Mål och budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mål och budget 2010-2012"

Transkript

1 Mål och budget

2 Innehållsförteckning Sida Inledning Kommunstyrelsens ordförande 1 Kommunchefen 2 Styrprocessen -ord och begrepp 3 Koncernen Omvärldsanalys 5 Vision 2010 och Kommunfullmäktiges prioriteringar 7 Koncerngemensamma mål och mått 8 Ekonomin på tre års sikt 9 Uppföljning 9 Budget och ekonomisk flerårsplan Ekonomisk översikt 10 Investeringsplan 11 Resultatplan 12 Balansplan 13 Kassaflödesplan 14 Kommunstyrelsen 15 Kommunbolagen 18 Kultur- och fritidsnämnden 19 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 21 Utbildningsnämnden 23 Vård- och omsorgsnämnden 25

3 Inledning Kommunstyrelsens ordförande Vi presenterar en budget som känns trygg trots att omvärlden inte känns stabil ännu. Finanskris och lågkonjunktur har slagit hårt mot Oxelösund. Kommunen har fått känna av en minskning av skatter och statsbidrag med ca 50 miljoner kronor. Trots att regeringen skjuter till extra medel (8.3 miljoner) för 2010 räcker inte det på långa vägar. I budgetförslaget ingår en skattehöjning med 80 öre för att motverka effekterna av lågkonjunkturen och den brist på åtgärder som finns från regeringens sida. Det ger oss en trygg grund för att värna välfärden och mota och minska en del av de varsel som är lagda i kommunen. Med skattehöjningen värnas jobb i vård och omsorg. Med skattehöjningen kan vi minska ökningen av deltidstjänster. Med skattehöjningen kan vi möta de ökade kostnaderna på grund av hög ungdomsarbetslöshet och risken för många utförsäkringar från våra trygghetssystem under hösten. På sikt finns nu dessutom pengar till drift av ett nytt äldreboende och för kommande pensioner. Satsningen på att ge barn och unga en trygg och säker uppväxt ska bestå. Kommunfullmäktige har prioriterat det koncernmålet som det viktigaste av alla. Vi tillför därför 1 miljon kronor för att säkra det fortsatta arbetet. Vi skjuter till tre miljoner till vård- och omsorgsnämnden för att klara tjänster som i dag är hotade. Utbildningsnämnden får två miljoner för barn i behov av särskilt stöd. Vi avsätter en miljon för åtgärder mot ungdomsarbetslöshet. Dessutom avsätter vi medel för åtgärder för att skapa trygghet i centrum Under 2010 kommer vi att driva ett folkhälsoprojekt under namnet oxelösundare. Det är bara några exempel på innehållet. Under 2010 finns dessutom utrymme för att avsätta fyra miljoner till pensioner. Vi klarar att skapa ett positivt resultat som innebär att vi kan trygga investeringar och framtida pensioner. Vi ser signaler som tyder på att ekonomin kommer att bli bättre men vi ser samtidigt signaler som tyder på att kommunens kostnader kommer att öka under hösten 2009 och fortsätta på en hög nivå Utförsäkringar från våra trygghetssystem, hög ungdomsarbetslöshet och få nya arbetstillfällen är hot som kommer att påverka nästa år. Kommunen behöver vara rustad för att kunna sätta in åtgärder där det behövs. Med denna budget finns förutsättningar att möta både hot och glädjeämnen. Benita Vikström Kommunstyrelsens ordförande 1

4 Inledning Kommunchefen Det dokument som du nu håller i handen är kommunfullmäktiges samlade styrdokument, Mål och budget Här återfinns en beskrivning över Oxelösunds styrmodell, koncernmål, mål och mått för nämnderna samt ramar för respektive nämnd. Det är viktigt att mål och budget hanteras på ett sammanhållet sätt så att det finns en realism i våra ambitioner och att vi avsätter medel som både ger möjlighet att uppnå målen men som också leder till ständig effektivisering av verksamheten. Årets mål- och budgetprocess har varit en stor utmaning. De olika beslut som har tagits under vägen har tagits i en svår ekonomisk tid. Finanskrisen i dag är värre än den lågkonjunktur som vi tog oss igenom vid talets början. Stor kraft har ägnats under det gångna budgetåret åt neddragningar och effektiviseringar för att möta de tuffa krav som vi nu står inför års mål och budget ger klara signaler om kommunens ambitioner. Kommunen uppfyller kraven om god ekonomisk hushållning och kan därmed på ett ansvarsfullt sätt fortsätta sitt investeringsprogram för att därigenom skapa förutsättningar för en utvecklad kommunal service. Vi har också skapat förutsättningar för att kunna hantera svängningar i ekonomin utan att behöva ändra förutsättningarna för nämndernas verksamhet under löpande budgetår. Kommunfullmäktige har också tagit ett helhetsgrepp över målstyrningen och därmed ökat tydligheten i styrningen. Det bör noteras att koncernmålet Barns och ungas uppväxt är trygg och säker fortfarande är det högst prioriterade koncernmålet. Jag kan konstatera att vi kommit en bra bit på väg med att skapa goda förutsättningar för barn och unga i vår kommun men det finns mer kvar att göra. Hela organisationen har här ett ansvar att bidra till koncernmålen och i synnerhet arbeta med vårt högst prioriterade mål. Det kommunala uppdraget, vilket omfattar hela koncernens verksamhet, kännetecknas av: Medborgarperspektiv vi ser på vårt arbete ur medborgarnas perspektiv och använder de resurser vi anförtrotts så att de får bästa valuta för sina pengar. Helhetssyn anställda i Oxelösunds kommun och bolag ingår i kommunkoncernen som tillgodoser invånarnas behov och önskemål där vi använder koncernens samlade kapacitet och resurser för att nå målen för verksamheten. Dialog och tydlighet ledarskapet i Oxelösund präglas av tydlighet. Oxelösunds chefer tar ansvar för sina beslut och låter anställda vara delaktiga i verksamhetsplaneringen. Härigenom nås respekt för fattade beslut. Oxelösunds varumärke vi vårdar vårt starka varumärke och använder konsekvent vår marknadsföringsprofil såväl vid extern som vid intern marknadsföring Göran Wide Kommunchef 2

5 Inledning Styrprocessen -ord och begrepp Styrning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige styr kommunkoncernens hela verksamhet med ett enda dokument, Mål och budget, som innehåller vision, mål och mått, ägardirektiv samt ekonomiska resursramar. I Mål och budget ingår alla mål och planer som ska fastställas av fullmäktige, och Oxelösunds kommun har fastställt att dokumentet är att anse som t ex skolplan, energiplan och räddningstjänstplan. Detta innebär att detta enda dokument med ett 30-tal mål ersätter de planer med 150 mål som vi hade tidigare. Avsikten är att både för det styrande fullmäktige och den styrda verksamheten ge överblickbarhet och faktisk möjlighet att följa upp allt som fullmäktige beslutat. Det pågår ett kontinuerligt arbete för att få mål och mått som kan ge fullmäktige trygghet att målen styr i avsedd riktning och måtten visar måluppfyllelse. Nämnder I den mån det finns krav och behov av mer utförliga planer är det respektive nämnds uppgift att arbeta fram och följa upp sådana. Utbildningsnämnden har t ex antagit en skolplan och kommunstyrelsen en plan enligt lagen om skydd mot olyckor. Vision Vad våra förtroendevalda politiker på en relativt lång sikt vill att vi ska sträva mot, ett idealtillstånd för Oxelösunds kommun om ca 10 år. Vägledningsdebatt Kommunfullmäktige inleder mål- och budgetarbetet med en vägledningsdebatt där alla ledamöter har möjlighet att komma med förslag till instruktioner till mål- och budgetberedningen. Debatten avslutas med att fullmäktige prioriterar mellan framlagda förslag. Resultatet är en viktig vägledning inför det kommande mål- och budgetarbetet. Mål Beskriver ett tillstånd som vi vill uppnå (VAD). Däremot inte åtgärder som vi ska vidta för att komma till det önskade tillståndet (HUR). I Mål och budget uttrycker målen (om inte annat anges) vad som ska uppnås under treårsperioden. Exempel: Kultur- och fritidsnämnden föreslog följande mål: Folkhälsan ska förbättras genom att rusta upp och utveckla Ramdalen. Här är det bara första delen som uttrycker ett mål. Andra satsen, genom att beskriver en åtgärd för att nå målet. Mått Beskriver olika sätt att mäta om vi färdas i målets riktning eller inte. Det är sällan vi kan man mäta målet direkt. I stället hittar vi mätetal som vi antar sammantaget visar om vi är på väg åt rätt håll. Exempel: Måttet försäljning på Systembolaget beskriver inte hur mycket alkohol invånarna i Oxelösund dricker, utan hur mycket de köper. En minskning kan bero på att de handlar i Nyköping eller utomlands. Det är inget mål att de ska handla mindre. Det skulle vi kunna uppnå med kortare öppettider och andra sätt att flytta inköpen. Men om de handlar mindre och andra mått tycks gå i samma riktning kan vi sluta oss till att vi är på rätt väg mot målet. Koncernmål Ett mål som gäller alla nämnder och styrelser. Alla kan och ska bidra till att målet uppfylls. Exempel: Rent och prydligt kan alla bidra till i större eller mindre utsträckning. Från Kustbostäder som städar, rensar, klipper och röjer till äldreomsorgen som håller snyggt kring sina boenden. För att uppnå äldremålet kan Kustbostäder bygga hissar, miljö- och samhällsbyggnad jobbar med trygghet och tillgänglighet, kultur och fritid med att erbjuda aktiviteter etc. Kommunfullmäktiges nämndmål Ett mål som är lika viktigt och på samma nivå som koncernmål, men som riktar sig uteslutande till en nämnd/styrelse. Kommunstyrelsen har några mål som man inom ramen för 3

6 Inledning sitt övergripande och sammanhållande ansvar ska se till att även nämnderna bidrar till. Exempel: Utbildningsnämnden ska se till att alla barn och elever trivs och känner sig trygga i förskola och skola. Kommunstyrelsen ska följa upp att samtliga nämnder bidrar till en stabil ekonomi och att kommunen uppfattas som en bra arbetsgivare. Om en nämnd inte lever upp till kraven får kommunstyrelsen rapportera till kommunfullmäktige. Ägardirektiv Styrningen av bolagen sker med bolagsordningar, långsiktiga ägardirektiv och företagspolicy. Som tillägg ger Mål och budget kompletterande årliga ägardirektiv. Direktiven och koncernmålen förmedlas till bolagen via en extra bolagsstämma i oktober efter att kommunfullmäktige fastställt Mål och budget i september. Nämndernas egna mål Fullmäktiges ska klara av att styra och följa upp på en övergripande nivå, utan att belastas av detaljer som skymmer helheten. I den mån nämnderna har behov av ytterligare styrning eller uppföljning fattar de beslut om egna mål.. Ekonomiska resursramar Fullmäktige anslår resurser på fyra till sex delområden inom varje nämnd. Inom varje område förfogar nämnden över sina pengar, att flytta mellan områden eller mellan nämnder är fullmäktigebeslut. Uppföljning ekonomi Kommunstyrelsen följer kontinuerligt upp hela kommunens ekonomi. Nämnderna rapporterar eventuella avvikelser och hur de planerar att komma till rätta med dem. Varken nämnden själv eller kommunstyrelsen kan bestämma att t ex äldreomsorgen ska täcka ett befarat underskott inom försörjningsstöd eftersom dessa ligger på olika anslag fastställda av fullmäktige. Kommunstyrelsen lämnar därför större avvikelser och förslag till åtgärder till fullmäktige för fastställande. Kommunfullmäktige följer upp hela koncernens ekonomi två gånger per år, i delårsrapporten för januari till augusti och i bokslutet för hela året. Uppföljning mål Kommunfullmäktige följer upp alla mål två gånger per år, i delårsrapporten för januari till augusti och i bokslutet för hela året. I delårsrapporten ska eventuella befarade avvikelser följas av förslag till åtgärder. 4

7 Koncernen Omvärldsanalys Konjunkturläget Den ekonomiska situationen för kommuner och landsting ter sig allt mer bekymmersam. De statliga förstärkningarna som regeringen aviserat från och med 2010 kompenserar inte kommunsektorns inkomstbortfall vare sig för 2009 eller Av den snabba försämringen på arbetsmarknaden följer avtagande löneökningstakt liksom en låg inflationstakt, klart under Riksbankens inflationsmål. Lägre löneökningstakt och färre antal arbetade timmar innebär att tillväxten i kommunsektorns skatteunderlag faller kraftigt. Skatteunderlaget beräknas i genomsnitt 2009 och 2010 öka med rekordlåga 1 procent. Åren 2011 och 2012 väntas en högre ekonomisk tillväxt. Skatteunderlaget växer dock fortfarande långsamt dessa år, i genomsnitt 3 % årligen. Åren växte skatteunderlaget i genomsnitt med 5 %. Kommunen har genom flera insatser 2009 anpassat framförallt kostnadsläget till de nya förutsättningarna. Förutsatt att beslutade åtgärder genomförs finns reella förutsättningar att möta kommande utmaningar med en ekonomi i balans. Riksbanken beslutade den 2 juli 2009 att sänka reporäntan till 0,25 %. Räntan förväntas ligga kvar på denna nivå fram till hösten Riksbanken bedömer att reporäntan i praktiken har nått sin nedre gräns och att läget på de finansiella marknaderna inte är fullt normalt. Den svaga svenska kronan gynnar såväl exportindustrin, t ex SSAB, som den inhemska turistnäringen. Samtidigt blir importen på motsvarande sätt dyrare. Arbetsmarknadsläget Den ekonomiska nedgången i omvärlden och i Sverige har blivit värre än väntat och den drabbar nu arbetsmarknaden med full kraft. Arbetslösheten bedöms öka från 6,1 % 2008 till 11 % Arbetslösheten ökar då med cirka personer till personer mellan åren 2009 och Arbetslösheten kommer att öka för alla gruper på arbetsmarknaden. Ungdomar och män som haft anställningar inom industri- och byggsektor drabbas värst. Grupper som utlandsfödda, funktionshindrade och äldre, som sedan tidigare har svårt att snabbt finna ett jobb, riskerar att få långa tider utan arbete. Generellt sett drabbas jobb med begränsade utbildningskrav, och många av dessa kommer inte tillbaka när konjunkturen vänder. Sverige har en arbetslöshet bland ungdomar som är drygt 4,5 %-enheter högre än gruppen över 25 år. Motsvarande siffra för Västeuropa är drygt 2 %-enheter. En ökning av arbetslösheten totalt och ungdomsarbetslösheten i synnerhet ökar trycket på kommunens verksamhet. SSAB och övriga företag på orten som är kopplade till stålindustrin är den klart dominerande delen av näringslivet i Oxelösund. Denna gren har drabbats hårt av den lågkonjunktur och finanskris som präglat Företagen överlag har dock vidtagit åtgärder och anpassat sin produktion till rådande omständigheter. En förutsättning för dessa företags expansion den dagen konjunkturen vänder kommer att vara tillgången på kompetent personal (och möjligen kapital). Inom övriga branscher finns exempel på fortsatt expansion och ett flertal företag har visat intresse för etablering på orten. Bostäder och bostadsbyggande Bostadsbyggandet i Sverige har bromsat in rejält. Under det första kvartalet 2009 minskade bostadsbyggandet med nästan 20 % jämfört med i fjol. Den största nedgången står lägenhetsbyggandet för. Många byggprojekt i vår närregion har skjutits på framtiden utifrån en snabbt minskad efterfrågan på bostäder. Bristen på investeringsmedel och den allmänt instabila finansmarknaden har troligen också bidragit till nedgången. Samtidigt pekar småhusbarometern tom maj månad 2009 på att priserna nu åter stiger efter att ha fallit under vintern och våren. 5

8 Koncernen Folkhälsan Ohälsotalet i riket fortsätter neråt och visar för maj månad 34,6 (36,9 för Södermanland). Det är en minskning med 7,4 dagar jämfört med samma månad förra året. Vid maj månads utgång var personer pågående sjukskrivna vilket är 21,5 % färre än maj Sjuk- och aktivitetsersättning står för 27,2 dagar av det totala ohälsotalet medan sjukskrivning utgör 7,4 dagar. Minskat antal sjukskrivningar är fortfarande huvudorsak till det sjunkande ohälsotalet. Höga ohälsotal innebär en sämre livskvalitet för den enskilde. För kommunen leder det till lägre skatteintäkter, högre kostnader och effektivitetsbrister. Oxelösund har de högsta sjuktalen (47,0 dagar juli 2009), men också den högsta minskningstakten i länet,(-8,0 dagar sedan januari 2008). Samverkansprojektet Hälsolyftet (SSAB, Oxelösunds Hamn, landstinget och kommunen) genomför nu en omfattande kartläggning av folkhälsan samt vilka insatser, arbetsmetoder och samverkansformer inom området. Målsättningen för Hälsolyftet är bl a att minska ohälsotalet för kvinnor till 50 dagar/år samt för män till 30 dagar/år. Målet utgår från ohälsotalet dec 2008 som var 65,3 dagar för kvinnor och 35,5 dagar för män. Genomsnittet i riket var då 42,9 för kvinnor och 28,8 för män. Nyttjandet av subventionerade friskvårdskort på Ramdalsanläggningen är högt både inom Oxelösunds Kommun och SSAB. Eftersom en stor andel av befolkningen utövar sina friskvårdsaktiviteter på Ramdalen är det ett naturligt nav att utveckla det gemensamma folkhälsoarbetet kring. På det sättet kan också Ramdalsanläggningen fortsätta att utvecklas. Där finns också Hälsoverket placerat som är en viktig del i rehabiliteringsarbetet. 6

9 Koncernen Vision 2020 och Kommunfullmäktiges prioriteringar Vision 2020 för Oxelösunds kommun Vi kombinerar framgångsrikt fördelarna med det storstadsnära läget och närheten till övriga Europa, med livskvaliteten och tryggheten i det småskaliga och i det havsnära läget. Vi har attraktiva trygga boendemiljöer som tillgodoser människors olika behov. Vår goda infrastruktur (flygplats, hamn, motorväg, snabba tågförbindelser) ger oss förutsättningar att vara del i den expanderande stockholmsregionen, nationellt och internationellt. Centrum är en naturlig mötesplats med ett brett utbud i en levande stadskärna. Både små, medelstora och stora företag utvecklas väl i samverkan med kommunen. Besöksnäringen med inriktning på hav och skärgård växer och lockar hit turister och besökare. Människor och företag är miljömedvetna. Det är enkelt att gör miljömedvetna val. En allt större del av energin kommer från förnybara källor. Våra barn och unga växer upp i trygga familjer. För dem som behöver finns ett väl utvecklat skyddsnät. Vi som bor i Oxelösund är friskare än genomsnittet i landet. Det finns ett rikt utbud av aktiviteter för alla. Barnomsorgen och skolan tillhör de bästa i Sverige. Här utvecklas barn och elever till självständiga individer. Fortsatta studier och kontinuerligt lärande är ett enkelt och självklart val för alla. Äldre har möjligheter att välja olika boendeformer och får den hjälp och vård de behöver. Kommunkoncernen har en stark ekonomi. Det är enkelt för alla att påverka. Invånarna känner sig delaktiga och har inflytande både i beslut som gäller dem själva och hur kommunen sköts. Vi som bor i Oxelösund är stolta över vår kommun och tror på framtiden! Kommunfullmäktiges prioriteringar inför 2010 Kommunfullmäktiges prioriteringar från tidigare år ligger fast. Med anledning av den djupa lågkonjunkturen gav fullmäktige följande som vägledning inför mål och budget 2001 att vi ska: ifrågasätta koncernmålen, vi kommer inte att klara av alla omfördela för att möta ökade behov av försörjningsstöd, vuxenutbildning och annat som följer av den ökade arbetslösheten prioritera kärnverksamheter och ifrågasätta frivilliga verksamheter söka samverkan med andra kommuner och andra aktörer i vårt samhälle, bland annat ideella organisationer jämföra med andra kommuner för att finna den effektivaste möjliga verksamheten ompröva alla investeringar, skjuta upp de som går att vänta med, prioritera sådana som ger ekonomiska vinster arbeta med personalpolitiken för att få en effektivare verksamhet samtidigt som målet om heltidstjänster står kvar se över ägardirektiven till bolagen så att de långsiktigt kan bidra till finansiering av kommunens verksamheter genom utdelning undersöka möjligheter med alternativa utförare/lösningar. 7

10 Koncernen Koncerngemensamma mål och mått För alla styrelser och nämnder gäller att verksamheterna ska planeras och genomföras så att man bidrar till följande koncerngemensamma mål. För de koncerngemensamma målen ska alla lämna redovisning över vad man gjort för att bidra till uppfyllandet av målen. Barns och ungas uppväxt är trygg och säker andelen barn och föräldrar som enligt kvalitetsredovisningen känner sig trygga i verksamheten ska öka anmälningar om barn som far illa ska komma i ett tidigare skede, därför ska andelen anmälningar som gäller barn i lägre åldrar öka antalet familjer som besöker familjecentralen ska öka andelen grundskoleelever som inte använt alkohol eller andra droger ska öka färre barn och unga ska behöva flytta från sina föräldrar invånarnas oro för brott ska minska eller vara oförändrad för alla typer av brott och i alla bostadsområden i polisens och Kustbostäders trygghetsundersökning redovisning av vad man gjort för att öka samverkan mellan nämnderna Folkhälsan är god ohälsotalet för kommunens befolkning ska minska. I Försäkringskassans mätningar ska differensen mot genomsnittet i länet minska till 10 dagar 1) försäljningen på Systembolaget i Oxelösund ska minska andelen alkoholrelaterade dödlighet ska minska antalet besök på Rådgivningsbyrån ska öka antalet besök på Ramdalens fritidsanläggning skall vara per år återgång i arbete eller studier som resultat av Hälsoverket Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras fallskador hos äldre som leder till sjukhusvård ska minska 2) ingen ska få vänta på plats i särskilt boende mer än 3 månader antalet uppsökande informationsbesök hos äldre som inte har insatser från äldreomsorgen ska öka äldres oro för brott ska minska eller vara oförändrad för alla typer av brott och i alla bostadsområden i polisens trygghetsundersökning antalet lägenheter med hiss ska öka Kommunens information om äldreomsorg på hemsidan enligt Äldreguiden ska vara bra 2) Oxelösund är en attraktiv bostadsort minst 100 nya bostäder ska vara inflyttningsklara under redovisning av vad man gjort plats för 250 nya bostäder ska redovisas i översiktsplanen kommunens placering i Fokus ranking av kommuners livskvalitet ska förbättras väntetiden till plats i förskolan ska vara så kort som möjligt redovisning av vad man gjort för att nå målet färre klagomål på närmiljön från företag och invånare Oxelösund klarar minst sin andel av landets åtagande för att motverka klimatförändringen koldioxid/basår/inv exkl SSAB ska minska 1) koldioxid/basår/inv inkl SSAB ska minska 1) andel miljöklassade bilar ska öka 1) oljeuppvärmning i kommunen ska minska till förmån för förnybar energi energianvändningen i kommunkoncernens fastigheter ska minska anslutna till fjärrvärme ska öka 1) Mått ur EU:s strategi för hållbar sysselsättning och tillväxt (Lissabonstrategin) som alla kommuner i Sörmland följer på samma sätt. 2) Mått från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser. 8

11 Koncernen Ekonomin på tre års sikt Under slutet av 2008 och under våren 2009 har skatteintäkterna fallit dramatiskt. Kommunen har därför varit tvungen att genomföra besparingar för att komma ned på rätt kostnadsnivå i förhållande till intäkterna. Efter detta hamnar vi i ett bra läge för planperioden En hel del av dessa besparingar genomförs redan under 2009 för att vi skall nå minst ett nollresultat detta år och slippa ta med oss ett underskott in i planperioden. I budgeten ligger också en återbetalning av 2008 års underskott. Varje skattekrona som kommer till Oxelösunds kommun skall användas så effektivt som möjligt. Därför är det viktigt att ständigt ha ett rationaliserings- och ett effektiviseringsperspektiv för ögonen i allt vad vi gör. Landstinget Sörmland har kommit överens med kommunerna i länet om en överföring av hemsjukvården, och i samband med detta genomföra en skatteväxling med 20 öre från och med Det medför 4,1 miljoner kr i högre skatteintäkter, men givetvis samtidigt ett ökat kostnadsansvar. I budgeten ligger även inarbetat en skattehöjning med 80 öre, vilket motsvarar 16,5 miljoner kr. Uppföljning Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen följer upp allt som kommunfullmäktige beslutar i Mål och budget. Fokus ligger på avvikelserapportering. Samtliga nämnder och styrelser redovisar kort vad man bedömer att man uppnår i mål och budget. För varje avvikelse ska nämnden redogöra för vilka åtgärder man vidtar vid samma tillfälle som avvikeslen rapporteras. Följande uppföljningar kommer att genomföras under 2010: 1. Kommunstyrelsen ansvarar för den löpande ekonomiska uppföljningen. 2. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige följer upp hela Mål och Budget i delårsrapporten per augusti. Denna uppföljning omfattar både mål, investeringar och budget inklusive kommentarer och förslag till åtgärder vid avvikelser. 3. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige gör i årsredovisningen per den 31 december en slutlig uppföljning av mål, investeringar och budget för det gångna året. 9

12 Budget och ekonomisk flerårsplan Ekonomisk översikt Den kommunala utdebiteringen är 22,28 efter en skattehöjning på 80 öre och skatteväxling med 20 öre. Skatter och generella statsbidrag ökar med 51,5 miljoner kr mellan prognos 2009 och För 2010 är ökningen 35,0 miljoner kr (8,0 %). Här ingår flera stimulansåtgärder från regeringen i form av tillfälliga konjunkturstöd. Verksamhetsanslagen ökar mellan 2009 och 2012 med 8,4 miljoner kr (1,9 %) men då ingår inte löneökningar och olika lönesatsningar som är 32,1 miljoner kr under perioden. Förändringen av anslagen består främst av inflation (11,9 mkr), samt olika riktade insatser. Nettotillskott på grund av befolkningsförändringar är 0,3 miljoner kr. Bakom denna förändring döljer sig stora förändringar mellan främst utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Av anslagen 2010 får utbildningsnämnden 40,2 % jämfört med 42 % under Vårdoch omsorgsnämnden disponerar 41,5 % 2009, (39,7 % 2009). I planen ligger en ökning med ytterligare ca 2,6 % av resurserna fram till 2012 till vård och omsorgsnämnden, vilket sker på bekostnad av utbildningsnämnden och kommunstyrelsens verksamhet. Förändringen speglar demografiska förändringar. Utbildningsnämndens anslag minskar under planperioden med 6,7 miljoner kr medan vård- och omsorgsnämndens anslag ökar med 16,5 miljoner kr. Kommunen fortsätter med riktade lönesatsningar till prioriterade låglönegrupper och har därför reserverat drygt 1 miljon kr per år för att för att centralt styra dessa medel i 2011 års lönerevision. Till koncernens koncernövergripande mål att ge barn och unga en trygg och säker uppväxt avsätts 1,5 miljoner kr per år. Denna budget ligger inom kommunstyrelsen. Inflationen är för närvarande väldigt låg. I nämndernas ramar ligger därför ett måttligt inflationstillskott. Men som reserv finns pengar att tillgå. För att få tillgång till dessa pengar måste nämnden visa på prisökningar inom t.ex köp av verksamhet. Som reserv för oförutsedda utgifter finns också 1 miljon kr för 2010 respektive 0,6 miljoner kr för åren 2011 och Kommunens årsresultat skall vara tillräckligt stort att det blir möjligt att ha en beredskap för svängningar i ekonomin och oförutsedda händelser av större karaktär. Det innebär att vi får lättare att genomföra långsiktig planering. Därför finns bland annat ett finansiellt mått att nå ett resultat på 1,5 % av skatter och statsbidrag för perioden I budgeten för samtliga år finns dessa pengar avsatta. För 2010 innebär det att det finns 6,9 miljoner kr avsatta som resultatfondering. Internbanken sköter upplåning på marknaden för hela kommunkoncernen. I budgetens finansieringsplan ligger ett förväntat upplåningsbehov på 50 miljoner kr för A detta beräknas 40 miljoner kr till de kommunala bolagen och 10 miljoner kr till kommunen. Låneramen sätts därför till 50 miljoner kr Kommunens soliditet var i bokslutet ,3 % och minskar till 29,8 % Det egna kapitalet var 218,1 miljoner kr 2008 och stiger sedan till 266,6 miljoner kr Till investeringar anslås 110 miljoner kr under perioden. De största projekten är ett nytt äldreboende i slutet av perioden (70 mkr). Renovering av köket i kostar Björntorp 4,5 miljoner kr under Försäljningen av fastigheter för bostadsändamål och industriändamål fortsätter. Totalt beräknas tomter, både bebyggda och obebyggda att säljas för 43,5 miljoner kr. Med beräknade reavinster på 34,8 miljoner kr. Resterande del är bokförda värden och nedlagda exploateringsutgifter. Kommunen räknar med en utdelning på 7 miljoner kr från Förab under 2010 och 4 miljoner kr under 2011 och

13 Budget och ekonomisk flerårsplan Investeringsplan Budget 2010 Budget 2011 Budget 2012 Datorer m.m Fastigheter Nytt äldreboende Marint centrum Övrigt 700 Summa kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Trafikstrukturella åtgärder Belysning Väghållning GIS Parker Summa Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd Utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Investeringsreserv Summa

14 Budget och ekonomisk flerårsplan Resultatplan Mål och Mål och Mål och Bokslut Prognos budget budget budget Verksamhetens intäkter not Verksamhetens kostnader not Avskrivningar, nedskrivningar not Verksamhetens nettokostnader Oförutsett Låglönesatsning Omstruktureringsresurs -962 Löneöversyn Satsning och utveckling Reserv / resultatkrav (1,5 % av skatter o statsbidrag) Skatter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Årets resultat Balanskravsutredning Avgår: reavinster Avgår: avsättning till pensionsreserv Återförs: synnerliga skäl Återförs: återställn. neg. resultat Balanskravsresultat Not 1 Bruttointäkter i verksamheterna Reavinster Verksamhetens intäkter Not 2 Resultat / anslag i verksamheterna Finansierat av intäkter Avgår: interndebiterad kapitalkostnad S:a verksamhetens bruttokostnader Pensionskostnader Avgår: sänkt po-pålägg Avgår: interndebiterad pensionskostn Verksamhetens kostnader Not 3 Planenliga avskrivningar Nedskrivningar Avskrivningar / nedskrivningar

15 Budget och ekonomisk flerårsplan Balansplan TILLGÅNGAR Prognos Mål och Mål och Mål och Bokslut juli budget budget budget Fastigheter, maskiner och inventarier Värdepapper Fordringar Anläggningstillgångar Likvida medel Exploateringstillgångar Kortfristiga fordringar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER Långfristiga Skulder Kortfristiga Skulder SUMMA SKULDER AVSÄTTNINGAR Avsättn. penssionsskuld (fr.o.m. 1998) SUMMA AVSÄTTNINGAR EGET KAPITAL Ingående Eget Kapital Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL SUMMA SKULDER O EGET KAPITAL Ansvarsförbindelse Avsatt till pensionsreserv *) *) (rest av tidigare års avsättningar inom balanskravsutredningar) 13

16 Budget och ekonomisk flerårsplan Kassaflödesplan Prognos Mål och Mål och Mål och Bokslut juli budget budget budget Resultat efter finansiella poster Justering för poster som ej ingår i kassaflöde not Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändring i rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av fordringar Ökning (+) / minskning ( ) kortfristiga skulder Ökning av exploateringstillgångar Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar -100 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar (avser internbankens utlåning till bolagen) Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Upptagna lån Omsättning av lånestock Förändring av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Not 4 Avskrivningar Nedskrivning anläggningstillgångar Skuldökning pensioner Övriga avsättningar Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar Summa justering

17 Kommunstyrelsen Omvärldsanalys Befolkningsförändringar I mål och budget för de senaste åren har vi räknat med ökande befolkning. Dels hade vi en positiv trend Dels hade vi planer för 250 nya bostäder för dem som skulle fylla många nya arbetstillfällen i och med bland annat generationsväxlingen på SSAB och Skavstas utveckling. Som konjunkturen samt arbets- och bostadsmarknaden ser ut nu har vi valt att utgå från en pessimistisk prognos, att befolkningen minskar med 50 invånare 2009 och ligger kvar på denna nivå hela mål- och budgetperioden. Detta innebär att andelen yrkesverksamma minskar och ökningen i andelen äldre ytterligare accentueras. Med denna prognos garderar vi oss för att minskningar i befolkningen inte ska leda till ytterligare besparingar under löpande budgetår. Det finns all anledning att arbeta för och hoppas på en bättre befolkningsutveckling. Finans och ekonomi De närmaste åren försämras kommunernas ekonomi snabbt. Huvudförklaringen finns framförallt på inkomstsidan, där skatteunderlagstillväxten växlar ner samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöd ökar de närmaste åren. För 2009 och 2010 sjunker resultatet i rask takt för kommun Sverige totalt. År 2009 beräknas ett negativt resultat på cirka 2 miljarder och 2010 ett svagt positivt resultat för kommun Sverige totalt. SKL har i sina prognoser räknat med både skattehöjningar och ökade statsbidrag samtidigt som kommunerna drar ned sin kostnadsutveckling. För 2011 och 2012 ser situationen ännu mer bekymmersam ut med stora underskott alternativt ytterligare besparingar och skattehöjningar. Det beror till en viss del på att statsbidragsnivån reduceras något jämfört med Personal- och arbetsgivarfrågor Den långsiktiga kompetensförsörjningen är en viktig fråga för den kommunala organisationen. Under perioden beräknas drygt 30 personer gå i pension och för att klara framtida utmaningar krävs att vi har säkerställer att vi har rätt kompetens för framtiden. Vi påbörjar ett systematiskt arbete med att kartlägga kompetensbehoven som ett underlag för rekrytering och kompetensutveckling. Projektet Jobbpusslet är strategiskt viktigt för att attrahera nya medarbetare och behålla de medarbetare vi har. Projektet kommer innebära rätt till önskad sysselsättningsgrad och möjlighet att påverka arbetstiderna. En god arbetsmiljö är enligt undersökningar en av de högst värderade faktorerna. Ovanstående åtgärder tillsammans med större möjlighet att påverka sina arbetstider är viktiga för att minska sjukfrånvaron ytterligare. Den framtida ledarförsörjningen är ytterligare ett viktigt område. Mentorprogrammet som påbörjas hösten 2009 tillsammans med några av Sörmlands kommuner är ett led i detta. Personalen är friskast på arbetsplatser där chefen betonar mål, tydlighet, distans och klara strategier framför bra relationer. 15

18 Kommunstyrelsen Mål och mått Kommunfullmäktige fastställer mål för hela koncernen och mål riktade direkt till styrelser och nämnder. Följande mål gäller kommunstyrelsen och Förabs styrelse: Ekonomin är stabil kommunens resultat (enl. balanskravsregeln) ska vara 1,5 % av skatter och generella statsbidrag. soliditeten för kommunkoncernen (exkl pensionsskuld) ska inte minska nettokostnadsandelen ska under planperioden minska till högst 97 % investeringarna ska rymmas inom investeringsutrymmet (budgeterat resultat plus budgeterade avskrivningar plus budgeterad minskning av bokförda värden av sålda anläggningstillgångar) Befolkningsutvecklingen är god befolkningen ska öka befolkningsstrukturen ska normaliseras, andelen år ska öka andelen med eftergymnasial utbildning ska öka 1) bruttoregionalprodukten per invånare ska fortsätta öka 1) Företagandet är dynamiskt och differentierat andelen av dagbefolkningen som är anställda i tjänsteföretag ska öka antalet nystartade företag ska vara minst 40 antalet arbetsställen ska öka med 10 per år 1) andelen förvärvsarbetande i åldersgruppen år ska minst behålla sin nivå 1) andelen sysselsatta av utomnordiskt födda ska öka mot samma nivå 1) Oxelösund ska vara bland de 100 bästa i Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat lönesumma per person ska minst bibehålla samma nivå 1) antalet konkurser ska inte öka Kommunen är en attraktiv arbetsgivare sjukfrånvaron inklusive tidsbegränsad sjukersättning (enligt lagstadgad redovisning) ska minska till 6,5 % frisktalet (andelen som har högst 7 dagars sjukfrånvaro på ett år) ska öka Kommunals kvinnodominerade grupper ska få högre löneökning än de manligt dominerade för att uppnå jämställdhet inom avtalsområdet antalet som inte har sin önskade sysselsättningsgrad ska minska varje år fler ska kunna påverka sina arbetstider Negativa konsekvenser av oönskade händelser är minimerade antal utvecklade bränder i byggnad per invånare ska minska 2) antal anmälda brott (totalt) per invånare ska minska 2) invånarna ska ha snabb tillgång till räddningstjänst? 2) krishanteringsförmågan ska vara helt uppnådd 2) redovisning av genomförda övningar och utvärdering av resultatet. Avfallshanteringen är effektiv och miljövänlig andelen restavfall ska minska andelen insamlade förpackningar ska öka mängden hushållsavfall per invånare ska minska eller vara oförändrad 1) Energiförsörjning är leveranssäker, kostnadseffektiv och förnyelsebar redovisning av åtgärder omställning på energiområdet (antal vindkraftverk) 1) Mått ur EU:s strategi för hållbar sysselsättning och tillväxt (Lissabonstrategin) som alla kommuner i Sörmland följer på samma sätt. 2) Mått från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser. 16

19 Kommunstyrelsen Ekonomi Verksamhet Bokslut Budget Intäkt Kostnad Budget Budget Budget Kommunfullmäktige Överförmyndare Valnämnd Revision Summa övriga nämnder Kommunstyrelsen Kommunstyrelse Partistöd Gemensam verksamhet Markförsörjning Näringsliv Hälsolyftet Räddningstjänst Totalförsvar Trygg och säker uppväxt Arbetsmarknadsåtgärder Arbetslokaler Kommunikationer Kommungem. administration Arbetstidsprojektet Utbildning, företagshälsovård Verksamhetsfastigheter Facklig verksamhet Kommunskydd Städservice Matservice Summa kommunstyrelse Total kommunstyrelse m.fl Investeringar Datorer m.m Fastigheter Nytt äldreboende Marint centrum Övrigt Summa investeringar

20 Kommunbolagen Ägardirektiv för bolagen 2010 I Vision 2020 och de koncerngemensamma målen finns grunden för styrningen av hela koncernen inklusive bolagen. Som övergripande direktiv för samtliga bolagen tillkommer: Bolagskoncernen ska 2010 lämna utdelning på sammanlagt 7 miljoner kr enligt fastställda mål i Mål och budget. I övrigt ska följande ägardirektiv vara styrande för de kommunala bolagen Kustbostäder AB Kustbostäder ska under budgetperioden producera 60 inflyttningsklara bostäder och planera för ytterligare nybyggnad som bedöms nödvändiga. Kustbostäder ska utföra extra åtgärder för ökad säkerhet och trygghet på Esplanaden. Kustbostäder ska redovisa en 5-årsplan för installation av hissar i lägenhetsbeståndet Kustbostäder ska ha regelbundna och goda kontakter med kommunens socialtjänst och därmed medverka till att lösa kommunens skyldighet att tillgodose bostadsefterfrågan för äldre, socialt handikappade samt fysiskt funktionshindrade och ekonomiskt utsatta. Bolagets sociala ansvar skall alltid ta sin utgångspunkt i koncernnyttan Oxelö Energi AB Oxelö Energi ska fortsätta utbyggnaden av bredbandsnätet Oxelö Energi ska fortsätta planen för utbyggnad av fjärrvärme Oxelö Energi ska vara aktiva och driva på för att få till stånd energiproduktion/ fjärrvärme baserad på förnyelsebar energi och överskottsenergi. Redovisning och förslag ska lämnas i samband med delårsrapporten

21 Kultur- och fritidsnämnden Omvärldsanalys Förändringar i Kultur, fritids och turistverksamhetens budget kräver i högre utsträckning fokusering på uppdrag och mål. Utrymme för extra satsningar kommer inte att finnas. Finansiering av verksamhet kommer i högre grad att ske genom projektansökningar från EU, partnerskap med företag eller föreningar samt andra finansiärer. Kultur, fritids och turistfrågorna är viktiga för samhället och behöver fortsättningsvis göras tydliga och synliga trots krympande ekonomi. Detta för att de påverkar kommunens framtid och infrastruktur. Att förbättra folkhälsan är viktigt för människans alla åldrar. Satsningarna på att våga se behoven för innevånarna i ett längre och föränderligt perspektiv är av stor betydelse. Satsningen på Ramdalens fritidsanläggning är gränsöverskridande och utvecklande för människan och företagen. Turismen är Oxelösunds snabbast växande näring. Samverkan mellan kommunen, företag och föreningar skapar nya möjligheter. Nya strukturer och nytt samarbete behövs för bl.a. paketering, försäljning av tjänster, förpackning via hemsidor och markandsföring. Barn och ungdomars fritid motsvarar 50 % av dygnet. Att bygga utveckla och förstärka samarbete mellan föreningar och barn, ungdomar/föräldrar ger nya och många möjligheter till att skapa en trygg fritid. Att arbeta med kultur och utveckla positiva attitydförändringar kring ungdomars fritid är viktigt. Antalet äldre blir fler i kommunen, vilket leder till att utbud och marknad förändras. Genom bl.a. kulturaktiviteter och mötesplatser mår äldre bättre och är friskare. Biblioteken utvecklas till samhällets informationscentrum för bl.a. det livslånga lärandet, vilket kräver god tillgång till media, datorer, databaser, plats för information och utställningar, goda öppettider och utvecklande hemsidor. Hemsidorna får en alltviktigare roll. Samverkan mellan skola/förskola och bibliotek ger barn och ungdomar tillgång till rikt språk, upplevelser och information Klimatförändringen kan vara både hot och möjlighet för besöksnäringen. Distansstudier blir också viktiga för att slippa pendling då är bibliotekets lärcentra en resurs. Turistverksamheten och föreningsboendet har nya möjligheter att öka i betydelse i och med att besökare och föreningar reser kortare sträckor utifrån ekonomi och miljötänkande. Mål och mått Kommunfullmäktige fastställer mål för hela koncernen och mål riktade direkt till styrelser och nämnder. Följande mål och mått gäller kultur- och fritidsnämnden: Kulturlivet är bra och varierat redovisning kulturella aktiviteter för barn och unga respektive vuxna redovisning vad som gjorts Besöksnäringen är en livskraftig del av näringslivet och många turister hittar till Oxelösund antal besök på turistbyrån ska öka antal turistfrågor ska öka i enkäten till besöksnäringsföretagen ska de ge samarbete och gemensam utveckling minst betyget 3 (av 5) redovisning av minst 3 samarbetsprojekt årligen inom besöksnäringen, innehållit och mätbara resultat redovisning av gästundersökningen Vi har ett attraktivt fritidsutbud för ungdomar samverkan med skola, förskola, fritidsgård kring arrangemang för barn och ungdomar vid minst 4 tillfällen andelen förenings- och gruppaktiva barn och ungdomar skall vara på minst samma nivå som redovisning vad som gjorts 19

22 Kultur- och fritidsnämnden Koordinaten är ett informationscentrum och en mötesplats för alla utlåningen av skönlitteratur ska öka med minst 2 % varje år antalet beökare ska vara minst 700 per dag antalet infofrågor/dag ska öka till 30 infofrågor/ dag redovisning antalet utställningar av större kommunala förändringar besöken på bibliotekets hemsida ska öka med 10 % bibliotekets lokalsamling och Oxelösundsarkivet ska öka med 5% per år information om Oxelösundsarkivet ska ske vid minst 4 tillfällen minst 4 utställningar varje år ska ha tema Oxelösund Ekonomi Verksamhet Bokslut Budget Intäkt Kostnad Budget Budget Budget Nämndverksamhet Turism och camping Konsumentinformation Gemensam administration Fritid Kultur Fritidsanläggningar Fritidsgårdar Koordinaten Grundskola -1 0 Summa Investeringar Summa investeringar

23 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Omvärldsanalys Oxelösunds demografi påverkar planeringen. Oxelösund har en befolkningsstruktur med en högre andel äldre människor än övriga Sverige. En stor andel av dessa äldre människor bor fortfarande i eget hus. Vi ser ett annalkande stort behov av nya anpassade lägenheter. Planeringen av nya bostäder bör inriktas på att tillskapa lägenheter anpassade efter denna äldre befolkning. Omflyttningen av den äldre befolkningen kan i sin tur leda till inflyttning i de hus som blir lediga. En äldre befolkning innebär också risker att kostnaderna för anpassningar i både hemmet och den fysiska miljön kan komma att öka för kommunen. Genom att fortsätta arbetet med omvandlingsområden ges möjligheter till boende i attraktiva miljöer samtidigt som utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avloppsanläggningar minskar. Genom att fortsätta utbytet av gatubelysning från kvicksilverlampor till energisnålare lampor av metallhalogen eller högtrycksnatrium minskar energiförbrukningen kraftigt. Under våren 2010 föreslås en ny plan och bygglag träda ikraft. Detta kommer att påverka en stor del av Miljö- och samhällsbyggnadskontorets verksamheter. Utbildningsinsatser för personalen kommer att krävas samtidigt som många befintliga arbetsrutiner måste bytas ut mot nya. Införandet av nya hastighetsgränser i landet kommer att innebära ett stort utredningsarbete för kommunen men samtidigt bedöms det nya hastighetssystemet kunna ge positiva effekter i samhället. Underhållet inom gata och park är eftersatt om kan komma att bli dyrt för kommunen då akuta reparationer av exempelvis broar och tunnlar kan behöva göras. Vi ser en ökad användning av GIS inom kommunkoncernen och inom detta område finns ett behov av utökade resurser. I övrigt ett oförändrat personalbehov. Mål och mått Kommunfullmäktige fastställer mål för hela koncernen och mål riktade direkt till styrelser och nämnder. Följande mål och mått gäller miljö- och samhällsbyggnadsnämnden: Det finns bra förutsättningar för boende och företagande i en säker miljö hur man uppfyller mål och redovisning av planer planer för industrimark Myndighetsutövningen är snabb och rättsäker antalet tidiga samråd i planärenden i form av öppet hus redovisas antal samråd i planärenden som skett på plats som har anslutning till planområdet redovisas ansökningar till kontoret ska bekräftas med svarsbrev inom två veckor handläggningstider / bemötande för invånare / företag Trafikmiljön är bra och säker antal utförda åtgärder för att öka trafiksäkerheten redovisas. underhåll av gator och vägar - klagomål (inkl snöröjning) 21

24 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ekonomi Verksamhet Bokslut Budget Intäkt Kostnad Budget Budget Budget Nämndverksamhet Gemensam administration Infrastruktur Fysisk och teknisk planering Gator och vägar Trafiknämnd Parker Miljö- och hälsoskydd Bostadsanpassning VA och renhållning Kommunskydd Summa Investeringar Trafikstrukturella åtgärder Belysning Väghållning GIS Parker Summa investeringar

OXELÖSUNDS KOMMUNS FÖRVALTNINGS AB

OXELÖSUNDS KOMMUNS FÖRVALTNINGS AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad 1 (7) Sammanträdesdatum Plats och tid rum 293, Kommunhuset kl 13.15-13.17 Beslutande Birgitta Luoto Ägarombud Övriga deltagare Benita Vikström Styrelsens ordförande Agneta Rönn

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan 1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

LERUM BUDGET lerum.sd.se

LERUM BUDGET lerum.sd.se LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar hela budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet (skola barn- och äldreomsorg). För att möjliggöra detta och skapa en långsikt stark ekonomi krävs

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019 VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019 Attraktiv och effektiv organisation Det kommunala uppdraget är att varje skattekrona ska ge största möjliga utväxling vare sig det gäller snöröjning eller omsorgen på ett äldreboende.

Läs mer

LERUM BUDGET lerum.sd.se

LERUM BUDGET lerum.sd.se LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet / skola barnäldreomsorg. För att möjliggöra en stark ekonomi krävs följande åtgärder: Vi ser idag att

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budget 2018 och plan

Budget 2018 och plan Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Information om preliminär bokslutrapport 2017 Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018-01-29 16 Information om preliminär bokslutrapport 2017 KS 2018/3 Beslut Kommunstyrelsen noterar informationen. Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Mål och budget 2012-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-09, 156

Mål och budget 2012-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-09, 156 Mål och budget 2012-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-09, 156 Innehållsförteckning Mål och budget i korthet... 2 Inledning 3 Vision 2020 4 Budgetförutsättningar 5 Kommunfullmäktiges vägledningsdebatt

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Mål och budget 2017 med plan Diarienr KS 2016/65 Antagen av kommunfullmäktige, KF

Mål och budget 2017 med plan Diarienr KS 2016/65 Antagen av kommunfullmäktige, KF Mål och budget 2017 med plan 2018-2020 Diarienr KS 2016/65 Antagen av kommunfullmäktige, KF 63 2016-06-20 2 Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet

Läs mer

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020

Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020 Budget 2018, plan 2019 och 2020 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2018... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan

Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan * Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan - Antagen av kultur- och fritidsnämnden -12-06 Reviderad av kultur- och fritidsnämnden -02-27 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021

Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021 Budget 2019, plan 2020 och 2021 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2019... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Vad har dina skattepengar använts till?

Vad har dina skattepengar använts till? Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:

Läs mer

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen. BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska

Läs mer

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige. Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Budget 2016 Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Det går bra för Örebro kommun 2 019 nya invånare förra året och vi passerar 153 000 invånare 2020. En av

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2012

Bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommuniké 2012 ÖKAD OMSÄTTNING MED STABIL AVKASTNING Januari - december 2012 Nettoomsättningen uppgick till 694,9 mkr Resultatet före skatt uppgick till 57,5 mkr Resultatet efter skatt uppgick

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2019 Budget 2017 Överförmyndarnämnden Budgetberedningens förslag till Kommunstyrelsen Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen -----------------------------------------------------------------

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun 2012-2022 Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17 230 1 1 Visioner och övergripande mål för Världens bästa Vimmerby Den politiska ambitionen i Vimmerby

Läs mer

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016 Majoritetens förslag till Driftbudget 2016 Kompl. Budget 2015 pris/lön Just. Volym Verks.för. Budget 2016 Kommunstyrelsen -46 186-1 198 1 580-45 804 Tekniska nämnden -27 587-921 750-27 758 Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Sid 1 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka

Läs mer

Strategiska planen

Strategiska planen Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Budget 2017 S-MP-V 1

Budget 2017 S-MP-V 1 Budget 2017 S-MP-V 1 Ansvar och utveckling Grunden för vår gemensamma välfärd är utveckling och tillväxt på Gotland. Fortsatt utveckling ställer krav på ett Gotland som är attraktivt att bo, leva och verka

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer