TSFS 2009:114 SJÖFART

Transkript

1 SJÖFART Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord (konsoliderad elektronisk utgåva)

2

3 Innehåll 1 kap. Tillämpningsområde... 1 Konstruktion och stabilitet för fartyg på internationell resa samt passagerarfartyg på inrikes resa i fartområde A... 1 Fribord för fartyg på internationell resa... 2 Konstruktion... 2 Intaktstabilitet... 2 Skadestabilitet för passagerarfartyg på inrikes resa... 3 Skadestabilitet för lastfartyg och fiskefartyg... 3 Särskild skadestabilitet för roropassagerarfartyg... 3 Dokumentation och verifiering... 3 Artbyte, inköp och byte av fartområde... 3 Ombyggnad och annan förändring... 4 Alternativa regler... 4 Ömsesidighetsklausul... 4 Undantag kap. Definitioner... 5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Bilaga DEL A ALLMÄNT REGEL Inledning REGEL Definitioner DEL A FARTYGS KONSTRUKTION REGEL Krav på konstruktion, maskineri och elektriska installationer på fartyg REGEL Korrosionsskyddsmålning av barlasttankar i alla fartygstyper och sidoutrymmen i bulkfartyg med dubbel sida REGEL Säkert tillträde till tankfartygs förskepp REGEL Nödbogseringsarrangemang och procedurer... 41

4 REGEL Nyinstallation av material innehållande asbest REGEL Tillträde till utrymmen inom lastrumsområdet i oljetank- och bulkfartyg REGEL Upprätthållande av konstruktionsritningar ombord och i land REGEL Bogserings- och förtöjningsutrustning REGEL Arrangemang för embarkering och debarkering från fartyg REGEL Målbaserade fartygskonstruktionsstandarder för bulkfartyg och oljetankfartyg REGEL Korrosionsskydd av lastoljetankar på råoljetankfartyg DEL B INDELNING OCH STABILITET REGEL Allmänt DEL B STABILITET REGEL Intaktstabilitetsuppgifter REGEL Intaktstabilitetsuppgifter för befälhavaren REGEL Erforderligt indelningsindex R REGEL Uppnått indelningsindex A REGEL Beräkning av faktorn p i REGEL Beräkning av faktorn s i... 60

5 REGEL Permeabilitet REGEL Särskilda skadestabilitetsregler för passagerarfartyg REGEL Systemkapacitet efter en flödningsolycka på ett passagerarfartyg DEL B INDELNING, VATTEN- OCH VÄDERTÄTHET REGEL Dubbelbotten i passagerarfartyg och lastfartyg andra än tankfartyg REGEL Konstruktion av vattentäta skott REGEL Första provning av vattentäta skott m.m REGEL Skott i pik- och maskinutrymmen, axeltunnlar, etc REGEL Öppningar i vattentäta skott under skottdäcket i passagerarfartyg REGEL Öppningar i vattentäta skott och interna däck i lastfartyg REGEL Passagerarfartyg som transporterar lastfordon och medföljande personal REGEL Öppningar i bordläggningen under skottdäck på passagerarfartyg och under fribordsdäck på lastfartyg REGEL Yttre öppningar i lastfartyg REGEL Konstruktion och första provning av vattentäta dörrar, fönsterventiler, etc REGEL Konstruktion och första provning av vattentäta däck, trunkar, etc REGEL

6 Vattentäthet i passagerarfartyg ovanför skottdäck REGEL Integritet i skrov och överbyggnad, skadeförebyggande åtgärder och kontroll för roropassagerarfartyg DEL B BESTÄMNING AV INDELNINGSVATTENLINJEN FÖR PASSAGERARFARTYG REGEL Bestämning, märkning och registrering av indelningsvattenlinjer för passagerarfartyg DEL B DOKUMENTATION OCH HANTERING AV FARTYGETS STABILITET REGEL Skadekontrollinformation REGEL Lastning av passagerarfartyg REGEL Periodisk funktionsprovning och besiktning av vattentäta dörrar etc. i passagerarfartyg REGEL Förhindrande och kontroll av vatteninträngning m.m REGEL Flödningsdetekteringssystem för passagerarfartyg med 36 personer eller mer ombord med byggnadsdatum den 1 juli 2010 eller senare REGEL Särskilda regler för roropassagerarfartyg REGEL Förhindrande och kontroll av vatteninträngning m.m. i lastfartyg REGEL Nivålarm på lastfartyg med ett lastrum, andra än bulkfartyg Bilaga ALLMÄNT REGEL Inledning... 97

7 REGEL Zoner och områden REGEL Nedlastning REGEL Utökade krav DEL ALLMÄNNA BESTÄMMELSER REGEL Fartygets styrka och intaktstabilitet REGEL Tillämpning av del REGEL Definitioner REGEL Däckslinje REGEL Fribordsmärke REGEL Lastlinjer REGEL Märke för den organisation som fastställt fribordet REGEL Detaljbestämmelser för märkningen REGEL Kontroll av märkningen KAPITEL II VILLKOR FÖR FASTSTÄLLANDE AV FRIBORD REGEL Uppgifter som ska lämnas till befälhavaren REGEL Ändskott i överbyggnader REGEL

8 Dörrar REGEL Lucköppningars, dörröppningars och ventilatorers läge REGEL Lastrums- och andra lucköppningar REGEL Luckkarmar REGEL Lucköppningar tillslutna med bärbara täckluckor och vädertätt säkrade med presenningar och skalkningsanordningar REGEL Lucköppningar tillslutna med vädertäta täckluckor av stål eller likvärdigt material REGEL Maskinrumsöppningar REGEL Övriga öppningar på fribordsdäck och överbyggnadsdäck REGEL Ventilatorer REGEL Luftrör REGEL Lastportar och andra, liknande öppningar REGEL Spygatt, intag och avlopp REGEL Avfallsschakt REGEL Kättingrör och kättingbox REGEL Fönsterventiler, fönster och skylight REGEL Länsportar REGEL

9 Skydd för besättningen REGEL Säkra tillträdesvägar för besättningen REGEL Särskilda villkor för fartyg av typ A KAPITEL III FRIBORD REGEL Fartygstyper REGEL Fribordstabeller REGEL Fribordskorrektion för fartyg med en längd mindre än 100 meter REGEL Korrektion för blockkoefficient REGEL Korrektion för djup REGEL Korrektion för däckslinjens läge REGEL Korrektion för recesser i fribordsdäcket REGEL Normalhöjd av överbyggnad REGEL Överbyggnadslängd REGEL Effektiv längd av överbyggnad REGEL Trunkar REGEL Avdrag för överbyggnader och trunkar REGEL Språng

10 REGEL Reservdeplacement och minsta boghöjd REGEL Minimifribord KAPITEL IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FARTYG FÖR VILKA FRIBORD FÖR TRÄLAST FASTSTÄLLS REGEL Tillämpning av detta kapitel REGEL Definitioner REGEL Fartygets konstruktion REGEL Stuvning REGEL Beräkning av fribord DEL ZONER, OMRÅDEN OCH ÅRSTIDER REGEL Norra halvklotets vinterårstidszoner och vinterårstidsområden REGEL Södra halvklotets vinterårstidszon REGEL Tropiska zonen REGEL Tropiska årstidsområden REGEL Sommarzoner REGEL Innanhav REGEL Vinterfribordet i Nordatlanten Bilaga

11 SKROVKONSTRUKTION REGEL Allmänt REGEL Definitioner REGEL Generella konstruktionskrav REGEL Klassning REGEL Konstruktionsregler REGEL Konstruktionsgodkännande av existerande fartyg REGEL Underhåll och reparationer REGEL Kvalitetssäkring vid nybyggnation och reparationer Bilaga INTAKTSTABILITET REGEL Allmänt REGEL Definitioner REGEL Generella krav REGEL Krav för specifika fartygstyper Bilaga FRIBORD FÖR FARTYG SOM INTE OMFATTAS AV BILAGA REGEL Allmänt REGEL Definitioner

12 REGEL Utmärkning av fribord REGEL Lucköppningars, dörröppningars och ventilatorers läge REGEL Reduktioner för fartyg med höga fribord REGEL Normalhöjd av överbyggnader REGEL Minsta tillåtna fribord REGEL Minsta tillåtna boghöjd REGEL Dörrar REGEL Lastrums- och andra lucköppningar REGEL Maskinrumsöppningar REGEL Övriga öppningar i fribordsdäck och överbyggnadsdäck REGEL Ventilatorer REGEL Luftrör REGEL Lastportar och andra, liknande öppningar REGEL Skrovgenomföringar REGEL Kättingbox REGEL Fönster och fönsterventiler REGEL

13 Länsportar Bilaga INDELNING OCH SKADESTABILITET FÖR PASSAGERARFARTYG PÅ INRIKES RESA REGEL Allmänt REGEL Definitioner REGEL Vattentät indelning DEL REGEL Fyllnadslängd REGEL Tillåten avdelningslängd REGEL Permeabilitet REGEL Indelningsfaktor REGEL Indelning REGEL Särskilda indelningskrav REGEL Skadestabilitet REGEL Skadestabilitet för roropassagerarfartyg REGEL Skadestabilitet för roropassagerarfartyg REGEL Skadestabilitet för passagerarfartyg andra än roropassagerarfartyg REGEL Skott i pik- och maskineriutrymmen REGEL

14 Dubbelbotten REGEL Bestämning, märkning och registrering av indelningsvattenlinjer REGEL Konstruktion och första provning av vattentäta skott m.m REGEL Öppningar i vattentäta skott allmänna krav REGEL Öppningar i vattentäta skott särskilda krav REGEL Öppningar i vattentäta skott särskilda krav REGEL Passagerarfartyg som transporterar lastfordon med medföljande personal REGEL Öppningar i bordläggningen under marginallinjen allmänna krav REGEL Öppningar i bordläggningen under marginallinjen särskilda krav REGEL Vattentäthet ovanför marginallinjen REGEL Tillslutning av lastportar REGEL Vattentäthet från rorodäcket nya fartyg REGEL Vattentäthet från rorodäcket existerande fartyg REGEL Tillträde till rorodäck REGEL Stängning av skott på rorodäcket REGEL Arrangemang för länsning REGEL

15 Integritet hos skrov och överbyggnad, skadeförebyggande åtgärder och kontroll REGEL Märkning, periodiska övningar med och inspektioner av vattentäta portar m.m REGEL Registrering i skeppsdagbok DEL REGEL Skadestabilitet REGEL Skott i pik- och maskineriutrymmen REGEL Dubbelbotten REGEL Bestämning, märkning och registrering av indelningsvattenlinjer REGEL Konstruktion och första provning av vattentäta skott m.m REGEL Öppningar i vattentäta skott REGEL Passagerarfartyg som transporterar lastfordon med medföljande personal REGEL Vattentäthet ovanför marginallinjen REGEL Tillslutning av lastportar REGEL Vattentäthet från rorodäcket till underliggande utrymmen REGEL Tillträde till rorodäck REGEL Arrangemang för länsning REGEL

16 Integritet hos skrov och överbyggnad, skadeförebyggande åtgärder och kontroll REGEL Märkning, periodiska övningar med och inspektioner av vattentäta portar m.m REGEL Registrering i skeppsdagbok Bilaga SKADESTABILITET FÖR LASTFARTYG OCH FISKEFARTYG REGEL Allmänt REGEL Definitioner REGEL Lastfartyg REGEL Lastfartyg med reducerat B-fribord REGEL Oljetankfartyg REGEL Gastankfartyg REGEL Kemikalietankfartyg REGEL Fartyg med speciellt användningsområde REGEL Försörjningsfartyg REGEL Isbrytare REGEL Fiskefartyg REGEL Övriga fartyg

17 Bilaga SÄRSKILDA SKADESTABILITETSKRAV FÖR ROROPASSAGERARFARTYG REGEL Allmänt REGEL Definitioner REGEL Signifikanta våghöjder REGEL Stabilitetsregler Bilaga DOKUMENTATION OCH VERIFIERING REGEL Allmänt REGEL Definitioner REGEL Allmänna bestämmelser INNEHÅLL REGEL Stabilitetsbok REGEL Fribordsdokumentation REGEL Kompletterande uppgifter GENOMFÖRANDE OCH REDOVISNING REGEL Lastkonditioner REGEL Beräkning av stabilitetsdata (KN- eller MS-data) REGEL Gränskurvor för stabilitet (KG max alt. GM min ) REGEL

18 Vägning och krängning REGEL Fria vätskeytor REGEL Nedisning REGEL Passagerarmoment för intaktstabilitet REGEL Allmänna upplysningar till befälhavaren REGEL Skadekontrollplaner och manualer

19 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 3 november Ändringar införda t.o.m. TSFS 2014:15. TSFS 2009:114 Konsoliderad elektronisk utgåva SJÖFART Den konsoliderade elektroniska utgåvan kan innehålla fel. Observera därför att det alltid är den tryckta utgåvan som gäller. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Om inte annat anges ska dessa föreskrifter tillämpas på: svenska passagerarfartyg, svenska fritidsfartyg med en bruttodräktighet om 100 och däröver, övriga svenska fartyg med en bruttodräktighet om 20 och däröver, samt utländska fartyg som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium. Föreskrifterna ska inte tillämpas på: örlogsfartyg, eller fritidsfartyg vilka omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/25/EG av den 16 juni 1994 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/44/EG av den 16 juni 2003 om ändring av direktiv 94/25/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar i fråga om fritidsbåtar. Konstruktion och stabilitet för fartyg på internationell resa samt passagerarfartyg på inrikes resa i fartområde A 2 Bilaga 1 ska tillämpas på: fartyg på internationell resa, och passagerarfartyg på inrikes resa i fartområde A, dock inte på: lastfartyg med en bruttodräktighet under 500, fartyg som saknar framdrivningsmaskineri, fritidsfartyg, fiskefartyg, höghastighetsfartyg, eller fartyg som endast trafikerar Nordamerikas Stora Sjöar och St. Lawrencefloden österut till loxodromen från Cap des Rosier till West 1

20 Point, Anticosti Island, och på nordsidan av Anticosti Island till meridianen 63 W. Fribord för fartyg på internationell resa 3 Bilaga 2 ska tillämpas på fartyg på internationell resa, dock inte på: fartyg med en längd (LLL) mindre än 24 m, fritidsfartyg, fiskefartyg, eller höghastighetsfartyg som uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:104) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSCkoden 2000), samt fartyg som endast trafikerar a) Nordamerikas Stora Sjöar och St. Lawrencefloden österut till loxodromen från Cap des Rosier till West Point, Anticosti Island, och på nordsidan av Anticosti Island, till meridianen 63 W, b) Kaspiska havet, eller c) floderna La Plata, Parana och Uruguay österut till loxodromen från Punta Rasa (Kap San Antonio) i Argentina till Punta del Este i Uruguay. Av 2 kap. 5 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) framgår att utländska fartyg ska tillämpa bestämmelserna i 1966 års internationella lastlinjekonvention eller motsvarande. Konstruktion 4 Bilaga 3 ska tillämpas på alla svenska fartyg. Intaktstabilitet 5 Bilaga 4 ska tillämpas på alla svenska fartyg, samt utländska fartyg med en längd (LLL) av 24 meter eller mer med byggnadsdatum den 1 juli 2010 eller senare. Bilagan ska inte tillämpas på höghastighetsfartyg. (TSFS 2010:83) 6 Bilaga 5 ska tillämpas på: svenska fartyg på inrikes resa, svenska fartyg med en längd (LLL) mindre än 24 m på internationell resa, svenska fritidsfartyg på internationell resa, och svenska fiskefartyg på internationell resa, dock inte på höghastighetsfartyg som uppfyller Transporstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:104) och allmänna råd om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 2000). 2

21 Skadestabilitet för passagerarfartyg på inrikes resa 7 Bilaga 6 ska tillämpas på passagerarfartyg på inrikes resa, i fartområde B eller mer inskränkt fart, dock inte på höghastighetsfartyg. Skadestabilitet för lastfartyg och fiskefartyg 8 Bilaga 7 ska tillämpas på: svenska lastfartyg på internationell resa, svenska lastfartyg på inrikes resa, och fiskefartyg, dock inte på: höghastighetsfartyg. Särskild skadestabilitet för roropassagerarfartyg 9 Bilaga 8 ska tillämpas på: roropassagerarfartyg i fartområde C eller mer vidsträckt fart på inrikes resa, svenska roropassagerarfartyg då dessa nyttjas i internationell reguljär trafik, och utländska roropassagerarfartyg som går på svenska hamnar, då dessa utnyttjas i internationell reguljär trafik, dock inte på: höghastighetsfartyg. Dokumentation och verifiering 10 Bilaga 9 ska tillämpas på alla svenska fartyg. Artbyte, inköp och byte av fartområde 11 Fartyg som byter art ska uppfylla de krav som gäller för fartyg med byggnadsdatum det datum då ombyggnad påbörjas. 12 a) För fartyg som byter fartområde bestämmer fartygets byggnadsdatum vilka regler som är tillämpliga vad gäller skrovkonstruktion, indelning och skadestabilitet. För fartyg som omfattas av bilaga 2 gäller detta även med avseende på fribord. Då det gäller intaktstabilitet för fartyg som byter fartområde finns tillämpliga regler i bilaga 4 och 9. För fartyg som byter fartområde och inte omfattas av bilaga 2, finns tillämpliga regler i bilaga 5. b) För fartyg som flaggas in från utlandet bestämmer fartygets byggnadsdatum vilka regler som är tillämpliga. Fartyg som flaggas in ska, oavsett byggnadsdatum, uppfylla tillämpligt krav på klasscertifikat enligt regel 4 i bilaga 3. Vid inflaggning från utlandet ska Europaparlamentets och rådets förordning EG) nr 789/2004 av den 21 april 2004 om överföring av lastfartyg och passagerarfartyg mellan register inom gemenskapen och om upphävande av 3

22 rådets förordning (EEG) nr 613/91 tillämpas i den utsträckning som förordningen anger. Ombyggnad och annan förändring 13 Om ett fartyg genomgår reparationer, ombyggnad eller annan förändring och utrustas i anslutning därtill, ska de åtgärdade delarna åtminstone uppfylla de krav som tillämpades innan åtgärden genomfördes. Om ett fartyg, oavsett byggnadsdatum, genomgår väsentliga förändringar, ska fartyget vad gäller intaktstabilitet uppfylla tillämpliga regler i bilaga 4 och 9. Ombyggda delar ska vad gäller skrovkonstruktion, täthet och generell indelning uppfylla tillämpliga regler i bilagorna, oavsett fartygets byggnadsdatum. Ombyggnad vars enda syfte är att åstadkomma en högre överlevnadsstandard anses inte vara en väsentlig förändring. Vid förändring av fartygets huvuddimensioner ska den inverkan detta ha på den totala fartygsstrukturen och fribordet beaktas. Genomgår passagerarfartyg väsentlig förändring som ger utökad passagerarkapacitet, ska fartyget även vad gäller indelning och skadestabilitet uppfylla de krav som gäller för fartyg med byggnadsdatum efter det datum då dessa föreskrifter träder i kraft. För lastfartyg med byggnadsdatum före 1 januari 2009 ska MSC.1/Circ.1246 tillämpas vad gäller skadestabilitet. Alternativa regler 14 Fartyg konstruerade och byggda enligt ett för området samlat regelverk, vilket är heltäckande och ger en likvärdig säkerhetsnivå med dessa föreskrifter, jämställs med fartyg som uppfyller kraven i dessa föreskrifter. 15 För fartyg konstruerade och byggda enligt tradition utan hänsyn till regelverk, eller fartyg av ny typ eller konstruerade enligt nya koncept, lämnas godkännande av fartygets konstruktion, fribord och stabilitet genom enskild bedömning av Transportstyrelsen. Ömsesidighetsklausul 16 Tekniska krav i dessa föreskrifter gäller inte för ett fartyg eller dess utrustning om fartyget eller utrustningen har lagligen tillverkats eller satts på marknaden i en annan medlemsstat inom EU eller i Turkiet, eller har lagligen tillverkats i ett EFTA-land som har undertecknat EESavtalet. Om fartyg eller utrustningar enligt första stycket inte uppnår en säkerhetsnivå som är likvärdig med den som garanteras genom dessa föreskrifter, ska tekniska krav i dessa föreskrifter gälla. 4

23 Undantag 17 Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl. Detta gäller under förutsättning att undantaget inte strider mot internationella överenskommelser eller gemenskapsrättslig lagstiftning. (TSFS 2011:98) 18 Regel 3 5 i bilaga 1 avseende nyinstallation av material som innehåller asbest är tillämplig på samtliga fartyg som omfattas av dessa föreskrifter. (TSFS 2011:48) 2 kap. Definitioner 1 I dessa föreskrifter används följande definitioner, om inte annat särskilt anges: θ GZmax Krängningsvinkel vid fartygets maximala rätande hävarm. Aktra ändpunkten Avlopp Den aktra begränsningspunkten av längden L s Rör som leder överbord från ett slutet utrymme över eller under fribordsdäck, genom vilket backflödning påverkar fartygets reservdeplacement. Back Överbyggnad som sträcker sig från förliga fribordsperpendikeln akterut till en punkt för om aktra fribordsperpendikeln. Backen kan börja från en punkt för om förliga fribordsperpendikeln. Baslinje BC-koden Boghöjd (F b ) Referenslinje för vertikala mått som vanligen avser en linje midskepps ovankant köl, som är parallell med konstruktionsvattenlinjen. Koden för fast bulklast, antagen genom resolution A.434(XI). Vertikalt avstånd vid förliga fribordsperpendikeln mellan vattenlinjen och översidan av det oskyddade däcket vid fartygssidan. 5

24 Blockkoefficient (C b ) Formkoefficient för beskrivning av undervattenskroppens fyllighet. Beräknas enligt formeln: C b = L LL B LL d 1 Bogserfartyg Bredd (B s ) Bredd (B LL ) Brunn Bulkfartyg där = volymen av fartygets mallade deplacement utan bihang för fartyg med bordläggning av metall; volymen av dess deplacement till bordläggningens yttersida om fartyget har bordläggning av annat material; båda volymerna beräknade vid ett mallat djupgående av d 1, där d 1 är 85 % av minsta malldjupet. Vid beräkning av blockkoefficienten för flerskrovsfartyg ska hela bredden (B LL ) användas och inte bredden av ett enskilt skrov. Fartyg som drar eller skjuter på en eller flera enheter. Den största mallade bredden (mätt till ytterkant av spant), mätt vid eller under den vattenlinje som motsvarar fullastdjupgående. Fartygets största bredd midskepps, mätt till ytterkant av spanten i fartyg med bordläggning av metall; mätt till skrovets yttersida i fartyg med bordläggning av annat material, om inte annat uttryckligen anges. Område på ett oskyddat däck där vatten kan bli stående. Området anses vara en brunn om det har två eller flera sidor som stänger inne vattnet. fartyg, inklusive malm- och kombinationsfartyg, med byggnadsdatum före den 1 juli 2006, med enkelt däck, toppvingtankar och hoppertankar i lastrummen, huvudsakligen avsedda att frakta fasta bulklaster, samt fartyg, inklusive malm- och kombinationsfartyg, med byggnadsdatum den 1 juli 2006 eller senare, huvudsakligen avsedda att frakta fasta bulklaster. 6

25 Byggnadsdatum Dimensioneringstryck Djupgående: fullastdjupgående (d s ) barlastdjupgående (d l ) dellastdjupgående (d p ) Däcksbyggnad Däckshus Egenvikt Det datum då fartyget kölsträcks eller befinner sig på motsvarande byggnadsstadium; motsvarande byggnadsstadium innebär att byggnation som kan identifieras till ett enskilt fartyg har påbörjats och sammansättning av detta fartyg har nått en omfattning av minst 50 ton eller 1 % av den uppskattade totalvikten av allt material som ingår i fartygets struktur, om den är mindre. Kommentar: Ett fartyg, oavsett ursprungligt byggnadsdatum, som genomgår ett artbyte ska i dessa föreskrifter betraktas som ett fartyg konstruerat för den nya arten med byggnadsdatum det datum då ombyggnationen påbörjas. (TSFS 2011:98) Den vattenpelare som anordningar och struktur, vilka i intakt- och skadestabilitetsanalysen antas vattentäta, är dimensionerade att tåla. Det djupgående som motsvarar fartygets sommarlastvattenlinje. Det djupgående som motsvarar minsta förutsedda lastning och tankinnehåll, men även barlast som är nödvändig för fartygets stabilitet och eller nedsänkning. För passagerarfartyg ska fullt antal passagerare och besättning ingå. motsvarar barlastdjupgåendet adderat med 60 % av differensen mellan fullast- och barlastdjupgående. Överbyggnad, däckshus eller kapp En på fribordsdäcket belägen däckad byggnad, som har sidorna indragna innanför bordläggningen med mer än 4 % av fartygets bredd (B LL ). Färdigställt fartygs deplacement i ton, inkluderande normala driftsnivåer av vätskor i maskin och tillhörande rörsystem men utan last, bränsle, smörjolja, barlastvatten, färskvatten, matarvatten i tankar, förbrukningsförråd samt passagerare, besättning och deras tillhörigheter. 7

26 Erkänd organisation Eskortbogserfartyg Fartområde Fartyg med speciellt användningsområde Felsäker Fiskefartyg Flushdäckat fartyg Flödningsvinkel (θ f ) Flödningsöppning något av följande: 1. för svenska fartyg: sådan organisation som definieras i 1 kap. 5 fartygssäkerhetslagen (2003:364) och som Transportstyrelsen enligt 9 kap. 2 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) har ingått avtal med, 2. för fartyg från medlemsstater: sådan organisation som erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg, eller 3. för övriga fartyg: sådan organisation som avses i SOLAS 74, kapitel I, regel 1 (TSFS 2011:48) Bogserfartyg avsett för att styra, bromsa eller i övrigt kontrollera assisterat fartyg där den styrande kraften skapas genom de hydrodynamiska krafter som verkar på bogserfartygets skrov. Område definierat i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) och Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2009:8) om fartområdenas indelning. Fartyg som omfattas av Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2014:12) om säkerheten på fartyg med speciellt användningsområde. (TSFS 2014:15) Innebär att vid fel på komponenter ska systemet ställa sig i ett läge där konsekvensen av felet inte förvärras. Fartyg som är utrustat och i affärsmässigt syfte används för att fånga fisk eller andra levande organismer ur havet. Fartyg som saknar överbyggnad på fribordsdäcket. Den minsta krängningsvinkeln vid vilken en flödningsöppning når vattenytan. Öppning ovanför vattenlinjen som inte kan tillslutas vädertätt och genom vilken fartyget vid krängning kan flödas. En liten öppning definieras inte som flödesöppning, om flödning genom denna inte resulterar i progressiv fyllning. 8

27 Fribord Fribordsdjup (D LL ) Det vertikala avståndet, mätt midskepps, mellan överkanten av däckslinjen och överkanten av den tillämpliga fribordslinjen. För öppna fartyg är fastställt fribord avståndet mellan överkant skrov och överkant av den tillämpliga fribordslinjen. Avståndet mäts i den punkt långskepps, där avståndet mellan överkant skrov och konstruktionsvattenlinjen är minst. a) Fribordsdjupet (D LL ) är malldjupet midskepps plus tjockleken av fribordsdäcket vid fartygssidan. b) I fartyg som har rundad övergång mellan sida och däck med större radie än 4 % av bredden (B LL ) eller som har ovanlig form i övre delen av sidorna, ska fribordsdjupet (D LL ) anses vara lika stort som fribordsdjupet i ett fartyg, som har dels en midskeppssektion med lodräta sidor i den övre delen, dels samma däcksbukt, samt en tvärskeppsyta i övre sektionsdelen som är lika stor som tvärskeppsytan i den verkliga midskeppssektionen. 9

28 Fribordsdäck a) Fribordsdäcket är normalt det översta, fullständiga oskyddade däck som har fasta anordningar för tillslutning av alla öppningar i däckets för väder och sjö utsatta delar och under vilket alla öppningar i fartygets sidor är försedda med fasta anordningar för vattentät tillslutning. b) Lägre däck som fribordsdäck. Efter beslut av Transportstyrelsen kan, i det enskilda fallet på begäran av fartygets ägare, ett lägre däck betraktas som fribordsdäck på villkor att det är ett fast och fullständigt däck, kontinuerligt i tvärskeppsled och i långskeppsled, åtminstone mellan maskinrummet och pikskotten. (i) Är detta lägre däck stegat, ska däckets lägsta del och en tänkt linje i dess förlängning, parallell med däckets övre del, räknas som fribordsdäck. (ii) När ett lägre däck räknas som fribordsdäck, ska den del av skrovet som höjer sig över fribordsdäcket betraktas som överbyggnad vid tillämpning av villkoren för beräkning och fastställande av fribord. Det är från detta däck som fribordet beräknas. (iii) När ett lägre däck räknas som fribordsdäck ska ett sådant däck åtminstone bestå av en lämpligt förstyvad stringer vid fartygssidan och tvärskepps vid varje vattentätt skott, som inom lastlådan har en utsträckning till det övre däcket. Vidden av dessa stringrar ska inte vara mindre än att de kan utföras på ett tillfredsställande sätt med avseende på fartygets struktur och drift. Stringerarrangemanget ska också vara sådant att styrkekraven uppfylls. c) Recesser och steg i fribordsdäck (i) Där en recess i fribordsdäcket går från sida till sida av fartyget och den överstiger 1 m i längd, ska den lägsta delen av det oskyddade däcket och dess förlängning, parallell med fribordsdäcket, ses som fribordsdäcket (se figur 1). (ii) Där recessen inte går till fartygssidan ska däckets övre del ses som fribordsdäcket. 10

29 (iii) Recesser som inte går från sida till sida i ett däck under det oskyddade däcket, ansett som fribordsdäck, behöver inte beaktas under förutsättning att alla öppningar i väderdäcket är utrustade med vädertäta tillslutningsanordningar. (iv) Vid oskyddade recesser ska dränering samt de fria vätskeytornas inverkan på stabiliteten beaktas. (v) Bestämmelserna i (i) till och med (iv) ska inte tillämpas på mudderverk, pråmar eller liknande farkoster med stora öppna lastrum. För dessa farkoster meddelar Transportstyrelsen beslut i det enskilda fallet. Fribordsperpendiklar Fritidsfartyg Fullständig överbyggnad Fönster Fönsterventil Figur 1 Förliga och aktra fribordsperpendiklarna betecknar förliga respektive aktra ändpunkten av längden (L LL ). Den förliga fribordsperpendikeln ska sammanfalla med stävens förkant i den vattenlinje där längden (L LL ) mäts. Fartyg som inte har ombordanställda, inte medför fler än 12 passagerare och inte används i affärsmässig verksamhet. Överbyggnad som minst sträcker sig mellan förliga och aktra perpendiklarna. Andra ljusöppningar än fönsterventiler. Rund eller oval ljusöppning med en area som inte överstiger 0,16 m 2. Förliga ändpunkten Den förliga begränsningspunkten av längden L s. 11

30 Försörjningsfartyg Gastankfartyg GZ-kurva GZ max Fartyg som i huvudsak är sysselsatt med transport av förnödenheter, material och utrustning till och från mobila offshoreborrningsenheter, fasta eller flytande plattformar och liknande offshoreinstallationer, eller fartyg, inkluderat brunnsstimuleringsfartyg, som på annat sätt primärt är sysselsatt inom offshoresektorn, dock inte mobila borrningsplattformar, kranpråmar, rörläggningspråmar och flytande bostadsplattformar. Lastfartyg som är byggt eller anpassat för, och som används för bulktransport av flytande gas eller andra produkter listade i kap. 19 i IGC-koden. Kurva som utvisar fartygets rätande hävarm som funktion av krängningsvinkeln. Fartygets maximala rätande hävarm. Höghastighetsfartyg Fartyg som uppfyller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:104) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 2000), eller Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:103) om säkerheten på höghastighetsfartyg (HSC-koden 1994). Höjd av inre ände Avståndet mellan den högsta punkten i rörledningen och djupaste lastvattenlinjen (se figur 2). Figur 2 12

31 Höjt halvdäck IBC-koden ICLL IGC-koden IMO Inre ände Inrikes resa Indelningsvattenlinje Intaktstabilitetskoden Internationell resa Isbrytare En överbyggnad som har en utsträckning för om aktra fribordsperpendikeln, som till övervägande delen har en höjd som är lägre än en överbyggnad med normalhöjd, och har ett intakt frontskott (med icke öppningsbara fönsterventiler med stormluckor och bultade manluckor). Om frontskottet inte är intakt på grund av dörrar och andra tillträdesöppningar, räknas överbyggnaden som en poop. Den internationella koden för fartyg som transporterar farliga kemikalier i bulk 1, antagen genom MSC.4(48). Den internationella lastlinjekonventionen 1966 och 1988 års protokoll med ändringar 2. Den internationella koden för fartyg som transporterar flytande gas i bulk 3, antagen genom resolution MSC.5(48). Den internationella sjöfartsorganisationen. Den vattenlinje som används vid bestämning av fartygets indelning. Den punkt där vatten tränger in och flödar fartyget vid en backflödning, om ventilfel skulle uppstå. Resa från en svensk hamn till samma hamn eller annan svensk hamn. International Code on Intact Stability, 2008 (2008 IS Code), antagen genom IMO-resolution MSC.267(85). (TSFS 2010:83) Resa från svensk hamn till en hamn i annat land eller vice versa. Fartyg speciellt konstruerat och byggt för att bryta is. 1 The International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Dangerous Chemicals in Bulk. 2 The International Convention of Load Lines, 1966, and Protocol of 1988, as amended. 3 The International Code for the Construction and Equipment of Ships Carrying Liquefied Gases in Bulk. 13

32 Klasscertifikat Kemikalietankfartyg Köllinje Lagningslucka Lastfartyg Ljusöppning Luftrör Längd: Ett certifikat utfärdat av en organisation, som erkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed, vilket intygar att fartyget är byggt och hållet i stånd i enlighet med organisationens regler. (TSFS 2011:48) Ett lastfartyg som är byggt eller anpassat för, och som används för bulktransport av flytande produkter listade i kap. 17 i IBC-koden. En linje parallell med kölens lutning som midskepps (relaterat till längden L LL ) går genom: i fartyg med metallskrov: kölens överkant vid centerlinjen, eller skärningspunkten mellan bordläggningens innerkant och kölen, om kölen går nedanför den första linjen, och i trä- eller kompositfartyg: spunningens underkant. Om midskeppssektionens nedre del består av en ihålig sektion eller om sambordet har extra tjocklek, mäts djupet från skärningen mellan förlängningen inåt av bottens plana del och sidan av kölen. Skyddslucka som temporärt används vid skada på en ljusöppning. Andra fartyg än passagerar-, örlogs-, fiske- och fritidsfartyg. Öppning i skrov, överbyggnad, däckshus, kappar, m.m., försedd med glas eller motsvarande och med tillhörande ram. Ventilation för tankar, kofferdammar, tomtankar, samt andra utrymmen konstruerade för att vanligen innehålla vätska. 14

33 längd (L LL ) a) längden (L LL ) är antingen 96 % av hela längden i en vattenlinje på 85 % av minsta malldjupet, mätt från kölens överkant, eller längden från förkant av förstäven till mittlinjen av roderhjärtstocken i samma vattenlinje, om sistnämnda längd är större, b) för fartyg utan hjärtstock ska längden (L LL ) tas som 96 % av vattenlinjen vid 85 % av minsta malldjupet, c) om stävkonturen är konkav över vattenlinjen vid 85 % av minsta malldjupet, ska både förliga ändan av den totala längden och förstäven tas vid den vertikala tangenten av den aktersta punkten av stävkonturen (se figur 3) d) för fartyg konstruerade med styrlastighet ska längden (L LL ) mätas vid 85 % av minsta malldjupet (D min ). Vattenlinjen vid vilken längden mäts ska vara parallell med konstruktionsvattenlinjen. För att bestämma (D min ) ritas en linje som är parallell med köllinjen (skeg inkluderad) och som tangerar däckslaget av fribordsdäcket. Minsta malldjupet är det vertikala avståndet från överkant köl till överkant av fribordsdäckets däcksbalkar vid fartygssidan vid den punkt där tangering sker (se figur 4), Figur 3 Figur 4 15

34 längd (L s ) Malldjup Marginallinje Fartygets största projicerade, mallade längd vid eller under däcket/däcken som begränsar den vertikala utsträckningen av flödningen med fartyget i fullastdjupgående. a) malldjupet är det lodräta avståndet från överkant av kölen till överkant av fribordsdäckets däcksbalk, mätt vid fartygssidan. I träfartyg och fartyg av trä på järnspant mäts djupet från spunningens underkant. Om midskeppssektionens nedre del består av en ihålig sektion eller om sambordet har extra tjocklek, mäts djupet från skärningen mellan förlängningen inåt av bottnens plana del och sidan av kölen. För odäckade fartyg är malldjupet det lodräta avståndet från överkant av kölen till överkant skrovsida, mätt vid fartygssidan, b) i fartyg med rundad övergång mellan sida och däck ska malldjupet mätas till skärningspunkten mellan däckets och sidans förlängda mallinjer, c) om fribordsdäcket är stegat och malldjupet ska mätas vid n av däckets högre delar, mäts malldjupet till en tänkt linje som ska sträcka sig från däckets lägre del längs en linje parallell med den höjda delen (se figur 1). Linje dragen minst 76 mm under den övre kanten av skottdäcket bordvarts. MARPOL 1973 års internationella konvention rörande förhindrande av förorening från fartyg och därtill hänförliga protokoll och ändringar från Maskinutrymme Medlemsstat Utrymmen mellan vattentäta avgränsningar, som inrymmer huvud- och hjälpframdrivningsmaskiner, inkluderande ångpannor, generatorer och elektriska motorer vilka primärt är avsedda för framdrivning. Vid annorlunda arrangemang kan Transportstyrelsen besluta om gränserna för maskinutrymmet Stat som är medlem i Europeiska unionen. Midskepps Mittpunkten av längden (L LL ). 4 The International Convention for the Prevention of Pollution from Ships, 1973, as modified by the Protocol of 1978 relating thereto. 16

35 Midskeppsöverbyggnad MODU-koden 1989 MODU-koden 2009 Målbaserade fartygskonstruktionsstandarder för bulkfartyg och oljetankfartyg Överbyggnad som har en utsträckning som inte går förbi förliga eller aktra fribordsperpendikeln års internationella kod för borrplattformar, antagen genom resolution A.649(16) (TSFS 2013:78) 2009 års internationella kod för borrplattformar, antagen genom resolution A.1023(26) (TSFS 2013:78) Internationella målbaserade fartygskonstruktionsstandarder för bulkfartyg och oljetankfartyg, vilka har antagits av MSC genom resolution MSC.287(87). (TSFS 2011:98) Normalsprång Se regel 38.8 i bilaga 2 Oljetankfartyg Oskyddade delar av däck Passagerarfartyg Permeabilitet Plattform Poop Pråmfartyg Pråmfartyg som för däckslast Fartyg som är byggt eller anpassat huvudsakligen för transport av olja i bulk i lastrum, kombinationsfartyg samt fartyg som är byggt eller anpassat huvudsakligen för transport av skadliga flytande ämnen i bulk när de för last eller dellast av olja i bulk. Däck som inte är skyddat av sluten däcksbyggnad. Fartyg som medför fler än 12 passagerare. Den del av utrymmets volym som kan fyllas med vatten. Enhet avsedd för utvinning och exploatering av naturtillgångar till havs, t.ex. kolväten, svavel och salt. Överbyggnad som sträcker sig från aktra fribordsperpendikeln förut till en punkt akter om förliga fribordsperpendikeln. Poopen kan börja vid en punkt akter om aktra fribordsperpendikeln. Fartyg utan egen framdrivningsförmåga. Pråmfartyg som medför endast däckslast, helt däckat utan andra luckor än vattentäta manluckor, har en blockkoefficient (C b ) som är större än eller lika med 0,90 och ett bredd/djup-förhållande (B/D) som är större än 3,0. 17

36 Reguljär trafik Roropassagerarfartyg Segelfartyg Signifikant våghöjd Skottdäck Sluten överbyggnad Slutet system En rad överfarter mellan samma två eller flera hamnar, antingen enligt offentliggjord tidtabell eller med så regelbundna eller ofta förekommande överfarter att de utgör en igenkännlig systematisk serie. Passagerarfartyg med rorolastutrymmen eller utrymmen av särskild kategori enligt definitionen i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:98) om brandskydd, branddetektering och brandsläckning på SOLAS-fartyg byggda den 1 juli 2002 eller senare. Fartyg huvudsakligen konstruerat att använda vind för framdrivning och eventuellt försett med hjälpmaskin, eller ett fartyg där förhållandet segelarea/(volymsdeplacement) 2/3 överstiger 9. Medelvärdet av den högsta tredjedelen av våghöjder. I passagerarfartyg: det översta däck längs hela längden (L s ) till vilket de vattentäta skotten är uppdragna och bordläggningen är vattentät, samt det lägsta däck från vilket passagerare och besättning inte hotas av vatten i någon flödningsfas definierad i regel 8 och del B-2. Skottdäcket får vara stegat. I lastfartyg kan fribordsdäck tas som skottdäck. En överbyggnad, med ändskott av ändamålsenlig konstruktion, vars eventuella dörrar har tillräcklig styrka och täthet för sin position, och med ändamålsenliga tillslutningsanordningar i alla övriga öppningar i överbyggnadens sidor och ändskott. En midskeppsöverbyggnad eller poop ska, för fartyg i fartområde B eller mer vidsträckt fart, betraktas som sluten endast om: det finns utrymningsvägar till överliggande däck, och maskinutrymmena kan nås via alternativa tillträdesvägar utan att öppningarna i skott behöver användas. Rör som går genom skrovet till en sluten krets genom vilket backflödning inte kan uppstå, t.ex. kylvattensystem. 18

37 SOLAS Spannmålskoden Spoltät Spygatt Stabilitetsvidd Stormlucka Tankfartyg Största tillåtna djupgående Timmerdäckslastkoden Trim Vattentät Den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss 5. The International Code for the Safe Carriageof Grain in Bulk, antagen genom resolution MSC.23(59). Begränsad vädertäthet där inträngning av mindre mängd vatten kan ske under vissa förhållanden och där anslaget mellan öppning och dörr eller lucka är försedd med tätning som ligger väl an. Rör som leder överbord från ett utrymme som inte anses tätt, t.ex. dränering av däck, genom vilket backflödning inte påverkar fartygets reservdeplacement. Intervallet i krängningsvinkeln för ett fartyg från jämviktsläget till den krängningsvinkel där den rätande hävarmen (GZ) blir noll eller till flödningsvinkel, om den är mindre. Skyddslucka som sitter på gångjärn vid ljusöppning. Används i förebyggande syfte; dess funktion är att skydda en ljusöppning mot skada. Det största djupgående för vilket fartyget uppfyller kraven gällande konstruktion, styrka, fribord och stabilitet. Gastank-, kemikalietank- och oljetankfartyg. Code of Safe Practice for Ships Carrying Timber Deck Cargoes, antagen genom resolution A.715(17). Differensen mellan djupgående i för och akter där djupgåenden tas i förlig respektive akterlig ändpunkt utan hänsyn till styrlast. Egenskap i styrka och arrangemang så att vatten inte i någon riktning kan tränga igenom strukturen vid den största vattenpelare som antas i intakt eller skadad kondition. Skadekonditionen som ska beaktas är det sämsta flytläget efter jämvikt inkluderade mellanliggande flytlägen. 5 The International Convention for the Safety of Life at Sea. 19

38 Ventilatorer Vädertät Vägfärja Värdstat Väsentlig förändring Årstidslinje Öppet fartyg Öppet system Överbyggnad Överbyggnadsdäck Överbyggnadshöjd (TSFS 2014:15) Skydd för ventilationsöppningar som leder till torrutrymmen, t.ex. inredning, maskinutrymmen och lastutrymmen för torr last. Vatten kommer inte under några förhållanden till sjöss att tränga in i fartyget. Fartyg som trafikerar enbart fartområde D eller mer inskränkt fart mellan fasta färjelägen på bestämd rutt. De lastar endast däckslast i ett plan och är försedda med slutna flushdäck samt saknar slutna överbyggnader. Medlemsstat till eller från vars hamnar ett roropassagerarfartyg går i reguljär trafik. Förändring som innebär ändrade huvuddimensioner eller utökad kapacitet. Exempel på väsentlig förändring är förlängning av fartyget eller att ett lastdäck byggs om till passagerarutrymmen. Lastlinjer som gäller för respektive årstid och område, t.ex. vinterlastlinje och tropiklastlinje. Fartyg vars skrov saknar kontinuerlig vädertät tillslutning. Alla avlopp som inte definieras som slutna system, t.ex. dränering av slutna utrymmen, sanitära avlopp, läns och barlast. En på fribordsdäcket belägen däckad byggnad som sträcker sig från fartygssida till fartygssida eller som har sidorna indragna innanför bordläggningen med högs 4 % av fartygets bredd (B LL ). Det översta däcket på en överbyggnad. Det minsta vertikala avståndet mätt vid sidan från överkanten av däcksbalkarna i överbyggnadsdäcket till överkanten av däcksbalkarna i fribordsdäcket. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser TSFS 2009: Denna författning träder i kraft den 1 januari Fartyg vilka tidigare certifierats för fribordsområden i enlighet med Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1993:3) med föreskrifter om fartygs stabilitet och fribord får, med avseende på konstruktion, stabilitet och fribord, fortsätta trafikera dessa fribordsområden fram till det datum som 20

39 framgår av nedanstående tabell. Efter detta datum tillämpas fartområden enligt fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), nedan kallad FSF. Översättningen mellan fribordsområde enligt kungörelsen samt fartområde enligt förordningen ska göras enligt följande: För passagerarfartyg Fribordsområde enligt Sjöfartsverkets kungörelse fribordsområde I fribordsområde II fribordsområde III fribordsområde IV Fartområde enligt FSF hamnar, floder, kanaler och mindre insjöar fartområde E fartområde C fartområde A 21

40 För andra fartyg än passagerarfartyg Fribordsområde enligt Sjöfartsverkets kungörelse fribordsområde I Fartområde enligt FSF hamnar, floder, kanaler och mindre insjöar fribordsområde II för öppet fartyg fartområde E fribordsområde II för icke öppet fartyg fartområde D fribordsområde III fartområde B fribordsområde IV fartområde A Infasningsdatum Byggnadsdatum Infasningsdatum Före 1 januari juli 2006 Fr.o.m. 1 januari 1940 t.o.m. 31 december juli 2007 Fr.o.m. 1 januari 1963 t.o.m. 31 december juli 2008 Fr.o.m. 1 januari 1975 t.o.m. 31 december juli 2009 Fr.o.m. 1 januari 1985 t.o.m. 30 juni juli Bilaga 1 Konstruktion och stabilitet för fartyg på internationell resa samt passagerarfartyg på inrikes resa i fartområde A Fartyg med byggnadsdatum före den 1 januari 2009 som omfattas av bilaga 1 ska tillämpa kraven i bilagan, om inte annat anges nedan. Fartyg med byggnadsdatum före 19 november 1952 Transportstyrelsen beslutar för varje enskilt fartyg vilka krav som ska tillämpas. Fartyg med byggnadsdatum mellan 19 november 1952 och 25 maj 1965 I stället för kraven i bilaga 1 får kraven i Kungl. Maj:ts och Rikets Kommerskollegii kungörelse angående tillämpning av föreskrifter i 1948 års internationella konvention för betryggande säkerhet för människoliv till sjöss (SOLAS 1948) tillämpas, med följande tillägg från bilaga 1 till Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord: 22

41 Tankfartyg Regel Reglerna ska tillämpas med tillägg från SJÖFS 2006:1 enligt nedan Passagerarfartyg Regel Roropassagerarfartyg Regel till och med Nödbogseringsarrangemang för tankfartyg ska uppfylla kraven i MSC.35(63), införlivad genom Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1996:4) med föreskrifter om tillämpningen av 1994 års ändringar till 1974 års konvention om säkerheten för människoliv till sjöss på roropassagerarfartyg med minst 400 personer ombord och Fartyg med byggnadsdatum mellan 26 maj 1965 och 24 maj 1980 I stället för kraven i bilaga 1 får kraven i 1960 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS 1960), införlivad genom Kungliga Sjöfartsstyrelsens kungörelse (SJÖFS 1968:A19) om tillämpning av 1960 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss m.m. tillämpas, med följande tillägg från bilaga 1 Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord: 23

42 Tankfartyg Regel Reglerna ska tillämpas med tillägg enligt nedan Passagerarfartyg Regel Roropassagerarfartyg Regel till och med Nödbogseringsarrangemang för tankfartyg ska uppfylla kraven i MSC.35(63), införlivad genom Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1996:4) med föreskrifter om tillämpningen av 1994 års ändringar till 1974 års konvention om säkerheten för människoliv till sjöss och på roropassagerarfartyg med minst 400 personer ombord Fartyg med byggnadsdatum mellan 25 maj 1980 och 30 augusti 1984 I stället för kraven i bilaga 1 får kraven i 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS 1974), införlivad genom Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1980:8) om tillämpningen av 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS 1974) tillämpas, med följande tillägg från bilaga 1 Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2006:1) om skrovkonstruktion, stabilitet och fribord: 24