Oädla legeringar för metallkeramik: Basmetallegeringar
|
|
- Kurt Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Oädla legeringar för metallkeramik: Basmetallegeringar
2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser i dokumentet. Experternas sammanställning kan dock bli underlag för myndighetens ställningstaganden. Artikelnr Publicerad: oktober
3 Innehåll Definitioner 5 Introduktion 6 Sammansättning 7 Egenskaper 9 Mekaniska egenskaper 9 Korrosion 10 Biologiska egenskaper 10 Tandtekniska aspekter 12 Fördelar och nackdelar 13 Ekonomiska aspekter 13 Klinisk dokumentation 13 Sammanfattning 14 Kunskapslänkar 15 Referenser 16 Dokumentinformation 19 3
4 4
5 Definitioner En legering är en substans med metalliska egenskaper och som är sammansatt av två eller flera kemiska element, varav ett måste vara en metall (1). Basmetallegeringar innehåller mindre än 25 vikt% ädelmetall enligt en klassifikation från American Dental Association (2). I praktiken innehåller emellertid de flesta basmetallegeringar ingen ädelmetall. Dessa betecknas följaktligen som oädla. De delas bland annat in i kobolt-kromlegeringar och nickel-kromlegeringar. Det finns även andra basmetallegeringar (t ex baserade på titan), men de exkluderas från denna framställning, då användning av sådana legeringar för fast protetik knappast förekommer i Sverige. 5
6 Introduktion Basmetallegeringar har använts inom svensk odontologi sedan mycket lång tid och då främst för skelett till avtagbara partiella plattproteser. Oftast använda har kobolt-kromlegeringar varit. Den sannolikt mest kända produkten är Vitallium (Austenal, Köln, Tyskland), vars namn blivit närmast synonymt med denna legeringstyp (3). Flera faktorer har spelat stor roll för det ökade intresset för koboltkromlegeringar. En äldre förordning om användningen av dentala gjutlegeringar upphävdes 1999, varefter det är tillåtet att använda oädla legeringar för fast cementering (4, 5). Materialkostnaden för basmetallegeringar är nästan försumbar. Kobolt-kromlegeringarnas låga pris utgör således ett ekonomiskt incitament för användning inom kron- och broprotetiken. Föreliggande kunskapsdokument är huvudsakligen inriktat på koboltkromlegeringar för metallkeramik. 6
7 Sammansättning I en nämnd metallegering står alltid den metall, som det finns mest av (i vikt%), först i benämningen. Huvudbeståndsdelarna i kobolt-kromlegeringar och nickel-kromlegeringar är således kobolt (Co) respektive nickel (Ni). Benämningen krom-koboltlegeringar är inte ovanlig, men felaktig. Att kalla basmetallegeringar för stål är helt irrelevant, eftersom stål är en förening av järn (Fe) och högst 2 vikt% kol (C). Inom odontologin har kobolt-kromlegeringar sedan slutet av 1920-talet huvudsakligen använts för skelett till partialproteser. I koboltkromlegeringar utgörs huvudkomponenten av metallen kobolt, ca 60 vikt%. Förutom kobolt är krom (Cr) den näst viktigaste beståndsdelen, vikt%. Därutöver finns ofta mindre mängder molybden (Mo), volfram (W) samt tillsatser av t.ex. kisel (Si), mangan (Mn), järn, cerium (Ce) och kol (C), se Tabell 1. Tabell 1. Genomsnittlig sammansättning hos några typer av basmetallegeringar (efter Wataha J, 2002; (6)). Typ av legering Genomsnittlig sammansättning (huvudbeståndsdelar), vikt% Ni-Cr-Be Ni 77, Cr 13, Be 2, C 0,1 Ni-Cr ( hög-cr ) Ni 65, Cr 23 Ni-Cr Ni 69, Cr 16 Co-Cr Co 56, Cr 25 Användningen av basmetallegeringar för metallkeramik i USA domineras av nickel-kromlegeringar medan kobolt-kromlegeringar dominerar i Europa och Japan (6). I Sverige används uteslutande kobolt-kromlegeringar för både avtagbar och fast protetik. Dock är de respektive legeringarna anpassade för sitt speciella användningsområde. Kobolt-kromlegeringar speciellt avsedda för kron- och broprotetiska arbeten för metallkeramisk teknik har sålunda optimerats bl a med avseende på bindningsstyrkan för keramen samt den termiska expansionen. Sammansättningen hos några olika kobolt-kromlegeringarna är relativt likartad med ett koboltinnehåll på >60 vikt% och ett krominnehåll på >25 vikt%, respektive ett molybdeninnehåll på minst 5 vikt% (Tabell 2). Det bör observeras att det inte är möjligt att, enbart utifrån fabrikantens angivelse av en kobolt-kromlegerings sammansättning, avgöra om legeringen är anpassad och lämpad för metallkeramiska arbeten. Legeringar kan uppträda på olika sätt även om sammansättningen är relativt likartad. Därför bör fabrikantens rekommendationer och anvisningar följas. 7
8 Tabell 2. Den procentuella (vikt%) sammansättningen hos tre olika kommersiella kobolt-kromlegeringar. Bondi-Loy (Austenal, Köln, Tyskland) och Wirobond C (Bego, Bremen, Tyskland) är avsedda för metallkeramik, medan Chromodur (Austenal, Köln, Tyskland) är avsedd för skelett till partialproteser. Sammansättning enligt fabrikanternas uppgifter. Bondi-Loy Wirobond C Chromodur Co 66, Cr Mo 5 6 5,5 Återstående till 100% Si, Mn W, Si, Fe, Ce, C Mn, Si, C 8
9 Egenskaper En legerings egenskaper bestäms av dess sammansättning, dess termiska och dess mekaniska historia. De enskilda metallernas egenskaper styr hur legeringen uppträder, varför sammansättningen är den faktor som har störst betydelse. Därutöver påverkas legeringens egenskaper i hög grad av det sätt på vilket legeringen hanteras i samband med gjutning, lödning och annan värmebehandling (inklusive den vid porslinsbränning). Dessutom har också kallbearbetningen (slipning, polering, osv.) stor betydelse för legeringars egenskaper. T ex har den mekaniska behandlingen av den oxiderade legeringsytan avgörande betydelse för kvaliteten hos porslinsbindningen. Mekaniska egenskaper De mekaniska egenskaperna hos basmetallegeringar är i några avseenden överlägsna dem hos de guldbaserade legeringarna. I Tabell 3 exemplifieras hållfasthetsegenskaperna hos två olika kobolt-kromlegeringar för metallkeramiska arbeten och en ädel metallkeramiklegering. Alla tre är CE-märkta och uppfyller kraven i gällande ISO-standarder (7-9). Viktigast är elasticitetsmodulen (ett uttryck för ett materials styvhet). Den är dubbelt så hög för kobolt-kromlegeringarna som hos de guldbaserade legeringarna. Hårdheten är högre samtidigt som proportionalitetsgränsen (gränsen för när, under belastning, ett material övergår från att deformeras elastiskt till att deformeras plastiskt) är i ungefär samma storleksordning. Temperaturen för att smälta en kobolt-kromlegering är betydligt högre. Kobolt bidrar till legeringens hårdhet och elasticitetsmodul, men hållfastheten gynnas också av molybdeninnehållet (10). Innehåll av någon tiondels vikt% kol ökar hårdheten signifikant genom bildning av karbider. När hög elasticitetsmodul, hårdhet och styrka önskas är en basmetallegering innehållande kol att föredra (6). En hög hårdhet minskar emellertid möjligheten till bearbetning av metallegeringen, då hårdheten är omvänt proportionell med duktiliteten (töjbarheten) (i dental litteratur även uttryckt som elongationen). 9
10 Tabell 3. Mekaniska egenskaper samt smältintervall (fabrikanternas uppgifter) hos två kobolt-kromlegeringar: Bondi-Loy (Austenal, Köln, Tyskland) och Wirobond C, (Bego, Bremen, Tyskland) samt en högguldlegering (M-3, KAR Sjödings, Kista, Sverige). Samtliga legeringar är avsedda för metallkeramiska arbeten Bondi-Loy Wirobond C M-3 Elasticitetsmodul, MPa Hårdhet, Vickers ,2% Proportionalitetsgräns, MPa Smältintervall, C Jämfört med kobolt-kromlegeringar har nickel-kromlegeringar lägre smälttemperatur, lägre värden för hårdhet och elasticitetsmodul samt högre duktilitet. Beryllium tillsätts vissa nickelbaserade legeringar för att reducera smälttemperaturen och därmed underlätta gjutningen (6). Korrosion Kobolt-kromlegeringar, liksom övriga basmetallegeringar, är oädla. Mikrostrukturen är heterogen och flera faser förekommer, vilket är en omständighet som gynnar uppkomsten av korrosion (10). Innehållet av krom gör dock legeringen motståndskraftig mot korrosion genom bildning av ett elektrolytiskt passiverande ytlager av kromoxider. Kobolt-kromlegeringar är därför relativt korrosionsresistenta (elektrokemiskt passiva), som exempel se Mezger et al, 1988 (11) och Viennot et al, 2005 (12). Frisättningen av metalljoner i munhålan är således i allmänhet förhållandevis låg. Emellertid är korrosionsbenägenheten, särskilt hos nickelbaserade legeringar, förhöjd i sur miljö (13). Utlösningen av legeringselement in vitro var betydligt större hos fyra nickel-kromlegeringar än hos fyra koboltkromlegeringar (14). Utlösning av metalljoner från kobolt-kromlegeringar har också kunnat påvisas in vivo (15, 16). Biologiska egenskaper Korrosion och frisättning av metalljoner är en nödvändig förutsättning för interaktion med biologisk vävnad och därmed uppkomst av biologiska effekter (17). Även mekanisk nötning har betydelse för frisättning av metaller. Nötning av legeringsytan, t ex till följd av tandborstning, resulterade in vitro i förhöjd frisättning av legeringselement (18). På grund av den snabbt ökande användningen av basmetallegeringar (och särskilt dem som innehåller nickel) i USA har riskerna för både patient och tandvårdspersonal uppmärksammats (19-25). Det biologiska svaret på en exponering beror på vilket element som löses ut och i hur stor mängd, samt durationen för vävnadsexponeringen. Exponering kan ge upphov till mutagena, systemtoxiska, lokaltoxiska och allergiska effekter. 10
11 Toxiska och carcinogena effekter Toxiska effekter är dosberoende. Det saknas stöd i vetenskaplig litteratur för att dentala legeringar är carcinogena och systemtoxiska effekter har inte heller kunnat påvisas (17). Lokaltoxiska effekter har kunnat visas från koppar-zinklegeringar som applicerats på hundtänder (26). Jämfört med ädla legeringar visade sig basmetallegeringar, särskilt sådana baserade på nickel, ge upphov till kraftigare vävnadsreaktioner från implanterade provkroppar på råtta (27). I en studie av celltoxicitet, uttryckt som hämmad celltillväxt och mitokondrierespiration hos jästceller, visade sig toxiciteten hos ett antal metalljoner avta i följande ordning: Hg>Ag>Au>Cu, Ni, Co, Zn (28). I en cellkulturstudie var en kopparbaserad legering den mest cytotoxiska, medan nickel-kromlegeringar och kobolt-kromlegeringar resulterade i cytotoxiska effekter närmare dem hos kontrollegeringen, som utgjordes av en guldlegering (29). Varken mutagena eller carcinogena effekter av en CoCrMolegering kunde påvisas in vitro (30). Allergiska effekter Metalljoner kan inte ensamma agera som allergener, utan måste binda till molekyler för att ett allergiskt svar från vävnaden skall kunna uppstå. Allergiska reaktioner är icke-dosberoende, men det anses att ett tröskelvärde existerar under vilket ingen reaktion uppträder. Femton procent av populationen anges vara överkänsliga för nickel, 8 procent för kobolt och 8 procent för krom (17). Exponeringsfrekvensen för de olika metallerna varierar dock kraftigt i populationen. Risken för exponering för nickel är inte bara stor, förutsättningarna för frisättning av nickeljoner är också betydande. Kobolt och krom visade sig, näst efter nickel, ge upphov till de svåraste överkänslighetsreaktionerna vid lapptest på försökspersoner (31). I en retrospektiv klinisk studie avseende biverkningar från gjutlegeringar bedömdes i mindre än 10% av fallen allergi kunna var bidragande till patienternas besvär (32). Hos personer överkänsliga för kobolt och/eller krom kan användningen av kobolt-kromlegeringar utgöra en allergirisk. Nickelbaserade basmetallegeringar bör pga. sensibiliseringsrisken för nickel helt undvikas, särskilt som det finns andra legeringar som kan användas (33). Möjliga samband mellan förekomsten av dentala rekonstruktioner innehållande en eller flera av metallerna nickel, kobolt eller krom och allergiska reaktioner och därmed sammanhängande problematik diskuterades i en översiktsartikel av Hildebrand et al, 1989 (34). 11
12 Tandtekniska aspekter Färgen hos och tjockleken på metalloxiden är viktiga faktorer vid framställning av metallkeramiska arbeten. Under oxideringsmomentet bildas hos kobolt-kromlegeringar en svart oxid, som tenderar att vara tjockare än den hos guldlegeringar. Oxiden är skörare och svagare än både legering och porslin. Därför är det viktigt att oxidskiktets tjocklek ej blir för stor. För att erhålla en god estetik är det nödvändigt att opakporslinet maskerar den mörka oxiden effektivt. Det, jämfört med högguldlegeringar, betydligt högre smälttemperaturintervallet gör att risken för att götet deformeras under porslinsbränningen är reducerad. Den termiska expansionen hos kobolt-kromlegeringar för metallkeramik är av fabrikanten anpassad så att samma porslin som för högguldlegeringar kan användas. Kobolt-kromlegeringars termiska expansion är större än guldlegeringars. Därför är det nödvändigt att anpassa modellteknik, vaxteknik, styrningen av expansion vid inbäddning, samt gjutning för att ett välpassande göt skall erhållas. Lödning av kobolt-kromlegeringar har ägnats viss uppmärksamhet. Starkare lödfogar mellan basmetallegeringar jämfört med en guldlegering har visats (35). Varken mikrostruktur eller hårdhet hos kobolt-kromlegeringar synes påverkas av lödning (36). Värmebehandling som den som erhålls vid porslinsbränning hade liten effekt på de mekaniska egenskaperna hos kobolt-kromlegeringar, även om vissa blev signifikant hårdare (37). I samband med gjutning och bearbetning av berylliumhaltiga legeringar riskerar beryllium i gasform respektive slipstoft att inhaleras av tandteknikern. Då beryllium är carcinogent är detta ett allvarligt arbetsmiljöproblem (17). Om en legering innehåller mer än 0,1 vikt% nickel eller mer än 0,02 vikt% beryllium eller kadmium skall förpackningen vara försedd med en varningstext, som namnger substansen och anger det procentuella innehållet (8). För ytterligare läsning om tandtekniska aspekter hänvisas till kunskapsdokumentet Basmetallegeringar för metallkeramik tandtekniska aspekter (38). 12
13 Fördelar och nackdelar I det individuella fallet måste en för patienten relevant risk/benefit-analys göras. Fördelar hos ett givet dentalt material måste vägas mot dess nackdelar. Kobolt-kromlegeringars goda mekaniska egenskaper, främst den jämfört med guldlegeringar och titan dubbla E-modulen, innebär fördelar vid långa brospann. Fördel finns också när dimensionering i belastningsriktning försvåras av låg betthöjd/låga kliniska kronor. Vidare kan substansavverkningen göras mindre när man avser att använda en kobolt-kromlegering. Till nackdelarna hör risken för överkänslighetsreaktioner för kobolt och krom. Tandtekniken är mer omständlig (jämfört med guldlegeringar). Porslinsbindningen är viktig att kontrollera. Den, jämfört med guldlegeringar, större hårdheten innebär att skärande bearbetning tar längre tid och är tyngre ur ergonomisk synvinkel, både för tandteknikern och för tandläkaren. Ekonomiska aspekter En faktor som talar till kobolt-kromlegeringars fördel är priset. Materialkostnaden är nästan försumbar. Tillägg till arvodet från det tandtekniska laboratoriet är dock mer regel än undantag. Detta är emellertid fullt försvarbart med tanke på det merarbete som krävs. Vid stora rekonstruktioner, där legeringsvolymen är betydande, kan den ekonomiska besparingen ändå bli substantiell. För många patienter kan prisskillnaden mellan en guldlegering och en basmetallegering vara avgörande. Klinisk dokumentation Beträffande kobolt-kromlegeringar för metallkeramik saknas kontrollerade, randomiserade kliniska studier (CRT). Ända tills nyligen har också välgjorda retrospektiva kliniska studier saknats. År 2007 publicerades dock en retrospektiv studie av metallkeramiska broar i kobolt-krom och publikationen redovisar goda behandlingsresultat efter 3-7 år (39). Det måste ändock konstateras att användandet av kobolt-kromlegeringar för metallkeramik tills vidare i huvudsak stöds av prekliniska studier samt beprövad erfarenhet, eftersom det saknas klinisk evidens. Därför finns anledning att understryka att användningen av denna metallkeramiska teknik skall vara välgrundad och att det förutsätts att patienten ger sitt informerade samtycke. 13
14 Sammanfattning Användningen av kobolt-kromlegeringar för metallkeramik har på senare tid ökat. Dessa legeringar är intressanta inte minst av ekonomiska skäl. Det är viktigt att framhålla att valet av legering är tandläkarens ansvar. Emellertid måste valet göras i samråd med patienten och valet skall kunna motiveras. Fördelar och nackdelar skall vägas mot varandra. Kobolt-kromlegeringar kan i flera fall vara ett alternativ till de högädla guldlegeringarna för metallkeramik. Användningen av en viss legering skall dokumenteras i patientjournalen (40). 14
15 Kunskapslänkar PubMed SIS, Swedish Standards Institute NIOM 15
16 Referenser 1. Lyman T (ed). Metals Handbook. Vol. 1: Properties and selection of metals. 8th edition, American Society for Metals, Metals Park, Ohio, USA, Classification system for cast alloys. Council on Dental Materials, Instruments, and Equipment. J Am Dent Assoc 1984:109; Bergman M, Øilo G. Val av dentala material vid behandling med avtagbara proteser. Nordisk klinisk odontologi 21A-VI, A/S Forlaget for faglitteratur, Köpenhamn, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användandet av dentala gjutlegeringar, ingående i tandtekniska arbeten. SOSFS 1988:3. 5. Socialstyrelsen föreskrifter. Upphävandet av vissa föreskrifter och allmänna råd inom tandvården. SOSFS 1999: Wataha JC. Alloys for prosthodontic restorations. J Prosthet Dent 2002;87: Metal-ceramic dental restorative systems. ISO 9693, Dental base metal casting alloy Part 1 Cobalt based alloys. ISO , Dental casting gold alloys. ISO 1562, Bergman M. Metallografi: Dentala metaller och legeringar. Nordisk klinisk odontologi 7A-VI, A/S Forlaget for faglitteratur, Köpenhamn, Mezger PR, Vrijhoef MMA, Newman SM, Greener EH. The corrosion resistance of a new cobalt-chromium-molybdenium-ceramic alloy. J Oral Rehab 1988;15: Viennot S, Dalard F, Lissac M, Grosgogeat B. Corrosion resistance of cobalt-chromium and palladium-silver alloys used in fixed prosthetic restorations. Eur J Oral Sci 2005;113: Wataha JC, Lockwood PE, Khajotia SS, Turner R. Effect of ph on element release from dental casting alloys. J Prosthet Dent 1998;80: Geis-Gerstorfer J, Sauer K-H, Pässler K. Ion release from Ni-Cr-Mo and Co-Cr-Mo casting alloys. Int J Prosthodont 1991;4: Stenberg T. Release of cobalt from cobalt-chromium alloy constructions in the oral cavity of man. Scand J Dent Res 1982;90: Melo JF, Gjerdet NR, Erichsen ES. Metal release from cobalt-chromium partial dentures in the mouth. Acta Odontol Scand 1983;41: Wataha JC. Biocompatibility of dental casting alloys: a review. J Prosthet Dent 2000;83:
17 18. Wataha JC, Lockwood PE, Mettenburg D, Bouillaguet S. Toothbrushing causes elemental release from dental casting alloys over extended intervals. J Biomed Mater Res 2003;65B: Mjör IA, Hensten-Pettersen A. The biological compatibility of alternative alloys. Int Dent J1983;33: Participants of CSP No. 147, Morris HF. Veterans administration cooperative studies project No.147. Part IV: Biocompatibility of base metal alloys. J Prosthet Dent 1987;58: Pierce LH, Goodkind RJ. A status report of possible risks of base metal alloys and their components. J Prosthet Dent 1989;62: Hensten-Pettersen A. Casting alloys: side-effects. Adv Dent Res 1992;6: Hensten-Pettersen A, Jacobsen N. Perceived side effects of biomaterials in prosthetic dentsistry. J Prosthet Dent 1991:65: Grimaudo NJ. Biocompatibility of nickel and cobalt alloys. Gen Dent 2001;49: Geurtsen W. Biocompatibility of dental casting alloys. Crit Rev Oral Biol Med 2002;13: Hau SQ, Lemons JE. Histology of dog dental tissues with Cu-based crowns. J Dent Res 1989;68SI:322 (abstract 1125). 27. Kansu G, Ayidin AK.Evaluation of the biocompatibility of variuos dental alloys: Part 1 Toxic potentials. Eur J Prosthodont Rest Dent 1996;4: Yang H-C, Pon LA. Toxicity of metal ions used in dental alloys: a study in the yeast Saccharomyces cerevisiae. Drug Chem Toxicol 2003;26: Al-Hiyasat AS, Bashabsheh OM, Darmini H. An investigation of the cytotoxic effects of dental casting alloys. Int J Prosthodont 2003;16: Katzer A, Hockertz S, Buchhorn GH, Loehr JF. In vitro toxicity and mutagenicity of CoCrMo and Ti6Al wear particles. Toxicology 2003;190: Kansu G, Ayidin AK.Evaluation of the biocompatibility of variuos dental alloys: Part 2 Allergenical potentials. Eur J Prosthodont Rest Dent 1996;4: Garhammer P, Schmalz G, Hiller K-A, Reitinger T, Stolz W. Patients with local adverse effects from dental alloys: frequency, complaints, symptoms, allergy. Clin Oral Invest 2001;5: Kunskapsdokument från KDM III. 10. Nickelallergi. Socialstyrelsen Hildebrand HF, Veron C, Martin P. Nickel, chromium, cobolt dental alloys and allergic reactions: an overview. Biomaterials 1989;10:
18 35. Kriebel R, Moore BK, Goodacre CJ, Dykema RW. A comparison of the strength of base metal and gold solder joints. J Prosthet Dent 1984;51: Eriksson T, Sjögren G, Bergman M. Influence of supply of heat to cobalt-chromium frameworks during soldering and subsequent hardening heat treatment of wrought clasps. Swed Dent J 1983;7: Participants of CSP No. 147/242, Morris HF. Properties of cobaltchromium metal ceramic alloys after heat treatment. J Prosthet Dent 1990;63: Kunskapsdokument från KDM Basmetallegeringar för metallkeramik tandtekniska aspekter, Socialstyrelsen Eliasson A, Arnelund C-F, Johansson A. A clinical evaluation of cobaltchromium metal-ceramic fixed partial dentures and crowns: A three- to seven-year retrospective study. J Prosthet Dent 2007;98: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Dokumentation av patientbehandling inom tandvården m.m. SOSFS 1996:18. 18
19 Dokumentinformation: Institution: Titel: Dokumentdatum: Version: 2.0 Personlig huvudman/huvudexpert: Dokumenttyp: Socialstyrelsen, Kunskapscenter för Dentala Material Oädla legeringar för metallkeramik: Basmetallegeringar Christer Bessing, docent Specialistkliniken för dentala implantat Värmdövägen Nacka Underlag från experter 19
Guld, titan eller kobolt-krom för fast protetik
Guld, titan eller kobolt-krom för fast protetik CHRISTER BESSING Bakgrund och historik Under lång tid har guldlegeringar dominerat framställningen av kronor och broar. Ett gott utseendemässigt resultat
Läs merKobolt-kromlegeringar
vetenskap christer bessing & klinik christer bessing christer bessing, Specialist i oral protetik, odontologie doktor, docent, Specialistkliniken för dentala implantat, Nacka Kobolt-kromlegeringar utmärkta
Läs merMetaller och legeringar
Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall
Läs merKvalitet och säkerhet vid framställning av tandtekniska arbeten
Kvalitet och säkerhet vid framställning av tandtekniska arbeten Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap
Läs merTandtekniska arbeten
Tandtekniska arbeten Läkemedelsverkets granskning av svenska och importerade kronor i metallkeramik Målsättning med dagen Bringa klarhet i regelverk och myndighetskrav Redovisa nya undersökningar av tandtekniska
Läs merAnalys av tandmaterial
U P P D R A G S R A P P O R T Analys av tandmaterial Utfärdare: David Malmström Sektion: Materialanalys och processövervakning E-post: David.Malmstrom@swerea.se Datum: 2015-01-23 Er referens : Lars Narhed
Läs merAnalys av tandmaterial
Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-04-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16030
Läs mermekaniska och biologiska egenskaper
Här presenteras den nionde artikeln om dentala material. Tidigare artiklar i serien har publicerats i Tandläkartidningen nummer 4, 5, 7, 10, 11 och 12/2017. Översikt. Del av artikelserien Dentala material.
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merSäkerhetsdatablad för Biomain I-Bridge och Abradere CoCr
Säkerhetsdatablad för Biomain I-Bridge och Abradere CoCr 1. Beskrivning av produkten Biomains produkter i koboltkromlegering är avsedda för dentala restorationer. Koboltkromlegeringen består av följande:
Läs merSammanfattning av fynd rörande import av tandtekniska arbeten. Frågeställningarna var följande:
Sammanfattning av fynd rörande import av tandtekniska arbeten Mats Ohlson, Läkemedelsverket Anders Berglund, Kunskapscentrum för Dentala Material, Socialstyrelsen Frågeställningarna var följande: Överensstämmer
Läs merBiverkningsrapportering och tandläkare
Biverkningsrapportering och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merAnalys av tandmaterial
Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2016-10-18 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-16072
Läs merKlassisk metallkeramik ger vika för nya material
Resultat av en enkät hos protetikspecialister: Klassisk metallkeramik ger vika för nya material SAMMANFATTAT Den klassiska metallkeramiken baserad på högädla guldlegeringar används numera i liten utsträckning
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 625 UNS N06625, NiCr22Mo9Nb, 2.4856 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 625 (UNS beteckning N06625) är en nickel-krom-molybden-legering
Läs merMätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys
Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod
Läs merSäkerhetsdatablad (MSDB)
Juni 15 (MSDB) : METALLI A/S Bronslod FLÖJELBERGSGATAN 16A, SE 431 37 MÖLNDAL T: +46 8 540 64650 F: +46 8 540 64655 - WWW.METALLI.SE INFO@METALLI.SE Metalli ab (MSDB) @ Copyright, Metalli ab, 2015 Side
Läs merPPU408 HT15. Aluminium. Lars Bark MdH/IDT 2015-12-03
Aluminium 1 1807 1824 1886 - Engelsmannen Humphrey Davy (1778-1829) insåg att metallen måste finnas men lyckades inte framställa den. - Han gav den dock namnet Aluminum. - Den danske vetenskapsmannen H.
Läs merAnalys av tandmaterial
Uppdragsrapport Konfidentiell Analys av tandmaterial 2017-03-21 Utredare: David Malmström David.Malmstrom@swerea.se, 070-305 40 45 Avdelning: Materialanalys och processövervakning Vårt referensnr: K-17005
Läs merBiverkningar relaterade till protetiska material (inlägg, kronor, broar, proteser och implantat)
Biverkningar relaterade till protetiska material (inlägg, kronor, broar, proteser och implantat) Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 Avgränsningar och
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 400 UNS N04400, NiCu30Fe, 2.4360 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 400 (UNS benämning N04400) är en nickel-koppar legering med hög mekanisk
Läs merALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe
ALLOY 600 UNS N06600, 2.4816, NiCr15Fe ALLMÄNNA EGENSKAPER //////////////////////////////////////////////// //// Alloy 600 (UNS N06600) är en nickel-kromlegering avsedd att användas i applikationer under
Läs merPermanent cementering av oralprotetiska rekonstruktioner
Permanent cementering av oralprotetiska rekonstruktioner Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merFörekomst Kliniska aspekter Diagnostik Prognos Exponering för nickel från dentala material Biverkningar av nickelinnehållande dentala material
Nickelallergi Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Författarna
Läs merIntroduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Läs merMetallkeramikkronor framställda av tandtekniska laboratorier i Sverige och utanför den europeiska gemenskapen
Metallkeramikkronor framställda av tandtekniska laboratorier i Sverige och utanför den europeiska gemenskapen Anders Berglund, Kunskapscentrum för Dentala Material, Socialstyrelsen och universitetslektor
Läs merINSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI TTFP20 Fast protetik, 60 högskolepoäng Fixed Prosthodontics, 60 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2007-01-17
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84
SVENSK STANDARD SS 14 25 84 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 3 Rostfritt stål SS-stål 25 84 Stainless steel SS steel 25 84 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merLitteraturseminarium T2 inom kursen Kron- och broprotetik. Cho och Chee J Prosthet Dent 2004; 92: 354-8
1 (7) Läs igenom artikeln och svara på frågorna enskilt. 1. Distortion of disposable plastic stock trays when used with putty vinyl polysiloxane impression materials Cho och Chee J Prosthet Dent 2004;
Läs mer1. Impact strength and morphology of denture acrylic resins. 1. Vilka material har man testat och hur har de polymeriserats?
Avtagbar protetik samt implantat litteraturseminarium T1 1 (8) Frågor och förväntade svar Läs artikeln och svara på frågorna. 1. Impact strength and morphology of denture acrylic resins Faot et al. J Prosthet
Läs mer1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET
Utfärdat: 20100104 Omarbetat: Sida: 1 1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1. Namnet på ämnena/preparaten 1.2. Användningsområde Metallegering för vidare bearbetning. 1.3. Företagsinformation
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 601 UNS N606601, NiCr23Fe, 2.4851 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 601 (UNS benämning N06601) är en nickel-krom legering avsedd att användas
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel: Metaller fungerar ofta som reduktionsmedel eftersom de avger sina valenselektroner
Läs merOrala zirkoniumdioxidimplantat. Aktuellt kunskapsläge
Orala zirkoniumdioxidimplantat Aktuellt kunskapsläge Artikelnr 2009-126-7 Sättning Tiina Laukkanen Publicerad www.socialstyrelsen.se, januari 2009 2 Förord Detta dokument är en sammanställning av aktuellt
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merINSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI TTDM20 Dental materiallära, 17 högskolepoäng Dental Materials Science, 17 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2009-09-01 och senast
Läs merTandtekniska arbeten
Tandtekniska arbeten Granskning av metallkeramikkronor framställda i Sverige och utanför EU 2010 Rapport från Läkemedelsverket 2011-02-15 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merLaboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A
Ackediteingens omfattning Laboatoie AB Sandvik Mateials Technology Sandviken Ackediteingsnumme 1636 Analyslaboatoiet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikomåde Paamete Metod Mätpincip Mätomåde Povtyp
Läs mermed internationell närvaro
JACQUET med internationell närvaro världsledande användare av rostfri kvartoplåt 43 medarbetare 3 enheter i 20 länder / 21 produktionsenheter 7,500 kunder i 60 länder omsättning 23 M5 7 20 7500 60 23 3
Läs merAtt svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB
Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77
SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs mer7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:
Läs merVi vet hur viktigt patientens leende är för dig
Vi vet hur viktigt patientens leende är för dig Det är det slutliga resultatet som räknas Ett avgörande ögonblick i tandläkarens behandling är när det protetiska arbetet till slut skall sättas in i patientens
Läs merAtt beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19
Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul
Läs merKan vi lita på importerade dentala tandtekniska produkter?
1 Kan vi lita på importerade dentala tandtekniska produkter? Inledning. Den senaste tiden har vi via media, tv och radio blivit informerade om att internetknark väller in via våra postterminaler. Enligt
Läs merRostfritt stål i lastbärande konstruktioner. Varför rostfritt? Tobias Larsson
Rostfritt stål i lastbärande konstruktioner Varför rostfritt? Tobias Larsson 2018-04-10 Innehåll Vad är rostfritt stål? Duplexa rostfria stål och varför i lastbärande konstruktioner? Exempel: Broar och
Läs merNationella riktlinjer för f tandvården
Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård
Läs merOrtopediska metallimplantat och kontaktallergi: svåra frågeställningar
Ortopediska metallimplantat och kontaktallergi: svåra frågeställningar Uttalande av Svenska kontaktdermatitgruppen (SKDG) antaget den 8 april 2016 Framtaget på uppdrag av Svenska kontaktdermatitgruppen
Läs merGJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083
GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083 Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept. GUM1 tb tvåspråkig 2008-06-17 1 (9) ÄNDRINGSFöRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer
Läs mer5 år > 95% Keramer -när, var och hur? - vad är nytt? Christel Larsson. Materialvetenskap och Teknologi, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola
Keramer -när, var och hur? - vad är nytt? Christel Larsson Materialvetenskap och Teknologi, Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola Forum för Tandteknik, Stockholm 17-02-02 KERAMER PORSLIN GLASKERAMER
Läs merBakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...
Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...4 Övergångsbestämmelser... 5 Privattandläkarnas synpunkter under arbetets
Läs merICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Läs merHur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?
Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder
Läs merDragprov, en demonstration
Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merMalm från Madesjö. Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1.
UV GAL PM 2013:01 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malm från Madesjö Analys av rödjord från en möjlig rostningsplats Kalmar län, Nybro kn, Madesjö sn, Persmåla 3:2, RAÄ 66:1 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning...
Läs merProdukten är inte klassificerad som farlig. Profilerna i den form de levereras är inte skadliga för människa eller omgivning.
Gäller för legeringar Sapa 6060 F22 och Sapa EN AW 6060, 6063, 6005, 6005A, 6082, gulkromaterad ytbehandling, med eller utan pulverlack. 1. Namnet på blandningen och företaget Produktnamn:, (legeringar
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 01
SVENSK STANDARD SS 14 23 01 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 9 Rostfritt stål SS-stål 23 01 Stainless steel SS steel 23 01 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAI16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 171027 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller
Läs merGuidelines on Annex I to Regulation (EC) 1223/2009 on the Cosmetic Product Safety Report
Guidelines on Annex I to Regulation (EC) 1223/2009 on the Cosmetic Product Safety Report Enheten för kosmetika och hygienprodukter Lena Nohrstedt 7 mars 2012 Agenda Bakgrund Hur ser strukturen ut och vem
Läs merKorrosion av rostfria stål Vad säger korrosionsprovningen? 2013-04-17
Korrosion av rostfria stål Vad säger korrosionsprovningen? 1 Innehåll Inledning ASTM G 48 ASTM G 36 Allmänkorrosion Slutsatser 2 Inledning 3 Lite jargong CPT = Critical Pitting Temperature = Kritisk gropfrätningstemperatur
Läs merMarknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för kallformade konstruktionsrör
Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport för kallformade konstruktionsrör Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport för kallformade konstruktionsrör Titel: Marknadskontroll av byggprodukter,
Läs merCANDOR Sweden AB. n WWW.CANDORSWEDEN.COM
CANDOR Sweden AB n Established in 1946 n Swedish Owned Company by LOTORPGRUPPEN (www.lotorp.com) n Head office in Sweden with subsidiaries in all Nordic countries n 50 employees n ISO 9000 and ISO 14000
Läs merFarlig flärd - om konsumentprodukter och hudexponering för allergener
Nationellt miljömedicinskt möte 2008 Farlig flärd - om konsumentprodukter och hudexponering för allergener Carola Lidén Arbets- och miljömedicin, Centrum för folkhälsa och Karolinska Institutet, Stockholm
Läs merLabbet som visar vägen... Prislista 2013. rev.2
Labbet som visar vägen... Prislista 2013 rev.2 Fast protetik Åtgärd Guld/CoCr/Titan 410 Guldinla gg/cocr-inla gg utan fasad 875 kr 412 Titaninla gg/titan krona utan fasad 875 kr 413 Pelare guld/cocr/titan
Läs merICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001
Läs merNytt fyllningsmaterial inte lämpligt för klass ii-kaviteter
vetenskap & klinik karin sunnegårdh-grönberg karin sunnegårdh-grönberg, tandläkare, odont dr, avdelningen för pedodonti, Odontologiska institutionen, Tandläkarhögskolan, Umeå Karin Sunnegårdh- Grönberg
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merBilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie
Läs merBilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater
Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater
Läs merAvnötningstest för Herkulit strö
Avnötningstest för Herkulit strö Rapport för AB Lindec, Göteborg, Sverige Referens: ABL/AR/211200 M.Sadegzadeh BSc MBA PhD CEng MICE Aston Services December 2000 1 Innehåll Sid nr Inledning Avnötningsmotstånd
Läs merOrt: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:
MELISA enkät för utredning av eventuell metallöverkänslighet Svaren behandlas konfidentiellt. Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: 1. TANDSTATUS 1.1 Dina
Läs merFöreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 62
SVENSK STANDARD SS 14 25 62 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 6 Rostfritt stål SS-stål 25 62 Stainless steel SS steel 25 62 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merCorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna
CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50
Läs merVad är rostfritt stål? Fe Cr > 10,5% C < 1,2%
Cr > 10,5% C < 1,2% Vad är rostfritt stål? Järnlegering med 10,5 % krom och 1,2 % kol, vilket krävs för att det självläkande ytskiktet (passiva skiktet) som ger korrosionshärdigheten skall kunna bildas
Läs merBESLUT. Datum 2008-06-25
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merAllmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>
Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merSäkerhetsdatablad (MSDB)
Juni 15 (MSDB) : METALLI A/S Mjuklod / Tennlod FLÖJELBERGSGATAN 16A, SE 431 37 MÖLNDAL T: +46 8 540 64650 F: +46 8 540 64655 - WWW.METALLI.SE INFO@METALLI.SE Metalli ab (MSDB) @ Copyright, Metalli ab,
Läs merSäkerhetsdatablad Enligt 1907/2006/EG, Artikel 31
Sida: 1 / 6 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning CAS-nummer: 66402-68-4 EG-nummer: 266-340-9 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen
Läs merINNEHÅLL INLEDNING... 2
INNEHÅLL INLEDNING... 2 MATERIAL OCH METODER... 2 Detaljnivå... 2 UNDERRUBRIKER... 2 Försökspersoner... 3 Framställning av provkroppar... 3 Procedur... 3 Statistik... 3 RESULTAT... 3 TABELLER OCH FIGURER...
Läs merKonferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011
Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011 Pål Resare Socialstyrelsen 1 3 TL Krav på tandvården 3 Tandvården ska bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär att den
Läs merTandvårdsskadeförbundet Kräver giftfri tandvård
Kräver giftfri tandvård Tandvårdsskadeförbundet (6000 medlemmar) Medlemsorganisation (HSO) Startade 1978 Information/rådgivning Amalgam & andra dentala material Sanering vid överkänslighet Sjukvård vid
Läs merDentala guldlegeringar och allergier
Dentala guldlegeringar och allergier a Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap
Läs merInandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.
Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen
Läs merUppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination
Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas
Läs merVerksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd
Verksamhetshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...
Läs merCRISTAL E. Framtidens svetsning är Cristalklar. Den nya generationen av rostfria MMA elektroder. www.oerlikon-welding.com 2006-222 RL00537R
CRISTAL E Den nya generationen av rostfria MMA elektroder. Framtidens svetsning är Cristalklar. Patenterat RL00537R www.oerlikon-welding.com CRISTAL : Den nya generationen rostfria elektroder 3534-053
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merReis et al., Stereokemi och läkemedelseffekter ett försummat kunskapsområde,
Case 1 Stereokemi och läkemedel Talidomid utvecklades av det tyska läkemedelsföretaget Chemie Grünenthal och lanserades under slutet av 1950- talet som ett lugnande medel speciellt lämpligt för gravida
Läs mer