Förslag till fler externa finansieringskällor för internbanken medlemskap i Kommuninvest samt certifikatsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till fler externa finansieringskällor för internbanken medlemskap i Kommuninvest samt certifikatsprogram"

Transkript

1 E 4 BESLUTSFÖRSLAG Förslag till fler externa finansieringskällor för internbanken medlemskap i Kommuninvest samt certifikatsprogram Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen beslutar för egen del att starta upp ett certifikatsprogram på kapitalmarknaden och genomgå en ratingprocess, samt Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Borås Stad antar erbjudande om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. Till Kommuninvest ekonomisk förening inbetalas kronor, utgörande Borås Stads medlemsinsats i föreningen. Borås Stad tecknar solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser, som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Borås Stad skall, i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening, ingå som part i det regressavtal mellan medlemmarna, där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras. Borås Stad skall ingå som part i det avtal där kommunen tillsammans med övriga medlemmar ansvarar för Kommuninvest i Sverige AB: s motpartsexponeringar avseende derivat. Kommunalrådet Ulf Olsson och finanschefen Martin Jakobsson bemyndigas att underteckna borgensförbindelse, avtal samt övriga i ärendet förekommande handlingar. Till ombud på föreningsstämma i Kommuninvest ekonomisk förening utses kommunalrådet Ulf Olsson med kommunalrådet Annette Carlson som ersättare. Kommunstyrelsen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras med anledning av kommunens medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. Kommuninvest i Sverige AB medges rätt att använda Borås Stads vapen

2 Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

3 /KS (4) Kommunfullmäktige Förslag till fler externa finansieringskällor för internbanken; medlemskap i Kommuninvest samt certifikatsprogram Internbanken har som sin främsta uppgift att säkerställa kommunkoncernens kapitalförsörjning och upprätthålla en låg finansieringsrisk. Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till medel för betalningar. Målet är att uppnå en låg finansieringskostnad samtidigt som betalningsförmågan säkerställs på såväl kort som lång sikt. Idag sker försörjningen inom kommunkoncernen genom bankupplåning samt genom användande av stadens likviditetsöverskott. I strävan mot att säkerställa kapitalförsörjningen framöver och minimera finansieringsrisken behöver internbanken utvecklas ytterligare genom att ha fler alternativa former av finansiering. Skälen är flera: Finanskrisen visade att det inte är en självklarhet att kunna få tillgång till kapital från bankerna. Banksystemet är inte tillräckligt som enda finansieringskälla framöver. Finanskrisen har medfört att det ställs större krav på bankernas kapitaltäckning (de s.k. Basel III-reglerna). Detta kommer bland annat medföra att upplåning hos bankerna kommer att bli dyrare. Stora investeringsbehov framöver inom kommunkoncernen (kraftvärmeverk, avloppsreningsverk, bostäder m.m.) kräver ökad upplåning. Fler finansieringskällor sprider antalet motparter och minskar finansieringsrisken. Stadens kassaöverskott kommer framöver att minska när gjorda avsättningar ska realiseras (RV27, förbifart Sjöbo m.m.) vilket kräver ökad extern upplåning. Kapitalförsörjningen borde enligt Kommunstyrelsen utvecklas och förstärkas så att det framöver förutom bankupplåning även finns tillgång till följande externa finansieringsformer:

4 /KS (4) Upplåning genom Kommuninvest, genom att ingå medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. Upplåning på kapitalmarknaden genom ett eget certifikatsprogram. Medlemskap i Kommuninvest Kommuninvest är en ekonomisk förening som enligt sin årsredovisning har uppdraget att skapa bästa möjliga villkor för finansverksamheten i svenska kommuner och landsting. Syftet är att erhålla långsiktig, stabil och kostnadseffektiv finansiering. Kommuninvest startade Antalet medlemmar har ökat kraftigt de senaste åren och Kommuninvest ägs idag av 254 kommuner och 8 landsting. Av Sveriges 18 största kommuner är 9 medlemmar i Kommuninvest. Ingen av Sveriges 6 största kommuner är medlemmar för närvarande, däremot i storleksintervallet därunder är de flesta (nio av tolv) medlemmar. Kommuninvest lånar ut 37 % av kommunsektorns totala externa låneskuld. Den starka medlemstillväxten har stärkt Kommuninvests position som låntagare. Kommuninvest har högsta möjliga kreditvärdighet trippel A hos såväl Moodys som Standard & Poor s. Kommuninvests mål är att minst 93 % av kommunerna ska vara medlemmar 2013 (87 % idag), och att Kommuninvests andel av kommunsektorns totala låneskuld ska vara 60 % år Borås Stads kreditlimit hos Kommuninvest skulle bli cirka 108 tkr per invånare, d.v.s. cirka 11 miljarder kronor (att jämföra med internbankens totala limit på 4,9 miljarder kronor). De åtagande en medlem påtar sig är: Andelskapital: Varje medlem tillskjuter ett andelskapital baserat på invånarantal. Vid ett eventuellt utträde återbetalas andelskapitalet samt den värdeökning som skett genom insatsemissioner. Andelskapitalet är cirka 48 kronor per invånare och skulle för Borås Stad bli cirka 4,7 miljoner kronor. Medlemmarna tillgodoförs normalt en insatsemission som successivt läggs till medlemsinsatsen. Insatsemissionen är något lägre än vad staden får i inlåningsränta hos internbanken, men alternativkostnaden är i dagens läge under kronor årligen. Solidarisk borgen: Varje medlem tecknar en obegränsad solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB: s samtliga förpliktelser. Borgen gäller enbart bolagets förpliktelser, ej de övriga medlemmarnas förpliktelser. Genom att borgensåtagandet är solidariskt kan fordringsägaren vända sig mot vilken som helst av borgensmännen och kräva denne på hela beloppet. Däremot äger en medlem som har infriat sitt åtagande enligt borgensförbindelsen rätt att via regress utkräva betalning av övriga medlemmar i enlighet med ett separat regressavtal. Internbanken bedömer risken med en solidarisk borgen som liten. Kommuninvest bedöms som en extremt stabil och trovärdig aktör på den

5 /KS (4) globala kapitalmarknaden. Trenden mot att fler stora kommuner blir medlemmar stärker dessutom ytterligare Kommuninvest. Certifikatsprogram Certifikatsprogram innebär kort upplåning på kapitalmarknaden. För staden att emittera certifikat är att jämföra med statens emittering av statsskuldväxlar på kapitalmarknaden. Ett antal banker anlitas för att förmedla certifikaten, som har en maximal löptid om 12 månader, till investerare både nationellt och internationellt. Ett kommuncertifikat prissätts högre än statsskuldväxlar då möjligheten att omsätta växeln till följd av de stora volymerna är betydligt större än för ett kommuncertifikat, men jämfört med traditionell bankupplåning har kostnaden för upplåning via kapitalmarknaden historiskt varit lägre. Av Sveriges 20 största kommuner är förutom de 3 stora ytterligare 7 aktiva på kapitalmarknaden och ratade av Standard & Poor s. En svensk kommun anses generellt som en stabil aktör och får därmed oftast en hög rating, f.n. från AAA för Stockholm, Malmö och Lund till AA+ för övriga. Att inneha rating vid inträde på kapitalmarknaden är en förutsättning för att nå maximalt antal investerare då många investerare inte gör egna kreditbedömningar utan förlitar sig ratinginstituten. Att starta ett certifikatsprogram kostar initialt ca kr. Kostnad för rating tillkommer med ca kr första året och därefter årligen ca kr per år. Den årliga kostnadsbesparingen jämfört med dagens upplåningsformer skulle med dagens marginaler vara cirka kr. Hur framtidens prissättning ser ut vet vi dock ingenting om, utan drivkraften är framförallt att ha tillgång till så många finansieringskällor som möjligt för att minimera finansieringsrisken. Beslut om att starta ett certifikatsprogram och att genomgå en ratingprocess har tagits i Kommunstyrelsen, i enlighet med den delegation Kommunstyrelsen ges enligt Riktlinjer för finansverksamheten Borås Kommunkoncern som antogs i Kommunfullmäktige den 26 maj Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Borås Stad antar erbjudande om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. Till Kommuninvest ekonomisk förening inbetalas kronor, utgörande Borås Stads medlemsinsats i föreningen. Borås Stad tecknar solidarisk borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för samtliga förpliktelser, som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå. Borås Stad skall, i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening, ingå som part i det regressavtal mellan medlemmarna, där deras inbördes ansvar för borgensåtagandet regleras.

6 /KS (4) Borås Stad skall ingå som part i det avtal där kommunen tillsammans med övriga medlemmar ansvarar för Kommuninvest i Sverige AB: s motpartsexponeringar avseende derivat. Kommunalrådet Ulf Olsson och finanschefen Martin Jakobsson bemyndigas att underteckna borgensförbindelse, avtal samt övriga i ärendet förekommande handlingar. Till ombud på föreningsstämma i Kommuninvest ekonomisk förening utses kommunalrådet Ulf Olsson med kommunalrådet Annette Carlson som ersättare. Kommunstyrelsen bemyndigas att vidta de åtgärder i övrigt som erfordras med anledning av kommunens medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening. Kommuninvest i Sverige AB medges rätt att använda Borås Stads vapen KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson

7 E 5 BESLUTSFÖRSLAG Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2009 med anhållan om ansvarsfrihet från Stiftelsen L L Frimans Donation Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen beviljar för sin del styrelsen för Stiftelsen L L Frimans Donation ansvarsfrihet för verksamhetsåret Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Jonny Ekunger, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19 OBS! Följande ärende kommer senare: E 6 (Skolinspektionens beslut att godkänna Lärande i Östergötland AB som huvudman för en fristående förskoleklass och fristående grundskola i Borås Stad)

20 E 7 BESLUTSFÖRSLAG Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt översyn av riktlinjer Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen beslutar för egen del att redovisning av förvaltat stiftelsekapital 2010 läggs med godkännande till handlingarna, samt Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige godkänner det bilagda förslaget till reviderade riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

21 /KS (3) Kommunfullmäktige Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt översyn av riktlinjer Enligt Riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser skall förvaltningsresultat årligen redovisas för kommunstyrelsen. Samtidigt skall riktlinjerna för den fortsatta förvaltningen omprövas och, om så bedöms erforderligt, förelägga kommunfullmäktige förslag till förändringar. Förvaltning av stiftelsekapital 2010 Tillgångarna i stiftelser och fonder har bestått av aktier, räntebärande värdepapper och bankmedel. Förvaltningen av fondmedel är helt avskiljd från kommunens egen medelshantering och fondmedlen ingår inte i den kommunala förmögenheten. Vid 2010 års utgång uppgick bokfört värde för samtliga stiftelser till kronor (föregående år kronor). Det bokförda värdet utgörs av det ursprungligen donerade kapitalet ökat med räntor och utdelning under åren och minskat med förvaltningskostnader och utdelningar ur fonden. Vid årsbokslut jämförs det bokförda värdet på tillgångarna med det aktuella marknadsvärdet. Om marknadsvärdet överstiger det bokförda värdet sker ingen korrigering men om marknadsvärdet är lägre sker en nedskrivning av det bokförda värdet. Marknadsvärdet uppgick vid 2010 års utgång till kronor ( kronor). Förändringen av tillgångarnas marknadsvärde mellan åren visar hur väl förvaltningen lyckats med att behålla det ingående marknadsvärdet. Under 2010 har marknadsvärdet ökat med ca 3,3 mnkr, vilket innebär en genomsnittlig uppgång med 5,3 %. Under 2010 har sammanlagt 1,7 mnkr (1,1 mnkr) delats ut till olika ändamål. Förvaltningsresultatet för 2010 är +2,1 mnkr (+2,1 mnkr), vilket motsvarar en förräntning med 3,5 % (3,6 %) på det utgående bokförda värdet. Huvuddelen av denna förräntning blir utdelningsbar under Enligt riktlinjerna bör förvaltningen ge en årlig utdelningsbar avkastning på ca 4 % av förvaltat kapital. Detta mål är dock underkastat kravet på begränsat risktagande. Förvaltningen kan i stort sett sägas ha uppfyllt riktlinjernas avkastningskrav.

22 /KS (3) Stiftelsernas ekonomiska ställning per framgår av Bilaga 1. Förvaltning och medelsplacering av Einar och Sigurd Nordendahls stipendiefond, Familjen Emil Schultz fond samt Sidney och Fritz Hjalmar Thoréns stiftelse för fågelkolonin sköts av SEB. Stiftelsen Sigge Williamssons donation till stadens förskönande och nytta förvaltas av Svenska Handelsbanken medan övriga stiftelsemedel har förvaltats av Robur. Under 2011 har förvaltningen hos Robur flyttats över till Swedbank Sjuhärad för att få en aktiv diskretionär förvaltning. Förvaltningen av stiftelsekapitalet 2010 har med godkännande lagts till handlingarna i Kommunstyrelsen, i enlighet med Riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser. Översyn av riktlinjer Kommunfullmäktige har under 2010 beslutat om förändringar i riktlinjerna, genom att etiska riktlinjer tillförts. Under 2011 har ytterligare behov av förändring av riktlinjerna framkommit. Den placeringslista som finns i nuvarande riktlinjer för att begränsa kreditrisken vid räntebärande placeringar har visat sig alltför detaljerad vilket försvårar kapitalförvaltningen på ett oönskat sätt. Placeringar sker ofta i miljontals kronor, och en enda placering kan göra att nuvarande gränser överskrids. Istället föreslås en mindre detaljerad lista, dock med oförändrad riskexponering. De föreslagna förändringarna i placeringslistan är: Förutom svenska staten och svenska kreditinstitut med samma rating som svenska staten, ska även av staten helägda bolag, överstatliga institut såsom världsbanken samt svenska kommuner och landsting med samma rating som svenska staten kunna ha en obegränsad andel av placeringarna. I nuvarande riktlinjer specificeras såväl banker, försäkringsbolag som bostadslåneinstitut. Istället föreslås enbart kreditinstitut, som innefattar alla dessa. Svenska kreditinstitut samt kommuner och landsting med lägst rating K1/A föreslås kunna stå för 50 % av de räntebärande placeringarna. Svenska kommuner och landsting som saknar rating får ha 20 % av de räntebärande placeringarna. I nuvarande placeringslista kan totalt 30 % placeras hos svenska kommuner och landsting. Enligt den nya placeringslistan kan totalt sett mer placeras hos svenska kommuner och landsting, vilket bedöms lämpligt i takt med att fler kommuner och landsting söker sig till kapitalmarknaden och erhåller en rating. Ett tillägg föreslås genom att placering ska kunna ske med 20 % hos Swedbank Sjuhärad. Idag placeras viss del i penningmarknadskonton hos Swedbank Sjuhärad, som är stadens flödesbank. Swedbank Sjuhärad innehar ingen rating och faller idag helt utanför nuvarande placeringslista.

23 /KS (3) En vanlig form av placering är räntefonder. Då dessa tidigare inte specifikt omnämnts i riktlinjerna görs ett tillägg för denna placeringsform. Riktlinjerna föreslås även ändras så att det är Stadskansliet istället för Administrativa kontoret som årligen ska redovisa resultatet av kapitalförvaltningen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Kommunfullmäktige godkänner det bilagda förslaget till reviderade riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson

24 1 (3) Riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser Merparten av de stiftelser som kommunen förvaltar har ett evigt syfte. Ett grundläggande krav på kapitalförvaltningen är därför att långsiktigt behålla tillgångarnas reala värde. Detta skall ske med iakttagande av hög säkerhet i gjorda placeringar och val av motparter. Samtidigt skall ändamålet med stiftelserna tillgodoses så långt är möjligt genom att förvaltningen åsätts avkastningskrav för såväl utdelning som kapitalutveckling. Förvaltningen kan ske genom extern förvaltning eller i egen förvaltning. Vid extern förvaltning skall avtal träffas med utgångspunkt från dessa riktlinjer. Den externa förvaltningen kan ske som diskretionär förvaltning, vilket innebär att förvaltaren vidtar ny- och omplaceringar vid tidpunkter som bedöms som mest lämpliga enligt dessa riktlinjer. 1 Tillgångssammansättning Placeringar skall vid varje tidpunkt utgå från en grundfördelning enligt följande: Räntebärande papper: 60 % Aktier: 40 % En avvikelse med 20 % mellan de olika placeringsformerna tillåtes. Med aktier jämställs sådana företagsobligationer, som kan finnas som andelar i räntefonder. 2 Avkastningskrav Förvaltningen bör ge en årlig utdelningsbar avkastning av ca 4 % av förvaltat kapital. Detta mål är dock underkastat kravet på begränsat risktagande. 3 Begränsningar i risktagande Placeringar av stiftelsernas kapital skall ske på ett sådant sätt att riskerna minimeras. Följande risknivåer skall gälla för olika slag av placeringar. Kursrisk för aktier Den aktiespecifika risken skall begränsas genom diversifiering. Aktierna skall spridas på ett flertal olika aktier i branscher, och endast i börsnoterade företag. För placering i aktiefond krävs att fonden står under finansinspektionens tillsyn. Marknadsvärdet på en viss aktie får utgöra högst 10 % av aktieinnehavet. Den marknadsspecifika risken kan begränsas genom diversifiering på olika geografiska marknader. För att undvika ett ensidigt beroende av den svenska aktiemarknaden, samt minska konjunkturkänsligheten, bör därför en del av exponeringen kunna ske mot utländska börser. Exponeringen får inte ske genom innehav av enskilda aktier utan skall ske genom aktiefonder eller instrument kopplade till utländska aktieindex. Maximalt 20 % av det totala aktieinnehavet får vara exponerat mot utländska börser.

25 2 (3) Kreditrisk Kreditrisk vid placering i räntebärande papper hanteras genom att placeringen endast får göras i enlighet med nedanstående placeringslista (rating enligt Standard&Poors). Motpartskategori Maxbelopp per kategori Maxbelopp per motpart 1. Svenska staten samt av staten Obegränsad Obegränsad helägda bolag 2. Överstatliga institut, såsom Obegränsad Obegränsad Världsbanken och Europeiska Investeringsbanken, med samma rating som svenska staten 3. Svenska kreditinstitut eller deras Obegränsad Obegränsad säkerställda obligationer samt svenska kommuner och landsting med samma rating som svenska staten 4. Svenska kreditinstitut samt 50% 50% kommuner, helägda kommunala bolag och landsting med lägst rating K1 / A-1 / A 5.Svenska kommuner, helägda kommunala 20% 50% bolag och landsting som saknar rating 6. Swedbank Sjuhärad 20% 7. Räntefonder vars placeringar överens- Se punkt 1-5 Se punkt 1-5 stämmer med Borås Stads riktlinjer för förvaltning av kommunens stiftelser Valutarisk Samtliga räntebärande papper skall vara nominerade i svenska kronor. Likviditetsrisk Placering får endast ske i papper med hög likviditet. Köpkurs skall kunna ställas vid anmodan och full likvid skall erhållas senast 5 dagar efter försäljning. Ränterisk Ränterisken i räntebärande papper begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen sätts till högst 3 år. 4 Derivat Optioner och terminer får ej användas. Andra derivatinstrument kan godkännas om samtliga underliggande tillgångar utgörs av fondpapper eller penningmarknads-

26 3 (3) instrument utgivna av motpartskategori som godkänts ovan under 3. Begränsningar i risktagande. 5 Jämförelseindex Kapitalutvecklingen skall kunna följas upp genom att förvaltningen knyts till ett noterat index. 6 Etiska riktlinjer Placeringar av donationsfondsmedel skall göras i företag som utgår från internationella normer för mänskliga rättigheter, arbete, barnarbete, miljö, mutor, korruption och vapen. Placering skall inte göras i företag som bedriver aktiv verksamhet inom branscherna vapen, alkohol, tobak, spel och pornografi. Med aktiv verksamhet menas att mer än 5 % av omsättningen härrör från verksamhet i dessa branscher. Placering skall inte heller göras då tveksamhet råder om ett företags förhållanden ur ett etiskt perspektiv. Om tidigare gjord placering strider mot förutsättningarna ovan skall engagemanget avvecklas. 7 Uppföljning Stadskansliet skall årligen redovisa resultatet av kapitalförvaltningen till kommunstyrelsen. I samband härmed skall kommunstyrelsen ompröva dessa riktlinjer och, om så bedöms erforderligt, förelägga kommunfullmäktige förslag till förändringar.

27 OBS! Följande ärende kommer senare: E 8 (Betänkandet Likvärdiga förutsättningar - Översyn av den kommunala utjämningen (SOU )

28 Särskilt boende Särskilt boende för äldre Antal platser Inflyttade under månaden Uppbokade lägenheter Lediga lägenheter Inflyttningsklara Ej inflyttningsklara Totalt antal lediga lägenheter Agamemnon Björkhaga Bodagatan Bodagatan 36C 1 Avvecklas Byttorpsklint Dalsjövägen 25 B-E 40 1 Dalsjövägen 25F hemtjänst Distansgatan Ekekullen 27 Fagersro hemtjänst 20 Hestra Midgård Hestra Ringväg hemtjänst Jössagatan 5 1 Avvecklas Kapplandsgatan Klintesväng Kvibergsgatan 21 hemtjänst 2 Avvecklas Kypegläntan hemtjänst 24 Källhaga Sanderöd Sjöboklint Skogslid 26 Skogslid hemtjänst Skolgatan 44 hemtjänst 3 Avvecklas Sturegatan hemtjänst 3 Avvecklas Svärdfästet hemtjänst Sörmarksgatan 201, 203, Vesslan 17 1 Våglängdsgatan Ängsjöparken Totalt Nyinflyttade Omflyttade Avlidna Utflyttade Öster Norr Väster KD Br Tr Da Ce Sjö Fr Sa No Gö Vi Totalt Lediga Infl.klara Aktuell kö- Somatiskt Demens Andra skäl Totalt ej placerade Ann-Gerd Abrahamsson Boendesamordnare OBS! 18 Förenklade beslut.

29 E 9b BESLUTSFÖRSLAG Sociala omsorgsnämnden, uppföljning av upphandling av boende med särskild service enligt LSS Kommunstyrelsen föreslås besluta: Ärendet läggs till handlingarna Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS Programområde: 3 Handläggare: Åke Thor, tfn Datum/avdelningschef: , Christer Johansson

30 Dnr 2011/SON Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS Sociala omsorgsförvaltningen, Handläggare: Charlotta Rehbinder, utredningssekreterare, Elin Kareld, kvalitetssamordnare,

31 Sammanfattning Den 1 mars 2010 övergick driften för 13 bostäder med särskild service enl. LSS från kommunal till privat regi. Attendo Care AB driver 2 enheter med totalt 10 platser och Carema Orkidén AB driver 11 enheter med 76 platser. De 36 grupp-/servicebostäder med totalt 219 platser som finns kvar i kommunal regi drivs av Borås Stads Boendesektion som ingår i Sociala omsorgsnämndens funktionshinderverksamhet. Syftet med uppföljningen är att undersöka hur utförarna Attendo Care AB, Carema Orkidén AB och Borås Stads boendesektion motsvarar de krav på verksamhetsinnehåll och personal som ställdes i upphandlingsunderlaget. Uppföljningen ska också visa om det finns skillnader i kvalitet mellan utförarna samt hur upphandlingen påverkat Borås Stads kostnad för verksamheten. Uppföljningen omfattar de bostäder med särskild service enl. LSS i Borås Stad som var i drift under mätperioden 2011 och inkluderar utförarna Attendo Care AB, Carema Orkidén AB och Borås Stads boendesektion. Den ekonomiska uppföljningen omfattar kostnaden för verksamheten ur Borås Stads perspektiv och avser inte att följa upp de olika utförarnas driftskostnad och resultat. För att genomföra uppföljningen har olika metoder använts: en enkät har besvarats av boende eller deras företrädare på de aktuella grupp-/servicebostäderna; verksamhets-/enhetscheferna har svarat på en checklista samt angett kvalitetsnyckeltal och viss personalstatistik har begärts in från verksamheterna. Därutöver har använts det material som låg till grund för upphandlingen, de tilläggsavtal som tecknats samt uppgifter ur Borås Stads redovisning. Uppföljningens resultat visar ingen tydlig skillnad i kvalitet mellan verksamhet i privat eller kommunal regi och inga allvarliga kvalitetsbrister framkommer. De privata utförarna uppfyller i högre grad de krav som ställdes i upphandlingen. De brukare som bor i kommunal regi är marginellt nöjdare med sin insats jämfört med brukare som bor i privat regi. De privata utförarna uppfyller i högre utsträckning de åtta kvalitetsfaktorer som Sveriges kommuner och landsting har arbetat fram. Vid en nationell jämförelse av dessa åtta kvalitetsfaktorer så redovisar Borås stad goda resultat, både när det gäller kommunal och privat utförare. Personalens utbildningsnivå hos de tre utförarna är likvärdig. Sjukfrånvaron skiljer sig något mellan utförarna men inte tillräckligt markant för att några slutsatser ska kunna dras av detta. Borås Stads andel timanställda är lägre än de privata utförarnas vilket förklaras av att Borås Stads boendesektion har en pool med tillsvidareanställd personal som används till kortare vikariat. Detta kan ses som en åtgärd för att nå Borås Stads personalpolitiska mål men kan inte anses vara ett mått på personalkontinuitet ur ett brukarperspektiv. Kostnaden för det första verksamhetsåret med driftsentreprenad är 4,1 mnkr lägre än beräknad kostnad för drift i Borås Stads regi. Denna uppföljning tyder inte på att kostnadsminskningen har drabbat verksamhetens kvalitet. Kvalitetsmässigt är den privata och den kommunala verksamheten likvärdig. Denna uppföljning kan betraktas som en mätning av utgångsläget för verksamheterna och kan användas för att identifiera utvecklingsområden. Eventuella kommande uppföljningar av liknande slag kan även visa verksamheternas kvalitetsutveckling. Systematiska uppföljningar av SKL:s Kvalitetsnyckeltal kommer att genomföras årligen from 2011 på uppdrag av Kommunfullmäktige. I dessa uppföljningar ingår både kommunala och privata utförare. Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

32 Innehållsförteckning BAKGRUND... 4 SYFTE... 5 AVGRÄNSNING... 5 METOD... 5 EKONOMISK UPPFÖLJNING... 6 CHECKLISTA... 6 BRUKARENKÄT... 6 KVALITETSNYCKELTAL... 7 PERSONALSTATISTIK... 8 RESULTAT... 9 CHECKLISTA... 9 Checklista privata utförare... 9 Checklista kommunala utförare... 9 BRUKARENKÄT KVALITETSNYCKELTAL Kvalitetsnyckeltal nationell jämförelse PERSONALSTATISTIK Utbildningsnivå (% av totalt anställda) Sjukfrånvaro (% av ordinarie arbetstid) Timavlönade (% av totalt antal anställda) EKONOMISK UPPFÖLJNING ANALYS EKONOMISK UPPFÖLJNING CHECKLISTA BRUKARENKÄTENS RESULTAT KVALITETSNYCKELTAL PERSONALSTATISTIK SAMMANFATTANDE SLUTSATSER BILAGOR CHECKLISTA TILL VERKSAMHETEN BRUKARENKÄT SKL:S KVALITETSNYCKELTAL Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

33 Bakgrund Den 1 mars 2010 övergick driften för 13 bostäder med särskild service enl. LSS från kommunal till privat regi. Attendo Care AB driver 2 enheter med totalt 10 platser och Carema Orkidén AB driver 11 enheter med 76 platser. De 36 grupp-/servicebostäder med totalt 223 platser som finns kvar i kommunal regi drivs av Borås Stads Boendesektion som ingår i Sociala omsorgsnämndens funktionshinderverksamhet. För att kunna genomföra upphandlingen av bostäder med särskild service enl. LSS behövde Socialnämnden ett bemyndigande av Kommunfullmäktige. I den begäran om bemyndigande som Socialnämnden sände till Kommunfullmäktige ( ) framgår att Socialnämnden begärde att få upphandla högst en tredjedel av de bostäder med särskild service enl. LSS kommunen behöver. I beslutet framgår också målen med upphandlingen och är formulerade enligt nedan: Att uppnå en ökad effektivitet genom att den producent som åtar sig utföra de beställda uppgifterna på bästa och billigaste sätt utses att driva verksamheten. Att öka mångfalden av producenter genom att fler privata, kooperativa och ideella entreprenörer engageras, kan frigöra innovationskraft och nytänkande och på så sätt bidra till förnyelse och effektivisering av den egna service produktionen. En utmaning för kommunen är att i framtiden lyckas rekrytera personal till sina kärnverksamheter. En ökad mångfald av olika arbetsgivare inom såväl offentlig, privat som kooperativ regi kan leda till att arbetsorganisation och villkor för personalen utvecklas mot ökad attraktivitet. (Socialnämnden ) Upphandlingen var utformad så att anbudsgivarna var tvungna att klara ett stort antal högt ställda kvalitetskrav för att bli aktuella som utförare. Först därefter konkurrerade utförarna med anbudspriset. Kommunfullmäktige gav Socialnämnden ( ) det begärda bemyndigandet. Kommunstyrelsen har i samband med detta yttrat att det är en rimlig omfattning, eftersom två tredjedelar av verksamheten då är kvar i kommunal regi, vilket säkerställer kommunal kompetens på området och ger möjlighet att jämföra kvalitet. Socialnämnden beslutade att teckna avtal med Attendo Care AB och Carema Orkidén AB. Avtalen omfattade driftentreprenad för 15 bostäder med stöd och service enl. LSS med totalt 99 platser. Entreprenaderna omfattar drift av enheter bestående av gruppbostäder/servicelägenheter för personer med funktionshinder inkl. omvårdnadsinsatser enligt LSS och delegerade/ordinerade arbetsuppgifter enligt HSL inom Funktionshinderverksamheten i Borås stad. Under tiden mellan beslut och verksamhetsövertagande tecknades två tilläggsavtal med Carema Orkidén AB vilket i korthet innebar att Carema Orkidén AB övertog driften av 11 enheter i stället för 13. Avtalet med Attendo Care AB omfattar driftsentreprenad för 2 enheter med totalt 10 platser och avtalet med Carema Orkidén AB omfattar driftsentreprenad för 11 enheter inom Borås stad med totalt 76 platser. Avtalen gäller perioden med möjlighet för Borås Stad att förlänga avtalet 3 gånger med totalt 36 månader. Avtalsperioden kan maximalt bli sex år. Carema Care verkar inom den offentligt finansierade omsorgen i Sverige och Norge. Carema Care driver bland annat omsorgsboenden och äldreboenden. Bolaget är helägt dotterbolag till Ambea AB (www caremacare.se). Carema Care är organiserat i fyra olika affärsområden: Orkidén som är ansvarig för funktionsnedsättning entreprenad; Psykiatri/missbruk som är Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

34 ansvarig för funktionsnedsättning vuxna inom egen regi; Personlig assistans och barn samt Äldreomsorg. (Verksamhetsberättelse 2010 Carema Care ) Attendo AB utför offentligt finansierad vård- och omsorg på uppdrag av kommuner i Norden. Attendo AB är organiserat i två affärsområden: Attendo Care verkar inom äldreomsorg i Sverige, Norge och Danmark samt inom marknaderna för funktionshindrade och individ- och familjeomsorg i Sverige. I Finland tillhandahåller Attendo MedOne medicinsk personal, driver enheter inom primärvård, specialistvård och tandvård samt bedriver äldreomsorg. (www.attendo.se ) Syfte Syftet med denna uppföljning är att undersöka hur utförarna (Carema, Attendo, Boendesektionen Borås Stad) motsvarar de krav på verksamhetsinnehåll och personal som ställdes i upphandlingsavtalet som formulerades Uppföljningen skall också visa om det finns skillnader i kvalitet mellan utförarna. Kvalitetsjämförelsen kommer att vara på en övergripande nivå där de privata utförarna jämförs med den kommunala verksamheten. En ekonomisk uppföljning genomförs också för att undersöka hur upphandlingen har påverkat Borås Stads kostnad för verksamheten. Avgränsning Uppföljningen omfattar de boenden med särskild service enl. LSS i Borås Stad som var i drift under mätperioden Utförare som inkluderas är Carema, Attendo och Boendesektionen Borås Stad. Boende med särskild service enl. LSS med annan utförare inom Borås Stads geografiska område, omfattas inte av uppföljningen. Den ekonomiska uppföljningen omfattar kostnaden för verksamheten ur Borås Stads perspektiv. Uppföljningen avser inte att följa upp de olika utförarnas driftskostnad och resultat. En privat utförare kan ha olika affärsmässiga strategier med sin prissättning vilket inte har undersökts i denna uppföljning. Metod För att genomföra uppföljningen olika metoder använts; en enkät har distribuerats till brukarna och verksamheterna har fått svara på en checklista samt ange kvalitetsnyckeltal. Även viss verksamhetsstatistik har samlats in. Då denna uppföljning handlar om en jämförelse olika utförare emellan så har verksamheternas möjlighet att påverka val av metod samt utformning av frågor i enkäter och checklista varit begränsad. En utgångspunkt i arbetet med uppföljningen har varit att alla utförare skall betraktas som likvärdiga parter, varför metodval och formulering av frågor mycket har varit en diskussion mellan Sociala omsorgsförvaltningens kvalitetssamordnare och utredningssekreterare, vilka har ansvarat för genomförandet av uppföljningen. Inför kommande uppföljningar av liknande slag, är det tänkbart att verksamheterna kan lämna synpunkter på t.ex. brukarenkät innan den är färdigställd, om detta inte motverkar syftet med undersökningen. Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

35 Ekonomisk uppföljning Då den ekonomiska uppföljningen avser att följa upp Borås Stads kostnad för verksamheten är den gjord utan att några uppgifter begärts in från de privata utförarna. Som grund för uppföljningen har uppgifter som redan finns tillgängliga hos Borås Stad använts. Beräkningarna i den ekonomiska uppföljningen bygger på det material som låg till grund för upphandlingen, de tilläggsavtal som tecknats samt uppgifter ur Borås Stads redovisning. Checklista Med kvalitetskraven som fastställdes i upphandlingsunderlaget som utgångspunkt, så formulerades en checklista med totalt 81 frågor (bilaga 1). Ansvarig chef för enheten fick svara om kravet helt, delvis eller ej uppfylldes. Om frågan besvarades med nej, d.v.s. att kravet ej uppfylldes, skulle en beskrivning göras av hur man arbetar med frågan. I de fall en chef representerade flera boenden, så angav svaret en generell bild av den sammantagna verksamheten som chefen representerade. Checklistan distribuerades till samtliga verksamhetschefer hos Attendo och Carema och till samtliga enhetschefer i Borås Stads boendesektion, totalt 18 personer. Av dessa svarade 17 stycken vilket ger en svarsfrekvens motsvarande 92,9 %. Ett svar från Borås Stads boendesektion saknas. En påminnelse har skickats ut. Brukarenkät För att mäta och möjliggöra en jämförelse av den upplevda kvaliteten hos brukare som erhåller insatsen bostad med särskild service enligt LSS, så genomfördes en enkätundersökning (bilaga 2). Enkäten distribuerades till samtliga brukare i alla boenden som ingår i uppföljningen. Totalt distribuerades 314 enkäter. Uppgifterna om vilka brukare som erhåller insatsen bostad med särskild service enligt LSS samt deras adresser är framtagna ur verksamhetssystemet Magna Cura med hjälp av en LSS-handläggare. Enkäterna packades i personligt adresserade kuvert till var och en av brukarna tillsammans med ett svarskuvert. Enkäterna lämnades till enhetscheferna som fick i uppgift att distribuera enkäten till brukarna på sina boenden. I de fall brukaren hade en förvaltare, så skickades enkäten direkt till förvaltarens adress. Av 314 utdelade enkäter så återkom 221 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 70 %. Många av brukarna inom Funktionshinderverksamheten klarar inte på grund av sin funktionsnedsättning att på egen hand fylla i en enkät. Därför fanns möjlighet till flera olika tillvägagångssätt för att svara på enkäten. Syftet med detta var att alla skulle få en möjlighet att göra sin röst hörd och för att svarsfrekvensen skulle bli så hög som möjligt. Alternativen för att svara på enkäten var följande: Att svara helt själv på frågorna. Att svara med hjälp av personal. Att svara med hjälp av en företrädare god man/förvaltare/anhörig. Att företrädare/personal svarade åt brukaren, i brukarens frånvaro. Andra kommuner kontaktades för att titta på redan beprövade enkäter till målgruppen. Valet föll på en enkät som har provats bland annat i Stenungsunds och Falköpings kommun, vilken uppfattades som lämplig för ändamålet i denna uppföljning. Enkäten omfattade 10 frågor som handlade om upplevelsen av sitt boende. För varje fråga fanns tre svarsalternativ som poängsattes Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

36 mellan 0-2 poäng. Positiva svar gav 2 poäng, negativa 0 och ett medelsvar 1 poäng. Maxpoäng för varje fråga var därmed 2. Svarsalternativen på frågorna var ja, nej eller vet inte alternativt ja, alltid nej, aldrig eller ibland alternativt dålig, varken bra eller dålig eller bra. Utöver enkätens 10 frågor fanns även möjlighet för brukaren att lämna övriga kommentarer i ett kommentarsfält längst ned i enkäten. För att underlätta för dem som har läs och skrivsvårigheter så fanns även enkätfrågornas svarsalternativ med symboler i form av ledsen gubbe, neutral gubbe och glad gubbe. Så kallade pictobilder är ett vanligt sätt att kommunicera med hjälp av bilder. Då svarsalternativen är olika för olika frågor är resultatet sammanställt som en medelpoäng för varje fråga i denna rapport. Brukarundersökningen finns tillgänglig i sin helhet via Sociala omsorgsförvaltningens kvalitetssamordnare. Kvalitetsnyckeltal Från och med 2011 så inbjuder SKL (Sveriges kommuner och landsting) och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser) kommuner att redovisa nya kvalitetsnyckeltal inom ett antal områden (bilaga 3): Vård och omsorg om äldre Verksamhet för personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Förskola De nya nyckeltalen bygger på det utvecklingsarbete som bedrivits av 200 kommuner inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet som SKL lett sedan Syftet är att sätta fokus på kvalitetsfrågor som är av vikt för brukare och medborgare och skall ses som ett komplement till andra kvalitetsmätningar. I denna uppföljning har nyckeltalen sammanställts för de privata utförarna samt för den kommunala i syfte att möjliggöra en kvalitetsjämförelse mellan privat och kommunal verksamhet. Resultaten har samlats in genom telefonkontakt med chefen på respektive enhet där varje chef har fått svara på åtta frågor angående boendet. Frågorna är ja- eller nej-frågor, formulerade så att ja uttrycker ett för brukaren positivt utfall. Genom viktning med antal platser beräknas andelen platser i kommunen/privat utförare för vilka frågans påstående gäller. Karaktären på frågorna är kvalitativ och avses fånga kulturen på boendet. Kvalitetsnyckeltal måste ha en tydlig koppling till uppdraget för att ha hög relevans. Dessa kvalitetsnyckeltal utgår ifrån uppdraget avseende verksamhet för personer med funktionsnedsättning som sammanfattas på följande sätt i Socialtjänstlagen: Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper. Personer med funktionsnedsättning. 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Frågorna om LSS-boende handlar om möjligheterna att leva som andra. (Kvalitetsnyckeltal verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2010, RKA, 2011) Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

37 Följande åtta frågor ställdes till enhetscheferna, som fick svara en gång för respektive enhet. Totalt intervjuades 18 enhetschefer som svarade på frågorna för 49 enheter (36 i kommunal och 13 i privat regi). 1. Erbjuds alla som önskar minst en individuellt anpassad aktivitet utanför bostaden per dag? 2. Har varje boende en egen nyckel till sitt rum/lägenhet? Avser endast de fall där brukaren kan klara av att använda egen nyckel. 3. Får de boende ta emot gäster alla kvällar efter kl ? 4. Får de boende vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd efter 21:00? 5. Har de boende tillgång till egen brevlåda? 6. Har de boende dagligt inflytande över den mat (huvudmålet) som lagas och serveras? 7. Har det förekommit våld eller hot på boendet under de senaste sex månaderna? Avser brukarna 8. Är det möjligt att bli sambo på boendet? Nyckeltalen används i denna uppföljning som ett komplement till brukarundersökning och checklista. Procentsatsen anger i hur stor andel av totalt antal platser som svaret på frågan är ja. Kvalitetsnyckeltalet kan därmed anges mellan % där 100 % är ett mycket bra resultat. Personalstatistik Som komplement till ovan nämnda undersökningar har även verksamhetsstatistik samlats in inom ett antal områden. Denna statistik kommer att redovisas per utförare. Personalens utbildningsnivå Andel sjukfrånvaro Andel timavlönade Syftet med att titta på denna statistik var framförallt att få ett kvantitativt mått på hur verksamheterna uppfyller de krav på personalens kompetens och personalkontinuitet som är formulerade i upphandlingsunderlaget. Vilka kunskaper och färdigheter de anställda i en bostad med särskild service för vuxna bör ha för att kunna utföra sina arbetsuppgifter preciseras inte av lagstiftaren. Detta anges i stället i mer allmänna ordalag, t ex. att det ska finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges och att personalen skall ha den utbildning och erfarenhet som kan krävas för varje specifik uppgift. Något krav på att anställa personal av det ena eller andra slaget ställs emellertid inte. I Socialstyrelsens Stöd för rättstillämpning och handläggning avseende bostad med särskild service för vuxna enl. LSS konstateras att de krav som kan ställas på de anställda är att de skall ha sådan utbildning och erfarenhet att de kan ge de boende den omvårdnad de behöver, så att varje individ, vid varje tidpunkt, tillförsäkras goda levnadsvillkor och ges möjlighet att leva som andra trots sina funktionshinder. För att uppfylla dessa kvalitetskrav krävs att personalen både har en generell kunskap som bas och dessutom specifika kunskaper för att bemöta varje person efter hans eller hennes behov. Det är bl.a. nödvändigt att personalen har kunskap om funktionshinder, förhållningssätt och bemötande, hjälpmedel, kommunikationssätt, kompletterande stödåtgärder (medicinska, sociala, ekonomiska m.fl.) och lagstiftning. Borås stad har som kvalitetsmål att höja utbildningsnivån inom funktionshinderverksamheten. I samband med detta har Borås stad valt att betrakta följande utbildningar som önskvärda: Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

38 habiliteringsprogrammet, omvårdnadsprogrammet, mentalskötarutbildning, barn- och fritidsprogrammet, pedagogutbildning och fritidsledare. Dessutom mäts två utbildningar som inte är på gymnasienivå: GPU/PPU och personlig assistansutbildning. Eftersom det inte finns uttryckt i nationella direktiv vad som betecknas som önskvärd utbildning inom bostad för särskild service för vuxna har vi valt att använda de utbildningar som Borås stad betraktar som önskvärda som utgångspunkt när det gäller utbildningsnivå. Resultat Checklista Det förfrågningsunderlag som upprättades inför upphandlingen omfattade ett stort antal högt ställda kvalitetskrav. Om anbudsgivaren svarade nej på någon fråga var man inte varit aktuell som avtalsleverantör. För att undersöka om Attendo, Carema och Borås stads boendesektion motsvarar dessa krav har en checklista tagits fram. Checklistan omfattar 81 frågor som speglar kraven i förfrågningsunderlaget. Checklistan har besvarats av verksamhetschefer hos Attendo och Carema och av enhetschefer i Borås Stads boendesektion. Checklista privata utförare De privata utförarna har svarat ja på 76 av 81 frågor (93,8 %) och delvis på 6 frågor (7,4 %). Ingen av de privata utförarna har svarat nej på någon fråga. I privat verksamhet har en verksamhetschef inte kommit igång med samverkan med upphandlad tandvårdsenhet då det först varit nödvändigt att arbeta med att identifiera vilka brukare som valt detta. En har inte samråd med intresseorganisationer men har istället haft telefonkontakt med Hjärnkraft och FUB. Checklista kommunala utförare De kommunala utförarna har svarat ja på 46 av 81 frågor (56,8 %), delvis på 35 frågor (43,2 %). Det återfinns 1 nej vardera på 6 st. frågor. De frågor där nej-svar förekommer är: Ges information om verksamheten regelbundet till brukare och dess anhöriga? Kommentaren som lämnats är att detta inte sker regelbundet utan då ansvarig chef anser att det finns behov. Kan brukaren påverka när han/hon vill stiga upp och gå till sängs? Kommentaren som lämnats är att arbetstiden avgör men i vissa fall ändras arbetstiden om det inte fungerar för brukaren) Har brukaren möjlighet att påverka verksamhetens innehåll genom exempelvis boråd, anhörigträffar och informationsmöten? Kommentaren som lämnats är att nästintill alla brukare på aktuella enheter har inte förmågan att själva bedöma det. På så vis kan man inte säga att de har möjlighet att påverka utan det hjälper personal och chef till med. Samverkar verksamheten med kommunen samt upphandlad tandvårdsenhet för att kunna fullgöra uppdraget? Anledningen till detta är att brukarna är inskrivna på sjukhustandvården med regelbundna besök var 3:e månad. Är brukaren delaktig i planering och tillagning av måltider utifrån sin genomförandeplan? Endast en del av brukarna är delaktiga men av de som klarar av att deltaga omnämner man det i genomförandeplanen. Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

39 Har ansvarig chef/ledare adekvat utbildning på högskolenivå eller likvärdig kompetens? Kommentar saknas. Sammanfattningsvis har de privata utförarna i större utsträckning svarat ja på frågorna om man uppfyller kraven enligt checklistan. De privata utförarna svarar ja på 93,8 % av frågorna jämfört med de kommunala utförarna som svarar ja på 56,8 % av frågorna. Ingen av de privata utförarna har svarat nej på någon fråga. Hos de kommunala utförarna återfinns 1 nej-svar vardera på 6 st. frågor. Brukarenkät Nedan redovisas resultatet av brukarenkäten. Tabellen visar frågans totala medelvärde, samt medelvärdet för svaren från brukare som bor i boenden i Borås Stads regi, samt brukare som bor i boenden i privat regi. Maxpoäng för varje fråga är 2. Generellt ges höga poäng på frågorna, sämst totala resultat redovisas för fråga 8 Får du bestämma vad du vill göra på fritiden?. Bäst totala resultat redovisas på fråga 6 och 9; Tycker du att personalen bryr sig om dig respektive Får du hjälp av personalen med det du behöver?. Tabell 1 Resultat av brukarenkät Fråga: Total Borås Stad Privata utförare 1. Vet du vem du ska vända dig till om det är något du inte tycker om? 1,69 1,66 1,75 2. Har du en särskild personal som hjälper dig med exempelvis dina pengar, läkarbesök eller annat? (en stödperson) 1,78 1,85 1,63 3. Finns det en planering för dig så att du vet vad du ska få hjälp med och vad du ska göra? 1,85 1,88 1,79 4. Är personalen snäll mot dig? 1,83 1,84 1,82 5. Hur är din lägenhet? 1,83 1,84 1,83 6. Tycker du att personalen bryr sig om dig? 1,86 1,88 1,82 7. Får du bestämma vad vill göra på fritiden? 1,62 1,61 1,62 8. Får du bestämma hur du vill ha det i ditt hem? 1,74 1,79 1,65 9. Får du hjälp av personalen med det du behöver? 1,86 1,87 1, Smakar maten bra som du äter i boendet? 1,75 1,81 1,64 Totalt medelvärde: 1,78 1,8 1,74 Tabellen nedan visar vilka tillvägagångssätt som har använts för att svara på enkäten. Skalan anges i procent. Vänster stapel representerar brukare som bor i privat regi, den högra brukare som bor i kommunal. 40 % av brukare i privat regi har svarat helt själva på enkäten jämfört med 22 % av brukare i kommunal regi. Tabell 2 Hur brukarna har svarat på enkäten Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

40 Kvalitetsnyckeltal Nedan redovisas en tabell med en sammanställning av resultaten för den kommunala verksamheten och den privata. Nyckeltalen som anges för boendesektionen omfattar 36 enheter med totalt 223 boendeplatser. För de privata utförarna omfattas 13 enheter med totalt 86 boendeplatser. Tabell 3 Resultat Kvalitetsnyckeltal Boendesektionen Borås Privata utförare Stad Nyckeltal % % Andel boendeplatser (LSS) där alla boende som önskar erbjuds en individuellt anpassad daglig aktivitet utanför bostaden, (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende använder egen nyckel till sin bostad, (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende får ta emot gäster alla kvällar efter kl , (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd från boendet efter kl , (%) Andel boendeplatser (LSS) där boende har tillgång till egen brevlåda, (%) Andel boendeplatser (LSS) där den boende har dagligt inflytande över den mat (huvudmålet) som lagas och serveras, (%) Andel boendeplatser (LSS) där det inte förekommit våld eller hot inom de sex senaste månaderna, (%) Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

41 Andel boendeplatser (LSS) där det är möjligt att bli sambo, (%) Kvalitetsnyckeltal nationell jämförelse Statistiken nedan är en sammanställning av de resultat avseende kvalitet i LSS-boende som 113 svenska kommuner har redovisat i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) under hösten 2010 och tidiga RKA - Rådet för främjande av kommunala analyser har sammanställt och analyserat statistiken. Resultatet visar att särskilda utmaningar för kommunerna verkar vara att erbjuda indiviuellt anpassad daglig aktivitet utanför bostaden, möjligheten att få bli sambo samt att erbjuda boende fritt från hot och våld. Den mörka stapeln visar det nationella genomsnittet, de två andra staplarna visar resultat för privata respektive kommunala utförare i Borås stad. Tabell 4 Nationell jämförelse Kvalitetsnyckeltal Nationellt genomsnitt Borås Stad Boendesektionen Privata utförare Borås Stad Personalstatistik Utbildningsnivå (% av totalt anställda) Antal utbildade personer av totalt antal anställda personer Attendo 74 % Carema 71 % Borås Stad, boendesektionen 80 % Uppföljning av upphandling av bostäder med särskild service enligt LSS version 0.2,

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser

16-17 November 2011 handlingar separat bilaga. Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser 16-17 November 2011 handlingar separat bilaga Nr 104 Förvaltning av stiftelsekapital 2010 samt regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Förvaltning av stiftelser 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för

Läs mer

Förslag till fler externa finansieringskällor för internbanken medlemskap i Kommuninvest samt certifikatsprogram

Förslag till fler externa finansieringskällor för internbanken medlemskap i Kommuninvest samt certifikatsprogram E 4 BESLUTSFÖRSLAG Förslag till fler externa finansieringskällor för internbanken medlemskap i Kommuninvest samt certifikatsprogram Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen beslutar för egen del

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för förvaltning av kommunens stiftelser

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler. Borås Stads. Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler Borås Stads Regler för förvaltning av kommunens stiftelser Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Förvaltning av stiftelsekapital 2014 samt översyn av regler

Förvaltning av stiftelsekapital 2014 samt översyn av regler E10 BESLUTSFÖRSLAG Förvaltning av stiftelsekapital 2014 samt översyn av regler Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Nya Regler för förvaltning av kommunens stiftelser godkänns. Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11

Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 Nr 61 Upphandling av bostad med särskild service - LSS Kommunfullmäktiges handlingar 2009-06-11 2009-05-25 2007/KS0795 1 (2) Kommunfullmäktige Upphandling av bostad med särskild service - LSS På Kommunfullmäktiges

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL Region Skåne 1999 12 06 Adm. ledningsstaben Regionstyrelsen beslöt 1999-12-14 att anta föreskrifter för förvaltning av stiftelsekapital FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL 1.

Läs mer

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden

Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1 Placeringspolicy Stiftelsen Demensfonden 1. Syfte med placeringspolicyn I vilka tillgångar och med vilka limiter kapitalet får placeras Hur förvaltningen och dess resultat ska rapporteras Hur ansvaret

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse

Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse En pensionsstiftelse måste besluta om vissa placeringsriktlinjer för det kapital stiftelsen ska förvalta. Även en kommun eller ett landsting måste

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning

Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning 2015-05-20 Placeringspolicy - Riktlinjer för kapitalförvaltning Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt för att

Läs mer

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27

ÅTVIDABERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2007-11-27 Kf 144 Ks 208 Dnr 2007-269 269 Medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening Ärendebeskrivning Åtvidabergs kommuns intresseanmälan om medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening har behandlats av föreningens

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för kapitalförvaltningen Antagen av kommunstyrelsen 2016-10-03 183 Innehållsförteckning Regler för kapitalförvaltningen... 1 1 Inledning... 2 2 Tillåtna tillgångsslag... 2 2.1 Fördelning av det

Läs mer

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV

Läs mer

Finanspolicy. Karlskrona kommuns samlade verksamhet

Finanspolicy. Karlskrona kommuns samlade verksamhet Finanspolicy Karlskrona kommuns samlade verksamhet Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Omfattning: 3 1.3 Syfte med finanspolicyn: 4 1.4 Målsättningar med finansverksamheten: 4 2 Organisation

Läs mer

Kommunstyrelsens bestämmelser

Kommunstyrelsens bestämmelser Kommunstyrelsens bestämmelser för medelsförvaltningen Dokumentets syfte Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är främst att säkra betalningsförmågan och uppnå bästa möjliga finansnetto.

Läs mer

Finanspolicy. Ekonomi. Mariestads kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26

Finanspolicy. Ekonomi. Mariestads kommun. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26 Finanspolicy Ekonomi Mariestads kommun Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad 2015-01-26 Innehållsförteckning Finanspolicyns omfattning och syfte... 3 Övergripande mål för den finansiella verksamheten...

Läs mer

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR Inledning 3 Etiska hänsynstaganden 3 Rapportering och uppföljning 3 Fördelning av ansvar och befogenheter 3 Definitioner av risk 4 Önskad placeringsstrategi 5 Policy för Teknologkårens placeringar 2 (6)

Läs mer

KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT

KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR KOMMUNINVESTS MOTPARTSEXPONERINGAR AVSEENDE DERIVAT BAKGRUND Kommuninvest i Sverige AB ("Kommuninvest") är ett helägt dotterbolag till Kommuninvest ekonomisk förening ("Föreningen").

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2013

Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2013 Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2013 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL AVSEENDE GNOSJÖ KOMMUNS FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Placeringspolicy pensionsmedelsförvaltning 1. Allmänt 1.1 Bakgrund Förvaltningen av pensionsmedel som motsvarar hela pensionsskulden skall ske under

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Bilaga 1. Protokollsutdrag styrelsen 43/05 med bilaga 2. Finanspolicy, slutversion 2005-11-24

Bilaga 1. Protokollsutdrag styrelsen 43/05 med bilaga 2. Finanspolicy, slutversion 2005-11-24 PROTOKOLL DATUM DIARIENR REGIONFULLMÄKTIGE 2005-11-24 05-128 24 Finanspolicy för Regionförbundet Sörmland Bakgrund Styrelsen för Regionförbundet Sörmland har lämnat bilagda förslag till finanspolicy för

Läs mer

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 reviderad den 17 december 2013 Inledning Denna sammanställning syftar

Läs mer

ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN. Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun

ÖVERLIKVIDITETSPOLICY ALINGSÅS KOMMUN. Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun Överlikviditetspolicy för Alingsås kommun Oktober 2012 1 1 LIKVIDITETSHANTERING 1.1 BAKGRUND Kommunen har en likviditetsförvaltning för att över en period på flera år försäkra sig om att kunna möta de

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-09-25. Finansrapport 2 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-09-25 Finansrapport 2 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY

Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-18 Dnr. 2011.158 Innehållsförteckning FINANSPOLICY FÖR MALUNG-SÄLENS KOMMUN...3 1. Allmänt...3 1.1. Syfte...3 1.2. Övergripande mål...3

Läs mer

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7)

Finansrapport 1 2015 2015-08-24. Finansrapport 1 1 (7) Finansrapport 1 2015 2015-08-24 Finansrapport 1 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3

1. Finanspolicyns syfte 2. 2. Finansverksamhetens mål 2. 3. Organisation och ansvarsfördelning 2. 4. Likviditetsförvaltning 3 FINANSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19 Ersätter KFS 224 samt KFS 225 som båda utgår Skall revideras senast 2014-10-30 2012-10-03 Upplaga 2 INNEHÅLL sid 1. Finanspolicyns syfte 2 2. Finansverksamhetens

Läs mer

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas

Läs mer

Finansrapport 3 2014 2014-11-24. Finansrapport 3 1 (7)

Finansrapport 3 2014 2014-11-24. Finansrapport 3 1 (7) Finansrapport 3 2014 2014-11-24 Finansrapport 3 1 (7) Innehåll Nyckeltal... 3 Låneskuld... 3 Ränterisk... 3 Finansieringsrisk... 4 Motpartsrisk... 5 Derivatprodukter... 7 Kommunal borgen... 7 Rådhuset

Läs mer

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...

Läs mer

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta med godkännande lägga rapporten till handlingarna.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta med godkännande lägga rapporten till handlingarna. SIGNERAD 2014-03-20 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-19 Vår referens Ola Nyberg Finanschef Tjänsteskrivelse ola.nyberg@malmo.se Samförvaltade stiftelser rapport 2013 STK-2014-373 Sammanfattning

Läs mer

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY

FINANSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY FINANSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2011-10-17, 186 POLICY 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet

Läs mer

Kommunal författningssamling för Stockholm

Kommunal författningssamling för Stockholm Bilaga 2 Kommunal författningssamling för Stockholm Utgiven av stadsledningskontoret 2014:17 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 26 september 2014 (Utl 2014:91)

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

Stadgar för NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Firma. 1. Föreningens firma är NTA Skolutveckling ekonomisk förening.

Stadgar för NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Firma. 1. Föreningens firma är NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Stadgar för NTA Skolutveckling ekonomisk förening Firma 1. Föreningens firma är NTA Skolutveckling ekonomisk förening. Föreningens ändamål och verksamhetens art 2. Ändamålet med föreningens verksamhet

Läs mer

2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning.

2.1 Fördelning av ansvar och befogenheter Följande ansvars- och befogenhetsfördelning gäller för kommunens medelsförvaltning. 1 Inledning 1.1 Syfte Syftet med placeringspolicyn är att ge kommunen ett regelverk som säkerställer att man genom att följa detsamma kommer att uppfylla kommunallagens krav i 8 kap. 2:a och 3:e paragraferna

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern

Riktlinjer för finansverksamheten inom Strömsunds kommunkoncern 1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2014-11-12, 103 Uppdateras: 2017 inom Strömsunds kommunkoncern Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Finansverksamhetens mål 3.

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ersättning för 2012 till externa utförare av hemtjänst enligt LOV

Ersättning för 2012 till externa utförare av hemtjänst enligt LOV E11 BESLUTSFÖRSLAG Ersättning för 2012 till externa utförare av hemtjänst enligt LOV Kommunstyrelsen föreslås besluta: Upprättat förslag till ersättningar till externa utförare av hemtjänst inom LOV fastställs

Läs mer

Ställningstagande till VEMAB:s beslut angående byggnation av kraftvärmeverket

Ställningstagande till VEMAB:s beslut angående byggnation av kraftvärmeverket Arende Vimmerby kommun www.vimmerby.se Kommunstyrelseförvaltningen TJG TJÄNSTESKRIVELSE 2012-06-16 Diarienummer 19912011/370 Id 2012.1826 1(1) Kommunstyrelsen Ställningstagande till VEMAB:s beslut angående

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Program för mål och uppföljning av privata utförare för mandatperioden 2015-2108 Antaget av fullmäktige 2016-09-15, 104, Dnr 2016/0042 KS.103 Innehållsförteckning 1. Lagstiftningen samt dess syfte och

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet Dnr SU 33-0932-10 Placeringspolicy för stiftelser anknutna till Stockholms universitet Fastställda av universitetsstyrelsen 20100416 1. Inledning 1.1 Målsättning 1.2 Syfte med placeringspolicyn 1.3 Uppdatering

Läs mer

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet

Placeringspolicy. för stiftelser anknutna till. Stockholms universitet Dnr SU FV-2.1.8-0936-14 Placeringspolicy för stiftelser anknutna till Stockholms universitet Fastställda av universitetsstyrelsen 2014-04-09 1. Inledning 1.1 Målsättning 1.2 Syfte med placeringspolicyn

Läs mer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer Placeringspolicy, etiska riktlinjer Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2012-06-15 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll Allmänt... 1 Förvaltningsorganisation...

Läs mer

Finanspolicy Helsingborgs stads samlade verksamhet

Finanspolicy Helsingborgs stads samlade verksamhet Finanspolicy Helsingborgs stads samlade verksamhet Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Omfattning... 2 1.2 Syfte med finanspolicyn:... 3 1.3 Målsättningar med finansverksamheten:... 3 2 Organisation

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Stadsledningskontoret RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvar Kommunfullmäktige Dokumentnamn Riktlinjer för Umeå kommunkoncerns finansiella verksamhet

Läs mer

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28

Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Placeringspolicy för KTH:s donationskapital 2012-05-28 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Ansvarsfördelning och organisation... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Övergripande mål...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring

Tjänsteskrivelse Finanspolicy - ändring VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-01 DNR KS 2013.391 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Finanspolicy

Läs mer

Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av Stadsledningskontoret 2013:24 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 2 december 2013 samt beslut av ekonomiutskottet

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Placeringspolicy Godkänd av styrelsen 2014-02-19 PLACERINGSPOLICY

Placeringspolicy Godkänd av styrelsen 2014-02-19 PLACERINGSPOLICY PLACERINGSPOLICY 1 1. PLACERINGSPOLITIK FÖR CANCERREHABFONDEN Detta dokument utgör regelverket för den kapitalförvaltning som CancerRehabFonden har. Syftet med placeringspolitik är att ange hur förvaltningen

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Program för uppföljning och insyn

Program för uppföljning och insyn Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag av Österåkers kommun Rev 2015-06-15 Bakgrund Riksdagen har beslutat om förändringar i kommunallagen med syfte att

Läs mer

Placeringspolicy för kapitalförvaltning. Reviderad efter FS-beslut i september 2014

Placeringspolicy för kapitalförvaltning. Reviderad efter FS-beslut i september 2014 Placeringspolicy för kapitalförvaltning Reviderad efter FS-beslut i september 2014 Placeringspolicy för kapitalförvaltning 1. Inledning Syfte med placeringspolicyn Syftet med denna placeringspolicy är

Läs mer

REGIONFULLMÄKTIGES FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES MEDELSFÖRVALTNING

REGIONFULLMÄKTIGES FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES MEDELSFÖRVALTNING 1 2014-12-05 REGIONFULLMÄKTIGES FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES MEDELSFÖRVALTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH OMFATTNING... 2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR MEDELSFÖRVALTNINGEN... 2 ORGANISATION

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Sida 1/13 Plats och tid Lokal Strået kl. 14.00 15.20 Beslutande Övriga deltagare Birgitta Jönsson (S), ordf Anette Hallberg (S), tjänstgörande ersättare för Gunnar Bengtsson (S) Christer Laurell (C), v

Läs mer

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter. PENSIONSFÖRPLIKTELSER C:92 1 Inledning Syfte Syfte med dessa föreskrifter är att skapa regler för hur förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser inom Kalix kommun skall bedrivas och rapporteras.

Läs mer

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Bilaga l till "Finansregler för Ekerö kommun och kommunens bolag" RISKINSTRUKTION FÖR EKERÖ KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING 1.1 Inledning 2 UPPLÅNING 2.1 Målsättning och strategi

Läs mer

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel 1 Fondens rättsliga ställning Lannebo Sverige Flexibel, nedan kallad fonden är en specialfond enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Läs mer

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Placeringspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Allmänt... 1 2 Förvaltningsorganisation... 1 3 Placeringspolicyns

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2014

Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2014 Anvisningar för Kvalitet i verksamhet för personer med funktionsnedsättning 2014 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2012:05 Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Kommunfullmäktiges beslut den 28 november 2011 samt beslut av ekonomiutskottet

Läs mer

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011

Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Medarbetarenkäter i entreprenadverksamheter LSS april 2011 Boenden: Humana Omsorg AB och Carema Care AB Daglig verksamhet: Carema Care AB

Läs mer

Finanspolicy. Finanspolicy. för Falköpings kommun

Finanspolicy. Finanspolicy. för Falköpings kommun Finanspolicy för Falköpings kommun Innehållsförteckning Övergripande mål för finansverksamheten 3 Finansförvaltningens organisation 3 Kommunfullmäktige 3 Kommunstyrelsen 3 Ekonomichefen 4 Redovisningschefen

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad

Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Dnr 189-1422/2016 Sida 1 (9) 2016-11-28 1. Generella principer (finanspolicyn) anger ramar för finansverksamheten i kommunkoncernen, dvs. Stockholms (en), Stockholms Stadshus AB (Stadshus) och dess majoritetsägda

Läs mer

GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG 2004-09-21 1 (19) Bilaga 1 till Finansregler för Linköpings kommun och kommunens bolag" Ver 4 GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

Borgenspolicy. Gemensam för kommunkoncern

Borgenspolicy. Gemensam för kommunkoncern Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-04-25 134 Status: 2017-04-05 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-309 Dokumentansvarig: Adresserat till:

Läs mer

KOMMUNSTYRELSEN 2014-11-26. ÄRENDE 3d

KOMMUNSTYRELSEN 2014-11-26. ÄRENDE 3d KOMMUNSTYRELSEN 2014-11-26 ÄRENDE 3d 1 (7) Finanspolicy för Falköpings kommun Finanspolicyn omfattar den verksamhet som bedrivs inom Falköpings kommun. Delegation från kommunfullmäktige framgår av kommunstyrelsens

Läs mer

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Antagen av förbundsstyrelsen den 16 februari 2012 Senast reviderad den 26 augusti 2014 Senaste årlig översyn genomförd den 5-7 december 2014 Inledning Denna

Läs mer

Datum 2016-03-15 Dnr 1402868. Revidering av föreskrifter och riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning

Datum 2016-03-15 Dnr 1402868. Revidering av föreskrifter och riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1402868 1 (7) Regionstyrelsen Revidering av föreskrifter och riktlinjer för Region

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

KS 6 19 JUNI 2013. Översyn av borgensprinciper. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta KS 6 19 JUNI 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Datum 2013-06-13 Diarienummer KSN-2013-0868 Kommunstyrelsen Översyn av borgensprinciper Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING

FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING 2013-10-02 FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING Fastställd av kommunstyrelsen 2 1 Inledning Finansiella riktlinjer för Karlstads kommuns donationsmedelsförvaltning anger

Läs mer

Upphandling av nytt gruppboende enligt LSS för personer med psykisk funktionsnedsättning

Upphandling av nytt gruppboende enligt LSS för personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Dnr 2011/SN 0184 011 Socialnämnden Upphandling av nytt gruppboende enligt LSS för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-11-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 187 Finanspolicy ändring (KS 2013.391) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008.

Översyn av nämndens hantering av föreningsbidrag, revidering riktlinjer Bidrag till föreningar med särskild social inriktning, 18 juni 2008. sid 1 (5) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN Staben Ekonomi Tjänsteyttrande 2013-09-04 Bengt Palo, 054-5405215 bengt.palo@karlstad.se Till arbetsmarknads- och socialnämnden Översyn av nämndens hantering

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN. Datum: 2015-02-02. Handläggare: Camilla Broo. Diarienummer: KS15/33

FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN. Datum: 2015-02-02. Handläggare: Camilla Broo. Diarienummer: KS15/33 FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN Datum: 2015-02-02 Handläggare: Camilla Broo Diarienummer: KS15/33 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Övergångsregler... 3 Omfattning...

Läs mer

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel

Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel Fondbestämmelser för Lannebo Sverige Flexibel 1 Fondens rättsliga ställning Investeringsfondens namn är Lannebo Sverige Flexibel, nedan kallad fonden. Fonden är en specialfond enligt lagen (2004:46) om

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN

RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN RIKTLINJER FÖR KOMMUNENS BORGENSÅTAGANDEN 1. ALLMÄNT 1.1 Inledning Borgensåtaganden är ingen obligatorisk kommunal verksamhet. Ett borgensåtagande innebär en kreditrisk för kommunen, eftersom kommunen

Läs mer

Centralupphandling av vård- och omsorgsboenden 2017

Centralupphandling av vård- och omsorgsboenden 2017 Utlåtande 2016:153 RI (Dnr 170-1307/2016) Centralupphandling av vård- och omsorgsboenden 2017 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Äldrenämnden ska ansvara för genomförande

Läs mer

5. Borgensåtaganden och andra ansvarsförbindelser

5. Borgensåtaganden och andra ansvarsförbindelser FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 93/93 1993-11-26 Ks 7 1 Kf 80/06 Ändring 2006-08-28 Kf 70/09 Ändring 2009-04-22 Kf 174/10 Ändring 2010-12-22 Kf 144/11 Ändring 2011-11-23 Kf 27/15 Ändring

Läs mer