Interregprojektet hållbar infrastruktur i gränsland. Slutrapport. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Transkript

1 1. Arbeta över geografiska gränser. Samverkan mellan elfordonslandet Norge och biogaslandet Sverige är positiv för båda parter. 2. Arbeta över mentala gränse a/fylle och kunna köra under olika förhållanden. Det räcker inte att bara läsa om el- och gasbilar. 4. Utbyt erfarenheter. All/enhver ny teknik omgärdas av frågor ch debatter. Varje möjlighet till informationsutbyte är viktigt. 6. Skapa/lag bred samverkan. Samverkan mellan kommuner, kommunala bol Interregprojektet med konkreta aktiviteter och delmål/milepæler. Vart vill vi vara om 5 år? Om 10 år? n/online och möten mellan nyckelaktörer/sentrale aktører. kapa nätverk för att nå större genomslagskraft. i sällan utveckling! 10. Våga testa! 9. Stötta eldsjälarna/drivkreftene i 8. Ny teknik kräver ihärdig/flittig och e hållbar infrastruktur i gränsland Slutrapport EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

2 Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte och Mål Resultat Summary Purpose and Goal Result Projektets bakgrund Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, resultatindikatorer samt effekter Projektbeskrivning: Involvering av eksterne - Norsk side (10%) Seminarier och Workshops (10%) Möten med strategiskt utvalda aktörer (5%) Studier och rapporter Upphandlingsrådgivning/avtal (8%) Tester (10%) Gasfordon och tankställen (5%) Ellånebilar (20%) Budkavlen/budstikke (15%) Media (6%) Externa möten (2%) Målgrupp: Resultat och resultatindikatorer samt effekter: Övrigt - bra och med utvecklingsmöjligheter Indikatorer Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna Gränsregionalt mervärde Bättre miljö Jämställdhet mellan kvinnor och män Etnisk mångfald och integration Tillgänglighet Informationsinsatser och skyltning av projektet Arbetet framöver

3 1. Sammanfattning 1.1. Bakgrund När de svenska och norska infrastrukturministrarna beslöt att sträckan Oslo- Göteborg skulle vara en demonstrationssträcka för elladdinfrastruktur fanns i princip inga snabbladdare för elfordon på den svenska sidan. Sverige hade dock kompetens kring biogas till fordon, så ett projekt skapades för att byta erfarenheter och utvecklas tillsammans Syfte och Mål Målet var att vid projektets slut ha en fungerande infrastruktur för el på den svenska sidan, och att ha kompletterat med gasinfrastruktur i Norge. Till detta hör en kraftig satsning på kompetensutveckling och informationsspridning Resultat Under projektets gång har 122 vanliga laddningsstationer (typ 2, mode 3) installerats, och 14 snabbladdpunkter. Det överträffar målsättningen. Ett stort antal välbesökta seminarier har genomförts, flera väl mottagna rapporter har tagits fram. Fakta: Projektnamn: Infragreen hållbar infrastruktur i gränsland Projektperiod: Projektägare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Norsk sökare: Östfold Fylkeskommune Medfinansiärer: Fyrbodals kommunalförbund, Akershus Fylkeskommune, Klimatnett Östfold, Transnova Total budget (varav EU/IR finansiering i parantes): ( ) SEK och ( )NOK Kontakt: Sara.bogstrom@lansstyrelsen.se Både långsamladdare och elfordon har testats och dokumenterats under projektet. Det första var en del av ett projekt i Norge där Östfold Fylkeskommun satte upp långsamladdare av olika fabrikat och utvärderade vilka placeringar och fabrikat som fick flest användare, och som fungerade bäst i vårt nordiska klimat. Elfordonstesten var ett låneprojekt för kommuner i Östfold och Fyrbodal som fick låna elfordon i en månad mot att de bloggade kring användningen. Detta var mycket uppskattat. Projektet fick en unik och stark avslutning i att alla kommunalråd i Östfold, Akerhus och Follo kommuner, tillsammans med kommunalråden i Fyrbodal, skrev under en budkavle kring fossiloberoende fordonsflotta. Dessa budkavlar lämnades sedan över till respektive regering

4 Summary When the Swedish and Norwegian Ministers of Infrastructure met in Oslo in 2010, they decided that the Highway between Oslo and Göteborg should be a demonstration route for charging infrastructure for electric vehicles. Unfortunately there were almost no fast chargers on the Swedish side. But Sweden had unique competence on biogas for vehicles, and a project was created to exchange information and know-how Purpose and Goal The goal of the project was to establish infrastructure for fast charging on the Swedish side, and add to the existing network for biogas for vehicles on the Norwegian side. This would be done in parallel with a strong emphasis on knowledge development and information dissemination Result During the project 122 chargers (Type 2, mode 3) were installed, and 14 fast charging points. This exceeds the goal of the project. A large number of seminars have been organized, and several well received reports published. Facts: Both chargers and electric vehicles have been tested during the project. The former in a project in Norway where chargers were installed and the frequency of use and user friendliness was investigated. The chargers ability to withstand the Nordic climate was determined. Name of the project: Infragreen hållbar infrastruktur i gränsland Projectperiod: Head Partner Sweden: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Head Partner Norway: Östfold Fylkeskommune Co-financing: Fyrbodals kommunalförbund, Akershus Fylkeskommune, Klimatnett Östfold, Transnova Total budget (of which EU/IR financing in parenteasis): ( ) SEK och ( )NOK Contact: Sara.bogstrom@lansstyrelsen.se The test of electric vehicles was carried out in municipalities in both Östfold and Fyrbodal. They were offered to use two electric vehicles for one month, provided they blogged and gave feedback on the use. This was highly appreciated. The project had a formidable ending with a manifest signed by all municipal commissioners in the region. The document was then presented to the Goverments of Sweden and Norway. The manifest contained a commitment to work towards a fossil free transport sector by Sitat fra leder av samferdsel, miljø og klimakomiteen i Østfold, Olav Moe - Erfaringene fra prosjektet har vært veldig stimulerende. Det skal lite til for å få god effekt, og prosjektet har utløst et stort potensial i kommunene. Det er også dokumentert av det er viktig med bred forankring, og her har jo alle kommunene i Østfold, Fyrbodal og Follo kunnet trekke veksler på hverandre og fått felles erfaringer. Fra svensk side ble det opplyst at erfaringene fra nettopp dette prosjektet skal danne basis for et nytt, stort EUprosjekt på strekningen mellom Oslo og Hamburg, så dette kan trygt betegnes som en suksess, sier Moe

5 - 6 -

6 2. Projektets bakgrund År 2010 möttes infrastrukturministrarna från Sverige och Norge i Oslo. De beslutade att verka för två demonstrationssträckor över elladdinfrastruktur i gränsområdena. Det ena var sträckan Trondheim-Sundsvall, där projektet Green Highway då varit verksamt och framgångsrikt i åtta år. Den andra sträckan var Oslo till Göteborg, men i Sverige fanns då bara ett par experimentella snabbladdare i Göteborg. Det var ett vitt hål, en oöverstiglig öken för norska elbilsförare, och pinsamt för Sverige som ofta beskriver framgången med miljöfordon. Norge var redan 2010 en världsaktör avseende elfordon, och Sverige hade motsvarande kompetens när det gäller biogas. Hverken el eller biogass alene er løsningen på et fossilfritt transportsystem. El og biogass utfyller hverandre svært godt med formål å erstatte fossilt bränsle. Joakim Sveli, Östfolds Fylkeskommune. Ur detta skapades Infragreen. Ett projekt som drar nytta av de båda grannländernas komparativa fördelar av elfordonskompetens, respektive biogasproduktion, och - fordon. Projektägare och svensk sökande har Länsstyrelsen i Västra Götalands län varit, med Fyrbodals kommunalförbund som medfinansiär. På norska sidan är Östfolds fylkeskommune sökande och Akershus fylkeskommune, Klimatnett Östfold och Veidirektoratet -Transnova är medfinansiärer. Projektet initierates etter en forstudie høsten Forstudien hadde som formål å identifisere hindere for storskala bruk av el og biogass i landene, og spesielt grenseoverskridende hindre. Kjennskap, standard- og teknologiavklaring, erfaring med ny teknologi og bestillerkompetanse i upphandlinger ble pekt på som viktige punkter hvor behovet for tiltak var stort

7 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, resultatindikatorer samt effekter 3.1. Projektbeskrivning: I ansökan angavs att Projektet kommer att leda till att kommuner satsar på utbyggnad och uppgradering av laddstationer samt tar fram strategiska planer för laddinfrastruktur och biogas. Till detta kommer erfarenhetsutbyte genom konferenser, workshops och analyser för att bidra till en ökad kompetensutveckling. Projektet riktar sig till kommuner och beslutsfattare i målområdet. Tanken är att dra nytta av den expertkompetens som utvecklats i Norge och Sverige kring elfordon och miljöfordon, och korsbefrukta kommunerna med respektive lands spetskompetens. Genom att dra nytta av varandras komparativa fördelar och erfarenheter, kan andra kommuner hoppa över flera utvecklingssteg. Det bidrar vidare till att skapa en gränsöverskridande samverkanskultur i målområdet. Projektet har lett fram till precis detta. Tidigt identifierades kommunernas viktiga roll och genom en lång rad seminarier och workshops har kompetensen ute i kommunerna ökat, inte minst tack vara andra kommuners goda exempel. Utöver workshops och seminarier har en lång rad besök i målkommunerna och många personliga kontakter tillkommit, och inte minst det mycket lyckade elbilslåneprojektet har resulterat i att ett stort antal kommuntjänstemän nåtts av projektets budskap. Den budkavle som avslutar projektet, där samtliga kommunalråd i gränsregionen skrivit under gemensamt, vittnar om detta. Avslutningen på Svinesundsbron var både inspirerande och representativ för projektets goda samverkan. Projektet handlar om el och biogas för fordon. Det finns ingen motsättning, snarare är de goda komplement

8 I denna rapport beskrivs många aktiviteter kring elfordon, eftersom det är en ny teknik där informationsspridning har varit viktig. Samtidigt har flera biogasinitiativ tagits, men mer som fyller igen brister i ett redan existerande nät. Inom projektet har flera olika komponenter använts för att driva på utvecklingen. Några av de mest konstruktiva anges här nedan Involvering av eksterne - Norsk side (10% av de totala kostnaderna antas ligga här) Aktivitet Antall involverte tjänstemenn Involverte, andre Kategori Lånebilspool Nissan Leaf Inntil 22 per kommun Leverandør, innbyggere, journalister El Ladetest Inntil 18 per kommun driftsleder, teknisk avdeling, brukere, innkjøp Gjester, elektrikere, grave- og fundamentarbeider, 12 ungdommer ved Anleggslinja ved Kalnes vgs. El Biogasbusar Samverkan mellom innkjøp- og kollektivtjenstemenn på hver side av grensen. Erfarenheter från Aga Sverige og Processkontroll AB i planeringen. Seminarie for innbyggere med 164 besøkende, Inspiria. biogass Strategi for ladeinfrastruktur Se timelister Presentert for innbyggere El Bilpool 2.0 Se matrise Involvering kjøretøy, involvering installasjon ny moderne teknologi Synlighet prosjektbudskapet se bilde El Publikasjoner og deling av materiell om biogass Tjenstemenn i MOVAR IKS og Østfold kollektivtrafikk AGA, Nettbuss biogass Etablering ladere Strömstad Ingemar Eriksson og Conny Hansson Kommunfullmektig Ronnie Brorsson el Rune Langeteig i Proxxl og Infratek Sverige Seminarier och Workshops (10%) Utan grundläggande seminarier hade vi inte kunnat skapa en generell förståelse och en beredskap för el- och gasfordonsutvecklingen. Det går inte att underskatta betydelsen av att nå ut med informationen med väl förberedda seminarier

9 Dessa seminarier har ofta blandats med en praktisk del, som provkörning av elfordon. Talare har rekryterats från både Norge och Sverige. Ämnena har under projektets gång utvecklats från generella till mer specificerade, och anpassade efter kommunernas eller de kommunala bolagens behov. En inbjudan bifogas som bilaga 1. I Norge gjordes en kommunvägledare (bilaga 2), en samling goda exempel för användning i kommuner. Denna har översatts och anpassats till svenska förhållanden. I Sverige har större seminarier (>70 deltagare) genomförts fem gånger, till detta kommer en lång rad mindre workshops och möten. Seminarium namn Elfordon och laddinfrastruktur i Väst Börja ladda Vänersborg Laddinfrastruktur så in i Norden! Datum Plats Syfte Antal deltagare (m/kv) 19 mars maj februari maj e juni 2014 Vänersborg Göteborg Trollhättan 115 (71/44) Ett semiminarium som la grunden till en stark politisk förankring Kungälv Kick-off, introduktion till frågan Presentation av den viktiga laddstolperapporten Invigning av snabbladdare En workshop kring kommunvägledare för Sverige Under Nordiska mötesdagarna i Kungälv. Kommentar 120 (74/46 Med provkörning av elbilar. Mycket näringsliv i publiken 62 (38/24 34 (14/20) 78 (41/37) Med provkörning av elbilar

10 Möten med strategiskt utvalda aktörer (5%) Det finns ett antal nyckelpersoner i kommuner, i kommunala energibolag eller i företag. Dessa är inte många i en region, de är ofta lätt identifierbara. Genom att besöka dem finns chansen att få med dessa informella ledare i utvecklingen. Ett exempel är mötet med Trollhättan Energi, som snabbt beslutade att satsa en betydande summa på en stor snabbladdare i Överby, Trollhättan. Denna laddare är redan den näst mest använda i Sverige. Det krävdes en aktör som tidigt ville vara med och driva utvecklingen. Utifrån denna satsning ordnades två möten med regionala och kommunala energibolag för att undersöka vilka gemensamma behov dessa bolag har Studier och rapporter För att kunna sprida information måste ett bra grundläggande material presenteras. I både Norge och Sverige gjordes detta som en del av projektet, och kom att bli en viktig pusselbit i projektet. För svenskt vidkommande var den kartläggning var snabbladdare borde ligga som presenterades i maj 2013 avgörande (bilaga 3b). När projektet nu avslutas kan vi notera att i princip alla de punkter som angavs i kartläggningen nu har snabbladdare. Dessa rapporter har även slagits samman en avslutande faktarapport som togs fram våren I bilaga 3a-d bifogas dessa olika rapporter Upphandlingsrådgivning/avtal (8%) I framför allt Norge har ett viktigt arbete genomförts med att ta fram ramavtal för regionen avseende laddinfrastruktur. Detta ramavtal säkrar att kommunerna i Norge satsar på teknologier som kan samverka, och som möter gemensamma krav från beställaren. Anskaffelsen startet med en dialogkonfranse mellom kommuner, næringsliv og fageksperter. Formålet var økt bestillerkompetanse i kommunen og samtidig utfordre markedet på å levere gode, stabile løsninger basert på kommunens krav. Etter dialogkonferansen ble det jobbet frem en teknisk kravspesifikasjon og et anbudsgrunnlag. Gjennom høsten 2013 ble det gjennomført en forankringsprosess for at alle kommuner skulle forplikte seg til rammeavtalen. Anbudet ble publisert desember Mai 2014 ble det avlyst grunnet innkjøpsteknisk feil. Ny utlysning ble planlagt august/september 2014 etter en ny omarbeiding av anbudsgrunnlaget. Kraven bifogas i bilaga Tester (10%) Den rapport som Östfolds fylkeskommun gjorde av ett laddtest av normalladdare har fått god spridning och är ett stöd för kommuners inköp på båda sidor gränsen

11 Detta test är en beteendeinriktad verifiering av vilka laddare som helst väljs om kunden får välja. Det var även en test av hur dessa laddare klarar vårt nordiska klimat. Testen bifogas i bilaga 5. Parallellt har projektet gjort den första tillgänglighetsanalysen av snabbladdare i samverkan med De handikappades riksförbund. Deras konkreta krav bifogas (bilaga 6), och har kommunicerats till energimyndigheten i Sverige. Totalt har ladetesten gitt 46 nye ladepunkt som fortsatt er i drift ved prosjektets avslutning. Prosjektet har dekket kostnader for reklamasjon og reparasjoner av ladeinfrastrukturen innenfor prosjektperioden. Dette har vært ansett som en del av læreprosessen for kommunene og har dekkekt opplæring for lokale tjenesteleverandører på elinstallasjoner Gasfordon och tankställen (5%) Det ble som del av anbudsgrunnlaget for nye busser i Sarpsborg og Fredrikstad satt krav om at all fylleinfrastruktur skulle være offentlig tilgjengelig. AGA ble leverandør til Nettbuss som vant anbudet, og har sammen med Processcontrol AB lagt opp til samme utforming og betalingsløsning som i Sverige. Det er derfor en ny fyllestasjon i både Sarpsborg og Fredrikstad. Gjennom bistand til Movar IKS har de per prosjektavlsunting bestemt seg for å bestille renovasjonskjøring på biogass i de 5 kommuner i Østfold og Follo som selskapet dekker. Fyllestasjonen blir offentlig og vil ligge ved E6 ved Moss. Stasjonen er planlagt ferdig i mai I Sverige har projektet deltagit med kommunikation kring invigningen av gastankstället i Brålanda. Svenska experter har deltagit på biogasseminarier i Norge under projektperioden. En av de bilar som deltog i överlämnandet av budkavlen var naturligtvis en gasbil Ellånebilar (20%) Att låna elbilar har prövats på andra håll, inte minst i EU kommissionen. Men det har sällan slagit så väl ut som det gjorde i detta fall enligt våra erfarenheter. I Infragreen har 33 kommuner fått ta del av ett erbjudande att låna två elbilar, och i vissa fall en eltrehjuling. Helt gratis men med krav på att kommunen skulle blogga om erfarenheter av bilarna, samt att bilarna skulle användas av såväl kommunledning, tekniska förvaltningen och hemtjänsten eller motsvarande. Mottagandet blev mycket positivt och har bidragit till att grunda för ett större och mer välinformerat intresse i kommunerna. En sammanställning av kommunernas kommentarer finns som bilaga 9. På norsk siden har lånebilpool på el vært delt opp i to deler. Nær alle kommuner har benyttet Nissan Leaf lånebiler, som har vært tilgjengelig i prosjektet siden sommer Erfaringene er gode, men nesten alle har etterlyst lengre rekkevidde og mer sikker rekkeviddeindikator. Bilene har vært levert med en 10A, 2,2kW lader, som er standard, og kommunene har ikke hatt annet ladeutstyr tilgjengelig

12 Det ble derfor satt i gang en Bilpool 2.0, etter godkjenning fra Interreg på norsk side. Denne aktiviteten bekostet installasjon av moderne ladepunkt og utlån av Renault Zoe, som har en ny og revulosjonerende ladeteknologi med 22kW AC. Selv om Nissan Leaf kan lade med 50 kw på hurtiglading er det en løsning som kan koste rundt kr per ladestasjon. For AC ladere er prisen kr per punkt inkl. installasjon. Bilpool 2.0 gav kommunene en mulighet til å teste ut biler som kan lades opp på en time ved tjenestestedet. Dette har gitt svært gode tilbakemeldinger fra kommunene, og bilene kan benyttes til de tyngste tjenestene der Nissan Leaf var utilstrekkelig. Bilpool 2.0 fortsetter etter Infragreen og Klima Østfold dekker kostnadene for aktiviteten etter august Totalt 18 ladepunkt ble installert i dette prosjektet og 4 stk Renault Zoe er på rundgang hos kommunene. Infragreen fikk tildelt de første bilene av denne typen som kom til Norge, og kommunene var de første i Norge som fikk prøve denne bilen og få kompetanse på klassifisering av funksjonalitet ved elbillading og hva det betyr for bilens funksjonalitet i tjenesten. Det ble inngått avtale med Møller Bilfinans om utlån av en VW Eco-Up på biogass. Både Østfold fylkeskommune, Fredrikstad kommune og Sarpsborg kommune benyttet bilen til ulike kommunale tjenester. Det er disse aktørene som har tilgang til biogassfyllestasjon i sitt område. Tilbakemeldingene har vært svært gode. Det ble tilbakelagt biogasskilometer med denne lånebilen Budkavlen/budstikke (15%) I kristider går en budkavle mellan nyckelaktörer för att samlas kring en viktig fråga. I Fyrbodal, Östfold och Follo gick en budkavle mellan alla kommuner under maj/juni Denna budkavle, underskriven av samtliga kommunalråd i Fyrbodal och ordførere i den norska delen, överlämnades till IT- och Energiminister Anna- Karin Hatt den 8 augusti, och Samferdselsminister Ketil Solvik-Olsen den 21 augusti. Budkavlen utformades som ett åtagande från gränsregionernas kommuner, och skrevs på av samtliga kommunalråd i Fyrbodal, og alle ordførere i Östfold/Follo. Med samtliga underskrifter möttes svenska och norska representanter på Svinesundsbron den 16e juni 2014 för ett högtidligt utväxlande av budkavlar och en avslutningsmarkering av projektet

13 Budkavlen transporterades mellan kommunerna av en gas- och en elbil. Ofta var ett kommunalråd med och överlämnade budkavlen till kollegan i nästa kommun. Den har bidragit till att lyfta frågan på högsta politiska nivå, att skapa ett mediaintresse och därmed en bra informationsspridning. Viktigast av allt är att budkavlen är en stark bas att stå på i det kommande arbetet. Budkavlen har kunnat följas på Bild 1 Överlämning av budkavle i Norge resp Sverige. Foto: Ingvild Kilen Rørholt, ZERO och Stefan Nygren, VW Sverige AB. - Samfedsminister Ketil Solvik-Olsen takket pent, og sa han verdsatte initiativet som er blitt tatt i grenseregionen, og at han skal dette med seg videre, rapporterer leder av samferdsel, miljø og klimakomiteen i Østfold, Olav Moe. Det var han som overleverte underskriftene til Samferdselsministeren

14 Figur 1 En engagerad Landshövding Lars Bäckström Fylkesordförer i Östfold Ole Haabeth Figur 2 Ceremonin på bron mellan Sverige och Norge Media (6%) Projektet hade som mål att nämnas i media 12 gånger per år. Syftet var att ha en lätt uppföljningsbar indikator, samtidigt är mediaartiklar en viktig funktion i informationsspridning. Så här i efterhand kan vi notera att detta överträffats. Alla artiklarna har varit positiva

15 En sökning i mediadatabasen Retriever ger 28 träffar på namnet Infragreen, och ytterligare sex på benämningen budkavle. Detta ger minst 34 medieträffar under projektperioden, eller 17 artiklar per år i Sverige. I Norge är utfallet 24 artiklar, 12 per år E xterna möten (2%) Projektet har deltagit i flera externa möten, bland annat under Open Days i Bryssel 2013, under ett möte med ICLEI (ett europeiskt nätverk av städer och regioner Local Governments for Sustainability) i Stockholm med flera. Dessa externa möten har gett projektet uppmärksamhet internationellt. Projektet har även presenterats under politikerveckan i Almedalen både 2013 och I bilaga 8 bifogas den skrift som togs fram till projektet inför mötet under Open days. Projektet har även blivit välkänt och etablerat i Sverige, det tog tillsammans med projektet Ecoast initiativet till en nationell samling av regionala projekt. Denna samling fortgår under Länsstyrelsen i Jönköpings län Målgrupp: Målgruppen var i första hand kommuner i gränsområdet. Inom projektet identifierades att just kommunerna har en roll som både vägledare och katalysator i projektet. Det har varit en fröjd att arbeta med kommuner i Sverige och Norge, där vi tidigt identifierade vilka frågor som är strategiskt avgörande för att kunna fortsätta utvecklingen. Det har dels varit tjänstemännen i de olika kommunerna, som nåtts genom informationsmaterial och möten, dels kommunalråden, som tar de strategiska besluten, samt slutligen de som använder fordonen i tjänsten. Utöver dessa har projektet kommunicerat med ett stort antal beslutsfattare i företag och andra offentliga organisationer Resultat och resultatindikatorer samt effekter: I ansökan angavs följande indikatorer för projektet (utfall i parantes): Antal etablerade laddstationer (nya eller uppgraderade): 60 (122)

16 Utfall: I Sverige har ett 32 långsamladdare etablerat. I Norge har 92 installerats. Totalt 124 stycken. Antal etablerade snabbladdstationer: 14 (14) Snabbladdstationer (här räknat laddpunkt för en bil, det viktiga är att se hur många bilar som kan ladda samtidigt) har etablerats på följande ställen: Snabbladdare Etableringsdatum Ansvariga Typ av laddare 1. Orust 2013 Sparbanken i Orust och Orust kretsloppsakademi Enbart Chademo, skall även få Combo ,3. Ørje 2013 Fylkeskommune, kommune, Transnova og Fortum 3. Rakkestad 2013 Fylkeskommune, kommune, Transnova og Fortum 4. Fredrikstad, Apenesfjellet Överby, Trollhättan 2013 Fylkeskommune, kommune, Transnova og Fortum 2 uttak Chademo, CCS Efacec, i tillegg til 4X 22kW Mode 3 Type 2 1 uttak Chademo og CCS Efacec, i tillegg til 2X22kW Mode 3 Type 2 1 uttak Chademo og CCS Efacec, i tillegg til 2X22kW Mode 3 Type 2 februari 2014 Trollhättan energi 2 Chademo och 2 Combo. En 22 kw AC. Den näst mest använda laddaren i Sverige. 8-9Munkedal Augusti 2014 Rasta, Laddpunkten AB 10 Gressvikbrygga, Storgata, Fredrikstad 11 Råbekken, Fredrikstad September 2014 Oktober 2014 Fylkeskommune, kommune, Transnova og Fortum Fylkeskommune, kommune, Transnova og Fortum Chademo+Combo+22 kw AC. 1 uttag Chademo og CCS, 2X22kW 1 uttag Chademo og CCS, 2X22kW Tanum November 2015 Tanum köpcenter Tre stycken trippelladdare med Chademo, Combo och 32kW AC. Totalt har 14 separata laddpunkter installerats. Antal etablerade gastankställen: 1 (2) Projektet stöttade invigningen av gastankstationen i Brålanda, Sverige, samt nye fyllestasjoner for busser i Sarpsborg og Fredrikstad som også er offentlig tilgjengelige

17 Totalt har det hållits fem större work-shops/seminarier i Sverige, och flera små. I Norge har det vært avholdt en oppstartsworkshop i desember 2012, Dialogkonferanse mellom kommuner og leverandører av laddinfrastruktur som oppstart på rammeavtaleprosessen i 2013, Biogasseminar som del av åpningen av biogassbussene. Det ble avholdt oppstartsworkshops i vinteren 2013/2014 med alle 11 kommuner som gjennomførte prosess med strategi for ladeinfrastruktur. Klima Østfold beslutningsmøter har blitt brukt som workshops for å involvere og oppdatere kommune på fremdrift i Infragreen. Disse er blitt avholdt to ganger i halvåret. Totalt har projektet stöttat etableringen av tre biogastankställen. Antal pressmeddelanden från projektets kommuner 4/år (10/år) Antal pressmeddelanden, eller vilket oftare sker i kommuner, telefonsamtal till lokalmedia, överstiger 10 per år. Antal omnämningar i media: 12/år (29/år) Se ovan, långt över 17 per år Övrigt - bra och med utvecklingsmöjligheter Projektet har haft en svensk och en norsk projektledare samt en styrgrupp som bestått av projektägarna och de flesta av finansiärerna. Av finansiärerna är det endast Transnova som inte har deltagit. Styrgruppen har mötts i genomsnitt fyra gånger per år, omväxlande i Sverige och Norge. I takt med att projektet utvecklades har aktiviteterna allt mer genomförts tillsammans. Det noterades att aktiviteter i projektets början gjordes mer oberoende, på var sin sida om gränsen. Det var viktigt att lägga energi på att skapa en bred samverkan. Detta fokus borde ha varit större initialt. Projektet startade i ett läge när elfordon var relativt okända i Sverige, laddinfrastruktur mer så. Kombinationen av seminarier, som sedan bygger vidare i enskilda spetsprojekt, lånebilarna som skapar en bred kontaktyta i kommuner och sedan den brett förankrade budkavlen har varit en nyckel till den framgång projektet haft. Förankringen genom kommuner, både på tjänstemanna- och kommunalrådsnivå har varit framgångsrik. Teknikutvecklingen har varit snabb under projektets gång. Det har gjort att projektet har genomfört en stor mängd initiativ som inte fanns med i ansökan, men som varit framgångsrika. Flexibilitet är viktigt under en snabb utveckling, men kräver samtidigt en tydlig struktur. Projektägarna har varit aktiva i projektet, vilket är bra, men det hade varit bra med en separat styrgrupp som hade en tydligare roll; att övervaka och ha helikopterperspektivet

18 4. Indikatorer Notera att indikatorer både för A (Ekonomisk tillväxt) och B (Attraktiv livsmiljö) kan förekomma i ett projekt. Antal enligt projektbeslut Resultat vid projekt-slut Kommentarer Antal kvinnor år som deltar i projektet. 5 5 Vi hade kunnat skapa större engagemang genom projekt med exempelvis högskolor. Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet Vi har fått ett brett engagemang. Antal män år som deltar i projektet. 2 2 Vi hade kunnat skapa större engagemang genom projekt med exempelvis högskolor. Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet. Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter. Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter. Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i projektaktiviteter. Resultat indikatorer (A) Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja Vi har haft en bra dialog med näringslivet, och detta kan öka till kommande projekt. (A) Antal undanröjda upplevda gränshinder Biogas och el på båda sidor gränsen. Nu kan norska elbilister besöka Sverige, och svenska gasbilister tanka i Norge 0 2. Kunskap på båda sidor gränsen, och ett utbyte mellan kommuner. Nu går det att kommunicera mellan aktörer och finna gemensamma lösningar på tekniska problem. 3. Gemensamma kartor. Genom att arbeta med NOBIL och den svenska kommande databasen, kan elfordonsbilister lätta hitta

19 var man tankar i respektive land. (A) Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik. (A) Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik (A) Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. (A) Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet (A) Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. 1 1 Budkavlen har varit en mycket stark gränsöverskridande aktivitet (B) Etablerade institutionella samarbeten. 1 Är budkavlen ett sådant? (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Egna indikatorer Tidpunkt Resultat 1 1 Kommunvägledaren är en sådan, även arbetsbeskrivningen kring lånebilarna

20 5. Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna 5.1. Gränsregionalt mervärde Hela projektet bygger på att dra nytta av varandras expertis av el respektive gasfordon. Den grundkompetensen skapar respekt, och gör att talare från respektive land kan vara externa rådgivare. Det har varit en stor fördel att ha norska respektive svenska representanter som talar i nabolandet. Just den goda samverkan som vuxit fram i detta projekt, mellan två länder där kommunerna står inför liknande utmaningar, är en framgångsfaktor. Det hade knappast gått att komma lika långt om inte länderna hade stöttat varandra med respektive kompetenser. Budkavlen är ett sådant exempel, och den korta videoupptagning som finns där budkavlarna överlämnas mellan Sverige och Norge symboliserar mer än något annat projektets gränsregionala styrka. Under projektets avslutande fas har de sista snabbladdarna kommit på plats i Munkedal och Tanum. Tanum Köpcentrum har ju norska ägare, så när väl kommunikationen etablerats etablerades snabbladdningsstationen snabbt. Nedan en bild på hur en 32A-laddare doneras till Strömstad kommun. Laddaren var en extra laddare från laddstolpetestet i Norge. Bild 2 Överlämning av laddare till Strömstad

21 5.2. Bättre miljö Detta är ett miljöprojekt, och som sådant av avgörande betydelse för det fortsatta miljöarbetet i regionens kommuner, förutsatt att arbetet fortsätter efter projektets avslut. Vi ser utvecklingen av elfordonspassager i Östfold på nedanstående graf. Om man antar ett genomsnittsutsläpp på fossilbränslebilar i Norge på 125 gram CO2/km (119 gram bensinbilar, 133 gram för dieselfordon), så motsvaras detta av ett nollutsläpp för elbilar. I Norge är genomsnittsutsläppet för nysålda bilar 111 gram CO2/km (juli 2014). När projektet startade var det 127 gram CO2/km! En nedgång på 13 % tack vare introduktionen av elfordon. Även om man väljer livcykeldata för bränslena, vilket ger även el en viss CO2 påverkan, är minskningen betydande. Under samma period i Sverige har utsläppen från nya bilar minskat från 138 gram CO2/kilometer 2012 till 136 gram CO2/kilometer året därpå. Detta är en långsammare minskning än vad som setts under de senaste åren, och Trafikverket anger att den ökade andel fyrhjulsdrivna, och mer energikrävande, bilar är en förklaring Jämställdhet mellan kvinnor och män Inom projektet har styrgruppen dominerats av kvinnor, projektledningen av män. I projektet har vi strävat efter en jämn fördelning, men det har varit fler män som deltagit. På vissa seminarier har vi misslyckats med denna fördelning och haft ett alldeles för litet antal kvinnor, men även en alltför homogen åldersgrupp Etnisk mångfald och integration Detta är ett svårt och viktigt område att utveckla. Det finns ingen inneboende begränsning när det gäller användning av el- och biogasbilar

22 5.5. Tillgänglighet Vi har arbetat med tillgänglighet, och har tagit fram riktlinjer som syftar till att utveckla detta. Nedan dokumentation från den studieresa vi genomförde till Norge, där bland annat denna fråga belystes. Bild 3-2 Jan-Erik Herranen, DHR Väst, testar tillgänglighet. Foto: Jakob Lagercrantz

23 6. Informationsinsatser och skyltning av projektet Som framgår av bilagor har Interreg och EU-loggan funnits med på extern information, även på overheadbilder. På de laddare som projektet stöttat sitter tydliga skyltar som anger varifrån det finansieringen kommer ifrån. På kallelser till seminarier och work-shops, liksom på presentationer har informationen om Interreg och Regionala utvecklingsfonden funnits med. Samma gäller alla tryckta rapporter. En webbplats har etablerats, där projektuppdateringar gjorts. I framtiden kommer denna sida att tas om hand av Fyrbodals Kommunalförbund, där allt projektmaterial kommer att finnas. Under sommarmånaderna 2013, första juni till och med första oktober, besökte 566 unika besökare projektets webbplats Av de besökande återvände 400 besökare inom samma period. De besökte i snitt 4,13 sidor per besök, en siffra långt över genomsnittet för motsvarande hemsidor. Sammanlagt hade hemsidan 3988 sidvisningar. Avvisningsfrekvens, besökare som enbart besökt en sida och sedan lämnat sidan var 38,26 %. Under augusti månad bloggade Trollhättans kommun på sidan. Det är en ganska stor kommun som drog en stor mängd trafik till sidan, vilket kan ses på bild 4. Genomsnittslängden per besök, 3 min 21 sek anses i branschen vara ett bra resultat

24 Bild 2 och 3 visar att majoriteten av hemsidans besökare kommer från Sverige och Västra Götalands län vilket är positivt eftersom sidan vänder sig till regionen. Vi har även en liten procent besökare, ca 5 %, från Norge. Denna siffra skulle eventuellt kunna öka med mer information på norska riktat till den norska målgruppen.på Bild 4 ser vi att mycket trafik kommer in via de bloggande kommunerna. Ungefär lika många besökare kommer in från direkttrafik som från Google organic. Google organic är de besökare som söker i sökmotorerna men som är inloggade i sitt eget namn vilket gör att data på vilka ord som de söker på inte är officiell. Bild 5 visar de mest besökta sidorna på webbplatsen. Startsidan är den mest besökta sidan, följd av de bloggande kommunernas sidor. Vidare är även information om elbilspoolen i kommuner och nedladdningsbara dokument intressanta för sidans besökare

25 Den största informationsspridningen har skett genom media, men även sociala medier som Facebook och Twitter. Det understryker hur viktigt det är att arbeta aktivt med att förse media med information samt stå till förfogande när de hör av sig. Sociala medier har spelat en stor roll. Under budkavleturnén skapade projektet en egen Facebook-sida för de olika stoppen, under hela projektet har Twitter använts. Nedan följer statistik över Facebook-sidan. Vi ser tydliga toppar när vi haft besök i kommuner, vid avslutningen den 16 juni, och när budkavlen lämnades över till IToch Infrastrukturminister Anna-Karin Hatt den 8 augusti

26 Figur 3 Bild från Facebook-sidan

27 - 28 -

28 7. Arbetet framöver Projektet har varit en katalysator för etablering av laddningsstationer och gastankställen. Det har dessutom lett till en kompetensutveckling i regionen och genom budkavlen finns ett politiskt åtagande på högsta nivå. Figur 1 Kopi av de signerte budstikkene er nå rammet inn og henger synlig i inngangspartiet på Fylkeshuset i Sarpsborg. Dessa erfarenheter tas till vara på följande sätt: Inom ramen för projektet ECOAST, som samordnas av Länsstyrelsen, kommer arbete med kommuner att fortgå under hösten Syftet är att konkretisera målsättningen för varje kommun. Projektets tankar växlas upp i en TEN-T CEF ansökan som sträcker sig från Oslo till Hamburg. Här blir satsningen på fler bränslen, med syftet att skapa en infrastruktur för övriga bränslen som vätgas och flytande gas. Interregprojektet Biogas 2020, som samordnas av Innovatum, kommer att driva biogasfrågan vidare. Det pågår en diskussion kring en ny Interregansökan för att ytterligare fokusera på det goda arbete som gjorts i gränsregionen. Flera kommuner har skapat egna projekt för att lyfta hållbar mobilitet i kommunens styrdokument

29 Bilaga 1. Kommunikationsplan Bilaga 2. Norsk kommunvägledare Bilaga 3a-d. Rapporter Bilaga 4. Inbjudningar seminarier Bilaga 5. Norskt laddstolpetest Bilaga 6. Sammanställning av tillgänglighetskrav Bilaga 7. Sammanställning av intervjuer med kommuner Bilag 8. Coalition of the winning, brosjyre Bilag 9. En fornybar revolusjon på fire hjul (utarbeidet av Zero 2014) Bilag 10. Skyltförslag Bilaga 11. Mediaartiklar Bilaga 12. Sammanställningar media Bilaga 13. Bilpooler Bilaga 14. Budkavlen Bilaga 15. Biogas Östfold

30 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Østfold FYLKESKOMMUNE 5. Skapa intresse genom o fentliga invigningar/innsettelser, tester o 7. Gör/Lag en plan för arbetet, webbinformatio samt bidra till att s Om vi inget provar ser v nveten/vedvarende kommunikation. Vi måste hålla kontinuitet i arbetet med nyhetsbrev, /spørsmål. Det är bara genom att diskutera dessa som vi kommer vidare i utvecklingen. r. Det handlar om förändring av beteenden/atferd och attityder/holdinger. Förändringen sitter i våra huvuden. 3. Våga prova den nya tekniken. Vi måste testa, ladda/lade eller tank arbetet för utvecklingen av elfordon och biogas ag/selskaper och det lokala näringslivet är en bra bas/utganspunkt för strategiska satsningar/initiativer.