Innehåll. Förord Opinionsbildning Förhandlingsverksamhet Medlemsservice Förbundsövergripande Personal...

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Innehåll Förord... 2 Opinionsbildning... 4 Förhandlingsverksamhet Medlemsservice Förbundsövergripande Personal Förvaltningsberättelse Resultaträkning, koncern Balansräkning, koncern Balansräkning/ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, koncern Kassaflödesanalys, koncern Resultaträkning, moderförbund Balansräkning, moderförbund...32 Balansräkning/ställda säkerheter och ansvarsförbindelser, moderförbund Kassaflödesanalys, moderförbund Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Noter Underskrifter Revisionsberättelse Bilaga 1, Specifikation värdepapper Bilaga 2, Förvaltade stiftelser och fonder Bilaga 3, Sveriges Ingenjörers enskilda arbetslöshetskassa Bilaga 4, Förbundsstyrelsen, Sveriges Ingenjörer Omslagsbild: Södra Teatern, Stockholm under föreställningen Älskade Ingenjör

3 Medlemsutveckling Rosa avser tidigare Ingenjörsförbundet Mkr i 2011 års priser 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 0,0 Eget kapital inkl övervärde efter skatt ,0 Förvaltade stiftelsers och fonders förmögenhet, Mkr i 2011 års priser 80,0 60,0 40,0 20,0 0,

4 2 Förord 2011 ett jubileumsår Ulf Bengtsson Förbundsordförande 2011 blev ett intensivt år med två jubileer förbundets 150-årsjubileum och firandet av Christopher Polhems födelse för 350 år sedan. Medialt och opinionsmässigt var det ett framgångsrikt år. Detta mycket tack vare de två jubileerna som hyllade ingenjören och belyste betydelsen av ingenjörer och innovationer för fortsatt tillväxt och välståndsutveckling i samhället. 150-årsjubileet genomfördes till största del i form av en landsomfattande turné. Under turnén träffade förbundsrepresentanter tiotusentals medlemmar och presumtiva medlemmar på olika aktiviteter och mötesplatser i Sverige. Ungdomars teknikintresse ligger förbundet varmt om hjärtat. För att öka ungdomars benägenhet att läsa vidare inom tekniska ämnen startade förbundet under året samarbetsprojekt med bland annat näringsliv och skolväsende samt genomförde sedvanliga och årliga tekniklyftande aktiviteter. Under 2011 var Saab-nedläggningen en intensiv fråga som rönte stort medialt intresse. Där var Sveriges Ingenjörer inte bara aktiva från centralt håll, även lokalavdelningen i Trollhättan var en mycket drivande och synlig aktör, både medialt och med lokalt stöd till medlemmarna. Inom det utbildningspolitiska området låg fokus på framförallt CSN och HSV:s nya kvalitetsutvärderingssystem. Under sommaren antogs förslag till ett nytt flexibelt studiemedelssystem, vilket var ett tillmötesgående av våra krav på att CSN:s beslut skulle hävas för de studenter som trots heltidsstudier drabbats av återbetalningskrav. Vi är glada och stolta över att vi kunde bidra till att driva igenom det förslaget. Trots lågkonjunkturen i världen råder det ingen kris för förbundets ingenjörer och varselsituationen har varit förhållandevis lugn. I december 2011 fick endast 0,8 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar arbetslöshetsersättning. Sveriges Ingenjörers konjunkturrapport rapporterade om god lönsamhet, dock med viss försiktighet. Sveriges Ingenjörers medlemmar har haft en positiv reallöneutveckling sedan 1993, men tyvärr ligger den utvecklingen långt efter andra grupper. Sverige måste kunna locka till sig unga svenska ingenjörer genom högre löner för att kunna stärka exporten och företagens konkurrenskraft. Den omfattande avtalsrörelse som inleddes 2011 påverkades tyvärr av en oro bland arbetsgivarna särskilt inom teknikföretagen som hade 2008 i färskt minne. En likadan kris var det inte tal om 2011, men arbetstagarorganisationerna fick ändå svårt att bemöta arbetsgivarnas pessimistiska argument och förväntningarna på tillväxt tonades ned mer än nödvändigt. Parterna inom industrin lyckades dock i slutet av året förhandla fram nya kollektivavtal. Sveriges Ingenjörer bejakar lokal lönebildning och arbetar för att få den att fungera ännu bättre. De sifferlösa avtalen gör att vi har en ständig process, vilket öppnar för att vi kan föra en dialog med arbetsgivarna som också har visat intresse för att diskutera nya avtalsformer.

5 Förord 3 På det forskningspolitiska området påbörjades en uppladdning inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition och regeringens nationella innovationsstrategi. Förbundet följer noggrant debatten kring dessa frågor och samarbetar bland annat med Industrirådet, medlemmarna inom tjänstesektorns samarbetsavtal och Saco. Det är viktigt att satsningarna går till de strategiska forskningsområdena som gör att vi kan ta tillvara forskningen här i Sverige, och att vi därmed kan säkerställa att utvecklingen inte kapitaliseras någon annanstans. Sverige behöver även utöka forskningen kring tjänsteinnovation en integrerad forskning som är branschöverskridande på de områden där varor och tjänster samverkar. Det gäller både företag, universitet/högskola och forskningsinstitut. Inom klimat- och energiområdet är Sverige en liten aktör i det globala sammanhanget, vilket ökar behovet av en internationell överenskommelse. Ett exempel där vi samarbetar internationellt är Future Climate Engineering Solutions, vilket är ett klimatprojekt mellan Sveriges Ingenjörer och andra länders ingenjörsorganisationer. Temat för förbundets årliga miljödag var 2011 lönsam miljöteknik. Vid miljödagen delades dessutom vår nyskrivna miljöbok ut, vilken belyser ingenjörernas viktiga roll i att hitta lösningar på energi- och miljöfrågan. Medlemstillväxten har gått kraftigt uppåt och Sveriges Ingenjörer fortsätter genomföra aktiviteter för att få ett positivt resultat även fortsättningsvis. Potentialen ligger i att vi har 40 procent kvar av ingenjörerna på den svenska marknaden att försöka rekrytera. Att de befintliga medlemmarna är nöjda är alltid viktigt. Därför utvecklar förbundet ständigt sin rådgivning, service och kontakt med medlemmarna. Exempelvis startades 2011 ett projekt som sjösätts 2012 för att utveckla karriärstödet för förbundets medlemmar. Sveriges Ingenjörer märker av en ökad efterfrågan på ingenjörer på många sätt, till exempel meddelar medlemmar att de byter jobb och efterfrågan på CV-tjänster och karriärcoachning är stor. Under året hade förbundet totalt kontakter med medlemmarna. Det innebär ett digert arbete för förbundets ombudsmän, som varje vardag finns tillgängliga i rådgivningen för medlemmarna. Vi hoppas på en ännu tätare kontakt med alla fantastiska ingenjörsmedlemmar under Vi siktar även på att synas och påverka minst lika mycket i våra medlemmars hjärtefrågor under kommande år. Ulf Bengtsson Förbundsordförande Richard Malmborg Förbundsdirektör Richard Malmborg Förbundsdirektör

6 4 Opinionsbildning Opinionsbildning Sveriges Ingenjörer har som uppgift att verka för ökad förståelse för teknikens, utbildningens, forskningens och ingenjörernas stora betydelse för hela samhällets tillväxt och utveckling. Förbundets utgångspunkt i detta arbete är att ingenjörer är bärare av en för samhället livsviktig tradition av kunskapssökande och att stora delar av samhällets välstånd och utveckling bygger på ingenjörers arbete. Ett återkommande uppdrag som förbundet har är att samla in och sammanställa medlemmarnas löner, vilket under 2011 gjordes i september. Två gånger om året görs även en konjunkturrapport i syfte att ta temperaturen på Sverige. Rapporterna används som underlag för styrelsens strategiska beslut. Georgios Psaros har med sin forskning haft ett enormt inflytande på sjukvården världen över var det dags för Sveriges Ingenjörers Polhemspris. Det hölls i samband med årets fullmäktige och den avslutande jubileumsfesten i slutet av november. Priset, som delades ut av kronprinsessan Victoria, gick 2011 till ingenjören och innovatören Georgios Psaros för hans banbrytande innovationer inom anestesi och ventilation. Under 2011 har Christopher Polhems födelse, för 350 år sedan, firats och uppmärksammats på olika sätt. Genom ett initiativ av Sveriges Ingenjörer och länsstyrelsen på Gotland bildade Sveriges Ingenjörer organisationen Polhem 350 för att göra detta möjligt. Polhem 350 har en bred styrelserepre- Polhem växte upp som fattig invandrarson, men hade turen att bli uppmärksammad. Fler måste få denna chans. sentation som är förankrad i samhällets alla sektorer. Polhemsåret invigdes i april i Visby och under hela 2011 genomförde Polhem 350, i samarbete med andra organisationer aktiviteter runtom landet för att belysa betydelsen av teknik, innovation och entreprenörskap. Högsta beskyddare för samarbetet och organisationens Nationalkommitté är Kronprinsessan Victoria. Ett av de events som förbundet genomför årligen och som tilldrar sig stor uppmärksamhet är Teknikdagarna i Stockholm. Det genomförs i samarbete med andra organisationer och företag för att öka ungas intresse för teknik. På 2011 års Teknikdagar deltog barn och unga i olika aktiviteter. För politiker, intresseorganisationer, företag och lärare anordnade förbundet tillsammans med Lärarnas Riksförbund seminariet Så lyfter vi skolan. I samband med Teknikdagarna arrangeras varje år Teknik-SM. I Teknik-SMfinalen deltog 200 inbjudna medlemmar. Med denna kunskapstävling mellan studerande vid olika lärosäten vill förbundet underlätta kontakten mellan studerande och näringsliv. Bland förbundets övriga teknikintresseprojekt under 2011 kan nämnas projektet Ung Teknik, som riktas mot gymnasieskolan, grundskolan och förskolan, samt projektet Diplomerad gymnasieingenjör. Genom Industrikommittén driver förbundet också arbetet med Teknikcollege, ett sätt att utbilda gymnasieingenjörer och minska risken att urholka högskole- och civilingenjörsutbildningarna. Tillsammans med Teknikföretagen finansierar förbundet och utformade under året en gratis lärobok, Freebook, för högstadiet och gymnasiet. Som vanligt deltog förbundet under hösten på Saco-studentmässorna, som arrangeras för gymnasister inför högskole-

7 Opinionsbildning 5 Teknikkollo arrangerades på flera platser runt om i Sverige under jubileumsturnén. valet, där också förbundets nyligen framtagna folder Plugga till ingenjör delades ut. Sveriges Ingenjörer var under året representerat i det nationella råd som Skolverket har inrättat för försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Bland återkommande opinionsbildande events märks också den årliga miljödagen med utdelandet av Sveriges Ingenjörers Miljöpris. Priset tilldelas den person som i massmedia på ett förtjänstfullt sätt informerat om miljöproblem och åtgärder för att förbättra miljön gick priset till författaren Kerstin Ekman, för att hon genom Sveriges Ingenjörer ser människan och nyttan av att gifta kultur och teknik. Ni bryr er. Nidbilden av ingenjören som en världsfrånvänd nörd stämmer inte längre. sitt författarskap lyfte fram kärleken till skogen. Sveriges Ingenjörer arrangerade 2011 denna miljödag Greentech Day tillsammans med Tillväxtverket, Miljöaktuellt och Energimyndigheten på temat lönsam miljöteknik. Utöver miljöpriset delades nio forsknings- och 15 studiestipendier ut för miljörelaterade projekt. Kerstin Ekman, författare

8 6 Opinionsbildning Inom ramen för ett nytt miljöprogram som förbundet har arbetat med under 2011 har skriften Miljöboken tagits fram om erfarenheter av 40 års modernt miljöarbete. I skriften intervjuas nio framstående ingenjörer om deras erfarenheter. Ett genomgående tema är miljökrav i linje med moderniseringen av samhället. Boken delades ut på Miljödagen Greentech Day. Under 2011 genomfördes också den andra fasen i klimatprojektet Future Climate Engineering Solutions, ett klimatprojekt mellan ingenjörsorganisationer i flera länder. Vid projektets slutkonferens i London under hösten presenterade Sveriges Ingenjörers förbundsordförande den svenska rapporten. Dessutom överlämnade de olika organisationerna gemensamma slutsatser inför FN:s klimattoppmöte i Durban i november. Inom det utbildningspolitiska området har fokus varit på framförallt CSN och HSV:s nya kvalitetsutvärderingssystem. Under sommaren antogs förslag till ett nytt flexibelt studiemedelssystem, ett tillmötesgående av förbundets krav på att CSN:s beslut skulle hävas för de studenter som trots heltidsstudier drabbats av återbetalningskrav. Förbundet har bland annat skrivit remissvar och en debattartikel. Vidare sjösatte HSV ett nytt kvalitetsutvärderingssystem under våren som ska utvärderas 2012, där förbundet har ingått i en arbetsgrupp. Teknik-SM Kunskapstävling mellan teknologer vid olika lärosäten. På det forskningspolitiska området påbörjades en uppladdning inför nästa års forskningspolitiska proposition, och man följer från förbundets håll debatten för att bevaka dessa frågor. Förbundet kommer försöka påverka strömningarna genom olika aktiviteter. En

9 Opinionsbildning 7 analys av ingenjörsforskarnas vardag påbörjades 2011 för att följa strukturomvandlingarna inom vissa industriforskningsbranscher och för att påverka opinionen. För förbundets jurister präglades årets första månader av stor tillströmning av antalet inkomna mål. Processerna i domstolar och skiljenämnder, där Sveriges Ingenjörers jurister var ombud, präglades av den då rådande högkonjunkturen. De rörde exempelvis bonusfrågor och tvister om uppfinnarersättning. Domstolsprocesser drevs också om könsdiskriminering, där särskilt en fick medialt genomslag. Under året fick förbundets medlemmar på SAAB Automobile AB i Trollhättan inte ut sina löner i tid. I juni inleddes därför det största konkursärendet i Sveriges Ingenjörers historia. Förbundets jurister företrädde och bevakade under året lönefordringarna för Sveriges Ingenjörers medlemmar vid Saab Automobile AB, något som rapporterades om en hel del i media. Jämställdhet och diskrimineringsfrågor är en viktig del av människors arbetsmiljö. Sveriges Ingenjörer arbetar på bred front med dessa frågor, bland annat genom att dela ut priset i arbetsmiljö, Levipriset, som i slutet av året tilldelades Magnus Stenberg, doktorand vid Luleå tekniska universitet. Priset är uppkallat efter stressforskaren Lennart Levi och syftar till att stimulera och belöna utbildning om arbetsmiljö vid tekniska högskolor och universitet. Sveriges Ingenjörer syntes under året i blogginlägg, debattinlägg i media, samt genom remissyttranden och remissvar i frågor gällande jämställdhet, arbetsmiljö och arbetskraftsinvandring. Förbundets debattinlägg angående Att skapa arbeten är viktigt men räcker inte. Arbetslivet ska också vara livsvänligt. arbetskraftsinvandring i Svenska Dagbladet var ett sådant exempel. Samarbetet Projektet Nationell Matchning påbörjades under året tillsammans med arbetsförmedlingen i syfte att få utlandsfödda ingenjörer i arbete. Förbundet har också, tillsammans med kommun och högskola, initierat och utarbetat ett mentorprogram för mångfald i arbetslivet. Förbundet publicerade under året statistik och rapporter (egna och i samarbete med andra organisationer) inom samhällspolitiska områden såsom jämställdhet, samt genomförde en undersökning om ingångslöneskillnader mellan könen. Lennart Levi, med.dr., prof.em. Kan jag få en femåring att hänga upp sina kläder kan jag klara vad som helst!. Medlem om föräldraledighetens positiva effekter Under året publicerades också rapporten Kids & Karriär 2011, ett led i förbundets fortsatta arbete mot föräldramissgynnande och för jämställdhet. Rapporten fick stort medialt genomslag. Liksom tidigare år arrangerade Sveriges Ingenjörer under 2011 mycket uppskattade kurser om jämställdhets- och diskrimineringsfrågor för förtroendevalda, samt seminarier inför föräldraledighet för medlemmar.

10 8 Opinionsbildning Jubileumsåret 2011 Sveriges Ingenjörer fyllde 150 år 2011 var ett märkesår för Sveriges Ingenjörer som firade 150 år sedan bildandet år 1861 av förbundets föregångare Utilitatis Veritatis que Societas. Året ägnades därför åt att uppmärksamma ingenjörernas och innovationernas betydelse för välfärd och samhällsutveckling. Inom ramen för 150-årsjubileet genomfördes en riksomfattande jubileumsturné på våren och under hösten i förbundets samtliga distrikt. Syftet var att medlemmar och förtroendevalda i hela landet skulle kunna ta del av jubileumsfirandet och ges möjlighet till personliga möten och nätverkande, samt hyllas för såväl sina historiska som framtida insatser. Turnéaktiviteterna bestod av tolv diskussionsluncher med regionala beslutsfattare och förbundsrepresentanter, tolv teknikkollon för skolbarn; medlemsmingel i 20 orter där karriär och teknikhistoria var temat på somliga orter och föreställningen Älskade Ingenjör gavs på andra, mer medlemstäta, orter. Dessutom besökte det rullande upplevelsecentret Ingenjörer på väg sju orter. Sveriges Minnovatör-vinnare med kronprinsessan Victoria på jubileumsfesten. BIlder från föreställningen Älskade Ingenjör och den rullande upplevelsen Ingenjörer på väg. Bra mix mellan facklig information, underhållande föredrag och möjligheten att träffa andra medlemmar!

11 Opinionsbildning 9 Ett 150-årsmingel arrangerades under Almedalsveckan 2011 i Visby med 200 gäster och en stor jubileumsfest avslutade året på Tekniska Museet i Stockholm, med 400 gäster samt medlemmar som kom på eftersläpp. I anslutning till jubileumsminglet i Almedalen arrangerade förbundet också ett välbesökt seminarium på temat innovationsklimat och kompetensförsörjning. En historisk jubileumsutställning, 150 år av innovation, ramade in årets alla medlemsaktiviteter över hela landet. De svenska ingenjörernas historia lyfts också fram på webbplatsen Ingenjörshistoria.se som skapades under jubileumsåret. Deltagandet i jubileumsturnéns aktiviteter var stort: Totalt skolelever deltog på Teknikkollo och personer på Ingenjörer på väg. Totalt 310 regionala beslutsfattare deltog i diskussionsluncherna medlemmar och förtroendevalda med gäster nätverkade på medlemskvällarna och personer gick under turnén in på jubileumswebben. För att förstärka jubileumsårets frågor och informera om turnén gjordes systematiska PR-insatser och andra marknadsföringsinsatser under året. På en jubileumswebb, älskadeingenjör.se, gavs under jubileet kontinuerlig och uppdaterad information om jubileumsaktiviteterna. Under jubileumsåret tackades ingenjörerna också i en annonskampanj för att de gör det omöjliga möjligt. Vi måste ta död på myten om tillverkningsindustrins död. Det finns otroligt mycket teknik i Småland. Förbundet fick glädjande mycket medial uppmärksamhet från samtliga turnéaktiviteter i tv, tidningar och radio. Då 150-årsjubileet sammanföll med Polhems 350-årsjubileum slogs Polhemspriset 2011 ihop med jubileumsfesten. Detta tillsammans med att Polhemspriset delades ut av kronprinsessan Victoria ökade sannolikt goodwill-effekten och publiciteten ytterligare. Landshövding Kristina Alsér till Smålandsposten efter Växjölunchen Det var jättepirrigt! Vi tänkte fråga om hennes autograf, men det glömde vi bort. Thyra, en av Sveriges Minnovatör-vinnarna, om att fotograferas med kronprinsessan Victoria på jubileumsfesten

12 10 Förhandlingsverksamhet Medlemmarnas konkurrenskraft och anställningsförhållanden Förbundet ska tillvarata ingenjörernas arbetsmarknadsmässiga intressen och aktivt arbeta för att ytterligare förbättra deras villkor och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. I och med ingenjörernas stora betydelse för samhällsutvecklingen är Sveriges Ingenjörer, som företrädare för merparten av alla ingenjörer i landet, en aktör att lyssna på och föra samtal med, framför allt som arbetsmarknadspart. För många medlemmar var jubileumsturnéns After Work mycket uppskattad. För en del var det också det allra första mötet med förbundet. Genom de kollektivavtal som Sveriges Ingenjörer förhandlar fram säkras medlemmarnas trygghet i samband med förändringar på arbetsplatsen, vid sjukdom, föräldraskap eller pensionering. Kollektivavtalen reglerar också rätten till kompetensutveckling. Centrala kollektivavtal utgör grunden för lokala processer och avtal där lokalföreningar eller enskilda medlemmar kan påverka lön, arbetsvillkor och individuell utveckling. Dessa processer och avtal syftar även till att ge förutsättningar för bra levnadsvillkor med en rimlig fördelning mellan arbete, vila och rekreation samt god hälsa. Förbundets utgångspunkt är att för att nå framgång med att förbättra medlemmarnas villkor krävs samverkan och samarbete med både arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer. Samverkan måste bygga på mål som innebär utveckling av konkurrenskraftiga löner och anställningsvillkor för förbundets medlemmar inom både den offentliga sektorn och tjänste- och industrisektorn. En attraktiv lön som premierar den tuffa utbildningen är avgörande för om ingenjörsyrket ska kunna locka till sig och behålla ingenjörer. Självklart ska ingenjören ha del av de värden som hon eller han är med om att skapa. Sveriges Ingenjörer anser att lönebildningen ska vara individuell och stimulera till utveckling, ingångslönen efter examen måste vara attraktiv, löneutvecklingen ska vara god och att lönespridningen måste öka. Förhandlingsverksamheten består till övervägande del av löpande arbete och förhandlingsärenden samt stöd till medlemmar och förtroendevalda. Cirka 60 centrala kollektivavtal ska vårdas. Cirka av förbundets medlemmar återfinns inom industri/bygg/energi, cirka inom tjänstesektorn samt cirka medlemmar i offentlig sektor. Förbundet erbjuder även individuell juridisk rådgivning och hjälp till medlemmarna i form av bland annat avtalsgranskning och rättshjälp för att driva alla typer av arbetsrättsliga tvister i domstolar och skiljenämnder. Dessa tjänster är inte minst viktiga för medlemmar i chefsbefattningar som annars kan möta svårigheter i att finna kvalificerad representation.

13 Förhandlingsverksamhet 11 Förhandlingsverksamheten under 2011 Med anledning av att Teknikarbetsgivarna lämnade Industriavtalet under 2010 inleddes under våren 2011 förhandlingar om ett nytt avtal. I juni enades parterna och ett nytt Industriavtal var i hamn. Industrisektorn präglades under hösten av avtalsrörelse. Avtalsförhandlingarna var komplicerade och diskussionerna kom till stor del att handla om det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden samt dess konsekvenser på den svenska arbetsmarknaden. Avtalen som träffades beräknas ge minst 3,0 procent under avtalsperioden som är 14 månader. Parterna enades också om att lägga ut de 0,2 procent som förhandlades fram 2010 i syfte att inrätta individuella kompetenskonton. Kompetensutvecklingsfrågan flyttades istället till förhandlingarna mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Det innebär att lägst 3,2 procent ska fördelas inom industrin. Då avtalstiderna inom industrin slogs ihop förhandlades alla avtal vid samma tidpunkt. Fyra avtal hade en löptid på 18 månader och resterande var 22 månader långa. För de avtal som var 18 månader enades Sveriges Ingenjörer och arbetsgivarparterna om en likställighet mellan avtalen. Detta görs med en extra lönepott som ska utbetalas retroaktivt. Företaget Saab Automobils fortlevnad följdes på nära håll av förbundet. Då medlemmarna inte fick lön från företaget lämnade Sveriges Ingenjörer vid två tillfällen in betalningsuppmaningar och sedermera även konkursansökan till tingsrätten. Den 19 december 2011 begärde företaget sig själv i konkurs. Antal förhandlingsärenden för offentlig och privat sektor 2011 blev ärenden, vilket är en ökning med 170 ärenden jämfört med föregående år. Västra Götalandsregionen, med varsel om uppsägningar inom konsult och bilbranschen, står för en del av ökningen. Inom tjänstesektorn var uppföljningen av de tecknade löneavtalen under året ännu viktigare eftersom det inte längre fanns någon centralt fastställd siffra. Inom förbundets stora avtalsområden med Almega (IT- och STD-avtalen) pågick i slutet på 2011 samtal med Almega om ett system för att följa upp och utvärdera de moderna löneavtalen. I skrivande stund har parterna inte enats om en lösning. Inom den privata sektorn samverkade Sveriges Ingenjörer med övriga förbund inom Saco-P. Under året tog den gemensamma arbetsgrupp som arbetar långsiktigt med rekryteringsfrågor för första gången fram en gemensam rekryteringsbroschyr för hela den privata sektorn och genomförde uppskattade rekryteringsutbildningar för lokala förtroendevalda var året då Sveriges Ingenjörer hjälpte sina medlemmar vid Saab att få ut sina löner. För förbundets medlemmar inom den offentliga sektorn togs lönefilmen Det lönesättande samtalet och den tillhörande Löneboken fram som stöd till medlemmarna inför samtal med sin chef.

14 12 Förhandlingsverksamhet Under hösten anordnades tre karriärseminarier som riktade sig speciellt till medlemmarna inom kommun- och landstingssektorn. Cirka 70 medlemmar besökte något av seminarierna i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Sveriges Ingenjörer genomförde under hösten också en riktad satsning för cheferna inom den offentliga sektorn. Satsningen bestod av ett erbjudande om kostnadsfri individuell chefscoachning. Vi är glada att vi nu kunnat teckna avtal som utgör ett realistiskt märke för den svenska arbetsmarknaden. Saco-S och Arbetsgivarverket genomförde under hösten en första utvärdering av tillsvidareavtalet, RALS-T, som parterna tecknade En enkät med frågor om den lokala lönebildningsprocessen inom ramen för RALS-T skickades ut till företrädare för Saco-S respektive arbetsgivaren vid lokal myndighet. AkademikerAlliansen genomförde, tillsammans med övriga fackliga organisationer och Sveriges kommuner och landsting (SKL), ett antal erfarenhetsseminarier om löneavtalets tillämpning. Lokala fackliga företrädare och chefer från olika verksamheter i kommuner och landsting deltog. En sammanfattning från seminarierna kommer att tas fram. Rådgivningen till medlemmar, förtroendevalda och ombudsmän från förbundets jurister bestod av en sammansättning av kollektiv arbetsrätt och ett fortsatt stort inslag av individuell arbetsrätt, vilket var tecken på att det osäkra konjunkturläget ännu inte hade påverkat medlemmarna i någon större utsträckning. Den individuella rådgivningen rör bland annat granskning av anställningsavtal samt frågor eller tvister i samband med tolkning av avtalsvillkor. Förtroendevalda Förhandlingsavdelningens fyra lokalavdelningsrekryterare arbetade under året inom de avtalsområden där förbundet har flest medlemmar. Deras uppgift var att bilda nya lokalföreningar och utse kontaktpersoner. Tre av tjänsterna samfinansierades med andra förbund inom Saco-P. Under hösten anställde förbundet en verksamhetsutvecklare med uppgift att utveckla servicen till förtroendevalda och akademikerföreningar i ett brett perspektiv. Arbetet med att ta fram en strategi som ska gälla både på kort och lång sikt påbörjades. Förbundets grund- och temautbildningar för förtroendevalda utvecklas och behovsanpassas fortlöpande. Till exempel var efterfrågan och behovet av kurser för förtroendevalda som varit verksamma i ett par år stor just i år. Detta ledde till att många fler kurser anordnades i förhandlingsteknik, löner och fackligt ledarskap för just den målgruppen. De korta behovsanpassade utbildningarna på arbetsplatsen/orten har förfinats och ökats i antal. Den webbaserade introduktionsutbildningen blev också tillgänglig för alla medlemmar.

15 Förhandlingsverksamhet 13

16 14 Medlemsservice Individuellt stöd och service Sveriges Ingenjörers medlemmar har i varierande grad behov och intresse av individuella tjänster som rör de egna anställningsförhållandena och den egna karriär- och kompetensutvecklingen. Medlemskapets innehåll ska vara attraktivt, förmånligt, prisvärt och anpassat till medlemmarnas över tiden skiftande behov. Förbundets stöd och service ska upplevas som professionellt, lättillgängligt och värdefullt. Tjänsterna till den enskilde medlemmen handlar om allt från rådgivning och förhandling till coachning och karriärservice. Detta stöd och denna service tillhandahålls av antingen lokalavdelning eller förbundskansli. Förbundets medlemserbjudanden såsom försäkringar, prenumerationer, seminarier och utbildningar ska uppfylla högt ställda krav på relevans och kvalitet. Ambitionen är att de tjänster som erbjuds ska stärka medlemmarnas kompetens och trygghet. Många av förbundets medlemmar har en roll eller yrkessituation som innebär särskilda behov av tjänster och förmåner från förbundet. Här kan nämnas chefer, egenföretagare och medlemmar som arbetar utomlands. Medlemsservice och medlemsbemötande I samarbete med de fackliga organisationerna på förbundet har ett utvecklingsarbete med fokus på medlemsbemötande påbörjats. Målet är att förbundet ska ge medlemmarna bästa möjliga bemötande genom engagemang, tillgänglighet och professionella svar. Inom ramen för detta arbete har bland annat nya rutiner för utträdande medlemmar upprättats. Medlemsbemötande handlar också om hur förbundet kommunicerar och följer upp förfrågningar gentemot medlemmar. Ombudsmannajouren har under 2011 döpts om till Rådgivningen för att tydligare kommunicera att det är just rådgivning som tillhandahålls. En incidentrapportering har införts för att fånga upp problemområden i medlemmarnas i kontakt med förbundet. Förbundsjuristerna har under året drivit mål i domstolar och skiljenämnderna förmedlemmarna. Målen har bland annat gällt arbetsrätt, uppfinnarersättningar, bonus och incitament samt arbetsmiljöbrott. Marknadsutveckling och medlemsrekrytering Medlemsutvecklingen var under 2011 fortsatt positiv och antalet medlemmar ökade med 3,2 procent. Förbundet har en stark bearbetning ute på högskolorna och nyrekryterade drygt teknologer. Antalet inträden bland yrkesverksamma har varit något lägre än föregående år. Kontinuerligt genomförs analyser för att stärka övergången från ett studerandemedlemskap till ett yrkesverksamt. Förbundets marknadsandel är 60 procent. Förmåner inom området Trygghet har utöver rådgivning, förhandling och service stort fokus på försäkringar. Inom flera försäkringsområden har förbundet under året genomfört utbildningar, föredrag eller riktad och personlig information för att på så vis öka kännedomen om vilka försäkringar som finns, hur de är beskaffade och vilka effekter olika val kan få för den enskilde medlemmen. Under året har Inkomstförsäkringen utvärderas för att bereda några möjliga villkorsförbättringar, exempelvis höjningen av ålderstaket till 65 år, under En av förbundets mest uppskattade förmåner är den lönestatistik som finns tillgänglig på webben. I år har lönestatistiken uppmärksammats extra mycket med bland annat en bilaga i tidningen Ingenjören och utvecklingen av en löneapp. Applikationen blev snabbt den mest nedladdade och lanseringen fick stort genomslag i media.

17 Medlemsservice 15 Medlemsmingel i Luleå inför föreställningen Älskade Ingenjör. Inom området Karriär och utveckling har under året 560 medlemmar fått individuell coachning och 650 cv:n är granskade. Många av årets cirka 30 karriärseminarier har ägt rum inom ramen för 150-årsturnén för att på ett bra sätt ge möjlighet för medlemmar i hela landet att ta del av förmånerna och samtidigt delta i 150 årsfirandet. Förbundet var även i år medarrangör till Nordens största karriärmässa, Career Days i, Stockholm och Göteborg. Under 2011 har förbundets chefsverksamhet fått en ordentlig genomlysning vad gäller marknadsföring, externa samarbeten och erbjudanden, allt i syfte att flytta fram positionerna och bli mer synliga i olika chefsaktiviteter och chefssamarbeten. En djupanalys av chefernas syn på förbundet har gjorts och under våren har ett stort arbete lagts ner för att ta fram förbundets chefs- och ledarskapsprogram, vilket beslutades på fullmäktige. Tillsammans med Civilekonomerna och Jusek har flera chefsnätverk i Stockholm, Göteborg och Malmö startats upp. Utöver nätverksaktiviteterna har flera seminarier, workshops och coachning genomförts för chefer. Under hösten arrangerades också tre Leadershipdagar som lockade cirka 800 chefsmedlemmar. I slutet av året fick samtliga chefsmedlemmar ett utskick som beskriver förbundets satsning på målgruppen. Förbundet har drygt registrerade heltidsföretagare och drygt 200 på deltid. De flesta aktiviteterna för dem sker i samarbete med Saco och Jusek/Civilekonomerna. Förbunden har gemensamt under 2011 träffat cirka medlemmar/ickemedlemmar och informerat om Sveriges Ingenjörers stöd till egenföretagare och hur det är att arbeta som konsult. Vidare har lokala samarbeten

18 16 Medlemsservice inletts med Nyföretagarcentrum i Stockholm och Malmö. Förbundets 23 procent (ca ) kvinnor har ett klart uttalat behov att kunna träffa andra kvinnliga kolleger. Under året har flera nya nätverk startats och nu finns ett fyrtiotal aktiva nätverk runt om i landet. På internationella kvinnodagen arrangerade förbundet ett seminarium för kvinnliga medlemmar med rubriken Entreprenörskap Kvinnors företagande. Förbundet har drygt teknologmedlemmar och en mängd aktiviteter sker varje månad ute på landets tekniska lärosäten i syfte att marknadsföra förbundet. Nytt för i år är att historiens första teknologval har genomförts. Valet syftade till att på ett demokratiskt sätt ge möjlighet till alla Sveriges Ingenjörers studerandemedlemmar att både kandidera och rösta fram representanter till den grupp om 14 personer som ska driva teknologfrågor inom förbundet och i Sveriges Ingenjörers fullmäktige. Förbundets fem yrkesföreningar har under året samlats i olika branschfrågor. Medicinteknikerna (SIMY) har i form av ett pilotprojekt startat ett medicintekniskt nätverk. Brandoch riskingenjörerna (SBRI) har genomfört en arbetsmarknadskartläggning och Föreningen för tekniska lärare (TLL) har bland annat lyft villkoren kring teknikutbildningen för lärare. Under välkomstturnén i samband med studiestarten träffade vi nyantagna teknologer öga mot öga för att berätta om förbundet.

19 Medlemsservice 17 Mingel under förbundets jubileumsfest.

20 18 Förbundsövergripande Förbundsövergripande Fullmäktige Mötet 2011 var det första i den nya cykeln med motionsfullmäktige propositionsfullmäktige vartannat år. Förbundsstyrelsen hade därför valt ett upplägg med nästan en dags diskussioner om en tänkt framtid år 2020: Sveriges Ingenjörer idag Utvärderingen efter mötet bekräftade att fullmäktiges ledamöter var mycket nöjda med att fullmäktige hade fått möjligheten att ägna sig åt framtidsfrågor och idédiskussioner. Framtidsdelen av mötet inleddes med tre gästtalare. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk direktör Saco, belyste den ekonomiska utvecklingen. Anders Flodström, professor KTH, EIT - European Institute of Technology, gav sina tankar om den tekniska utvecklingen, och Lai Hedberg, konsult, berättade om den globala utvecklingen, med fokus på Kina. Fullmäktiges ledamöter diskuterade sedan olika fokusområden i nio workshops under måndag eftermiddag. Resultatet från varje workshop redovisades som de två viktigaste slutsatserna eller exemplen om fokusområdet, år Många betonade ingenjörens viktiga roll i samhället och menade att vi måste ta klivet ut. En frustration fanns att inte vara sedd och att inte få tillräckligt betalt för sitt arbete. Ett annat tydligt drag var internationaliseringen och behovet av att verka internationellt, också medlemmarnas behov av individuellt stöd och service. Nätverk som medlemsförmån framhölls, liksom att medlemskapets innehåll anpassas till olika faser i livet och att förbundet blir än mer tillgängligt och närvarande, även om det sker med hjälp av webben eller liknande hjälpmedel. Förbundets närvaro borde stärkas via en snabbfotad användning av teknik i helt nya kommunikationsmönster. På årets fullmäktigemöte användes för första gången ett mötessystem där varje deltagare loggade in på sin dator och hade tillgång till alla möteshandlingar, kunde begära ordet, skriva yrkanden m m. Det uppfattades som informativt att systemet bland annat visade aktuell talare med namn, valkorporation och arbetsgivare, liksom talarlistan. Debatterna snabbades också upp med att använda handmikrofon ute i plenisalen, som alternativ till att gå upp i talarstolen. Till årets fullmäktige hade förbundsstyrelsen lagt fram två propositioner; ett miljöpolitiskt program vilket återremitterades till förbundsstyrelsen, samt ett chefs- och ledarskapsprogram vilket i stort antogs. Förbundsstyrelse Förbundsstyrelsen har under året haft sju sammanträden. Förutom att löpande följa arbetet i grupper och delegationer samt förbundskansliets arbete har stor del av förbundsstyrelsens arbete präglats av frågor med anknytning till avtalsförhandlingarna samt policy- och strategiska frågor vilka också behandlades av fullmäktige. Nya instruktioner för förbundskansliet har fastställts i form av Riktlinjer för reklamationer, samt Regler för hantering av rättsärenden. Förbundsstyrelsen har också fastställt en ny kommunikationspolicy samt Föreskrifter för teknologval. Presidium Presidiet har under året haft tolv sammanträden. I huvudsak har arbetet varit inriktat på att förbereda förbundsstyrelsens sammanträden.