Nyhetsbrev. Temanummer - Utomhuspedagogik. Innehåll. Nya möten och nya kunskaper väntar utanför skolans väggar!

Transkript

1 Nyhetsbrev NR 2 maj 2006 Temanummer - Utomhuspedagogik Nya möten och nya kunskaper väntar utanför skolans väggar! Om lärare och elever oftare vågar lämna den formella platsen för lärandet (skolbyggnaden) och ge sig ut i ett levande landskap för att upptäcka och uppleva förstahandserfarenheter, banas nya stigar i hjärnan och hela kroppen för meningsfulla kreativa lärprocesser. Genom att vidga blicken, höja foten och ta första steget ut i närmiljön, stannar inte lärandet på tröskeln. Därute väntar spännande sociala möten och kunskaper - som öppnar upp för nya frågeställningar, andra pedagogiska lösningar och ett varierat lärande. Den fysiska erfarenheten av landskapet får härmed en ökad pedagogisk betydelse - närmiljö blir lärmiljö. Språkliga begrepp införlivas genom direkta kontakter med de sinnliga erfarenheterna av fenomenen utomhus. Lusten att lära är sammankopplad med förnimmelsen av hälsa och välbefinnande som är viktigt att uppmärksamma i skolutvecklingssammanhang. I en skola som accentuerar bildning och hälsa, behövs därför ett platsrelaterat perspektiv i undervisningen, dvs. ett verkligt lärande landskap. Jag menar att hälsan är globalt hotad om vi inte i vår tidiga barndom får många erfarenheter av gröna, variationsrika naturoch kulturpräglade närmiljöer och där förvärvar insikter som kan läggas till grund för en mer hälsofrämjande livsstil. Utbildningssystemet har här ett centralt framtidsuppdrag att fylla. Innehåll Personporträtt... 2 Det är inne att lära ute!... 3 Elias Fries - Ett lärande skolexempel!... 5 Integrera utomhuspedagogik i undervisningen!... 6 Äventyrspedagogik... 7 Litteratur... 8 Länktips!... 8 Forskning... 9 Har vi en pedagogik för Agenda 21?... 9 Aktuellt från NCFF Övrigt Väl mött! Anders Szczepanski, Enhetschef, Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings universitet Viktig information! Nytt namn och utökat uppdrag för NCFF NCFF byter namn till Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. Centrumets uppgift utvidgas till att stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet och god kosthållning. NCFF kommer verka för en helhetssyn på sambandet mellan fysisk aktivitet, kostvanor samt barns och elevers lärande och utveckling. Styrelsen utökas med Ulla-Kaisa Koivisto Hursti från Livsmedelsverket och Annichen Kringstad från Skolmatens vänner. Det vetenskapliga rådet kommer också att utöka sin representation. NCFF behåller dock sin förkortning och grafiska profil.

2 Personporträtt - Anders Szczepanski Ditt namn: Anders Szczepanski. Arbetar som: Enhetschef och forskare vid Centrum för Miljö- och Utomhuspedagogik, Linköpings Universitet. Gör helst på fritiden: Strövar i skog och fjäll, hav och kust, gärna med siktet inställt på naturen som skafferi. Äter och dricker: Det mesta, gärna fisk och skaldjur samt källvatten. Läser gärna: Allt, och med en förkärlek till natur - kultur-, reseskildringar, samt fiske. Dold talang: Schack, tillagning av fisk och skaldjursrätter samt tångsallad (knöltång). Hur skulle du definiera utomhuspedagogik? Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Utomhuspedagogik är dessutom ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bl.a. innebär; att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap. att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. att platsens betydelse för lärandet lyfts fram. När väcktes ditt intresse för utomhuspedagogik och på vilket sätt har det inspirerat dig? Tidigt i barndomen och under hela min uppväxt vistades jag mycket i naturlandskapet, både i förskola och fritidshem och under långa sommarlov i Bråvikens rika fiskevatten utanför Norrköping, samt under höstens svamp- och bärplockning i de djupa Kolmårdsskogarna. Där lärde jag mig massor om naturen genom smak, doft och upplevelser i det gröna. Däremot kan de gånger som undervisningen lades utomhus under min skoltid lätt räknas på handens fem fingrar i grundskolan och på gymnasiet. Mitt stora intresse under gymnasietiden var biologi, dock inte den gröna utan den vita delen av detta ämne, dvs. fysiologi och humanbiologi. Under lärarutbildningen hade jag en kurskamrat som var en mycket duktig botanist men kunde även en hel del om växternas kulturhistoria och användning. Han bidrog nog till mitt stora intresse för utomhuspedagogik genom att på ett naturligt sätt koppla natur till kultur under våra turer i det Östgötska landskapet. Varför behövs utomhuspedagogik i skolan? Det finns idag tillräckligt med empiri av fysiologisk natur som ger stöd åt utomhuspedagogiken (fetma, diabetes, benskörhet, buller i klassrum, stress etc.) även nya internationella studier visar att lek och vistelse i naturen före 11 år ålder stödjer miljömedvetenhet (Environmentalism). Utomhuspedagogiken blir härigenom en friskfaktor i skolans arbetsmiljö som stödjer lärandet genom ökad rörelse/fysisk aktivitet. Vad tror du det är som gör att många lärare väljer bort utomhuspedagogik i sin undervisning? De lärare som redan nu i sin lärarutbildning får en didaktisk kunskap om: Var? när? hur? vad? och varför? man kan undervisa utomhus väljer enligt min mening inte bort detta nya utbildnings- och forskningsområde. Det hör också till saken att de flesta lärarutbildningar saknar kompetens inom området vilket gör att de ännu inte kan erbjuda tillräckligt kvalificerade och omfattande utbildningsinsatser inom det utomhuspedagogiska tematiska ämnesområdet. Omfattande utbildningsinsatser skulle också behövas ute på fältet bland redan verksamma lärare från förskola till universitet/högskola. Hur motiverar du denna grupp? Att göra studiebesök och lära av andra i redan existerande utomhuspedagogiska nätverk. En central nyckelgrupp är våra lärarutbildare vid universitet/ högskolor som snarast måste ges möjlighet att ta del av aktuell forskning som berör sambanden mellan hälsa och lärande i vår relation till den fysiska miljön, dvs.förskolegårdar, skolgårdar, parker, natur- och kulturmiljöer. En annan central grupp är skolledarna tillsammans med de skolpolitiska nätverken som måste få information om utomhuspedagogik. Jag önskar också att rektorer oftare lönemässigt skulle premiera de lärare ute på fältet som går utbildningar inom detta pedagogiska utvecklingsområde, i och med att dessa lärare bidrar till skolutveckling och ökad hälsopromotion. Utomhusaktiviteter har fått stark konkurrens av nutidens inomhusaktiviteter (Tv, dataspel etc.) Vad tror du krävs för att vända denna trend bland barn och ungdomar? Föräldrautbildning vid barnens födelse som motiverar och skapar intresse för utomhusaktiviteter. Detta kräver en ledarkader med kompetens där hälsa - kost och lärande kopplas samman. Då vi fortsätter med att förtäta våra urbana landskap måste arkitekter, landskapsarkitekter, hälsoutvecklare, pedagoger och planerare samverka i planeringen av skolmiljöer och bostadsområden för att skapa gröna hälsosamma och estetiska utomhusmiljöer. Idrottsrörelsen har här också en viktig uppgift att fylla genom att locka ut den benlösa generationen i gröna och blåa miljöer via nya rörelseaktiviteter anpassade till 2000-talets upplevelsevärld.

3 Det är inne att lära ute! Bilder: Kroksbäcksskolan, Malmö och Torslunda skolan, Färjestad Text: Sammanställd av Camilla Bergholm, med utgångspunkt från intervjuer och annan dokumentation om utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings- och utbildningsområde, som fokuserar platsens betydelse för lärande, hälsa och rekreation. Att synliggöra människan och samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig del av utomhuspedagogiken. Här finns utgångspunkter för praktisk miljölära, en bas för undervisning om vår kropp och hälsa, en plats för estetiska upplevelser, en plats för reflektion och en lärobok i alla ämnen. Utomhuspedagogiken, är ett komplement till pedagogiken i klassrummets mer traditionella inlärningsmiljö, där lärandet oftast sker inom fyra väggar. Den bör ses som en naturlig del i lärandet, inom såväl förskola, grund - och gymnasieskola. Alla skolämnen kan mer eller mindre praktiseras i en utomhusmiljö, en miljö som stimulerar till lärande och lyfter fram elevers nyfikenhet, kreativitet och samarbete i mer autentiska situationer där verkliga fenomen äger rum. Genom att förlägga undervisningen utanför klassrummet kan man levandegöra och gripa begreppen och därigenom komma i kontakt med reella processer. Undervisningen blir då både mer varierad och mer spännande, än klassisk klassrumsundervisning samtidigt som den stimulerar flera sinnen. Syftet är att förena hand - huvud och hjärtat i lärprocessen. För- och nackdelar med utomhuspedagogik Att arbeta utomhus med eleverna anser de flesta lärare som någonting positivt. Dels lär sig eleverna att samarbeta, de blir pigga och glada, det teoretiska omsätts till verklighet och det är nyttigt att umgås med eleverna i andra sammanhang än i klassrummet. Lärarna ser också att det finns vissa hinder med att undervisa utomhus, som exempelvis för stora grupper och för få vuxna, tidsbrist, skolans läge, transportproblem, brist på pengar och egen kompetens inom kunskapsområdet. Lärare som inte har naturen runt knuten ser fler hinder än de som har naturen i närheten. En annan svårighet med utomhuspedagogik kan vara de elever som inte är vana vid att vara utomhus. De kan lätt bli störande, okoncentrerade och förstöra för de andra i gruppen. Många kan också uppleva en rädsla för att vistas i okänd miljö. Det finns därför flera fördelar med att redan från tidig ålder (förskolan) vänja barnen vid att vistas och undervisas utomhus. I tidig ålder tränas motoriken men även äldre elever kan vinna fördelar. De kan ofta förstå teoretiska modeller lättare om de får arbeta med flera sinnen som kopplar rörelse och handens kunskap till kunskapsinhämtning. Många goda skolexempel runt om i landet visar, att övningar i språk och matematik lätt kan förläggas till skolgården eller närliggande park även i urbana lärmiljöer. Vikten av en utbildad pedagog Många lärare skyggar inför att undervisa utomhus på grund av bristande kunskaper. Miljöundervisningen i naturen får inte bli något som bara specialister och biologer klarar av, men samtidigt är det viktigt att pedagogen har grundkunskaper i utomhuspedagogik för att lyckas med sin undervisning. Här måste landets lärarutbildningar vara föredömen och skaffa sig kunskaper i utomhusundervisningens pedagogik och didaktik. På samma sett som man utbildar i specialpedagogik måste man också lyfta detta utbildningsområde vid landets alla lärarutbildningar. Magisterutbildningar och sedan forskarutbildning som startats vid Centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet, kan vara en vägvisare och stöd för andra. Även ny litteratur inom det utomhuspedagogiska området måste spridas. Utomhuspedagogik i praktiken Föräldrarna kan ibland ställa sig tveksamma inför undervisning utomhus. Det är därför viktigt att man på skolan ger tydlig information om vad man vill uppnå med undervisningen och gärna bjuder in föräldrarna att vara med på utomhuslektionerna.

4 Att barnen inte har kläder efter väder kan vara ett problem. Men detta problem kan avhjälpas genom att föräldrarna får grundlig information från start om vad för sorts kläder barnen bör vara utrustade med. Barnen själva lär sig också allt eftersom, vilka kläder som fungerar bäst att ha på sig. Som pedagog är det även viktigt att se till så att eleverna är ordentligt rustade för utevistelse samt att de känner sig torra, varma och mätta. Förberedelser och tydlig information om eventuella förordningsregler är viktigt att klargöra innan man ger sig ut med gruppen. Det kan vara bra att börja med en mindre grupp, exempelvis halva klassen åt gången, för att sedan gå över till full grupp när man känner sig lite säkrare. Vad säger styrdokumenten? I styrdokumenten finns det starka skäl till att använda sig av utomhusmiljön i undervisningen. De säger bl.a. att eleverna skall känna till förutsättningar för en god miljö och att de ska förstå de ekologiska sammanhangen (LPO-94) och att alla sinnen bör engageras och stimuleras (Skolverket, 1996). Att känna till innebär i praktiken att lärare och elever inte bara kan se och höra utan även bör lukta, smaka, känna och beröra. Vikten av ett utökat ansvar för skolan att erbjuda alla elever regelbunden fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen, samt att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor har betonats i de svenska läroplanstilläggen i Lpo 94: Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. I skolarbetet skall de intellektuella som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas. Aktuell forskning Det finns idag tillräckligt med empiri av fysiologisk natur som ger stöd åt utomhuspedagogiken (fetma, diabetes, benskörhet, buller i klassrum, stress etc.) Även nya internationella studier visar att lek och vistelse i naturen före 11 år ålder ökar miljömedvetenheten (Environmentalism). Pågående forskning vid Lindköpings universitet, visar att det kan finnas ett nära samband mellan utomhusundervisning och minskade stressnivåer. Stressiga miljöer ökar kortisolhalten (stresshormon) i blodet. Hög kortisolhalt har en negativ inverkan på koncentrationsförmågan och minskar minneskapaciteten. De elever och lärare som regelbundet vistades utomhus hade lägre kortisolhalt än de som vistades inomhus. Man kan fundera på våra klassrums ofta höga ljudnivåer och hur de kan påverka inlärningen i detta sammanhang. Utomhuspedagogiken blir därmed en friskfaktor i skolans arbetsmiljö som kan stödja lärandet genom ökad rörelse/fysisk aktivitet. Undersökningar har gjorts på Ur-och-skurförskolor och kommunala förskolor och de visar att barn som har tillång till en omväxlande utomhusmiljö har färre sjukdagar, är friskare, leker mer variationsrikt, får bättre motorik och kan koncentrera sig bättre. Utomhusaktiviteter ger möjligheter att förebygga bl.a. benskörhet och övervikt, vilket har betydelse för barnens framtida hälsa och livskvalité. Naturaktiviteter kan hjälpa till att utveckla fantasi, kreativitet och harmoni vilka är viktiga förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Mer information Du som vill veta mer om Utomhuspedagogik, dess Magisterprogram och nya forskarutbildning i utomhuspedagogik och hälsa, kan gå in på Centrum för miljö- och utomhuspedagogiks hemsida

5 Elias Fries - Ett lärande skolexempel! Skola: Elias Fries skola Årskurser: F-6 Stad: Hyltebruk Kommun: Hylte kommun Län: Hallands län Adress: Hyltebruk Kontaktperson: Ann-Christin Johansson E- mail: eliasfries.skola@ skola.hylte.se Hemsida: Inriktning: IT- och miljöinriktad skola med utomhuspedagogiska förtecken, utomhusklassrum och eget skogsområde. På Elias Fries skola arbetar man nära naturen vilket bidrar till att rörelse och variation är naturliga inslag i det dagliga skolarbetet. Man strävar efter att alla elever skall ges möjlighet att tillgodogöra sig kunskap efter egna förutsättningar i en trygg och harmonisk miljö för ett livslångt lärande. Utomhuspedagogisk profil Elias Fries skola har en utomhuspedagogisk profil. Med tydliga ramar och verktyg vill man skapa en tillvaro där miljötänkande, IT och kulturarv är lika självklara begrepp som motivation, lek och lust. Man vill förmedla upplevelsebaserad kunskap och därmed ge alla elever möjlighet att lära utifrån egna behov. Genom att vara ute i naturen skapas andra förutsättningar för naturliga möten mellan elever och lärare. Lärarrollen får en annan innebörd, och de gamla invanda rollerna lärare - elev förändras och samtalen kan föras mer avslappnat. Läraren blir inte bara en som undervisar utan blir också en medupptäckare tillsammans med sina elever. Naturlig och demokratisk miljö På Elias Fries skola genomsyras hela miljön av tankar om hänsyn till natur och miljö samt det kulturella sammanhang man ingår i. Skolan är byggd från grunden av miljövänliga material och består av 8 trähus placerade i trädgårdar med odlingslotter längs en bruksgata vilket anknyter till ortens historia som brukssamhälle. Med trädgården in på knuten och tillgång till ett större grönområde finns gott om stimulerande utomhusmiljöer för arbete och avkoppling. Läroriket är ett skogsområde på 16,5 hektar som Stora Enso ställt till skolans förfogande. Där har man byggt vindskydd och anlagt ett spår vilket går genom skogsområdet och passerar 10 olika biotoper. Att ha tillgång till en skogsmiljö som "Läroriket", bidrar till att eleverna får ett naturligt förhållningssätt till naturen. När pedagogerna började gå ut med eleverna fanns det de som var rädda för skogen, något som förändrats i takt med regelbunden utomhusvistelse. Man har också sett en utveckling där elever som tidigare hämmats i klassrummet, blommat ut genom att de fått stimulans och utlopp för andra begåvningar än det stillasittande skolarbetet inbjuder till. Att systematiskt förflytta en del av undervisningen till skogen formar en demokratisk miljö då man skapar goda förutsättningar för att ta hänsyn till det unika hos varje elev. Ämnes- och åldersintegrerad skola Att arbeta nära naturen bidrar till en omväxlande undervisning. Eleverna är vana att arbeta i grupp med kamrater i den egna klassen såväl som med övriga elever på skolan. I de lägre klasserna är samarbetsövningar ett vanligt inslag i det utomhuspedagogiska arbetet. Genom olika lekar gör man ett värdegrundsarbete som är roligt samtidigt som det ger en förståelse för hur alla i gruppen fungerar. Skolans personal har format ett antal utomhusklassrum som integreras på olika sätt i undervisningen. Exempelvis får eleverna håva efter djur i skolans egen damm, lära sig svenska språket på adjektivgatan eller drömma sig bort i fjärilsträdgården. Ett annat exempel är att först arbeta teoretiskt i klassrummet med olika begrepp eller teman som sedan illustreras utomhus på olika sätt. För på Elias Fries skola går kunskapen hand i hand med naturen. Text: Pia Horvat

6 Vi går ut för att lära in! -Inspirationsmaterial från Elias Fries skola På Elias Fries skola har man över tio års erfarenhet av att undervisa elever utomhus och dessa erfarenheter delar de gärna med sig. Du kan beställa filmer, böcker och arbetsmaterial som inspirerar och ger goda exempel på utomhuspedagogik i praktiken, forskning, lektionsförslag och mycket mer. Vill du uppleva en annorlunda och inspirerande läromiljö? Elias Fries skola tar emot studiebesök och skräddarsyr dessa efter dins önskemål. För mer information om beställningsmaterial och studiebesök gå in på hemsidan eliasfries eller maila eliasfries.skola@skola.hylte.se Utomhuspedagogik är: ett sätt att lära sig hantera olika situationer ett sätt att ge barnen minnen och upplevelser ett sätt att möta barns olika inlärningsstilar ett sätt att arbeta med social träning ett sätt att ge variation i undervisningen ett sätt att arbeta ämnesövergripande ett sätt att få med friskvård på schemat ett sätt att motverka stress hos barn och ungdomar ett sätt att utvidga klassrummet ett sätt att möta barn i behov av särskilt stöd Sist men inte minst: Man kommer ihåg utemiljöer bättre än innemiljöer! Källa: Elias Fries skola Integrera utomhuspedagogik i undervisningen! En skola som är utomhus större delen av dagen kräver lika mycket pedagogisk förberedelse som en vanlig skola. Trygghet och kontinuitet är nyckelord för att verksamheten ska bli bra. (Tips! Dela upp klassen i mindre grupper åt gången om du känner dig ovan). Utomhustips! Ge egna namn på de olika platserna i uterummet. Sätt fast t ex en äppelskrutt, en kapsyl, ett papper, en platspåse på en bräda och gräv ner det. Gräv upp brädan efter en månad och se efter vad som finns kvar och vad som försvunnit. Följ en knopp till ett blad. Lägg skalor av olika material ni hittar i naturen, färg, form, taggighet, storlek. (Det finns inget rätt eller fel). Skapa motorikbanor tillsammans med barnen. Gissa bajset. Vem har varit här? Upptäck den lilla världen med hjälp av förstorningsglas. Bygg kojor och bon med presenningar och rep. ingen blir den andra lik. Så och odla i vanliga lekbackar. Gestalta sagor och berättelser i uterummet. Måla med vattenfärg på snö. Text: Ulrika Sundström UR Att lära in matematik utomhus Författare: Kajsa Molander m fl. När matematiken möter verkligheten kan flera olika skolämnen integreras. Med cirka 140 övningar visar vi hur man kan komplettera sin vanliga matematikundervisning med att gå ut och göra matematik med hela kroppen och alla sinnen. Den vill visa hur man kan: använda sig av utomhuspedagogik för att skapa lust och engagemang hos eleverna träna begrepp och göra uppskattningar. låta eleverna samarbeta och kommunicera mate-matik. låta eleverna få komma ut och röra på sig samtidigt som man arbetar med läroplanens mål. Övningarna är uppdelade efter uppnåendemålen i matematik för år 5 och år 9, för att få struktur. Inom varje klass är det ofta stor spännvidd mellan elevernas kunskaper. Därför passar många av övningarna för yngre elever också de äldre, och tvärtom. Omforma själv så att uppgifterna passar din grupp och ditt syfte. Författarna till "Att lära in matematik ute" arbetar på Nynäshamns, Faluns, Uppsalas och Upplandsstiftelsens naturskola. Boken ges ut av Ljungbergsfonden. För beställning och mer information Klicka här! Filosofiska promenader Författare: Kristina Reftel & Gunnar Törnqvist Ett alldeles utmärkt exempel på hur man kan integrera ett ämne med fysisk aktivitet är, filosofi kombinerat med promenader. Promenaderna kan vara långa eller korta, i naturen eller i stadsmiljö men, bestäm gärna i förväg vilken sträcka eleverna ska gå och hur lång tid de har på sig. Det viktiga är inte hur utan att det frimodiga och okonventionella tänkandet stimuleras. 6

7 Målgrupp: Filosofiska promenader är tänkta för elever i skolår fyra och uppåt. Att arbeta med filosofiska promenader: Välj ett huvudtema för diskussionen, exempelvis godhet och ondska, och några följdfrågor som kan fungera som diskussionsunderlag under promenaden. Presentera temat för hela gruppen under en del av lektionen och värm upp diskussionen och besvara eventuella frågor. Låt dem sedan promenera i mindre grupper och diskutera vidare kring huvudtemat och följdfrågorna. Tanken är att promenaden ska ägnas åt samtal utan krav på redovisning. Vill man så är det förstås fullt möjligt att skriva ner sina tankar när man kommit tillbaka till klassrummet, kanske i sin egen filosofianteckningsbok. Låt samtalet fortsätta i storgrupp när man kommit tillbaka från promenaden. OBS! Viktigt att du som lärare själv aktivt deltar i promenaden och lyssnar till elevernas diskussioner. Att vuxna deltar i aktiviteten är något som barn och ungdomar själva ofta efterfrågar. Filosofiska promenader kan beställas via Argument Förlag AB E-post: exp@argument.se Tel: För beställning och mer information Klicka här! Äventyrspedagogik - Upplevelsebaserat lärande På lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet, började man för ett tiotal år sedan, som första utbildning i Sverige, använda begreppet äventyrspedagogik. Man har sedan dess utvecklat äventyrspedagogiken till att omfatta en rad metoder för undervisning, lärande, personlig växt och grupputveckling, anpassade till alla åldrar från barn till vuxna. Fokus på skolans verksamhet Äventyrspedagogiken är i första hand anpassad till skolans verksamhet, men flera av metoderna och aktiviteterna kan tillämpas med fritidsgrupper och inom den sociala barn- och ungdomsverksamheten. Äventyrspedagogiken innebär ett sätt att se på lärande och utveckling ur ett helhetsperspektiv det handlar alltså inte om enstaka aktiviteter isolerade från ett pedagogiskt sammanhang. De praktiska momenten följs alltid av reflektioner, begreppsbildning och koppling till teoretisk kunskap. Lärande och hälsa Lärande och hälsa är två centrala begrepp i äventyrspedagogiken. Metoderna och aktiviteterna är utformade så att de flesta av skolans ämnen och kunskapsområden kan integreras, men att deltagarna också kan lära mer om sig själva och hur de fungerar i sin grupp. Text: Sven-Gunnar Furumark, Kursansvarig i Äventyrspedagogik, Luleå tekniska universitet Med naturen som klassrum Författare: Ulla Jinneland & Agneta Browne Ett arbetsmaterial som du kan ladda hem på nätet. Tips och konkreta exempel på arbetsteman som stimulerar och utvecklar barns olika sinnen. Ladda hem här! (pdf) Hemsida "Med naturen som klassrum" Skapande uterum Växjö 7-9 september 2006 Konferensen Skapande Uterum arrangeras årligen. På årets konferens uppmärksammas särskilt delaktighet, lärande och fysisk aktivitet. Tre dagars inspiration med praktiska arbetsstugor som varvas med teori. Här har du alla möjligheter att ta del av hur pedagogiska aktiviteter i det fria kan kombineras med utvecklande utemiljöer för barn och ungdomar. I år kan du välja bland över 40 olika aktiviteter. NCFF medverkar under konferensen. Agenterna Ett äventyrspedagogiskt exempel Konceptet Agenterna är en metod för projekt- eller temaarbete. Klassen kan under en längre period få rollen som hemliga agenter. När klassen arbetar med ett projekt eller tema går den in i agentrollen. Agenterna får i uppgift att undanröja en fara som hotar. Metoden är utformad så att eleverna måste inhämta kunskaper inom temat för att kunna klara av uppdraget. Om uppdraget till exempel är att avslöja en terroristorganisation som hotar jorden med ett dödligt virus, måste agenterna inhämta kunskaper om virus, virussjukdomar och hur de sprids. För mer information om kurser och litteraturtips Klicka här! Kontaktperson: sven-gunnar.furmark@ltu.se För anmälan och mer information!

8 Litteratur Skolgården som klassrum - Året runt på Coombes School Författare: Titti Olsson m fl Skolans rektor Susan Humphries har tillsammans med ett sammansvetsat team lärare under drygt 30 års tid skapat en skola med en alldeles egen profil. Boken beskriver hur skolgården vuxit fram och hur den används som verktyg och inspiration i läroprocessen, kopplat till både konstnärliga och naturvetenskapliga experiment. Barn är av naturen mycket närvarande i nuet och använder alla sina sinnen och hela sin kropp när de utforskar omvärlden. Detta är något som lärarna på Coombes School tar fasta på sin undervisning genom att låta barnen uppleva teman och händelser och göra dem på riktigt. Med hjälp av drama, dans, fantasi och åskådliga experiment, får barnen gestalta historiska såväl som aktuella företeelser. Medmänsklighet och omtanke betonas ständigt och sammanfattas i skolans gyllene regel sharing and caring, det vill säga att det är lika viktigt att dela med sig och bry sig om andra som att förstå att man själv är en del av ett större sammanhang. För beställning och mer information! Utomhusdidaktik Författare: Iann Lundegård m fl. Syftet med denna bok är att visa olika didaktiska perspektiv på utomhusundervisning. Centralt finns de didaktiska frågorna kring undervisningens innehåll och dess former, men framförallt diskuteras varför undervisningen ska ha just detta innehåll och dessa former. Bland de olika bidragen behandlar man frågor om uterummets betydelse för lärande, naturumgängets estetik och förhållande till språket, praktiskt kunnande utomhus, att använda kulturlandskapet eller skolträdgårdar i undervisningen, att bedriva naturskolor, uterummets betydelse för det egna växandet, kroppsupplevelser i naturen, biologisk analfabetism samt vad vi menar med utomhus. För beställning och mer information! Länktips! För dig som vill veta mer om utomhuspedagogik och få fler tips om litteratur och fortbildningar, besök följande web sidor: Centrum för miljö- och utomhuspedagogik vid Linköpings universitet Nordiskt nätverk för utomhusundervisning The European Institute of Outdoor Adventure Education and Experiential Learning (EOE) EU-kurser i Outdoor Environmental Education Astrid Lindgrens Vimmerby Vision Vimmerby AB in association with the University of Linköping proudly present the international course Landscape - Inspiration - Knowledge - Education Utomhus.nu Nätbutik med aktuell litteratur och konkreta verktyg för utomhuspedagogik Skapande uterum Centrum för stadens uterum Mötesplatsen för praktiker och forskare som arbetar med den offentliga miljön. Andra länkar som du kan ha nytta av: Skogen i skolan Naturskoleföreningen Bra tips på litteratur och förteckning över landets naturskolor. Naturskolans idé är att använda utemiljön - naturen som bas för kunskapsbyggande. WWF Norsk hemsida med tips om naturliv, utrustning, mat, aktiviteter och säkerhet naturtips.tbt.no/ 8

9 Forskning Nytt forskningsprojekt om utomhuspedagogik och hälsa Linköpings universitet och Ljungbergsfonden satsar nu nio miljoner kronor på forskning och kunskapsspridning om utomhuspedagogik. Utemiljön som klassrum är effektiv både ur lärandesynpunkt och för att förbättra barns hälsa. Ändå är denna kunskap inte belyst i forskningen i någon större utsträckning, än mindre är kunskapen allmänt känd i skolan, skriver universitet på sin hemsida. Niomiljonerssatsningen ska bland annat räcka till två doktorander med medicinsk och pedagogisk kompetens. Universitet ska även driva ett treårigt forskningsprojekt samt lägga stor vikt vid kunskapsspridning till beslutsfattare, lärare och allmänhet. Källa: Svt.se Östnytt Läs mer här! Barn rör sig mer på förskolegårdar med mycket träd och buskar Förskolebarn med tillgång till mycket träd och buskar på stora kuperade ytor rör sig mer och utsätts för mindre UV-strålning jämfört med förskolebarn som inte har tillgång till en sådan miljö. Det visar Scamper studien från Centrum för folkhälsa som handlar om förskolemiljöer och barns hälsa. Förskolebarn med tillgång till mycket vegetation tar 21 procent fler steg per minut än de barn som inte har tillgång till sådana miljöer. Dessa barn hade också 40 procent lägre UV-exponering, trots att de var ute mer än de andra barnen. I Scamper-studien undersöktes vilken effekt utemiljöerna har på spontan fysisk aktivitet och exponering av UV-strålning från solen hos 4-6-åringar i Stockholmsområdet. Under tolv dagar i maj-juni 2004 genomfördes stegräkning och UV-mätning på elva förskolor som skilde sig åt i sin fysiska utemiljö när det gäller vegetation, topografi, utrymme, fri himmel och pedagogik. Utemiljöer på förskolor är alltså en kraftfull faktor för ökad fysisk aktivitet och minskad exponering för ultraviolett strålning. Eftersom många barn i storstadsområdena går på förskola kan tillgången på miljöer som främjar fysisk aktivitet och solskydd rekommenderas som en integrerad del i stadsplaneringen. - Stora, varierade ytor utomhus är viktiga för barns fria rörlighet som är omistlig för en sund utveckling. De behövs som en motvikt mot trafikplaneringen som ofta hindrar denna fria rörlighet, säger Cecilia Boldemann, som är en av rapportförfattarna. För mer information kontakta: Cecilia Boldemann, folkhälsovetare, med dr, Centrum för folkhälsa, tfn , Ladda hem studien här! (pdf) Har vi en pedagogik för Agenda 21? Under miljökonferensen i Rio år 1992, formulerades ett krisprogram i form av Agenda 21 som ger varje världsmedborgare, organisation och myndighet ett världsuppdrag : Att säkerställa framtida generationers möjlighet att leva ett drägligt liv på jorden. Att säkerställa livets fortsatta existens på jorden. I Sverige har vi haft miljöundervisning i skolan sedan 70-talet. Trots många lokala miljösatsningar och ibland stora pedagogiska insatser i skolan har dock inte jordens framtid förbättrats utan snarare försämrats. Vi måste försöka hitta en ny pedagogik som bygger på ett naturligt lärande med målet att möta världsuppdraget. Undervisningens mål bör, förutom överlevnadsfärdigheter i den rådande kulturen, som t ex att läsa, skriva och räkna, vara en genuin strävan att förbättra världen. Lärande om och i naturen ligger redan nu inom läroplanens mål i form av den traditionella undervisningen inom naturkunskap och idrott. Ett lärande för naturen finns i skolans mål med miljöundervisningen men skolan lyckas sällan locka fram ett starkt och varaktigt miljöengagemang hos eleverna. Miljöundervisningen måste därför ändra inriktning både när det gäller metod och mål. Skolan och läraren har ett stort ansvar i processen att uppfylla världsuppdraget, vilket även identifierades i Agernda 21. Trots detta så saknas denna etiska diskurs nästan helt i skolorna och på lärarutbildningarna. Varför? Text: Hansi Gelter, lektor i biologi, Luleå tekniska universitet (Undervisar Upplevelsekunskap m.m.) Läs hela uppsatsen här! (pdf) Hemsida: 9

10 Aktuellt från NCFF Sommarakademi juni 2006 NCFF inbjuder till en tredagars fortbildning vid Örebro universitet. Inbjudan vänder sig både till kommuner och enskilda skolor - som vill inleda ett utvecklingsarbete kring ökad fysisk aktivitet och goda matvanor inom ramen för hela skoldagen. Även i år kommer förtur att ges till de kommuner/ skolor som anmäler sig som team med politiker, rektor och lärare. Har du frågor eller funderingar gällande akademin är du välkommen att höra av dig till: Camilla Bergholm camilla.bergholm@adm.oru.se eller Johan Tranquist johan.tranquist@adm.oru.se För anmälan och mer information Klicka här! Höstakademi 1-3 november 2006 NCFF planerar även en höstakademi. För intresseanmälan och mer information Klicka här! Visa oss vägen till goda matvanor! -NCFF utmanar landets grundskolor Maten i skolan handlar om miljön där maten serveras, om att få eleverna att njuta av mat, våga prova nya rätter, väcka nyfikenheten och öppna sinnena för nya smakupplevelser. Att arbeta med kost och matvanor är pedagogiska utmaningar som ger möjligheter till ämnesövergripande lärtillfällen. Vägen till goda matvanor kan ge stort utrymme för elevmedverkan, delaktighet och inflytande. Kanske är din skola ett lärande exempel på hur man kan arbeta med mat, hälsa och lärande i skolan! Åtta stimulansbidrag på kr kommer att fördelas. Läs mer här! SNAFA - Konferens - 14 september Örebro universitet En konferens för dig som arbetar med anpassad fysisk aktivitet för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar. SNAFA-konferensen arrangeras av NCFF, Specialpedagogiska institutet och Örebro universitet i samarbete med Nordplus och Svenska institutet för handikappvetenskap. För anmälan och mer information Klicka här! Övrigt NCFF Nyhetsbrev Nästa Nyhetsbrev från NCFF kommer i mitten på juni och ett temanummer kring Maten i skolan planeras till hösten. Har du frågor, önskemål eller synpunkter kontakta oss gärna. E-post: camilla.bergholm@adm.oru.se Ansvarig utgivare: Charli Eriksson charli.eriksson@hi.oru.se Kontaktperson: Camilla Bergholm camilla.bergholm@adm. oru.se Internationella Vetenskapsfestivalen Under Internationella Vetenskapsfestivalen 8-19 maj i Göteborg, kommer NCFF att vara med och medverka 9-10 maj. NCFF kommer tillsammans med Naturskoleföreningen, att arrangera ett aktivt och inspirerande pass om utomhuspedagogik och hur man kan lära in matte ute. Läs här för mer information! 10