Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland"

Transkript

1 Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Äldre än 65 år Rapport 1999:2 1

2 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar KERSTIN ENGLUND Jämtlands läns landsting Primärvårdsförvaltningen Box 602, Frösön Telefon: Telefax: E-post: LARS HOLMGREN Norrbottens läns landsting Hälso- och sjukvårdsavdelningen Luleå Telefon: Telefax: E-post: GLENN NORDLUND Landstinget Västernorrland Hälsoplaneringsenh. Örnsköldsviks sjukhus Örnsköldsvik Telefon: Telefax: E-post: MATS NILSSON Västerbottens läns landsting Landstingskontoret Umeå Telefon: Telefax: E-post: För befolkningsstudien LIV OCH HÄLSA I NORRLAND svarar Bo Stencrantz Jämtlands läns landsting Enheten för Samhällsmedicin och Folkhälsa Box 602, Frösön Tel: Fax: E-post: Hemsida: Göran Carlsson Landstinget Västernorrland Hälsopolitiska avdelningen Härnösand Tel: Fax: E-post: Hemsida: Lars Holmgren Norrbottens läns landsting Hälso- och sjukvårdsavdelningen Luleå Tel: Fax: E-post: Hemsida: Karl-Eric Karlsson Västerbottens läns landsting Landstingskontoret Umeå Tel: Fax: E-post: Hemsida: Epidemiologiska enheten Birgitta Malker Sundsvalls sjukhus Sundsvall Tel: Fax: E-post: Hemsida: LIV OCH HÄLSA I NORRLAND ISSN:

3 Innehåll FÖRORD 4 SAMMANFATTNING 5 LIV OCH HÄLSA I NORRLAND 6 Bakgrund 6 Syfte 6 URVAL OCH SVARSFREKVENS 7 LÄSANVISNING 8 RESULTAT 9 Vilka har svarat? 9 PENSIONSÅLDER 9 TYP AV PENSION 9 FACKLIG TILLHÖRIGHET 9 UTBILDNING 9 ÖVERVIKT 9 BILKÖRNING 10 KONTANTMARGINAL 10 VEM GÖR VAD 10 Frågor om din hälsa 10 ALLMÄNT HÄLSOTILLSTÅND 10 LÅNGVARIG SJUKDOM...? 10 BESVÄR SENASTE TRE MÅNADERNA? 11 Vård och läkemedelskonsumtion 11 SÖKT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR EGEN SJUKDOM/BESVÄR? 11 AVSTÅTT FRÅN LÄKARBESÖK? 12 AVSTÅTT BESÖK HOS DISTRIKTSSKÖTERSKA? 12 INLAGD PÅ SJUKHUS? 12 REGELBUNDEN MEDICINERING? 13 EJ HÄMTAT UT RECEPT 13 VARFÖR INTE HÄMTAT UT RECEPT? 13 Tandhälsa 13 EGNA TÄNDER ELLER PROTESER? 13 BESVÄR MED TÄNDER? 13 REGELBUNDNA BESÖK HOS TANDVÅRDEN 13 VARFÖR EJ SÖKT TANDLÄKARE? 14 Några frågor om ditt vardagliga liv 14 HÖR UTAN SVÅRIGHET 14 GÅR I TRAPPOR UTAN BESVÄR 14 GRIPA UTAN BESVÄR 14 HJÄLPMEDEL FÖR FÖRFLYTTNING INOM BOSTADEN? 14 HJÄLP FÖR ATT KLARA DET DAGLIGA LIVET? 15 FÅR DEN HJÄLP MAN BEHÖVER? 15 TA SIG TILL AKTIVITETER UTANFÖR HEMMET? 15 HJÄLPER ÄVEN ANDRA 15 Skador och olycksfall 15 VAR INTRÄFFAR OLYCKSFALLEN? 15 VAD LEDDE SKADAN TILL? 15 Hälsa och levnadsvanor 15 REGELBUNDEN MOTION 15 KOSTVANOR 16 Matfett 16 Grönsaker 16 Frukt 16 ALKOHOLKONSUMTION 16 Skadlig konsumtion av alkohol? 16 TOBAKSBRUK 16 Rökning 16 Snus 17 Tobak 17 Besväras av tobaksrök 17 Trygghet 17 UTSATT FÖR FYSISKT VÅLD? 17 RÄDSLA FÖR ATT BLI ÖVERFALLEN SJÄLV 17 BEKANTA UTSATTA FÖR ÖVERFALL 18 Livskvalitet 18 UPPLEVD LIVSKVALITET 18 LIVSUPPLEVELSER 18 Socialt stöd/nätverk 18 KONTAKT MED BARN 19 GRAD AV SOCIALT STÖD 19 Boendeform 19 BOR I 19 BOR ENSAM 19 LUFTFÖRORENINGAR 19 BULLER 19 Sysselsättning 20 AKTIVITETER TILLSAMMANS MED ANDRA 20 FÖRVÄRVSARBETE EFTER 65 ÅR? 20 Framtiden 20 HUR SER FRAMTIDEN UT OM TVÅ ÅR? 20 MER ATT LÄSA 22 3

4 Förord Under våren 1996 beslöt de fyra nordligaste landstingen att genomföra en gemensam befolkningsundersökning, Liv och Hälsa i Norrland, vilken handlade om hälsa och allmänna livsvillkor i den norra sjukvårdsregionen. Enkäten sändes ut till befolkningen under hösten Denna rapport är en del i redovisningen av resultaten från befolkningsundersökningen. I rapporten redovisas enkätsvaren för den del av befolkningen som är 65 år och äldre. Rapporten har utarbetats av en grupp bestående av: Mats Nilsson Karl-Eric Karlsson Urban Janlert Kerstin Englund Kent Bergström Glenn Nordlund Lars Holmgren Hälsoenheten, Samhällsmedicinska funktionen Västebottens läns landsting Hälsoenheten, Samhällsmedicinska funktionen Västebottens läns landsting Hälsoenheten, Samhällsmedicinska funktionen Västebottens läns landsting Primärvårdsförvaltningen Jämtlands läns landsting Epidemiologiska enheten Landstinget Västernorrland/Jämtlands läns landsting Vårdutvecklingsavdelningen, Örnsköldsviks sjukhus Landstinget Västernorrland Hälso- och Sjukvårdsavdelningen Norrbottens läns landsting 4

5 Sammanfattning Hälsoläget bland äldre Omkring 90 procent av de som besvarade enkäten upplevde sig ha god hälsa, hösten Drygt hälften av de som svarade, uppgav att de saknade besvär/sjukdom. Med stigande ålder ökade andelen med besvär. Bland dem som hade besvär, var värk av olika slag vanligast. Hälso- och sjukvård Drygt hälften hade sökt läkare under en tremånadersperiod hösten avstod från läkarbesök, trots behov, i större omfattning än män. Totalt hade 14 procent av de tillfrågade avstått läkarbesök under en tremånadersperiod hösten En majoritet av de som avstod från att besöka läkare, trots behov, gjorde det på grund av att man inte ansåg det var någon idé. Bland de 50 procent som regelbundet åt medicin, var smärtstillande och blodtrycksänkande mediciner vanligast. Tre av fyra hade inga besvär med sina tänder och ungefär hälften hade proteser. Trygghet I genomsnitt blev tre personer (två kvinnor och en man) över 65 år dagligen utsatta för fysiskt våld. Våldet var vanligast i det egna hemmet. Omkring tio procent hade avstått från att gå ut på kvällen, av rädsla för överfall. Levnadsvanor och livsmiljö Två av tre hörde tillfredsställande utan hörapparat. Omkring tio procent hade skadat sig eller råkat ut för olycksfall, varav de flesta inträffade i hemmet. De flitigaste motionärerna fanns i åldersgruppen år. Tio procent var dagligrökare. Fyra av tio besvärades av tobaksrök. Det var speciellt kvinnor som besvärades i sin hemmiljö. De flesta ansåg sig ha en god livskvalitet. Det sociala stödet och nätverket fungerade i de flesta fall bra. Omkring 80 procent bodde i egen bostad. Störningar i bostaden kom framförallt från trafiken, i form av buller eller luftföroreningar, samt vedeldning. tog hand om tvätt, städning, matlagning, medan männen skötte om bilen, i de fall man hade bil. Tillsammans skötte man kontakten med släkt och vänner, inköp och ekonomi. Drygt tio procent hade förvärvsarbetat efter sin pensionering. Bland förtidspensionärerna, var det också nästan tio procent som hade förvärvsarbetat efter sin pensionering. Tre av fyra trodde på framtiden. 5

6 Liv och hälsa i Norrland En människas allmänna hälsotillstånd är, förutom av biologiska förutsättningar, beroende av en rad såväl sociala som ekonomiska och fysiska faktorer. För landstingens planering samt uppföljning av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande insatser är det viktigt att komplettera registerdata med uppgifter via befolkningsenkäter. Därför bestämde landstingen i de fyra nordligaste länen att under hösten 1997 skicka ut enkäten Liv och hälsa i Norrland till ett stort antal, slumpmässigt utvalda, personer. Med hjälp av denna enkät, vilken ingår som en del i landstingens folkhälsoarbete, har befolkningens hälsa och livsvillkor kartlagts. Bakgrund Biologiskt sett är vi människor fortfarande primitiva och anpassade till ett jordnära, relativt oföränderligt liv i giftfria miljöer. I det moderna samhället har dessa förutsättningar delvis satts ur spel. Vi utsätts för ständig överstimulering och förändring vilken kan skapa fysiska och psykiska spänningstillstånd. I kombination med individens genetiska förutsättningar kan sådana påfrestningar leda till ohälsa. För att vidga perspektivet, när det gäller hälsa/ohälsa, och för att få bättre beslutsunderlag bestämde sig landstingen i de fyra nordligaste länen för att samla in uppgifter med hjälp av befolkningsenkäter. Redan i Folkhälsorapport Norrland (1992) kunde man se många gemensamma drag mellan länen, t.ex. vad gäller exponering och ohälsopanorama. Det föll sig därför naturligt att samordna de olika länens enkätundersökningar för att; göra dem mer effektiva, öka möjligheterna till jämförelser och göra dem billigare. Bakgrunden var att man inom de olika landstingen såg att det inte räckte med att regelbundet följa upp registerdata, eftersom sådana uppgifter enbart härrör från personer som kommit i kontakt med hälso- och sjukvården. I planeringsprocessen måste man även ha med sig kunskap om; människors grundläggande förutsättningar, hur människor upplever sin hälsa, befolkningens levnadsvanor och livsvillkor, vilka faktorer som påverkar hälsan samt kunskap om var det eventuellt finns geografiska skillnader och ansamlingar av hälsa/ohälsa. Med hjälp av epidemiologiska studier är det möjligt att få denna överblick. En viktig uppgift för landstingen är att svara för epidemiologisk bevakning av hälsoläget. Det innebär bl.a. att följa sjukdomars och riskfaktorers utbredning samt dess utveckling i olika befolkningsgrupper. I detta arbete ingår också att förmedla information om insamlade data till andra aktörer och samarbetspartners, t.ex. länsstyrelser, kommuner, försäkringskassor och föreningar. Undersökningar som Liv och hälsa i Norrland utgör också en typ av förebyggande insats, då vissa frågor i enkäten påminner befolkningen om vikten av ett hälsosamt leverne. Syfte Syftet med denna rapport, Äldre än 65 år, är att med stöd av uppgifter från drygt inlämnade enkäter (från personer 65 år och äldre) göra jämförelser mellan Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län avseende ålder, kön och socioekonomiska förhållanden. Syftet med enkätundersökningen Liv och hälsa i Norrland var i första hand att: samla in kunskap om hälsoläget i regionen tillföra kunskap till det sjukdomsförebyggande arbetet och bidra till hälsofrämjande insatser vara till stöd för landstingens planeringsverksamhet sprida information till kommuner och andra samarbetspartners följa upp tidigare enkäter. 6

7 Urval och svarsfrekvens Studien Liv och hälsa i Norrland genomfördes under senhösten Brevenkäter sändes ut till ett urval ( personer) av befolkningen (18 år och äldre) i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Urvalet delades upp på tre åldersgrupper; år, år och 65 år och äldre. Varje åldersgrupp fick ålderspecifika enkäter, med vissa gemensamma frågor. Åldersfördelningen skiljde sig åt något mellan länen. I Västerbotten var medianåldern 38 år, medan den var ett par år högre i de övriga länen. I Västernorrland och Jämtland var 20 procent av befolkningen 65 år och äldre medan motsvarande andel i Norrbotten och Västerbotten var 17 procent. Figur 1 visar andelen personer 65 år och äldre fördelade på kön och totalt, för de fyra länen, vid tiden för enkäten (hösten 1997). AC Nettourval (65 år och äldre) Y Z AC BD Totalt Kvinna Man Totalt Antal inkomna enkäter (65 år och äldre) Y Z AC BD Totalt % Kvinna Man Totalt Tabell 1 Urval och svarsfrekvens för undersökningen Liv och Hälsa i Norrland 65 år och äldre. BD Y Z Totalt Figur 1 Andel av befolkningen 65 år och äldre. I figur 2 redovisas andelen svarande i förhållande till ålder och kön. Resultatet talar för att det fanns en hälsomässig selektion bland dem som svarade, dvs. det var sannolikt så att det var betydligt fler i högre ålder som, av hälsorelaterade orsaker, avstod från att svara på enkäten. Det har fått till följd att våra resultat inte riktigt är representativa när det gäller gruppen 75 år och äldre och det finns risk för överskattning av hälsa och välbefinnande i den gruppen. Resultaten för denna grupp bör därför tolkas med stor försiktighet. Denna rapport redovisar resultaten för gruppen 65 år och äldre. I den åldersgruppen valdes slumpmässigt personer ut. Totalt inkom svar (se tabell 1). Det fanns inga större skillnader i svarsfrekvens mellan kön och län. Den minskade dock med ökande ålder. Inom åldersgruppen år var andelen svarande 75 procent, i gruppen år 63 procent och i gruppen 85 år och äldre var den 45 procent Ålder Figur 2 Andel (procent) svarande fördelat på ålder och kön. 7

8 Läsanvisning För att undvika en snedvridning i resultaten, på grund av stort bortfall från personer över 75 år, presenteras svaren efter: Ålder: Uppdelning på två åldersgrupper; år och 75 år och äldre. (Observera att svaren för gruppen 75 år och äldre, troligen överskattar hälsan och välbefinnandet). I Jämtland och Västernorrland utgjorde gruppen 75 år och äldre 10 procent av hela befolkningen, medan den i Norroch Västerbotten utgjorde 8 procent. I det fortsatta kommer åldersintervallet år, ibland att benämnas den yngre gruppen och de som var 75 år och äldre, den äldre gruppen. Kön: Kvinna eller Man. I hela befolkningen 65 år och äldre var andelen kvinnor 56 procent. Bland de som besvarat enkäten var andelen kvinnor något lägre, 54 procent. Andelen kvinnor ökar med stigande ålder. Typ av pension: Två kategorier, i den ena ålderspension vid 65/67 års ålder, i den andra kategorin ingår förtidspension, sjukpension, förtida uttag och garantipension. Typ av utbildning: Två kategorier, en grupp med enbart folkskola, den andra gruppen med utbildning utöver folkskola, vilket kan vara yrkesutbildning, realskola, gymnasieutbildning, samt examen från universitet / högskola. Kontantmarginal: Svaren på frågan Om Du skulle hamna i en oförutsedd situation, där Du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle Du klara det? utnyttjades för att klassificera de svarande i två grupper. De som svarat Nej fördes till gruppen ej kontantmarginal. Personer som svarat på något av de övriga alternativen klassades i gruppen kontantmarginal. Dessa kunde skaffa fram kronor på en vecka genom egna resurser, lån etc. Begreppet äldre: Det finns många olika definitioner på begreppet äldre, beroende på situation. I Äldreberedningens rapporter, Liv till åren, om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre och Vår framtid. Äldres vård och omsorg inför 2000-talet används indelningen (kan kallas yngre äldre ), ( äldre äldre ), och 85+ ( mycket gamla ). I offentlig statistik som beskriver äldreomsorgen används åldersgrupperna och 80 år och äldre. Ibland används indelningen år och kallas då äldre, medan de som var 85 år eller mer, kallas de allra äldsta. I andra sammanhang talar man om seniorer och kan mena allt ifrån 12-årigar till i DN/Konsument, där man avser gruppen 55 år och där över. I denna rapport används indelningen år och 75 år och däröver, beroende på skillnaden i svarsfrekvens. Skillnad: Den här rapporten syftar till att finna skillnader och likheter mellan de fyra nordligaste norrlandslänen. Det finns många sätt att göra sådana jämförelser på. I detta arbete har utgångspunkten varit jämförelser mellan länen och/eller grupper, dvs. att undersöka om det fanns något län/grupp som skilde ut sig från övriga län/grupper tillsammans. De skillnader som lyfts fram i rapporten har uppfyllt följande villkor: 1. skillnaden mellan län a och de andra länen eller grupperna var större än fem procentenheter 2. skillnaden mellan län a och de andra länen eller grupperna var statistiskt säkerställd Det är fullt möjligt att finna skillnader (tabeller och figurer) vilka avviker med mer än fem procentenheter men som ändå inte kommenterats. Det kan bero på att jämförelsegrupperna varit små. Det kan också finnas enskilda statistiskt säkerställda skillnader som inte heller kommenterats på grund av att skillnaden var mindre än fem procentenheter. Län: Jämtland (Z), Västernorrland (Y), Västerbotten (AC) och Norrbotten (BD). I regionen bodde drygt personer 65 år och äldre år Av dessa bodde 30 procent i Västernorrland, 16 procent i Jämtland, samt 27 procent i vardera Norr- och Västerbotten. 8

9 Resultat Vilka har svarat? Det var kvinnor (54 procent) och män (46 procent) som besvarade enkäten. Fördelat på länen var det 18 procent jämtar, 21 procent västernorrlänningar, 34 procent västerbottningar och 27 procent norrbottningar. I förhållande till befolkningen var andelen svarande i regionen lägre i Västernorrland (30 procent av befolkningen i regionen) och högre i Västerbotten (27 procent av befolkningen i regionen). Pensionsålder Före 50 års ålder hade två procent fått pension, fram till 60 år var det 25 procent. I det närmaste alla hade fått pension vid 67 års ålder. Typ av pension Bland männen var det något större andel med förtidspension/sjukpension (34 procent) än bland kvinnorna (28 procent). Ålderspension hade 60 procent av kvinnorna och 51 procent männen fått. I den yngre gruppen var det 46 procent med ålderspension, och bland de äldre 65 procent. I Västernorrland och i Norrbotten har det varit vanligare med Förtida uttag/garantipension än i de två andra länen (14 procent mot 10 procent). I Norrbotten hade nästa 40 procent i åldern år fått sjuk/förtidspension, mot drygt 30 procent i de andra länen. Skillnaden mellan Norrbotten och de övriga länen kan bero på att pension har använts som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i Norrbotten i större utsträckning (se tabell 2). Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten år Totalt Tabell 2 Andel (procent) som fått ålderspension vid sin pensionering. Facklig tillhörighet Bland kvinnorna totalt, hade 52 procent tillhört någon facklig organisation, bland männen 77 procent. I åldersgruppen år hade däremot 65 procent av kvinnorna tillhört någon facklig organisation, och bland kvinnor 85 år och äldre var det 20 procent. Bland männen var motsvarande siffror 81 och 61 procent. Bland de som varit med i något fackförbund, hade två tredjedelar varit LOanslutna, inom TCO 24 procent, SACO 4 procent och övriga 4 procent. Något större andel kvinnor i TCO och något större andel män i LO och SACO. Utbildning Omkring 80 procent angav att de enbart hade genomgått folkskola. I åldersgruppen år var andelen med enbart folkskola 74 procent, och för de äldre 84 procent. Andelen kvinnor med enbart folkskola var 80 procent, bland männen 77 procent. I Västerbotten var det högst andel med folkskola, 83 procent. I de övriga länen ligger andelen mellan 75 och 77 procent med folkskola som högsta utbildningsnivå. Övervikt Vikt och längd kan användas för att beräkna kroppsmasseindex (BMI = kg/m 2 ). Måttet ger en uppfattning om förekomsten av övervikt/fetma i befolkningen (se tabell 3). Ålder Mager Normalvikt Övervikt Fetma Tabell 3 Fördelning, i procent, på viktgrupper klassat med BMI (enligt WHO). Med stigande ålder, minskade andelen personer med fetma. Andelen magra ökade, framför allt bland kvinnorna. Bland männen var det gruppen överviktiga som minskade. Andelen med övervikt/fetma var högst i Västernorrland och Norrbotten (48 procent) och lägst i Jämtland (42 procent). 9

10 Bilkörning Två av tre kvinnor och en av fem män hade inte körkort eller körde aldrig bil. Tio procent av kvinnorna och fyra procent av männen kör sporadiskt, framförallt på sommaren. Var fjärde kvinna och nästan 80 procent av männen körde bil någon gång varje vecka eller dagligen. Kontantmarginal På frågan Om Du skulle hamna i en oförutsedd situation, där Du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle Du klara det?, svarade elva procent av männen och 21 procent av kvinnorna Nej på frågan. Två tredjedelar av kvinnorna och 74 procent av männen hade denna summa, eller mer, på eget bankkonto. Övriga kunde låna summan från bank, annan hushållsmedlem, från släktingar eller på annat sätt. Mellan länen fanns skillnader, där 73 procent av västerbottningarna och 66 procent av norrbottningarna hade egna bankmedel. I Jämtland och Västernorrland var det 70 procent som hade minst kronor på banken. I avsnittet ställdes frågor angående allmänt hälsotillstånd, långvarig sjukdom och i så fall vilken typ av besvär som man eventuellt hade. Allmänt hälsotillstånd Var hälsotillståndet gott eller dåligt? Med stigande ålder så ökade andelen med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. Bland de som saknade kontantmarginal var andelen med dåligt/mycket dåligt hälsotillstånd dubbelt så stort, som bland de med kontantmarginal. Bland förtidspensionärerna var andelen något högre, jämfört med de som fått ålderspension. Andelen med dåligt/mycket dåligt hälsotillstånd var under tio procent sett på samtliga svarande (se figur 3). Mellan länen var skillnaderna små. Jämtland Västernorrland Västerbotten Norrbotten år Totalt Tabell 4 Andel (procent) med kontantmarginal. Vem gör vad? na sköter framförallt matlagning, städar och tvättar. Tillsammansmed make/maka, sköter man kontakten med släkt och vänner, handlar samt hushållets ekonomi. Om hushållet hade bil, så var det framför allt männen som skötte om den. Figur 3. Andelen med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. Långvarig sjukdom.? Mer än hälften, av de som svarat, hade ingen långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, handikapp eller annan svaghet. Bland förtidspensionärerna och bland de som saknade kontantmarginal, var andelen med sjukdom/besvär signifikant högre (se figur 4). Med stigande ålder så ökade också andelen med sjukdom/besvär. Mellan länen fanns ingen större skillnad. Frågor om din hälsa Omkring 90 procent av de svarande angav att deras allmäna hälsotillstånd var gott. Drygt hälften av de som svarade hade inga besvär efter sjukdom, olyksfall eller liknande. I det fall man hade besvär, var värk i olika former vanligast Figur 4 Andelen med långvarig sjukdom/besvär. 10

11 Bland de som svarat att deras hälsotillstånd var någorlunda mycket gott var det 59 procent som inte hade någon sjukdom/besvär. I gruppen som angett att de hade dåligt mycket dåligt hälsotillstånd, hade 91 procent en långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall etc. Besvär senaste tre månaderna? I fall man hade haft något besvär (figur 5) under de tre månader som föregick enkätstudien, så var värk i olika former och trötthet det mest förekommande. Sömnproblem och högt blodtryck förekom hos omkring en tredjedel av de svarande. Bland de med förtidspension var andelen med problem något högre, 90 procent, jämfört med de med ålderspension, 86 procent. Andelen kvinnor med något besvär var 89 procent och andelen män 85 procent.totalt sett hade 13 procent av de som svarat, inga besvär av något slag. Sökt hälso- och sjukvård för egen sjukdom/besvär? På frågan om vilken vårdgivare inom primärvården man hade besökt under de tre månader som föregick enkäten blev svaren följande: Läkare Läkare på vårdcentral/hälsocentral, 45 procent, vilket motsvarar ca läkarbesök i regionen Hembesök av läkare i primärvård, två procent Privatläkare hade anlitas av fyra procent Hembesök av privatläkare mindre än en halv procent Jourhavande läkare inom primärvården sju procent Läkare på akutmottagning elva procent Läkare på sjukhusmottagning/klinik, 18 procent. Allergi Magvärk Ängslan, oro Y Huvudvärk Förkylning Högt blodtryck Z Sömnproblem Trötthet Värk i rygg mm. AC Värk i skuldror mm. Värk i händer mm Figur 5 Fördelning, på typ av besvär, bland personer 65 år och äldre. BD Figur 6 Andelen som var i kontakt med läkare hösten Vård och läkemedelskonsumtion Drygt hälften hade sökt läkare. avstod från läkarbesök, trots behov, i större omfattning än män. De flesta som avstod från att besöka läkare, trots behov, gjorde det på grund av att man blev frisk eller att man ansåg att det inte var någon idé. Bland de 50 procent som regelbundet åt medicin, var smärtstillande och blodtrycksänkande mediciner vanligast. Hur stor var konsumtionen av vård och läkemedel bland de tillfrågade? Hade man avstått från vård, trots behov och i så fall varför? Bland personer med förtidspension, fanns en något större andel med läkarbesök, än bland de med vanlig pension. Bland länen hade Västernorrland en högre andel av svarande med läkarbesök än Västerbotten. I båda fallen var skillnaden signifikant (se figur 6). I åldersgruppen 75 år och äldre hade 14 procent sökt läkare på akutmottagning, och 51 procent läkare på vårdcentral. Annan sjukvårdspersonal Distriktssköterskan 22 procent i åldern år och 33 procent äldre. Sjukgymnast i offentlig vård sju procent Privat sjukgymnast två procent Sjukvårdsupplysning hade tre procent Psykolog mindre än en procent Fem procent av de svarande75 år och äldre, hade kontaktat arbetsterapeut, mot 1,5 procent i den yngre åldersgruppen. 11

12 Alternativmedicin Naprapat/kiropraktor hade drygt två procent anlitat Annan alternativmedicinsk vård hade tre procent använt sig av Tandvård Folktandvård hade 18 procent kontaktat Privattandläkare 12 procent Avstått från läkarbesök? Av de svarande hade 14 procent (motsvarande ca personer), hade någon gång under de tre månader som föregick enkäten, avstått från att besöka läkare, trots att man ansåg sig behöva det. Bland kvinnor, förtidspensionärer, personer med enbart folkskola och personer som saknar kontantmarginal, var andelen, som avstått från läkarbesök högre. Av de som saknade kontantmarginal och avstått var två tredjedelar kvinnor. Bland förtidspensionärerna och de med enbart folkskola var kvinnorna i majoritet. De finns en skillnad mellan Jämtland och Norrbotten (se figur 7a och 7b). Vad var då orsaken till att man avstod från läkarbesöket? Bland de som avstått trots behov fick tio procent inte tag på läkaren, tio procent ansåg att man inte skulle bli trodd, nästan hälften ansåg att man ändå inte kan få hjälp och 19 procent hade inte råd med besöket. Avstått besök hos distriktssköterska? Att avstå från att besöka distriktssköterskan trots behov under de tre månader som föregick enkäten, hade totalt fem procent gjort. Bland personer utan kontantmarginal hade tio procent avstått besök mot fyra procent bland de med kontantmarginal. Orsaken till att avstå besök hos distriktssköterskan, var att man inte fick tag på distriktsköterskan i nio procent av fallen, tio procent hade för långt, 41 procent trodde inte att kunde få hjälp och två procent ansåg att man inte skulle bli trodd. Det var 16 procent som avstod av ekonomiska skäl. Avgiften för att besöka distriktssköterskan varierade mellan länen. I Västerbotten var besöken avgiftsfria, i Jämtland varierade det mellan kommuner, vissa tog ut en avgift, andra inte. Ingen större skillnad mellan länen eller mellan åldersgrupper Inlagd på sjukhus? På frågan om man legat inlagd på sjukhus, sjukhem, rehabcenter eller liknande någon gång under hösten 1997 svarade elva procent (motsvarande ca personer i regionen) Ja på frågan. Bland de kvinnor över 85 år, som besvarat enkäten, var andelen som varit inlagda nästan 20 procent (se figur 8). Även bland de som saknade kontantmarginal och var 75 år och äldre var andelen signifikant högre (15 procent). Figur 7a Andel (procent), 65 år och äldre, som ansett sig behöva läkarvård de tre senaste månaderna men avstått. Hösten Y Z AC BD Figur 8 Andelen som varit inlagda på sjukhus, under hösten Figur 7b Andel (procent), 65 år och äldre, som ansett sig behöva läkarvård de tre senaste månaderna men avstått. Hösten

13 Regelbunden medicinering? Vilka läkemedel har man använt under de senaste två veckorna? Vanligast var smärtstillande (med och utan recept), blodtryckssänkande preparat, och vitaminer. Drygt 20 procent av kvinnorna använde någon form av östrogenpreparat. Vitaminer åt 41 procent av kvinnorna och 29 procent av männen. använde smärtstillande och sömnmedel i mindre omfattning än kvinnor. Allmänt sett så använde kvinnor, förtidspensionärer, personer utan kontantmarginal och de i den äldre åldersgruppen mediciner i större omfattning än övriga jämförelsegrupper (se figur 9) Figur 9 Andelen som regelbundet medicinerat under de två veckor som förgick undersökningen, hösten Ej hämtat ut recept Andelen som inte hämta ut recept varierade mellan sex och 14 procent, högst för de som saknade kontantmarginal. Mellan länen och mellan de två åldersgrupperna var skillnaderna små. Varför inte hämtat ut recept? På frågan, om man någon gång under de senaste sex månaderna (hösten 1997) fått recept utskrivet, men inte hämtat ut det på apoteket svarade 7 procent Ja (motsvarande ca personer). Orsaken till att avstå, var framför allt att man antingen blev frisk, eller så hade medicin så att det räckte. Bland de som svarat att man ej hade råd, 1,3 procent (eller ca personer i regionen), återfanns de framförallt i den yngre åldersgruppen. Bland de som ej hade råd var det två tredjedelar, som också saknande kontantmarginal. Mindre än en halv procent hade avstått, därför att man ansåg, att medicinen inte hjälpte. Tandhälsa Tre av fyra hade inga besvär med sina tänder. Omkring hälften av de som svarat hade proteser. Tandläkarbesök tycks vara mer priskänsliga än övriga besök inom hälso-och sjukvården. Egna tänder eller proteser? I den äldre befolkningen varierade andelen med egna tänder (se figur 10). I gruppen med enbart tandproteser, var det högre andel kvinnor än män. Samma gällde för de som saknade kontantmarginal och i den äldre gruppen. Bland de med längre utbildning, hade 20 procent tandprotes. I Västernorrland hade 36 procent proteser, i de övriga tre länen var andelen mellan åtta och 12 procent högre, vilket var en signifikant skillnad Figur 10 Andel som enbart har proteser. Besvär med tänder? Tre av fyra hade inga besvär med sina tänder. Bland personer med egna tänder dominerade problem med blödande tandkött /tandsten, och/eller att det lätt blir hål. Bland protesbärarna ansåg 60 procent att tänderna fungerade dåligt. Av de med kombinationen egna tänder + proteser hade 30 procent problem med tändernas funktion. Regelbundna besök hos tandvården Hälften av de tillfrågade besökte tandläkare/tandhygienist minst en gång per år. En tredjedel besökte tandläkaren endast vid akuta besvär. Bland de med enbart proteser var det 90 procent, som besökte tandläkaren endast vid akuta besvär. Bland de med egna tänder, var det 90 procent, som regelbundet gick till tandläkaren. I gruppen med egna tänder, men som saknade kontantmarginal, var det 25 procent som sällan besökte tandläkaren. 13

14 Varför ej sökt tandläkare? Andelen som haft behov av tandvård, under de tre månader som föregick enkäten, men inte sökt var sex procent totalt, vilket motsvarar omkring personer i regionen. Det var gruppen utan kontantmarginal som avstått i högre omfattning, främst för att man inte haft råd. Ekonomin var den vanligaste orsaken till att man avstod tandläkarbesök (57 procent). Besök hos tandläkare var mer priskänsligt än besök i övrig hälso- och sjukvård. Att notera är också att 15 procent av de som inte sökte tandvård, trots behov, avstod på grund av tandläkarskräck (se figur 11) Figur 12 Andelen som hör utan svårighet. För långt Drar mig för att gå Annat Hade inte råd Går i trappor utan besvär Att gå i trappor utan besvär var ett sätt att få en uppfattning om hur många som hade någon form av rörelsehinder (se figur 13). En större andel män än kvinnor saknade rörelsehinder, detsamma gällde de med annan utbildning och bland de med kontantmarginal. Inga större skillnader fanns mellan länen. Totalt sett var det 65 procent av de svarande som kunde röra sig utan besvär. Rörelseproblemen ökade med stigande ålder. Figur 11 Orsak till att avstå tandläkarbesök, trots behov. Några frågor om ditt vardagliga liv Omkring två tredjedelar kunde höra och ta sig fram utan större besvär. Nittio procent kan gripa utan besvär. En av fem behöver hjälp för att klara av sitt dagliga liv, medan många hjälper andra, främst make/ maka Figur 13 Andelen som kan gå i trappor utan besvär. Hör utan svårighet Två tredjedelar av de som svarat kan höra vad som sägs i samtal mellan flera personer. Se figur 12. En viss skillnad mellan kön och utbildning fanns. och personer med längre utbildning hör bättre. Här finns också en naturlig ålderseffekt. Bland de över 75 år, hörde 60 procent utan hörapparat, medan det i gruppen år var 73 procent. Små skillnader mellan länen. Gripa utan besvär Att kunna gripa utan problem gav en bild av hur stor andel av de tillfrågade som hade problem med sin finmotorik. Nästan 90 procent kunde utan besvär gripa, vrida på kranar etc. Bland kvinnorna var andelen något lägre omkring 85 procent. Framför allt var det bland de äldsta kvinnorna som besvären var mer påtagliga. Hjälpmedel för förflyttning inom bostaden? På frågan om hjälpmedel (käpp, gåbockar, rullstol eller liknande) behövs för att förflytta sig inom bostaden, svarade 85 procent Nej. Drygt sex procent använde käp- 14

15 par. Andelen kvinnor i behov av rullstol eller rollator, var elva procent och fem procent bland männen. Bland de som saknade kontantmarginal var andelen 16 procent som behövde rullstol, eller rollator. Dessa skillnader var signifikanta. Ingen skillnad mellan länen. Hjälp för att klara det dagliga livet? Behovet av hjälp för att klara det dagliga livet, ökar med åldern. Omkring 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen behövde daglig hjälp. Framförallt med hushållsarbete och personlig hygien. Små skillnader mellan länen. Bland de i avsaknad av kontantmarginal var andelen med dagligt hjälpbehov nästan 30 procent, dvs dubbelt så högt, som de med kontantmarginal. Anhöriga stod för största delen den hjälpbehovet, i andra hand kommunen. Var inträffar olycksfallen? Andelen som råkade ut för olycksfall där man var tvungen att uppsöka sjuk- eller tandvården, ökade med stigande ålder. Skador och olyckor var något vanligare bland kvinnor, de utan kontantmarginal, personer med längre utbildning och i den äldsta åldersgruppen. Se figur 14. Västerbotten och Jämtland ligger högre än de övriga länen. Hälften av skadorna inträffade i hemmet, 18 procent i trafiken och 10 procent ute i det fria. I offentliga lokaler hade fyra procent av skadorna / olycksfallen inträffat. Skattat på hela regionen, så inträffar det omkring olycksfall per år, bland personer 65 år och äldre. Får den hjälp man behöver? Av de som fick hjälp, anser sig de flesta ha fått den hjälp de behövde (91 procent). En avvikelse från mönstret var kvinnor i åldern över 75 år, där 87 procent ansåg, att de erhållit den hjälp de varit i behov av Ta sig till aktiviteter utanför hemmet? En av fem, behövde hjälp för att komma till olika sociala aktiviteter. i större omfattning än män. En orsak till detta kan vara att kvinnor inte hade tillgång till egen bil/körkort i samma omfattning som männen. Bland kvinnorna, var det två tredjedelar som aldrig körde bil eller saknade körkort. Bland männen var det 17 procent som aldrig körde bil eller saknade körkort. Hjälper även andra Förutom att få hjälp, var det många som hjälpte andra i vardagen. Vanligast var att man hjälpte maka/make/sambo (31 procent). Fyra procent hjälpte föräldrar/svärföräldrar, och tolv procent hjälpte någon annan. Nästan 25 procent av männen och 15 procent av kvinnorna hjälpte andra med vardagliga sysslor. I Norrbotten hjälpte man andra i något större omfattning än i de övriga länen. Skador och olycksfall I det fall man råkat ut för olyckor var hemmet den farligaste miljön. Av de som skadade sig, var en tredjedel tvungen att läggas in på sjukhus. Figur 14 Andelen som råkat ut för skada/olycksfall de senaste 12 månaderna där man fått uppsöka sjuk- eller tandvård, hösten Vad ledde skadan till? För en tredjedel av de som skadade sig, ledde skadan till inläggning på sjukhus. Det innebär att 10 till 15 personer i regionen, dagligen erhåller sjukhusvård för sina skador. I gruppen 75 år och äldre blev 36 procent inlagda. I övrigt sökte man vård hos distriktsläkaren (33 procent), och på sjukhus (utan att bli inlagd, 25 procent). Tandläkare var fyra procent tvungna att uppsöka. Hälsa och levnadsvanor Motions- och kostvanor var överlag goda. Omkring hälften drack aldrig alkohol. Tio procent var dagligrökare. Fyra av tio besvärades av tobaksrök i sin omgivning. Regelbunden motion På frågan Hur mycket motionerar Du på fritiden, svarade 40 procent att man motionerade minst en gång per vecka eller mer. I Norr- och Västerbotten hade man något 15

16 flitigare motionärer än i Jämtland och Västernorrland. Att ha tillgång till ekonomiska resurser kan också bidra till att man motionerar mer regelbundet Figur 15 Andelen med regelbundna motonsvanor (ett motionstillfälle eller mer per vecka). Alkoholkonsumtion Drygt hälften av de tillfrågade, hade druckit minst ett glas alkohol, under de senaste 12 månaderna. drack alkohol i mindre omfattning än män. Samma förhållande gällde bland dem utan kontantmarginal, där två tredjedelar avstått alkoholkonsumtion. I Västerbotten var andelen svarande utan alkoholkonsumtion 57 procent mot 50 procent i Jämtland och Västernorrland. För Norrbotten var siffran 54 procent. Skadlig konsumtion av alkohol: Fem procent ansåg, att deras alkoholkonsumtion var skadlig för hälsan. Det fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Däremot ansåg tre gånger så många utan kontantmarginal att konsumtionen var skadlig, än de med kontantmarginal (se figur 16). I åldersgruppen år motionerade 50 procent regelbundet, minst en gång per vecka. I den äldsta åldersgruppen, 75 år och äldre, angav 25 procent de aldrig motionerade. Det kan vara så att kvinnor inte räknar en daglig promenad som motion och detta kan vara en förklaring till att män tycks motionera mer än kvinnor (se figur 15). Totalt sett så var det 20 procent av männen och åtta procent av kvinnorna som motionerade mer än två gånger per vecka. Kostvanor Förutom motionsvanor, speglar kostens sammansättning, hur hälsosamt man lever. Matfett: Drygt 45 procent av de tillfrågade använde mellan- eller lättmargarin på sina smörgåsar. I Västernorrland använde 52 procent mellan eller lättmargarin på smörgåsarna, vilket var 12 procent mer än i Norrbotten. Grönsaker: Mer än hälften åt dagligen grönsaker. Bland kvinnor och personer med längre utbildning, var andelen över 60 procent. Även i Västernorrland och i Västerbotten åt man oftare grönsaker. Frukt: Att äta frukt dagligen eller så gott som dagligen gjorde 52 procent av männen och 69 procent av kvinnorna. Sjuttio procent av de med längre utbildning åt dagligen frukt. I Västernorrland, Norr- och Västerbotten åt man oftare frukt än i Jämtland Figur 16 Andelen som ansåg att deras alkoholkonsumtion var skadlig. Totalt sett, ville sju procent vill minska sin alkoholkonsumtion, de flesta ansåg att man kunde klara det själv. Nio procent av männen, sex procent av kvinnorna och 16 procent av de utan kontatmarginal ville minska sin konsumtion av alkohol. Tobaksbruk Rökning: Gruppen dagligrökare bland den äldre befolkningen var omkring 10 procent. nen rökte i större omfattning (11 procent) än kvinnorna (7 procent), samma sak bland förtidspensionärer och de med låg kontantmarginal. Omkring hälften av männen och 18 procent av kvinnorna hade rökt tidigare. När det gällde utbildning och rökvanor fanns ingen skillnad. Där var nio procent dagligrökare, oavsett utbildningsnivå. Av rökarna ville 60 procent sluta, och 16 procent ansåg sig i behov av hjälp. På frågan om man använt något ersättningsmedel, svarade 29 procent att man gjort det. Vanligast var att man fortsatt med snus, tillfälligt eller kontinuerligt (bland män), samt olika nikotinmedel (bland kvinnor). 16

17 Snus: Snusandet var i princip en manlig förekomst. 15 procent av männen var dagligsnusare. Tolv procent hade snusat tidigare men slutat. Av dagligsnusarna vill 43 procent sluta, och åtta procent ansåg sig behöva hjälp med detta. Tobak: Bland kvinnorna, var det sju procent som använde tobak i någon form. Bland männen var det 23 procent, som var tobaksbrukare i form av rökning och/eller snusning. I gruppen år var det tio procent av kvinnorna och 25 procent av männen som utnyttjade tobak. I gruppen 75 år och äldre, var de fyra procent kvinnor och 20 procent män som rökte och/eller snusade. Besväras av tobaksrök: På frågan om man besvärades av tobaksrök, svarar 39 procent att så var fallet. Mest vanligt var att man besvärades på kafé etc. eller hos vänner. Men även på föreningsmöten, i hemmet eller på sin förra arbetsplats angav omkring hälften att de besvärats av tobaksrök (se figur 17). Utsatt för fysiskt våld? En liten andel, 0,7 procent angav att de hade blivit utsatta för fysiskt våld (43 personer av som svarade på frågan) någon gång under de senaste 12 månaderna. Skattat på de fyra länen blev omkring tre personer 65 år och äldre, dagligen utsatta för fysiskt våld. Det skedde framför allt i hemmet (64 procent). Andra miljöer var; annans bostad (åtta procent), buss, tåg etc. (åtta procent), allmän plats (20 procent) och annan plats (12 procent). Av de som utsatts för våld var det fler kvinnor än män (60/40 procent). Av de som utsattes för våld i det egna hemmet, var det lika stor andel kvinnor som män. Av dem som utsatts för våld, var det 14 procent som fått uppsöka vård av något slag. Av de 0,7 procent, som blivit utsatta för fysiskt våld, var det 14 procent, som därutöver blivit utsatt för ytterligare hot om våld, vilket upplevdes så allvarligt att man blev rädd. Bland samtliga tillfrågade var det 0,4 procent som svarat ja på frågan, om man blivit utsatta för hot om våld, vilket upplevdes så allvarligt att man blev rädd. Detta inträffade framförallt i den egna bostaden Rädsla för att bli överfallen själv På frågan, om man någon gång under de 12 senaste månaderna avstått från att ge sig ut på kvällen, av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, svarade 19 procent av kvinnorna och fem procent av männen Ja. Även bland de med längre utbildning och bland de som saknar kontantmarginal var andelen som avstått att gå ut kvällstid högre. I Västernorrland var andelen som avstått att går ut kvällstid dubbelt så hög som i de övriga länen (se figur 18a och 18b). Figur 17 Andelen som besvärats av tobaksrök. besvärades i större omfattning än män, vilket kan bero på att mannen i hushållet röker, men inte kvinnan. Även i Norr- och Västerbotten var man mer besvärad av tobaksrök än i Jämtland och Västernorrland. I de sistnämnda länen var också andelen dagligrökare högre. Trygghet I genomsnitt blev tre personer (två kvinnor och en man) över 65 år dagligen utsatta för fysiskt våld. Våldet var vanligast i det egna hemmet. Omkring tio procent hade avstått från att gå ut på kvällen, av rädsla för överfall. Figur 18a Andelen som avstått från att gå ut på kvällen av rädsla för att bli överfallen etc. 17

18 Y Z Upplevd livskvalitet De flesta av de svarande angav att man hade en god livskvalitet. Bäst hade de med längre utbildning. De i avsaknad av kontantmarginal angav lägst livskvalitet. I Västernorrland och Jämtland upplevde man en något högre livskvalitet än i Norr- och Västerbotten. Figur 19 redovisar medelindex på gruppnivå. Ju högre värde på index, desto bättre livskvalitet enligt det här sättet att mäta. AC BD Figur 18b Andelen som avstått från att gå ut på kvällen av rädsla för att bli överfallen etc. Bekanta utsatta för överfall På frågan om någon i bekantskapskretsen hade blivit utsatt för fysiskt våld hade drygt en procent svarat ja. Här ser hotbilden något annorlunda ut. I den egna bostaden var det 29 procent, tre procent i någon anans bostad, sex procent på buss, tåg etc., 14 procent på restaurang, 36 procent på allmän plats och tio procent på annan plats. I över hälften av fallen var det för den bekante en okänd person, i en tredjedel av fallen var det för den utsatte en bekant person. Livskvalitet 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Figur 19 Grad av upplevd livskvalitet. Livsupplevelser Index (medelvärde) Upplevelse av livet som positivt eller negativt säger också något om livskvaliteten. Här ska index tolkas på samma sätt som för livskvaliteten. Samtliga grupper hade indexvärden över noll. Högst ligger de med längre utbildning. hade lägre index än män, och de utan kontantmarginal ligger lägst på skalan, se figur 20. Mellan länen finns inga större skillnader. Bäst i detta avseende mår de med annan utbildning än folkskola och åldersgruppen år. De flesta anser sig ha en god livskvalitet. Livskvalitet är ett komplext begrepp, som kan ha många dimensioner. Livskvalitet kan inte mätas direkt, istället får man utifrån idéer om vad begreppet kan innebära, försöka hitta ett antal olika indikatorer. Dessa indikatorer tillsammans, hoppas man sedan skall ge en bild, av det mer komplexa begreppet. Ett sätt att göra detta, kan vara att fråga om hur man upplever sin fysiska och psykiska hälsa, förmågan att tänka klart, vilken kontakt man har med andra, hur familjelivet var, möjligheten att vara aktiv på det sätt man önskar och frågor kring ekonomi. Svaren på dessa indikatorer vägs sedan samman för att ge ett mått på livskvalitet. Genom summering av frågorna skapas ett index som varierar mellan minus ett och plus ett Figur 20 Grad av positiva livsupplevelser. Socialt stöd/nätverk Index (medelvärde) Det sociala stödet och nätverket fungerade i de flesta fall bra. 18

19 Med socialt stöd och nätverk avses det känslomässiga och praktiska stöd, som kan fås från andra personer, speciellt i situationer där man utsatts för en yttre påfrestning. Socialt nätverk är ett uttryck för de sociala relationer som människor har i ett samhälle. Studier visar att brist på socialt stöd och nätverk kan medföra ökade hälsorisker. Kontakt med barn Bland kvinnorna hade 89 procent egna barn och bland männen 83 procent. En liten andel hade fem barn eller fler. En majoritet av de med egna barn, hade också kontakt med dem minst en gång per vecka. na hade i något större omfattning kontakt med sina barn, än vad männen hade. I Norrbotten var andelen, som hade kontakt minst en gång per vecka lägre än i de tre övriga länen. Grad av socialt stöd För att mäta graden av socialt stöd, hade ett index beräknats. Antalet jakande svar på frågor om antalet människor man träffar, kan anförtro sig åt etc. hade summerats. Detta index kan anta värden mellan noll och fem, där noll anger ett mycket lågt socialt stöd/nätverk, medan fem anger ett stort socialt stöd/nätverk. Det sociala stödet var genomgående högt. I gruppen som saknade kontantmarginal var det sociala stödet/nätverket något lägre än i övriga grupper. Grupp/sjuk/ Ålderdomshem Servicehus/lgh Annat Egen bostad Figur 21 Fördelning på typ av boende. Bor ensam och de som var minst bemedlade bodde i större omfattning ensamma (se figur 22). Boendeform Omkring 80 procent bor i egen bostad. Störs man i bostaden är det framför allt från trafik i form av buller och utsläpp samt vedeldning. Bor i Boendeformen var åldersberoende (se figur 21). I den yngsta åldersgruppen, år, bor 94 procent i egen bostad, medan motsvarande siffra för gruppen 75 år och äldre var 82 procent. Bland de äldsta kvinnorna bodde 28 procent i sevichus/serviscelägenhet/ålderdomshem, medan det för männen var 19 procent. Man kan anta att bortfallet påverkar fördelningen på boende för de över 75 år. Troligen var andeln gemensamt boende högre än vad som resultaten visar här. Fyra procent av kvinnorna och tre procent av männen bor i gruppboende eller på sjukhem. Bland de med avsaknad av kontantmarginal var andelen med egen bostad lägre (80 procent) än bland övriga grupper. Mellan länen var skillnaderna marginella. Över 97 procent trivs där de bor Figur 22 Andelen ensamboende. Luftföroreningar På frågan om man oroas av luftföroreningar i närheten av hemmet var man minst oroad av luftföroreningar i Jämtland (87 procent) och i Västerbotten (82 procent). I Västernorrland och Norrbotten var omkring 22 procent av befolkningen mer eller mindre oroad av luftföroreningar i närheten av hemmet. Orsaken till luftföroreningarna var främst biltrafik och vedeldning. Buller Här finns vissa skillnader mellan länen, men totalt sett var det 84 procent som inte stördes av buller i sin bostad. I Västernorrland var det tre procent som stördes mycket, medan det i Västerbotten var mindre än en procent, som upplevede bullret i bostaden mycket störande. Om man stördes av buller i bostaden, var det framför allt från vägtrafik (56 procent), flygtrafik (13 procent) och ljud/oväsen från grannar (14 procent). 19

20 Sysselsättning Drygt tio procent hade förvärvsarbetat efter sin pensionering. Bland förtidspensionärerna, var det också nästan tio procent som hade förvärvsarbetat efter sin pensionering. Aktiviteter tillsammans med andra På frågan om man under de 12 senaste månaderna mer eller mindre regelbundet deltagit i aktiviteter tillsammans med flera andra, visade det sig att kvinnor, samt de med längre utbildning var mer aktiva än övrig grupper (se figur 23). Aktiviteten avtar med stigande ålder. na hade genomgående fler aktiviteter i alla åldersgrupper. Nästan 60 procent hade deltagit i aktivitet en eller flera gånger per vecka. En tredjedel hade deltagit någon gång per månad. med dåligt/ mycket dåligt hälsotillstånd hade 6 procent förvärvsarbetat efter pensionen Figur 24a Andelen som förvärvsarbetat efter pensionen. Y Z AC BD Figur 23 Andel (procent) som regelbundet deltagit i någon aktivitet tillsammans med andra. I Västerbotten var man mer aktiv än i de övriga länen. Deltagandet kan också vara en ekonomiskt fråga. Har man bättre ekonomiska resurser har man också större möjlighet att vara mer aktiv. Bland de som svarat att deras allmänna hälsotillstånd var mycket gott /gott, deltog 61 procent i regelbundna aktiviteter. För gruppen med dåligt/ mycket dåligt hälsotillstånd var det 32 procent som regelbundet deltog i aktiviteter tillsammans med andra. Förvärvsarbete efter 65 år På frågan om man hade haft något förvärvsarbete efter pensioneringen vid 65 år visade det sig, framförallt bland män och personer med längre utbildning, att de hade förvärvsarbetat. Andelen var högre i Jämtland och Västerbotten. Nästan tio procent av förtidspensionärerna hade förvärvsarbetet efter att man fått pension (se figur 24). Totalt sett hade 12 procent förvärvsarbetet. Bland de som angett att deras allmänna hälsotillstånd var mycket gott/gott, hade 16 procent förvärvsarbetet. Bland gruppen Figur 24b Andelen som förvärvsarbetat efter pensionen. Framtiden Tre av fyra trodde på framtiden. Hur ser framtiden ut om två år Ekonomin tror 76 procent blir oförändrad eller bättre om två år. Att det allmänna hälsotillståndet blir oförändrad eller bättre tror 64 procent, och att det psykiska välbefinnandet var blir oförändrat eller bättre tror 85 procent. Mellan en och tre procent tror att det skall bli mycket sämre inom de tre ovanstående områdena. Omkring 70 procent hade tro på framtiden vid tiden för enkäten. Högst var andelen bland männen och de med längre utbildning. Länen skilde sig inte åt (se figur 25a och 25b). 20

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun

Befolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen 1997 - de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999)

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet? Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

JÄMFÖRELSER MELLAN LÄNEN. En studie om hälsa och livsvillkor. Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1

JÄMFÖRELSER MELLAN LÄNEN. En studie om hälsa och livsvillkor. Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1 Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1 1 Om du behöver mer information NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Jonas Thörnqvist Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: över 65 år

Liv och hälsa i Norrland. En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: över 65 år Liv och hälsa i Norrland En enkät om hälsa och livsvillkor Ålder: över 65 år Jämtlands läns landsting Landstinget i Västernorrland Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Omslagsbild: Leif

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%) Läkemedelsanvändning Frågor om läkemedelsanvändning är viktiga för att följa då läkemedelskostnaden utgör cirka 1-1 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Trots att det finns läkemedelsregister över

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005 Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 5 7-3-16 Folkhälsoavdelningen Sammanfattning... 4 Slutsatser... 6 1. Bakgrund... 7 2. Syfte med befolkningsenkäten... 8

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 1 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 de första resultaten 1995-2-1 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man? Rapportserie

Läs mer

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3

En studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3 Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Tobaksbruk Rapport 1999:3 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar GÖRAN BOËTHIUS Jämtlands läns landsting Tobaksenheten,

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D

Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Äldre i Norrbotten 2003

Äldre i Norrbotten 2003 Äldre i Norrbotten 2003 NORD 11 041 ÖST 8 172 SYD 11 340 MITT 16 214 Siffrorna anger antal invånare 65 år eller äldre inom respektive länsdel, dec 2002. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens

Läs mer

Vad håller oss friska i Norrland?

Vad håller oss friska i Norrland? Vad håller oss friska i Norrland? En analys av befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2006 Birgitta Malker Ledningsstaben Hälso- och sjukvård Landstinget Västernorrland 2 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-3-24 Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län

Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län Hälsa och levnadsvanor i Jönköpings län - samband med kön, ålder, socioekonomi och födelseland Oktober 2011 Marit Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Liv och hälsa i Norrbotten 2003

Liv och hälsa i Norrbotten 2003 Liv och hälsa i Norrbotten 2003 Nationella målet för folkhälsan (antaget våren 2003) att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsoarbete ska inriktas

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Hur har hälsan i Vännäs förändrats? En jämförelse mellan En jämförelse mellan folkhälsoenkäterna 2006 och 2010 Vad har vi mätt? Problem/resurs Miljö och bakgrundsfaktorer Påverkas av Kommunen Miljöinsatser

Läs mer