ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN

Transkript

1 Kommunstyrelsens handling nr 75/2009 ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR KATRINEHOLMS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige , 218

2 Sammanfattning I mars 2006 beslutade kommunfullmäktige om en alkohol- och drogpolitisk strategi för Katrineholms kommun, att gälla för åren Det alkohol- och drogpolitiska programmet ersätter den tidigare strategin, och gäller åren Programmet ger en aktuell bild av bruket av tobak, alkohol, narkotika, sniffning, dopning, spelberoende och beroendeframkallande läkemedel i olika åldersgrupper i Katrineholms kommun, i jämförelse med riket. Läget i Katrineholm följer rikstrenden med ökande konsumtion bland yngre medan andelen vuxna med en riskkonsumtion är något under genomsnittet för riket. Kommunens alkohol- och drogpolitiska program anger riktningen i kommunens arbete mot alkohol och andra droger och utgör utgångspunkt för nämndernas och förvaltningarnas konkreta åtgärdsplaner. Programmet följer de nationella målen med bl.a. en tobaksfri livsstart från 2014, ingen alkohol i trafiken, på arbetet eller under graviditeten och att minska rekrytering till bruk av narkotika och dess tillgänglighet. Fokus ligger på insatser för yngre. Det alkohol- och drogpolitiska programmet betonar kommunens ansvar för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. För att nå målen i det alkohol- och drogpolitiska programmet krävs samarbete mellan kommunens nämnder och förvaltningar, med andra huvudmän, myndigheter, ideella föreningar och organisationer. Det alkohol- och drogpolitiska programmet är Allas Ansvar. 2

3 Innehållsförteckning INLEDNING...4 BAKGRUNDSFAKTA...4 Tobak...4 Alkohol...4 Narkotika...5 Sniffning...6 Dopning...6 Beroendeskapande läkemedel...6 Spelberoende...7 TILLGÄNGLIGHET...7 Försäljningsställen för tobaksvaror...7 Tillgängligheten till alkohol...7 Systembolagets försäljning...7 Restaurangförsäljning...8 Detaljhandelsförsäljning...8 Illegal försäljning av alkohol...9 Handel med illegala droger på Internet...9 ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM...9 Syfte...9 Nationella och lokala mål...10 Tobak...10 Alkohol...10 Narkotika...10 Spelberoende...11 Metod...11 Insatser för att nå målen...11 Hälsofrämjande och förebyggande arbete...11 Vård och behandling...12 Tillstånd och tillsyn...12 Anmälan av försäljning av s.k. folköl, tobak och receptfria nikotinläkemedel...13 Riktlinjer för servering av alkohol vid kommunal representation...13 Förslag på aktiviteter...13 Uppföljning och utvärdering

4 Inledning I mars 2006 beslutade kommunfullmäktige om en alkohol- och drogpolitisk strategi för Katrineholms kommun att gälla för åren Strategin angav riktlinjerna för kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete, vård och behandling samt serveringstillstånd för alkohol. Det alkohol- och drogpolitiska programmet ersätter den tidigare strategin och fokuserar främst på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, medan riktlinjerna för vård och behandling samt för serveringstillstånd grundligare beskrivs i andra kommunala och nationella dokument. Bakgrundsfakta I detta avsnitt ges en kortfattad beskrivning av såväl konsumtionsmönster som konsekvenser av tobaks-, alkohol- och droganvändning, överdrivet spelande samt av beroendeskapande läkemedel. Tobak Sedan 80-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka, men trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande vårt största enskilda folkhälsoproblem. Tobaksbruket bidrar också till de stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. År 2007 var andelen dagligrökare bland vuxna i Sverige nere i 16 procent för kvinnor och 12 procent för män, år 2006 låg dessa siffror på 15 procent för kvinnor och 13 procent för män. Snusar gör 19 procent av männen och fyra procent av kvinnorna dagligen. Men över en miljon svenskar röker och nästan lika många snusar varje dag. Vidare rekryteras varje år omkring nya rökare bland tonåringar. Omkring svenskar dör varje år i förtid av sin rökning. Ytterligare cirka 500 människor avlider till följd av passiv rökning. Vi står med andra ord inför fortsatt stora utmaningar inom det tobakspreventiva arbetet 1. I landstingets Liv och hälsa undersökning 2008 uppger 16 procent av kvinnorna och 12 procent av männen i Katrineholm att de röker dagligen. I landstingets Liv och hälsa ung undersökning 2008 uppger knappt 7 procent av eleverna i årskurs 9 att de är dagligrökare, med en övervikt för flickor, vilka ligger över riksgenomsnittet. När det gäller snus är det 6,5 procent av pojkarna och 1,5 procent av flickorna i årskurs 9 som uppger att de snusar varje dag, vilket är klart under riksgenomsnittet 2. När det gäller debutålder för rökning ligger den för Katrineholmsungdomarna vid års ålder och det är även då ett regelbundet rökande utvecklas. Flickorna debuterar generellt tidigare än pojkarna. Det är viktigt att upptäcka ungdomars rökande tidigt då utvecklandet av ett beroende vanligtvis går mycket fort i tidiga tonåren 3 4. Alkohol Den höga alkoholkonsumtionen bland befolkningen i Sverige utgör ett allvarligt hot mot folkhälsan. Särskilt oroande är den kraftigt ökande alkoholkonsumtionen bland ungdomar, även om den tycks ha mattats av något bland yngre ungdomar under senare år, vilket kan tyda på att de preventiva åtgärderna har haft effekt. En majoritet av ungdomarna dricker dock alkohol regelbundet

5 Den genomsnittliga åldern för när man första gången dricker alkohol är år. Det är en varningssignal eftersom risken för att man grundlägger vanor som är riskabla för hälsan ökar ju tidigare man börjar dricka alkohol. Det som bör uppmärksammas när det gäller alkoholen är det utbredda berusningsdrickandet bland ungdomar, föräldrars bjudvanor och okunnighet om sina barns alkoholkonsumtion. Det finns ett belagt samband mellan totalkonsumtionen av alkohol, ohälsa och sociala konsekvenser. Det är emellertid inte bara mängden som konsumeras som spelar roll för uppkomsten av ohälsa utan även det sätt som alkohol konsumeras på. Olika dryckesvanor ger upphov till olika typer av skador. En hög och långvarig alkoholkonsumtion kan förutom beroende leda till en rad olika kroppsliga sjukdomar som t.ex. leversjukdomar, vissa cancersjukdomar, hjärtoch kärlsjukdomar samt hjärnskador. Det finns även ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och övervikt och fetma samt psykiska besvär. De som dricker mycket vid samma tillfälle riskerar i särskilt stor utsträckning att drabbas av akuta problem samt att i större utsträckning utveckla ett beroende. Berusningsdrickande kan orsaka alkoholförgiftning och ökar risken för olyckor och våld som också drabbar omgivningen 5. I Sverige är berusningsdrickandet vanligt. Andelen storkonsumenter i Sverige har ökat i takt med att den totala alkoholkonsumtionen har ökat. Den stora gruppen låg- och måttlighetskonsumenter svarar dock för de flesta akuta och lindriga sociala och medicinska problemen i befolkningen eftersom de är så många fler. Den ökade våldsbrottsligheten i samhället liksom den ökade rattfylleribrottsligheten har också samband med den ökade alkoholkonsumtionen. När det gäller våld och alkohol visar den kriminologiska forskningen att det finns ett samband mellan förekomsten av våld och alkoholkonsumtion som tar sig uttryck på olika sätt. Sammantaget medför utvecklingen ökade samhällskostnader inom flera områden som t.ex. sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet 6. Landstingets Liv och hälsa undersökning från 2008 visar att 6 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i Katrineholm kategoriseras som riskkonsumenter av alkohol vilket är lägre siffror än länet för båda könen. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) undersökning från 2008 visar att 66 procent av flickorna i årskurs 9 och 63 procent av pojkarna har konsumerat alkohol högst en gång under året. I Landstingets Liv och hälsa ung undersökning från 2008 uppgav drygt 63 procent av flickorna och drygt 62 procent av pojkarna i årskurs 9 i Katrineholm att de druckit alkohol en eller flera gånger de senaste 12 månaderna, vilket är en ökning från 2006 bland båda könen. Narkotika Under 1990-talet tydde alla tillgängliga data på att både missbruket och tillgängligheten av narkotika ökade i Sverige. I dag är narkotikan lättare att få tag på än någonsin tidigare, och detta till prisnivåer som under de senaste femton åren har sjunkit kraftigt. Vid en europeisk jämförelse är det relativt sett färre svenska ungdomar som använder narkotika än i många andra länder, men andelen unga i landet som någon gång prövat har ökat oroväckande sedan de låga nivåerna i slutet av 1980-talet 7. I CAN: s undersökningar i årskurs 9 minskade andelen som någon gång använt narkotika betydligt under 80-talet, som lägst låg siffran 1989 då endast 3 procent använt narkotika i någon form. Efter

6 smärre årliga variationer visar CAN:s undersökning 2008 att 5 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna använt narkotika någon gång det senaste året. I landstingets undersökning Liv och Hälsa ung 2008 uppger 6,5 procent av flickorna och 7 procent av pojkarna bland Katrineholmseleverna i årskurs 9 att de provat narkotika. Motsvarande siffra bland gymnasieeleverna är 10 procent för både flickor och pojkar. Dessa siffror är likvärdiga eller lägre än motsvarande siffror för länet. Sniffning Förändringarna av sniffningsvanorna i Sverige har varit likartade narkotikavanornas utveckling. Efter en kontinuerlig minskning under 70- och 80-talet steg siffrorna till slutet av 90-talet. De sista åren har man dock kunna se en minskning. Under 2008 uppger 4 procent av flickorna och 5 procent av pojkarna att de någon gång det senaste året har sniffat 8. I Katrineholms kommuns drogvaneundersökning från 2006 uppgav 2 procent av åk 9-eleverna i Katrineholms kommun att de hade sniffat en eller flera gånger 9. Dopning Under 1990-talet blev det uppenbart att användningen av hormondopningsmedel inte längre var begränsad till idrottsrörelsen utan spreds i andra delar av samhället, bland annat med anknytning till kroppsbyggnad och träning på gym. Undersökningar visar att ungefär 1 procent av männen och knappt någon kvinna har erfarenhet av anabola steroider 10. Vad gäller dopning finns inga undersökningar/siffror för Katrineholms kommun. Beroendeskapande läkemedel Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet beräknas att ca människor i dag kan vara beroende av eller fysiologiskt tillvanda till smärtstillande, sömn- och lugnande medel. Läkemedelsberoende kostar samhället över 50 miljarder kronor i kostnader för vård, sjukersättning, förtidspensioneringar, uteblivet arbete. Trots att så många människor är beroende och trots de enorma kostnaderna betraktas inte läkemedelsberoende som ett folkhälsoproblem 11. Blandmissbruk ECNN:s (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) årsrapport 2009, slår fast att blandmissbruk (ett samtidigt bruk av flera olika substanser, lagliga eller olagliga) är mycket vanligt i Europa. Att ha en problematisk konsumtion av endast en substans är snarast ett undantag och den allra vanligaste drogen som förekommer tillsammans med andra är alkohol. I dagens Europa är blandmissbruksmönster normen och den kombinerade användningen av olika ämnen är orsaken till eller komplicerar de flesta problem vi står inför

7 Spelberoende Enligt SWELOGS (Swedish Longitudinal Gambling Studies) - ett forskningsprogram/studie om spel och hälsa - har cirka två procent av befolkningen spelproblem. Resultaten visar också att det är vanligare med spelproblem bland personer med låga inkomster än bland personer med höga inkomster och att spelproblem är vanligare bland män än bland kvinnor. Spelberoende innebär att inte kunna kontrollera sitt spelande och att spelandet har lett till allvarliga negativa konsekvenser. Beroende av spel har många likheter med andra missbruk, exempelvis alkohol- och narkotikamissbruk. Vid spelande reagerar hjärnans belöningssystem på liknande sätt som när man dricker alkohol. Spelandet kan även leda till negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser. Tillgänglighet Tillgängligheten påverkas av polisens och kommunens tillsynsarbete, antalet tillstånd för alkoholförsäljning, öppettider, föräldrars bjudvanor till ungdomar samt förekomsten av langning mm. Försäljningsställen för tobaksvaror I Katrineholms kommun fanns år 2008 ca 40 stycken försäljningsställen av tobaksvaror. Ingen uppgift finns om hur stor försäljningen är av tobaksvaror. Tillgängligheten till alkohol Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) kartlägger utvecklingen av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige. Kartläggningen bygger på en beräkningsmodell som utgår från statistik över registrerad alkoholförsäljning (Systembolaget, restauranger samt folköl i livsmedelsbutiker) och lägger till skattningar av oregistrerad alkohol (införsel, smuggling och hemtillverkning). Skattningarna av den oregistrerade alkoholen görs med hjälp av en löpande frågeundersökning där 1500 slumpmässigt utvalda svenskar blir intervjuade varje månad. Statistiken redovisas i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre, uppdelad på olika alkoholdrycker. År 1996 uppskattades alkoholkonsumtionen i Sverige till 8,0 liter ren (100%) alkohol per invånare 15 år och äldre, under 2008 uppskattas motsvarande konsumtion till 9,5 liter. Den oregistrerade alkoholen (införsel, smuggling och hemtillverkning), som har minskat något under senare år, uppgick år 2008 till ca 34 procent 12. Nedan ges en beskrivning av alkoholkonsumtionen utifrån den registrerade alkoholförsäljningen samt skattningar av den oregistrerade alkoholen. Systembolagets försäljning Systembolaget samlar in, sammanställer och producerar statistik över öl, sprit, vin och blanddrycker. Systembolagets försäljning ökar stadigt och under 2008 var försäljningen på systembolaget i riket 3 procent högre än under I Katrineholms kommun fanns år 2008 ett systembolag med självbetjäning

8 Räknat i liter ren alkohol ökade försäljningen i Katrineholm med 44 procent under åren , från liter år 1999 till liter år Försäljningen av spritdrycker minskade under perioden med 13 procent medan försäljningen av vin ökade med 53 procent, cider och blanddrycker ökade med 61 procent och försäljningen av öl ökade med 68 procent 13. Restaurangförsäljning Uppgifter om alkoholförsäljning på restauranger samlas in en gång per år av de kommunala alkoholhandläggarna. Uppgifterna vidarebefordras till Statens folkhälsoinstitut som sammanställer en restaurangrapport som i sin tur finns i ett restaurangregister. När det gäller Katrineholms kommun har alkoholförsäljningen på restaurangerna varit relativt oförändrad över åren drack Katrineholmsborna 0,52 liter 100 procent sprit per person och år på krogen, 2002 var siffran densamma. I länet dracks det år ,64 liter och i riket 1,10 liter. I detta sammanhang bör även nämnas att serveringstillstånden för alkohol mer än fördubblats i Katrineholm på 25 år, till ca 30 stycken år Berusningsstudie och ungdomsstudie för kontroll av tillgänglighet En så kallad berusningsstudie, med hjälp av en skådespelare som spelade kraftigt berusad, genomfördes 2006 och inkluderade totalt 9 restauranger i Katrineholm, Flen och Vingåker. Syftet med berusningsstudien var att undersöka restaurangernas benägenhet att servera alkohol till kraftigt berusade personer. Studien visade att fyra restauranger serverade skådespelaren öl och fem stycken nekade försäljning. Även en ålderskontroll på restaurang, s.k.ungdomsstudie, utfördes Vid studien, som genomfördes med hjälp av 18-åriga ungdomar med yngre utseende, besöktes totalt 4 restauranger i Katrineholm. Syftet var att undersöka ungdomars möjlighet att bli serverade alkohol på restauranger utan att behöva visa legitimation. Studien visade att ungdomarna kom in på två av de fyra besökta restaurangerna, där de även fick beställa alkohol. Motsvarande studie utfördes även Vid studien besöktes totalt 3 restauranger, alla belägna i Katrineholm. Studien resulterade i att ungdomarna blev insläppta på en av de tre besökta restaurangerna, där de även fick beställa alkohol. Detaljhandelsförsäljning När det gäller öl klass 2 (med en volymprocent alkohol över 2,25 men inte mer än 3,5 volymprocent) är det endast tillverkningen i Sverige som är tillståndsbunden. Importen och försäljningen är fri. Det är därför svårt att få en bild av hur totalförsäljningen ser ut både vad gäller riket och för olika regioner. År 2001 gjordes ett försök till kartläggning av folkölsförsäljningen. Kartläggningen genomfördes av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Bryggarföreningen, ICA och kooperativa förbundet, KF. Omräknat till liter 100 procentig alkohol uppskattades att folkölet utgjorde ca 14 procent av den totala alkoholförsäljningen, år 2006 var uppskattningen 9 procent. I detta låg en uppskattad summa på det importerade folkölet. Det finns idag siffror på en minskning av folkölets andel till förmån för starköl, både legalt inköpt och insmugglad. I Katrineholm fanns år 2008 ca 20 försäljningsställen för öl klass 2, varav de flesta livsmedelsbutiker och bensinstationer. Tillsynen av folkölsförsäljningen och att legitimationskontrollen sköts, handläggs av tjänsteman på kommunen

9 Vad gäller blanddrycker (cider med en volymprocent alkohol upp till 2,25) har försäljningen ökat de senaste åren 15. Illegal försäljning av alkohol Illegal försäljning av alkohol förekommer i Katrineholm likväl som i övriga länet och landet. I arbetet mot denna försäljning är polisens arbete viktigt. De är dock i stort behov av tips från allmänheten för att stävja den illegala försäljningen. En TEMO-undersökning genomförd i Katrineholm år 2006 bland 100 ungdomar i åldern år, visade att 34 procent av ungdomarna köpt alkohol som var inhandlad utomlands. För landet som helhet var siffran 36 procent. Av de tillfrågade var det 43 procent som tyckte att det var lätt att få tag på alkohol som förts in från utlandet. Totalt i landet låg den siffran på 54 procent. Handel med illegala droger på Internet På Internet förekommer en omfattande handel med illegala droger. Försäljningen av dopingpreparat, numera främst kallade Anabola Androgena Steroider (AAS), och andra läkemedel dominerar handeln 16. Hasch, marijuana, kokain, LSD, ecstasy och heroin är droger de flesta känner till och att handel med dessa är olaglig. Nya droger kan dock säljas och köpas helt lagligt. Orsaken är att nya droger hela tiden utvecklas och att myndigheterna inte hinner med att narkotikaklassa dem i samma takt. Att klassificera en substans som narkotika i Sverige kräver långa utredningar och processen är tidskrävande. Försäljningen av olika droger sker vanligen över Internet där vem som helst kan handla. Försäljningen av narkotiska preparat över Internet är ett växande problem. Tullverkets beslagsstatistik för 2008 visar att antalet narkotikabeslag fortsätter att öka. En särskild satsning på post- och fraktförsändelser har resulterat i en kraftig ökning vad gäller beslag av narkotiska läkemedel 17. Inga uppgifter finns att tillgå vad avser handeln över Internet av droger som ej ännu narkotikaklassats. Alkohol- och drogpolitiskt program Syfte Kommunens alkohol- och drogpolitiska program anger riktningen i kommunens arbete mot alkohol och andra droger och utgör utgångspunkt för nämndernas och förvaltningarnas konkreta åtgärdsplaner. Programmet följer de nationella målen med bl.a. en tobaksfri livsstart från 2014, ingen alkohol i trafiken, på arbetet eller under graviditeten och att minska rekrytering till bruk av narkotika och dess tillgänglighet. Fokus ligger på insatser för yngre. Det alkohol- och drogpolitiska programmet betonar kommunens ansvar för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. För att nå målen i det alkohol- och drogpolitiska programmet krävs

10 samarbete mellan kommunens nämnder och förvaltningar, med andra huvudmän, myndigheter, ideella föreningar och organisationer. Det alkohol- och drogpolitiska programmet är Allas Ansvar. Nationella och lokala mål Regeringen presenterade i oktober 2000 en Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador och i januari 2002 en Nationell narkotikahandlingsplan. År 2005 omprövades båda dessa handlingsplaner, att gälla till och med 2010 (prop. 2005/06:30). I regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan beskrivs ett antal viktiga målområden av betydelse för att nå det övergripande målet om en god folkhälsa. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande är ett av dessa målområden där också ett antal prioriterade delmål för arbetet är definierade. Här innefattas de mål som tidigare sattes upp i de nationella handlingsplanerna vad avser alkohol och narkotika. Regeringen presenterade i mars 2008 propositionen En förnyad folkhälsopolitik, 2007/08:110. Här betonas att målen för den svenska alkohol-, narkotika-, tobaks- och spelpolitiken bör ligga fast. Regeringen avser att, inom ramen för gällande alkohol- och narkotikahandlingsplaner och etappmålen för samhällets insatser på tobaksområdet, årligen lägga fram åtgärdsprogram som anger politikens inriktning för respektive område. Regeringen avser också att i större utsträckning samarbeta med den ideella sektorn inom områdena alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Nedan beskrivs nu gällande delmål för samhällets insatser inom tobaksområdet, inom alkohol- och narkotikaområdet samt inom området spelberoende. Tobak Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet skall vara att minska tobaksbruket. Som etappmål bör gälla - en tobaksfri livsstart från år en halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa - en halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest, och - att ingen ofrivilligt skall utsättas för rök i sin omgivning. Alkohol Målet för samhällets alkoholpolitik är att minska alkoholkonsumtionen och alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Särskilt prioriterade delmål bör vara att - ingen alkohol skall förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditet - åstadkomma en alkoholfri uppväxt - skjuta upp alkoholdebuten - minska berusningsdrickandet - åstadkomma fler alkoholfria miljöer, samt - undanröja den illegala alkoholhanteringen. Narkotika Målet för den svenska narkotikapolitiken skall vara ett narkotikafritt samhälle. Narkotikapolitiska insatser skall riktas mot tillgången och efterfrågan på narkotika, i syfte att - minska rekryteringen till missbruk - förmå fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk, samt 10

11 Spelberoende - minska tillgången till narkotika. Huvudmål gällande spelberoende är att antalet personer med spelproblem ska minska och att färre ska utveckla ett spelberoende. Delmål för arbetet är att utbudet av spel och marknadsföringen av dem ska utformas så att överdrivet spelande inte uppmuntras. kunskapen ska öka om riskerna med spel om pengar samt om hur överdrivet spelande kan undvikas. beredskapen ska förbättras inom olika samhällssektorer att känna igen och bistå personer som är eller är på väg att bli spelberoende. lättillgängligt och ändamålsenligt stöd, vård och behandling ska erbjudas de spelberoende och deras anhöriga. metoder och modeller ska utvecklas för att öka kunskapen om skilda aspekter av spel och dess betydelse för samhället och individen. Kommunens tobaks-, alkohol- och narkotikaförebyggande arbete, liksom det förebyggande arbetet mot spelberoende, följer de nationella målen för detta arbete. Metod Det framtida alkohol- och drogförebyggande arbetet ställer stora krav på samarbetsvilja och uthållighet. Samverkan mellan kommunens förvaltningar och med övriga samhällsaktörer är också en ledstjärna för arbetet att nå en god hälsa för befolkningen. Några viktiga kriterier för att underlätta samverkan är att politiker och verksamhetschefer inser vikten av samverkan det finns en enighet om målen det finns en ansvarig för att samverkan kommer till stånd. Insatser för att nå målen För att nå de uppsatta målen behövs både hälsofrämjande- och förebyggande insatser inklusive tillsynsarbete men också vård och behandling. För många av dessa insatser finns lagar, riktlinjer, mål och metoder att följa. Hälsofrämjande och förebyggande arbete En viktig skillnad mellan hälsofrämjande och förebyggande arbete är att det hälsofrämjande arbetet fokuserar på det som gör att människor mår bra och behåller sin hälsa medan det förebyggande arbetet fokuserar på att identifiera och minska riskerna för ohälsa. Det hälsofrämjande arbetet fokuserar på att skapa stödjande miljöer där det finns möjligheter till och förutsättningar för bättre hälsa för alla, till exempel på en arbetsplats eller i skolan. Det förebyggande och det främjande synsättet på hälsa kompletterar varandra det ena synsättet utesluter inte det andra. 11

12 Exempel på hälsofrämjande arbete är mödra- och barnhälsovårdens stöd i föräldrarollen och livskunskap på schemat i skolan. Bland förebyggande insatser kan nämnas föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning, utbildning i ansvarsfull alkoholservering och tillsynsarbetet på våra restauranger. Vård och behandling Katrineholms kommun har sedan 1997 haft en missbrukspolitik som har som mål att ge individer med missbruks- och beroendeproblematik vård i lättillgängliga former. Hörnstenarna har varit en vårdideologi grundad på tolvstegsfilosofin, en väl utbyggd öppenvård och ett samarbete med Vårnäs behandlingshem dit man genom s.k. Öppet intag gett kommunens missbrukare möjlighet att söka sig anonymt. Socialförvaltningen har ansvaret för vård och behandling av personer med ett missbruk/beroende och ger också stöd till anhöriga. År 2008 antog socialnämnden i Katrineholm riktlinjer för insatser för vuxna 2008 som skulle utgöra grunden för det behandlande arbetet avseende drog- och missbruksfrågor. Avsikten var att detta arbete ständig skulle anpassas och förändras till aktuella behov. Utgångspunkten var att beroendet skulle behandlas som om det var en sjukdom och att tolvstegsmodellen skulle ligga som grund för behandlingen av detta beroende. Tolvstegsmodellen är en av de behandlingsmodeller som visar ett positivt resultat i SBU: s (Statens beredning för medicinsk utvärdering) kunskapssammanställning, Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. För mer information om riktlinjer för vård och behandling, se nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård 18 samt Katrineholms kommuns riktlinjer för insatser för vuxna Tillstånd och tillsyn Kommunen har det direkta ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn över serveringstillstånden av alkohol vilket även inkluderar tillsyn över försäljning av s.k. folköl. Kommunen får ta ut avgift för prövningen av serveringstillstånd samt tillsynsavgifter av dem som har dessa tillstånd. Tillsynsavgift får även tas ut av den som bedriver försäljning av s.k. folköl. Med myndighetsansvaret följer även skyldighet att följa alkohollagens bestämmelser. Dessa innebär bl.a. att normaltid för servering av spritdrycker, vin och starköl är klockan Särskild återhållsamhet skall iakttas vad avser tillstånd för alkoholservering efter Det finns också utrymme för lokala variationer att inom vissa ramar driva en aktiv alkoholpolitik. Detta kan gälla frågor som rör restaurangetablering i känsliga områden, restaurangtäthet och bestämmelser för tillfällig alkoholservering. Det är av samhällsintresse att det finns restauranger där människor kan äta och umgås både till vardags och till fest. De flesta människor använder sig av alkohol på ett sådant sätt så att det inte vållar några problem. Vid alkoholservering på restaurang bör gästernas önskemål respekteras, men inom tydliga ramar. Alkoholens skadeverkningar för högkonsumenter och risken för våldshandlingar ställer krav på att serveringen sker med ansvar. Här vill kommunen föra en dialog tillsammans med ortens krögare E5C684469D90/7076/ _rev.pdf 12

13 Anmälan av försäljning av s.k. folköl, tobak och receptfria nikotinläkemedel Försäljning av s.k. folköl (öl klass 2) får ske av den som har lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt livsmedelslagen, samt att försäljning av mat bedrivs i lokalen. Försäljning av öl klass 2 måste anmälas till kommunen. Detta gäller även för den som önskar idka tobaksförsäljning. Den som ansvarar för försäljning av s.k. folköl skall tillsammans med ansvariga för kommunens tillsynsenhet upprätta ett egentillsynsprogram som skall innehålla uppgift om ansvarig för försäljning, information till nyanställda, repetition av regler för all personal, se till att otillåten marknadsföring inte görs, tydlig information om regler i butiken. Även vad avser tobak krävs egentillsynsprogram så att reglerna i tobakslagen efterlevs 19. Detta gäller även nikotinläkemedel där krav ställs på egentillsyn. Bl.a. ska personal ha tillgång till bipacksedel. From 1 mars 2008 är det möjligt för andra än Apoteket att sälja receptfria nikotinläkemedel, även detta måste anmälas till kommunen. Kommunens uppgift i förhållande till detaljhandeln är information, rådgivning och kontroll. Riktlinjer för servering av alkohol vid kommunal representation År 1999 antog kommunfullmäktige riktlinjer för servering av alkohol vid kommunal representation och liknande tillfällen. Dokumentet finns i sin helhet i kommunens författningssamling nr Riktlinjerna kan sammanfattas enligt följande: - I samband med att alkoholhaltiga drycker serveras skall alkoholfria alternativ tillhandahållas. - Med alkoholhaltiga drycker avses öl och vin. Spritdrycker skall inte tillhandahållas vid representation och liknande arrangemang. - Representation med alkohol skall ske med måttfullhet och skall i första hand serveras som måltidsdryck eller i anslutning till måltid. - Vid interna arrangemang skall en restriktivare bedömning göras vad gäller alkoholhaltiga drycker. Förslag på aktiviteter För att nå uppsatta mål ges nedan förslag på olika aktiviteter/metoder. Nationella och lokala mål En tobaksfri livsstart från år 2014 En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest Förslag på aktiviteter Mödra- och barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete Tobakspolicy på arbetsplatsen Föräldrastöd Tillsyn Rökslutarstöd, vuxna och ungdomar Förebyggande arbete i skolan Tobakspolicy i skolan Rökslutarstöd för ungdomar Se ovan + tobakspolicys på arbetsplatser och rökslutarstöd vuxna 19 Tobakslag (1993:581) 13

14 Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning Att åstadkomma en alkoholfri uppväxt Att skjuta upp alkoholdebuten Att ingen alkohol skall förekomma i trafiken, på arbetsplatsen eller under graviditeten Att åstadkomma fler alkoholfria miljöer Att berusningsdrickandet ska minska Att bekämpa den illegala alkoholhanteringen Se ovan + tillsyn Mödra- och barnhälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete Socialtjänstens förebyggande arbete Föräldrastöd Förebyggande arbete i skolan Handlingsprogram i skolan mot alkohol och narkotika Begränsa tillgängligheten av alkohol Samverkan med polisen via gemensamt avtal Se ovan Samverkan med polisen via gemensamt avtal Samarbete mellan primärvården och Mercur Införa frågor om din hälsa ( ) Drogpolicy på arbetsplatsen Mödrahälsovårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete Alkolås i bilar Begränsa tillgängligheten samt tillsynsarbete Utbildning i Ansvarsfull alkoholservering Berusnings- och ungdomsstudier Drogpolicy på arbetsplatser Begränsa tillgängligheten samt tillsyns arbete Utbildning i ansvarsfull alkoholservering Begränsa tillgängligheten Samverkan med polisen via gemensamt avtal Föräldrastöd Minska nyrekryteringen till narkotikamissbruk Förebyggande arbete i skolan Samverkan med polisen via gemensamt avtal Förmå personer med missbruksproblem att Införa frågor om din hälsa ( ) upphöra med sitt missbruk Drogpolicy på arbetsplatsen Minska tillgången på narkotika Samverkan med polisen via gemensamt avtal Utbudet av spel och marknadsföringen av dem ska utformas så att överdrivet spelande inte uppmuntras Kunskapen ska öka om riskerna med spel om pengar samt om hur överdrivet spelande kan undvikas Beredskapen ska förbättras inom olika samhällssektorer att känna igen och bistå personer som är eller är på väg att bli spelberoende Lättillgängligt och ändamålsenligt stöd, vård och behandling ska erbjudas de spelberoende och deras anhöriga Nationellt tillstånds- och tillsynsansvar, Lotteriinspektionen samt Konsumentverket. Otillbörlig marknadsföring mm kan uppmärksammas av kommunen och vidarerapporteras till ansvarig myndighet. Informationsinsatser Informationsinsatser Utbildningsinsatser Skolans förebyggande arbete Socialtjänstens förebyggande arbete Insatser från socialtjänsten Metoder och modeller ska utvecklas för att öka Nationellt åtagande, Statens folkhälsoinstitut 14

15 kunskapen om skilda aspekter av spel och dess betydelse för samhället och individen ( ) Frågor om din hälsa frågor till patienter om levnadsvanor, psykisk hälsa och allmäntillstånd vid planerade läkarbesök inom primärvården Uppföljning och utvärdering Folkhälsoutskottet har ansvaret för att implementeringen av det alkohol- och drogpolitiska programmet genomförs i samverkan mellan berörda organisationer. En ansvarig tjänsteman behövs för att möjliggöra implementeringen och att initiera aktiviteter i anslutning till programmet. Uppföljning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet utifrån beslutat alkohol- och drogpolitiskt program sker via förvaltningarnas årliga verksamhetsberättelser. Folkhälsoutskottet har ansvaret för att det sker en samlad årlig uppföljning av de insatser och det utvecklingsarbete som gjorts. En utvärdering av enskilda aktiviteter bör göras för att bl.a. få en bild av eventuella attitydförändringar, förändrade dryckesvanor etc. Utvärdering kan bl.a. göras via enkätundersökning bland elever, föräldrar, personal i skolan och på fritidsgårdar etc. Genom att delta i Landstingets Liv och hälsa ung undersökning ges också en bild av hur drogvanorna utvecklas i kommunen. Folkhälsoutskottet har ansvaret för att en samlad uppföljning och utvärdering av det alkohol- och drogpolitiska programmet görs och rapporteras till kommunstyrelsen i samband med en revidering av programmet inför år Bl.a. kan en enkätundersökning göras bland olika förvaltningar, samarbetspartners, tjänstemän m.fl. för att få en uppfattning om/hur det alkohol- och drogpolitiska programmet bidragit till/varit till stöd för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot alkohol och droger. 15