tomtejakten Ledaren KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tomtejakten Ledaren KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT"

Transkript

1 Nu går drevet mot undersköterskorna i vården igen Ett yrke som hotas av utrotning sidan 9 Trycket på arbetsförmedlingen är stor. För många arbetslösa är arbetsförmedlarna deras sista hopp Sidan 4 För att bemöta alla krav från medlemmar som visar sig krävs antagligen ett nytt fackligt arbetssätt Sidan 13 nummer

2 Ledaren Slutförvaring av utförsäkrade som lönsam affärside Vi fortsätter skriva om fas 3 i MT. Det är tredje fasen i jobb och utvecklingsgarantin som regeringen införde 2007 för alla arbetslösa som inte fått något jobb efter 450 dagar. MT har under ett års tid berättat om människor som förvaras och förnedras i åtgärdsprogram där de tvingas till meningslös sysselsättning. Fas 3 är en åtgärd som regeringen införde i arbetslinjens tecken som göder sociala företag men som inte ger några riktiga arbeten. I MT har vi berättat om flera personer som redan i sin utsatta situation blir berövade sin sista självaktning. Det är arbetslösa som tvingas till meningslösa uppgifter i föreningar och företag som drar nytta av långtidsarbetslösa då de får ersättning för varje arbetslös person som de tar sig an. Arbetsförmedlare kontrollerar inte arbetsstället om de överhuvudtaget erbjuder några tillfredsställande uppgifter till den arbetslöse. Det finns ingen kontroll på hur man blandar människor, friska arbetssökande blandas med psykisk sjuka och missbrukare på samma arbetsställe. Ingen hänsyn tas till varför man tvingats ut i arbetslöshet. Människor som saknar arbete som MT träffat (bland annat en kärnkraftsingenjör och en kontorist som efter ett långt yrkesliv haft oturen att hamna i arbetslöshet efter en längre sjukperiod) har sin sysselsättning på en förening där de sitter och surfar framför datorn hela dagen i brist på vettiga arbetsuppgifter. Hade de gått hemma som arbetslösa hade de nog varit mer aktiva, deras praktik har inte gett dem någon som helst erfarenhet eller utbildning för att gå vidare till ett riktigt arbete. En person som MT talade med under hösten fick ett hotbrev från en arbetsförmedlare om att hon var tvungen att ställa sig till förfogande kvällar och helger annars skulle hon bli av med sin ersättning och bli avskild från fas 3. Att hon inte hade barnomsorg på obekväm arbetstid var inget arbetsförmedlaren tog hänsyn till, dessutom var hennes placering inom fas 3 sysselsättning under kontorstid, så varför förmedlaren sände iväg detta brev kan man ju fundera över eftersom det inte var aktuellt med arbete under kvällstid. Jag har tidigare ironiskt skrivit om hur lätt man kan bilda en förening och En lönsam idé kan vara att starta ett litet företag (förening går även bra) och ta emot några fas 3 arbetare. För varje person får du 225 kronor per dag. Det är just denna affärsidé som många anordnar har upptäckt. få bidrag utan att behöva ha några aktiviteter, skriv bara en väl formulerad ansökan om föreningsbidrag och du kan få flera hundra tusen kronor i bidrag. Det utan att kommunen följer upp verksamheten. Samma lönsamma idé kan det vara att starta ett litet företag (förening går även bra) och ta emot några fas 3 arbetare. För varje person får du 225 kronor per dag. Det är just denna affärsidé som många anordnar har upptäckt. Bara i Stockholms län fanns i slutet av år 2010 omkring 3000 personer i fas 3 arbetsförmedlingen räknar med att siffran kommer att öka till cirka 4100 personer i slutet av Det finns uppenbarligen pengar att tjäna för anordnarna, de ersätts med 4500 kronor per månad. De som finns i fas 3 har inte fått några arbeten men det finns de som ser de arbetslösa som en lönsam affär. Och det har öppnat arbetstillfällen för åtminstone jobbcoacher. Det är kanske det som är arbetslinjen i regeringens mening. Man leker med statistik, statistik som är siffror och staplar på pappret men som i verkligheten är människor som lever under slavliknande förhållanden. Vad det som är arbetslösa behöver är reguljära arbeten och de som är sjuka ska ha rehabilitering och anpassade arbeten eller sjukersättning. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT VINNARE i tomtejakten 2010 Som vanligt var vår tomtejakt uppskattad, postfacken fylldes med trevliga vykort och julhälsningar. Om jakten var svår eller inte är inte lätt att säg, men svaren pendlade mellan 11 och 16 gömda tomtar. Men det rätta svaret är 15 stycken tomtar hade gömt sig i MT nummer 9 och vinnarna av 5 Trisslotter är: Michael Dixon Leijon, Jordbro Kaisu Pajala, Farsta Margaretha Andersson, Rimbo Monica Karlsson, Järfälla Sinikka Sutinen, Järfälla 15 stycken var vi Ansvarig utgivare för MT:Margareta Bohman Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon / Redaktionen: Göte Axelsson,telefon Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT - Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. MT trycks av V-TAB i Örebro upplaga ex mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media: pgrmedia@hotmail.com 2 MT nummer

3 Skatt förr och nu Jag kanske börjar bli gammal eller också lägger jag alldeles för mycket tid på att fundera över olika företeelser i samhället. kanske hänger det i hop ålder och eftertanke. Jag vet inte. Men senaste tiden har jag funderat över våra skatter. Skatt är pengar vi betalar på våra inkomster. Syftet med skatten är att alla gemensamt ska betala för de kostnader som uppstår i ett samhälle. Ett fördelningspolitiskt sätt att alla betalar för de tjänster som samhället erbjuder ur ett efter inkomst anpassat pris. Men med nuvarande skattetänk så handlar det om att fördela skattepengar på ett nytt sätt. Nu går inte längre min inbetalda skatt till de tjänster som jag kan förvänta mig av samhället. Nu går pengarna även till privata bolags vinster. I grunden var det inte tänkt så att skattemedel ska var en slags återbetalningssystem till vissa utvalda. Men med en alltmer omfattande privatisering av vård, omsorg och skola har en ny värld skapats. Många företag redovisar höga vinster, i sak är det inget fel med det, men problemet är att det i många fall är vinster som kommer från just skattemedel. I grunden är detta en konsekvens av politiska beslut, det förekommer en ideologisk tanke att många av de offentliga verksamheterna inte skall utföras i egen regi. Det är det politiska mandatet att besluta i dessa frågor så ingen skugga må falla ditåt. Men det som känns oroväckande är att de offentliga verksamheterna inte kan konkurrera med privata utförare ur ett ekonomiskt och effektivt synsätt. Ofta så sker ett övertagande av en verksamhet efter en upphandling och den privata anbudsläggaren har ett lägre pris än den egna regi verksamheten. Trots att den privata utföraren får mindre pengar till verksamheten än egna regi verksamheten klarar de ofta av att skapa ett ekonomiskt överskott, vinst. Frågorna kring detta måste ställas, varför är den gemensamma sektorn så dyr. Vad är det som gör att skattepengarna ger mer verksamhet i privat form än när kommunen eller landstinget själva gör jobbet. Jag tror att det är dags att göra en revision på hur skattepengar används. Det har hänt mycket de senaste trettio åren vad det gäller personaltäthet och servicenivåer. Antalet anställda som utför vård och omsorg har minskat med nära hälften, när sparbetingen görs så är det alltid personal det sparas på. Trots det har vi inte fått lägre skatt i kommunerna och landstingen. Vi betalar i princip lika stor andel av inkomsten till skatt i dag som för trettio år sedan. Personalens villkor har försämrats i många stycken och pengarna går till annat än verksamhet som det tycks. Nu går sjuktransporterna... Nu ska det bli enklare att få vård inom EU-zonen. Socialminister Göran Hägglund är nöjd och ska se till att man inte behöver ligga ute med pengar för utrikes vård. I dag får de som till exempel opereras utomlands betala själva för att sedan få tillbaks pengarna från försäkringskassan efteråt. Nu ska administrationen förändras så FK betalar direkt till utföraren utan direkta ekonomiska utlägg för den som får vården. Rent krasst kan vi anta att detta även skapar möjlighet för dem som inte har haft råd att slinka förbi en vårdkö. Men en annan sida av myntet är att på sikt får varje individ med vårdbehov som det är väntetid /kö till söka en lösning själv på problemet. En stor del av de nuvarande köerna kanske kortas och alla kanske inte behöver resa utrikes för vård. Det här är svåra frågor och rädslan att ta upp dem verkar omfattande. Det kanske går att förstå, jag känner det ganska jobbigt att bara fundera i de här banorna. Hur ska det då vara för dem som äger ansvaret för frågorna. Dags för nytänk och revision gote.axelsson@kommunal.se En annan intressant tanke är om detta innebär att man avskaffar kösystemet. Man har gjort det förr i kommuner och landsting. Inom barnomsorgen avskaffades kösystem och vips försvann behovet av barnomsorg eftersom det inte fanns någon kö. Men sanningen var att behovet kvarstod, dock inte dokumenterat. Om rörligheten inom vården ökar kan man även anta att svensk sjukvård blir mer benägen att behandla patienter från omvärlden istället för medborgare inom det egna landstinget. Importerad verksamhet skapar ju renare inkomster i ett ekonomiskt system som bygger på antagna volymer och vårdbehov med alldeles för låg prissättning. Hur som helst stundar det nog ljusare tider för de bolag som kör sjuktransporter. gote.axelsson@kommunal.se INNEHÅLLET Peter Boström är upprörd över hur bussbolaget Nobina agerat. Kevin har varit med i många år och följt St:Görans utveckling. _ Det krävs en anna syn än den som MSB har för att lyckas öka andelen kvinnor i brandfösvaret, säger Matts Jangerstad Skyddssombudet blev inte informerat om olyckan Bussföretaget Nobina hade haft fyra incidenter på denna linje den vintern. Men inga åtgärder gjordes för att säkra trafiken för passagerare och förare. sidan 5 St: Görans sjukhus ute på anbud i Europas största vårdupphandling När avtalet löper ut den sista december 2012 säljer Capio tillbaka bolaget till landstinget för 275 miljoner. De säljer i sin tur det vidare samma dag till det bolag som vinner upphandlingen. sidan 10 Nya antagningskrav ska öka andelen kvinnor i brandförsvaret Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap vill ändra antagningskraven till brandman. Orsaken är att försöka öka andelen kvinnor inom yrket brandman. Som uttagningskraven ser ut i dag är det svårt för många kvinnor, och även män, att klara kraven. sidan 16 Och dessutom mycket annan läsning och ett korsord att lösa. Omslagsbilden: Oron för att undersköterskor ska ersättas av sjuksköterskor är stor på Huddinge sjukhus. _ Det kommer att försämra omvårdnaden, säger Gith och Katta MT nummer

4 Ett bra bemötande är A och O, säger Gerd Wahlstedt som är chef på ett av Arbetsförmedlingens områden. Framtiden efter Fas 3 osäker för de som är i åtgärden Antalet människor som hamnar arbetsmarknadsåtgärder har ökat. För många av dem finns ingen återvändo, de betraktas som förbrukade och riskerar ett liv i utanförskap. Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas pågår under två år. I sommar uppnår de första deltagarna denna gräns. Vi vet inte vad som händer därefter, men kommer inom den närmaste tiden att kunna ge besked, eftersom folk börjar bli oroliga och undrar vad som ska ske, säger Gerd Wahlstedt, arbetsförmedlingsområdeschef. Tanken med fas 3 var att deltagarna skulle komma tillbaka till ett arbete under de två år som åtgärden har pågått. Men så har det inte blivit. Endast ett fåtal har fått arbete. En stor svårighet har varit för arbetsförmedlingen att hitta lämpliga platser. Personer i fas 3 får inte utföra ordinarie arbeten utan de ska göra sådant som annars inte blir gjort. Arbetsförmedlingens egna prognoser visar samtidigt att det blir allt fler personer som placeras i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Förhoppningen är att fas 3 ska leda till ett arbete. Men för att hamna där har du i regel gått på a-kassa i 300 dagar innan du anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin. Då är risken stor att man har fastnat i ett utanförskap, tappat självkänslan och är långt från arbetsmarknadens rutiner, säger Gerd Wahlstedt. MT har visat på problem MT har i ett flertal artiklar beskrivit fas 3-platser med många personer placerade och en ostrukturerad verksamhet. Det är inte så det är tänkt att det ska vara. De här personerna behöver mycket handledning och en lång introduktion. De behöver stödpersoner. Det är därför vi har fas 3. Kommer du bara in på arbetsmarknaden får du rutiner. Du mår bättre direkt av att gå till ett arbete. Det går lättare att söka jobb. Du har kanske bara gamla referenser. Nu får du nya. MT har beskrivit hur några fas 3- placerade hamnade hos en anordnare som inte har någon verksamhet. De kan inte avbryta att gå dit för då blir de utan bidrag. Alltså sitter de fast i en total meningslös vardag. Det är jättedåligt. Min erfarenhet är att om du talar om för din arbetsförmedlare att det här inte fungerar så är det inte svårt att byta. Vi får tillsammans leta efter en ny plats. Många som MT har skrivit om i fas 3 är väldigt rädda att komma med kri- 4 MT nummer

5 MT nummer Det kan vara en lönsam affär att ta emot arbetslösa. 19 anordnare i landet tar emot minst nio miljoner i månaden från arbetsförmedlingen. Det finns 963 anordnare i Stockholms län som tar emot fas 3-placerade. I hela landet är siffran Och behovet av fler anordnare ökar eftersom allt fler placeras i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Arbetsförmedlingens egna prognoser uppskattar att i år kan ökningen bli upp till 40 procent fler beräknat till hela rike. I början av 2010 var det 1700 i fas tre i Stockholms län och det ökade successivt under året. I slutet av året fanns omkring 3000 personer i denna åtgärd räknar arbetsförmedlingen med en fortsatt ökning. I Stockholms län bedömer arbetsförmedlingen att det blir cirka personer i fas 3 i slutet av året. Det innebär att anordnarna får uppemot 20 miljoner i månaden att dela på, de som är i åtgärden FAS 3 kostar lika mycket Sekretesskydd För varje person som anordnaren tar emot får de 225 kronor. Vilka anordnarna är däremot går inte att få fram eftersom de skyddas av sekretesslagstiftningen. De två största anordnarna i Stockholms län som tar emot över hundra personer får därmed minst niohundra tusen i månaden av arbetsförmedlingen. Den som tar emot en fas 3-placerad får 4500 kronor i ersättning för en månad. Ersättningen till de arbetslösa varierar. Att vara placerad i fas tre innebär inte att alla får aktivitetsstöd. En del kan få ingenting mer än socialbidrag. Det betyder att de arbetar gratis. JOHANNA STJERNA Stockholms län Antal deltagare Antal anordnare Andel 76,5% 15,9% 3,9% 1,1% 1,6% 0,7% 0,2% Riket Antal deltagare Antal anordnare Andel 74,1% 17,6% 3,3% 2,2% 1,8% 0,7% 0,3% Fas 3 - sysselsättningen i siffror Åtgärd sätter miljoner i rullning tik mot anordnaren och att tala om detta med arbetsförmedlaren av rädsla att bli av med sina bidrag? Så ska det inte behöva vara. Vi har en myndighetsutövning och måste titta på förutsättningarna. Vi måste följa regelverket, men de arbetssökande är i beroendeställning och det är viktigt hur vi förhåller oss. Ett bra bemötande är A och O. Svårt att gruppera Gerd Wahlstedt har en optimistisk syn på arbetslösas möjligheter att få arbete. Jag vill påstå att en del ändå kommer ut till jobb. Det är så kul att höra om personer som har lyckats och fått ett arbete efter många års arbetslöshet. MT har berättat om anordnare som på samma plats tar emot psykiskt sjuka, långtidsarbetslösa och personer med missbrukarproblem vilket skapar en orolig och stökig arbetsmiljö där deltagarna är rädda. Det är svårt att gruppera personer. Men så fort man identifierar att någon exempelvis dricker på arbetet då förväntar vi oss att arbetsgivaren kontaktar oss. Den personen måste in i missbruksvård. Sök jobb En kvinna som MT talade med uppmanades av sin arbetsförmedlare att söka alla jobb. Även arbeten som hon inte var kvalificerad för. Det måste vara en missuppfattning. Det är ingen mening att söka där det är uppenbart att du inte har möjlighet att få arbete. En drygt 50-årig kvinna uppmanades att knacka dörr. Hon skulle gå in i butiker och caféer och fråga efter jobb. Den arbetslösa tyckte det kändes förnedrande. Vi uppmanar till att söka arbete på olika sätt. Många caféer annonserar aldrig så det finns möjlighet att få arbeten som inte är utlysta. Men att gå runt och knacka dörr kan kännas svårt för en del. Känslan av att jobba gratis Många arbetslösa känner det som de bara utför gratisjobb. De har praktik som exempelvis städare i ett halvår. Därefter ersätter arbetsgivaren dem med en ny arbetssökande. En del arbetsgivare är bra på att ge utbildningar och referenser. Har de bra rykte i branschen så utnyttjar vi varandra. Arbetslösheten är rekordstor och trycket på arbetsförmedlingen är stor. För många arbetslösa är arbetsförmedlarna deras sista hopp. Många av dem som varit långtidssjukskrivna är jätteglada att komma till arbetsförmedlingen. Vi arbetar med dessa personer i många år och måste ha en bra kontakt. Kan hjälpa till jobb Metoderna kan variera hur en arbetsförmedlare kan hjälpa folk att komma tillbaks till arbetslivet efter en lång tids sjukdom. För någon kan den första handlingsplanen vara att de ska ta en promenad varje dag. Det finns ett hopp för alla. En del kommer igång när man minst anar det. Arbetsförmedlarna har dagligen många tunga möten. De möter folk i nöd hela dagarna. De kan ha tio besökare som gråter och den elfte skriker ilsket åt arbetsförmedlaren. Då gäller det att ha en professionell hållning. Men det är inte alltid lätt, säger Gerd Wahlstedt. JOHANNA STJERNA MT nummer personer berördes av Mångkulturella sociala kooperativets (MSK) konkurs. 40 personer deltog i fas 3 och 36 var fast anställda.varje månad har arbetsförmedlingen betalat kronor till MSK enbart för deltagarna i fas 3. Fas 3-verksamheten på MSK saknade ledning och innehåll. Många deltagare har berättat hur de satt av tiden utan att ha något att göra. De var inte fullt sysselsatta, men verksamheten var under uppbyggnad. Vi har haft handläggare som besökt MSK vid flera tillfällen. Verksamheten byggde på deltagarnas önskemål, möjligheter och att ta tillvara på allas personers speciella tillgångar, säger Margareta Sörqvist, chef på arbetsförmedlingen i Farsta. Det var många som deltog i MSK? En bättre struktur hade varit att föredra. Det är lättare att glida in i en verksamhet då. Men MSK ville utveckla fas 3-jobben till nystartsanställningar, vilket var bra, säger hon. Försäkringskassan betalar Alla arbetslösa ska efter 450 ersättningsdagar anvisas till jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Anordnaren för fas 3 får 225 kronor dagen från arbetsförmedlingen för varje deltagare. Försäkringskassan ersätter deltagarna. De får ett aktivitetsstöd som motsvarar a-kassa, de personer som inte har rätt till a-kassa får Försäkringskassans grundbelopp på 223 kronor för åtta timmars arbete. Efter två år erbjuds man ett nytt projekt. Hans Richardsson, projektledare på arbetsförmedlingen för Projekt fas 3 i Stockholm, har engagerat sig i MSK efter det att företaget gått i konkurs. Jag hade inte kontakt med dem som projekt. När detta hände ingrep vi omedelbart. Deltagarna hamnade i en fruktansvärd situation och vi har kontaktat alla i fas 3. Många FAS 3 personer Hur har arbetsförmedlingen kunnat betala ut pengar till detta projekt? Det ska du inte fråga mig om. Jag ställer mig samma fråga själv. Meningen är att handledarna ska följa upp deltagarna i fas 3. Men det måste sättas i relation till uppdraget. Idag har personer fas 3-placering i Stockholm. Det är frågan om många platser och då kan det hända att det kan bli fel någonstans. Arbetsmiljön på MSK var orolig? Jag har förstått det. Man måste ha en dialog med sysselsättningsplatsen. Det finns en målkonflikt. Politiken kräver att alla ska få en fas 3-placering. Därför kan det inträffa att vissa placeringar går för fort. MSK hade planer på att en grupp skulle utföra lokalvård i skolor och andra lokaler. De skulle erbjuda hjälp i svenska, leverera matlådor, baka och driva café, catering. De skulle erbjuda pensionärer att komma hem till dem och laga mat, de skulle gå promenader med pensionärer och ge tolkservice. Får inte vara illojal konkurrens I centrum ligger ett konditori och andra småföretag som försöker försörja sig på sin verksamhet. Kommunals medlemmar städar, arbetar i hemtjänst och lagar mat. Vilken verksamhet kan man ägna sig åt i fas 3? Det får inte bli illojal konkurrens. Det är viktigt att det lokala facket godkänner platsen. Social ekonomi handlar om medlemsnytta och allmännytta, säger Hans Richardsson. Hans Richardsson arbetar med att utveckla en hållbar arbetsmarknad i social ekonomi. Det ska handla om kvalitet och bra sysselsättningsplatser. I den sociala ekonomin är medlemsnyttan övergripande, allmännytta överordnad och vinst underordnad, säger han. JOHANNA STJERNA Arbetsmarknadens olika villkor Jag tycker att arbetsförmedlingen är den största boven. De har inte haft någon som helst koll på vad de har skickat folk till, säger Marianne Karmesjö. Hon syftar på verksamheten på Mångkulturella sociala kooperativet, MSK, som har gått i konkurs.nu står Marianne återigen utan jobb. Marianne Karmesjö trodde att hon hade hittat det perfekta jobbet. Hon skulle laga mat, baka och sköta catering. Till en början anställdes hon med aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen och efter ett par månader blev hon fast anställd. Men det fanns problem upptäckte hon snart. Mångkulturella sociala företag hade många anställda, men orealistiska idéer om hur de skulle få verksamheten att gå runt. MSK hyrde flera lokaler av Folkets Hus i Rågsved. De hade 36 anställda och dessutom 40 personer som arbetade med fas 3. Arbetslösa som inte har fått något jobb efter 450 dagar ska delta i jobboch utvecklingsgarantins fas 3. De som deltog i fas 3 fick gå en kurs där de fick berätta om vad de kunde tänka sig att jobba med, berättar Marianne Karmesjö. Dålig planering Övrig tid var dåligt planerad. Det fanns inga handledare som ledde den dagliga verksamheten, ingen kontroll på närvaron och det rådde en förvirring bland de personer som arbetade åt MSK om de var anställda eller tillhörde fas 3. Mariana Berglund tillhörde fas 3- gruppen hos MSK. Hon hade varit arbetslös länge och är sjukskriven till 50 procent. Det lät så bra när arbetsförmedlingen berättade om MSK. Jag har arbetat som kokerska och jag skulle få en fast anställning efter sex månader. Men jag hade inte förväntat mig mängden av folk som fanns på MSK. Efter ett par veckor berättade jag för min kontakt på arbetsförmedlingen att vi inte hade någonting att göra. Ge det en chans, sa hon. MSK var heller ingen trygg plats. Folk med fysiska funktionsnedsätt- Arbetsförmedlingen saknade Omöjligt att kontrollera hur fas 3 fungerar Mariana Berglund och Marianne Karmesjö upplevde tiden på MSK som kaotisk. Torbjörn Sundblad var ordförande för Mångkulturella sociala kooperativet, MSK. Han känner inte igen bilden som de anställda ger över verksamheten. Artikeln i Medlemstidningen om MSK berättade inte hela sanningen. Det var en bild från en anställd som jag inte känner igen mig i. För drygt ett år sedan startade Torbjörn Sundblad tillsammans med en restaurang en ekonomisk förening. Denna förening gjorde en nystart genom att Torbjörn Sundblad kontaktades av Folkets hus i Rågsved. De berättade att de hade behov av att utveckla sin kaféverksamhet. Vi kom överens om att vi skulle göra luncher till Folkets hus gäster och dessutom göra matlådor till äldre. Det var profildelen, säger Torbjörn Sundblad. Informerade facket MSK tog kontakt med de fackliga organisationerna för att informera om verksamheten. Alla som jobbade på MSK rekryterades från arbetsförmedlingen. Tanken var att bilda små verksamhetsgrupper som efter sex månader skulle generera anställningar. Vi var tydliga till arbetsförmedlingen att de personer som kom till oss skulle delta i jobb- och utvecklingsgarantins steg 3. När det fanns utrymme skulle vi anställa dem. Vi i styrelsen trodde också att de personer som blev anställda som gruppledare i ett socialt arbetskooperativ skulle förstå sitt ansvarsområde. Jag var naiv. Torbjörn Sundblad har arbetat i tio år på arbetsförmedlingen. Jag har sett hur svårt det är för folk att få anställning. Här försökte vi stötta och vägleda. Vår verksamhet byggde på hjälp till självhjälp. Det var ju det som var vitsen. Vi bygger denna verksamhet tillsammans en kooperativ tanke. Gruppen byggde på att var och en arbetade utifrån sina förutsättningar. Det är en möjlig väg kesroller I april försatte MSK sig själv kurs, men egentligen anser Sundblad att de hade läget under k troll. Jag hade velat att vi jobbat vidare för att klara det. Vi hade k min och vi visste att vi hade skulder Vi hade en diskussion med skatteverket och Folkets husstyrelsen om hur vi skulle lösa skulderna. Förstår inte kr Kritiken mot att miljön v står han inte. Det var ju det som v bygger verksamheten tillsammans, en kooperativ tanke. Gruppen byggde på att var och en arbetade utifrån sina förutsättningar. Torbjörn Sundblad menar att det som fick styrelsen att ge upp v missförstånd och att ork Jag har lagt ner enormt m på detta. Till sist k det smakade. Innan han startade MSK drabbades han av sjukdomar. Det är en anledning till att det blev slitsamt att arbeta med projektet så mycket som han gjorde. Jag är inte ute efter att jag inte har något ansvar. Jag har lika stort ansv som alla andra. Jag v trodde att personerna som deltog förstod vad socialt företag innebar skulle ägna oss åt hjälp till självhjälp. Frustrerad och missför Jag känner mig frustrerad ö jag inte blev förstådd och att det uppstod kommunikationsproblem med Folkets Hus styrelsen. Ett e det var att vi blev lo verksamheten vi skulle bedri det fick vi inte. Vår cateringv het var helt beroende a Han känner sig svik hejade på MSK när de startad som sedan har vänt ryggen åt d I samråd med Arbetsförm gick Folkets hus in och tog samheten inom jobb och garantin. Anledningen till de Vi lade grunden och bö set. Vad tar de över? vi slutade, säger han en han tyck de koll på MSK ningar arbetade tillsammans med personer med svåra psykiska problem. Det fanns ingen huvudansvarig för fas 3. Jag tydde mig till Marianne, som var gruppansvarig för nio personer. Orolig arbetsmiljö Marianne Karmesjö har tidigare arbetat som boendestödjare. Plötsligt var de personer som jag hade arbetat hos mina arbetskamrater. Folk med olika behov har buntats ihop. Mariana beskriver den oroliga arbetsmiljön. En kvinna åt många mediciner. När hon inte hade råd att hämta ut dem skrek hon och vrålade och det var väldigt obehagligt. Vi visste inte vad för psykiska problem de hade. Dessa personer ska arbeta på en sluten verkstad och ha personal med rätt utbildning som arbetar med dem, menar Marianne. Folkets hus tar över Nu tar Rågsved Folkets hus över fas 3- delen och driver den vidare. Leif Rönngren är ordförande för nya Folkets hus i Rågsved, också han aktiv socialdemokratisk politiker. MSK hade intressanta tankar och idéer och i Rågsved fanns det stora möteslokaler. Vi slöt ett avtal om att de skulle driva caféverksamheten, berättar han. Folkets hus såg fram emot ett samarbete och ville växa tillsammans med MSK. Vi hade lokalerna. Men det hände ingenting, Det var bara prat. Caféverksamhet i Folkets hus drar i bästa fall in kronor på ett helår. Folkets hus köpte fler tjänster av MSK. De bemannade exempelvis vår festverksamhet. Men vi märkte snabbt att de inte hade koll på fakturorna. MSK hade också stora månadsutgifter. De skulle betala kr i hyra till Folkets hus. Dessutom bokade de fler lokaler hos oss via idrottsförvaltningen. Det blir väldigt dyrt och de jobbade upp en skuld på kr på två månader. Diskuterade ekonomin Leif Rönngren diskuterade i ett tidigt stadium med MSK om hur de hanterade sin ekonomi. De sa att allt var under kontroll. Men det lät lite som ett pyramidspel på skulle tjäna pengar på f De sa att pengarna kommer in. Men det kom inga pengar och vi beslöt att skicka ett krav på 7000 kronor vidare till kronofogden. Skattemyndigheterna hade inte fått in skatteredovisning och de hade inte momsredovisat. De hyrde även en lokal till teatergruppen Ung utan pung för i månaden. Begärde sig i konkurs I mars i år kontaktade de fackliga organisationerna MSK och krävde förhandlingar om de uteblivna löner för de anställda i mars och april. I mitten av april försatte MSK sig själva i konkurs. Efter konkursen fick de anställda ut pengar från den statliga lönegarantin. Konkursförvaltaren har betalat ut halva marslönen i förskott från den statliga lönegarantin kronor har betalats ut för mars. Det säger något om deras kostnader, säger Leif Rönngren. Företaget hade endast tusen kronor i en handkassa. De har en miljon kronor bara i skatteskulder. Vi har gått igenom alla individuellt i hela gruppen. Vi har morgonmöten och alla de ska delta i någon sysselsättning utifrån förmåga. När MSK höll i fas 3 fick de sitta av tiden här i åtta timmar. Vi har anställt två handledare som har erfarenhet att arbeta med arbetslösa. Leif Rönngren har fullt av idéer om projekt som gruppen kan ta sig an och han sjuder av optimism. Vi driver projektet under två månader framåt under en akutfas för att de drabbade ska slippa gå tillbaka till sin respektive förmedling. Vi förbereder en fortsättning av projektet över sommaren och inför hösten. 23 personer är i dagsläget klara för att delta i projektet. Några tillk Torbjörn Sundblad ordförande im Jag tror på idén fortfarande Leif Rönngren MT nummer VARNING! Så inleds brevet till den arbetslösa kvinnan som vi kan kalla Anna. Efter att ha städat i många år har kroppen tagit slut och hon har nu varit arbetslös i nio år. Idag ingår hon i jobboch utvecklingsgarantins fas tre. Eftersom hon är ensamstående med små barn kan hon inte arbeta kvällar och helger. Därför skickar arbetsförmedlaren ut en varning till henne. Hon måste omedelbart åtgärda detta. Annars blir hon avskild från fas tre. Alla arbetslösa vet vad det betyder. Då står du helt utan bidrag. Du får inte ens socialbidrag. Visar på speciell attityd Brevet från handläggaren avspeglar den attityd som flera av de arbetslösa upplever som vanlig från jobbcoacher, handledare och arbetsförmedlare som jag möter för detta reportage. För ett år sedan skrev MT en serie artiklar där vi träffade arbetslösa som var satta i arbetsmarknadsåtgärder. Nu reser jag runt för att träffa dem igen för att höra vad som har hänt under denna tid. De flesta vi träffar är kommunalare. De anordnare som tar emot någon i fas tre får 225 kronor om dagen. Det ställs en hel del krav på de arbetslösa men däremot är det små eller ibland inga krav på anordnarna. Åtminstone förhåller det sig så i de åtgärder där MT råkar besöka. Företag i konkurs Vi åker först till Folkets hus i Rågsved. I våras gick företaget Mångkulturella sociala kooperativet, MSK, i konkurs efter att ha sjösatt ett fantasiprojekt med hjälp av pengar från arbetsförmedlingen. Minst 20 fast anställda och 35 personer i fas tre skulle driva café, bibliotek, städning, catering och mycket annat. MSK tog emot dem med nystartsjobb, folk med aktiveringsbidrag som ingick i jobb- och utvecklingsgarantins fas två eller tre vilket gav företaget minst i månaden. Marianne Karmsjö anställdes som gruppansvarig för matgruppen. Idag är hon arbetslös. Hon grämer sig att hon tackade nej till ett annat jobb samtidigt som hon anställdes av MSK. Ett drömjobb Det här var ett drömjobb. Vi skulle i första hand sälja matlådor till äldre. Matgruppen kom dock aldrig riktigt igång med sitt arbete. De hade inget kök för matlagning, det saknades tillstånd och MSK hade inte grepp om budgeten. Efter ett tag kom en av cheferna och sa att vi måste dra in en halv miljon i månaden för att täcka lönekostnaderna. Då var inte hyran inräknad. Vi serverade luncher för max fyrtio personer från PRO, men det skulle inte generera sådana vinster. Vi gör ett besök till Rågsved och hennes gamla arbetsplats. Hon visar mig biblioteket i Folkets hus som består av ett par hyllor med gamla böcker som har skänkts. Det anställdes fyra personer för att sköta det här biblioteket. Idéerna var många men de ekonomiska förutsättningarna för att driva MSK med vinst var lika väl underbyggda som hos rusiga Monopolspelares. Betalade inte ut lön Till sommaren försattes MSK i konkurs. De hade då inte betalat ut löner till personalen. Det skapade stora problem. En av kollegorna hotades av vräkning, andra hade inte råd att köpa SL-kort. På MSK blandades långtidsarbetslösa med personer med missbrukaroch psykiska problem. Det blev en stökig och kaotisk arbetsmiljö. Trots att deltagarna berättade till sina förmedlare om att verksamheten inte fungerade möttes de med svaret: Ge det tid. Största boven i dramat är arbetsförmedlingen som inte kontrollerade företaget utan bara skickade iväg folk dit, anser Marianne. Efter konkursen tog Folkets hus i Rågsved över projektet med de personer som ingick i fas tre. De införde att deltagandet var frivilligt. De som var anställda av MSK blev arbetslösa. En dag i åtgärdslandet 12 MT nummer Marianne Karmesjö trodde att hon hade hittat sitt drömjobb.roliga arbetsuppgifter och en bra lön. Men arbetet hos Mångkulturella sociala företag har varit som ett dårhus.folk har inte fått sina löner utbetalda och allt varit en enda röra, berättar hon. Mångkulturella sociala företag drog igång sin verksamhet Tanken var att driva olika verksamheter som handlade om bland annat miljö, äldre och arbetslösa. Idag har man fast anställda och 40 personer med aktivitetsstöd. Företaget får pengar från arbetsförmedlingen, men det har inte funnits någon bärande idé om hur man för övrigt ska få in pengar för att kunna driva verksamheten. Det skulle behövas en omsättning på minst åtta miljoner för att bara kunna betala ut personalens löner. Hyr i folkets hus Mångkulturella sociala företag hyr in sig i Rågsved Folkets hus. De har hyrt fiket, biblioteket och från en början två rum. I biblioteket arbetade fyra personer och ett av rummen användes av en person som skulle ha kurser för arbetslösa i Fas två och tre, berättar Marianne Karmesjö. Kursen gick ut på att folk fick berätta vad de kunde jobba med och vad de kunde tänka sig att arbeta med. Hyran för rummet uppgick till kr för perioden september till i början av december. Miljöåtervinningen bestod av att några killar sopsorterade och fick betalt. Sygruppen var det enda som fungerade. Deltagarna där försörjdes av aktiveringsbidrag Det fanns en städgrupp bestod av två killar och en tjej som skulle gå hem till pensionärer och städa. I biblioteket arbetade fyra personer. Det gav inga intäkter. Han som har lett företaget levde i en fantasivärld. Cheferna har saknats Det har inte funnits några chefer närvarande. Styrelsens som består av tre personer har varit där strötimmar. De anställda har fått försöka klara av verksamheten själva så gott det går. Marianne anställdes för att laga husmankost till pensionärer och hålla i lite bingoaktiviteter. Första två månaderna fick hon aktivitetsbidrag och i början av januari blev hon fast anställd. Hon erbjöds kronor i månaden. Hon skulle då vara gruppansvarig för nio personer. Marianne var inte ensam om att ha bra lön. Det fanns de som hade kronor i månaden, i regel låg lönerna runt kronor. Några har fått ut sina löner, andra har endast fått ut en tusenlapp. Ingen har fått ut någon lön i mars och april med några få undantag. Styrelsen har hela tiden tagit ut sin lön. Ordna egen inkomst Förutom matlagningen skulle Marianne även sköta catering. Men det var ett problem med att det inte fanns något kök att tillgå. Folkets hus hade ett kök som renoverades, men de brådskade inte med att bli klara med detta arbete eftersom Mångkulturella sociala företag låg efter med hyran. När Marianne och hennes kollegor frågade sin chef (styrelsens ordförande) om hur de skulle få in pengar till verksamheten, svarade han: Ni måste få in kronor i månaden för att ni ska få ut era löner den 25:e. Ni kan bland annat baka och även sälja frukt på torget. Men ni måste marknadsföra er själva, sa han. Många här har varit utanför arbetsmarknaden och att marknadsföra sig själva är väl inte precis det som man klarar av då. Mångkulturella sociala företag drivs av tre personer Roger Karlsson, Torbjörn Sundblad (som är ordförande) och Katarina Annersjö. De två sistnämnda är aktiva socialdemokrater. Inga svar att ge till personalen När personalen och facket samlas för att tala om situationen har Katarina Annersjö och Roger Hansson, som är närvarande från styrelsen, inget svar på hur verksamheten ska drivas. Jag är också drabbad. Jag har arbetat här fyra timmar om dagen, inledde Katarina Annersjö. Hur förväntar ni få intäkter? Frågar Kommunals ombudsman Tom Jansson. Vi har förbrukat det egna kapitalet på kronor, men vi söker pengar i olika fonder, berättade Katarina Annersjö. Cafe t ger inga pengar och vi skulle bygga ut catering, men vi har inget kök, säger hon. Hur har ni tänkt betala era anställda sina löner? Frågar Tom Jansson. Styrelsen har inte stoppat pengar i egen ficka.vi har en fantastisk idé, som ingen vill satsa en enda krona på. Många i Mångkulturella sociala företag har nystartsjobb, aktivitetsbidrag eller ingår i Fas 2 eller 3 vilket ger företaget i månaden minst. Vad har dessa pengar använts till? undrar en av företagets anställda. Till löner, säger Katarina Annersjö och ett upprört mummel hörs bland de närvarande. Tom Jansson frågar henne hur de planerar att lösa situationen. Nej, jag har inte så mycket jag kan säga. Vi har kämpat hela tiden för att få ihop det här. Många anställda har en hårt pressat privatekonomi efter dessa månader. Hade jag vetat att företaget redan hade en halv miljon i skulder när jag började hade jag aldrig tagit jobbet. Idag är skulderna än större, säger Marianne Karmesjö. Två kollegor håller på att bli vräkta för att de inte har betalat hyran. Flera har barn och de har inte ens råd att köpa sig ett SL-kort längre. Samtidigt låtsas styrelsen som ingenting. Det är förskräckligt. Finns inget förtroende kvar Tilltron till styrelsen är obefintlig hos de anställda och några personer visar ett tidningsklipp ur Dagens Nyheter. Där står det att Katarina Annersjö nyligen fråntogs arbetet som förvaltare på Matteusgårdens fastighet i centrala Stockholm sedan föreningen fått uppgifter om svarta hyreskontrakt. Hon är kyrkopolitiker och har haft uppdraget som förvaltare i tjugo år. Församlingen skulle erbjuda billiga bostäder till behövande, men i stället ryktades det om svarthandel. Jag känner mig lika grundlurad som alla andra sade hon till DN. JOHANNA STJERNA Socialt projekt konkursmässiga Arbetslösa lurades jobba gratis åt förening Folk har inte fått sina löner utbetalade och allt har varit en enda röra, säger Marianne Karnesjö. MT nummer Arbetsmarknadens olika villkor Några datorer står uppställda i ett litet rum. Här sitter två personer och försöker hålla sig sysselsatta. De har fas 3-placerats av arbetsförmedlingen hos Nätverket för afrikaner i Vantör, Nav. Det tråkiga är att det nästan inte pågår någon verksamhet i nätverket sedan drygt ett halvår tillbaka. Tre personer är placerade hos Nav som fas 3-anställda. De har inte själva valt placeringen och de måste vara närvarande för att få ut sitt aktivitetsstöd som motsvarar vad de skulle haft i a- kassa. Efter två år erbjuds de ett nytt projekt. Nav får 225 kronor per dag för de anställda. Den ena personen är iransk kärnkraftingenjör. Han har forskat och undervisat på engelska, men har fortfarande vissa svårigheter att uttrycka sig på svenska. Kvinnan har arbetat som administratör i trettio år. Nav har ytterligare en fas 3-anställd som enbart arbetar på kvällar. Sedan i mitten av sommaren 2009 har de arbetat hos Nav i Rågsved. De tar hand om lite bokföring och tar emot 3-7 besökare om dagen. Den som arbetar kväll städar. Så småningom när äldreverksamheten kommer igång ska kvinnan undervisa i lätt svenska berättar Maximian Muwuluzi, projektledaren för dagcentret för äldre afrikaner. Pengar till dagverksamhet Nav har under ett par år fått pengar till dagverksamhet för äldre afrikaner fick de kronor i projektbidrag. Dessa pengar tog slut och vi hade ingen verksamhet för äldre från november och vi har ännu inte kommit igång eftersom vi inte beviljades nytt bidrag förrän i april, säger Maximian Muwuluzi, när vi besöker honom i mitten på maj. Vid äldrenämndens sammanträde i mars i år beviljades Nav kronor för sitt andra år med projektet. Men vilka ingår då i nätverket? Kommunens handläggare vet inte säkert utan hänvisar till Nav själva. I en ansökan från Nav 2008 står det att de består av 25 föreningar och att de har medlemmar inviger äldreborgarrådet Ewa Samuelsson deras dagverksamhet. Men vad är det egentligen hon inviger? På Navs hemsida tackar man för samarbetet med Salongerna (ett äldreboendes lokal) där gymnastiken för kvinnor bland annat ska vara. Men personalen på Salongerna berättar att de inte har haft samarbete på många år. Hemsidan berättar om Navs verksamhet: en kulturfestival, filmvisning och ett föredrag om att bilda bostadsrätt i Senigal med detta genomfördes Förklaringen till de dåliga uppdateringarna är att det är för dyrt att ändra på hemsidan, berättar Maximian Muwuluzi. Inga aktiviteter pågår nu Idag pågår det inte några aktiviteter alls för äldre afrikaner. Det har de inte gjort sedan i oktober Vi ska ha samma aktiviteter i år som förra året samt besöksverksamhet för de som är äldre som inte orkar ta sig ned hit, berättar han. Han visar ett schema över fasta aktiviteter för afrikanska seniorer över femtio år. Det visar på en bred verksamhet: afrikansk kultur, gudstjänst, filmvisning, syverkstad, kvinnogympa, kör, undervisning i gitarr och trummor, datakurs för seniorer, läxhjälp och afrikansk dans. När vi går igenom schemat tillsammans faller dock den ena aktiviteten efter den andra bort och visar sig vara nedlagd på grund av för få deltagare eller att aktiviteten bara har runnit ut i sanden efter ett par gånger. Kvar idag är att några kvinnor kommer till lokalerna och syr ibland, en del lånar deras datorer och en grupp kommer på kvällarna och spelar kort. Vi fick reda på att vi får pengar först i april så det har varit svårt att planera någon verksamhet. Jag är fortfarande i chock att vi fick vänta så länge på besked. Det vi framför allt ska satsa på nu är att börja besöka gamlingar i hemmen. De som inte kan ta sig hit. 19 föreningar ingår Varje månad rapporterar man in ett par hundra besökare. De kommer främst på kvällar och helger. Vi har haft fullt upp med bland annat sång och läxläsning. Två av de som arbetar som fas 3-anställda arbetar veckodagar nio till fem. Av våra 25 organisationer var det 16 föreningar som ville skapa en dagverksamhet för äldre, berättar Maximian Muwuluzi, som förutom engagemanget i Nav, är nämndeman (s) och sitter med i styrelsen för Nya Rågsved Folkets hus. Han visar vilka föreningar som ingår i Nav. Det är 19 föreningar och organisationer. Då är en av medlemmarna även ett företag Rolfs Media production. Av de 16 som ville ha ett dagcenter är det idag tolv föreningar kvar. Det är: Somalisk svenska ungdom kultur sports, Kabaka insamlingsförening som hjälper barn i Uganda (Maximian är kontaktperson), Somalisk kulturförening, Music aid, Nsako (dansgrupp), Gambia chossan learningcenter, Somaliska föräldrar och modersmålsförening, Zakala kultur och musikförening, Banyarwanda kulturella förening, Sierra leone friendship association, Kongo förening i Stockholm (ansöker också om bidrag för verksamhet för äldre i år, sammanlagt kronor) och Ugandisk förening. Börjar sent på dagen Varför har så många kultur- och ungdomsföreningar intresse av ett dagcenter för äldre? Det finns också gamla i ungdomsföreningar. Det finns inte sådana åldersgränser. Han berättar att det är ingen idé att ha någon verksamhet på dagtid för då kommer ingen utan de börjar ganska sent på dagen. Runt 15 personer kommer hit och spelar framför allt kort, berättar han. Hur många äldre afrikaner som finns i Vantör har NAV inte kartlagt. Arbetslösa utan sysslor i FAS 3 På NAV:s hemsida visar Ewa Samuelsson (kd) sitt stöd till organisationen. En dag med arbetslösa människor som sysselsätts till varje pris Trots historiskt höga arbetslöshetssiffror är det helt tyst om de arbetslösas situation.valrörelsen,regeringens budgetproposition,tidningarnas debattsidor eller diskussionssajter på nätet är upptagna av andra ämnen.frilansjournalisten Johanna Stjerna har därför återvänt till de arbetsmarknadsprojekt som MT tidigare har berättat om.det blir en resa till ett Sverige där rädsla och uppgivenheten dominerar. Sysselsättning istället för jobb Idag handlar projektet bara om sysselsättning och leder inte till jobb berättar ordförande för Folkets hus och aktiva socialdemokraten Leif Rönngren. Precis som i andra projekt så bakas det, sys, städas och krattas det till stor del av tiden. Här finns ett loppis och det går att köpa nysydda grytlappar. De deltagare som MT möter är kvinnor i övre medelåldern som berättar att de har det svårt att komma tillbaks till arbetslivet. Jag kan ingenting om datorer. I rummet intill står flera datorer och det är svårt att förstå varför de inte kan få lära sig det i detta projekt. I Arbetsförmedlingens värld verkar datorkunskap fortfarande uppfattas som något komplicerat som kräver en lång kurs. Moderna datorer är användarvänliga och lätta att lära sig att förstå om någon bara visar hur man sätter igång dem. I dagens Sverige känner sig de som inte klarar av att arbeta med en dator som en analfabet. Det är nästan lite genant att berätta. Även om det är kaotiskt är det skönt att ha något att gå till. Men ofta är det svårt eftersom många här har missbrukar- och psykiska problem, berättar en kvinna som är rädd för några av de andra deltagarna. Söker många olika jobb Marianne söker nu jobb och redovisar för arbetsförmedlingen en gång i månaden om vilka arbeten som hon har sökt. Jag söker som fritidsledare, kökspersonal, hemtjänst men där fordras det ofta körkort. Det är jättesvårt. Hon har fått rådet från sin arbetsförmedlare att söka jobb som ligger över hennes meriter. De är väldigt trevliga på arbetsförmedlingen men att söka bara för sökandets skulle känns meningslöst. En ung förmedlare undrade varför jag inte startade eget i Rågsved och lagade mat. Jag förklarade för henne att hyran är väldigt hög där och dessutom har jag problem med hjärtat och skulle inte klara av att driva eget. Söka jobb är för övrigt ett krav som alla arbetslösa har. Varje månad måste de redovisa för sin handläggare vilka jobb som de har sökt. Men jobbsökeri är ingen mekanisk samt att söka arbete ter år. De som är placer rit arbetslösa länge varit inne på arbe nobbade ansökning lan. Skrämda t Problemet med att sa är att få vill utta att få bidragen ind ska försvåra deras c bete. Förutom Ma ställa upp i tidninge fast de vet att MT texter. I våras berättade personer som ocks utvecklingsgaranti placerade hos en i men som MT kund ras så bedriver orga gon verksamhet. N lokaler i oktober kvar. Ingenting har Båda två har imp de måste varje dag Största boven i dramat är arbetsförmedlingen som utan bara skickade iväg folk dit, anser Marianne Karm I MT nummer berättade vi om olika öden som drabbat människor som var satta i Fas3 arbete

6 Nya och olika uppgifter var dag Det är ett privat företag som bara vill tjäna pengar. De utnyttjar folk. Jag vet att jag har gjort ett bra jobb, men utsattes för psykisk misshandel, säger Kristina som nu har hittat ett annat jobb Kristina är utbildad undersköterska och arbetar i hemtjänsten. Hon blev inte kvar länge på Omsorgscompagniet i Norden AB där hon arbetade som timvikarie. Hon en av flera som MT har varit i kontakt med som beskriver dåliga arbetsförhållanden på företaget. Omsorgscompagniet bedriver hemtjänst, personlig assistans, ledsagning och väldigt mycket annat inom hushållshållsnära tjänster som barnvakt, fönsterputsning och mycket mer. De vill att arbetet ska skötas effektivt utan att man pratar så mycket med kunderna. De har helst ung, outbildade som arbetar snabbt och är billigare än erfaren personal. Det är alltid tråkigt med anställda som inte är nöjda, men det är inte första gången vi får kritik. Det finns inga arbetsgivare som är perfekta.vi är det inte, säger Ulf Andersson,VD och en av grundarna för Omsorgs- Compagniet. Men är man så missnöjd kan du alltid se sig om efter ett annat jobb och inte bara klaga. Företaget har funnits i åtta år och omsättningen ökar årligen med i snitt tjugo procent. OmsorgsCompagniet grundades och hade då en omsättning på Att stryka skjortor, putsa silver eller personlig assistans. Bredden på arbetsuppgifterna är helt gränslös. Mest städning Kristina är över femtio år och precis som de andra kvinnorna som var äldre fick hon mest städa hos kunderna. Ett tungt arbete som de unga anställda inte behövde göra i samma utsträckning. Yngre vikarier som anställdes efter henne fick också snabbt ett fast jobb. Kunderna frågade efter mig. Jag kände att jag gjorde ett bra jobb. Men plötsligt hände något och jag fick mindre och mindre jobb. Problemen kom efter att Kristina hade skickats till en kvinna på Östermalm där hon skulle var från nio på morgonen till halv sju på kvällen. Första uppdraget var att stryka 25 dyra märkesskjortor till en ung kille. Jag skulle vara som en slav. Jag förklarade att jag inte är bra på att stryka. Jag var rädd att förstöra de fina kläderna och vägrade. Då fick Kristina höra att hon skulle putsa silvret. Jag förklarade att jag kan tvätta kläder, duscha dig och göra sådant som man gör i hemtjänsten, men kvinnan sa att hon inte behövde sådan hjälp. Blev utskälld Cheferna blev arga på henne när hon berättade om händelsen. Vad är det du inte kan? Gå och jobba! Cheferna skrek åt henne och när hon kom till kontoret ville en av dem inte tala med henne. Kristina fick höra att det spelade ingen roll vad hon sa eftersom hon inte skulle få mer jobb. Stressen var ett krävande inslag eftersom det inte hade någon gångtid i schemat. Jobbet hos en kund slutade exempelvis tio i nio på söder och tio minuter senare skulle jag börja hos en annan kund i Hammarby Sjöstad. En gång dirigerades hon till en ny kund på ett sätt som mer påminner om en agentfilm. Man kan alltid söka nytt jobb nio miljoner låg omsättningen på 58 miljoner. Man bedriver verksamhet i Stockholm, Nacka, Göteborg, Jönköping, Malmö och Västerås. Vi kan bli bättre. Det vet jag. Man får hålla i åtanke att vi har växtvärk, vilket betyder större belastning för all personal under visa perioder. Vissa klarar det, bra för andra är det svårare. Rädda för arbetsledningen MT har talat med ett flertal som har arbetat i OmsorgsCompagniet och som alla är rädda för arbetsledningen. Det är trist att höra. Det är en förtroendefråga i slutändan. Du måste känna förtroende för din chef. Där har vi en del att arbeta med. Man måste veta att det ser olika ut på de olika kontoren. Just dessa klagomål kan vi härröra från vårt kontor i Vällingby. Vi har öppnat upp i flera städer och det sliter. Det är inte första gången jag hör kritik och jag är inte förvånad. Alla fungerar olika. Det verkar vara en sammanblandning mellan rut- och hemtjänstuppgifter. En anställd var anställd för att arbeta med hemtjänst men fick rutuppgifter som att stryka massa skjortor. Jättejobbigt. Det måste vara hemskt. Men det är arbetsgivaren som har rätt att fördela arbetet. Ekonomin en utmaning Ulf Andersson menar att de förmodligen måste vara ännu tydligare redan vi intervjutillfället av personalen om att berätta hur företaget fungerar. En annan synpunkt är att det verkar Jag blev uppringd hos en kund av min chef som sa att jag genast måste ge mig av till en annan kund. Din buss går om tio minuter. Du måste hinna med den. Fråga inte så mycket. Jag ringer dig när du sitter på bussen. Fick adressen under bussresan Kristina visste inte vart hon skulle utan bara att hon måste sitta på buss 4 vid en viss avgångstid. Hon sprang och hann med bussen trots att den åkt från hållplatsen, men hon tiggde om att få kliva på vid rödljuset. Det var väldigt pinsamt. Därefter ringde chefen och sa at hon skulle ta en annan buss vid Gullmarsplan. Hon skulle få veta adressen när hon satt på den bussen. Jag var genomsvettig när jag kom fram till kunden där jag skulle städa i tre timmar. Framförhållning saknas Det fanns ingen framförhållning för hur timvikarierna skulle arbeta. Schemat bestämdes från en dag till en annan. De ringde vid sjutiden på kvällen och informerade om det blev arbete dagen därpå. Ibland blev hon uppringd sju på morgonen på en ledig dag och fick höra att hon skulle jobba. Tills slut fick hon inte fler jobb och Kristina har nu börjat på ett annat arbete. Jag har haft svårt att få arbetsintyg och referenser från dem. Fotnot: Kristina heter egentligen något annat. JOHANNA STJERNA vara viktigare att vara snabb i hemtjänsten än omsorgsfull? Det är en ständig utmaning att få ekonomi i verksamheten utan att det sker på kundernas bekostnad. Vi måste ha en balans mellan att det ska vara bra för både kunder och personal. Men vi har små marginaler. Personalen arbetar också olika. Det är svårt för oss att ha koll på exakt vad som händer hos kunden. Därför ska vi nu införa handdator för att bättre kunna dokumentera, säger Ulf Andersson. Han uppmanar all personal som känner sig förfördelad att kontakta någon av grundarna. JS 6 MT nummer

7 Nobina nobbar arbetsskadad Det har nu gått ett år sedan bussföraren Ramzi Gouries liv slogs i spillror på grund av en arbetsskadeolycka. Ramzi Gourie fick en whiplash-skada när hans buss kanade av en isig väg. I november utförsäkrades han och är helt utan ersättning från såväl arbetsgivare, försäkringskassan och a-kassa. Det var en kall och isig dag den 26 januari 2010 då buss 787 kanade av den smala slingriga vägen till Överhörna kyrka. Vintertid blir vägen smalare på grund av plogvallar. Vägen har inte högsta prioritering av snöröjningen. Bussföretaget Nobina hade haft fyra incidenter på denna linje den vintern. Men inga åtgärder gjordes för att säkra trafiken för passagerare och förare. Nobina, som trafikerar sträckan på uppdrag av SL, hade bara ett par dagar innan Ramzis olycka haft en avåkning med en annan buss 787 som fick bärgas för att den hade glidit ned i ett dike. Varnat för halkan Flera förare rapporterade under dagen för Ramzis avåkning via radio om mycket halt väglag. Bara en timme innan Ramzi Gouries buss glider ned i diket hade detsamma hänt en annan buss på sträckan. Ordinarie trafikledare var sjuk. I stället arbetade en ersättare, som var ny i denna roll och saknade både utbildning och erfarenhet. Rapporterna om svår halka besvarades med att trafikledaren via radio uppmanade förarna att köra försiktigt. Inga andra åtgärder som att begränsa trafiken togs, säger Peter Boström, skyddsombud och klubbordförande. Vid hållplatsen Nöttesta hade plogbilen tagit en genväg och plogat ut mellan plogmarkeringarna i en svag högerkurva. Bussen går i diket Ramzi Gourie, följer plogvallen på den smala vägen, skär ned utanför asfaltskanten med höger framhjul. Bussen får ett kast, bakdelen driver ut över vägen och krossar hållplatskuren på motsatt sida. Bussens front slår i en bergklack i diket och stannar tvärs över vägen med fram- och bak-axel i var sitt dike. Ramzi anmäler händelsen till trafikledningen och är ordentligt omskakad. En stund senare kommer en representant från Nobina för att hämta Ramzi Gourie och han körs till depån i stället för till en läkare för kontroll. Huvudskyddsombudet Peter Boström kämpar, och har kämpat, för att Ramzi Gouri ska behandlas rätt efter sin arbetsskada. Efter samtal med driftsledare kör Ramzi hem själv, berättar Peter Boström. Som skyddsombud blev jag inte kontaktad utan fick reda på händelsen under min lunchrast. Olycksbussen bärgades och Nobina tänkte återuppta trafiken på sträckan igen. Jag skyddsstoppar då vägsträckan. Nobina vänder sig då till Arbetsmiljöverket för att få stoppet hävt. Trafiken stoppas Arbetsmiljöverket skickar ut två inspektörer som tillsammans med Nobinas representant och Peter Boström inspekterar sträckan. Arbetsmiljöverkets inspektörer beslutar, med vite, om trafikstopp tills dess risk för avåkningar undanröjts. Nobina löser stoppet med att sätta in en mindre buss med dubbdäck på sträckan. När Ramzi Gourie åker hem är han chockad men han har inte besökt någon läkare. Under helgen tilltar Ramzis smärtor och på måndagen beställer han tid hos läkaren. Ramzi Gourie sjukskrivs helt. Det konstateras att han har både diskbråck och en whiplash-skada. Under året sker rehabilitering på Danderyds sjukhus smärtklinik. Ramzi deltar i fem veckor i rehabilitering och blir bättre under hösten. Jag försökte då att köra buss men fick omedelbart ont i axlar och nacke. Läkarna förordar arbetsträning på 25 procent i ett lättare arbete. Nobina, ett företag med över 5000 anställda, gör nu en omplaceringsundersökning. De konstaterar att de inte har något lättare arbete på kvartstid till Ramzi Gourie. Arbetsgivaren kunde bara erbjuda tunga jobb i tvätthallen och verkstaden. Efter detta besked meddelar Försäkringskassan Ramzi att han från den 30 november inte har någon sjukpenning. Ramzi, som är sjukskriven på heltid får av Nobina veta att de, på grund av den gällande sjukskrivningen, varken tänker betala någon lön eller säga upp honom. Han får därför heller inte någon a-kasseersättning. Men Ramzi vill inte dra tillbaka sin sjukskrivning. Jag är sjuk. Det anser både arbetsförmedlingen och min läkare. Den åsikten delas inte av Försäkringskassan som inte gör någon skillnad mellan arbetsskadeärenden och vanliga sjukskrivningar. Vi ber Nobina att ge Ramzi tjänstledigt på grund av sjukdom. Denna ledighet skulle accepteras av a-kassan och därmed kunna ge Ramzi a-kasseersättning från dag fem. Nobina vägrar dock att ge tjänstledighet med den skrivningen att man inte arbetar med det. Vidare frågor besvarades av trafikchef med kommentaren jag hör vad du säger, berättar Peter Boström. Bussförare är en utsatt yrkeskår Utöver stress, dåliga körtider och ofta bristfälliga däck, slitna förarstolar och glapp i styrning, har vi olycksriskerna. Något förstärkt skydd i form av speciella avtal eller försäkringar finns inte. Att det finns krisplaner betyder inte att de följs, som Ramzis erfarenheter visar. En olycka är arbetsmiljöproblem Peter Boström menar att en olycka alltid är ett arbetsmiljöproblem. Det speciella här är den nonchalans som riskerar att sättas i system från företaget om vi inte ingriper resolut. Inte ens efter olyckan var det Nobina som stoppade den trafiken. Nobina omsätter drygt 4, 2 miljarder årligen. Vinsten för 2010 var på 164 miljoner. Bara det här garaget omsätter 170 miljoner. Men de har inte ens hört av sig till Ramzi om det inträffade. Ramzi nickar. Jag tycker de borde ta hand om folk vid arbetsplatsolyckor. Nu överklagar skyddsombudet Peter Boström Försäkringskassans beslut. Men det är en process som tar tid. Samtidigt ska Ramzi och hans familj med fyra barn försöka överleva. Vi lever på min hustrus lön, men den räcker inte. Jag har skadat mig på jobbet och ingen hjälper mig. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och arbetsgivaren alla sviker. Alla bara sitter på sina kontor. De skickar mig runt mellan varandra men ingenting händer, säger han. JOHANNA STJERNA MT nummer

8 Carina Westerlind, Sofia Lundmark, Paula Kiviharju, Anne-Lie Nilsson gjorde precis rätt rätt de ringde till Käte Fransson om arbetsmiljö. Facklig kontakt löste dålig arbetsmiljö snabbt När telefonen ringde på Kommunals expedition i Värmdö var det från köket på Ekedalsskolan. De hade bara 10 grader varmt i köket och de undrade om de skulle acceptera det. Tack vare att medlemmarna vågade kontakta mig och säga ifrån om sin arbetsmiljö kunde jag hjälpa till och lösa problemet för stunden, säger Käte Fransson som är huvudskyddsombud och sektionsordförande i Värmdö. Problemet är egentligen gammalt och känt sedan tidigare, köket skulle ha byggts om för flera år sedan. Det har funnits pengar till det men inget har hänt. Arbetsmiljöverket har slagit ned på ett stort antal punkter men inget har åtgärdats i avvaktan på nybygget. Nu blev jag arg och åkte dit direkt när medlemmarna ringde, säger Käte. Jag åberopade helt enkelt arbetsmiljölagen och sa att gör ni inget direkt så stänger jag arbetsplatsen. Det blev en omedelbar reaktion, inom tio minuter var fastighetsskötarna där med värmefläktar till både köket och matsalen. Då kände jag att lilla jag har makt som skyddsombud, säger Käte med viss stolthet i rösten. Tänk att det går att få saker åtgärdade så fort med hjälp av arbetsmiljölagen. Berömmer personalen Men Käte vill helst av allt ge allt beröm och äran till de som arbetar i köket. Det viktiga är att man vågar säga ifrån som anställd, att meddela oss på Kommunal att det är problem. Sedan ska vi förtroendevalda försöka lösa problemet med hjälp av de lagar och avtal som finns. Att det här arbetsmiljöproblemet fanns kvar var okänt för den högre ledningen. Av olika anledningar hade den planerade ombyggnaden skjutits fram i tiden, men det hade inte rapporterats. Köket är gammalt och har inte hängt med i den utveckling av elevantalet som skett. Från början var köket dimensionerat för 175 elever men idag så är det omkring 500 som ska utspisas här. Man lagar inte någon mat här, det handlar om uppvärmning och servering till största delen. Vi har klarat av det, säger en av dem som arbetar i köket. Men vi har fått jobba hårt och lid av den dåliga ventilationen. Det handlar inte bara om kallt på vintern, under årets varmare perioder är det olidligt hett. Köket är tungarbetat och väldigt dåligt planerat. Det saknas avlastningsytor och maskinerna är omoderna. Många fel på miljön När personalen tidigare anmärkte på att golven var hala och risken att halka klistrades halktejp dit. Visserligen blev risken att halka mindre, säger en av personalen. Men istället blev möjligheten att hålla rent och snyggt besvärligare när moppen fastnar i halktejpen. När vi samtalar en stund om hur arbetsmiljön ser ut och vilka lösningar som presenterats så sammanfattar personalen situationen på ett inte helt oväntat sätt. Vi ska vara tacksamma när något åtgärdas. Men vi upplever det att vi inte alltid bemöts seriöst. Det handlar kanske lite om manlig kompetens om okunskap om hur vårt arbete utförs. Skönt att något hände De som arbetar i köket uppskattade naturligtvis att det blev varmare, men helst av allt vill de naturligtvis att det gamla och slitna köket byggs om. Som det lovats nu ska det ske under sommaren Efteråt har det visat sig att ombyggnaden bromsades av att rektorn ansåg att en tavla inte fick flyttas, säger Käte. Det innebar att arktitekten fick rita om hela bygget. Då steg kostnaden med sex miljoner och då räckte inte budgeten. Men det är löst nu och jag hoppas att det här ska bli löst i sommar, avslutar Käte. GÖTE AXELSSON 8 MT nummer

9 Både undersköterskor och sjuksköterskor behövs Undersköterskan är en hotad yrkesgrupp. Det dyker med jämna mellanrum upp att undersköterskan ska bort som yrkesgrupp på sjukhusen. Gith Frisell och Katarina Nyström känner hela tiden av att de kan bytas ut mot sjuksköterskor istället. Men att det skulle höja kvaliteten i vården är inte så säkert. Undersköterskor har en genuin kunskap när det gäller omvårdnad och den tysta kunskapen om patienten. Absolut att vi behövs, säger Katarina Nyström bestämt när hon får frågan om de verkligen är nödvändigt med undersköterskor på en akutavdelning. Vi är ryggraden i vården. Vi har en gedigen erfarenhet och känner yrkesstolthet, det händer ganska ofta att vi får visa nya sjuksköterskor hur man exempelvis sätter en kateter. Arbetsuppgifter vi gjort i många år och kan göra i sömnen måste vi nu ha delegering för, det är frustrerande. 60 års erfarenhet Gith Frisell och Katarina har arbetat på akutavdelning 43 på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge sen slutet av nittiotalet. Innan dess arbetade de på andra avdelningar. Deras sammanlagda erfarenhet från undersköterskeyrket på sjukhus är 60 år. Tyvärr ses inte själva omvårdnaden som en viktig del inom sjukvården. Vi ser ju hur patienten mår och ser nyanser i deras tillstånd, vi är med patienten under längre tid då vi bäddar och sköter omvårdnaden, säger Gith. Gith Frisell och Katarina Nyström känner att deras yrkesroll är hotad. En dag på akutavdelningen börjar med att Gith och Katarina får rapport och läser in sig på nya patienter som har kommit. Sen går de till patienterna och tar blodtryck och temp, kollar puls och mäter syresättningen med mera. Sen delar de ut frukost och bäddar och sköter själva omvårdnaden på de patienter som behöver det. Det är ett roligt och stimulerande arbete men det känns tråkigt att vi hela tiden blir ifrågasatta, särskilt av nya sjuksköterskor, säger Gith. För några år sedan var det hälften sjuksköterskor och hälften undersköterskor på avdelningen, nu är det 70 procent sjuksköterskor och 30 procent undersköterskor. Bra komplement Vi kompletterar varandra, säger Katarina. Vi har ju olika kunskaper och ansvarsområden därför är det olyckligt att man hela tiden arbetar för att få bort undersköterskan som yrkesroll. Katarina arbetade tidigare på natten på HIA, hjärtintensivavdelningen, men man tog bort undersköterskorna från natten och Katarina fick börja på akutavdelningen i stället. Men efter en tid insåg man att undersköterskan som yrkeskategori hade en funktion att fylla så man blev tvungen att anställa undersköterskor där igen. KERSTIN RIDDERSTEDT Nya regler stoppar otillåtna direktupphandlingar Kommuner och statliga myndigheter kan dömas att betala en straffavgift (böter), eller riskera att få ingångna avtal upprivna, om de gjort otillåtna direktupphandlingar. Det är innebörden av de nya reglerna på upphandlingsområdet. Under våren kan Konkurrensverket ta det första ärendet till domstol. Hotet att kunna drabbas av upphandlingsskadeavgift böter eller att ingångna avtal förklaras ogiltiga kommer att avhålla kommuner, landsting och statliga myndigheter från att göra otillåtna direktupphandlingar. Fler upphandlingar kommer i fortsättningen att göras enligt reglerna, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i samband med ett informationsmöte i Stockholm. I Stockholms stad finns exempel på upphandlingar som inte följt reglementet och som nu kommer att granskas. Hur det ser ut på övriga områden inom Stockholms län är obekant men vi kan anta att det har förekommit felaktiga upphandlingar på andra områden och att dessa nu kommer fram i ljuset. Föreningsbidrag följs inte upp Äldrenämnden i Stockholm stad godkände tjänstemännens förslag till föreningsbidrag för år Trettio föreningar får sammanlagt kronor. Föreningen NAV som MT har tidigare skrivit om nr , fick bidrag på kronor. Tre föreningar fick avslag på sina ansökningar. S, V och MP reserverade sig mot beslutet och yrkade bland annat på att staden ska genomgöra strukturerad uppföljning med oanmälda inspektioner av föreningar som får bidrag för sina verksamheter. Tillståndsplikt för personlig assistans Från och med den 1 januari 2011 behöver verksamheter som bedriver personlig assistans tillstånd från Socialstyrelsen. Tillståndsplikten är en följd av ändringar i lagen (1983:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den som bedriver assistansverksamhet före årsskiftet 2010/2011 ska ansöka om tillstånd hos Socialstyrelsen mellan 1 januari och 1 april De företag som vill starta verksamhet efter den 1 januari 2011 ska ansöka om tillstånd i god tid innan verksamheten är tänkt att starta. MT nummer

10 Europas största utförsäljning av sjukvård värd 15 miljarder Under året sker stora förändringar inom landstinget i Stockholm. MT kommer att följa denna utveckling i en serie artiklar om hur detta påverkar kommunalarnas arbeten. Om två år löper Capios avtal om driften av St Görans sjukhus ut. Därmed drar Europas största vårdupphandling igång. Det nya tioåriga avtalet är värt drygt 15 miljarder kronor. Akutsjukhuset St Göran köptes 1999 av Bure hälso- och sjukvård för 250 miljoner kronor. Deras vårdavtal med Stockholms läns landsting förnyades 2005 och då hade företaget bytt namn till Capio. Vid försäljningen behöll landstinget en aktie och hemköpsrätten, vilket betyder att Capio inte får sälja sjukhuset vidare utan det måste föras tillbaka till landstinget. Landstinget äger lokalerna men inte bolaget, berättar Kevin Thompson, facklig företrädare för Kommunal. Köps och säljs När avtalet löper ut den sista december 2012 säljer Capio tillbaka bolaget till landstinget för 275 miljoner. De säljer i sin tur det vidare samma dag till det bolag som vinner upphandlingen. Vi är anställda av Capio St Göran och i och med att landstinget säljer vidare får de inget arbetsgivaransvar. Politikerna i landstinget har skilda uppfattningar om denna affär. Socialdemokraterna och miljöpartiet hade velat att landstinget skulle ha kunnat lägga bud på sjukhuset. Även inom alliansen råder oenighet. Folkpartiet vill konkurrensutsätta fler sjukhus som exempelvis Danderyds sjukhus, men moderaterna är emot detta. Än vet vi inte om det blir en pris eller kvalitetsupphandling. Vad vi vet är att denna upphandling kommer att påverka alla akutsjukhusen i Stockholm. Här bestäms vilka ekonomiska nivåer som ska gälla i ersättning för vården och det påverkar även andra akutsjukhusens nivåer. När St Göran sjukhus såldes fick de fackliga företrädarna veta att nu fanns det inte mycket annat att göra än att gå över det ett nytt kollektivavtal - det som gäller för anställda av privata vårdgivare och som har mycket sämre villkor på alla punkter (ex färre semesterdagar) än det man gick på med en offentlig arbetsgivare. Tog kamp för avtalen Vi fick höra att det var bara att gilla läget. Men vi tog en diskussion med den nya ägaren om att vi hade två krav. För det första att om de vill ha en smidig övergång skulle de inte byta kol- 10 MT nummer

11 lektivavtal. Då blir det krig och företaget skulle få ett dåligt rykte. För det andra ville vi behålla vår meddelarfrihet. Alla verksamheter som bedrivs med offentliga medel bör ha meddelarfrihet. Kommunal fick igenom båda kraven. Är det högt i tak i ett företag är det inget problem utan man gör något åt kritiken. Vi har haft meddelarfrihet i tolv år utan en incident, säger Kevin Thompson. Eftersom man gick på det gamla kollektivavtalet märkte de flesta anställda inte övergången från landstinget till Capio. Ersättning Landstinget ersättning till sjukhusen är en komplicerad historia. Man använder en modell där ersättningen utgår från patientens diagnos. Du får en viss summa som bland annat bygger på vårdkostnaderna och medicineringen för denna sjukdom. I andra länder som exempelvis i Tyskland ersätter man sjukhusen per vårddag och det ger höga kostnader. Det finns då ingen anledning för sjukhusen att behandla patienterna på kort tid. I Sverige arbetar vi med effektivitet. De privata aktörerna måste kunna ha en vinst, men vinstmarginalerna i Sverige är lägre än i många andra europeiska länder. Vi har effektiviserat i 15 år och det finns inte mer att skära bort. Det är skillnad på att göra en vinst på kort sikt än på lång. Ett företag kan skära i förmåner, löner etc men det får konsekvenser. Med ett bra rykte är det lättare att få personal och lättare att få patienter. Vem vill idag åka till Polen för att bli opererad efter vad som hände den där kvinnan som blev helt felbehandlad? Badwill betyder förlorade pengar Som fackliga företrädare kan vi inte bara tala om övertidsfrågor etc. Vi måste även tala om andra värden. I Frankrike går sjukhusen med 15 procent i vinst men de arbetar som vi gjorde på 60-talet. Bara genom att lägga upp arbetet på ett annat sätt kan man minska stress och höja kvaliteten för såväl personal som patienter. Effektivitet handlar också om att inte göra fel. Genom att exempelvis arbeta aktivt att patienterna inte blir smittade vinner man både tid och pengar. Kevin Thompson anser att det är bra att ha privata aktörer som influenser. Vi är inte emot allt privat, men det är inte bra om det enbart finns privata aktörer. Idag är det offentliga knappt längre ett komplement till det privata. Landstinget har allt färre anställda. Inom geriatrik och vårdcentraler är snart allt privatiserat. Vi är inte emot allt privat, säger Kevin Thompson. Men det är inte bra med bara privata aktörer. Ny teknik och nya möjligheter Nu sker stora förändringar inom vården. Tekniken möjliggör att fler kan bedriva avancerad sjukvård. Det sker en utskiftning. Nya Karolinska blir än mer avancerat med den senaste tekniken och tänket om hur sjukvård ska bedrivas. Den avancerade vård som idag enbart kan utföras på Karolinska Solna och Karolinska Huddinge kommer att kunna bedrivas av andra akutsjukhus. Den skattefinansierade välfärdssektorn är attraktiv för riskkapital eftersom den knappt påverkas av konjunkturnedgångar. Under finanskrisen sjönk vinsterna i övriga näringslivet men i de privata vårdföretagen ökade vinsterna med omkring fem procent. Senaste stora aktör som satsar inom detta område är Wallenbergs Investor I takt med medicinskteknisk utveckling förändras också yrkessammansättningarna. Det blir allt färre undersköterskor i förhållande till sjuksköterskorna. som har målet att bli ledande inom vård och hälsa. I somras köpte de vårdbolaget Aleris, som omsatte 3,9 miljarder förra året. Stora företag Förutom Aleris dominerar Carema, Attendo och Capio i Sverige. De ägs alla av riskkapitalbolag, vilket betyder att det är företag som förmedlar riskkapital från privata investerare (ibland även från fonder) för nystartade företag som behöver finansiering. Det finns yrkesroller att utveckla. Vi ser hur fler kommunalare fasas ut inom framför allt psykiatrin och ambulanssjukvården. Vi kan inte bara förhandla om löner utan måste också visa på den reella kompetens som våra yrkesgrupper besitter. De kan utvecklas inte bara avvecklas, säger Kevin Thompson. Vård, skola, omsorg lockar allt fler företag JOHANNA STJERNA Affärsidén med dessa företag är att köpa och sälja företag med lånade pengar och att ibland skatteplanera genom att föra över vinster till skatteparadis och utnyttja kryphål i lagstiftningen. Då flera av dessa bolag agerar och köper upp mindre företag till koncernen finns en risk att den konkurrensutsättning som var tänkt äventyras. JS MT nummer

12 Mario lägger fackligt 12 MT nummer

13 organisationspussel Kommunal är i ständig utveckling och förändring. Sedan i höstas pågår det så kallade KLOK-projektet (Kommunals lokalavdelningar) där organisationen skall anpassas till hur medlemmarna ska få bästa möjliga stöd och service. Antalet med medlemmar som har privata arbetsgivare ökar hela tiden, säger projektledaren Mario Gavran. Vi börjar närma oss privatanställda nu av totalt medlemmar i kommunal Stockholms län. Det är inte bara antalet privata medlemmar som ökar, även antalet arbetsgivare har vuxit snabbt de senaste åren. Antalet arbetsgivare är svårt att uppskatta men i det kartläggningsarbete som pågår finner man några till och några går att ta bort från listan. Uppskattningsvis finns det omkring 4000 privata arbetsgivare med allt från en anställd till flera tusen. En jätteinsats Alla sektioner inom Kommunal Stockholm har gjort en jätteinsats för att vi ska få kännedom om var våra medlemmar arbetar, säger Mario. Nästa steg närmast är att Kommunal ska besöka alla de arbetsplatser som vi kartlagt. Det arbetet blir omfattande särskilt som det finns många små arbetsplatser med bara en medlem. Men ofta arbetar det fler där och de måste få möjlighet att gå med i Kommunal. Många av arbetsplatserna finns inom personlig assistans och sedan ökar antalet med företag som arbetar med hushållsnära tjänster. Båda de yrkesgrupperna har ofta komplicerade arbetsuppgifter och om inte Kommunal kan vara starka där så finns risken att vi inte klarar att driva våra avtalskrav med kraft. En viktig uppgift är även att kunna se till att arbetsmiljön är tillfredställande och att annan lagstiftning följs. Om vi inte organiserar oss efter de behov som alla medlemmar har så tappar vi position. Det gäller alla När Mario pratar om vi så menar han situationen för alla, både medlemmar och oorganiserade. För att bevaka villkoren så finns det omkring etthundra regionala fackliga ombud som är verksamma på privata företagens marknad. För att bemöta alla krav från medlemmar som visar sig krävs antagligen ett nytt fackligt arbetssätt. Alla medlemmar har samma rätt till stöd och hjälp men med många arbetsgivare spridda över hela Stockholms län krävs nytänkande. Vi funderar efter tre olika grundprinciper. Bransch, närhet och företag måste vara ett sätt att lösa hur medlemmarna får sin bästa service från Kommunal. Olika lösningar För större företag med många arbetsplatser kan det handla om en central förhandlingsorganisation med lokala bevakningsområden via fackliga ombud. Inom vissa områden kan det finnas många medlemmar i olika yrkesområden och då kan närheten till den fackliga organisation vara bästa alternativet. För vissa yrken kan det bästa medlemslösningen vara någon form av branschindelning. För att undersöka hur medlemmarna uppfattar oss och vilka önskemål de har ska vi göra ett rådslag. Där får deltagarna lämna synpunkter som vi bär med oss vidare i arbetet. Arbetet att kartlägga läget och skapa en nulägesanalys har varit både omfattande och krävande. Ett arbete som inte hade varit möjligt utan sektionernas medverkan. Nu går vi vidare med handlingsplaner. Det börjar bli verkstad också, säger Mario med ett leende. Ganska snart hoppas jag att våra medlemmar ska märka av en utveckling i den fackliga aktiviteten. GÖTE AXELSSON Kommunal Stockholm läns verksamhetsområde är stort, här ryms alla upptänkliga yrken och driftformer. Det är som ett minisverige säger Mario. MT nummer

14 Du, jag lovar! Du tänder julgransbelysningen i granen. Ljuset lyser upp det lilla vardagsrummet och får julaftonskvällens mörker att skingras. Jag ligger på soffan i din lägenhet och låtsas sova. Jag lyssnar till din hasande gång i de gamla slitna filttofflorna du har inte spytt av cellgifter idag. Vi var båda trötta efter besöket hos mamma på servicehuset, så vi gick och vilade en stund. Du var mycket trött. Jag tänker på att jag måste säga det, lova det, vara stark. Du tog adjö av mamma idag. Vi satt alla tre på hennes rum på servicehuset. Undersköterskorna hade dukat upp en fin jullunch på det lilla uppfällda nattduksbordet. De visste om hur det var och mötte oss med ödmjukhet och värme. Mamma var klädd i sin finaste röda, glittrande klänning. Trots hennes glömska, upplevde jag, på hennes sätt att se på oss och krama dig, att hon förstod att något allvarligt höll på att hända. Mammas kontaktperson kom in med kaffe, pepparkakor och glögg. Hon önskade oss alla en god jul. Du log vänligt tillbaka. Tiden rann fort iväg och mamma blev trött och somnade i rullstolen. Du väckte henne, böjde dig fram och ni kramades länge. Du tittade snabbt på mig och vi visste att det var sista gången. Du var stark och närvarande. Jag förträngde min smärta genom att gå fram till fönstret och titta ut. Utanför servicehuset ligger parkeringen öde. Några få bilar far snabb förbi, kanske på väg till KalleAnka och hans vänner på tv. Du tänder en cigarett. Vi är tysta. Vi är, i det som är. Stora vita snöflingor faller långsamt i slowmotion från himlen. Hela ditt ansikte slår ut i ett stort leende. Du ville ha en vit jul och fick det. Du sträcker ut handflatan och låter snöflingorna smälta bort, en efter en. och tar fram din underbara humor, på väg hem, tills du somnar på min axel i baksätet. Vänd mot soffryggen hör jag och känner doften när du steker köttbullar och prinskorv. Du går fram och tillbaka med snabba steg från köket till vardagsrumbordet. Du gnolar på en julsång. Det är i kväll vi måste prata. Sanden i livets timglas rinner fortare och fortare för dig. Du är ensam, ingen man, han dog för fyra år sedan, inga barn. Det är mig du har. Jag är trött och önskar att soffan kunde lyfta mig och sväva ut i vinternatten, som släden med tomten från tomteverkstan, med alla julklappar i tv. Fanns det en julklapp som kunde bota och lindra så skulle jag dela ut den till dig och alla andra som behöver den i natt. Jag hör hur tallrikar landar på bordet och besticken slår mot porslinet. Du tänder ljusen på bordet och det är dags för mig att stiga upp. Vi äter och tar var sin snaps. Jag tar flera. ta kaffet i soffan. Min oro tilltar och jag blir spänd och säger att det är en bra idé. När vi sitter i soffan, läser du av mig som en öppen bok och frågar allvarligt, vad det är. Jag sitter tyst och vet inte hur jag skall börja. Du säger Jag har inte skrivit i det vita arkivet som jag skaffade. Med lugn röst förklarar du hur allt skall ordnas efter dig. När jag har tagit det som är av värde för mig, skall resten gå till de svaga och utsatta i samhället, du är sån. Du lyfter glögglaset och vi skålar. Du ser att jag är lättad. Det är nu jag skall säga det. Du ser mig i ögonen. Jag säger att jag lovar följa dig och vara vid din sida hela vägen. Du får tårar i ögonen och säger att den dagen du fick en lillebror skulle du vilja ta ner alla stjärnor från himlen och ge mig.du karamr om mig. På natten vaknar jag till av att du går upp och spyr. Jag ligger och tittar på bokhyllan som svagt lyses upp från ditt sovrum. Jag ser alla böckerdu läst. Taxin kommer och det blir hjulspår i snön. Chauffören öppnar dörren och skämtar med dig. Han säger att han var cancerläkare i sitt hemland och nu läser svenska. Du skrattar och tittar på mig, lyser upp Du är glad att du känner smak och får behålla maten. Vi två låter sjukdomen resa sin väg i julkvällen och möts i minnen, snapsvisor och skratt. Du föreslår att vi skall 14 MT nummer

15 tredje pris i MTs skrivartävling 2010 Foton på familj och vänner och de lilla rosa barnskon som du hade på dig för 57 år sedan. Ljuset försvinner. Veckorna går och du åker allt oftare in och ut på hospis. Hospis, dödens väntrum, var det första jag tänkte på när jag var på väg till dig första gången. Personalens bemötande i detta svåra jobb, ändrade mina förutfattade bilder. Här fanns en fristad för alla regler vi har ställt upp. Jag kunde komma och gå som jag ville. Alla dörrar var öppna, allt jag och de sjuka undrade över fanns det en mänsklig röst som lyssnade och svarade på. Här var vi alla lika viktiga och körleken går sida vid sida med smärta och sorg. Alla ger, ingen tar. Skratt och gråt är lika nära. Läkaren meddelar mig att du har blivit mycket sämre och om jag vill, kan jag flytta in i ditt rum. Han säger till en manlig undersköterska som du är mycket förtjust i, att han kan göra i ordning en säng och ställa den bredvid din. Han frågar om jag är hungrig och vill ha middag. Du svarar i mitt ställe, att det vill han, med knapp hörbar röst bakom syrgasmasken. Den kvicktänkte undersköterskan säger att han skall byta ut masken mot en grimma, så kan jag höra dig tydligare. Jag sitter bredvid dig och håller din hand som jag försöker värma. Du säger att nu blir jag ensam med mamma. Jag svarar att det ordnar sig. Du nickar. En sjuksköterska kommer in och frågar dig om du vill att jag skall sköta morfinpumpen. Du nickar och säger tyst att du alltid har litat på din bror, och så har han något att göra. Vi skrattar. Sköterskan säger att om hon också hade en bror skulle han vara som min systers. Du tittar stolt mot mig och försvinner i i sömnen. Middagen kommer och jag får köttbullar, potatismos och lingonsylt. De tar bort ditt dropp. Du vaknar och lyfter handen och pekar mot morfinpumpen. Jag trycker två gånger. Du somnar. Natten kommer och tidigt på morgonen rosslar du till så jag vaknar. Jag skyndar till din säng, tar din hand. Du tar några djupa andetag och sedan är du borta. Jag ringer på larmknappen. En nattsjuksköterska kommer in och tittar på min syster och sin klocka. Hon vänder blicken mot mig. Jag gråter i förtvivlan och vinkar att hon skall gå. Tiden går och sakta sjunker allt undan. Jag går ut från rummet och möts av sköterskor och undersköterskor som frågar om jag behöver prata. Jag tackar vänligt och vi går fram till et litet bord i korridoren med några blommor och ett ljus. Vi tänder det gemensamt. Jag lämnar avdelningen och går ner till entrén. Endast en trött väktare möte mig denna tidiga morgon. Jag går ut genom sjukhusdörrarna. Jag kisar mot de första solstrålarna som stiger upp i öster denna februari morgon. Staden vaknar långsamt och jag går vidare och lämnar fotspår i snön. MARCUS WIBERG Ett löfte som lever vidare Marcus Wiberg fick MT:s tredje pris i skrivtävlingen För två år sedan träffade jag honom första gången, då han fick andra priset för sin berättelse Om du har vägarna förbi. I årets tema Löftet berättar han om sin systers sista tid i livet efter att hon fått lungcancer. Marcus Wiberg fick tredje pris för en berättelse från ett eget löfte. Jag skrev min historia om min syster väldigt fort, när jag såg temat Löftet tänkte jag på hur jag gav min syster löftet om att jag skulle finnas vid hennes sida hela tiden, säger Marcus när jag träffar honom på ett kafé i Vällingby. Nu när vi ses igen känns det som vi är gamla bekanta. Under de två som gått sen han fick andra pris i vår skrivartävling, har jag lite då och då stött på honom i centrum när vi varit där och handlat båda två. Marcus har en stark konstnärlig ådra, förutom att skriva målar han även på fritiden. Fantastiska tavlor fick jag se när jag intervjuade honom sist. Det är lätt att prata med Marcus han tycker det är intressant att möta människor och att lyssna på deras livshistorier. Det märks även i hans formuleringar när han skriver. Målar tavlor på fritiden Till vardags arbetar Marcus på Siggebygården på Lidingö som rehabassistent, ett arbete han trivs mycket bra med. Den mesta fritiden går åt till att måla. Marcus har ett genuint intresse för människor och säger att vi dömer människor alldeles för fort. Även om inte människor tycker som jag är det intressant att höra hur de levt och varför de reagerar och agerar som de gör. Om vi inte lyssnar - hur ska vi då kunna närma oss och förstå varandra? Vi skulle kunna sitta och prata och diskutera länge Marcus och jag, över livet och hur det har kommit sig att vi är dem vi är. Vad är kärlek egentligen? Är det kärlek för att jag personligen får något tillfredsställt inom mig själv? Kärlek kan vara så mycket och ges uttryck på så många olika sätt. Även den hårdaste människan utåt sett behöver kärlek längst därinne. Men kärlek kan även göra en sårbar. Ett starkt löfte Vi måste skiljas åt efter en timmes samtal, Marcus hastar iväg och själv åker jag tillbaka till redaktionen och tänker på hans berättelse om sin systers sista tid. Det löftet han gav till henne var av stark och osjälvisk kärlek tänker jag. Läs hans Du, jag lovar här intill. Juryns motivering till tredje priset Du, jag lovar lyder En historia om en familjs upplösning i åldrande och sjukdom, sakligt och osentimentalt skriven som berör på djupet KERSTIN RIDDERSTEDT MT nummer

16 Mycket av den utrustning vi har är tung och otymplig, säger Matts Jangerstad. Den går att vidareutveckla och göra lättare.. Det går inte att bestämma vad en vardagsolycka är Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för likvärdiga intagningskrav för brandmän som ska gälla i hela landet. I och med det lägger MSB alla typer av brandförsvar i samma korg, hävdar Matts Jangerstad. Matts är sektionsordförande och huvudskyddsombud i sektion Räddningstjänst i Stockholm. Han säger samtidigt att han förstår MSBs vilja att förändra. Orsaken är att försöka öka andelen kvinnor inom yrket brandman. Som uttagningskraven ser ut i dag är det svårt för många kvinnor, och även män, att klara kraven. Att räddningstjänsten är ett av landets mest ojämnlika yrken är en fråga som det har arbetats med sedan många år. Men trots olika projekt och riktade arbetsformer har andelen kvinnor ökat marginellt. Inom storstockhoms brandförsvar kan antalet kvinnor räknas på ena handens fingrar. Stockholm har höga antagningskrav och det missgynnar kvinnor, säger Matts. Vi arbetar hårt för att få en ändring till stånd men det går väldigt trögt. Riskanalys behövs Orsaken till de höga antagningskraven är enligt Matts att det måste finnas en riskanalys för yrket som anpassas efter de olika olyckor som kan inträffa inom verksamhetsområdet. Med höghus, tung trafik och omfattande kollektivtrafik måste prestationskraven på brandmännen vara höga i Stockholm. MSB jämställer i sitt förslag alla brandförsvar oavsett om det är en liten landsortskommun eller en storstad. Det tänket blir fel i det här sammanhanget. Matts som är huvudskyddsombud måste i sitt uppdrag se till de risker som finns och det påverkar hans ställningstagande. Jag tror att man får gå en annan väg för att öka möjligheten att fler kvinnor ska anställas. Det finns mycket att arbeta med inom material- och arbetsmetodsidan. Vi måste synliggöra att det handlar väldigt mycket om arbetsmiljö. Brandförsvaret måste satsa på ett systematiskt arbetsmiljöarbete då kommer också möjligheterna att öka för alla att bli brandmän. Central utbildning I dag utbildas människor till brandmän centralt men det finns inget som garanterar att de som utbildas klarar av de olika intagningskrav som finns till yrket. Som det fungerar nu kan väldigt många uppleva att de blir diskriminerade när de inte får något jobb efter sin utbildning, säger Matts. Minimikravet för anställning är genomgången och godkänd SMO-utbildning (Skydd Mot Olyckor) från Kommunals sida. Men sedan finns det andra krav som måste tillgodoses och de är anpassade efter varje brandförsvars olika behov och riskområden. Om vi inte börjar reflektera över de olika bristerna och de hinder som finns så kommer inget att hända. Situationen blir som förr och det vill jag inte att den ska vara. Det behövs fler kvinnor inom brandförsvaren och vi, från Kommunals sida, måste söka vägarna för att nå dit. Vi måste ställa krav vid upphandling och utveckling av utrustning och se över hur vår organisation ska fungera vid utryckningstillfällena. Samhällsutvecklingen går framåt och när det gäller räddningstjänsten släpar de efter när det gäller jämnliikheten. Men det blir fler som blir medvetna om det. Men hur vägen dit ska gå är kanske inte alla överens om. GÖTE AXELSSON 16 MT nummer

17 insänt Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.det går bra att publicera sig under signatur. Tankar kring om alla håller käften MT nr Jättebra att chefredaktören Kerstin Ridderstedt belyser ett viktigt område. Nu lyfter jag mina funderingar kring demensvården idag. Själv har jag nyligen sagt upp mig från ett demensboende efter några dagars anställning. Detta p g a de urusla arbetsvillkoren som jag inte trodde var möjliga idag i Sverige. Men, jag offrar inte jag min hälsa, den är värd mer än den avstängning från a-kassa i drygt 50 dagar som blir följden för mig. Hur kan det idag, i Sverige, vara möjligt att som undersköterska i mycket krävande demensvård, tvingas jobba 13 timmar i sträck UTAN raster? Ledaren Om alla håller käften får vi aldrig ordning på vår arbetsmiljö! Medlemmar som vågar göra något åt oegentligheter och missförhållanden på sin arbetsplats riskerar att hamna i onåd hos arbetsgivaren. Vi på MT vill uppmärksamma medlemmar som vågar säga ifrån, med risk för att bli utfrysta, osynliggjorda eller i värsta fall omplacerade eller få avsked. Tystnaden sprider sig på arbetsplatserna, samtidigt som stressen och pressen på Kommunals medlemsgrupper ökar. Vi har i tidigare nummer berättat om medlemmar som försökt rätta till missförhållanden och brister på sina arbetsplatser med blandat resultat. Medlemmar har blivit omplacerade, arbetsbefriade och osynliggjorda av sina arbetsgivare. Vad är det då som gör att det i en del fall blir medarbetare som hamnar i onåd hos arbetsgivaren när de försökt komma tillrätta med ett problem? Det handlar om ledarskap på alla nivåer, hur trygg man är i sin yrkesroll och hur närvarande man är som ledare. En del missförhållanden kan direkt härledas till bristande ledar- I det här numret berättar vi om Lis Wegerstad och Christina Ullmark undersköterskor och deras kamp. När ingen lyssnade på deras protester där de kunde visad på konsekvenserna av att dra in på en nattpersonal på äldreboendet, gick de över huvudet på sina chefer, kontaktade ansvariga politiker och lyckades stoppa besparingen på sitt äldreboende. I Lis och Christinas fall har det inte lett till några repressalier men de upplever själva att de anses som besvärliga medarbetare. Att Lis och Christina vågade ta tag i saken var modigt och riktigt gjort av dem. De gjorde det som tjänstemännen egentligen skulle ha gjort och sett. Läs om Ett helgpass ser ut så här: Jobb 8 tim utan rast + 13 tim utan rast + 13 tim utan rast. Vem orkar då vara en god vårdare, se till de sjukas bästa? Finns etiken då? Vården ska ju vara god och säker, enligt äldrevårdsministern Maria Larsson och arbetsmiljöverket. När jag har ringt Kommunal vid 2 tillfällen för rådfrågan, har de båda gångerna sagt att mitt företag beter sig olagligt, men att jag ska få prata med den person som har hand om just det här boendet. Då visar det sig att det är helt lagligt! Arbetstidslagen existerar inte. Den är helt lagligt tillintetgjord. Avtalet gjordes på de anställdas önskan för 4 år sedan. Ett val under bilan; jobba varannan helg eller så här! Ett val mellan pest eller kolera. Som jag ser det fattas det, här också, tillräckligt med personal. Här hade personer med Lis och Christinas krafter behövts. Som sagt tänk ett steg till! Du tvingas äta din lunch, samtidigt som du matar en demenspatient och två andra patienter är oroliga och skriker. Lunchmaten bjuder företaget på, om man inte visar anhöriga att man smygäter av den. Jag antar att den notan får anhöriga sen betala. Det finns MT nummer inget personalrum att gå undan för en stunds lugn och återhämtning. En arbetsmiljö som är helt orimlig och direkt ohälsosam. Som anhörig till en demenssjuk människa har du all anledning att vara ordentligt orolig. Vem vill du ska sköta om och inte bara förvara din sjuka förälder eller maka? Tror du de är lika goda vårdare efter 13 timmar? Vilken personal får vi, som vill göra tillvaron meningsfylld för den sjuke? det ska bli förbättringar i verksamheten. Likadant gjorde Peter Magnusson undersköterska på Södertälje sjukhus. Han har prisats för sitt mod av omvärlden men arbetsgivaren har Vad är det som gör att i en del fall hamnar medarbetare i onåd hos arbetsgivaren när de försökt komma tillrätta med ett problem? arbetsbefriat honom. Han blev besvärlig! När vi upptäcker brister inom våra yrkesgrupper har vi en skyldighet att lyfta problemet till ansvarig chef som ska åtgärda saken. Att då som vårdgivare /arbetsgivare istället lägga problemet på anmälaren visar på rejält dåligt omdöme, i kläm kommer då patienter, trafikanter och konsumenter som är beroende av våra välfärdstjänster. Ett stort dilemma är alla tillfälligt anställda har. Men ligger bristen i rutinerna eller i organisationen kan man förstå att de blir svårt att anmäla, särskilt för de timanställda då de är i händerna på arbetsgivarens godtycke om de ska få jobb eller inte. För vem vill stå upp för en god sak om man riskerar sin inkomst och framtida referenser? Det här är inte bara ett problem inom de privata arbetsgivarna utan är det har även blivit det inom kommunala och landstingets verksamheter. Personalen vågar inte tala om brister och missförhållande då de är rädda att bli av med jobbet eller bli utfrusna på arbetsplatsen. Att stärka de anställdas rättigheter tryggar även patienternas/kundernas/konsumenternas skydd. Facket har idag sålt sina medlemmars hälsa för arbetsgivarnas vinst, på bekostnad av sjuka. (Även om facket är just sina medlemmar, så måste vettigare villkor fram snarast). Här finns bara förlorare, undantagsvis vårdföretagen med sin kortsiktiga vinst. Idag har vi stor kunskap om att stress på jobbet utgör en kraftig anledning till ohälsa. Tittar man vad Arbetsmiljöverket säjer, så är deras egna ord: Vårt mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det vill säga både när det gäller fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt. När det gäller Arbetstidslagen säjer de också att Kollektivavtalen kan avtalas bort. Inte bara kan, utan så görs idag. Alltså en lag som inte har något värde alls. Jag önskar en snar och radikal reform inom vården vad det gäller arbetstiderna. Heltidsarbete vardagar (ex 07-15) och kvällar (ex 15-21). Särskild personal för helger med bättre betalt. För nattpersonal fungerar det ju. (21-07). Viss överlappning behövs för rapporteringen. Allt det här påverkar kvaliteten i vården, för dig som jobbar där, för de sjuka, för anhöriga. Dessutom konkurrerar vårdföretagen idag på ojusta villkor genom att bjuda under varandra. Billigast är inte bäst. Kvalitet måste få kosta. Man säjer att ett mått på civilisation i ett samhälle är hur man behandlar sin svagaste grupper. Det finns så många aspekter att belysa; den sjuke, vi som jobbar, anhöriga, den ökande äldrebefolkningen, konkurrens mellan vårdföretagen, fackets roll, vilket samhälle vill vi ha osv. Jag tycker också som Kerstin Ridderstedt skrev, de tillfälligt anställdas villkor är ett stort problem. Ord som statare, livegna dyker upp. En annan sak, är att som timmis borde man kunna få dokumentera på dator (kanske en särskild dator med speciellt timmisinlog) istället för att skriva på lösa lappar. Ord som i sin tur ska tolkas och skrivas in av andra. Andra tolkningar än de jag gjort. OSORTERADE TANKAR FRÅN GUN SÖDERQVIST En hyllning till köksbordet! Läste för en tid sedan ett inlägg i Morgontidningen. Det var skrivet av en vaneskrivare, och behandlade frågan huruvida sjukskrivna blev hjälpta eller inte, av att sitta vid köksbordet hela dagarna!? När jag läste det hände och vände det sig i mig! För det första, den som uttalar sig i den frågan,bör ha på fötterna. Personen i fråga torde ha egna erfarenheter och därtill, ha ett stort antal människor i sin närmaste vänskapskrets som varit i behov av sjukskrivning, och där sittande vid köksbordet mot förmodan inte kunnat uppnå varken läkedom eller hälsa. Många är vi nog som upplever att hemmet är vår borg! Dvs vår trygghet och viloplats. Platsen där vi omprövar våra ståndpunkter och där vi växer som kvinnor och män! Där vi gläds och sörjer. Skapar fest mitt i livets kamp! Dit vi bjuder vänner, fattig eller rik. Natt som dag. Vilket rum har hört mest? Vilken möbel bär ödmjukhetens lyster? Ja, köket och köksbordet. Det slitna gamla köksbordet! Med repor och slitet så ytan är len. Inbjudande; kom och sätt Dig här! Tysta tårar faller i natten mot den lena ytan på köksbordet...tills sängen känns efterlängtad... Så många samtal i delad vandring, i kärlek eller besvikelse, uppror eller tacksamhet. Samtalen blir levande, starka, varma och vackra.- vid köksbordet. Minnesvärda. Längtan och saknad efter en hemgången vän får lindring och klarhet, vid köksbordet. Det enkla och det festfina delar på bordet. Köksbordet ger tröst och hjälp i livet. Och bärighet. Vad vore vi människor, sjukskrivna, arbetslösa, arbetande, pensionärer och alla andra - utan köksbord?! Från köksbordet kommer kraften! EJ VANESKRIVARE MT nummer

18 ordförande har ordet Margareta Bohman Ilskan över läget blir en stark drivkraft Så startar 2011 med många nya utmaningar för Kommunal Stockholms län. Förra året avslutades med idel glada siffror, vi blev fler medlemmar, nästan 500 nya kamrater anslöt sig till vår förening. Att vi ökar i medlemsantal tolkar jag som att facket inte har spelat ut sin betydelse än trots vad många profeter siar om. Jag skulle utan atta darra på rösten säga att facket behövs mer än någonsin. Vi har hamnat i en kamp som påminner om den som våra förfäder drev för drygt hundra år sedan. Den kampen som handlade om rättvisa, jämlikhet och livsvillkoren i samhället verkar behöva väckas till liv igen. Klassklyftor som vi trodde aldrig mer skulle visa sig har återkommit. Antalet fattiga och utsatta ökar dag för dag. Ett av de mörka orosmoln som nu tornar nu upp sig på samhällshimlen är många arbetslösas situation. Jag blir både arg och ledsen då jag läser i nyhetspressen om det som sker med våra arbetslösa medlemmar. Jag pratar om Fas 3! Det som kan betraktas som slutstation för de långtidsarbetslösa som förbrukar sina A-kassedagar. Och efter att ha läst artikeln om Fas 3 i detta nummer i MT så ryser jag. Iskylan sprider sig in i märgen och jag förstår den ilska och uppgivenhet som en gång startade den fackliga kampen på ett brutalt sätt. Utan hänsyn till det trauma det kan innebära att vara utan arbete under lång tid placeras man hos en arbetsgivare som är villig att ta emot en arbetslös mot betalning Ja du läser rätt! Arbetsgivaren får betalt närmare bestämt 4500 kronor per månad. Den långtidsarbetslösa får inte alltid så mycket betalt för sitt arbete. Mindre nogräknade arbetsgivare kan ha många arbetslösa i sin verksamhet si så där en personer. Nu är det bara att räkna! Det är ganska bra förtjänst med tanke på att arbetsgivaren inte ens behöver skapa vettig sysselsättning för de personer han tar in. En ytterligare negativ utveckling är förändringarna i sjukförsäkringssystemet. Det är många svårt sjuka som hux flux blivit kärnfriska enligt de nya tilllämpningar av Försäkringskassans regelverk. I takt med att antalet privata företag som arbetsgivare ökar förändras även anställlningsvillkoren för arbetarna. Intresset för vinst överskuggar i många fall en mänsklig behandling av anställda som drabbas av sjukdom. Inte ens arbetsskadade går trygga att få sin rehabilitering och möjlighet att fortsätta sin bana i arbetslivet. Det finns lagar och regler som reglerar hur man ska hantera människor som drabbas, men tyvärr blir det allt vanligare att arbetsgivare istället köper sig fria från ansvar. Här är ett område där facklig verksamhet och kraften att påverka måste stärkas. Vägen dit är fler anslutna och aktiva och kunniga förtroendevalda som finns lokalt med anknytning till arbetsplatserna. Mina tankar går till det gamla feodalsamhället, då arbetare stod med mössan i hand och bad om allmosor. Nej fy för den lede, nu måste vi kavla upp ärmarna och kämpa för att få tillbaka vårt välfärdssamhälle och även vår självrespekt som den sittande regeringen sakta men säkert mal ner. Fackföreningarna, och då med Sveriges största fackförbund Kommunal i spetsen, måste arbeta gemensamt för att få en förändring till stånd, vi kan inte sitta tysta och se på då detta sker. Vår devis är allas lika värde och vi måste tydligt visa vårt missnöje med utvecklingen. Fackföreningarna föddes ur ilska och vanmakt, konstruktiva tankar och solidaritet och min förhoppning är att vi åter kan hitta rätt på solidaritetstankarna och stå upp för varandra så ingen ska behöva stå med mössan i hand och tigga om allmosor, ingen ska förnedras eller känna skam för att man råkat bli sjuk och arbetslös. Jag börjar känna denna ursprungliga ilska i allt större grad. Jag känner att ilskan övervinner den trötthet som man i bland kan känna. Jag vill slåss! Jag vill förändra! Jag vill påverka! Jag vill inte göra den resa tillbaks i tiden som nu stakats ut! MARGARETA BOHMAN ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Prya som ombudsman! Kommunal Stockholms län söker en aspirant, som kanske i framtiden kan bli en av våra ombudsmän. Kommunal Stockholms län har närmare medlemmar och är förbundets största avdelning. Vi söker nu en ombudsmannapraktikant med placering på Franzéngatan 4, Stockholm. Som ombudsman är du ett stöd för arbetet i avdelningen och sektionerna. Ditt arbete består bland annat av att tillsammans med medlemmar, avdelningsstyrelse och övriga ombudsmän utveckla det fackliga arbetet. Vi söker dig som har god människokännedom och som har förmåga att möta människor i olika situationer. Du är en mångsidig person och du har erfarenhet av våra lagar och avtal. Vi förutsätter att du delar Kommunals värderingar. Gymnasiekompetens eller motsvarande är ett krav och viss förhandlingsvana är en förutsättning. Det är viktigt att du kan uttrycka dig väl i tal och skrift och att du har god datorvana. Arbetet som ombudsman kräver också att du har körkort. Urvalsgruppen är i första hand sektionsföreträdare, men kan även vara aktiva arbetsplatsombud som har de egenskaper vi efterlyser. Vi eftersträvar en jämn könsfördelning och mångfald. Praktiken är på heltid under fyra månader med tillträde 1 mars till och med 30 juni. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår. För mer information kontakta lokalkontorschef, tel. Lotta Lundén Välkommen med brev och cv till kansliet.stockholm@kommunal.se märkt med praktikant senast den 31 januari MT nummer

19 Mötesplats Kommunal KOMMUNAL VALLENTUNA Sektion 18 kallar till årsmöte Datum: Onsdag 9 februari 2011 Klockan 18,30 Plats: Ormstaskolans matsal - Val av Ordförande - Val av 2 ordinarie styrelse 2 år - Val av 1 ordinarie styrelse 1 år - Val av 3 styrelse suppleanter 1 år Efter mötet bjuds det på förtäring o dryck Tema: Hur gör vi i Kommunal för att höja våra löner? Inbjuden sakkunnig från Kommunals förbundstyrelse Rockbandet Rubella spelar Kommunal Vallentuna Tel e-post sektion18.stockholm@kommunal.se, KMC GULLMARSPLAN Sektion 26 kallar till årsmöte Datum:Tisdag 8 februari 2011 Klockan Plats: Rågsveds Folkets hus (Rågsvedssalen) Rågsveds torg 11 t-bana Rågsved Mat finns från På dagordningen - Godkännande av sektionens verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse för år Val av3 ordinarie sektionsstyrelseledamöter på 2 år - Val av två ersättare/suppleanter till sektionsstyrelse på 1 år - Val av studieorganisatör på 2 år - Val av ungdomsansvarig på 2 år - Val av integrationsansvarig på 2 år - Val av informationsansvarig på 2 år - Val av 16 stycken representantskapsledamöter, samt ersättare på 1år. - Val av ledamöter till valberedning 2 år - Nomineringar till avdelningsuppdrag - Motioner till avdelningens representantskap - Tidpunkt för kommande medlemsmöten och hur kallelse till dessa ska gå till Ring eller mejla till KMC Gullmarsplan och tala om ifall du kommer senast 4 februari, så vi vet ungefär hur mycket mat vi ska köpa. Det går också bra att nominera till valberedning i förväg (eller på mötet) till KMC (medlemscentret) per mejl eller telefon. Sektion 26 KMC Tel: Gullmarsvägen ÅRSTA KOMMUNAL ÖSTERÅKER Sektion 23 kallar till årsmöte Datum: Måndagen den 31 januari Klockan Plats: Folkets hus, stationsgränd 3 i Åkersberga. - Val av styrelserepresentanter, valberedning, avdelningens representantskapsledamöter, samt övriga val. Dagordning, verksamhetsberättelse och övriga handlingar delas ut på mötet. Vår sektion fyller 55 år i år. Det firar vi med att äta en bit mat och med underhållning av Johan Ohlsson. Eftersom vi bjuder på mat vill vi veta att du kommer. Är du allergisk, eller inte kan äta kött, meddela oss på sektionen det samtidigt som du gör din anmälan. Vill du dricka? Rött vin, Vitt vin eller öl. Det kommer att serveras bordsvatten Anmälan är bindande och görs senast den 26 januari till: sektion23.stockholm@kommunal.se tel KOMMUNAL SÖDERTÄLJE SJUKHUS sektion 79 kallar till årsmöte 2011 Datum:Onsdag 9 februari Klockan Plats: Humlan, Nedre Torekällgatan 16 Södertälje - Val till sektionsstyrelsen. - Styrelseledamot ordinarie 2 st 2 år - Styrelseledamot suppleant 2 st 1 år - Valberedningen 3 st 1 år - Verksamhetsberättelse Nomineringar till Kommunal Stockholms läns årsmöte. - Övriga frågor. Roland Daher berättar och visar bilder från sin resa med Kommunal till Sydafrika. Därefter går vi till Asian Roxy och äter buffée. Anmälan senast 31 januari, avgift 100 kr som återfås vid avprickningen. sektion79.stockholm@kommunal.se tel , fax KMC VÄSTRA STOCKHOLM sektion 28 kallar till årsmöte Datum:Torsdagen den 10 februari Klockan Plats: Aulan, Thorildsplansgymnasium Drottningholmsvägen 82, ingång från gaveln vid hörnet Geijersvägen/ Drottningholmsvägen, precis intill T-station Thorildsplan Verksamhetsberättelse 2010 Budgetrapport samt beslut om styrelsens ansvarfrihet Val av tre ordinarie styrelseledamöter, på två år Val av tre suppleanter till styrelsen, på ett år Valberedningens förslag på samtliga poster presenteras i bilaga till medlemstidningen MT nr 1/2011 Val till avdelningens representantskap ordinarie och ersättare Val av valberedning Fyra ledamöter på två år Motioner till sektionen och avdelningens representantskap Skicka in dina förslag till styrelsen senast 28 januari, adress nedan Fastställande av antal medlemsmöten fram till årsmötet 2012, datum för dessa samt hur kallelse skall ske Aktuell information Vi bjuder på smörgås och dryck från klockan Mötesförhandlingarna börjar klockan och styrelsens förhoppning är att mötet slutar senast För smörgåsarnas skull vill vi att du anmäler dig till medlemscentret senast den 4 februari, telefon eller e-post: sektion28kmc.stockholm@kommunal.se Adress: Kommunal Västra Stockholm, Kristinebergs Slottsväg 8, Stockholm Verksamhetsberättelsen finns på Kristinebergs Slottsväg 8 från den 1 februari. Den som så önskar kan få materialet per e-post. Gör ett val! Gå på årsmöte KOMMUNAL SOLLENTUNA Sektion 15 kallar till årsmöte Datum: Onsdagen den 9 februari Plats: Eriksbergsskolan, Svalgången 31. Du tar pendeltåg till Helenelund. Om du åker bil finns det en parkering mellan Eriksbergsskolan och pendeltåget. Mötet börjar kl Vi bjuder på lättare förtäring samt kaffe/te Godkännande av verksamhetsberättelse 2010 Val till styrelsen Representanter till avdelningens representantskap Vi har utlottning av olika kommunalprylar under kvällen. Vi kommer att dela ut ett stipendium till en medlem/arbetsplatsombud som varit en eldsjäl under året som har gått. Anmäl dig senast den 4 februari på: Tfn där du kan lämna ett meddelande om vi inte svarar. Mail sektion15.stockholm@kommunal.se Fax KOMMUNAL SOLNA Sektion 11 kallar till årsmöte Datum: Fredag 11 februari 2011 Plats: Folkets hus Sundbyberg, Sturegatan Sundbyberg Avprickning från kl Extra nomineringsmöte kl Årsmöte kl På dagordningen: Val av sektionsordförande samt till andra sektionsuppdrag Verksamhetsberättelse och bokslut 2010 Lotteri Anmälan senast den 1 februari 2011, se personlig inbjudan. Verksamhetsberättelse 2010 finns att hämta på expeditionen från den 28 januari Stadshusgången 2, Solna stad, Solna Tel , fax e-post sektion11.stockholm@kommunal.se, MT nummer Kommunal. aktuellt

20 Mötesplats Kommunal KMC SKÄRHOLMEN Sektion 27 kallar till årsmöte Torsdag 10 februari Klockan ca PLATS: Odenplan Konferens, Norrtullsgatan 6. Vägbeskrivning: T-bana till Odenplan, gå ut uppgång Odenplan, gå fram till övergångsstället och korsa Odengatan. Nu kommer Norrtullsgatan rakt framför dig den går in precis vid Odenplans Läkarhus. Det går annars att åka buss till Odenplan. Se info på Ur dagordningen - Val av styrelse - Val av 4 ordinarie ledamöter 2 år - Val av 2 suppleanter 1 år - Val av 17 ordinarie ledamöter till representantskapet 1 år - Val av suppleanter till representantskapet 1 år - Val av valberedning 3 personer - Verksamhetsberättelse Bokslut Utdelning av kulturstipendium Utlottning av semesterstipendium 2011 Efter mötet kommer vi att avnjuta en måltid och NI som vill vara med på middagen måste betala en anmälningsavgift på 50 kr. Pengarna lämnar ni till ert AO eller till ert förhandlingsteam eller till KMC i Skärholmen. Senaste anmälan för att få mat 28/ KOM IHÅG SPECIALKOST!! Tel Fax Mail: sektion27kmc.stockholm@kommunal.se KOMMUNAL UPPLANDS VÄSBY Sektion 16 kallar till årsmöte Tisdagen den 8 februari 2011 Klockan Plats:fackexpeditionen Anton Tammsväg 1 6 tr - Val av ordförande -Val av styrelse - Val av arbetsplatsombud - Val av valberedning - Val till avdelningens representantskap - Verksamhetsberättelse och budget gällande Aktuell information Vi bjuder på smörgåstårta! Anmälan till sektionen senast den 2 februari 2011 per mejl eller telefon sektion16.stockholm@kommunal.se eller KOMMUNAL VÄRMDÖ Sektion 3 kallar tillårsmöte Torsdag 10 Februari 2011 kl Plats: Gustavsgårdens samlingssal Kommunal bjuder på mat och underhållning! Anmälan till maten senast 28/1-10 Telefon: Mail: sektion3.stockholm@kommunal.se Val av Ordförande,styrelseledamöter, suppleanter och valberedning Godkännande av verksamhetsberättelse KOMMUNAL TRAFIKEN Sektion 34 kallar till årsmöte Årsmöte för alla medlemmar i Kommunal Stockholms läns Trafiksektion sektion 34 Datum: Lördagen den 5 februari 2011 Klockan Plats: Folkets hus HALLUNDA Enklare förtäring Beslut om sedvanliga årsmöteshandlingar Val av: Ordinarie ledamöter och suppleanter till sektionsstyrelsen. Representantledamöter till avdelningen. KOMMUNAL HS/ SÖDRA LÄNET Sektion 77 kallar till årsmöte Datum: Torsdag 28 januari 2011 Klockan 17:00 Avprickning 17:30 Årsmöte observera att det årliga lotteriet sker under årsmötet Plats: Restaurang Fleming, Fleminggatan 2-4 Stockholm Därefter middag och dans i restaurangens lokaler. Biljettförsäljning sker från den 20/12 till och med 21/1 Begränsat antal biljetter pris 100 kronor st. Först till kvarn gäller. Verksamhetsberättelsen finns att hämta på expeditionen Röntgenvägen 3 12tr fr.om 21/ KOMMUNAL NYNÄSHAMN Sektion 1 kallar till Årsmöte Datum: Fredagen den 11 februari 2011 Klockan Plats: Folkets Hus,Mysingen På dagordningen, -Val av uppdrag i sektionen -Verksamhetsberättelse Bokslut Övrigt Vi bjuder på paj & dryck Underhållning står också på programmet. För matbeställningen måste du anmäla dig senast den 7 februari till expen på tel: , 66, 67, 68 Fax P.s Varför inte anmäla dig NU så är det gjort! KOMMUNAL TYRESÖ Sektion 5 kallar till årsmöte. Datum:Onsdag 2 februari 2011 Klockan: Plats:Kulturcaféet, Kvarnhjulet På dagordningen: - Val till styrelsen och sedvanliga mötesförhandlingar. I samband med mötet bjuds på lättare förtäring och utlottning av semesterstipendium. OBS! Bara deltagande medlemmar på mötet kan vinna detta stipendium. Besöksadress: Bollmorav.12, 1 tr Postadress: Kommunal sektion 5, Tyresö Telefonnummer: ,-9358, KOMMUNAL NORRTÄLJE Sektion 21 kallar till årsmöte Datum:Tisdag 8 februari Klockan Plats: Folketshus i Norrtälje Förtäring och underhållning Sista anmälningsdag: den 2 februari på tel nr el Kommunal Norrtälje Box Norrtälje Besöksadress: Kvarngränd 3 Tel.nr 0176/71177 eller Fax.nr 0176/17552 sektion21.stockholm@kommunal.se KOMMUNAL CAREMA Sektion 59 kallar till årsmöte 2011 Torsdagen den 27 januari Lokal: Folkets Hus i Sundbyberg (Sturegatan 12, Sundbyberg) Kl ca Ur dagordning: Val av sektionsordförande 2 år. Val av ordinarie ledamöter 2 st. 2 år Val av suppleanter 3st. 1 år Val av valberedning 1st.( fyllnadsval) 1 år. Val av valberedning 2 st. 2 år Val av ordinarie ledamöter till representantskap 5st. Val av suppleanter ledamöter till representantskap 5 st. Sektionens Årsberättelse 2010 Vi kommer att lotta en mängd olika roliga vinster!! Vi bjuder på buffé och underhållning efter årsmöte! OBS! Anmäld dig senaste måndagen den 17 januari 2011! KOMMUNAL EKERÖ Sektion 10 kallar till årsmöte 2011 Datum:tisdagen den 8 februari Tid: klockan Plats:Tappströmsskolans matsal Val av styrelseledamöter, ordinarie samt suppleanter. Val av ledamöter i avdelningens representantskap Val av sektionens valberedning samt sammankallande Vi bjuder på en buffé Glöm inte vid anmälan att uppge om du har eventuell födoämnesallergi eller är vegetarian Svara senast den 27 januari Lämna svar i första hand via mail eller fax sektion10.stockholm@kommunal.se Fax nr MT nummer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2017 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 63 enkäter i december 2017. Vi fick in 22 svar,

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa

Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa Vad händer om jag förlorar jobbet? Ett utbildningsmaterial om a-kassa 1 INNEHÅLL Ordlista... 3 När du har ett jobb... 4 Intervju med Samir... 5 Om du förlorar ett jobb... 6 7 Intervju med Anna... 8 Första

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-04. Lättläst svenska Jobb- och utvecklingsgarantin Du kan få ersättning om du tar emot personer som är med i jobb- och utvecklingsgarantin när du erbjuder

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

WHAT! Fuck life, fuck death, fuck you... Därför älskar vi Jane Austen. Tranås, alltid i våra hjärtan. Frukost och en liten Calvados

WHAT! Fuck life, fuck death, fuck you... Därför älskar vi Jane Austen. Tranås, alltid i våra hjärtan. Frukost och en liten Calvados Magasinet för dig som är nyfiken på livet nr 6 2014 60 kronor WHAT! Fuck life, fuck death, fuck you... Därför älskar vi Jane Austen Tranås, alltid i våra hjärtan Frukost och en liten Calvados 8...och en

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Koll på vardagsekonomin

Koll på vardagsekonomin Koll på vardagsekonomin 2 Inkomster och utgifter är en del av livet. En vardagsekonomi i balans ger dig trygghet inför framtiden, oavsett vad som händer. Med den här broschyren vill vi ge dig råd och tips

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET

VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning

TÖI ROLLSPEL A - 003 Sidan 1 av 6 Socialtolkning TÖI ROLLPEL - 003 idan 1 av 6 ocialtolkning Ordlista familjerådgivning skilsmässa äktenskapsskillnad underhåll tingsrätt advokat äktenskapsförord giftorätt i boet separera allmän rättshjälp bodelning jämkning

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Delrapport 1: skadegörelse, oro och oordning Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Vad är vårt uppdrag? Jag upplever att det blir allt

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CARITA ANDERSSON ORDFÖRSTÅELSE privata hem (s 6, rad 1), hemma hos familjer, inte företag sällan (s 6, rad 3), nästan aldrig, inte ofta envis (s 7, rad 7), ger inte upp uppdrag

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Arbetsmiljölagen gäller för alla, även personliga assistenter

Arbetsmiljölagen gäller för alla, även personliga assistenter Khalid Obaid fick bevis Skattepengar går till privat bolagsbildning sidan 4 TEMA:Arbetsmarknadens olika villkor Arbetsförmedlingen kan inte kontrollera om alla åtgärder Arbetsmiljölagen gäller för alla,

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475 Till: Försäkringskassan Box 1137 172 23 Sundbyberg Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl Lukas Johansson 831018-2475 Solna 19 februari

Läs mer

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Socialsekreterare om sin arbetssituation Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!

Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! ?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Beslutat av styrelsen 2014-12-01, reviderat 2015-12-04 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Feriepraktik. information till sökande

Feriepraktik. information till sökande Arbetslivskontoret Feriepraktik information till sökande Kontaktuppgifter Mejl: feriepraktiken@sodertalje.se Telefon: 08-523 017 05 Besöksadress: Järnagatan 12, 151 89 Södertälje Postadress: Södertälje

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN

FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN FYLL I DE ORD SOM SAKNAS I TEXTEN dialog Samir sida 5 i häftet Skriv ord på raden. Det kan vara ord från dialogen i häftet eller andra ord som du tycker passar. Hej Samir. Det bra. är det? Har det något

Läs mer

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Innehåll Vanliga ord 6 Heltidsarbete som norm 8 Håll utkik! I materialet hittar du några symboler. Dessa är framtagna för

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET

KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.

Läs mer

Sammanfattning av tema Valet, lördag 26:e april 2014

Sammanfattning av tema Valet, lördag 26:e april 2014 Klippans ordförandekonferens 26-27 april 2014 MINNESANTECKNINGAR Sammanfattning av tema Valet, lördag 26:e april 2014 Här står det vad som hände lördag 26e april 2014. Jan Silverudd som hjälper människor

Läs mer

Brukarundersökning 2012

Brukarundersökning 2012 Brukarundersökning 2012 Hemtjänsten i Håbo Uppdrag enligt verksamhetsplan Genomföra brukarundersökning årligen Höja svarsfrekvensen Målet att minst 90 % ska vara nöjda Syfte En temperaturmätning som signalerar

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Utgångspunkter LSS och FNs konvention

Utgångspunkter LSS och FNs konvention Utgångspunkter LSS och FNs konvention Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för sina barns vård och fostran även då barnet har omfattande funktionsnedsättningar. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer