ELBILAR & LADDINFRASTRUKTUR I

Transkript

1 den 1 januari 2013 JAN 2013 ELBILAR & LADDINFRASTRUKTUR I SVERIGES KOMMUNER RAPPORT ÖVER ELBILSBESTÅND OCH LADDINFRASTRUKTUR I SVERIGES KOMMUNER

2 Titel: Rapport över elbilsbestånd och laddinfrastruktur i Sveriges Kommuner Publikationsnummer: 2013:001 Utgivningsdatum: Januari 2013 Utgivare: Easycharge AB Omslagsbild: Volvo C30 Electric Bild tagen av Easycharge AB Tryck: CH Tryckeri Distributör: Easycharge AB Sida 2

3 Förord Sveriges bestånd av elbilar är fortfarande långt från att vara bland de ledande i världen eller i Europa. Med ett bestånd på stycken elbilar är endast 0,04 procent av bilarna elektriskt drivna vid årsskiftet 2012/2013. Det är emellertid en ökning med 283 procent sedan årsskiftet 2011/2012 och för första gången ser vi en stabil trend etablera sig mot fler elbilar på svenska vägar. Easycharge tror på att information kring elbilens utveckling i Sverige är viktig ur många perspektiv och vi kan nu, tack vare en stor beståndsökning, för första gången skapa en ordentlig rapport kring vilka kommuner i Sverige som har kommit längst inom E- mobility, det vill säga elbilar och laddinfrastruktur. Numerära tal betyder dock inte så mycket om man inte sätter dem i relation mot andra och skapar nyckeltal. Easycharge har i denna rapport därför även sammanställt hur antalet elbilar och laddplatser står sig i förhållande till dels varandra, men också till befolkning och antal personbilar. Det är vidare viktigt att följa upp dessa nyckeltal över tid för att få en bättre förståelse över hur utvecklingen av elbilar och laddinfrastruktur står sig. Framför allt då regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta kryper allt närmre. Det är därför Easycharges målsättning att leverera denna rapport årsvis från och med januari En stor del av informationen i denna rapport, närmare bestämt elbilsbeståndet, kommer ifrån statistikdatabasen ELIS Elbilen i Sverige, som Easycharge sammanställer varje månad. ELIS samlar Sveriges elbilsbestånd i ett lättöverskådligt format och kombinerar det med teknisk information och lokaliseringsuppgifter information som är nödvändig för korrekta beslut kring lokal laddinfrastrukturuppbyggnad. En biprodukt av ELIS som statistikdatabas är just beståndet av elbilar och detta redovisar Easycharge öppet varje månad sedan september Ett fullständigt underlag med fler funktioner och statistik erhålls som betaltjänst. ELIS och denna rapport tillhör inte Sveriges officiella statistik och har till dags datum ingen koppling till myndigheter, andra organisationer eller företag. Vi är trots det övertygade om att vår specialistkunskap och marknadskännedom i kombination med en oberoende ställning, ger ett mycket trovärdigt underlag som alla kommuner bör kunna grunda sina beslut på. Jag hoppas att resultaten i denna rapport ger er ny intressant information över vilka kommuner som ligger längst fram med elbilar och laddinfrastruktur, men också att den kan anses som något överraskande då vi själva har blivit förvånade över vissa resultat. Vi vet att vissa kommuner har en uttalad elbilsstrategi och att det i flertalet fall tävlas lite i vem som har kommit längst. Men vem trodde till exempel att Skövde kommun skulle ha flest elbilar per capita? Trevlig läsning! Andy Rietschel Vd, Easycharge AB Stockholm, Januari 2013 Sida 3

4 Sammanfattning Executive Summary För att möta utvecklingen mot regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 behöver respektive kommun känna till inom vilka områden större satsningar på elbilar och laddinfrastruktur bör göras. Rapporten granskar det totala beståndet av elbilar och laddinfrastruktur och framförallt tre relevanta nyckeltal; Elbilar per capita, Elbilar per personbil och Laddplatser per elbil. Resultaten visar inom vilket område respektive kommun bör fokusera och skapar också en rättvis och konkret bild över Sveriges elbilsbästa kommuner. Östersunds kommun är bästa elbilskommun 2012/2013 följt av Tranås och Lunds Kommun. Flertalet kommuner tappar slutliga placeringar pga undermåligt utbyggd infrastruktur. De 20 elbilsbästa kommunerna innehåller både små och våra största kommuner, Stockholm och Göteborg, och resultatet har också en bred geografisk spridning. 101 kommuner har 0 elbilar registrerade och 198 kommuner saknar offentlig laddinfrastruktur. To meet the development towards the Swedish government s goal of a fossil independent vehicle fleet by 2030, each municipality needs to know in what areas larger ventures of EV s and charging infrastructure has to be made. The report examines the total stock of EV s and charging infrastructure and also three key figures; EV per capita, EV per ICE vehicle and Charging points per EV (CPEV). The results show in what particular area each municipality should focus and it also creates a fair and concrete picture of the best EV municipalities in Sweden. The municipality of Östersund is the best of 2012/2013, followed by Tranås and Lunds municipality. Several municipalities lost final scores because of poor charging infrastructure. The results of the top 20 EV municipalities include both small municipalities and the two largest, Stockholm and Gothenburg and it also has a wide geographic spread. 101 municipalities have 0 EVs registered and 198 municipalities have no official charging infrastructure. Sida 4

5 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning Executive Summary 1 Omfattning 1.1 Förtydligande förkortningar 1.2 Syfte 1.3 Mål 1.4 Avgränsningar 1.5 Tillgänglighet 2 Tillvägagångssätt 2.1 Elbilar 2.2 Befolkning 2.3 Personbilsbestånd 2.4 Laddplatser 2.5 CPEV 2.6 Elbilsbästa kommun 3 Kvalitetsdeklaration 3.1 Fullständighet 3.2 Tillförlitlighet 3.3 Osäkerhetskällor 3.4 Bearbetning 4 Bakgrund 5 Numerärt antal Elbilar 6 Kvot av Elbilar och Befolkning 7 Kvot av Elbilar och Personbilar 8 Numerärt antal Laddplatser 9 CPEV 10 Bästa elbilskommun 11 Analys 12 Slutsats Bilagor i. Företaget Easycharge AB ii. Tabell över Elbilar, Laddplatser och samtliga nyckeltal i samtliga kommuner efter bokstavsordning Relaterade uppgifter Sida 5

6 1 Omfattning 1.1 Förtydligande förkortningar I det svenska språket finns det inga tydliga klargörande över olika typer av elbilar. Rapporten använder tidvis engelska språkets förkortningar enligt nedan. Med begreppet Elbilar menas fordon under kategorierna BEV & PHEV, alltså alla bilar som drivs av el och kan laddas via elnätet. EV Electric Vehicle BEV Battery electric Vehicle PHEV Plug-in Hybrid Vehicle HEV Hybrid Electric Vehicle FCEV Fuel Cell Electric Vehicle CP Charging Point 1.2 Syfte Syftet med undersökningen och rapporten är att få en rättvis och klar bild över elbilsutvecklingen i Sveriges kommuner. Informationen är också viktig ur ett infrastrukturperspektiv för att känna till i vilka regioner och kommuner som större satsningar bör göras. 1.3 Mål Målsättningen med rapporten är att belysa vilka kommuner i Sverige som ligger längst fram inom elbilsutvecklingen för att möta utvecklingen mot en fossiloberoende fordonsflotta år Rapporten granskar: Numerärt antal Elbilar per kommun Kvot av Elbilar och Befolkning per kommun Kvot av Elbilar och Personbilar per kommun Numerärt antal Laddplatser per kommun Kvot av Laddplatser och Elbilar (CPEV) per kommun Elbilsbästa kommun Samtliga mätpunkter, undantaget Elbilsbästa kommun, har Sveriges helhet som referens. CPEV i rapporten skiljer sig från CPEV i statistikdatabasen ELIS, där värden tas från uppladdning.nu utan manuell granskning och utsortering. 1.4 Avgränsningar Rapporten tar ej med fordon under kategorin HEV eller FCEV då de ej har behov av laddinfrastruktur. 1.5 Tillgänglighet Rapporten är initierad av Easycharge AB och finns tillgänglig för gratis nedladdning via Easycharges webbsida, Rapporten kan beställas i tryckt format mot en kostnad av 1200:- exkl moms. Pressutskick med begränsad information sker vid release. Sida 6

7 2 Tillvägagångsätt 2.1 Elbilar Uppgifter om beståndet av Sveriges elbilar är inhämtade från statistikdatabasen ELIS. Cirka 99 procent av grunduppgifterna i ELIS är inhämtade från Transportstyrelsens fordonsurval, resterande 1 procent genom manuell granskning av tillförlitliga källor. I begreppet Antal elbilar ingår BEV och PHEV i fordonsgrupperna personbilar och lastbilar. I totalen av Antal elbilar ingår organisationsägda fordon och privatägda fordon. Elbilarnas lokalisering är ej nödvändigtvis dess korrekta placering. Elbilar som går under operationell leasing blir lokaliserade på leasingbolagets adress och ej användarens. 2.2 Befolkning Uppgifter om befolkningsbestånd är inhämtat från SCB:s årliga sammanställning av kommunfolkmängd den 11 december den mest omfattande databasen över Sveriges laddplatser till dags datum men dess tillförlitlighet angående laddplatsers funktion eller tillstånd kan ej bekräftas. Privata, ej dedikerade, planerade och obrukbara uttag har i största möjliga mån rensats bort för denna rapport. Varje redovisad laddplats kan ha flera uttag. Det finns idag ingen officiell databas över Sveriges offentliga laddplatser och Easycharge påpekar i denna rapport behovet av att en sådan upprättas och underhålls. 2.5 CPEV Endast kommuner med fler än tre registrerade elbilar får ett godkänt värde i CPEV. 2.6 Bästa elbilskommun Bästa elbilskommun tas fram genom medelvärdet av de tre kvottalens placeringar. Endast kommuner som har ett godkänt värde i samtliga kvoter, kvalificerar sig till att finnas med på denna lista. Bästa elbilskommun är den kommun med lägst medelvärde enligt ovan beräkningssätt. 2.3 Personbilsbestånd Uppgifter om personbilsbestånd är inhämtade från SCB:s sammanställning av Sveriges fordon på kommunbasis per årsskiftet 2011/ Laddplatser Uppgifter om laddplatsbestånd är inhämtat från webbsidan uppladdning.nu. Uppladdning.nu är en användargenerarad och webbaserad databas och strävar efter att endast redovisa offentliga laddplatser. Det är Sida 7

8 3 Kvalitetsdeklaration 3.1 Fullständighet Rapporten tar med samtliga laddbara elbilar i Sverige. Siffrorna skiljer sig åt från Sveriges officiella statistik som ej särredovisar dessa parametrar. Beståndet ska ej blandas ihop med nybilsregistreringar redovisade av bland annat BilSweden. 3.3 Osäkerhetskällor Uppgifter om laddplatser är användargenerade. Rapporten bedömer dock dessa uppgifter som tillförlitliga då de har granskats och korrigerats manuellt. Uppgifter om antal personbilar är tagna från årsskiftet 2011/2012. Mer aktuella uppgifter på kommunbasis fanns ej tillgängliga då rapporten skapades. Skillnaden anses vara försumbar för rapportens tillförlitlighet. 3.2 Tillförlitlighet Alla uppgifter har kontrollerats av Easycharges konsulter med största noggrannhet. Majoriteten av informationen har sin bas i offentliga register eller databaser. Tillförlitligheten anses därmed som mycket god. 3.4 Bearbetning Alla beräkningar är utförda av kalkylprogram. Eventuella felmätningar anses totalt sett som försumbara. Sida 8

9 4 Bakgrund Regeringens målsättning om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 är en tuff målsättning med tanke på att cirka en miljon bilar bör vara eldrivna vid detta tillfälle enligt Easycharges undersökningar. Upp till procent av personbilsflottan skulle rent teoretiskt kunna drivas av biodrivmedel eller likartade hållbara och klimatneutrala alternativ. Men det krävs då att bränslet tillverkas, görs tillgängligt och att modeller går att köpa. Trafikverkets Delrapport transporter - underlag till färdplan 2050 (ISBN: ) ger i en framtidsprognos för 2030 ett likartat beståndscenario av elbilar. Trafikverkets delrapport enlig ovan beskriver också hur viktigt det är att kommunerna ansvarar för planeringen. Men för att rätt planering ska kunna ske krävs också rätt underlag. Rapporten belyser några av de viktigaste mättalen för beslutsfattande till denna planering. Ur ett internationellt perspektiv brukar Norge nämnas som föregångsland med sina elbilar. Andra länder är också Nederländerna, Kina och Frankrike, men också stater såsom Kalifornien i USA. Gemensamt är att deras styrande har anlagt en politik som är elbilsproaktiv med många goda incitament som Sverige saknar. De flesta incitamenten är på nationell nivå men det finns också lokala initiativ som är värda att följa. Kommunerna har med andra ord en minst lika stor del som staten i att ta ansvar i det lokala perspektivet för att elbilarna kommer ut på landets vägar. Parkeringsförmåner, tullbefrielser och infrastruktur för att nämna några. Rapporten är avsedd för samtliga kommuners miljöstrateger, miljöchefer och trafikplanerare, samt för gemene man och kvinnas intresse. Under 2012 lanserades det sju nya elbilsmodeller på den svenska marknaden och under 2013 förväntas tolv nya modeller lanseras och 2014 uppemot 20 till. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap hos beslutsfattare, inköpare och användare över teknik och modeller, vilket skapar trösklar och misstro om och hur den nya elbilstekniken kan möta deras behov. Easycharge har, som oberoende part inom E-mobility, sett flertalet misstag begås i form av infrastrukturuppbyggnad ur ett kostnadseffektivt och systemmässigt perspektiv, vilket naturligtvis inte hjälper vare sig användare eller inköpare. Med rätt kunskap och fakta över elbilarnas tekniska parametrar kan många av misstagen undvikas. Sida 9

10 5 Numerärt antal Elbilar Av Sveriges 290 kommuner har endast 33 kommuner tio eller fler elbilar registrerade. 156 kommuner har mellan 1-9 elbilar registrerade och hela 101 kommuner har inte en enda elbil registrerad inom sitt kommunområde. Stockholm (371), Göteborg (179) och Lund (48) har de största bestånden av elbilar ur ett numerärt perspektiv, men även kommuner såsom Malmö (45) och Nacka (40) har större numerära bestånd med fler än 40 elbilar. Det är främst glesbefolkade kommuner som saknar registrerade elbilar. Den minst befolkade kommunen med fler än tio elbilar är Danderyds kommun (14). Den mest befolkade kommunen med 0-1 registrerad elbil är Trelleborgs kommun. TABELL 1 Kommuner med fler än fem elbilar Kommun Antal Elbilar Sverige Stockholms stad Göteborgs stad Lunds kommun 48 4 Malmö stad 45 5 Nacka kommun 40 6 Helsingborgs stad 37 7 Umeå kommun 32 8 Skövde kommun 27 9 Linköpings kommun Jönköpings kommun Sundsvalls kommun Solna stad Uppsala kommun Östersunds kommun Växjö kommun Huddinge kommun Sundbybergs stad Örebro kommun Trollhättans stad Danderyds kommun Falu kommun Norrköpings kommun Västerås stad Region Gotland Sollentuna kommun Varbergs kommun Kalmar kommun Täby kommun Karlstads kommun Borås stad Mölndals stad Botkyrka kommun Eskilstuna kommun Sandvikens kommun 8 35 Lerums kommun 8 36 Halmstads kommun 8 37 Österåkers kommun 7 38 Uddevalla kommun 7 39 Skellefteå kommun 7 40 Södertälje kommun 7 41 Tranås kommun 6 42 Ljusdals kommun 6 43 Karlshamns kommun 6 44 Hudiksvalls kommun 6 45 Upplands Väsby kommun 6 46 Falkenbergs kommun 6 47 Gävle kommun 6 48 Höörs kommun 5 49 Lidköpings kommun 5 50 Värmdö kommun 5 51 Piteå kommun 5 52 Kungälvs kommun 5 53 Sigtuna kommun 5 54 Borlänge kommun 5 55 Hässleholms kommun 5 56 Karlskrona kommun 5 57 Kristianstads kommun 5 Sida 10

11 6 Kvot av Elbilar och Befolkning Skövde kommun leder stort med 0,5 enheter, tack vare många elbilar och förhållandevis låg befolkning. Många mindre kommuner tar sig lätt högt upp på listan då få elbilar kan göra stort utslag. Som bästa storstadskommun ligger Stockholm stad på sjätte plats. Tio av de 20 bästa kommunerna i detta nyckeltal saknar offentlig laddinfrastruktur. TABELL 2 Antal Elbilar per invånare per Kommun > 1,50 Kommun Antal Sverige 1,67 1 Skövde kommun 5,18 2 Sundbybergs stad 4,68 3 Danderyds kommun 4,37 4 Nacka kommun 4,31 5 Lunds kommun 4,25 6 Stockholms stad 4,22 7 Gullspångs kommun 3,83 8 Habo kommun 3,68 9 Östersunds kommun 3,53 10 Göteborgs stad 3,41 11 Hjo kommun 3,40 12 Tranås kommun 3,31 13 Arjeplogs kommun 3,27 14 Strömstads kommun 3,26 15 Herrljunga kommun 3,24 16 Höörs kommun 3,22 17 Ljusdals kommun 3,18 18 Malå kommun 3,12 19 Solna stad 3,08 20 Nora kommun 2,90 21 Åre kommun 2,90 22 Helsingborgs stad 2,81 23 Ydre kommun 2,75 24 Lekebergs kommun 2,73 25 Munkfors kommun 2,73 26 Umeå kommun 2,73 27 Trollhättans stad 2,69 28 Hedemora kommun 2,66 29 Sundsvalls kommun 2,48 30 Falu kommun 2,48 31 Växjö kommun 2,48 32 Region Gotland 2,27 33 Sandvikens kommun 2,16 34 Dals-Eds kommun 2,15 35 Gnosjö kommun 2,14 36 Lerums kommun 2,05 37 Varbergs kommun 2,03 38 Håbo kommun 2,02 39 Hörby kommun 2,01 40 Hammarö kommun 1,99 41 Huddinge kommun 1,99 42 Knivsta kommun 1,97 43 Sollentuna kommun 1,95 44 Kumla kommun 1,93 45 Jönköpings kommun 1,93 46 Karlshamns kommun 1,93 47 Borgholms kommun 1,87 48 Avesta kommun 1,87 49 Linköpings kommun 1,82 50 Oxelösunds kommun 1,78 51 Grästorps kommun 1,77 52 Österåkers kommun 1,74 53 Kalmar kommun 1,73 54 Tranemo kommun 1,73 55 Täby kommun 1,68 56 Härnösands kommun 1,64 57 Hudiksvalls kommun 1,63 58 Bromölla kommun 1,63 59 Mölndals stad 1,62 60 Lycksele kommun 1,62 61 Köpings kommun 1,61 62 Simrishamns kommun 1,57 63 Aneby kommun 1,57 64 Mjölby kommun 1,53 65 Färgelanda kommun 1,53 66 Vaggeryds kommun 1,52 67 Arboga kommun 1,50 Sida 11

12 7 Kvot av Elbilar och Personbilar Mindre kommuner har återigen lättare att hamna i topp men storstadskommunerna Stockholms stad och Göteborgs stad visar att även större kommuner kan ta sig högt upp på listan som ett gott föredöme. TABELL 3 Antal Elbilar per Personbilar per kommun > 3,00 Kommun Antal Sverige 3,58 1 Sundbybergs stad 17,33 2 Stockholms stad 11,87 3 Danderyds kommun 10,18 4 Skövde kommun 10,13 5 Göteborgs stad 10,03 6 Nacka kommun 9,18 7 Lunds kommun 8,80 8 Habo kommun 7,22 9 Östersunds kommun 7,15 10 Tranås kommun 7,10 11 Gullspångs kommun 6,83 12 Umeå kommun 6,59 13 Helsingborgs stad 6,51 14 Hjo kommun 6,37 15 Strömstads kommun 6,17 16 Höörs kommun 6,03 17 Herrljunga kommun 6,02 18 Huddinge kommun 5,78 19 Ljusdals kommun 5,70 20 Marks kommun 5,70 21 Trollhättans stad 5,47 22 Arjeplogs kommun 5,45 23 Nora kommun 5,43 24 Malå kommun 5,41 25 Växjö kommun 5,39 26 Åre kommun 5,17 27 Sollentuna kommun 5,16 28 Sundsvalls kommun 5,10 29 Falu kommun 4,96 30 Solna stad 4,91 31 Ydre kommun 4,90 32 Lekebergs kommun 4,83 33 Munkfors kommun 4,67 34 Hedemora kommun 4,64 35 Linköpings kommun 4,40 36 Lerums kommun 4,36 37 Malmö stad 4,21 38 Knivsta kommun 4,19 39 Jönköpings kommun 4,18 40 Håbo kommun 4,13 41 Sandvikens kommun 4,11 42 Täby kommun 3,98 43 Region Gotland 3,96 44 Österåkers kommun 3,96 45 Varbergs kommun 3,93 46 Gnosjö kommun 3,92 47 Kumla kommun 3,87 48 Hammarö kommun 3,81 49 Botkyrka kommun 3,73 50 Oxelösunds kommun 3,72 51 Mölndals stad 3,71 52 Upplands Väsby kommun 3,69 53 Karlshamns kommun 3,68 54 Kalmar kommun 3,64 55 Dals-Eds kommun 3,59 56 Hörby kommun 3,54 57 Härnösands kommun 3,33 58 Borgholms kommun 3,30 59 Avesta kommun 3,30 60 Köpings kommun 3,19 61 Bromölla kommun 3,14 62 Upplands-Bro kommun 3,11 63 Värmdö kommun 3,06 64 Grästorps kommun 3,06 65 Tranemo kommun 3,06 66 Hudiksvalls kommun 3,03 Sida 12

13 8 Numerärt antal Laddplatser 198 kommuner saknar offentlig laddinfrastruktur och endast fem kommuner har fler än tio laddplatser. Storstäder återfinns i topp men också knutpunkter med uttalade satsningar på laddinfrastruktur såsom t ex Östersund med Green Highway-projektet. Bortsett från de tre största kommunerna, finns det en mycket liten relevans mellan antal elbilar och antal laddplatser. Tre kommuner med fler än två laddplatser har inte några registrerade elbilar. 14 Kommuner med fler än fem elbilar har inte några laddplatser. TABELL 4 Kommuner med fler än två Laddplatser Kommun Antal Laddplatser Totalt i Sverige Stockholms stad 31 2 Göteborgs stad 15 3 Malmö stad 15 4 Sigtuna kommun 14 5 Östersunds kommun 13 6 Huddinge kommun 9 7 Lunds kommun 9 8 Västerås stad 8 9 Halmstads kommun 7 10 Jönköpings kommun 7 11 Kalmar kommun 7 12 Falu kommun 5 13 Gävle kommun 5 14 Helsingborgs stad 5 15 Lindesbergs kommun 5 16 Orust kommun 5 17 Eskilstuna kommun 4 18 Gnosjö kommun 4 19 Härryda kommun 4 20 Linköpings kommun 4 21 Norrköpings kommun 4 22 Nyköpings kommun 4 23 Bergs kommun 3 24 Falkenbergs kommun 3 25 Gotland 3 26 Krokoms kommun 3 27 Mölndals stad 3 28 Nynäshamns kommun 3 29 Sollentuna kommun 3 30 Trollhättans stad 3 31 Umeå kommun 3 32 Uppsala kommun 3 33 Växjö kommun 3 34 Åre kommun 3 35 Katrineholms kommun 2 36 Kramfors kommun 2 37 Luleå kommun 2 38 Mjölby kommun 2 39 Nacka kommun 2 40 Solna stad 2 41 Strängnäs kommun 2 42 Söderhamns kommun 2 43 Tranås kommun 2 44 Tyresö kommun 2 45 Uddevalla kommun 2 46 Värnamo kommun 2 47 Västerviks kommun 2 48 Årjängs kommun 2 Sida 13

14 9 CPEV Flertalet kommuner med bra placeringar i tidigare tabeller hamnar långt ner på listan i detta nyckeltal. Både Stockholm och Göteborg som har flest antal elbilar hamnar på plats 49 och 50. Östersunds kommun är den kommun med fler än 20 elbilar som har bäst infrastruktur enligt CPEV. Därefter Huddinge, Malmö och Jönköping. TABELL 5 CPEV (Charging Points per Electric Vehicle) Kommuner med fler än tre elbilar Kommun CPEV Sverige 0, Sigtuna kommun 2, Lindesbergs kommun 1, Nyköpings kommun 1, Åre kommun 1, Halmstads kommun 0, Gävle kommun 0, Värnamo kommun 0, Kalmar kommun 0, Östersunds kommun 0, Västerås stad 0, Falkenbergs kommun 0, Mjölby kommun 0, Luleå kommun 0, Huddinge kommun 0, Eskilstuna kommun 0, Falu kommun 0, Malmö stad 0, Tranås kommun 0, Simrishamns kommun 0, Ljungby kommun 0, Enköpings kommun 0, Norrtälje kommun 0, Mölndals stad 0, Norrköpings kommun 0, Uddevalla kommun 0, Jönköpings kommun 0, Strömstads kommun 0, Ale kommun 0, Ängelholms kommun 0, Lidingö stad 0, Region Gotland 0, Sollentuna kommun 0, Trollhättans stad 0, Borlänge kommun 0, Karlskrona kommun 0, Kristianstads kommun 0, Lunds kommun 0, Karlshamns kommun 0, Linköpings kommun 0, Växjö kommun 0, Uppsala kommun 0, Helsingborgs stad 0, Sandvikens kommun 0, Lerums kommun 0, Umeå kommun 0, Solna stad 0, Täby kommun 0, Karlstads kommun 0, Göteborgs stad 0, Stockholms stad 0, Danderyds kommun 0, Örebro kommun 0, Nacka kommun 0, Sundsvalls kommun 0, Skövde kommun 0,0370 Sida 14

15 10 Bästa elbilskommun För att få fram rapportens bästa elbilskommun har de tre kvottalens placeringar sammanställts och därefter har medelvärdet av dessa räknats ut. Enbart kommuner med godkända värden i samtliga kvotuträkningar har tagits med. En eloge delas ut till Östersunds Kommun som tar första placeringen i bästa elbilskommun med relativt stor marginal. Både mindre och större kommuner samlas bland de 20 främsta elbilskommunerna. Den geografiska spridningen är också stor med flera kommuner i norra Sverige. TABELL 6 Sveriges 20 bästa elbilskommuner 2012/2013. Resultat Medelvärde Kommun 1 9,00 Östersunds kommun 2 13,33 Tranås kommun 3 16,33 Lunds kommun 4 17,00 Åre kommun 5 18,67 Strömstads kommun 6 19,00 Danderyds kommun 7 19,33 Stockholms stad 8 20,00 Skövde kommun 9 21,00 Nacka kommun 10 21,33 Göteborgs stad 11 24,33 Huddinge kommun 12 25,00 Falu kommun 13 25,67 Helsingborgs stad 14 27,00 Trollhättans stad 15 27,67 Umeå kommun 16 31,67 Solna stad 17 32,00 Växjö kommun 18 34,00 Sollentuna kommun 19 35,33 Region Gotland 20 36,67 Jönköpings kommun Sida 15

16 11 Analys Det finns tydliga målformuleringar hos flertalet kommuner om att vara bland de bästa elbilskommunerna, eller att uppnå fossiloberoende fordonsflottor redan om några år. Om kommunerna ska lyckas med detta och med regeringens målsättning till ett fossiloberoende för 2030 är det viktigt att kommunerna får rätt kunskap om hur de ligger till och var de behöver förbättra sina värden. Frågan som ställdes inför denna rapport var om det går att avgöra hur kommunernas elbilspolitik fungerar och om det går att mäta vilka kommuner som ligger längst fram inom detta område. Att enbart se på antal elbilar eller antal laddplatser ger en mycket sned bild och det är också alldeles uppenbart att de flesta elbilarna och det flesta laddplatserna finns i de största kommunerna. Det logiska blev att hellre ta fram relevanta nyckeltal för att få rätt underlag till vilka som är de elbilsbästa kommunerna. Samtidigt skapas de bästa mätvärdena som kommuner kan ha nytta av för att förbättra sina placeringar inför kommande år och att möta regeringens långsiktiga strategi. Rapportens nyckeltalsberäkningar visar dock ganska tydligt att det uppkommer många olika resultat beroende på vilka mätpunkter man använder. Att Östersunds kommun tog första platsen som Sveriges bästa elbilskommun är för de initierade i branschen inte en jättestor överraskning. Kommunens och dess kraftbolag Jämtkraft har i flera år genomfört stora satsningar på både infrastruktur och elbilar, samt medverkar i projektet Green Highway som är en fossilbränslefri korridor mellan Sundsvall och Trondheim. Åre kommun som också involveras i detta projekt får en åtråvärd fjärde plats, men hjälps också mycket av det faktum att det är en liten kommun. Som en liten notis i detta avseende kan dock nämnas att Sundsvalls kommun placerade sig som 21:a elbilsbästa kommun. Både Tranås, Strömstad och Danderyd placerar sig högt på topp-20 listan eftersom de är relativt små kommuner. Få elbilar och laddplatser ger helt enkelt stora utslag. Det återstår att se om man i kommande rapporter bör sätta en gräns för ett visst antal elbilar eller laddplatser för att få räknas bland de elbilsbästa kommunerna. Ur ett riksperspektiv ger ändå nyckeltalen en bra indikation i och med att Sveriges två största kommuner, Stockholm och Göteborg, också placerar sig bland de tio främsta kommunerna. Ett bra bevis på att rapporten är rättvis och korrekt är just bredden på kommuner, både i storlek och i geografi. Flera kommuner faller i sin placering pga dåligt utbyggd infrastruktur med ett lågt CPEV. För att elbilen ska börja attrahera en stor publik är denna parameter viktig att följa. Tyvärr tvekar många med att installera laddinfrastruktur med hänvisning till en hönan eller ägget -problematik. Med CPEV sammanfattar rapporten tydligt i vilka kommuner där behovet av offentlig laddinfrastruktur är störst. För att rätt beslut om vilken sort laddinfrastruktur som kan vara lämplig är statistikdatabasen ELIS Elbilen i Sverige ett ypperligt hjälpmedel, speciellt då elbilsbeståndet blir större och komplexiteten mellan olika standarder ökar. Fortsättningsvis bör expertkunskap kring elbilsanvändande och teknik användas för att undvika felaktiga investeringar. Sida 16

17 12 Slutsats Att 101 kommuner inte har en enda elbil registrerad hos sig och att 198 kommuner saknar offentlig laddinfrastruktur är minst sagt skrämmande med tanke på de målsättningar som regeringen har satt upp. Bil- och teknikföretag har de senaste åren tagit ett stort steg framåt och tillverkat bra produkter som nu går att inhandla och många fler modeller är på väg. Men det är i flertalet fall uppenbart att regering och/eller kommuner behöver skapa bättre förutsättningar på flera olika plan för att visionen, drömmen och målet ska bli verklighet. Easycharges kompetensutbildningar utgår från en väl beprövad teori om att Elbilar, Infrastruktur och Användande måste samverka för att en lyckad implementering ska ske på bästa möjliga vis. Förändras en del i matrisen måste det ses över hur det andra påverkas eller påverkar. Det är uppenbart att det fortfarande saknas en stor del kunskap inom alla dessa segment i Sveriges kommuner och företag, just för att snabbare beslut ska kunna tas som skapar bättre förutsättningar för elbilsutvecklingen. Det tar cirka 18 år att byta ut större delen av den svenska bilflottan, vilket också är tiden fram till Det innebär att elbilar per år bör registreras under 18 års tid, att jämföras med elbilar under Det är uppenbart att marknaden ej är tillräckligt stark för att driva utvecklingen själv. Som flera instanser tidigare har påpekat krävs det fler incitament, både finansiella och praktiska likväl som nationella och lokala, för att trigga en marknadstillväxt. Nederländerna och Norge är exempel på länder vars politik skulle kunna efterliknas. En viktig del är också satsningar på lätttillgänglig laddinfrastruktur. Elbilar kräver tillgång till mer än två hål i väggen då batterikapaciteter ökar och effekterna som krävs för laddning vida överstiger begränsningarna hos de vanliga stickkontakter vi är vana vid. Med rätt kunskap, kan både kommuner, fastighetsbolag och förvaltare av parkeringsplatser ge fler möjligheter till laddning av elbilar. Även här har regeringen möjlighet att införa incitament för att infrastrukturen snabbt ska bli uppbyggd. På fem månader har förhållandet mellan antal offentliga laddplatser och antal elbilar, CPEV, i Sverige fallit från 0,38 till 0,18. En oroväckande utveckling på alla sätt och vis för att upprätthålla laddinfrastruktur åt de elbilar som säljs idag och i framtiden. För att sätta siffran i relevans så hade Norge ett CPEV på 0,37 vid årsskiftet 2012/2013. En sista viktig del i att skapa en bredare bas för elbilar är också att göra bilarna snabbt tillgängliga för privatpersoner på andrahandsmarknaden. Här har speciellt kommuner men också större företag en möjlighet att ta sitt miljöpolitiska ansvar. Detta skapar möjligheter för många fler privatpersoner att använda elbilar om bara några år, då den största kapitalkostnaden redan är tagen. Det sker många samverkansprojekt ute i landet med syfte att öka elbilsbeståndet och laddinfrastrukturen, men än så länge syns resultaten ganska dåligt. Låt oss hoppas att de projekt som nu har påbörjats har stor framgång och inspirerar många andra att följa efter. Sida 17

18 BILAGOR i. Företaget Easycharge AB Easycharge AB är ett konsultföretag med specialistkunskap kring elbilar och laddningsinfrastruktur. Vi erbjuder ett brett sortiment av tjänster för att underlätta med övergången till elbilar. Vinsten för våra kunder blir att undvika felaktiga investeringar, framtidssäkra och få kontroll och kunskap över inköp av ny teknik. Easycharge är ett partnerägt och helt privat finansierat företag med säte i Stockholm. Vi erbjuder våra tjänster över hela landet. Konsultering och projektledning för uppbyggnad av lokal laddinfrastruktur. Easycharge är en helt oberoende aktör och kan med vår breda kunskap välja ut de lösningar och leverantörer som är bäst lämpade efter kundernas förutsättningar och behov. Innebörden bli att kunderna undviker de tekniska och användarfientliga fallgroparna som är lätta att hamna i och får en framtidssäkrad laddlösning för elbilar - unik för kunden. Easycharges konsulter inventerar, går igenom fabrikat och modeller, finner intelligenta lösningar såsom betalsystem och mjukvarustöd kostnadsberäknar, projektleder och utbildar. För kunden blir arbetet med att installera laddinfrastruktur för elbilar enkelt, tidsbesparande och kostnadseffektivt! E-mobility kompetensutbildning Undvik felaktiga investeringar och förhöj er kompetens inom E-mobility. Förstå er organisations utmaningar och möjligheter genom uppbyggnad av lokal laddinfrastruktur, inköp och användande av elbilar. En kompetensutbildning inom E-mobility gör att era diskussioner med kunder och leverantörer ligger på samma nivå och bättre och snabbare beslut kan tas. Så här säger några av våra utbildade: "Utbildningen har gett oss nya insikter inom alla områden som är till hjälp för de beslut som ska fattas inom E-mobility" Johan Bengtsson, Tekniska kontoret parkering Jönköpings kommun "Nu vet vi alla så mycket mer, så detta var en bra grej! Det finns ju alltid så mycket rykten i omlopp att man kan bli lite förvirrad, men det kan vi inte skylla på nu." Tina Larsen, Energi- & Klimatrådgivare Älmhults Kommun Användarutbildning för elbilar Bota räckviddsångest, kör elbilen säkert och få kunskap inom laddning, teknik och fordon. Grundutbildningen bygger på att påverka förarnas körsätt för att utnyttja elbilens kapacitet och ta sig så långt som möjligt på bilens laddning, samt att redogöra för de tekniska och miljömässiga aspekterna i sammanhanget. Tryggheten i att kunna påverka räckvidden och veta att man kommer fram till sin slutdestination ökar användandet av elbilar. Easycharge använder sig av STR:s chefsinstruktörer som leder och utvecklar utbildningen inom EcoDrivning för elbilar. Statistikdatabasen ELIS Elbilen i Sverige Statistikdatabasen ELIS - Elbilen i Sverige, är en unik databas som innehåller uppdaterad och detaljerad fakta över elbilsbeståndet i Sverige. ELIS är ett utmärkt verktyg för att veta hur, var och när laddinfrastruktur för elbilar bör byggas. Sida 18

19 ii. Tabell över antal Elbilar, Laddplatser och samtliga nyckeltal i samtliga kommuner efter bokstavsordning. Kommun Antal Elbilar Elbilar/Befolkning Elbilar/Personbilar Antal Laddplatser CPEV Ale kommun 4 1,44 2,96 1 0,2500 Alingsås kommun 4 1,04 2,22 Alvesta kommun 2 1,05 1,98 Aneby kommun 1 1,57 2,80 Arboga kommun 2 1,50 2,93 Arjeplogs kommun 1 3,27 5,45 Arvidsjaurs kommun Arvika kommun 2 0,78 1,40 1 0,5000 Askersunds kommun Avesta kommun 4 1,87 3,30 Bengtsfors kommun Bergs kommun 3 Bjurholms kommun Bjuvs kommun Bodens kommun 2 0,73 1,36 Bollebygds kommun Bollnäs kommun 1 0,38 0,71 Borgholms kommun 2 1,87 3,30 1 0,5000 Borlänge kommun 5 1,01 2,05 1 0,2000 Borås stad 11 1,05 2,27 Botkyrka kommun 10 1,16 3,73 Boxholms kommun Bromölla kommun 2 1,63 3,14 Bräcke kommun 1 Burlövs kommun Båstads kommun 1 0,70 1,20 1 1,0000 Dals-Eds kommun 1 2,15 3,59 Danderyds kommun 14 4,37 10,18 1 0,0714 Degerfors kommun 1 1,05 1,92 Dorotea kommun Eda kommun 1 Ekerö kommun 3 1,15 2,57 Eksjö kommun Emmaboda kommun 1 1,11 1,92 Enköpings kommun 3 0,74 1,47 1 0,3333 Eskilstuna kommun 10 1,01 2,30 4 0,4000 Eslövs kommun 4 1,26 2,57 Essunga kommun Fagersta kommun Falkenbergs kommun 6 1,45 2,77 3 0,5000 Falköpings kommun 1 0,32 0,61 1 1,0000 Sida 19

20 Kommun Antal Elbilar Elbilar/Befolkning Elbilar/Personbilar Antal Laddplatser CPEV Falu kommun 14 2,48 4,96 5 0,3571 Filipstads kommun 1 0,95 1,76 Finspångs kommun 1 0,48 0,93 Flens kommun 1 0,62 1,22 Forshaga kommun 1 0,88 1,69 Färgelanda kommun 1 1,53 2,62 1 1,0000 Gagnefs kommun Gislaveds kommun 4 1,39 2,63 Gnesta kommun Gnosjö kommun 2 2,14 3,92 4 2,0000 Grums kommun Grästorps kommun 1 1,77 3,06 Gullspångs kommun 2 3,83 6,83 Gällivare kommun Gävle kommun 6 0,62 1,41 5 0,8333 Göteborgs stad 179 3,41 10, ,0838 Götene kommun 1 Habo kommun 4 3,68 7,22 Hagfors kommun Hallsbergs kommun 1 0,66 1,22 Hallstahammars kommun Halmstads kommun 8 0,86 1,79 7 0,8750 Hammarö kommun 3 1,99 3,81 Haninge kommun 2 0,25 0,70 Haparanda stad 1 Heby kommun Hedemora kommun 4 2,66 4,64 Helsingborgs stad 37 2,81 6,51 5 0,1351 Herrljunga kommun 3 3,24 6,02 Hjo kommun 3 3,40 6,37 Hofors kommun Huddinge kommun 20 1,99 5,78 9 0,4500 Hudiksvalls kommun 6 1,63 3,03 Hultsfreds kommun Hylte kommun 1 0,99 1,79 Håbo kommun 4 2,02 4,13 Hällefors kommun Härjedalens kommun Härnösands kommun 4 1,64 3,33 Härryda kommun 1 0,28 0,62 4 4,0000 Hässleholms kommun 5 1,00 1,93 Höganäs kommun 2 0,80 1,56 Högsby kommun Hörby kommun 3 2,01 3,54 Sida 20

21 Kommun Antal Elbilar Elbilar/Befolkning Elbilar/Personbilar Antal Laddplatser CPEV Höörs kommun 5 3,22 6,03 Jokkmokks kommun Järfälla kommun 4 0,59 1,56 Jönköpings kommun 25 1,93 4,18 7 0,2800 Kalix kommun Kalmar kommun 11 1,73 3,64 7 0,6364 Karlsborgs kommun Karlshamns kommun 6 1,93 3,68 1 0,1667 Karlskoga kommun 2 0,68 1,35 Karlskrona kommun 5 0,78 1,61 1 0,2000 Karlstads kommun 11 1,27 2,72 1 0,0909 Katrineholms kommun 2 0,62 1,32 2 1,0000 Kils kommun Kinda kommun Kiruna kommun 2 0,87 1,54 Klippans kommun 2 1,20 2,21 Knivsta kommun 3 1,97 4,19 Kramfors kommun 2 Kristianstads kommun 5 0,62 1,30 1 0,2000 Kristinehamns kommun 2 0,84 1,66 1 0,5000 Krokoms kommun 1 0,69 1,21 3 3,0000 Kumla kommun 4 1,93 3,87 Kungsbacka kommun 3 0,39 0,76 Kungsörs kommun Kungälvs kommun 5 1,20 2,29 Kävlinge kommun 2 0,68 1,30 Köpings kommun 4 1,61 3,19 Laholms kommun 2 0,85 1,43 Landskrona stad 1 0,24 0,59 1 1,0000 Laxå kommun Lekebergs kommun 2 2,73 4,83 1 0,5000 Leksands kommun 1 0,66 1,13 Lerums kommun 8 2,05 4,36 1 0,1250 Lessebo kommun Lidingö stad 4 0,90 2,36 1 0,2500 Lidköpings kommun 5 1,31 2,46 Lilla Edets kommun 1 0,80 1,45 Lindesbergs kommun 3 1,30 2,37 5 1,6667 Linköpings kommun 27 1,82 4,40 4 0,1481 Ljungby kommun 3 1,09 2,03 1 0,3333 Ljusdals kommun 6 3,18 5,70 Ljusnarsbergs kommun Lomma kommun 1 Ludvika kommun 1 0,39 0,74 Sida 21

22 Kommun Antal Elbilar Elbilar/Befolkning Elbilar/Personbilar Antal Laddplatser CPEV Luleå kommun 4 0,53 1,09 2 0,5000 Lunds kommun 48 4,25 8,80 9 0,1875 Lycksele kommun 2 1,62 2,77 Lysekils kommun 2 1,39 2,72 Malmö stad 45 1,46 4, ,3333 Malung-Sälens kommun Malå kommun 1 3,12 5,41 Mariestads kommun 3 1,27 2,41 Markaryds kommun 1 1,05 0,55 Marks kommun 3 0,89 5,70 Melleruds kommun 1 1,12 2,03 Mjölby kommun 4 1,53 2,93 2 0,5000 Mora kommun Motala kommun 2 0,48 0,96 Mullsjö kommun Munkedals kommun 1 0,99 1,63 Munkfors kommun 1 2,73 4,67 Mölndals stad 10 1,62 3,71 3 0,3000 Mönsterås kommun 1 0,78 1,40 Mörbylånga kommun 2 1,40 2,51 Nacka kommun 40 4,31 9,18 2 0,0500 Nora kommun 3 2,90 5,43 Norbergs kommun Nordanstigs kommun Nordmalings kommun Norrköpings kommun 14 1,06 2,47 4 0,2857 Norrtälje kommun 3 0,53 1,04 1 0,3333 Norsjö kommun Nybro kommun 1 Nykvarns kommun Nyköpings kommun 4 0,77 1,50 4 1,0000 Nynäshamns kommun 1 0,38 0,91 3 3,0000 Nässjö kommun 1 0,34 0,69 1 1,0000 Ockelbo kommun Olofströms kommun Orsa kommun Orust kommun 2 1,33 2,20 5 2,5000 Osby kommun 1 0,79 1,45 Oskarshamns kommun 2 0,76 1,41 1 0,5000 Ovanåkers kommun 1 0,88 1,53 Oxelösunds kommun 2 1,78 3,72 1 0,5000 Pajala kommun Partille kommun Perstorps kommun Sida 22

23 Kommun Antal Elbilar Elbilar/Befolkning Elbilar/Personbilar Antal Laddplatser CPEV Piteå kommun 5 1,22 2,18 Ragunda kommun Region Gotland 13 2,27 3,96 3 0,2308 Robertsfors kommun Ronneby kommun Rättviks kommun 1 0,92 1,57 Sala kommun 2 0,93 1,75 1 0,5000 Salems kommun 1 0,63 1,70 Sandvikens kommun 8 2,16 4,11 1 0,1250 Sigtuna kommun 5 1,19 2, ,8000 Simrishamns kommun 3 1,57 2,85 1 0,3333 Sjöbo kommun 1 0,55 0,94 1 1,0000 Skara kommun 1 0,55 1,07 Skellefteå kommun 7 0,98 1,94 Skinnskattebergs kommun Skurups kommun Skövde kommun 27 5,18 10,13 1 0,0370 Smedjebackens kommun 1 0,94 1,64 Sollefteå kommun Sollentuna kommun 13 1,95 5,16 3 0,2308 Solna stad 22 3,08 4,91 2 0,0909 Sorsele kommun Sotenäs kommun 1 1,11 2,06 Staffanstorps kommun 3 1,33 2,69 Stenungsunds kommun 2 0,81 1,54 Stockholms stad 371 4,22 11, ,0836 Storfors kommun Storumans kommun Strängnäs kommun 2 0,61 1,22 2 1,0000 Strömstads kommun 4 3,26 6,17 1 0,2500 Strömsunds kommun 1 0,82 1,41 1 1,0000 Sundbybergs stad 19 4,68 17,33 Sundsvalls kommun 24 2,48 5,10 1 0,0417 Sunne kommun 1 0,76 1,24 Surahammars kommun 1 1,01 1,90 Svalövs kommun Svedala kommun 1 Svenljunga kommun Säffle kommun Säters kommun Sävsjö kommun Söderhamns kommun 1 0,40 0,72 2 2,0000 Söderköpings kommun 1 0,71 1,33 1 1,0000 Södertälje kommun 7 0,78 2,09 Sida 23

24 Kommun Antal Elbilar Elbilar/Befolkning Elbilar/Personbilar Antal Laddplatser CPEV Sölvesborgs kommun Tanums kommun Tibro kommun 1 0,94 1,82 Tidaholms kommun 1 0,80 1,48 Tierps kommun Timrå kommun Tingsryds kommun Tjörns kommun Tomelilla kommun 1 0,78 1,35 Torsby kommun Torsås kommun Tranemo kommun 2 1,73 3,06 Tranås kommun 6 3,31 7,10 2 0,3333 Trelleborgs kommun 1 0,24 0,46 Trollhättans stad 15 2,69 5,47 3 0,2000 Trosa kommun 1 0,87 1,69 Tyresö kommun 2 0,46 1,24 2 1,0000 Täby kommun 11 1,68 3,98 1 0,0909 Töreboda kommun Uddevalla kommun 7 1,33 2,75 2 0,2857 Ulricehamns kommun 3 1,30 2,34 Umeå kommun 32 2,73 6,59 3 0,0938 Upplands Väsby kommun 6 1,48 3,69 Upplands-Bro kommun 3 1,24 3,11 Uppsala kommun 22 1,09 2,87 3 0,1364 Uppvidinge kommun Vadstena kommun Vaggeryds kommun 2 1,52 2,93 Valdemarsviks kommun Vallentuna kommun 2 0,64 1,46 Vansbro kommun Vara kommun Varbergs kommun 12 2,03 3,93 Vaxholms stad Vellinge kommun 3 0,89 1,63 Vetlanda kommun 3 1,14 2,12 Vilhelmina kommun 1 1,44 2,49 Vimmerby kommun 2 1,30 2,32 Vindelns kommun Vingåkers kommun 1 1,14 2,09 Vårgårda kommun 1 0,91 1,71 Vänersborgs kommun 1 0,27 0,54 Vännäs kommun Värmdö kommun 5 1,27 3,06 Sida 24

25 Kommun Antal Elbilar Elbilar/Befolkning Elbilar/Personbilar Antal Laddplatser CPEV Värnamo kommun 3 0,91 1,73 2 0,6667 Västerviks kommun 1 0,28 0,56 2 2,0000 Västerås stad 14 1,00 2,25 8 0,5714 Växjö kommun 21 2,48 5,39 3 0,1429 Ydre kommun 1 2,75 4,90 Ystads kommun 3 1,05 2,07 Åmåls kommun 1 0,82 1,59 Ånge kommun 1 Åre kommun 3 2,90 5,17 3 1,0000 Årjängs kommun 2 Åsele kommun Åstorps kommun Åtvidabergs kommun Älmhults kommun 1 Älvdalens kommun Älvkarleby kommun Älvsbyns kommun Ängelholms kommun 4 1,01 1,90 1 0,2500 Öckerö kommun Ödeshögs kommun Örebro kommun 17 1,23 2,83 1 0,0588 Örkelljunga kommun 1 1,04 1,84 Örnsköldsviks kommun 4 0,73 1,32 Östersunds kommun 21 3,53 7, ,6190 Österåkers kommun 7 1,74 3,96 Östhammars kommun 3 1,41 2,67 Östra Göinge kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun Sida 25

26 Relaterade uppgifter Första upplagan Officiell titel Elbilar & Laddinfrastruktur i Sveriges Kommuner Språk Svenska Copyright Easycharge AB 2013 Ingen del av denna publikation får reproduceras, sparas i informationslagringssystem eller vidarebefordras i någon form eller på något sätt, elektroniskt eller mekaniskt, vilket inkluderar fotokopiering, inspelning eller på annat sätt, utan ett i förväg skriftligt medgivande av utgivaren. Ej heller cirkulera i någon annan form av omslag annat än det är publicerat i. Korrektur Fieldcraft Media Production Bilder och Grafik Easycharge AB Datainsamling, bearbetning, analys och slutsats Easycharge AB Postadress: Timmermansgatan 33, Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 128, Stockholm info@easycharge.se Ansvarsfriskrivning Informationen i denna publikation ska ses som en guidning och ej som definitiva resultat och fakta. Uträkningarna, analysen och slutsatsen är baserad på flertalet antaganden som skulle kunna ha visat helt andra resultat om det var producerat av en annan källa. Alla fakta och siffror har rätt till att förändras utan förvarning och kan vara annorlunda än vad andra företag eller organisationer har kommit fram till. Möjliga investeringsbeslut som fattas med hjälp av rapporten och som visar sig vara felaktiga eller orsaka annan skada, fysisk eller ekonomisk, gentemot stat, kommun, företag, organisation eller privatperson, kan ej hålla Easycharge AB eller någon annan förknippad med rapporten skyldig eller ansvarig. Sida 26

27 NOTER Sida 27

28 Sida 28