungdomsutbyten inom EU-programmet Ungdom. De går genom en process där de lär sig nya saker och utvecklas både som grupp och som individer. Processen börjar redan under förberedelserna inför utbytet, fortsätter genom de upplevelser ungdomarna skaffar sig under utbytet och förstärks ännu mer genom det efterarbete som gruppen gör när de kommit hem igen. Ungdomarnas utbyte av projektet blir ofta bättre om de får tid att fördjupa sig i vad de går igenom, framför allt under efterarbetet. Ett bra sätt att förstå läroprocessen är att använda sig av videodagböcker. Med hjälp av videofilm är det lätt att lyfta fram gruppens upplevelser under utbytet och att få syn på enskilda individers erfarenheter samt att sprida information till andra som är intresserade av hur ungdomsutbytet gick och hur de deltagande grupperna arbetade. I den här broschyren presenterar vi några förslag för hur man snabbt och enkelt kan arbeta med video under ungdomsutbyten. Se det här materialet som ett inspirationsmaterial där ni kan prova de metoder som ser spännande ut och som passar er grupp. Hör gärna av er till oss och berätta hur det gick. Ni får också gärna skicka er film till oss! Lycka till! Ungdomsstyrelsen Verksamhetsområdet för internationella ungdomsprogram

3 INNEHÅLL Att arbeta med videofilm: - Förfilmer inför resan - Video som dokumentation - Video som läroprocess - Video som slutrapportering Olika former för filmerna: - Resereportage - Personliga videodagböcker - Digitalt historieberättande Att tänka på när ni filmar: - Vem ska se den färdiga filmen? - Språket - Att hålla kameran stilla - Att variera bildutsnittet - Var noggrann med ljudet Mer information om video: - Kort information om upphovsrättsliga frågor - Redigeringen är ett hjälpmedel för tittarna - Adresslista till regionala resurscentra för film och video -

4 ATT ARBETA MED VIDEOFILM Förfilmer inför resan Att göra en förfilm och skicka över till utbyteslandet kan vara ett bra sätt att starta ett ungdomsutbyte. Det behöver inte vara en lång film. Kanske bara tre minuter där ni filmar varandra inom gruppen och talar om vad ni heter. Ni kan också filma era lokaler och någon minut av någon aktivitet som ni brukar göra. På så sätt får er utbytesgrupp en bättre bild av vilka ni är så att de känner sig bättre mentalt förberedda innan ni träffas på riktigt. Om utbytesgruppen ska komma till er, istället för att ni åker till dem, kan filmen vara extra viktig. Med hjälp av filmen kan ni förbereda den besökande gruppen på var de ska bo, vilka de kommer att träffa och hur klimatet är där ni bor. Ni kan till exempel visa hur ni går klädda så att utbytesgruppen får en idé om vilka kläder de bör ta med. Filma gärna under ert planeringsmöte Om några av er åker iväg på ett planeringsmöte i utbyteslandet så har ni ett jättebra tillfälle att filma de människor som ni kommer att träffa under ungdomsutbytet och den plats ni kommer att vara på. För många av dem på hemmaplan som är oroliga för resan kan en sådan film vara en stor trygghetsfaktor. Även föräldrar och syskon kan tycka att det känns tryggt och roligt att få veta lite om vart ni ska fara innan ni ger er iväg. Under planeringsresan kan det också vara bra att filma hela reseprocessen. På det viset kan resten av gruppen få se vad som väntar dem i form av bagageincheckning, metalldetektorer, flygresa och framkomsten till den plats som ni sedan gemensamt ska besöka. Det kan vara svårt att få tillstånd att filma på flygplatser, men om man ansöker om ett sådant tillstånd i god tid och om man kan motivera sitt behov av att filma på ett bra sätt så brukar det lösa sig. Svenska, engelska, teckenspråk och stumfilm Fundera över om er film ska vara på svenska, engelska eller något annat språk som ni har gemensamt med de ungdomar som ni gör detta ungdomsutbyte med. Det mesta av det som ni vill berätta brukar annars gå alldeles utmärkt att visa i bild, utan att ni behöver säga så mycket med ord. Skicka en vhs-kassett eller lägga filmen på hemsidan? Något annat som kan vara bra att fundera över är hur ni vill skicka filmen. Om din förening har en egen hemsida så kan ni kanske lägga ut er film där och skicka över webbadressen till utbytesgruppen. Om ni inte har någon hemsida kan ni kanske skicka över er film via e-post. Det beror lite grann på hur lång filmen är och hur stor filen blir. Bäst kvalitet får ni alltid om ni lägger över er färdiga film på vhs, dvd eller cd och skickar över kassetten eller skivan med post. Hör efter vilka möjligheter er utbytesgrupp har att visa filmen hos sig. Det är inte säkert att alla grupper har tillgång till en dvdspelare eller bredbandsuppkoppling.

5 Video som dokumentation Vissa tycker att det är jätteroligt att stå bakom videokameran för att filma det som andra gör. Andra tycker att det är roligast att agera framför kameran. Oavsett vilket av dessa du själv helst gör så kan en videodagbok från ett internationellt ungdomsutbyte bli ett minne för livet. Kameran som ett stöd för minnet Att filma ert ungdomsutbyte är naturligtvis ett jättebra sätt för er att lätt kunna dokumentera vilka ni träffade och vad ni gjorde. Att ta med kameran på olika utflykter, till aktiviteterna och till måltiderna ger ett bra stöd för minnet när man några veckor senare ska försöka komma ihåg vad det egentligen var man gjorde. Det blir lättare att komma ihåg i vilken ordning olika saker hände och hur människorna i utbytesgruppen egentligen såg ut. Genom att själv titta igenom det inspelade materialet kan man också få syn på en massa saker som man kanske inte riktigt såg under resans gång, eftersom det då var så mycket som hände. Olika människor lägger också märke till olika saker så det är bra om så många av gruppens medlemmar som möjligt kan hjälpa till att filma. Det allra bästa med att filma är ändå att du har en film kvar som du kan titta på även flera år efter resan. Du kan återuppleva allt det roliga som du upplevde medan du befann dig i ett annat land, eller när du hade gäster som besökte dig här i Sverige. Att kopiera videokassetter så att alla i gruppen kan få en varsin är ett enkelt och billigt sätt att se till att alla deltagarna får ett minne av resan.

6 Video som läroprocess Att titta på film är roligt. Speciellt om det är en film som visar någonting som man har upplevt själv. Men du kan också använda filmandet och den färdiga filmen som en del av en läroprocess eller ett hjälpmedel för reflektion. Att arbeta i grupp Själva filmskapandet kan vara ett bra sätt att öva sig i samarbete. En person kan filma, medan en annan person håller i mikrofonen och en tredje person ställer frågorna. Uppgifterna kan växla mellan personerna inom gruppen och olika grupper kan ta på sig filmuppdraget olika dagar. Att ta på sig uppdraget att göra själva filmen kan ibland vara ett sätt för någon av gruppens medlemmar att ställa sig vid sidan av gruppen. Bakom kameran kan man vara delaktig i utbytet utan att behöva vara aktiv under gruppens övningar och workshops. För vissa personer kan det vara bra att ha en kamera att hålla sig i, men kom ihåg att det är viktigt för gruppens samhörighet att alla jobbar ihop och att alla finns med på filmrutorna. Att våga ställa frågor Att filma är också ett jättebra sätt att krypa närmare inpå skinnet på sin utbytesgrupp. Oftast har man en massa frågor som man kanske är för blyg för att våga ställa. Med en kamera i ena handen och ett frågeformulär i den andra blir det lättare att ställa alla frågor som man skulle vilja ha svar på. Samtidigt får du allt inspelat på ett band så du slipper skriva ner alla svaren. Filmen som hjälpmedel vid utvärderingen av utbytet Kom ihåg att du även kan vända kameran mot din egen grupp så att du får med både information om utbytesgruppen och om din egen grupp. Ibland kan det vara svårt att se vad man får ut av resan eller besöket när man befinner sig mitt uppe i det. På samma sätt kan det vara svårt att komma ihåg enstaka händelser eller saker som kändes långtråkiga när man väl kommit hem från resan eller den besökande gruppen har åkt hem. Intervjuerna av de egna gruppmedlemmarna under resans gång hjälper er att hitta luckorna som gör att nästa utbyte kan göras ännu bättre. Det hjälper er också att hitta de vardagliga glädjeämnena som man kanske inte tänker på i vanlig fall, som hur lätt det är att lära känna varandra när man lagar mat tillsammans eller när man är ute på långvandring och inte har något annat att göra än att prata med varandra.

7 Det kan vara speciellt tydligt när det gäller gruppövningar, samarbetslekar och workshops. Just under övningen har man fullt upp och hinner kanske inte reflektera ordentligt över varför man gör på olika sätt. Om man däremot filmar övningarna så är det lätt att se gruppens beteenden under övningen med nya ögon genom videon. Att prata om sina erfarenheter inom den egna gruppen När man väl har intervjuerna eller resereportagen på video blir den färdiga filmen ett bra sätt att dela med sig av sina erfarenheter till hela gruppen. På så sätt kan man ha olika uppdrag inom gruppen men alla får veta svaren på alla frågorna. Det bästa är naturligtvis om alla i gruppen hjälps åt att skriva ner sina frågor före intervjun så att alla får svar på sina egna frågor. När gruppen sedan tittar igenom filmen kan man stoppa bandet efter varje fråga, eller efter vissa speciellt viktiga frågor, och fundera över hur den intervjuades svar skiljer sig från vad man själv skulle ha svarat. På så sätt är det enkelt att få syn på vilka likheter och vilka skillnader det finns mellan den egna gruppen och utbytesgruppen. Du kan också använda filmen för att prata om saker som hände under ungdomsutbytet som du tyckte var jobbigt eller som du lärde dig någonting av. Att gå tillbaka till videon för att lättare kunna prata om sina upplevelser och erfarenheter är ett bra sätt. Filmen hjälper minnet att plocka fram händelser som har upplevts som speciellt lärorika, lustfyllda eller jobbiga. Med videons hjälp blir det lättare att bearbeta det man varit med om. Några exempel på frågor som man kan fundera tillsammans över: - Vilka händelser var roligast? - Vilka var tråkigast? - Kan det finnas något som är bra med att ha tråkigt ibland? - Hur kan vi fortsätta att ha roligt tillsammans här hemma? - Vad har vi lärt oss av att delta i det här ungdomsutbytet? - Vilka frågor har mötet med utbytesgruppen väckt? - Hur kan vår fortsätta kontakt med utbytesgruppen ser ut? - Vill vi göra ett ungdomsutbyte med ett annat land framöver? Att kunna prata mer privat med hjälp av kameran I stället för att vända kameran mot någon av de båda grupperna kan man välja att vända kameran mot sig själv. Genom att göra personliga videodagböcker kan var och en i gruppen få berätta om saker som de tyckte var speciellt roliga, jobbiga, eller lärorika. Dessa berättelser behöver inte visas för hela gruppen om ni inte vill det. Det kan räcka med att ledarna i gruppen får se dem för att få klart för sig vad resan egentligen innebar för gruppens enskilda medlemmar.

8 Video som slutrapportering När man avslutat sitt ungdomsutbyte är videofilmen ett fantastiskt sätt att dela med sig av sin resa till dem som inte kunde åka med. Man kan visa filmen för andra inom den egna organisationen och för föräldrar och kompisar. På så sätt får dessa en möjlighet att ta del av många av de intryck som ni fick men som kan vara svåra att beskriva med ord. Till exempel hur huset som man bodde i såg ut, hur landskapet såg ut, hur utbytesgruppens språk lät och hur landets arkitektur skilde sig från vår. Videon för att inspirera andra att resa När andra ungdomar får se hur ni hade det på er resa kanske de blir sugna på att göra en egen resa. eller för att inspirera er själva att göra en resa De av er som tagit emot en grupp från ett annat land kan använda utbytesgruppens film och erfarenheter som en språngbräda för en egen resa. Filmen kan visa fördelar och nackdelar som utbytesgruppen sett med sin resa, vilket kan hjälpa er att förbereda er för de problem ni kan stöta på under er egen resa. eller som en avrapportering till Ungdomsstyrelsen När det är dags att avrapportera ert ungdomsutbyte till Ungdomsstyrelsen är det också jättebra att skicka med en videofilm som komplement till er skriftliga redovisning. Den skriftliga redovisningen är nödvändig för Ungdomsstyrelsens dokumentation, men att se en film gör det naturligtvis lättare att få en känsla för vad ett ungdomsutbyte verkligen innebär än genom att bara läsa ett papper. Genom era filmer kan också Ungdomsstyrelsen lättare sprida goda exempel om vad ett ungdomsutbyte kan innebära till andra grupper som funderar på att genomföra ett eget ungdomsutbyte. En film som sänds till Ungdomsstyrelsen blir en offentlig handling, vilket betyder att den som vänder sig till Ungdomsstyrelsen och vill se på filmen, har rätt till det. På så vis kan filmen till exempel ses av andra utbytesprojekt i Sverige.

9 OLIKA FORMER FÖR FILMERNA Det finns många olika sätt att göra en bra videofilm. Här kommer en tipslista för er som vill göra reportage, personliga videodagböcker eller digitala historieberättelser. Alla tre sätten går bra att använda antingen för att göra en presentationsvideo av den egna föreningen för att skicka till utbytesgruppen, att använda för att dokumentera utbytet av resan för den egna gruppens skull, eller att använda för att reflektera runt resan när man väl har kommit hem. Resereportage Ett resereportage kan påminna mycket om de reseprogram som du kan se på tv. Framförallt speglar ett sådant program människors upplevelser under en resa. Du behöver alltså inte göra så mycket efterforskning som krävs för en dokumentfilm om till exempel. När du gör ett reportage kan du varje dag filma korta bitar av de platser ni besöker, av de aktiviteter ni gör tillsammans och era möten med de människor som ni träffar. Här kommer en kort tipslista med saker som är bra att tänka på när man gör ett reportage. Filma korta bitar Att göra en kort sammanställning av det som man upplever varje dag är inte alltid så lätt. Ofta är man rädd för att missa något av det som händer. Resultatet blir att man filmar för långa bitar och kommer hem med för mycket material. Ingen orkar se sex timmar film från en resa och det tar lång tid att korta så mycket film i ett redigeringsprogram. Ett knep är att filma korta nedslag, kanske bara en halv eller en minut åt gången. Återberätta händelser Om det händer något roligt eller spännande som du inte hann med att filma, så kan du be någon att återberätta det för kameran. Det kan vara lika roligt att höra någon berätta om vad som hände som att se det hända på bild.

10 Håll koll på tiden Det kan vara jättesvårt att komma ihåg vilken dag som olika saker hände på. Ett knep är att börja varje kameratagning med att tala om vilken dag det är, hur mycket klockan är och var du befinner dig. Till exempel: Idag är det onsdag, klockan är elva och vi är på väg till hockeyrinken i Västerås. Att göra intervjuer Det är oftast personerna vi möter på resan som är de mest intressanta. Försök att få med så många av dem som möjligt på bild. Att göra korta intervjuer med alla deltagarna är också ett bra sätt att lära känna dem på. Börja med att fråga efter deras namn och hur gamla de är. Exempel på andra frågor man kan ställa: - Vad är det bästa med din förening? - Vad är det bästa med att bo i din stad? - Vilken är din favoritplats i staden? - Vad tycker du om att göra på fritiden? - Vilket är ditt favoritgodis? Om du vill veta mer om reportage och om hur man gör dokumentärfilm så kan du ladda ner handledningen Respekt från under Pedagogik.

11 Personliga videodagböcker Att göra en personlig videodagbok innebär att du varje kväll vänder kameran mot dig själv och berättar om vad du har varit med om under dagen. Du kan till exempel berätta om var ni har varit, om ni har gjort några övningar och om vad ni har ätit. De flesta videokamerorna har en display som du kan vända mot dig själv. Då kan du se dig själv när du filmarf. Det är jättebra om du kan fästa kameran på ett stativ. Då blir det inte lika skakigt som om du själv håller i kameran. Du kan också ställa ifrån dig kameran på en stol eller en byrå för att få en bra bild. Det är också viktigt att du tänker på att få ljudet så bra som möjligt. Använd gärna mikrofon när du spelar in. Att hålla koll på när olika saker händer När du börjar spela in är det bra om du börjar med att säga vilken dag det är. Då blir det mycket lättare för den som tittar att hålla reda på i vilken ordning som olika saker händer. Till exempel: Nu är det måndag kväll och klockan är halv tio. Efter lunchen idag gjorde vi en rolig teaterworkshop. Vi fick inte använda några ord, men ändå förstod vi varandra jättebra. Eller: Nu är det lördag natt och jag måste få berätta om en läskig grej som hände under discot som vi hade ordnat. Att våga vara sig själv En videodagbok är en personlig berättelse och här kan du berätta om dina egna upplevelser. Du får gärna berätta för kameran om det har varit en bra dag eller om det har hänt någonting tråkigt under dagen. Här har du några frågor som kan hjälpa dig att komma igång: - Vad tycker du om gruppen som ni träffar? - Har du lärt dig någonting nytt idag? Ett ord på ett nytt språk, någonting som du inte visste om ett annat land eller smakat på en ny sorts frukt? - Vad tror du att utbytesgruppens ungdomar tycker om din kultur? - Har du upptäckt några fördomar som du hade före utbytet? - Har du hittat någon som kan bli en ny vän? Lämna inte ut mer av dig själv än du vill Tänk bara på att det du filmar kan komma att ses av resten av gruppen. Det innebär att du inte bör lämna ut hemligheter om dig själv eller andra. Du bör inte heller säga något som kan kränka någon eller göra någon annan människa ledsen. Du och din ledare kan också komma överens om att det du säger i din personliga dagbok ska stanna mellan er två, och inte visas för någon annan. Var i så fall noga med att ni gör klart det för varandra innan ni börjar filma. Det bästa är om var och en av er som filmar har ett eget personligt videoband till kameran som ni håller reda på själva, eller som ni lämnar in till er ledare när ni filmat färdigt varje dag. När du är färdig med dagens inspelning kan du lämna över kameran till nästa person som vill berätta om hur han/hon har upplevt sin dag. Även om ni har varit på samma ställen och gjort samma saker så kan vissa tycka att det var jätteroligt och andra tycka att det var jättetråkigt. Ni har säkert också lärt er helt olika saker.

12 Digitalt historieberättande Att göra en digital historieberättelse är ett jättebra sätt att berätta om dig själv och ditt liv för någon annan. Berättelsen kan vara personlig och handla om något som är viktigt i ditt liv, till exempel dina hobbys, din vardag, ditt rum eller ställen som du trivs bra på. Den kan också handla om någon som är viktig för dig, din familj, dina vänner eller husdjur. En digital berättelse kan också göras av en grupp. Då kan den istället handla om er förening, era lokaler, er grupp, er stad, ert land och era favoritställen. Den kan vara mellan en och fem minuter lång. Det är jättebra om ni gör en berättelse som ni kan visa för gruppen som ni gör ert ungdomsutbyte med. Ni kan till exempel skicka över filmerna innan ni kommer på besök eller ta med dem om ni reser iväg för ett planeringsmöte. På så sätt kan er utbytesgrupp få lära känna er lite grann redan innan ni besöker varandra. Det är förstås jätteviktigt att de som ska se er digitala berättelse förstår vad ni berättar. Därför är det bra att ni tar reda på om ni har ett gemensamt språk. Båda grupperna kanske förstår engelska. Om ni inte har ett gemensamt språk får ni försöka hitta andra sätt att göra filmen på så att ni och utbytesgruppen kan förstå varandra. Det går också bra att göra en digital historieberättelse när ni kommit tillbaka hem från ert ungdomsutbyte. Er film kan då handla om allt ni upplevt under resan. Även denna berättelse kan ni välja att göra individuellt eller i grupp.

13 En digital berättelse gör du i fem olika steg: 1. Skriv ner din berättelse på ett papper. En eller två A4-sidor brukar vara en bra längd för en digital berättelse. Du kan skriva ner den som om du berättade den för någon annan. En berättelse har ofta en början, en mitt och ett slut. Du börjar med en introduktion, till exempel Nu ska jag berätta om varför jag är medlem i världens bästa förening och slutar med så nu förstår du varför jag aldrig tänker flytta iväg från Åmål så länge jag lever. 2. Läs in din berättelse i ett redigeringsprogram i din dator. I vissa datorer kan man läsa in sin berättelse direkt i datorn. I andra datorer får du lov att först spela in den på en videokamera, för att sedan föra över berättelsen till datorn. I båda fallen kan det vara bra att tänka på att du alltid kan klippa bort sånt som blev fel när du läste in det. Du behöver alltså inte läsa in hela texten på nytt om du inte blev nöjd med första försöket. Du kan bara ta om den bit som blev fel. Tycker du att din röst låter konstig när du spelar upp den på datorn? Lugn! Vi är alla ovana att höra hur vår röst egentligen låter och det tar tid att vänja sig. 3. Samla ihop bilder som du vill illustrera din berättelse med. Det kan vara fotografier som du tagit, kartbilder, videoklipp som du filmat själv eller teckningar som du gjort. 4. Lägg in dina bilder i datorns redigeringsprogram. Du kan använda en digital stillbildskamera eller videokamera för att lägga in bilderna. Du kan också använda en skanner för att läsa in fotografier, kartbilder och teckningar. 5. Redigera ihop din berättelse. Lägg in bilderna så att de passar ihop med din inlästa berättelse. Du kan också komplettera berättelsen med olika texter, ljudillustrationer och musik. Har du en bild på ko eller en motorväg så är det väldigt effektivt att lägga in effektljud som passar bilderna. Många sådana ljud ligger redan med i redigeringsprogrammen. Andra kan man enkelt spela in själv. När det gäller ljud och musik får man vara noga med att de inte stör den inlästa berättelsen. Lägg dem därför på så pass låg volym i bakgrunden att de skapar en stämning, men så att du samtidigt klart och tydligt kan höra din inlästa berättelse. Om du vill veta mer om digitalt historieberättande i form av Digital storytelling så kan du besöka föreningen digitalbridge på Du kan också ladda ner en handledning för Digitala historier från eller gå in på Utbildningsradions hemsida Rum för berättande, för att få se exempel på färdiga filmer.

14 ATT TÄNKA PÅ NÄR NI FILMAR Vem ska se den färdiga filmen? Det är bra att fundera över vem du gör filmen för. Om du gör den bara för att din egen grupp ska se kunna se den, så behöver du kanske inte planera så mycket innan du börjar filma. Om du istället gör den för att andra ska kunna se den (era familjer, Ungdomsstyrelsen, andra grupper) så är det bra att komma ihåg att dessa antagligen inte vet mycket, eller ens något, om er grupp. De vet till exempel inte vilka Kalle eller Sara är och var er grupps lokal finns. Då kan det vara bra att vara extra tydlig genom att komma ihåg att filma utsidan av huset som ni befinner er i så att andra förstår var ni är och att presentera Kalle som fritidsledare och Sara som vaktmästare. Språket Om det är er utbytesgrupp som ska se er färdiga film är det förstås jätteviktigt att de förstår vad ni berättar. Därför är det bra att ni tar reda på om ni har ett gemensamt språk. Om det är ett annat nordiskt land kanske de förstår svenska, men ta reda på det innan ni gör er film. Om er utbytesgrupp kommer från något annat europeiskt land kanske deltagarna från båda länderna förstår engelska. Annars kan ni kanske hitta en tolk som kan översätta er text till mottagarlandets språk och tala in den i er dator. På så sätt får ni lära er lite av det nya språket redan innan ni träffar er utbytesgrupp. I de flesta redigeringsprogram för film finns det en textfunktion som gör att du kan texta din färdiga film i efterhand. Du kan alltså spela in filmen på ditt eget språk och sedan få hjälp att sätta översättningstexter längst ner i bildrutan. Det går också bra att göra en film helt utan språk. Man kan filma gruppens medlemmar, staden man bor i eller någon aktivitet som man gör. Därefter kan man sätta musik till de filmade bilderna. På så sätt kan man berätta mycket om sig själva utan att behöva använda ord. Man kan också göra en ren musikvideo där man sjunger och dansar, samtidigt som man lägger in lite bilder från den egna lokalen, staden eller landet. Att hålla kameran stilla Det kan vara jobbigt att titta på en hel film som är filmad utan stativ. Om man håller kameran direkt i händerna kan det finnas risk för att bilden blir skakig och hoppig. Det slipper du om du sätter fast kameran på ett stativ. Om du befinner dig i en miljö där det är jobbigt att bära på ett stativ (till exempel en båtutflykt eller en fjällvandring) kan det vara bra att ändå tänka på att försöka hålla kameran så stilla som möjligt. Då blir den färdiga filmen mycket behagligare att titta på. Det finns ofta naturliga stativ runt omkring dig om du tittar efter. Utomhus kan du till exempel luta kameran mot ett staket, en trappa eller ett räcke. Inomhus kan det finnas en byrå, ett bord eller bokhylla som du kan ställa ifrån dig kameran på medan du filmar.

15 Att variera bildutsnittet Det är vanligt att man inte går tillräckligt nära när man filmar. Kanske är man rädd för att komma för nära inpå den man filmar eller så är man rädd för att inte få med helheten. Ett bra tips kan vara att först filma (eller ta några stillbilder med videokameran) en bit ifrån motivet, så att man får med hela sammanhanget på bilden. Därefter kan man gå fram till det som är mest intressant så att man kan få en närbild på den man intervjuar eller på huset som man bor i. Det finns en tumregel bland fotografer som säger: När du tror att du har kommit tillräckligt nära, tag då ett extra steg framåt. Närbilder är också bra om man vill ta en bild på en främmande maträtt, en bok på ett annat språk eller en fin blomma som kanske inte växer i Sverige. Fundera också lite över hur bakgrunden ser ut innan du börjar filma. Är bakgrunden ljusare än objektet? Det kanske finns ett fönster som stör kamerans ljusmätare så att den du filmar blir alldeles för mörk? Eller den du filmar kanske står framför en flaggstång eller en lyktstolpe? Då kan det se ut som om föremålen växer upp ur huvudet på människorna.

16 Var noggrann med ljudet Det svåraste med att göra en videofilm är att få ett bra ljud. Det enda sättet att få fram ett bra ljud är att använda mikrofon. Om man inte har en mikrofon som man kan koppla till kameran måste man gå riktigt, riktigt nära människorna som pratar för att få ett bra ljud vid intervjuer. Gör gärna en provintervju med en kompis innan du börjar filma den riktiga intervjun. Då kan du spola tillbaka bandet för att kontrollera att ljudet blev bra. Om ni gör en intervju är det bra om ni ser till att ni hittar en miljö som är lite avskild från störande element, till exempel musik, sorl och trafik. Undvik att intervjua någon i miljöer med mycket ljud och buller. Våga gå nära den du intervjuar med mikrofonen. Ett bra mikrofonavstånd är cirka 30 centimeter. Kom ihåg att ladda batterierna En videokamera drar rätt mycket ström. Det kan därför vara bra att alltid ha ett laddat extrabatteri till hands. Använd också gärna en nätadapter så att du kan filma med kameran inkopplad i ett strömuttag i väggen om batteriet skulle ta slut. Passa på att ladda upp batteriet på nätterna, under lunchen (om ni inte filmar då) eller när ni vilar. Om du ska lämna kameran vidare till någon som ska fortsätta filma så är det bra om den är färdigladdad när du lämnar över den. Kameran drar extra mycket batteri när du filmar utomhus i kyla eller när du använder kamerans display istället för att titta direkt i kamerans sökare. Om ni åker iväg till ett annat land så kan det vara bra att kolla upp om du behöver en speciell strömadapter som passar i det landets strömuttag. Strömuttag kan se olika ut i olika länder. Detsamma gäller även för laddare till mobiltelefoner, mp3-spelare och annan teknisk utrustning.

17 MER INFORMATION OM VIDEO Kort information om upphovsrättsliga frågor Överallt runt omkring oss finns det massor av texter, bilder, musik och miljöer. Även om det är lätt att kopiera dessa uttryck och själva använda dem i våra filmer så är det mesta faktiskt inte tillåtet att använda. Det finns lagar och regler som talar om för oss hur vi får använda det material som finns omkring oss. Den viktigaste lagen är Lagen om upphovsrätt. Den har kommit till för att se till att den som skrivit musiken eller boken faktiskt får betalt när vi andra lyssnar eller läser. Eftersom det idag är så lätt att få tag på i stort sett all sorts musik och bilder via internet är det extra viktigt att komma ihåg att du oftast inte får använda detta material själv bara för att du kan hitta det på nätet. Här kommer lite kort information om vad du får använda och vad du inte får använda. Vad får jag använda för enskilt bruk? Om jag gör en film som bara jag själv ska se hemma hos mig själv, så får jag använda i stort sett vad som helst av det material som jag kan hitta på nätet, i böcker eller på cd- eller dvd-skivor. Endast material med djupt kränkande innehåll är olagligt att ha hemma på sin dator eller film. Är det enskilt bruk om jag vill visa upp filmen för resten av vår grupp eller organisation på ett av våra möten? Nej. Då kallas det för offentlig visning och då gäller Lagen om upphovsrätt. Det innebär till exempel att du inte får använda upphovsrättsligt skyddad musik, text, bilder eller annat konstnärligt material. Hur vet jag vad som är upphovsrättsligt skyddat material? Om materialet är utgivet på ett förlag, tryckt på cd-skiva, i en bok eller i en tidning så står det oftast vem som har givit ut materialet och vem som är upphovsman. Allt sådant material är upphovsrättsligt skyddat. Ibland kan det vara svårt att veta vem som är upphovsman till materialet, men om materialet är fritt för dig att använda så står det ofta klart och tydligt på materialet. Om du är osäker på om du får använda materialet så är det säkrast att låta bli. Hur hittar jag material som är fritt att använda? Det bästa är naturligtvis om du och dina kompisar, föräldrar eller syskon själva kan skapa musik och bilder som kan användas i filmen. Då är ni själva upphovsmän och bara ni får använda det ni har skapat! Om någon annan vill använda ert material så måste de fråga er om lov. De flesta redigeringsprogram för video har också ett bibliotek med bild- och ljudmaterial som är fritt att använda. Musik där upphovsmannen varit död i minst 70 år är i de flesta fall också fri att använda till exempel musik av Mozart, Vivaldi och Bach. Får jag använda musik som mina kompisar spelat in eller en teckning som min kompis gjort? Ja, om du frågar dem om lov och de ger dig tillåtelse att använda materialet så är det inga problem. Det bästa är förstås om de kan skriva ett papper där det står att du får använda deras material. Får jag filma överallt och vad som helst? Nej, det får du inte. Att filma inne på museer, i tunnelbanan, i varuhus eller i privata trädgårdar är oftast förbjudet. Du kan däremot ibland ändå få tillåtelse att filma i dessa miljöer om du frågar om lov. I offentliga miljöer är det nästan alltid fritt fram att filma och fotografera. Det gäller till exempel i parker och på torg. Var bara aktsam så att du inte filmar någon som inte vill bli filmad. Ibland kan folk ta illa vid sig om de ser att du filmar dem. Stäng i så fall av kameran om någon ber dig att göra det. Är du osäker så kan du alltid fråga folk som är i närheten om det är ok att du filmar. Var får jag veta mer om upphovsrättsliga frågor? Myndigheten för skolutveckling har en jättebra sida som heter Kolla källan. Där kan du läsa mer om upphovsrätt och källkritilk.

18 Redigeringen är ett hjälpmedel för tittarna Det är inte alltid nödvändigt att redigera sin film i efterhand, men det har många fördelar. För det första kan man enkelt klippa bort alla delar av filmen som man inte är så nöjd med. Man kan också korta filmen för att den inte ska vara så lång att titta på. En film som är tjugo minuter lång och innehåller de bästa bitarna är roligare för alla att titta på än en film som är en timme lång men innehåller en massa långtråkiga delar. Du kan också lägga in stillbilder i din film för att kunna berätta om händelser som du tycker är viktiga och intressanta men som du inte fick med på film. Dessutom kan man lägga till förklarande texter och ljud. Man kan till exempel lägga till texter där det står: måndag 9.00 eller middag i alpstugan. På det sättet hjälper man tittaren att hela tiden veta var och när händelserna utspelat sig. Men framför allt brukar det vara ett roligt och lustfyllt arbete att få gå in och leka med det inspelade materialet. Det är ofta fullt med skratt, fniss och förslag på fyndiga texter som man kan lägga till sina bilder eller knäppa ljud som gör att det blir ännu roligare att se den färdiga filmen. Idag finns det enkla och smarta redigeringsprogramvaror till både Mac och PC. Till både MacIntoshdatorer och PC-datorer med Windos XP ingår det gratis programvaror. Programmen är enkla att använda och kommer att göra din film ännu bättre än den redan var. På hittar du enkla manualer till programmen imovie och MovieMaker. De hjälper dig att snabbt komma igång med redigeringen.

19 BEHÖVER DU MER HJÄLP? För att stimulera utvecklingen av filmverksamhet över hela landet fördelar Svenska filminstitutet årligen ett stöd till regionala resurscentra för film och video runt om i landet. Syftet är att främja regional och lokal filmkultur med tyngdpunkt på insatser riktade till barn och unga. Om du vill veta mer om vilken sort hjälp du kan få i din region kan du kontakta ditt filmresurscentrum. FILM I DALARNA Kaserngården Falun Tel: FILM I SKÅNE Stortorget Malmö Tel: FILM I VÄST Box Trollhättan Tel: FILM PÅ GOTLAND Mellangatan Visby Tel: FILM STOCKHOLM Box Stockholm Tel: FILM I VÄSTERBOTTEN Magasinsgatan Umeå Tel FILM GÄVLEBORG Slottet Gävle tel: REAKTOR SYDOST Box Växjö Tel: FILM I VÄSTERNORRLAND Magasinsgatan Sundsvall Tel: FILM I HALLAND Kulturhuset Fyren Borgmästaregatan Kungsbacka Tel: FILMPOOL JÄMTLAND Länskulturen Östersund Tel: FILM I SÖRMLAND Box Nyköping Tel: FILM I UPPLAND Kultur i länet Box Uppsala Tel: FILM I VÄSTMANLAND Box VÄSTERÅS Tel: FILM I ÖREBRO LÄN Storgatan Örebro Tel: g/film FILM I JÖNKÖPINGS LÄN Box Jönköping Tel: FILM I VÄRMLAND Kungsgatan Karlstad Tel: FILM I ÖST Gamla Rådstugugatan Norrköping Tel: FILMPOOL NORD Kronan A Luleå Tel:

20 Ungdomsstyrelsen 2005 text/foto Lotti Fred språkgranskning Ingrid Bohlin omslag/foto Christián Serrano distribution Ungdomsstyrelsen, Box 17801, Stockholm webbplats: e-post: tfn , fax Filmpedagogik.nu Filmpedagogik.nu är en ideell förening med uppgift att stimulera och sprida film- och mediepedagogisk verksamhet genom att arbeta med opinionsbildning, information och övriga för medlemmarna gemensamma filmpedagogiska frågor. Medlemmar i föreningen är landets regionala resurscentra för film och video. Dessutom är till exempel Folkets bio, Utbildningsradion samt några av landets mediecentraler anslutna till föreningen. Du kan läsa mer om föreningen på UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång till makt och välfärd. Det gör vi genom att: ta fram och förmedla kunskap om ungas levnadsvillkor. följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. fördela bidrag till och stödja metodutveckling inom ungas fritid och föreningsliv samt inom internationellt ungdomssamarbete. UNGDOMSSTYRELSEN Box Stockholm tfn fax e-post: info@ungdomsstyrelsen.se webbplats: