Linköpings kommun Budget med plan för

Transkript

1 Linköpings kommun med plan för

2 De ekonomiska rapporternas omslag illustreras med statyer som finns på olika platser i Linköpings kommun. Statyerna står utomhus och kan upplevas av alla. De ger karaktär åt staden och är en form av offentlig konst som är lika närvarande som arkitektur och byggnader. Omslag: Moder Svea bronsstaty av Alfred Nyström, invigd Statyn står i Berga minnespark. Foto: Fotograf Oskar. Layout omslag: Ariom Reklambyrå. Tryck omslag: DanagårdLiTHO. Tryck inlaga: Kommuntryck, Linköpings kommun. Produktion/samordning: Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen.

3 3 Innehållsförteckning Budgetskrivelse från Kommunstyrelsens ordförande 4 Inledning 6 - Budgeten i korthet 6 - Styrning, roller och ansvar 7 Ekonomiska förutsättningar 9 - Kommunernas ekonomiska situation enligt Sveriges Kommuner och Landsting 9 - Budgetpropositionen för Ekonomiska förutsättningar för Linköpings kommun 11 Övriga förutsättningar för budgetarbetet 14 - OBS 14 - Befolkning och demografi 14 - Bostäder 17 - Arbetsmarknad 17 Budget för med plan för sammanställningar - Kommunala mål för kommunens ekonomi 19 - Budgetberedningens kommentarer (inkl. budgetuppdrag) 20 - Resultatplan 27 - Nämndernas ramar 28 - Investeringsram 29 - Exploateringsplan 29 - Balansplan 30 - Finansieringsplan 31 - Finansiering 33 Detaljerad budget för med plan för för nämnder och styrelser - Kommunfullmäktige 39 - Kommunens revisorer 43 - Kommunstyrelsen 49 - Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 73 - Överförmyndarnämnden 87 - Valnämnden 91 - Äldrenämnden 95 - Omsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Bygg- och miljönämnden Intern finansiering Pensionsenheten Utförarstyrelsen 281 KF protokoll Alliansens visions- och samverkansprogram Denna handling innehåller kommunfullmäktiges beslutade budget. Nämndernas framställningar utom ram som ej beviljats har tagits bort. Vissa konsekvensändringar av texter har gjorts. Nämndernas kompletta framställningar återfinns i den handling som kommunfullmäktige hade som beslutsunderlag. Handlingen finns i kommunens diarium (Dnr KS ). - -

4 4 Budgetskrivelse från Kommunstyrelsens ordförande Linköping är på rätt väg en ansvarsfull budget för en stad i tillväxt Stad i tillväxt en större region men också alltmer internationell karaktär Linköping är på rätt väg. Linköping växer. Alltfler skapar sig en framtid i Linköping. Vi har regionens yngsta befolkning och vi är den stad som växer snabbast. Snart passerar vi invånare. Linköping har ett starkt näringsliv, en framstående idrottsprofil och ett rikt kulturliv. Universitet är framgångsrikt och erbjuder såväl internationellt erkänd forskning som utbildningar av mycket hög kvalitet. Linköping har ett universitetssjukhus och ett hälsouniversitet av stor nationell betydelse. Linköping spelar en mycket viktig roll i ett regionalt och nationellt sammanhang. Näringsliv, universitet och många andra verksamheter är alltmer internationellt orienterade. Linköping har en allt tydligare internationell karaktär. Linköping är också en modern lärdomsstad med goda förutsättningar inte bara för universitetsstudier utan för all utbildning. Samarbetet med Norrköpings kommun omfattar många olika områden (miljöteknik, näringsliv, översiktsplanefrågor, kollektivtrafik, universitet och utbildning, räddningstjänst, inköp och mycket annat). Det samarbetet vill vi fördjupa. Vi vill också fortsätta att utveckla samarbetet med andra kommuner inom och utom länet. Under de närmaste åren kommer också regionfrågan att vara mycket betydelsefull. En betydligt större region än den som utgörs av Östergötland håller på att formeras. Linköping skall naturligtvis vara en aktiv part i den processen. Större regioner är bra för näringsliv och jobb, men också för att underlätta människors vardag. Universitetssjukhusets roll är också av stor betydelse i den nya region som växer fram. Ansvarstagande för ekonomin, men också satsningar för framtiden Allians för Linköping har haft väljarnas förtroende att styra kommunen under den gångna mandatperioden. Allians för Linköping har också fått förnyat förtroende av medborgarna i valet. Vi fortsätter inriktningen mot en friare, företagsammare, tryggare och grönare stad. Vi kommer också att på ett ansvarsfullt sätt fortsätta hantera de ekonomiska medel som vi fått medborgarnas förtroende att förvalta. Allians för Linköping har tagit ansvar för en ansvarsfull hantering av ekonomin såväl i goda tider som i tider präglade av djup internationell finanskris. Vi har mycket god ordning på ekonomin och samtidigt har vi regionens lägsta kommunalskatt. Vi investerar kraftfullt för framtiden, men är samtidigt noga med att varje generation skall ta ansvar för att bära sina egna kostnader. Det ekonomiska läget ljusnar alltmer. Vi tillför resurser för att möta den växande befolkningens förväntningar på utbyggd service. Betydande satsningar sker på förskola, skola och omsorgsverksamheterna. Välfärdens kärna tillförs resurser nu när ekonomin vänder uppåt precis som vi utlovat. Vi fortsätter samtidigt arbetet med att utveckla innehållet och kvaliteten i de tjänster som erbjuds medborgarna. Särskilda satsningar sker på kompetensutveckling av medarbetare i kommunen. Vi underlättar för nya- och växande företag. Vi fortsätter investera för en attraktiv och spännande stadskärna. Vi genomför också fortsatta satsningar på särskilda företagsmiljöer såsom Mjärdevi Science Parc, Linköping Aviation Park, Vreta Kluster. Miljöteknik, IT och andra high-tech företag samsas också med alltfler framväxande företag inom handel och service. Vi fortsätter också med satsningar för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. Vi för en politik för företagande, jobb och tillväxt. Vi investerar för nya bostäder, framtida kollektivtrafik och för en hållbar stad med stark grön profil. Den starka befolkningstillväxten och ambitioner som lagts fast i kommunens översiktsplan medför att vi nu står inför flera viktiga framtidsinvesteringar (framtidens spårbundna kollektivtrafik, ett nytt resecentrum, simhall, bostäder, omvandling av området kring nuvarande kraftvärmeverket och mycket annat). Under nästa år kommer därför en särskild beredning att ske av kommunens samlade investeringsåtaganden. Vi är väl rustade för att hantera de stora framtidsinvesteringarna, men vi behöver prioritera åtgärderna i tiden och konkretisera planerna för hur näringslivet och olika aktörer skall medverka i att investera för tillväxt och den attraktiva staden. Linköping är inte bara staden utan de olika kommundelarna skall ges goda möjligheter att utvecklas. Översiktsplaner eller andra planer för bl.a. Linghem, Ekängen, Sättuna och Vikingstad ger viktiga utgångspunkter för det arbetet. Det är inte bara de större tätorterna som uppmärksammas utan det gäller också landsbygden i de olika kommundelarna. Stora satsningar sker på IT och bostadsbyggandet underlättas. - -

5 5 En öppen stad respekt för individens integritet och egna val Individer och familjer skall ges förstärkt möjlighet att bestämma över den egna tillvaron. Respekt för individens integritet och egna val är en bärande utgångspunkt för utformningen av politiken. God tillgänglighet till service och tjänster skall gälla alla. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter. Främlingsrädsla och rasism skall motarbetas. Den öppna och framtidsorienterade staden ser mångfald och människors olikhet som en tillgång inte ett problem. Framtiden allt ljusare men fortfarande ovisshet om världsekonomin Det finns anledning att vara optimistisk inför framtiden. Linköping är på rätt väg. Det råder dock fortsatt stor osäkerhet om hur världsekonomin kommer att utvecklas. Det ekonomiska läget är fortfarande svårbedömt Det är också osäkert hur kraftig befolkningstillväxten kommer att bli under de närmaste åren. I år kan vi se en avmattning p.g.a. främst kraftigt minskat flyktingmottagande. Vi har valt att avsätta betydande resursmedel för att kunna möta såväl behov från verksamheterna som demografiska och ekonomiska förändringar. Den handlingsfriheten behövs för att kunna möta en allt ljusare ekonomisk situation, men också en period av ovisshet. Paul Lindvall (M) Kommunstyrelsens ordförande - -

6 6 INLEDNING Budgeten är kommunens huvudsakliga verktyg för planering och styrning av verksamheten. I budgeten fastställs hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter. Varje nämnd/styrelse formulerar och beslutar om verksamhetsmål inom sitt uppdrag. Detta görs inom ramen för av Kommunfullmäktige anvisade ekonomiska ramar och angivna mål, fastställd strategisk plan med övergripande mål, riktlinjer som leder till god ekonomisk hushållning samt med beaktande av planer och program. Den av Kommunfullmäktige beslutade budgeten är kommunens övergripande styrdokument. Planer, program, riktlinjer och policies etc. är underordnade budgeten (stödjande). med plan för beskriver vad Kommunfullmäktige vill uppnå med kommunens verksamhet under perioden. Till grund för budgeten ligger majoritetens vision, den fyraåriga strategiska planen och OBS som ett planeringsunderlag för nämnder och styrelser. Enligt kommunallagen skall kommuner ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning och för ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Balanskravet kan sägas utgöra ett minimikrav på god ekonomisk hushållning och innebär att kommunernas budgetar ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta är emellertid inte tillräckligt. Det behövs ett positivt resultat för att kommunen skall uppnå en sund och hållbar ekonomi, som ger ett handlingsutrymme och en handlingsfrihet - ett utrymme för att kunna möta konjunkturvariationer. Det behövs också positivt resultat för att kunna egenfinansiera investeringar och exploateringsverksamhet. Varje generation bör bära kostnaderna för den service som den generationen beslutar om och konsumerar. En sund ekonomi är en fundamental förutsättning för att garantera en över tiden jämn servicenivå för verksamheten och för utveckling av kommunens verksamhet. Regeringen har tillsatt en utredning om att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln. Uppdraget är: Analysera de kommunala finansernas konjunkturkänslighet. Föreslå möjliga förändringar i regelverken för den ekonomiska förvaltningen i kommuner och landsting och för den kommunala redovisningen. Lämna förslag till ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en konjunkturcykel. I budgeten som fastställdes av Kommunfullmäktige den 30 november 2010 redovisade nämnderna preliminära effektmål och prioriterade aktiviteter. Dessa överlämnades för slutligt ställningstagande till de nya nämnderna som tillträde Under december-mars kompletterade och justerade nämnderna sin budget avseende effektmål och prioriterade aktiviteter inom den av Kommunfullmäktige fastställda ramen. I mars 2011 redovisade samtliga nämnder kompletteringar och justeringar av effektmål och prioriterade aktiviteter i tvåårsbudgeten för med plan för 2013 och Det är nämndernas reviderade budgetar som ingår i detta dokument. Budgeten i korthet Budgeten för 2011 och 2012 är i balans. Skattesatsen är oförändrat 20,40 %. Nämnderna har tillförts 170 mnkr för 2011 och 162 mnkr för 2012 för nya satsningar och demografi varav 62 mnkr resp. 57 mnkr till Barn- och ungdomsnämnden, 30 mnkr resp. 24 mnkr till Bildningsnämnden, 20 mnkr vardera för år 2011 och 2012 till Kommunstyrelsens anställningsmyndighet, 18 mnkr resp. 15 mnkr till Omsorgsnämnden samt 12 mnkr vardera för år 2011 och 2012 till Socialnämnden. I budgeten för finansverksamheten finns 15 mnkr per år budgeterade för att finansiera eventuella försämrade skatteprognoser. Därutöver finns en markering av tidigare års resultat under eget kapital för att hantera osäkra slutavräkningar för skatteintäkterna som uppgår till 150 mnkr. Det tillfälliga statsbidraget till kommunerna som utgår till kommunerna under år 2011 (32,6 mnkr för Linköping) fördelas under eftersom Linköping har tvåårsbudget. Under Kommunstyrelsen finns 101 mnkr för 2011, 103 mnkr för 2012, 80 mnkr för 2013 och 81 mnkr för 2014 budgeterade som resursmedel för olika ändamål som fördelas efter särskilda beslut i Kommunstyrelsen. Den generella löne- och priskompensationen för 2011 har fördelats För priskompensation har nämnderna kompenserats med 1,5 %, i enlighet med SKL:s bedömning för Lönekompensation till nämnderna har fördelats i enlighet med ingångna avtal, mellan 2,0-2,3 %. Kompensation för riktade lönesatsningar och faktiskt utfall av förhandlingarna kommer att ske efter slutförda förhandlingar. Även för demografiska förändringar under året finns en central reserv avsatt. Eftersom utvecklingen av skatteintäkterna för kommande år är osäker finns ett ofördelat effektiviseringskrav med 55 mnkr för 2013 och 117 mnkr för 2014 i planen för åren som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten för ska fastställas om två år. - -

7 7 Skatteintäkterna för 2011 är beräknade utifrån att befolkningen den 1 november 2010 som ökat med invånare jämfört med 2009, skatteintäkterna för 2012 bygger på en ökning med ytterligare invånare, för 2013 med ytterligare invånare och för 2014 med ytterligare invånare. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samråd med Linköpings Stadshus AB och berörda bolag och nämnder bereda frågan om kommunens och bolagens samlade investeringsbehov för år 2013 och framåt. För att utveckla kommunens ekonomiska rapportering och planering är ambitionen i budgetarbetet att upprätta ett samlat budgetdokument för kommunkoncernen. Det samlade budgetdokumentet ska ge en helhetsbild av kommunkoncernen och då ingår kommunen, de kommunägda bolagen inom Linköpings Stadshus AB och de kommunalförbund som kommunen är delägare i. Det samlade budgetdokumentet kommer att innehålla kommunens budget, bolagens treårsplaner och kommunalförbundens budget med plan. Med anledning av att bolagens treårsplaner inte är färdiga har det samlade budgetdokumentet inte kunna färdigställas till fullmäktige i november. I samband med framtagande av det slutliga budgetdokument under våren som kommer att innehålla nämndernas kompletteringar och justeringar kommer även ett samlat dokument med budget för kommunen, bolagen inom Linköpings Stadshus AB och kommunalförbunden att tas fram. Styrning, roller och ansvar Mål för kommunens ekonomistyrning Ekonomistyrning är en del i det totala styrsystemet och handlar liksom all styrning om att påverka agerandet i en viss önskvärd riktning. Ekonomistyrningsreglerna ska uppmuntra till ett sunt ekonomiskt agerande. Det innebär t.ex. att alla ekonomiskt ansvariga ska handla med kommunens bästa för ögonen, vilket kan medföra att nyttan för den totala ekonomin ibland måste gå före den enskilda enhetens bästa. Målet är att kommunens resurser ska användas på ett effektivt sätt. För att nå dit handlar det om att: - precisera ansvar och roller - planera och budgetera verksamheten - fortlöpande redovisa ekonomi och verksamhet - följa upp om ekonomin och verksamheten utvecklas enligt plan - vidta korrigerande åtgärder vid befarade avvikelser. Roller och ansvar Nämnderna bekräftar genom budgeten sitt åtagande gentemot Kommunfullmäktige. Det sker genom att nämnderna inom den angivna ekonomiska ramen åtar sig att uppfylla de kommunövergripande mål som berör verksamheten samtidigt som man på ett övergripande sätt beskriver hur man kommer att arbeta för att uppnå dessa mål. Nämnderna ansvarar också för att - uppföljnings- och utvärderingsplan upprättas i enlighet med Kommunstyrelsens anvisningar - verksamhetsmålen (effektmål och prioriterade aktiviteter) följs upp och utfallet rapporteras i enlighet med fastställd uppföljnings- och utvärderingsplan - genomföra intern kontroll som stöd för en effektiv verksamhet - mätning och redovisning av resultat och effekter av genomförd verksamhet görs i enlighet med de krav som olika statliga myndigheter har - kostnads- och kvalitetsjämförelser görs med andra organisationer. Nämnderna har med tvåårsbudgeten fått ett ökat ansvar att hantera förändringar som inte avser demografi, prisökningar eller av Kommunstyrelsen godkända löneökningar inom ram. Vid behov ska nämnden justera verksamhetsplan och internbudget så att verksamheten kan bedrivas inom fastställd ram. Respektive nämnd skall upprätta internbudget med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller inriktning och omfattning av verksamhet. I internbudget kan nämnden göra avsteg från den uppdelning av nettokostnaderna på verksamheter som redovisats i budgetförslaget dock med beaktande av fullmäktiges beslut vad gäller nämndernas förväntade resultat och effekter av verksamhet enligt beslut om mål och riktlinjer för verksamheten. Aktuell internbudget skall insändas till Kommunstyrelsen senast 25 mars För investeringar erhåller nämnderna ett årligt nettobelopp i form av nettoinvesteringsram. Samtliga nämnder skall löpande följa upp verksamhet, resultat och ekonomi samt vidta erforderliga åtgärder vid avvikelser. Konflikt mellan mål och medel Vid konflikt mellan mål och medel gäller medlen. Det innebär att tillgång till ekonomiska och andra resurser sätter gräns för måluppfyllelsen och verksamhetens inriktning och omfattning. - -

8 8 Samband övergripande mål strategier effektmål prioriterade aktiviteter Övergripande mål och strategier Övergripande mål, max 20 st, formulerade ur medborgarperspektiv. De övergripande målen är i varierande grad gällande/tillämpliga för alla kommunens nämnder. Strategier, som övergripande beskriver frågor/områden som är särskilt viktiga att beakta i syfte att uppnå övergripande mål. Övergripande mål och strategier är till vägledning för nämnderna vid formulering av effektmål och prioriterade aktiviteter. Effektmål Varje nämnd formulerar effektmål 1-2 per verksamhetsområde, som ska formuleras ur ett medborgarperspektiv och svara på frågan Vad vill nämnden uppnå för de medborgare och brukare man är till för in om den fastställda budgetramen?. - Det ska framgå vilken målgruppen är, t ex alla medborgare, biblioteksbesökare, hemtjänsttagare, barn och ungdomar etc - Det ska framgå vilken den eftersträvade effekten är, t ex att målgruppen ska uppleva en viss kvalitet, uppnå en viss förmåga eller kunskap, göra val eller framföra synpunkter i viss omfattning Kriteria för måluppfyllelse Vidare är det lämpligt att definiera kriteria för måluppfyllelse, dvs vad krävs för att målet ska anses uppnått. Samtidigt är det lämpligt att ta ställning till vilken utvärderingsmetod som ska användas. Måluppfyllelse effektmål Redovisas i nämndernas verksamhetsberättelser Måluppfyllelse övergripande mål (måluppfyllelse bedöms utifrån nämndernas redovisning av måluppfyllelse effektmål och kompletterande mätningar) Prioriterade aktiviteter Under rubriken prioriterade aktiviteter i budget redovisar nämnden vad man planerar genomföra med prioritet och inom given budgetram. Prioriterade aktiviteter struktureras utifrån nämndens egen programindelning. Återkommande uppföljning av prioriterade aktiviteter redovisas i tertialrapporter Årlig uppföljning redovisas i nämndernas verksamhetsberättelse. Här redovisas vad som gjorts av resp prioriterad aktivitet samt resultatet av aktiviteterna. - -

9 9 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGETARBETET Kommunernas ekonomiska situation enligt Sveriges Kommuner och Landsting (Beskrivningen nedan är ett utdrag ur Sveriges Kommuners och Landsting (SKL:s) Makronytt och cirkulär den 30 september och 14 oktober 2010). Den samhällsekonomiska utvecklingen Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, så här långt, varit mycket stark. Företagens och hushållens förväntningar inför framtiden är även fortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalen förväntas därför bli starka även under återstoden av i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010 samtidigt som sysselsättningen (antal arbetade timmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa år blir BNP-tillväxten hög, närmare 4 procent. Den starka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas som en rekyl en återhämtning från det omfattande ras i produktion och efterfrågan som skedde vintern 2008/2009. Detta ras var emellertid så stort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till 4½ procent i två års tid för att förhållandena ska hinna bli fullt ut normala. Vi räknar med att det tar längre tid än så. Först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Att återhämtningen beräknas bli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden. Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseenden betydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordning och svenska hushåll har under en rad av år haft ett högt sparande. De inhemska förutsättningarna för en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning är på flera sätt ypperliga men problemen i omvärlden bromsar denna återgång. Mot den bakgrunden beräknas svensk export växa långsammare än vad som brukar vara normalt i en konjunkturuppgång. I sin tur innebär detta att industriproduktion och investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen på arbetsmarknaden har förvånat med ett betydligt mindre fall än förväntat under krisen och en tidig vändning till det bättre. Redan under fjolåret kom vändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt och antalet arbetade timmar slutade minska. Från årsskiftet sjunker också arbetslösheten. De närmaste åren sker en relativt långsam återhämtning och gapet till potentiell sysselsättning sluts Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligt långsammare än vad ökningen av arbetade timmar och avtalade löneökningar egentligen motiverar. Det innebär att skatteunderlaget väntas bli oförändrat i år när prisökningarna rensats bort. Från och med nästa år ökar det reala skatteunderlaget igen. Relativt beskedliga kostnadsökningar, den betydligt mörkare bilden av ekonomin för ett år sedan när budgetarna för 2010 beslutades och ökade statsbidrag leder till att kommuner respektive landsting sammantaget i år förväntas redovisa stora positiva resultat. Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet och relativt stora demografiskt betingade behovsökningar ger markant sämre förutsättningar redan Det är en viktig förklaring till återhållsamheten i sektorn i år trots de stora intäkterna. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt ,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0 BP11, okt ,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6 SKL, sep 2010* 1,5 1,8 3,0 3,9 4,4 15,4 ESV, aug 2010* 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 VP10, apr 2010* 0,6 0,6 2,0 3,1 12,2 *Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2011 i Budgetpropositionen för 2011 har inte beaktats i dessa prognoser. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 1,4 procent. Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Den enda skillnaden mellan förbundets prognos i oktober och den prognos vi publicerade i september är att vi nu har beaktat effekten av höjda grundavdrag för pensionärer år Den skatteunderlagsutveckling som förbundet förutser är mycket lik den som regeringens prognos visar. Regeringen räknar med lägre löneökningstakt, men det motverkas till stor del av större prognostiserad ökning av antalet arbetade timmar. - -

10 10 Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring jämfört med föregående år om inte annat anges BNP* -5,1 4,5 3,9 3,4 3,4 Arbetade timmar* -2,6 1,4 1,0 0,8 0,8 Arbetslöshet** 8,4 8,5 8,3 7,9 7,5 Timlön 3,1 1,2 2,9 3,3 3,6 KPI -0,3 1,1 1,6 2,1 2,4 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Procent av arbetskraften. Budgetpropositionen för 2011 (Beskrivningen nedan är ett utdrag från SKL:s cirkulär den 14 oktober 2010) Regeringens bild av den samhällsekonomiska utvecklingen Regeringen konstaterar att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande och hög arbetslöshet. Men att återhämtningen sker på bred front. Svensk ekonomi har utvecklats oväntat starkt den senaste tiden. Framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt stark och bred återhämtning under Både den inhemska efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter. De permanenta effekterna av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits och det innebär en snabbare återhämtning. I takt med att efterfrågan och produktionen stiger de kommande åren fortsätter sysselsättningen och antalet arbetade timmar att öka, framför allt i tjänstesektorn. Sammantaget bedömer regeringen att antalet sysselsatta ökar med cirka personer mellan 2010 och 2014 till följd av återhämtningen i konjunkturen, regeringens politik och en växande arbetskraft. Trots att utvecklingen blivit allt mer positiv råder det fortfarande stor osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas framöver. Stora statsfinansiella problem i omvärlden kan få effekt på konjunkturen. Det är också oklart hur krisen har påverkat ekonomins funktionssätt och därmed hur hög den långsiktigt hållbara tillväxttakten är i ekonomin. Kommunsektorn förväntas klara balanskravet för samtliga år i regeringens prognos. År 2009 redovisade sektorn ett resultat på 13 miljarder kronor. För 2010 beräknas resultatet förbättras ytterligare. Till stor del beror det på de tillfälliga statsbidragen. Kostnaderna bedöms också utvecklas svagt under Men det finansiella sparandet försämras återigen 2011 när större delen av de tillfälliga bidragen upphör. Målet om god ekonomisk hushållning förväntas nås under 2010, men inte under resten av prognosperioden. Statens budgetsaldo förbättras snabbt från ett kraftigt underskott Redan 2011 är statsbudgeten åter i balans och därefter ökar överskottet varje år till och med Statsskulden minskar redan från och med 2010, även som andel av BNP. Skulden beräknas minska till 21,1 procent av BNP, vilket är den lägsta skuldkvoten på 40 år. Utöver återhämtningen i konjunkturen bidrar även ett antagande om att staten säljer ut en del av sitt innehav av aktier i noterade och onoterade bolag. De antagna försäljningarna förväntas förbättra budgetsaldot med 25 miljarder kronor per år och minska statsskulden med 100 miljarder till och med Trots att regeringens prognos för BNP ligger väldigt nära förbundets senaste makroekonomiska prognos är det stora skillnader vad gäller förändringen av antalet arbetade timmar. Mellan 2009 och 2010 ökar timmarna 2,5 procent mer i regeringens prognos. Det betyder att man i gengäld har en motsvarande lägre produktivitetsökning. Noterbart är också en betydligt lägre arbetslöshet i regeringens prognos 2014, 6,0 procent, vilket är en procentenhet lägre än förbundets prognos. Skillnaden beror framför allt på en snabbare ökning av antalet sysselsatta men till viss del också på en långsammare ökning av arbetskraften.(kursiverad text avser SKL:s egna kommentarer). Budgetpropositionen för år 2011 Den 12 oktober presenterade regeringen 2011 års budgetproposition (2010/11:1). Nedan har SKL sammanfattat de förslag inom olika områden som berör kommunerna åren Ett tillfälligt statsbidrag utgår till kommunerna under år 2011 med 2,1 miljarder. Förbundet hade hellre sett att det tillfälliga statsbidraget permanentades. (För Linköping beräknas det tillfälliga statsbidraget till 32,6 mnkr och fördelas inom tvåårsbudgetperioden). Kompensation för höjt grundavdrag för pensionärer 4,9 miljarder kronor. För att reformen ska vara neutral för kommuner och landsting föreslås att det generella statsbidraget till kommunsektorn ökas i motsvarande utsträckning. Högre krav och ambition i den nya gymnasieskolan innebär på sikt en minskning av det statliga bidraget med nästan 2 miljarder kronor. Förslaget på indragningar p.g.a. effektiviseringar anser vi strider mot finansieringsprincipen. (För Linköping innebär det att det generella statsbidraget minskar med 10,4 mnkr för 2012, 13,8 mnkr för 2013 och 21,0 mnkr för Bildningsnämndens ram minskas med motsvarande belopp). - -

11 11 Riktad satsning på sammanhållen vård och omsorg av äldre 2011 med 150 miljoner, en miljard år 2012 och 1,3 miljarder år Avser både kommuner och landsting. Ett omvårdnadslyft för äldreomsorgens medarbetare med 150 miljoner år 2011, med 250 miljoner år 2012 och med 300 miljoner åren (Enligt en schablonfördelning efter antal invånare motsvarar det 2,3 mnkr för 2011, 3,8 mnkr för 2012 och 4,6 mnkr för för Linköping). Förbundet anser även att riktade statsbidrag bör permanentas. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LINKÖPINGS KOMMUN Linköpings kommun har i grunden en god ekonomi med en bra likviditet. Också kommunens bolag visar sedan flera år en god ekonomi. Budgeten för 2011 och 2012 är i balans. För 2013 och 2014 finns i förslaget ett ofördelat effektiviseringskrav som fördelas om det beroende på skatteintäkternas utveckling fortfarande behövs när budgeten för ska fastställas om två år. För Linköping har de ekonomiska resultaten i boksluten för åren varit positiva och i delårsrapporten per den 31 augusti prognostiseras 2010 års resultat till 302 mnkr vilket är 365 mnkr bättre än budgeterat resultat. Det innebär att ekonomin är i balans vid ingången till år Likviditeten uppgick den 31 augusti 2010 till drygt 700 mnkr. För att få en hållbar ekonomisk utveckling måste de årliga ökningarna av verksamhetens nettokostnader över tiden anpassas till ökningen av skatteunderlaget och statsbidragen. Både skatte- och nettokostnadsökningen påverkas av befolkningsökningen. Kommunens skatteintäkter varierar mellan åren, vilket främst beror på konjunkturen. Även verksamheternas kostnader påverkas av konjunkturen eftersom minskade skatteintäkter ofta innebär sparbeting i verksamheten. Verksamheterna inom kommunen kan på sikt inte växa snabbare än skatteunderlaget. Skatteunderlagets tillväxt och skattesats sätter ett tak för hur snabbt de kommunala verksamheterna kan växa. För att hantera osäkerheten vid beräkning av skatteintäkter och utfallet i utjämningssystemet finns i budgeten en reserv på 15 mnkr per år. Därutöver finns en markering av tidigare års resultat under eget kapital för att hantera osäkra slutavräkningar för skatteintäkterna som uppgår till 150 mnkr. Det tillfälliga statsbidraget till kommunerna i 2011 års budgetproposition, med 32,6 mnkr för Linköping, som utbetalas under 2011 fördelas under eftersom Linköping har tvåårsbudget. I december 2008 beslutade riksdagen om ändrad avdragsrätt för ränta på vissa koncerninterna lån. Lagen innebar bland annat att räntan på de reverslån på mnkr som lämnats av Linköpings kommun till Linköpings Stadshus AB för förvärv av aktier i de rörelsedrivande bolagen inte är avdragsgilla för Stadshus AB från och med år För att minimera skatteeffekten hos Stadshus AB har bolaget och Linköpings kommun beslutat om andra finansieringslösningar än internreverser. Stadshus AB har fått en utökad låneram samt kommunalt borgensåtagande. Härigenom har Stadshus AB kunnat ta upp lån på den externa finansmarknaden och amorterat av den interna reverslåneskulden. Kommunfullmäktige har beslutat att de återbetalda medlen skall placeras långsiktigt på kapitalmarknaden. Kommunstyrelsen har beslutat om särskilda placeringsriktlinjer för de Långsiktiga placeringarna. Den generella löne- och priskompensationen för 2011 har fördelats. För priskompensation har nämnderna kompenserats med 1,5 %, i enlighet med SKL:s bedömning för Lönekompensation till nämnderna har fördelats i enlighet med ingångna avtal, mellan 2,0-2,3 %. Kompensation för riktade lönesatsningar och faktiskt utfall av förhandlingarna kommer att ske efter slutförda förhandlingar. Även för demografiska förändringar under året finns en central reserv avsatt. I december görs en reglering för faktiska demografiska förändringar under året för Barn- och ungdomsnämnden, Bildningsnämnden och Äldrenämnden. Efter den generella fördelningen av pris- och löneuppräkning för 2011 samt demografiska justeringar beslutade t.o.m. Kommunstyrelsens sammanträde den 8 februari 2011 finns 72 mnkr för 2011, 270 mnkr för 2012, 524 mnkr för 2013 och 790 mnkr för 2014 budgeterade som reserv för att finansiera förändringar av pris, lön och demografi. Därutöver finns centrala resursmedel för olika specificerade ändamål med 101 mnkr för 2011, 103 mnkr för 2012, 80 mnkr för 2013 och 81 mnkr för Dessa fördelas efter särskilda beslut i Kommunstyrelsen. Jämförelser med andra kommuner av ekonomiska förutsättningar Kommunens skattesats är 20,40 för Det är lägst i Östergötland som för 2010 hade 21,09 i genomsnitt och lägre än rikets genomsnitt på 20,73 för Beräkningarna av skatteintäkterna för bygger på oförändrad skattesats. Utdebitering 2011 Kommun Landsting Total Linköping 20,40 9,85 30,25 Västerås 20,24 10,50 30,74 Lund 20,84 10,39 31,23 Norrköping 21,45 9,85 31,30 Uppsala 21,33 10,37 31,70 Örebro 21,22 10,68 31,90 Jönköping 21,48 10,67 32,15 Eskilstuna 22,18 10,17 32,35 - -

12 12 De beskattningsbara förvärvsinkomsterna, det vill säga skatteunderlaget, redovisat per invånare har för 2009 utvecklats bättre än för riket. Skatteunderlaget påver- kas av att vi har många studenter. Inkomstutjämningen gör att Linköpings skatteintäkter endast påverkas marginellt av det egna skatteunderlagets utveckling. Skatteunderlag per invånare (medelskattekraft) och utveckling mellan åren (Taxeringsår 2010 avser inkomstår 2009) Kronor per invånare Andel av riksmedelvärdet, % Utveckling 2010, % Utveckling 2009, % Utveckling 2008, % Utveckling 2007, % Utveckling 2006, % Linköping 99,1 2,1 5,7 5,0 4,3 3,5 Norrköping 92,1 1,7 5,5 5,6 3,9 3,2 Västerås 102,6 1,9 5,5 5,6 4,4 3,8 Örebro 94,8 2,1 6,1 5,3 4,6 4,3 Jönköping 96,7 1,2 5,8 5,9 4,9 3,7 Eskilstuna 90,2 0,5 5,5 5,5 4,8 3,6 Uppsala 102,8 2,7 6,0 5,5 5,0 3,7 Lund 103,7 2,5 6,9 6,5 5,7 3,7 Riket 100,0 1,3 5,5 5,6 4,3 3,8 Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och den kommunala fastighetsavgiften uppgår till mnkr för 2011 och mnkr för Det motsvarar en ökning med 2,5 % eller 154 mnkr jämfört med budget 2010 och mellan 2011 och 2012 en ökning med 2,7 % eller 166 mnkr. Eftersom Linköping har en gynnsam demografisk struktur beräknas kommunen under år 2011 betala 184 mnkr i avgift till kostnadsutjämningen. Linköping betalar även till LSS-utjämning och för 2011 beräknas den preliminära avgiften till 25 mnkr. I budgeten beräknas Linköping sammantaget att betala 209 mnkr till kostnads- och LSS-utjämningen för år 2011 vilket motsvarar cirka 95 öre i utdebitering. I tabellen nedan visas hur verksamhetens nettokostnader varierar mellan de olika kommunerna samt hur den finansieras. Verksamhetens nettokostnader är låga i Linköping och ska vara det för att vi ska kunna finansiera avgiften till kostnadsutjämningen mellan Sveriges kommuner som Linköping betalar på grund av Linköpings gynnsamma struktur. Skillnader i nettokostnader kan också bero på att de olika kommunerna valt att ha olika utdebitering och därmed kan finansiera olika mycket verksamhet. Tabellen visar också att Linköping har ett ovanligt stort positivt finansnetto. Resultaträkningen för bokslut 2009 fördelad per invånare Kronor/invånare Verksamhetens Skatte- Statsbidrag och Finansnetto Resultat före nettokostnader intäkter utjämning extraord. poster Lund Linköping * Jönköping Västerås Uppsala Örebro Norrköping Eskilstuna Riket *1 921 kr/invånare exkl. jämförelsestörande finansiella intäkter Budgetförutsättningar för ekonomin Beräkningen av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning i budget med plan för bygger på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos över skatteunderlagets utveckling från den 14 oktober 2010, se tabell nedan. kompenserats med 1,5 %, i enlighet med SKL:s bedömning för Lönekompensation till nämnderna har fördelats i enlighet med ingångna avtal, mellan 2,0-2,3 %. Reserven för osäkra pris och löneökningar har beräknats enligt SKL:s prognos för utvecklingen, se tabell nedan. Den generella löne- och priskompensationen för 2011 har fördelats För priskompensation har nämnderna - -

13 13 Budgetförutsättningar SKL, timlön, årlig förändring i procent 2,4 3,1 3,4 3,6 SKL, konsumentprisindex (KPI), årlig förändring i procent 1,5 1,9 2,4 2,6 SKL, skatteunderlagsökning, årlig förändring i procent 1,6 3,9 4,4 - SKL, inkomstutjämning, bidrag kr/inv SKL, kostnadsutjämning, avgift kr/inv SKL, regleringsbidrag/avgift kr/inv SKL, LSS-utjämning, bidrag kr/inv Antal invånare 1/11 året före budgetåret Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften kommer att öka. För bostäder med taxeringsvärden som innebär att hushållen betalar maxbeloppet kommer avgiften årligen att räknas upp i takt med inkomstbasbeloppets förändring. För övriga bostäder kommer avgiften att förändras till följd av prisutvecklingen. I samband med fastighetstaxeringen vart tredje år förändras taxeringsvärdet och därmed också fastighetsavgiften. SCB har på uppdrag av SKL tagit fram en prognos för förändringen i fastighetsavgift per kommun för 2010 som vi räknat upp och lagt in budgeten för För kommande år har fastighetsavgiften räknats upp med inkomstbasbeloppets årliga förändring vilket beräknas ge 2,0 mnkr i höjda avgifter per år. Befolkningsprognoser som används som underlag till budgeten Skatteintäkterna för 2011 är beräknade utifrån att befolkningen den 1 november 2010 som ökat med invånare jämfört med 2009, skatteintäkterna för 2012 bygger på en ökning med ytterligare invånare, för 2013 med ytterligare invånare och för 2014 med ytterligare invånare. Det faktiska utfallet i oktober 2010 kompletterat med prognos för perioden fram till 1 november 2010 innebär 500 färre invånare för budget 2011 och framåt än den prognos som Kommunstyrelsen fastställde våren På grund av det lägre utfallet har även Barn- och ungdomsnämndens utökning av ram med anledning av demografiska förändringar minskat med 11 mnkr per år för 2011 och framåt på grund av färre barn Prognos över antal invånare per den 31 december respektive år 31-dec Summa År w 31-dec I tabellen ovan framgår de befolkningsprognoser som vi har använt som underlag vid framtagande av budget för perioden. När det gäller skatte- och statsbidragsberäkningar så grundar de sig på uppgifter på befolkning per 1 november året innan medan fördelning av demografiska förändringar görs på helår, dvs. per 31 december innevarande år. - -

14 14 ÖVRIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BUDGETARBETET Den 19 januari 2010 beslutade Kommunstyrelsen att fastställa OBS som ett planeringsunderlag för kommunen och att bifoga OBS med budgetdirektiven som ett bakgrundsmaterial för nämnder och styrelsers budgetarbete. Skatteprognoserna har beräknats utifrån befolkningsprognosen som gjordes i oktober Även Barn- och ungdomsnämndens ramjustering med anledning av demografiska förändringar har gjorts utifrån befolkningsprognosen i oktober I övrigt har nämnderna i sina budgetförslag använt befolkningsprognoser från mars för sina beräkningar av demografiska förändringar. I diagrammen nedan redovisas befolkningsstatistik och prognos utifrån läget i oktober OBS- ett planeringsunderlag för Linköpings kommun OBS-rapporten har producerats sedan början av talet. OBS står för Omvärldsbevakning Bedömning Strategi. OBS-rapporten är tvärsektoriell och arbetas för Kommunstyrelsens räkning årligen fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Rapporten ska präglas av ett tydligt omvärldsperspektiv och slutsatserna som redovisas ska vara relevanta för kommunen i stort. Rapporten relaterar genomgående till de av Kommunfullmäktige fastställda kommunövergripande målen, vilka finns redovisade i Strategisk Plan. Rapporten innehåller två delar; en sammanfattande analys och bedömning och en mer omfattande del där olika teman särredovisas. Rapporten kan läsas i sin helhet eller i delar. I den senare mer omfattande delen är texterna generellt korta och faktarelaterade. Här finns inga resonerande och värderande texter, med undantag för skrivningar under observandum som måste ha inslag av detta. Den rapport som ligger till grund för 2011 års budget arbetades fram under 2010 och för närvarande pågår arbete med nästa års OBS-rapport. Denna kommer att behandlas i januari Befolkning och demografi Folkökningstakten i Linköpings kommun har bromsat in rejält i förhållande till Folkökningstakten är dock fortfarande historiskt sett hög med en årstakt runt personer v40. Årstakten beräknas som läget de senaste 52 veckorna varje vecka. För att årstakten skall hålla sig kvar på den nivå krävs en utveckling resterande 12 veckor som är lika stark som förra årets utveckling under samma period. Då fortsatte folkmängden att öka med ytterligare 420 personer vilket var en rekordartad utveckling i slutet av ett år v 01 v 05 Årstakten för befolkningsutvecklingen i Linköpings kommun v v v 09 v 13 v 17 v 21 v 25 v 29 v 33 v 37 v 41 v 45 v 49 v 53 v 04 v 08 v 12 v 16 v 20 v 24 v 28 v 32 v 36 v 40 Befolkningsutvecklingen mätt som årstakten de sista 52 veckorna visar på en kraftig uppgång med början v och med en topp vid årskiftet 2010 med personer. Omkring v började årstakten att tappa fart och minskade till ca personer t.o.m. v Man kan inte utesluta att bristen på lägenheter har påverkat det nedåtgående förloppets hastighet genom att fler tvingats till ett tillfälligt boende eller att man bosatt sig i någon annan kommun på grund av bostadsbrist. Tillfälligt boende minskar sannolikt benägenheten att folkbokföra sig. Efterhand får bostadssökande studenter sin lägenhet men detta sker i stor utsträckning genom att andra flyttar ut. För kommuens befolkningsutveckling blir detta i princip ett nollsummespel. En rad omständigheter bidrog till att kommunen fick den extremt stora folkökningen med personer För det första fick universitetet ca fler nybörjare ht 2009 än någon gång tidigare. Orsaken till detta var bl.a. en lyckosam satsning på tekniska mastersutbildningar på engelska i kombination med beslutet om att införa studieavgifter för utomeuropiska studenter från - -

15 15 och med Beslutet var en viktig anledning till anstormningen av utomeuropiska studenter. För det andra bidrog lågkonjunkturen till att vi fick fler nybörjare bland svenska studenter och att fler svenska studenter valde att förlänga sina studier på grund av arbetsmarknadsläget. För det tredje hade vi fortsatt omfattande flyktinginvandring under För det fjärde ökade födelsenettot till 597 personer vilket var 156 fler än året innan och den högsta nivån sedan Historiskt har kommunens befolkningstillväxt vilat på tre ben: Positiva födelsenetton, studenttillväxt och flyktinginvandring. Studenttillväxten har varit av en tvådelad karaktär dels har antalet folkbokförda studenter ökat som en följd av ökat antal studieplaster och dels har den genomsnittliga studietiden ökat. När studietiden ökar innebär det att studenterna bor kvar i Linköping ett till två år längre än vad man gjorde i början på 90-talet. Att studietiden ökat beror dels på att utbildningarnas längd ökat och dels har studielängdens utsträckning i tid fungerat som ett alternativ till arbetslöshet. I en stark konjunktur kan man förvänta sig att fler än tidigare är benägna att hoppa av sina studier för ett lämpligt arbete. Om studietidens längd stabilseras på nuvarande nivå kommer effekten av ökande och längre kvarboende i kommunen att upphöra för befolkningstillväxten. För att få en kraftig befolkningsökning krävs att inflyttningen är betydligt större än utflyttningen. Främsta förklaringen till förändringen t.o.m. september 2010 jämfört med förra året är att utflyttningen ökat med 500 personer och att inflyttningen minskat med 350 personer. Födelsenettot ligger marginellt under förra årets födelsenetto som då var det största sedan Orsaker till avmattning i befolkningstillväxten t.o.m. september 2010 Flyktinginvandringen har mer än halverats. Antalet heltidsstuderande nybörjare har inte nått samma nivå som Utflyttningen i studentåldrarna har ökat som en följd av att vi fick hundratals studenter som förlängde sina studier 2009 som en följd av konjunkturnedgången. Situationen på arbetsmarknaden har förbättrats och detta kan ha bidragit till att utflyttningen ökat. Antalet studenter från Indien, Pakistan, Kina och Iran har halverats jämfört med samma tidpunkt I Universitetets prognos trodde man på en oförändrad nivå jämfört med Vad nedgången kan bero på kan man endast spekulera om. En tänkbar orsak kan vara att informationen inte gått fram om att de som började studera 2010 inte skulle drabbas av krav på avgift för In- och utflyttade åringar i Linköpings kommun Inflytt 2009 Utflytt 2009 Inflytt 2010 Utflytt v30 v31 v32 v33 v34 v35 v36 v37 v38 v39 v40 Huvudförklaringen till nedgången för befolkningstillväxten i år jämfört med förra året är att inflyttningen minskat och att utflyttningen ökat främst för åldersklassen år. Skillnaden mellan inflyttade och utflyttade åringar var personer v Motsvarande siffra för inflyttade och utflyttade åringar var 748 personer för För 2011 förväntar vi oss en ökande utflyttning och minskande inflyttning främst beroende på effekten av att studieavgifter införs för utomeuropiska studenter. - -

16 16 Heltidsstuderande nybörjare vid Linköpings universitet höstterminerna År Ålder Summa Antalet heltidsstuderande nybörjare vid Linköpings universitet nådde inte upp till samma nivå som Största skillnaderna svarade 19-åringarna för som ökade med 180 elever medan de som var 25 år och äldre minskade med 125 elever jämfört med höstterminen Totalt sett blev nedgången 121 elever. Studenterna kommer att lämna negativa bidrag till befolkningsutvecklingen under en större del av talet. Babyboomens barn passerar högskoleåldrarna under inledningen av kommande 10-års period och ersätts av babybaissens barn som föddes i slutet av 90-talet. Årskullarna för riket bland babybaissens barn är färre än sina föregångare. Detta innebär att när babybaissens barn når åldrarna år är de ca färre än vad babyboomens barn är idag. Detta får till följd att studenterna kommer att lämna ett negativt bidrag till befolkningsutvecklingen i alla studentorter dvs. fler kommer att flytta ut när de är klara med sina studier än de nybörjare som kommer att flytta in. Det skulle krävas en rejäl ökning av andelen högskolestuderande för att vidmakthålla samma antal elever som idag. En omständighet som kan verka mot en ökning av andelen högskolestuderande är att fyrtiotalisterna lämnar arbetsmarknaden. Detta öppnar upp för att fler ungdomar kan få arbete. I Linköpings kommun förväntas de folkbokförda studenterna minska med ca personer fram till Införandet av studieavgifter för utomeuropiska studenter 2011 förväntas minska intresset för studier i Sverige i förhållande till hur det sett ut 2009 och Detta innebär med stor sannolikhet att mastersstudenterna börjar lämna negativa bidrag till flyttningsnettot redan 2011 och Detta följs av negativa flyttningsnetton för svenska studenter Antalet flyktingar har halverats både i landet och i Linköpings kommun under Om inga nya och allvarliga oroligheter inträffar i världen kommer bidraget till befolkningsutvecklingen att minska även här. Bedömningen i detta fall är självfallet mer osäker än bedömningen om studenternas krympande antal. - -

17 17 Bostäder Byggandet ökar igen. Boverket skriver upp sin prognos för nya byggstarter i år. En starkare ekonomi och bostadsbrist är främsta orsakerna till prognoshöjningen. Det är framförallt Storgöteborg och Stormalmö som leder uppgången för bostadsbyggandet. Nyproduktionen av borätter är tillbaka på de nivåer som rådde i dessa områden. Utvecklingen för antalet påbörjade lägenheter har utvecklats svagt under årets nio första månader. Nyproduktionen av lägenheter har under en följd av år varit en viktig faktor för befolkningsutvecklingen i Linköpings kommun. För närvarande byggs det för lite bostäder för att befolkningen skall kunna öka som politikerna önskar. Med en förväntad nivå för färdigställandet av bostäder som för närvarande ligger på 300 lägenheter mätt som årstakt kan man långsiktigt inte räkna med en ökningstakt för befolkningen på mer än ca personer årligen. Om nybyggnationen tar fart igen och svackan blir kortvarig kommer påverkan för befolkningstillväxten att bli begränsad. Trenden för färdigställandet av lägenheter har varit nedåtgående sedan inledningen av 2008 och förväntan är att den nedåtgående trenden fortsätter till dess att trenden för årstakten för påbörjande av lägenheter vänder stadigt uppåt igen. I diagrammet kan man skönja en knapp tvåårig fördröjning mellan årstakten för påbörjade och färdigställda lägenheter. Hur stor fördröjningen blir beror på om det är småhus eller flerbostadshus som dominerar bostadsproduktionen. Arbetsmarknad Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd år, årsmedeltal Kommuner Lund 4,8 4,2 4,4 4,7 5,0 5,2 4,4 3,2 2,9 3,8 Uppsala 4,1 3,4 3,7 4,2 4,7 4,9 4,5 3,2 2,9 4,2 Stockholm 3,7 3,2 3,8 4,3 4,8 4,8 4,5 3,4 3,1 4,5 Umeå 4,8 4,4 4,5 4,8 5,5 6,1 5,9 4,1 3,8 5,9 Linköping 5,2 4,8 4,7 5,3 6,0 6,1 5,6 4,4 4,2 5,9 Riket 5,8 5,1 5,1 5,3 5,7 5,9 5,4 3,9 3,7 6,0 Jönköping 5,1 4,9 4,7 4,7 5,3 5,5 4,9 3,5 3,8 6,5 Göteborg 7,1 6,5 6,2 6,5 6,8 6,7 6,4 4,4 4,1 6,9 Västerås 6,9 6,1 6,6 6,8 7,3 7,5 7,0 5,4 4,9 7,1 Malmö 9,8 8,7 8,4 8,1 8,1 8,0 7,0 5,2 4,8 7,2 Örebro 7,7 7,1 6,6 6,6 7,4 7,7 7,3 6,0 5,8 7,5 Norrköping 7,2 6,5 6,9 7,5 7,8 8,4 8,1 6,5 6,2 8,2 Universitetsorter ligger i topp när det gäller de lägre nivåerna för den totala arbetslösheten. Norrköpings kommun hamnar längst ner i denna sammanställning, vilket är ett uttryck för att länet som helhet inte utvecklas lika bra som önskat. Arbetslösheten både ökar och minskar i landet. Vecka 41 var personer inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det var en minskning med personer jämfört med samma vecka året innan. Samtidigt deltog personer i program med aktivitetsstöd och det var en ökning med personer jämfört med samma vecka förra året. Arbetslösheten sjunker i Linköpings kommun. - -

18 18 Arbetslöshetskurvan för 2010 närmar sig kurvan för 2009 och förväntningen är att den bryter igenom innan årsskiftet. I använt arbetslöshetsmått ingår arbetslösa, sökande i program med stöd och sökande som har arbete med stöd. Arbetslösa i program med aktivitetsstöd år, årsmedeltal Kommuner Lund 3,5 2,9 2,9 4,7 3,8 4,2 3,5 2,2 2,0 3,2 Stockholm 3,1 2,7 3,2 4,3 4,1 4,2 4,0 2,8 2,4 4,2 Uppsala 3,7 3,2 3,8 4,2 5,4 5,5 4,7 3,2 3,0 4,8 Linköping 5,6 5,7 5,5 5,3 7,3 7,6 6,6 5,5 5,3 8,0 Göteborg 5,9 5,8 6,2 6,5 7,4 7,4 6,7 4,1 4,4 8,6 Umeå 5,3 5,5 5,6 4,8 7,6 8,3 7,7 5,2 5,3 8,9 Malmö 8,6 8,0 8,5 8,1 8,9 8,7 7,4 5,0 5,0 9,1 Jönköping 5,3 5,3 5,3 4,7 6,4 6,8 6,2 4,0 4,5 9,9 Riket 6,9 6,7 7,0 5,3 8,4 8,8 7,8 5,3 5,4 10,0 Örebro 8,2 9,2 9,4 6,6 10,6 11,0 10,9 7,9 7,3 10,7 Norrköping 9,1 9,4 10,2 7,5 11,0 11,6 10,1 7,6 8,1 11,6 Västerås 8,5 7,8 8,6 6,8 11,1 11,8 10,8 9,2 7,6 12,6 Lund, Stockholm och Uppsala har särklassigt den lägsta arbetslöshetsnivån för åldrarna år. Detta förklarar samtidigt intresset bland ungdomar att söka arbete och flytta till främst Stockholmsregionen. Nivån i Linköping ligger betydligt högre än de tre främsta men intar en fjärdeplats bland övriga i tabellen jämförda kommuner. Nivåskillnaden mellan de tre främsta och övriga kommuner är anmärkningsvärt stora. - -

19 19 Kommunala mål för kommunens ekonomi Det nytillträdda Kommunfullmäktige kommer att behandla en ny Strategisk plan med Övergripande mål under hösten I denna beskrivs ett antal högt prioriterade frågor/områden av betydelse för kommunens utveckling i ett flerårigt perspektiv. Då kommer även mål för kommunens ekonomi under mandatperioden att fastställas. I avvaktan på att nya/reviderade mål för kommunens ekonomi ska tas fram redovisas nedan de mål och strategier som formulerades för kommunens ekonomi i den Strategiska plan med Övergripande mål som Kommunfullmäktige fastställde Mål Kommunen och dess bolag ska ha en sådan ekonomisk stabilitet att den ger förutsättningar för en framtida expansion och utveckling av kommunen. Kommunen och dess bolag ska ha ett årligt resultat som tillförsäkrar framtida kommuninvånare en bibehållen eller förbättrad nivå på anläggningar, service och verksamhet. Kommunens ekonomi ska avvägas på ett sådant sätt att varje generation ska bära sina egna kostnader. Nuläge Kommunen har en ekonomi i balans. Kommunen har behov av framtida stora investeringar i infrastruktur. Kommunens ekonomiska resurser behöver omfördelas mellan olika verksamheter på grund av den demografiska utvecklingen. Strategier Den kommunala verksamheten Kommunen ska främja konkurrens och noggrant pröva om det finns alternativa sätt eller alternativa utförare för att genomföra den kommunalt finansierade verksamheten på ett mer effektivt sätt. Kommunen ska fortlöpande utvärdera att den kommunalt finansierade verksamheten bedrivs effektivt och med önskad kvalitet. Kommunen ska fortlöpande pröva de kommunala bolagens verksamhet och i vilken organisatorisk form den ska bedrivas. Om verksamhet utan nackdel för kommuninnevånare eller för kommunens utveckling kan bedrivas av företag med annan ägare bör den avyttras så att resurser kan frigöras för mer angelägna uppgifter. Budget och ekonomisk styrka. Budget och ekonomisk styrka Kommunens budget ska innehålla full kostnadstäckning för pensionskostnader (fullkostnadsmodellen) samt en tillräcklig reserv för osäkra faktorer. Kommunen och dess bolag ska inte ta sådana ekonomiska risker som kan leda till kommunalskattehöjningar, försämrad kommunal service eller att den ekonomiska ställningen äventyras. Investeringar och resurser Kommunen ska endast lånefinansiera större infrastrukturinvesteringar, dvs. där det är rimligt att kostnaderna för investeringen ska bäras även av kommande generationer. Kommunens skattesats ska utifrån en bedömning av kommunens ekonomiska ställning anpassas till den verksamhet som avses bli utförd. Kommunen ska ha en god plan- och markberedskap för att snabbt och effektivt kunna möta behov av utbyggnad av kommunen i form av bostäder, infrastruktur, rekreationsområden, skolor, lokaler m.m. - -

20 20 Budgetberedningens kommentarer Förslaget till budgeten visar att kommunen redovisar ett resultat i balans för budgetåren I resultatet ingår pensionskostnader enligt fullkostnadsmetoden och reserver för osäkra faktorer. Eftersom utvecklingen av skatteintäkterna för kommande år är osäker föreslår budgetberedningen ett ofördelat effektiviseringskrav i planen för åren som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten för ska fastställas om två år. Det finansiella operativa målet med en likviditet på minst 100 mnkr uppnås för samtliga år. Kommunen har inga lån och eftersom likviditeten är hög beräknas inte några nya lån tas upp under tvåårsbudgetperioden. Investeringarna beräknas till 250 mnkr för år 2011 och 251 mnkr för år 2012 vilket innebär att investeringsnivån överstiger avskrivningarna som uppgår till cirka 85 mnkr per år. Att investeringarna är högre än avskrivningarna innebär att mellanskillnaden finansieras med kommunens likviditet och att kommunen om några år kommer behöva lånefinansiera större infrastrukturinvesteringar om inte ett positivt resultat kan skapa ett utrymme. Kommunstyrelsen föreslås få i uppdrag att i samråd med Linköpings Stadshus AB och berörda bolag och nämnder bereda frågan om kommunens och bolagens samlade investeringsbehov för år 2013 och framåt. En viktig faktor vid bedömning av framtiden är utvecklingen av antalet invånare. Den befolkningsprognos som Kommunstyrelsen fastställde våren 2010 har varit basen för nämndernas beräkningar. I oktober 2010 var antalet invånare 500 färre än den beslutade prognosen därför justerades beräkningarna av skatteintäkterna. Kostnaderna för fler invånare är dock svåra att bedöma då det till stor grad beror på vilka ålderskategorier och vilka övriga behov som invånarna som flyttar hit har. Det hanteras via avsatta reservmedel för demografi. För att hantera osäkerheten vid beräkning av skatteintäkter och utfallet i utjämningssystemet finns i budgeten en reserv på 15 mnkr per år. Därutöver finns en markering av tidigare års resultat under eget kapital för osäkra slutavräkningar för skatteintäkterna som uppgår till 150 mnkr. Det tillfälliga statsbidraget till kommunerna i 2011 års budgetproposition med 32,6 mnkr för Linköping som utbetalas under 2011 fördelas under eftersom Linköping har tvåårsbudget. Den generella löne- och priskompensationen för 2011 har fördelats För priskompensation har nämnderna kompenserats med 1,5 %, i enlighet med SKL:s bedömning för Lönekompensation till nämnderna har fördelats i enlighet med ingångna avtal, mellan 2,0-2,3 %. Kompensation för riktade lönesatsningar och faktiskt utfall av förhandlingarna kommer att ske efter slutförda förhandlingar. Efter den generella fördelningen av pris- och löneuppräkning för 2011 samt demografiska justeringar beslutade t.o.m. Kommunstyrelsens sammanträde den 8 februari 2011 finns 72 mnkr för 2011, 270 mnkr för 2012, 524 mnkr för 2013 och 790 mnkr för 2014 budgeterade som reserv för att finansiera förändringar av pris, lön och demografi. Därutöver finns centrala resursmedel för olika specificerade ändamål med 101 mnkr för 2011, 103 mnkr för 2012, 80 mnkr för 2013 och 81 mnkr för Dessa fördelas efter särskilda beslut i Kommunstyrelsen. Finansieringsplanen utgår från det prognostiserade resultatet för Om resultatet blir högre/lägre eller investeringarna lägre än beräknat under 2010 förändras ingångsvärdet i planen. Finansieringsplanen är också beräknad utifrån förutsättningen att alla resursmedel utnyttjas under Budgetberedningen bedömer att kommunens mål om finansiering kommer att uppfyllas. I sista hand har Kommunstyrelsen alltid att ta hänsyn till finansmålet vid beslut om ianspråktaganden av resursmedel. Ramförändringar och budgetuppdrag Från och med 2011 slås Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden samman med Kollektivtrafiknämnden till Samhällsbyggnadsnämnden samt Miljönämnden och Byggnämnden slås samman till Bygg- och miljönämnden. Budgetberedningen har arbetat fram förslag till budget för de nuvarande nämnderna som efter fullmäktiges beslut slås samman till de nya nämnderna. I tabellen på sid 21 finns en sammanfattning av beslutet om förändrade ramar för de olika nämnderna. Eftersom utvecklingen av skatteintäkterna för kommande år är osäker föreslår budgetberedningen att i planen för åren läggs ett ofördelat effektiviseringskrav med 55 mnkr för 2013 och 117 mnkr för 2014 som fördelas om det fortfarande behövs när budgeten för ska fastställas om två år. - -