Tabell 1 Montén (f Larsson).

Transkript

1 - 1 - Tabell 1 Utdrag ur inskrivningsböckerna från Strängnäs Gymnasium och 1772 där Anders Axling eller Andreas som han kallades skrivs in som Montén första gången. Anders Montén (f Larsson). Fil lic, Prost, Kyrkoherde. Född i Nävesta, Axberg (T). Död i Ljungby (N). Född på Näfvesta gård i Axbergs socken eller Axeberg som det tidigare hette. Gick i skola i Örebro och enligt husförhörslängd (se faderns biografi). Schola Örebro var en gammal traditionsrik trivialskola med anor från medeltiden. Skolan låg vid den tidpunkten intill Nicolaikyrkan och kallades fortfarande Schola Örebro (i bevarade handlingar även Liber Scholae Örebroensis). Skolan fick efter tillstånd av kung Karl XIII år 1811 anta namnet Schola Carolina, dvs. det som senare blev Karolinska skolan. I "Inskrivningsmatrikel från Örebro Scholae " anges (sid. 224) att: "D. 19 Januarii

2 - 2 - anmält sig Anders Axling från Axebergs socken och Näfvesta på 12te åhret. Fadern Bonde. Gossen ad 1mam" (börjar i 1:a klass)". "1767 febr reste till Strengnes". Läste på Strängnäs Gymnasium Inskriven som Andreas Axling vårterminen 1767 i Classis Prima, gick fyra terminer i Classis Secunda , fyra termiiner i Classis Tertia HT1770-VT1772. HT 1772 och VT 1773 är han inskriven som Andreas Montén i Classis Quarta och är därefter färdig med studierna i juni 1773 (enligt Åbo akademi). Att det är samma person bekrätas av födelseår och -ort. Han har ett stipendium som förkortas Stip. Herdm. som han är ensam om i skolan. Vilket stipendium det är fråga om är ännu inte känt. Sista terminen Anders går i skolan står det under hans namn "Test:ad Acad: Aboëns: ad: in Juniv 1773". Han prövade alltså in vid Åbo Akademi i juni På gymnasiet i Strängnäs fanns fyra klasser med cirka 30 elever i varje klass. (Landsarkivet Uppsala). Enligt Anders sonson Henning ska han först ha tagit namnet Axling, som bars även av en kusin med förnamnet Anders. För att undvika förväxlingar beslöt de att den ene efter lottdragning skulle ändra sitt namn. Att han kallade sig Axling bekräftas enligt ovanstående uppgift från Örebro Trivialskola och Strängnäs. Enligt uppgifter från Åbo Akademi bytte han namn från Axling till Montén 1771 när han studerade i Strängnäs. Enligt inskrivningsboken i Strängnäs är det 1772 han byter till Montén. Det fanns ingen annan Anders Axling vid Strängnäs Gymnasium och någon kusin med det namnet har ännu inte hittats i Axbergs socken. Studerar vidare i Åbo och där inskriven vid Nericorum et Vermlandorum cum Dalensibus nation Försvarade sin avhandling för professor Johan Billmark, Fil kand Fil mag Gift i Åbo första gången 1776 under studietiden med Eleonora Dubois då han är 29 år och hon är 33 år (enl. Genealogiska Samfundet i Finlands sökbara avskrivningar av kyrkböcker de sk Svarta böckerna). Får två barn med Eleonora - Charlotta 1777 och Gustaf Johan Prästvigd 1777 till huspräst hos president Axel Gabriel Leijonhufvud ( ) i Åbo. Leijonhufvud var svensk hovman, friherre och militär och en av Gustaf III:s kavaljerer, ämbetsman och lantmarsalk. Han var ledamot nr 1 och stiftare av Kungliga Musikaliska Akademin och dess förste preses, ledamot av Kungliga Vitterhetsakademin och var med och stiftade ett flertal ordenssällskap, bl a Pro Patria. Bataljonspredikant vid Enkedrottningens lifregemente å Sveaborg Sonen Gustaf Johan dör i ögonvattusot 1786 och hustrun dör båda på Sveaborg. Efter sonens död kommer Anders brorsdotter, tillika kusin till dottern Charlotta från Sverige. Det är Olof Larssons dotter Maria som 9 år gammal reser till Sveaborg enligt husförhörslängden för Näfvesta Axberg. Hon kommer hem 1789 när Svensk-Ryska kriget börjar och Anders kommenderas ut. Han är med hela kriget Vem som tar hand om dottern Charlotta, då 12 år gammal, är okänt, men troligtvis beger hon sig till Åbo där hon sedermera gifter sig. Hon behåller också mammans efternamn Dubois, vilket kan bero på att hon bor med någon av mammans släktingar i Åbo. Några sådana är inte kända. När Anders kommer hem från kriget återvänder han till Sverige. Exakt när han kommer tillbaka är okänt men troligtvis omedelbart efter kriget. Vilken kontakt han i fortsättningen har med dottern är okänt. Frågan är om han har någon. Blir kyrkoherde i Ljungby och Alfshögs socknar i Halland Gift andra gången 1795 då han är 47år med Lovisa Ulrika Linderoth, som är 26 år, i Tvååker (vigsellängd). Prost Enl "Gbg stifts herdaminnen 1878" sägs att han år 1800 fick sitt vänstra ben avhugget och knät krossat och att han dessutom hade ett i sista krig undfånget "kroppsfel". Föreslog enl samma källa "att under sillfisket skulle de återvändande besiktigas av läkare huruvida de hade venerisk smitta." Prostparet Montén reser till Göteborg och söker doktor Christoffer Carlander i Göteborg första gången Första hustrun omtalas bara som död Tyvärr finns inga barn med i journalerna. Läkarens journal innehåller uppgift om att vänster lår och (under-) ben har varit brutna och att låret läkt illa så att han går med svårighet. Han blir också lätt andfådd och röker tobak beständigt dricker han brunn vid Falkenberg och mår gott en tid, men så tillstöter besvär från urinvägarna och värk, i februari 1812 även vätska i buken, mycket hosta och avtacklad. Han lever dock fem år till.

3 - 3 - Inskription på gravstenen på Ljungby kyrkogård: HÄR UNDER FÖRKLARAS Prästen och Kyrkoherden i Ljungby och Alfshög Magister Anders Montén Född d 26 sept 1747 i Axberg Socken Wäster Neriket Död d 13 mars 1817 Trogen Läran Huld Fader Saknad och Sörjd Förmyndige Sonen (Her) (Car) 15 v 3???? Gift 1:o i Åbo svenska församling FINLAND med Eleonora Magdalena Dubois. Född 1743 [Finlands Gen. förbund]. Död 1788 i Hamiltonska regementet, SVEABORG [Finlands Gen. förbund]. Dödsorsak: Rödsot. Begravd i Hamiltonska regementet, SVEABORG [Finlands Gen. förbund]. I Åbo där Anders studerar vigs Philos. Cand. Anders Montén med Elonora Dubois Paret får två barn i samma församling, d v s under tiden Anders studerar. Enligt Finlands genealogiska förbunds hemsida är Eleonora 45 år då hon begravs 1788 i Hamiltonska regementet, som räknas som en församling på Sveaborg, alltså är hon född Som anhörig anges pastor Montén. Dödsorsaken är rödsot. Var Eleonora kommer ifrån är ännu inte känt. Det finns inga uppgifter om henne i Sverige och barn i rätt nedstigandel led tror att släkten är en fransk emigrantsläkt, Barn: Charlotta Sophia Dubois (fd Montén). Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Död 1843 i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Se tabell 2. Gustaf Johan Montén. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Död i Hamiltonska regementet i Sveaborg Finland [Finlands Gen. förbund]. Dödsorsak: Ögonvattusot. Gift 2:o i Tvååker (N) [Gravsten: "Träddde i tjänsten" samt vigselregister Halland] med Lovisa Ulrika Linderoth. Född [Gravsten, Ljungby Kyrka Halland]. Död i Ljungby (N) [Gravsten Ljungby Kyrka Halland]. Inskription på gravsten på Lungby kyrkogård: Här under stoftet af fordom Prostinnan högädla fru Lovisa Ulrika Montén född Linderoth Hon föddes d 23 Dec 1768 Trädde i tjänsten d 28 April 1795 Dog d 4 sept 1807 Trogen Maka öm Moder Efterlemnade hon 4 små söner syr 52 v 38 I vigselregistret anges Anders som "Kyrkoherden Wälärevördige och Höglärde Herr Magister"

4 - 4 - och Lovisa Urika som "Dygdeädla Jungfru". Far: Sven Linderoth. Kyrkoherde. Född Död i Tvååker (N). Begravd i Tvååker (N). Mor: Elsa Catarina Hummel. Född 1731 i Stockholm. Död 1814 i Torup (Prästgården). Barn: Gustaf Adolf Montén. Häradshövding. Född i Ljungby (N). Död i Vänersborg (P). Se tabell 7. Lars Fredrik Montén. Häradshövding. Född i Ljungby. Död i Stockholm. Sven Montén. Född i Ljungby. Död i Spanska sjön ombord på skeppet "Göteborg". Anders Ulric Montén. Provinsialläkare, med dr. Född i Ljungby. Död i Göteborg. Se tabell 13. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Charlotta Sophia Dubois (fd Montén). Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Död 1843 i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Begravd i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Charlotta är 11 år när modern dör och hennes kusin Maria kommer till Sveaborg och hon är 12 år när fadern rycker ut i kriget mot Ryssland 1789 och cirka 14 år när kriget är över och adern åker tillbaka till Sverige. Hur hon får försörjning under tiden Anders är ute i kriget är okänt. Troligtvis återvänder hon till Åbo och bor hos någon släkting för senare använder hon sin mammas efternamn enligt vigselanteckning när hon gifter sig och enligt födelsebok när hon föder barn i Åbo. Charlotta anges som "enka" när hon gifter sig med Helenius och likaså vid sin begravning och vid begravningen anges som anhörig Kakelugnsmakaren Helenius, som hon gift sig med tidigare. Frågan är om hon var gift innan giftermålet med Johan Helenius. Charlotta omnämns av barnbarnsbarnet Janne Thurman: "Min mor (Sofia Törnroth) hade måhända ärvt sitt ljusa, glada lynne av sin mormor Charlotta Dubois, född 1776, som troligen tillhörde en fransk emigrantsläkt." Gift i Åbo svenska församling FINLAND med Johan Helenius. Kakelugnsmakare, ålderman. Född beräknat Död i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Begravd i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. När de första sönerna föds står han angiven som murargesäll. Han anges som 60 år när han begravs och så har födelseåret beräknats. "Krukomak. Enkl. Johan Helenius" vigs med "kakelugnsmak. enk. Charl: Dubois" i Åbo svenska församling. Barn: Sophia Margareta Helenius. Född i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Se tabell 3. Agatha Justina Helenius. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Se tabell 4. Amalia Helenius. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND. Död i Åbo svenska församling FINLAND [Lars Holm]. Se tabell 5. Carl August Helenius. Coopverdie styrman. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Se tabell 6.

5 - 5 - Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Sophia Margareta Helenius. Född i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Sophia gifte sig på samma dag som sin syster Agatha - dubbelbröllop! Gift i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski] med Amandus Rönnberg. Kakelugnsmakarmästaren. Född beräknat 1802 i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Död i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Dödsorsak: Bröstvärk. Barn: Carl Victor Rönnberg. Född i Åbo svenska församling, FINLAND. Döpt i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Carl August Rönnberg. Född i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Döpt i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Gustaf Victor Rönnberg. Född i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Döpt i Åbo svenska församling, FINLAND [Hiski]. Tabell 4 (generation 2) (Från Tabell 2) Agatha Justina Helenius. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Gift i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund] med Johan Ölander. Bokbindarmästare. Barn: Amalia Adolphina Ölander. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Död i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Carl Oscar Ölander. Född 1832 [Finlands Gen. förbund]. Död i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Claes Anton Ölander. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Berndt August Ölander. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Frantz Ölander. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Amanda Charlotta Ölander. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Julius Teodor Ölander. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Ljungby (N) [Finlands Gen. förbund]. Tabell 5 (generation 2) (Från Tabell 2) Amalia Helenius. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND. Död i Åbo svenska församling FINLAND [Lars Holm].

6 - 6 - Gräddsnipa tillverkad av Henric Johan Törnroth. Finns på Finska Muséet i Helsingfors. Gift i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund] med Henric Johan Törnroth (f Bjong). Guldsmed. Död 1873 i Åbo [Johanna Törnroth]. Henric Johan hette ursprungligen Bjong men bytte till Törnroth när han bytte från finska till svenska församlingen i Åbo. Orsaken till bvtet är inte känd. Står angiven som guldarbetare 1831, som guldsmedsmästare från 1839 och som guldsmed 1844 ff vid olika barns födelse. Han finns representerad på Finska Muséet i Helsingfors med en gräddsnipa tillverkad någon gång Och hans föremål hittar man på finska auktioner regelbundet fortfarande. Troligtvis avled han 1873 och bör vara född omkring Far: Erik Henrikpoika Bjong. Barn: Amalia Josephina Törnroth. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Johan Albert Törnroth. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Sophia Constantia Törnroth. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Carl Henrik Törnroth. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Frans August Törnroth. Borgmästare. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Sofia Constantia Törnroth. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Julius Leonard Törnroth. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Olga Rosina Törnroth. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Tabell 6 (generation 2) (Från Tabell 2) Carl August Helenius. Coopverdie styrman. Född i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Döpt i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund]. Gift i Åbo svenska församling FINLAND [Finlands Gen. förbund] med Otteliana Lovisa Grönberg. Född i Åbo, FINLAND [Genealogiska Samfundets i Finland kyrkböcker på

7 - 7 - internet]. Tabell 7 (generation 1) (Från Tabell 1) Gustaf Adolf Montén. Häradshövding. Född i Ljungby (N). Död i Vänersborg (P). Föddes i Ljungby i Halland, där fadern var kyrkoherde. Han föddes i Tvååker, där morfadern var prost. Gustaf Adolf var äldst av fyra bröder. Vid sju års ålder blev han moderslös och vid sjutton faderslös. Alla fyra bröderna gick studievägen. Tog juridiska examen i Lund i juni 1824 och blef auskultant i Göta hovrätt i juli s. å. Har därefter tidtals förestått dels Årstads, Faurås och Himble häraders, dels Fjäre och Wiske häraders domsagor i Halland. Från den 1 maj 1829 förvaltat domareämbetet i denna södra domsaga. Utnämndes till ordinarie domare härstädes genom kongl. fullmakt den 18 April Gift den 28 sept med Maria Charlotta Ehrengranat. född 1816, dotter af chefen för Westgöta-Dals regemente Axel Wilhelm Ehrengranat och Sofia Charlotta Krull. G A tog sin juridiska examen i Lund 1824, praktiserade som biträde vid häradsrätter, tilldelades av Kungl Maj:t häradshövdings namn, "en sällsynt utmärkelse". Blev häradshövding i Nordals, Sundals och Vedbo härader i Dalsland Erhöll Kungl Maj:t medgivande att vara bosatt utanför domsagans område och köpte Sandgärde med Härveden jämte del i Hålabo kvarn vid foten av Hunneberg av häradsskrivare Rydings arvingar Sonsonen Fritz skriver att Gustaf Adolf var en framstående jurist. Vid ett tillfälle räddade han en förmögenhet åt en änka men vägrade ta betalt för arbetet. Hon skänkte då sin avlidne makes sigillring med initialbokstäverna G A M. Hans namn var G A Montgomery. Ringen har gått i arv till Göran Montén. Man kan anta att han hade studieskulder och måste betala andras skulder i egenskap av borgensman och var vid viss tidpunkt nära konkurs. Å andra sidan hade han som häradshövding en inkomst på ca kr och lyckades reda upp ekonomin. På Sandgärde växte barnen upp och undervisades av informatorer samt vistades ett par år vid läroverket i Vänersborg. Gustaf Adolf var vice ordförande i Norra Älvsborgs läns hushållningssällskap Till växten lär han ha varit rätt liten men var vig och kunde slå volter. Före middagen ställde han sig i sällskap med sina biträden på logen och tröskade med slaga för att få motion. Det rådde ett livligt sällskapsliv i trakten och G A var en utmärkt middagstalare i den glada stil, som framlockade den ena skrattsalvan efter den andra. Enligt tidens sed bar han peruk, sedan han fullständigt förlorat sitt hår i samband med nervfeber. Hans efterlämnade förmögenhet uppgick till kr såldes Sandgärde till överste Nils Ericson, kanal- och järnvägsbyggaren, som byggde Trollhätte kanal och Gustaf Adolf flyttade till Björkås. Huset finns kvar 2007.

8 - 8 - Gustaf Adolfs gård Sandgärde. Västra Tunhems kyrka i slutet av 1800-talet. Den högsta gravstenen till höger är Gustaf Adolfs och Majottes.

9 - 9 - Majotte och Gustaf Adolf från målningar i sin ungdom. Gift i Västra Tunhem med Majotte Marie Charlotte Ehrengranat. Född i Vänersborg (P) [Släktdatabanken]. Döpt i Vänersborg (P) [Vänersborgs kyrkböcker]. Död i Lunden, Gärdhem (P) [Släktdatabanken]. Begravd i Lunden, Gärdhem (P). Dödsorsak: Ålderdomssvaghet. Gift sig då hon var 28 år gammal i Västra Tunhem (P) (Släktdatabanken) i Beateberg vid Vänersborg (Fritz M). Död av ålderssvaghet 82 år gammal i Lunden, Gärdhem (P) (Släktdatabanken). Växte enligt sonsonen Fritz upp på majorsbostället Rangtorp i Kållands Råda (R) samt på överstelöjtnantsbostället Forstena där hennes bröllop stod Forstena är kronoegendom i V Tunhem och där föddes Lennart Torstensson. Majotte gick inte i skola, men undervisades i hemmet av fadern, möjligen även av guvernant. Hon var mycket beläst, kunnig och intelligent och ägde förmåga att organisera och leda. På Sandgärde, där hon bodde med maken häradshövding G A Montén, var hon utan tvivel en charmerande värdinna. Hushållet var stort med sex barn jämte häradshövdingens biträden och en informator, men tjänstefolket var också talrikt. Hade även en fosterdotter Ulla sedermera gift Kullberg. Levnadsstandarden var hög. När hon blev änka 1875, ärvde hon kr efter mannen, varjämte hon uppbar änkepension med 150 kr per år. När sonen Henning köpte Lunden 1878, fick han överta kapitalet på kr, mot att Majotte under sitt återstående liv skulle ha allt fritt på Lunden. Hon hade tre rum i en flygelbyggnad och intog sina måltider i huvudbyggnaden tillsammans med Hennings familj. Vid slakt och bak hjälpte hon till och tog då gärna befälet. När

10 hennes sonsöner fyllt fem år började hon undervisa dem. Hon lärde dem läsa, skriva och räkna. De fick plugga katekes, biblisk och svensk historia. Ferier var det endast mellan julafton och nyårsdagen. Långa tider tillbragte en eller två av sonsönerna nätterna i hennes våning. Fritz skriver att de trivdes hos henne. Hon hade litteratur och planschverk och kunde berätta om gångna tider, då inga järnvägar fanns. Mot slutet låg hon till sängs, och maten bars till flygeln. Far: Axel Wilhelm Ehrengranat. Överste, Riddare. Född 1786 i Hallkved, Funbo, Uppsala län. Död i Sandgärde. Mor: Charlotta Sofia Krull. Född i Vänersborg (P) [Släktdatabanken]. Död Begravd i Västra Tunhem. Barn: Sophie-Louise Sofia Lovisa Montén. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Stockholm. Se tabell 8. Axel Fredrik Montén. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Sandgärde, Västra Tunhem. Henning Wilhelm Montén. Possessionat. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Stora Järpetorp, Västra Tunhem. Dödsorsak: Lunginflammation. Se tabell 9. Gösta Gustaf Anders Montén. Järnvägsdirektör. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Borås. Se tabell 10. Richard Axel Montén. Språklärare, Ingeniör. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Malmö. Se tabell 11. Fritz Adolf Montén. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Sandgärde, Västra Tunhem. Fritz Rudolf Montén. Bergsingenjör. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i NORGE Holt Tvedestrand. Martina Charlotta Gustafsdotter Montén. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Kalmar. Se tabell 12.

11 Tabell 8 (generation 2) (Från Tabell 7) Sophie-Louise Sofia Lovisa Montén. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Stockholm. Begravd i Norra begravningsplatsen, Stockholm. Tvillingsyster till Axel-Fredrik som dog samma år han föddes. Enligt dopboken döpt till Sofia Lovisa. Bor 1890 i Smedby, Husby församling, Hedemora Ett kolorerat foto av Sophie-Louise och Marie-Louise från sekelskiftet ungefär.

12 Gift i Västra Tunhem (P) med Karl Axel Frithiof Sundelin. Teol Dr, Kyrkoherde, Hovpredikant. Född i Vilhelmina (AC). Död i Dala-Husby. Begravd i Norra begravningsplatsen, Stockholm. Student i Uppsala, Fil kand 1868, Fil dr Doktorsavhandlingen skrev han om "Lessings förhållande till fransmännen i fråga om uppfattningen av Aristoteles lära om tragedien". Se även bild av doktorsavhandlingen. Teol kand 1868, Prästvigd 1880, Lektor vid Nya Elementar i Stockholm 1884, Kyrkoherde i Dala-Husby 1884, e.o. Kungl Hovpredikant 1887 Var informator på Sandgärde. Var vid giftermålet adjunkt på Nya Elementarläroverket i Stockholm. Kontraktsprost i Dala-Husby, Dalarna Carl var som ung lovande botanist och brevväxlade med vetenskapsmän i Stockholm och Uppsala. Efter studentexamen i Uppsala universitetsstudie i samma stad. Han var dock tvungen att avbryta studierna för att tjäna som informator, mest i förmögna hem, som inte alltid var så frikostiga med maten. "Oförmodat lyckades mig att få tag på en tämligen förmånlig plats (som informator) hos häradshövdingen Montén". Det var Några år senare gifte han sig med dottern i huset - Marie-Louise disputerade Karl (se bild av doktorsavhandling). Karl var sedan höstterminen 1868 lärare vid Nya Elementarskolan i Stockholm först som sdjunkt, sedan lektor i kristendom och grekiska, på våren 1869 promoverades han och 1870 gifte han sig tillträdde han kyrkoherdebefattningen i Dala-Husby i Västerår stift. Han ansågs som en av stiftets mest framstående poräster under sin tid. Annons hittad i Svensk Läraretidning fr 1896: "Vikarie vid mindre folkskolan i Silfhytteå, nedanskrifna församling, sökes för hela läsåret Lön 337 kr. utom bostad och vedbrand. Litet barnantal. Hugad sökande anmäle sig senast den 30 januari hos Karl Sundelin. Skolrådets ordförande. Adr. Dala-Husby."

13 Familjen samlad. Från vänster: Karls pappa Uno, Karl, Marie Louise på trappan, Karls mamma Carin Grönlund samt hustrun Sophie Louise. Karl Sundelins doktoravhandling: "Lessings förhållande till fransmännen i fråga om uppfattningen av Aristoteles lära om tragedien"

14 Doktorsavhandlingen förärades svärföräldrarna: Till Häradshövdingen i Nordals, Sundals och Walbo härader, Riddaren av Nordstjerneorden Herr Gustaf Adolf Montén och dess fru Marie Charlotte Ehrengranat med tacksamhet och tillgifvenhet av Författaren. Far: Uno August Sundelin. Kyrkoherde. Född i Arjeplog. Död i Stensele. Mor: Catharina Lovisa Carin Grönlund. Född i Lycksele. Död i Nora prästgård. Barn: Marie-Louise Sundelin. Pianopedagog. Född i Jakob (AB). Död i Stockholm. Tabell 9 (generation 2) (Från Tabell 7) Henning Wilhelm Montén. Possessionat. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Stora Järpetorp, Västra Tunhem. Dödsorsak: Lunginflammation. Begravd i Västra Tunhem (P). Godsägare till Lunden. Född i Sandgärde, Västra Tunhem (P) (Släktdatabanken). Död i lunginflammation 73 år gammal i Stora Järpetorp, Västra Tunhem (P) (dödsannons+släktdatabanken ). Begravd i Västra Tunhem (P). Gift när han var 33 och

15 hon nästan 23 år i Lovö Av Fritz Monténs släktbok framgår att Henning växte upp i ett hem med stor tjänstepersonal. De juridiska biträden, som hans far häradshövdingen sysselsatte, bodde i huset. Henning och hans bröder undervisades i hemmet av informatorer, av vilka den ene avlöste den andre. Slutligen insattes Henning och bröderna Gösta och Axel i Vänersborgs läroverk höstterminen 1859, varest de tillbragte tre läsår, Henning i de tre första gymnasieringarna med icke i den fjärde. Därefter praktiserade han lantbruk, genomgick en enklare lantbruksskola - Skeppsholmen vid Tidans inlopp i sjön Jogen - och blev inspektor på gårdar i Värmland och Bohuslän. Han var omtyckt av arbetarna och knöt varaktiga vänskapsband med sina principaler. Av dessa voro en dansk och en norrman. Henning hade språköra och en utmärkt förmåga att imitera. Han kunde tala norska, danska och tre svenska landskapsdialekter, hade lätt att uttrycka sig, var mycket beläst, hade ett sällsynt gott minne och kunde utantill stora delar av sin tids poesi: Tegnér, Geijer, Runeberg, Wadman, von Braun o.s.v. Som han även var i hög grad humoristisk, spred han glädje och munterhet omkring sig, detta såväl i familjekretsen som bland sitt arbetsfolk och vid middagsbjudningar. I sitt yrke stod han efter sin tids begrepp högre än de flesta. Sedan han på sina inspektorslöner sparat ihop ett ringa belopp, blev han arrendator på fideikommisset Onsjö vid Göta älvs västra sida mellan Vänersborg och Trollhättan. Ägaren, friherre Erik Haij, ville emellertid att hans son Wollrath samtidigt skulle av Henning lära sig jordbruk, och genomdrev, att Henning och Wollrath skulle vara kompanjoner. Wolrath uträttade intet. Henning skötte det hela, men fick nöja sig med halva nettovinsten. Detta var under högkonkunjturen efter fransk-tyska kriget , då alla priser oavbrutet steg. Så blev år 1878 Lundens gård i Gärdhems församling till salu. Henning var förlovad med Sophie Kuylenstjerna. Båda tillsammans torde ha ägt 12 eller möjligen kr, men gården kostade kr. Hennings morbröder (Ehrengranat) uppmanade honom att köpa och erbjöd sig att låna honom pengar. Köpet kom till och samma år bröllopet. Henning var nu godsägare. Egentligen var det två gårdar Lunden och Kätene. Den sistnämnda, en liten bondgård, såldes omedelbart, troligen för omkring kr, så att Lunden stod i ungefär kr. Det gällde att producera havre för export till England. Av arealen omkring 250 ha var hälften ljunghedar och kala vågräta berg, en fjärdedel åker och en fjärdedel ekskog. Henning röjde bort ekskogen och förvandlade marken till god åkerjord, planterade eller sådde tall på ljunghedarna, byggde en ny lada för havreskördarna och började rasförädling i kostallet. Men alla priser sjönk, och det fanns ingen möjlighet att förränta lånen. Det blev morbröderna, som fick ta förlusten. Efter åtskilliga år fann de lämpligt att övertaga äganderätten, varefter Henning fick sköta gården utan lön men med allt fritt för sig och sin med åren rätt talrika familj. Han var ej längre godsägare, men det rådde ett mycket gott förhållande mellan honom och hans morbröder. Morbror Albrecht ägde och bebodde Lilleskog, morbror Rudolf Önafors, och på båda ställena var Henning och hans familj alltid välkomna. Skötte sitt arbete med kraft och fart. Alltid var han färdig före klockan fem på morgonen, gav sina order, övervakade arbetet, högg in själv om det behövdes, lärde upp såväl sina egna som andras pojkar att hålla verktyg, redskap eller tömmar på det mest effektiva sättet och var avgudad av sitt folk. År 1899 beslöt Hennings morbröder att sälja Lunden på auktion. Högsta budet blev kr, men detta accepterade icke ägarna. Efter en tid ändrade de mening, men då sa Henning att om de skulle sälja gården för kr så kunde de lika gärna sälja till honom. Så skedde. Hela köpesumman var intecknad skuld, så några kontanter för gården behövde ej erläggas, men inventarierna gick på auktion och blev dyra. Henning var åter godsägare Hans äldste son Göran som samma år tog studenten i Vänersborg, övertog gården 1908 efter att de sålt de åkrar som Henning brutit upp ur ekskog, till ett pris av 400 kr/ha, varjämte några hektar backar och betesmark fick följa med gratis. Henning övertog nu kronoarrendet Hjärpetorp i dalen mellan Halle- och Hunneberg. Det var mager, sandig mark och något dyjord, födde två-tre hästar och cirka 15 kor. Det gav ingen nettovinst, men arrendet var icke så stort som hyresvärdet för bostaden på 5 rum och kök efter stadspris. Henning och hans maka hade ärvt efter hans morbröder och hennes faster så pass mycket, att deras ekonomi var trygg. Henning njöt av att själv gå i ladugården och sköta sina nötkreatur. En tjur råkade bräcka ett par av hans revben. Sin rörlighet och spänstighet bibehöll han. Att gå till fots en mil till Vänersborg var för honom intet. Han gjorde det ännu 12 dagar före sin död. Han hade varit i Skåne i mars 1918 hos sin dotter Karin och hennes man Jan Nordén. Därvid hade han fått åka på öppen vagn till Nordéns föräldrahem, Ingelstorp, beläget 10 km från Vrams Gunnarstorp, efter hästar och

16 sent på kvällen tillbaka. Efter återkomsten till Hjärpetorp kände han sig icke sjuk, var uppe som vanligt och gick in till staden och besökte Kasen, där sonen Fritz tillfälligt vistades på påskaftonen den 30 mars. Han klagade över att han frös, fast han hade tillräckligt mycket på sig och det var varmt och soligt. Dagen därpå fick han gå till sängs i feber och lunginflammation. Han dog den 10 april Titulerades landsfiskal i Martinas dödsnotis 1890 och lantbrukare i Knuts Sonen Lars har beskrivet den gamla herrgårdsbyggnaden på Lunden som revs Den torde av gamla tidningar som fanns under tapeterna ha varit omkring 200 år gammal. Den var rymlig, magnifik med sin frontespis och såg romantisk ut i sin vita färg, vare sig på sommaren, då dess framsida belystes av morgonsolen med lagom skugga från kastanjen och lönnen för att bringa svalka, eller på vintern i månskensbelysning och de stora träden klädda i rimfrost och marken snöbeklädd. Ingången med pardörr av gråbrun färg ledde in i en rymlig förstuga, som delade sig i tre armar, varav en rakt fram ledande till salongen med en bänk och hängare för ytterkläder på högra sidan. På vänstra sidan var vägg mot trappuppgången till övervåningen behängd med brandsprutor i koppar. Förstugans högra arm ledde till matsalsdörren. På dess vänstra sida var skafferiet och på höger ett fönster åt gården. Förstugans vänstra arm ledde till köket. På högra sida var vedskrubben och på den vänstra ett fönster år gården. Förstugans dörrar stängdes på kvällen med en bastant tvärbom. Köket var stort och inrymde främst en stor spis med mur och i vinkel däremot bakugn, en mängd hyllor för grytor och andra köksutensilier, ett diskbord, ett matbord, en träsoffa, en vedlår och en vattentunna samt ännu ett bord nära spisen. Vid matbordet var en bänk samt stolar. Innanför köket i byggnadens sydöstra hörn låg kökskammaren med matbord intill österfönstret med utsikt åt stora lönnen på gårdsplanen. Åt söder var ock ett fönster. I rummet fanns vidare en säng, ett annat bord vid sydfönster, skänk för servis. Från kökskammaren ledde en dörr till Mor Sophies rum i sydvästra hörnet med stoppad soffa, stolar och blomsterbord samt ett sydfönster. Vidare låg vardagsrummet utmed västra långsidan med skrivbord och stolar, en säng och stoppad soffa samt Mors byrå med spegel och diverse prydnader. Vidare utmed husets långsida med två fönster åt väster låg salongen, som väl var omkring 8x10 m och med dörr åt förstugan. Mellan de två fönstren stod en väggspegel som gick upp till taket med bord i mahogny, varpå stod två urnor samt i mitten en särdeles prydlig klocka, där ovanpå en ryttare och på vardera sidan en hjort, allt förgyllt och det hela skyddat av en glaskupa. Vidare fanns i salongen ett linneskåp i ek, ett piano, ovanför pianot en tavla, föreställande en gammal skäggig man i björnskinnsmössa och bister uppsyn, ägnad att injaga skräck varför hustes barn ibland var rädda att på vintern i mörkret passera. Vidare fanns en lång soffa, i mitten ett runt matsalsbord med en ljuskrona däröver. Vidare ett spelbord, två små sexkantiga bord, ett vid vardera fönstret, vid ena väggen ett divanbord med stoppad soffa, ett par rottingstolar, belagda med prydliga vävnader, en länsstol, notställ vid pianot och stol. Salongsmöbeln gick i röd färg men i vardagslag användes överdrag av bomull. Kakelugnen, av vitt porslin med en pojkfigur i mitten var mycket prydlig och eldades på julen med antracit, varvid den även fick värma gästrummet, som var nästa rum på husets långsida där husets fyra söner logerade på ferierna. Här fanns en chiffonier, ett bord vid västerfönstret, stolar, soffa och sängar med nätbotten. Dessutom fanns en grön porslinskakelugn med krans av grevliga kronor upptill - gården hade en gång ägts av Stenbockska släkten. Nästa rum i fil på hustes långsida, utgörande nordvästra hörnet, var handkammaren med trälårar för hushållsmjöl, hyllor för andra matvaror, på vintern kålhuvuden i taket samt vid jultid bryggtunnor för julölet, som bryggdes på gården. Fönstret åt norr var kritat och luften var även på sommaren alltid sval. Intill handkammaren låg en liten korridor som ledde till matsalsdörren och till höger "stora garderoben" där familjens kläder förvarades. Matsalen, som alltså hade en dörr till nämnda korridor samt en till förstugan hade även en dörr till ett större avlångt förvaringsrum med långa hyllor med lerkrus, porslin m.m. I matsalen, med ett norrfönster med en lång rymlig soffa framför samt två österfönster med blomsterbord framför, hade i mitten ett runt matsalsbord med stolar, ett mindre spelbord samt vid väggen åt skafferiet ett kryddskåp med diverse kakor och specerier, som togs hem från Vänersborg en gång i månaden. Kakelugnen var vitlimmad och dess nisch, liksom två urnor på kryddskåpet, pryddes sommartid med friskt löv, som ytterligare förhöjde behaget av den svala, angenäma atmosfär, som alltid rådde då matsalen användes under de varma sommarmånaderna. Där var även, liksom i alla rum på nedre botten, högt i tak. Ehuru Lars M färdats vida omkring och intagit

17 måltider på många olika lokaler har han aldrig sett någon som kan jämföras med Lundens matsal, vare sig på morgonen så solstrålarna spelade in mellan fönstrens blommor, eller på eftermiddagen med rummets härliga svalka. Från förstugans ena hörn ledde en svängd trappa, med dörr till förstugan, upp till vindsvåningen. Uppkommen hade man ett fönster rakt fram åt gårdsplanen och till vänster därom dörren till Hennings rum, dit barnen ofta sökte sig upp. Där fanns säng, soffa, byrå samt vid ena fönstret ett skrivbord, vars skiva en gång ska ha tillhört den store John Eriksson som ritbräde, troligen köpt på auktion på Nygård, som en tid tillhörde hans brorson med samma namn. Vidare var här ett mindre bord vid andra fönstret. Båda fönstren vätte åt öster mot gårdsplanen. På väggen var ett stort porträtt av Mor, målat av hennes kusin. Dessutom några andra familjeporträtt. Från trappan, som däruppe var kringbyggd med skydd, gick en svalgång söderut till ett rum på sydsidan med ett söderfönster. Detta rum, beläget över mor Sophies rum, beboddes av hushållerskan. Från trappa gick vidare en gång åt väster, som strax delade sig i två, varav en gick åt norr genom en lång mörk väg till ett rum med norrfönster, benämnt "Ettan", oftast bebott av ogifta yngre drängar. Fortsatte man åt söder i svalgången kom man till det så kallade fläskskranket, för förvaring av rökta skinkor. Senare användes det för upphängning av tvätt. Det var ett rätt stort rum med en mindre skrubb innanför, där barnen la in fläder och kamomill att torka. Intill fläskskranket med ingång från samma svalgång låg det så kallade "Stora rummet", över salongen med två västerfönster. Här fanns en vävstol där mattor, hästtäcken m.m. vävdes av Skapelsens bättre hälft. På hösten las in halm, varpå de olika äppelsorterna låg i högar var för sig. Där fanns Reinetter, Rosenhäger som åts till jul och som kallades konfektäpplen för sin goda smak, Domö, Gravenstein, Calville, Kantäpplen, Falsk gravenstein, Alexander, Grågyllen, Astrakan, Åkerö, Vitgyllen samt slutligen "Kamrern", säkerligen planterad av G Sandberg som var kamrer vid Kanalverket. Detta träd kunde bära 5-6 tunnor. Äpplena hade lite syrligt, kryddaktig smak och var mycket eftertraktade av Trollhätteborna. Innanför stora rummet, åt norr, ett ganska stort, långt skrank där på hyllor förvarades lappar av olika slag för lagning. Över stora rummet var den del av frontespisen som vette åt trädgården och västersolen. Där var uppsatt en klocka av trä, målad vit med svarta siffror och visare, som var inställda på tio i fem. Den var uppsatt av en tidigare ägare och skulle enligt uppgift betyda att det var rätt tid att sätta på toddyvattnet. Utom mindre skrank var det alltså tre större skrank, en stor garderob och två rum samt kök.

18 Gift 1878 i Lovö, Drottningholm med Sophie Katarina Frederika Kuylenstierna. Född i Harg i Sthlms län. Död i Charlottenborgs gård, Billesholms Gruva. Begravd i Västra Tunhem. Sonen Fritz Montén skriver i sin släktbok att Sophie kom vid 2 års ålder till Vänersborg, där fadern blivit distriktsläkare. Gick i flickskola, hade fransk guvernant och kunde ända in i ålderdomen hjälpa sina barnbarn med franskan. När hon var 15 år dog hennes mor och så fick hon resa till sin moster Louise Bredberg i Stockholm. I detta hem fanns kusiner i ungefär samma ålder, och Sophie trivdes säkerligen utmärkt. Kulturen stod högt i det hemmet. Hennes egen fader ville utnyttja lantbrukets högkonjunktur och lämnade därför Vänersborg för att arrendera gården Dammtorp under Drottningholm. Där fick Sophie öva sig att sköta hushåll någon tid. Så gifte hon sig med Henning Montén den 23 eller 28 maj 1878 i Lovö och slog sig ner på Lundens gård. Hon var en utpräglad pliktmänniska. Hon har berättat att hon låg och grät första natten av ängslan att icke kunna fylla sin nya uppgift som husmor på en stor lantgård. En stor hjälp hade hon de första åren genom att hennes svärmor bodde på gården i en av flygelbyggnaderna. De båda damerna titulerades Gamlafrun och Ungafrun. Den unga hyste emellertid så stor respekt och vördnad, kanske även beundran, för den gamla, som var en stark personlighet, att hennes egen personlighet kanske icke kom till sin fulla rätt. I allmänhet hade hon en hushållerska, en kökspiga, en huspiga och en barnpiga, men hon förde befälet med mild, kanske alltför mild, hand och arbetade själv, särskilt med sömnad på symaskin till långt in på nätterna. Hon födde 8 barn, av vilka 6 blev fullvuxna. Hennes krafter tog slut, och de sista åren på Lunden låg hon mest till sängs. Hon behöll dock sitt glade humör och hade mycket roligt, när barnen kom hem till jul och samlades kring henne under skämt och skratt. Hon var noga med morgon- och kvällsböner och läste på söndagarna predikan för både barn och tjänstefolk. När hushållet var som störst, omfattade det 18 personer. Efter flyttning till Hjärpetorp 1908 blev det lugnare med endast ett hembiträde. När Sophie blev änka 1918, flyttade hon till sin dotter Karin och hennes man Jan Nordén på Vrams Gunnarstorp och sedan till Charlottenborg vid Billesholm. I deras hem hade hon sitt eget rum, betalade 5 kr per dag för mat och rum men måste iakttaga vissa regler, bl.a. att dra sig tillbaka till sitt rum senast klockan Ibland var hon hos sin son Fritz i Malmö och satte därvid synnerligen stort värde på att få sitta uppe och deltaga i de samtal, som fördes när barnen gått till vila. Hennes hälsa blev bättre på äldre dar, och hon kunde resa på kurorter och vistades där på egen hand, exempelvis i Tyringe.) Far: Claes Samuel Zacharias Kuylenstierna. Läkare. Född 1822 i Stockholm. Död 1898 i Uppsala. Mor: Hedvig Carin Catharina Smerling. Född 1825 i Stockholm. Död 1870 i Vänersborg. Barn: Claes Göran Rudolf Montén. Född i Lunden, Trollhättan. Död i Frälsegården, Saleby. Fritz Gustaf Albrecht Montén. Civilingenjör, Fil dr. Född i Lunden Gärdhem

19 Trollhättan. Död i Kirseberg. Carl Ivar Leonard Montén. Född i Lunden Gärdhem Trollhättan. Död i Göteborg. Lars Erik Henning Montén. Rentier. Född i Gärdhem (P). Död i Lindesberg (T). Anna Katarina Wilhelmina Karin Montén. Skolkökslärarinna. Född i Lunden Gärdhem Trollhättan (P). Död i Häljarp, Saxtorp (M). Martina Sofia Lovisa Montén. Född i Lunden Gärdhem Trollhättan. Död i Lunden Gärdhem Trollhättan. Ebba Maria Sofia Montén. Lärarinna. Född i Lunden Gärdhem Trollhättan. Död i Saxtorp Malmöhus. Knut Gustav Adolf Gösta Montén. Född i Lunden Gärdhem Trollhättan. Död i Lunden Gärdhem Trollhättan. Tabell 10 (generation 2) (Från Tabell 7) Gösta Gustaf Anders Montén. Järnvägsdirektör. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Borås. Begravd i Västra Tunhems kbfd (P). Studerade enligt Fritz Monténs släktbok i hemmet för informator, gick tre läsår i läroverket i Vänersborg , kom in vid järnvägen med tjänstgöring i Herrljunga och blev sedernmera trafikchef vid den nybyggda Nässjö-Oskarshamns Järnväg med bostad i Oskarshamn. Fritz skriver: "Han var utan tvivel en mycket duktig trafikchef, därtill synnerligen uppskattad som sällskapsmänniska". När järnvägen Varberg-Borås närmade sig sin fullbordan, sökte han och fick trafikchefsbefattningen där med tillträde den 1 april 1880 och flyttade till Borås. På hösten insjuknade han i nervfeber och avled i Borås. Han hade hunnit anställa personal, organisera hela trafiken, skriva instruktioner o s v så att järnvägen kunde öppnas för reguljär trafik den 25 oktober 1880, d v s tre dagar innan han avled. Gösta var extremt begåvad i matematik och var bl a lärare för betydligt äldre elever i skolan. Fick tre barn, av vilka endast Torsten uppnådde mogen ålder.

20 Gösta i uniform. Löneförhandling med järnvägsbolaget!

21 Begravningsannons Gift med Emma Charlotta Litzell (f Andersson). Född i Varola (R). Döpt Död i Vetlanda (F). Emma föddes i Varola i Skaraborgs län. Dopvittnen: Fabrikör Kempe med fru, Fabrikör Ahlgren, Carolina Ahlgren. Emmas pappa Johannes Andersson dör 1854 och är överstruken i husförhörslängden för Varola och Carl Gustaf Litzell har flyttat in. Från honom får Emma det efternamn hon sedan använder. När Emma blev änka efter Gösta 1880 hade hon ingen pension och försörjde sig genom att hålla hushåll för skolpojkar från landet enligt Fritz Montén. Flyttade till Vänersborg där sonen Torsten bodde hos mamma tillsammans med ytterligare tre skolpojkar bor hon med sonen Torsten i Herrljunga och är "husegerska". Georgina Hanson (f Litzell) som är dotter till Emmas styvfar bor också i Herrljunga samtidigt. Georgina var fadder till barnen Torsten och Marie Louise. Emma bodde i Vetlanda under sina sista år och dog och jordfästes där.

22 Emma plus okända. Troligtvis är det maken Gösta till höger om henne. Far: Johannes Andersson. Handlande. Född i Timmele (P) [dis 8592]. Död 1854 i Varola (R) [dis 8592]. Mor: Maria Catharina Andersdotter. Född i Öm (R) [HFH Varola]. Död 1893 i Herrljunga (P) [dis 8592]. Barn: Signe Montén. Gustaf Torsten Montén. Fil Dr, Försäkringsdirektör. Född i Oskarshamn (H). Död i Herserud, Lidingö (AB) [RM]. Dödsorsak: Sarkom. Marie Louise Montén. Född i Oskarshamn (H). Död i Oskarshamn (H). Tabell 11 (generation 2) (Från Tabell 7) Richard Axel Montén. Språklärare, Ingeniör. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Malmö. (Släktdatabanken). Han var född i i Tunhem (P). Död genom olyckshändelse i Malmö (Fritz Monténs släktbok). Om sina skolstudier i Vänersborg berättar han enligt Fritz Monténs släktbok, att han kom in i tredje klass, satt kvar i tredje klass och slutade i tredje klass. Han var utrustad med herkuliska kroppskrafter i förening med ett livligt intellekt, en frodig fantasi och en glänsande förmåga att uttrycka sig. Han prövade på många olika banor, praktiserade till sjöss, gick på navigationsskola, hade plats som stationskarl vid järnvägen i Sverige och som lokförare i Indien, arbetade hos farmare i Amerika, gjorde uppfinningar och kallade sig ingenjör, skrev böcker på vers och prosa, av vilka ett par trycktes bl a 282 sidor "R A Monténs skrifter, I Qvartermasterns berättelser".

23 - 23 -! var Axel stationsinspektor på Björketorp vid Varberg-Borås järnväg, som öppnades för trafik Befattningen fick han av sin bror Gösta som var tarfikchef. Se vykort. Enligt Rotemansarkivet var han skriven i Stockholm med titeln ingenjör ibland och språklärare ibland. Enligt södercd levde en Ingeniör Richard Axel Montén på Bellmansgatan 24 i Stockholm 1884 och kom närmast från Lysekil och flyttade till Kungsholmen. Familjen återkom till Söder vintern 1888/89 då de kom från Mariefred, bodde på Åsögatan 78 och flyttade till Storkyrkoroten. 1891bodde de enligt KlaraCD på Drottninggatan bor de i Sthlm (Sv Bef 1890) Apeln 1 och 2, Klara Rote. Under sina resor hade han lärt sig engelska och en vacker dag fick man i Stockholm se affischer "Engelska på 48 timmar". Massor av enkla människor emigrerade och han fick många elever, som för en ringa kostnad lärde sig det nödvändigaste. Han fortsatte till Göteborg och slutligen till Malmö. Någon varaktig framgång rönte han aldrig trots sin begåvning och sin charmerande person. Förklaringen ligger i spriten som han inte kunde motstå. Han dog genom en olyckshändelse när han var berusad och satt vid ett öppet fönster i bostaden Rundelsgatan 1 andra våningen och inledde ett samtal med en förbipasserande. Allteftersom denne avlägsnade sig lutade han sig längre och längre ut för att fortsätta samtalet. Därvid förlorade han balansen och föll ner på gångbanan där han låg på rygg med blodflöde ur näsa och öron men utan yttre skador. Änkan saknade medel till begravning och den torde ha ombesörjts av fattigvårdsstyrelsen. Vykort från Björketorp jvg-station. Handskrivet på kortet av Marie Louise Montén: "Axel eller Gösta är stationsinspektor." Inzoomningsmöjligheter gör det möjligt att utesluta Gösta så det är Richard Axel Montén som ju också under en period arbetade där. Gift med Hilda Ulrica Laurentia Boman. Född i Gamleby, Västrum, S Tjust (H). Inga barn Flyttade efter makens död troligtvis till en syster i Gamleby.

24 Tabell 12 (generation 2) (Från Tabell 7) Martina Charlotta Gustafsdotter Montén. Född i Sandgärde, Västra Tunhem. Död i Kalmar. Begravd i Västra Tunhem. Bor i Stockholm juli-augusti Dog hastigt i Kalmar endast 22 år gammal. Begravd i Västra Tunhem Martina som ung. Martina med barn på ryggen.

25 Martina och dottern Maja. Gift i Lundens gård, Gärdhem [Inbjudan till vigsel] med Johan Anders Olof Wickbom. Seminarierektor och präst. Född i Hjo. Död i Kalmar. Fick i tredje äktenskapet sex barn.) Rektor i Kalmar folkskollärarseminarium. Född i Hjo landsförs (R) (Smålands Nation i Uppsala ). Död i Kalmar (C) (Smålands Nation i Uppsala ). Johan Wickbom, född 24 november 1851 i Hjo, död 5 juni 1930 i Kalmar, seminarierektor. son till apotekaren i Hjo, senare lantbrukaren på Borbäckstorp i Hjo Carl Wickbom och Adelaïde Kexerus. Han blev student i Uppsala 1873 och prästvigdes för Skara stift han var därefter folkskoleinspektör i Vänersborg då han troligtvis träffade sin första fru Martina som bodde utanför Trollhättan, seminarieadjunkt i Stockholm , i Växjö , i Kalmar Han var rektor för Rostads folkskoleseminarium i Kalmar , men tjänstledig och folkskoleinspektör i Kalmar stift Den här artikeln är hämtad från