Minskningen av deltagare och

Transkript

1 Verksamhetsförändringar: Minskningen av deltagare och De senaste årens kraftiga minskning av antalet deltagare och studietimmar har avklingat och kanske kan vi ana en vändning. Medieproduktion, ryska och matematik är några av ljusglimtarna i ABFs statistik för 2006, liksom kulturprogrammen som fortsätter att öka. trenden har varit tydlig. På fyra år tappade ABF studiecirkeltimmar, vilket motsvarar ett helt studieförbund. Till exempel hade Medborgarskolans totalt studietimmar Under 2006 minskade antalet studietimmar i ABF med drygt 3,5 procent medan nedgången 2005 var drygt 11 procent. De senaste årens stora verksamhetsminskning har alltså äntligen blivit mindre. Det är också värt att påpeka att ABFs minskning är en del av en allmän trend. Alla studieförbund tappar studietimmar, till exempel minskar Studieförbundet Vuxenskolan med omkring fem procent. Antalet deltagare i studiecirklar och annan gruppverksamhet har minskat totalt sett, och minskningen är störst bland män. Andelen kvinnor som går i studiecirkel ökar något till drygt 60 procent. Endast ett av ABFs 19 distrikt ökade antalet studietimmar ABF Uppsala län. I de övriga distrikten minskade timmarna, störst minskning skedde i Skåne, Västra Götaland och Västerbotten. Däremot ökade antalet deltagare i flera distrikt. Det blev alltså färre studietimmar, men det kom å andra sidan fler människor till cirklarna. Största ökningen av deltagarna hade ABF Göteborg samt ABF Östergötland, Kronoberg och Jönköping. Flera av ABFs 86 avdelningar har haft en verksamhetsökning. Mest ökade ABF Huddinge följt av ABF Kolbäcksdalen, ABF Uppsala län, ABF Bollnäs, ABF Södertälje, ABF Luleå, ABF Helsingborg, ABF Västerås och ABF Nordost. Minskningen i antalet studietimmar drabbar de olika ämnena relativt jämnt, men det finns ljusglimtar. Populära ämnen som har ökat är till exempel läs- och skriv - inlärning, film- och fototeknik och medieproduktion. Även träslöjd visade positiva resultat. Vidare ökade ryska och italienska medan de andra språken minskade. Samhälls- och beteendevetenskap ökade, liksom matematik, data på allmän nivå, datorteknik och friskvård. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Mest positivt är att ABFs kulturprogram ökar både när det gäller antal arrangemang, deltagare och medverkande. Till kulturprogrammen räknas bland annat föreläsningar, musikarrangemang, seminarier och författarkvällar. ABF nådde deltagare under 2006, vilket är en ökning med drygt jämfört med ABFs verksamhet tillsammans med de fackliga medlemsorganisationerna har Andel deltagare i ABFs verksamhet med organisationer respektive allmänheten Samarbetsavtal/lokalt avtal Medlemsorganisationer Öppna torget för allmänheten 49,81% 24,82% ,37% 20,02% 40,37% 39,61% ,60% 43,81% ,59% 22,68% 44,99% 32,33% 22,32% 44,59% ABFs antal studietimmar och deltagare i studiecirklar 1990/ /91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/ ,09% timmar deltagare 36 ~ verksamhetsförändringar

2 studietimmar planar ut rapporterats på olika sätt. Det gör att statistiken inte blir helt tillförlitlig. Siffrorna pekar dock på en ökning av antal deltagare och antal studietimmar snarare än på en minskning. Bland våra medlemsorganisationer tappar vi deltagare och studietimmar medan organisationer med sam - arbets avtal har ökat med deltagare. Dock minskar studietimmarna något. Dessutom har vår verksamhetsprofil ändrats. Över åren har förhållandet mellan andelen deltagare från medlemsorganisationer, organisationer med samarbetsavtal och på öppna torget, (för allmänheten), varit i stort sett konstant. Under 2006 skedde en stor förskjutning där deltagarna från organisationer med samarbetsavtal minskade dramatiskt med nästan 15 procent. Förändrin - gen beror på att ett antal avdelningar med stor verksamhet tillsamman med organisa - tioner med samarbets- och/eller lokalt avtal, minskade sin verksamhet avse värt. Vid en jämförelse studieförbunden emellan kan man notera några intressanta förändringar. Både NBV och Medborgarskolan har ökat både antalet studiecirklar och antalet deltagare. Det ser ut som om studieförbunden redan under 2006 har anpassat sig efter det nya statsbidragets utformning där stora volymer av studiecirklar och deltagare kommer att belönas. Sammantaget ser det ut som om ABF är på väg att ta sig ur den djupa verksamhetssvacka vi befunnit oss i. Många tecken tyder på att avdelningarnas medarbetare ägnar mer och mer tid åt verksamhetsutveckling. Studieförbundens verksamhetsförändringar ,0% Cirklar % Deltagare % Timmar % FU= Folkuniversitetet Sfr= Studiefrämjandet SV= Studieförbundet Vuxenskolan NVB= Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet Mbsk= Medborgarskolan -12,0% -10,0% -8,0% -7,8% -7,5% -7,8% -6,0% -4,0% -3,7% -5,2% -5,0% -4,9% -4,0% -6,1% -4,6% -2,0% 0,0% 2,0% 0,5% ABF BILDA FU 2,6% Sfr -0,5% 2,1% SV NBV 1,0% Mbsk SENSUS SISU 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 11,6% 14,0% 16,0% 14,7% 18,0% 20,0% 22,0% 24,0% 22,8% verksamhetsförändringar ~ 37

3 CENTRALT ANSTÄLLDA Förbundssekreterarens kansli Elsie Bäcklund Sandberg Krillan Ahlsén Helene Oljons Ulf Lundgren Elsie Bäcklund Sandberg Förbundssekreterare, chef för förbundsexpeditionen Krillan Ahlsén Kommunikatör Helene Oljons Informationsansvarig och presschef Ulf Lundgren Ansvarar för internationell verksamhet, EU-frågor och frågor rörande social ekonomi Moniqa Mannerklev Assistent åt förbundssekreteraren samt sekreterare i samordningsgruppen Anna Morin Projektledare t o m 31/8 Moniqa Mannerklev Anna Morin Olof Sand Else-Marie Sandstedt Olof Sand Organisations- och projektsamordnare Else-Marie Sandstedt Assistent Klara Sjöström Webbredaktör Stefan Svensson Kansli- och personalchef Eva Swedenmark ABF 100 år t o m 1/3 Kent Werne Projektanställd U-landsinformation ABFs verksamhetsgrupp Klara Sjöström Stefan Svensson Eva Swedenmark Kent Werne Sven-Åke Pettersson Ansvarig för verksamhetsgruppen och ansvarar för chefsutvecklingsprogram Berndt Carlborg Ansvarar för integrationsfrågor och konsumentfrågor Pernilla Falk projektanställd Validering inom handikapprörelsen Carita Grass Assistent Birgitta Gatti Assistent, ansvarar för administration och layout Marianne Högmark Ansvarar för utveckling av estet- och kulturverksamheten Sven-Åke Pettersson Berndt Carlborg Pernilla Falk Carita Grass Torgny Jacobsson Fackliga studier Gunnel Karlén Ansvarar för redovisnings- och regelfrågor (stuv), hälsofrågor och Gustav (studieförbundens gemensamma databas) Anne Stringberg Ansvarar för verksamhet tillsammans med handikapporganisationer och dyslexifrågor Kicki Tallberg Ansvarar för språk, lokal utvecklingsverksamhet, verksamhet tillsammans med bostadsorganisationer och socialpolitiska frågor Birgitta Gatti Marianne Högmark Torgny Jacobsson Gunnel Karlén Helena Westerling vikarie för Marianne Högmark och Kicki Tallberg Peter Wärner Ansvarar för frågor om folkbildning, vuxenutbildning, utvärdering, kvalitet, kontroll, etik och moral, cirkelledare och pedagogik Anne Stringberg Kicki Tallberg Helena Westerling Peter Wärner 38~ centralt anställda

4 Ekonomi- personal- och it-avdelningen Björn Wall Ekonomichef Marja-Liisa Halonen Adamsson Ekonom Kristine Eriksson Administrativ service Pia Faye Ekonomiassistent Björn Wall Marja-Liisa Halonen Adamsson Kristine Eriksson Pia Faye Marie Grahn Löneassistent Öivind Henriksson IT-samordnare Marino Forsberg Controller Johanna Lind Receptionist Monica Lindgren Personalsamordnare Johan Marnfelt vikarie för Rafael Reinoso Kenth Persson Administrativ support Marie Grahn Öivind Henriksson Marino Forsberg Johanna Lind Rafael Reinoso Friår Joakim Sjödin IT Kent-Ove Ulander IT Kerstin Wångdahl Redovisningsansvarig Lars Skogshus IT ABFs kulturtidskrift Fönstret Jonas Helling Chefredaktör Monica Lindgren Johan Marnfelt Kenth Persson Rafael Reinoso Maria Herngren Redaktionssekreterare Annica Wennström Friår Elin Swedenmark Vikarie ABFs förhandlingsorganisation, ABFF Håkan Grass Förhandlingschef Karin Lantz Personalspecialist Joakim Sjödin Kent-Ove Ulander Kerstin Wångdahl Lars Skogshus Personalen på ABFs tre Samordningscentran SamC hör till ABFs förbundsexpedition, se nästa sida. Jonas Helling Maria Herngren Annica Wennström Elin Swedenmark Du är dina kollegors arbetsmiljö Ur förbundsexpeditionens kvalitetspolicy Håkan Grass Karin Lantz centralt anställda ~ 39

5 CENTRALT ANSTÄLLDA forts. SamC Mitt Stående från vänster: Petra Nyman Datasupport, utbildare, ekonomiassistent Christina Wallin Löneassistent Elisabet H Bergvall Ekonomi- och löneassistent Ann-Marie Bergström Ekonomi- och löneassistent Kerstin Forsberg Ekonomiassistent Angelica Billenberg Verksamhetsassistent Marie Baier Kundansvarig Annika Jansson Verksamhets- och löneassistent Sittande från vänster: Eva Saxin-Larsson Ekonomiassistent Agneta Eriksson Ekonomiassistent Lena Granberg Kundansvarig Rigmor Paulsson Verksamhetschef Ann-Louise Larsson PA-ansvarig SamC Norr Sittande: Ingela Omö Ekonomi/löneassistent Mikael Larsson Ekonomiassistent Stående från vänster: Anna-Karin Martinsson Kundansvarig och ekonomi assistent Christina Svanberg Arbetsrehabilitering Eva Thelberg PA-ansvarig Anne-Marie Öberg Ekonomiassistent Eva Hiller Westling Ekonomiassistent Kjell Fhinn Kundansvarig Margaretha Lindström Ekonomiassistent Lotta Wisén Verksamhetschef Katarina Bouvin Löneassistent Barbro Lindahl Kundansvarig SamC Syd Stående från vänster: Birgitta Ohlsson Ekonomiassistent Mirka Tall Ansvarig för Gustav och Baltzar Birgitta Månsson Kundansvarig Pia Karlsson PA-ansvarig Maria Gheorghe Löneassistent Mirsada Kravic Ekonomiassistent Sittande från vänster: Sonja Sennevall Kundansvarig Lars Thell Kundansvarig Majlis Mauritsson Löneassistent Gretha Hvass Ekonomiassistent Marie Cederblad Ekonomiassistent Helena Larssson Verksamhetschef. Ej på bild SOCIALT BOKSLUT Nya kunskaper får människor att växa. I arbetslaget på ABFs förbundsexpedition utvecklas medarbetarna både tillsammans och enskilt inom sina respektive yrkesroller. Utbildningar sker på betald arbetstid och utformas efter önskemål och behov som kommer fram i medarbetarsamtalen deltog de anställda i följande utbildningar: Engelska (1 deltagare) Handledning för chefer i grupp (1 deltagare) Skriva tal och debattartiklar (1 deltagare) Korrekturläsning och varumärkes - strategi (1 deltagare) Löne- ekonomidagar (2 deltagare) Ekonomistyrning (1 deltagare) Ekonomi som rådgivare (1 deltagare) ABFs förbundsexpeditionen sökte och beviljades medel från ESFrådet, inom Växtkraft mål 3, för att göra en kompetensanalys. Alla medarbetare på förbundsexpedi tionen och SamC deltog i de tre stegen. Steg 1 var en genomgång av analysens upplägg. I steg 2 samlades med arbetarna på Brunnsviks folkhögskola under två dagar för att kartlägga kompetensbehovet. Steg 3 innebar att medarbetare och arbetsledare lade upp individuella utvecklingsplaner för att överbrygga gapet mellan kompetensbehov och befintlig kompetens. Alla medarbetare har även möjlighet att på sin fritid delta i en studiecirkel per termin som bekostas av arbetsgivaren. Förbundsexpeditionens medarbet - are erbjuds kronor per år för friskvårdsaktiviteter. De har dess - utom möjlighet att träna en timme i veckan på betald arbetstid. Under året har medarbetarna deltagit i en rad olika aktiviteter som aktiv avspänning, simning, motionsgympa och massage. ABF har en jämställdhetsplan och en arbetsmiljöplan som båda uppdateras årligen. Varje år görs en arbetsmiljörond. För att främja kamratskapet mellan tidigare anställda bjuder vi in våra pensionärer till olika träffar samt den årliga julmiddagen. 40~ centralt anställda

6 MEDLEMSORGANISATIONER I ABF (60) Landsorganisationen i Sverige (1912) Kooperativa Förbundet (1912) Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (1912) Verdandi (1913) Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (1917) Sveriges Arbetares Central organisation (1921) Unga Örnars Riksförbund (1937) De Handikappades Riksförbund (1948) Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund (1948) Synskadades Riksförbund (1950) Svenska Kvinnors Vänsterförbund (1954) 328 Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund (1955) Pensionärernas Riksorganisation (1957) Svenska Freds- och Skiljedoms - föreningen (1963) Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund (1964) Sveriges Dövas Riksförbund (1964) Hörselskadades Riksförbund (1966) Riksorganisationen Folkets Hus och Parker (1968) (1975) (Gemensam org. 2000) Astma- och Allergiförbundet (1968) Riksförbundet för Rörelse hindrade Barn och Ungdomar (1968) HSB:s Riksförbund (1970) Riksbyggen (1970) Svenska Psoriasisförbundet (1970) ILCO (1970) Vänsterpartiet (1971) Reumatikerförbundet (1972) Sverigefinska Riksförbundet (1973) Svenska Diabetesförbundet (1973) Svenska Laryngförbundet (1973) 882 Neurologiskt Handikappades Riksförbund (1973) Riksförbundet för Njursjuka (1973) Hyresgästföreningen Riksförbundet (1974) Ung Vänster (1974) Grekiska Riksförbundet (1975) Konsumentgillesförbundet (1975) 813 Svenska Arbetarsångar förbundet (1975) 728 Föreningen Sveriges Dövblinda (1976) 712 Serbernas Riksförbund (1976) Sveriges Kommunistiska Parti (1977) 900 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (1978) Riksförbundet för döva, hörsel - skadade och språkstörda barn (1981) 965 Svenska Epilepsiförbundet (1981) Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare (1983) Sällskapet Länkarnas Riksförbund (1985) Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande (1985) Svenska Celiakiförbundet (1990) Sveriges Socialdemokratiska Studentförbund (1990) Sverigefinska Ungdoms förbundet (1995) 550 Makedoniska Riksförbundet i Sverige (1996) Assyriska Riksförbundet (1996) Iranska Riksförbundet i Sverige (1997) Kurdiska Riksförbundet (1997) Turkiska Riksförbundet (1998) Sveriges Arbetarteaterförbund (1997) Svenska Kommunal pensionärernas Förbund (2000) Fria Sällskapen Länkarnas Samorganisation (2001) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (2001) Syrianska Riksförbundet (2001) Finlandsvenskarnas Riksförbund (dec 2005) Funktionshindade med läs- och skrivsvårigheter (2006) Wanja Lundby-Wedin, LOs ordförande, på väg att lämna över protestlistor mot försämringar i a-kassan till statsministern.

7 ORGANISATIONER MED SAMARBETS- AVTAL (49) Alkoholproblematikers Riksorganisation Arbetaridrottsföreningarnas Samorganisation Azerbajdzjan Turkiska Riksförbundet Bolivianska Riksförbundet i Sverige Brandmännens Riksförbund Elevorganisationen i Sverige Eritreanska Riksförbundet EWDFA Fria Alkoholproblematikers Riks organisation Förbundet Blödarsjuka i Sverige Förbundet Unga Rörelsehindrade Föreningen Hörselskadade Döva barn med Familjer Riks Handikappförbundens Samarbetsorgan Handikapphistoriska föreningen Hjärnkraft Hjärtebarnsföreningen Italienska Riksförbundet Nattvandrarna Farsor & Morsor i Sverige Patientföreningen för Anorexia och Bulimia Nervosa Portugisiska Riksförbundet Primär Immunbrist Organisationen Riksförbundet Cystisk fibros Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Riksförbundet för familjers rättigheter Riksförbundet för trafik- och polioskadade (RTP) Riksförbundet Initiativ För El Salvador Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet Riksförbundet Polska föreningar i Sverige Riksförbundet Ungdom för Social hälsa (RUS) Riksorganisationen Unga Reumatiker Riksorganisationen Unga Synskadade Nattvandrare i Sverige Riksnätverket arbetar för att vara vuxna förebilder för ungdomar samt att motverka våld, droger och främlingsfientlighet. Nattvandrare i Sverige har samarbetsavtal med ABF. Ryska Riksförbundet i Sverige Salvadoranska Riksförbundet (A.M.O.A.R.) Slovenska Riksförbundet Somaliska Riksförbundet i Sverige (SRFS) Spanska Riksförbundet i Sverige STROKE Svenska Fredskommittén Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar Svenska Psoriasisförbundet Ung Svenska Turnerföreningen Sveriges Dragspelares Riksförbund Sveriges Socialistiska Pionjärer Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund Turkiska Ungdomsförbundet (TUF) Unga Hörselskadade Unga RBU-are Vuxendöva i Sverige (VIS) Vänsterns Studentförbund 42 ~ organisationer med samarbetsavtal

8 CENTRALT FÖRTROENDEVALDA valda vid förbundsstämman den april 2006 Representantskapet ordinarie ledamöter Karl-Petter Thorwaldsson, SAP (förbundsordförande) Elsie Bäcklund Sandberg, (ABFs förbundssekreterare) Ulla Lindqvist, LO (vice ordförande) Eva Nilsson, LO (Kommunal) Sara Jägare, LO Ronny Olsson, LO (IF Metall) Leif Linde, KF Bo Wibäck, KF Barbro Ohlsson, KF (avgick augusti 2006) Håkan Juholt, SAP Anny Sandgren, SAP Mattias Vepsä, SSU Berndt Nilsson, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Estrid Landmark, S-kvinnor Gerd Klang, PRO Kerstin Källander, Reumatikerförbundet Voitto Visuri, Sverigefinska Riksförbundet Ingemar Hellman, Hyresgästföreningen Riksförbundet Jörgen Larsson, Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigade Meryem Demirel, Assyriska Riksförbundet i Sverige Eva Arvidsson, ABF region 1 Kristina Eriksson, ABF region 2 Karin Sandin, ABF region 3 Sten Andersson, ABF region 4 Carina Ohlsson, ABF region 5 Lennart Nilsson, ABF region 6 Christian Lindgren, ABF region 7 Lennart Gard, ABF region 8 Kicki Tallberg, personalrepresentant ersättare Pia Lindeskog, KF Louise Malmström, SAP Sara Heelge-Vikmång, Unga Örnars Riksförbund Samuel Stengård, Sveriges Kristna Socialdemokrater Thorsten Born, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker Milinko Mijatovic, Serbernas Riksförbund Lars Olsson, ABF region 1 Lennart Larsson, ABF region 3 Anders Nilsson, ABF region 5 Marja-Liisa Halonen Adamsson, personalrepresentant adjungerade Björn Wall, ABF Förbunds (utses av representantskapet inom sig) ordinarie ledamöter Karl-Petter Thorwaldsson, SAP (ordförande) Elsie Bäcklund Sandberg, ABFs förbunds - sekreterare Ulla Lindqvist, LO (vice ordförande) Eva Nilsson, LO (Kommunal) Håkan Juholt, SAP Leif Linde, KF Kerstin Källander, Reumatikerförbundet Kristina Eriksson, ABF region 2 Christian Lindgren, ABF region 7 Kicki Tallberg, personalrepresentant ersättare Ingemar Hellman, Hyresgästföreningen Riksförbundet Meryem Demirel, Assyriska Riksförbundet Mattias Vepsä, SSU Marja-Liisa Halonen Adamsson, personal - representant adjungerade Björn Wall, ABF Revisorer Ordinarie Hans Olsson, LO Tommy Ohlström, SAP Erik Ambrén, KF ersättare Ann-Christin Holgersson, LO Marja Karlsson, SAP Tommy Jonsson, KF Auktoriserad revisor Per Engzell, KPMG Bohlins AB Vid förbundsstämman den april 2006 avgick följande personer från sina poster: representantskapet Ordinarie ledamöter Ronny Fredriksson, LO (Transport) Ulf Bergqvist, KF Per-Åke Lindström, KF Thorsten Born, Folkets Hus och Parker (avgick som ordinarie ledamot, vald som ersättare vid förbundsstämman 2006) Jörgen Andersson, DHR Anders Selin, Unga Örnar Arne Cronström, ABF region 4 Erland Eriksson, ABF region 7 ersättare Lars Hillbom, KF Nils-Erik Söderqvist, SAP Olle Burell, Sveriges Kristina Socialdemokrater Meryem Demirel, Assyriska Riksförbundet i Sverige (avgick som ersättare, vald som ordinarie vid förbundsstämman 2006) Saied Tagavi, Iranska Riksförbundet i Sverige Annastina Hörnfeldt, Svenska kommunalpensionärers Riksförbund Erna Eliasson, ABF region 1 Karin Sandin, ABF region 3 Revisorer Ordinarie Birgitta Lönegård, SAP ersättare Dan Andersson, LO Förbundsstyrelse ordinarie Ulf Bergqvist, KF Meryem Demirel, Assyriska Riksförbundet i Sverige (avgick som ordinarie, vald till ersättare till FS) ersättare Kerstin Källander, Reumatikerförbundet (avgick som ersättare, vald till ordinarie till FS) Anders Selin, Unga Örnar förtroendevalda ~ 43

9 REPRESENTANTER FÖR ABF ABFF Ordförande: Elsie Bäcklund Sandberg Ersättare: Björn Wall ABF i Norden Elsie Bäcklund Sandberg Ulf Lundgren Arbetets Museum Ordinarie: Björn Wall Ordinarie: Louise Malmström Ersättare: Roger Källs Bilda Förlag Vice ordförande: Elsie Bäcklund Sandberg Revisor: Björn Wall Brunnsviks folkhögskola Ordinarie: Elsie Bäcklund Sandberg Björn Wall Datadelegationen, GUSTAVs ledning Öivind Henriks son En bok för alla Ordinarie: Karl-Petter Thorwaldsson Ersättare: Björn Wall Euro-WEA Vice ordförande: Björn Wall Folkbildningsförbundet Ordförande: Åke Gustavsson Ordinarie: Elsie Bäcklund Sandberg Folkbildningsförbundets förhandlingsdelegation Ordinarie: Håkan Grass Folksams försäkringskommitté Björn Wall Folkrörelserådet Ordinarie: Gerd Jonsson Föreningen Nordisk Folkhögskola i Genève Vice ordförande: Karl-Petter Thorwaldsson Ersättare: Ulf Lundgren Sekreterare/kassör: Else-Marie Sandstedt IFWEA Ordinarie: Karl-Petter Thorwaldsson Ersättare: Ulf Lundgren Revisor: Björn Wall Medlefors folkhögskola Ordinarie: Tomas Wennström Ersättare: Annelise Harnesk Nationella programmet för folkbildningsforskning MIMER Peter Wärner Nordens Folkliga Akademi Gösta Svensson Olof Palmes Internationella Centrum Ordinarie: Ulf Lundgren Ersättare: Elsie Bäcklund Sandberg Runö Folkhögskola Ordinarie: Kristin Spolander Ordinarie: Björn Wall Rådet för folkbildningsfrågor vid Linköpings universitet Sven-Åke Pettersson Samordningscentraler, SamC Syd, SamC Mitt, SamC Norr Ordförande i samtliga tre styrelser: Björn Wall Stiftelsen ABFF-Handels - anställdas Trygghetsfond Ordinarie: Björn Wall Ordinarie: Håkan Grass Ersättare: Thorsten Born Ersättare: Sven-Åke Gillberg Stiftelsen Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek Ordinarie: Elsie Bäcklund Sandberg (utsedd av regeringen) Stiftelsen Harald Elldins Minnesfond Ordinarie: Björn Wall Stiftelsen Ivar Lo-Johanssons författarfond Ordinarie: Bosse Bergnéhr Ersättare: Robert Jansson Stödföreningen för Arbetar - rörelsens Arkiv och Bibliotek Ordinarie: Elsie Bäcklund Sandberg Sveriges Konsumentråd Ordinarie: Berndt Carlborg, t o m april 2006 Gunnel Karlén, fr o m 2006 Tankesmedjan Ordinarie: Karl-Petter Thorwaldsson Ordinarie: Elsie Bäcklund Sandberg Örenäs folkhögskola Ordinarie: Carl-Johan Wassholm Ersättare: Sven-Åke Pettersson 44 ~ representanter för abf

10

11 ABF & SAMHÄLLSBIDRAGEN samhällets stöd till folkbildningen är ett grundfundament för folkbildningens möjligheter att verka och utvecklas. Ett samhälle som inser vikten av en stark folkbildning medverkar till att stärka demokratin och folkligt engagemang. För ABF ger samhällsstödet möjligheter att ge mest till dem som fått minst, men också att möta breda samhällsgruppers intresse och efterfrågan på folkbildning och kultur. Samhällets anslag till studieförbunden år 2006 har uppgått till cirka 2,062 miljarder kronor. Folkbildningsanslaget statens anslag har utgjort 66,67 procent, kommunernas anslag 19,65 procent och landstingsanslagen 14,08 procent. Det statliga anslaget har under den senaste tioårsperioden värdesäkrats och även reellt ökat något. I reella termer har under samma period de kommunala anslagen i det närmaste halverats och landstingsanslagen sjunkit med cirka 15 procent. Samhällets stöd till folkbildningen skall vårdas på bästa möjliga sätt och göra största möjliga folkbildande nytta, med det alltid övergripande målet i fokus: Deltagaren. I centrum står kvalitet och utveckling. En ny modell för fördelning av statsbidrag År 2006 var sista året för den statsbidragsmodell som fastställdes av Folkbildningsrådet 2000 och infördes I ABF diskuterades anpassningen av statsbidraget av två förbundskonferenser (2000 och 2001). För att ge tid för omställning införde ABF den dåvarande modellen år År 2007 införs en ny modell för fördelning av statsbidraget. ABFs interna process I ABF har arbetet med den nya fördelningsmodellen kanaliserats via Samhällsbidragsgruppen. Under det första halvåret 2004 inleddes processen och den avrundades i och med år Nya fördelningsmodellen kritiseras Skarp kritik riktas mot Folkbildningsrådet och dess beredningsgrupp genom att, som vi ser det, man drev igenom en fördelningsmodell som gynnar kvantitet och motverkar kvalitet. I praktiken en fördelningsmodell som leder till ett ackordssystem och därmed hotar folkbildningens grundvalar. Inför processen med det nya statsbidraget ställdes ut löften till studieförbunden om dialog och samverkan. Det var tomt prat. I själva verket saknade processen det som brukar värderas i folkbildningen och som beskrivs som öppenhet, reflektion, analys och ett prövande förhållningssätt. ABF och de övriga studieförbunden rättar nu in sig i den nya fördelningsmodellen. Men dess konsekvenser hotar folkbildningens kvalitet. Statsbidragets fördelningsmodell 2007 Fördelningsmodellen består av ett grundbidrag och ett verksamhetsbidrag. Grundbidraget innebär att 60 procent av statsbidraget fördelas som ett grundbidrag.verksamhetsbidraget består av tre delar. Av statsbidraget avsätts: 10 procent till ett kulturbidrag för kulturprogramverksamhet. 12 procent till ett individrelaterat bidrag för att täcka merkostnader för studieförbundens särskilda insatser för deltagare med funktionshinder samt deltagare som invandrat och som har brister i det svenska språket. 18 procent till ett verksamhetsrelaterat bidrag, som är en sammanvägning av antalet arrangemang, deltagare och timmar i cirklar och annan folkbildningsverksamhet. Annan folkbildningsverksamhet har halva cirkelns värde. Ökat statsbidrag Genom i hög grad ABFs pådrivande roll och nära kontakter med den socialdemokratiska regeringen redovisades i samband med Vårpropositionen en ökning av folkbildningsanslaget på 400 miljoner kronor inför år 2007, historiskt den största ökningen någonsin. Den socialdemokratiske statsministern Göran Persson slog fast att folkbildningen skall stärkas inte vingklippas. För den ökade satsningen uppnåddes sedermera nära nog politisk enighet. Berörda parter inledde under året en process med att växla ut SISU ur studieförbundskretsen. Det konstateras att SISUs verksamhet har sådan inriktning att folkbildningsanslaget inte är relevant. Istället skapas ett helt nytt statsbidrag till SISU, kvarvarande statsbidraget fördelas inom ramen för folkbildningsanslaget. Nya aktörer vill komma in i studieförbundskretsen. Ibn Rushd bedöms bli ett fullvärdigt studieförbund inom det närmaste året. Kulturens Bildningsverksamhet, KBV, har beviljats medel för en kvalificeringsperiod Statsbidraget 2006 Folkbildningsanslaget anslaget till studieförbund och folkhögskolor är kronor. Jämfört med år 2005 ökade anslaget med cirka 34 miljoner kronor genom en löne- och priskompensation som motsvarade 2 procent. Anslaget har fördelats med kronor till studieförbunden och kronor till folkhögskolor. 46 ~ abf & samhällsbidragen

12 Statsbidragsfördelningen inom ABF Till ABF fördelades statsbidraget på följande sätt: (Avrundade tkr) ABF statsbidrag Avgift Gustav Avgift Folkbildningsförbundet Summa För felrapporterad verksamhet återbetalades kronor av berörda ABF-enheter till Folkbildningsrådet. Bidragens fördelning Basbidrag 69 % Målgruppsbidrag 18 % Utvecklingsbidrag 12 % Glesbygdsbidrag 1 % Summa Inom ABF har statsbidraget fördelats på följande sätt: Avdelningarna 89,8 % Förbundsexpeditionen 7,4 % Handikappverksamhet 2,4 % Riktade medel 0,4% Summa Efter fördelning av statsbidraget görs en solidarisk fördelning av förbundets gemensamma kostnader finansierad av avdelningar, distrikt och förbundsexpedition som avser: Försäkringar, upphovsrättsavtal, IT och ABFF SamC-avgifter Tidningen Fönstret ( ex à 120 kr) Statsbidragets kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen av statsbidragets tillämpning, som även berörs i förvaltningsberättelsen och på annat ställe i verksamhetsberättelsen har under året omfattat 11 avdelningar. Granskningen redovisas i en särskild rapportering till ABFs förbundsstyrelse och Folkbildningsrådet. Kommunala anslagen De samlade kommunala anslagen är kronor (år 2005: kr). Jämförs anslaget per kommuninnevånare är det 44,70 (år 2005: 44,76). I ljuset av att hela 95 procent av kommunerna redovisar positiva resultat tillsammans 8,5 miljarder kan inte annat än en besvikelse uttryckas över att inte fler kommuner ökar anslaget till folkbildningen. Sammanfattningsvis höjer 50 kommuner anslagen, 39 sänker och 201 kommuner har budgeterat oförändrade anslag. 11 kommuner ger inte anslag alls. Ett betydande opinionsarbete lokalt och centralt har genomförts under året genom uttalanden, uppvaktningar och andra aktiviteter. Landstingens och regionernas anslag De generella anslagen till studieförbunden uppgår till cirka 284 miljoner kronor. Det är en ökning med 3,4 miljoner kronor (1,24%) jämfört med Därutöver ges riktade bidrag och projektmedel med knappt 6 miljoner kronor, en minskning med 4,7 miljoner jämfört med året innan. Landstingens samlade anslag till studieförbunden år 2006 är i kronor räknat nästan lika stort som för tio år sedan. Tar man hänsyn till penningvärdesförsämringen har anslagen sjunkit med cirka 28 miljoner kronor. Övriga bidrag För u-landsinformation i Sverige har ABF erhållit 2,8 miljoner kronor från SIDA, vilket är kronor lägre jämfört med år Summa abf & samhällsbidragen ~ 47

13 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse 2006 Uppgift och mål Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, vill genom en fri och frivillig bildningsverksamhet, grundad på jämlikhetens, solidaritetens och demokratins principer: främja och själv delta i, en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar; utbilda sina anslutna organisationers medlemmar för uppgifter i föreningslivet, arbetsliv och samhälle; samt skapa förutsättning för delaktighet och valfrihet i utbildning och kulturliv för alla människor. ABFs förbundsstämma har fastställt ett nytt idéprogram, Gör en annan värld möjlig, efter en omfattande inre process i ABFs avdelningar och distrikt och tillsammans med medlemsorganisationerna. Idéprogrammet framhåller ABF som en radikal idérörelse och en bred folkbildningsorganisation. Organisation och medlemmar Medlemskapet i ABF innebär att man anslutit sig till ABFs grundsatser. Antalet medlemsorganisationer är 60, en mindre än år Samarbetsavtal har slutits med 49 organisationer, två färre jämfört med året innan. Den lokala verksamheten i ABF bedrivs i avdelningar som sammansluts genom distrikt. Antalet avdelningar är 92, en minskning med 6 jämfört med år 2005 då antalet var 98. För tiotalet år sedan hade ABF 160 avdelningar. En drivkraft för förändringarna har varit samordningens möjligheter för ett bättre resursutnyttjande, ekonomiskt och personellt. Det har i sin tur bidragit till att allt fler länsomfattande avdelningar bildas. Riktlinjer för verksamheten De riktlinjer, prioriteringar och program som fastställts av förbundsstyrelse, representantskap och förbundsstämma har legat till grund för arbetet. Verksamhetens inriktning har grundats på att tillgängliga resurser skall göra största möjliga ABF-nytta och uthålligt följa de långsiktiga strategiska riktlinjerna som sträcker sig till 2008, liksom en fokusering på Verksamhetsplan Målet har varit att ge mest till dem som fått minst, men också att möta breda gruppers förväntningar och behov av folkbildning och kultur. Arbetet har byggt på samarbete och samverkan med ABFs medlemsorganisationer och organisationer med samarbetsavtal, liksom verksamhet tillsammans med avdelningar och distrikt. Följande utvecklingsområden har stått i centrum: Aktivt demokratiarbete Kulturverksamhet Hälsa och miljö Fackliga studier Kompetensgivande utbildning Övergripande nationella insatser har gjorts för att stärka ABFs varumärke och ett aktivt opinionsarbete. Omvärldsbevakningen har byggt på att följa skeenden och odla kontakter. Arbetet för ett som helhet ekonomiskt sunt ABF har stärkts. Införandet av Samordningscentra, SamC, har fortsatt enligt fastlagd inriktning. Ett fjärde SamC, planerat i Stockholmsregionen, kommer inte att etableras, regionens enheter skall således tillhöra redan befintliga SamC. En stödgrupp har bildats på förbundsexpeditionen som bygger på en aktiv central medverkan i ett lokalt samspel för att stödja och stärka ABFs enheter i ett brett perspektiv. Alla ABF-enheter ingår i IT-samordningen med en utlagd drift, Portal och gemensamt e-postsystem. Ett Seniorprojektet har inletts. Syftet med projektet är att komma fram till vägar för hur folkbildningen skall kunna möta den stora grupp fyrtiotalister som nu börjar gå i pension. Ett inslag i projektet är att bygga upp seniorakademier. Arbetet inför ABFs hundraårsjubileum fortsätter. Utgivning av en serie böcker, som i ett brett perspektiv presenterar 1900-talets senare decennier, har inletts. Folkbildningens 50-tal gavs ut 2006 och under året inleddes arbetet på Folkbildningens 60-tal. Även Folkbildningens 70-tal är under planering. I förbundsexpeditionens förändringsarbete fullföljs genomförandeplanen. Arbetet sker på ett mer projektinriktat sätt. Generationsväxlingen möts med olika åtgärder. Vakanser prövas noga. En kompetensutveckling i flera steg har inletts för förbundsexpeditionens och SamCs medarbetare. Väsentliga händelser under året ABF behåller sin starka ställning i folkbildningen. Men tillbakagången, även om den planar ut, av studietimmar och deltagare fortsätter. ABF har genomfört studietimmar, timmar färre jämfört med Antalet deltagare är , en minskning med deltagare. Antalet deltagare i ABFs kulturarrangemang är , en 48 ~ förvaltningsberättelse

14 ökning med Antalet kulturarrangemang är , en ökning med Med i hög grad ABF som pådrivande ökade den socialdemokratiska regeringen folkbildningsanslaget med 400 miljoner kronor i vårpropositionen inför år 2007 historiskt den största ökningen någonsin. Den nya borgerliga regeringen fullföljde beslutet. SISU lämnar studieförbundskretsen och dess verksamhet kommer i stället att finansieras genom ett annat statligt anslag. Nya organisationer kan kvalificera sig som tillkommande studieförbund. Arbetet har i det närmaste slutförts med en ny modell för fördelning av statsbidrag från och med år Den fördelningsmodell som Folkbildningsrådet drivit igenom gynnar kvantitet och motverkar kvalitet, i praktiken ett ackordssystem som flertalet studieförbund är starkt kritiska mot. I årets egenkontroll har cirka 10 procent av ABFs studiecirklar och annan gruppverksamhet granskats. Ett generellt intryck från årets egenkontroll är att avdelningarna ökat sitt kvalitetsarbete tydligt. Egenkontrollen har omfattat 11 avdelningar och studietimmar har underkänts, 76 färre timmar jämfört med år Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Den negativa trenden när det gäller antalet cirkeldeltagare skall brytas. Detta är viktigt i en tid då klyftorna ökar och ABF vill medverka till att beskriva orättvisor och visa på hur dessa kan motverkas. Aktiviteter för att stimulera deltagandet preciseras i Verksamhetsplan Klimatfrågan är en ödesfråga och ges därför en central roll, såväl genom verksamhet och aktiviteter som i ett opinionsarbete. Globaliseringen rättvis handel och konsumentpolitik är också övergripande frågor som konkret återverkar i vardagen och som ABF kommer att lyfta fram. Mer fokus sätts på ungdomsverksamhet, som grundas på en dialog med ungdom. I arbetet med kommande verksamhet och utmaningar gäller nya och gamla arbetsformer, liksom nya och gamla mötesplatser. Framtidsgruppens arbete har inletts. Under 2007 kommunicerar gruppen sina förslag i ett bredare perspektiv, med sikte på att förslag läggs Förslag till disposition Till representantskapets förfogande finns kronor att disponera varav kronor avser ansamlade överskott och kronor avser medel i fria fonder. Resultat Belopp Årets överskott Balanserade överskott Fonder för disposition Dispositionsfond Dispositionsfond SamC Verksamhets- och organisationsutv.fond Projektfond totalt att disponera Avrundat i balansräkningen kkr Representantskapet föreslår att årets överskott ( kr) tillsammans med övriga fria medel, totalt kronor, disponeras på följande sätt: Avsättning dispositionsfond SamC Resultat att balansera i ny räkning Efter disposition finns följande resultat och fria fonder: Balanserat resultat Dispositionsfond Dispositionsfond, SamC Verksamhets- och organisationsutv.fond Projektfond Avrundat i balansräkningen kkr Utöver ovanstående kapital på kronor ( kkr) ingår i eget kapital på balansräkningen kapital i förvaltade fonder med kronor (108 kkr). Totalt kapital på balansräkningen uppgår till kronor ( kkr). förvaltningsberättelse ~ 49

15 RÄKENSKAPERNA 2006 Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetens intäkter Försäljnings- och deltagarintäkter Bidrag Medlemsavgifter Övriga rörelseintäkter Verksamhetens kostnader Material o externa verksamhetstjänster Lokalkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Jämförelsestörande poster Verksamhetens resultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Värdereglering av kortfristiga placeringar Årets resultat Fondförändringar Fondupplösningar Resultat efter fondförändringar ~ räkenskaper

16 Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 10 Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag o ideella placeringar Andel i bostadsrätt Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostn o upplupna intäkter Koncernkonto 16 Bankmedel Kortfristiga placeringar Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR räkenskaper ~ 51

17 Balansräkning Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 18 Förvaltade fonder Övriga fonder Balanserade resultat Årets resultat Långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder Koncernkonto Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostn och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Inga Inga Övriga ansvarsförbindelser Beviljade krediter på koncernkonto, enligt not ~ räkenskaper

18 Kassaflödesanalys Allmänt Kassaflödesanalysen omfattar Förbundets egen verksamhet och förvaltade fonder. Förbundet förvaltar två minnesfonder och Organisationsutvecklingsfonden. Organisationsutvecklingsfonden har egen styrelse och fördelar huvudsakligen bidrag till ABF-enheter enligt egna fondregler. Förbundet är huvudman för organisationens gemensamma koncernkonto i bank. Koncernkontot särredovisas i Förbundets balansräkning med lika stora tillgångar som skulder. Koncernkontot ingår inte i kassaflödesanalysen. Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet mm Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar (Ökning -, minskning +) Kortfristiga skulder (Ökning +, minskning -) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsversamheten Finansieringsverksamheten Ökning av långfristig fordran Ökning av långfristig skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde (exkl förvalt fonder) Kassaflöde förvaltade fonder Likvida medel vid årets början Värdereglering av kortfr placeringar Likvida medel vid årets slut räkenskaper ~ 53

19 Tilläggsupplysningar och kommentarer till kassaflödesanalys Belopp i tkr Not 1 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet mm Avskrivning av inventarier Värdereglering av kortfristiga placeringar Justeringar i resultaträkningen Not 2 Långfristiga fordringar Ökningen av långfristig fordran beror på omklassificering av fordran från kort- till långfristig Not 3 Kassaflöde förvaltade fonder Organisationsutvecklingsfonden Minnesfonder Not 4 Värdereglering av kortfristiga placeringar Förbundet Förvaltade fonder Not 5 Likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar Kassa och bank avser till stor del medel på koncernkonto och är löpande tillgängligt för insättningar och uttag. Kortfristiga placeringar avser fondplaceringar som utan normal förskjutning kan omvandlas till medel i gruppen kassa och bank. Inga likvida medel är pantsatta, spärrade eller på annat sätt hindrade från användning till löpande verksamhet och investeringar. 54 ~ räkenskaper

20 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med tillägg för vad som nedan anges om fondupplösning för ändamålsbestämda fonder. Förbundet är en allmännyttig ideell organisation. Förbundsexpeditionen har under året gjort anpassningar till den kodplan som används för förbundet som helhet. Förvaltade fonder I gruppen förvaltade fonder ingår fonder som förvaltas enligt särskilda regler som till exempel minnesfonder och en organisationsutvecklingsfond. Fonderna påförs sina egna intäkter och kostnader som förändrar fondkapitalet och förändringen påverkar därför ej årets resultat i resultaträkningen. Värderingsprinciper med mera Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget anges nedan. Intäkter Intäkter redovisas till det verkliga av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Ideella placeringar Som ideella placeringar benämns tillgångar som främst innehas som ett led i den ideella verksamheten och inte inne has för att ge avkastning och/eller värde tillväxt. Varulager Lager har ej upptagits till något värde i balansräkningen. Det består till stor del av studie- och informationsmaterial för intern användning inom den egna och närstående organisationer. Fordringar Efter enskild värdering har fordringar upp - tagits till ett belopp varmed de beräknas inflyta. Koncernkonto Förbundet har gemensamt konto (koncernkonto) i bank för ABF-enheter och närstående enheter. I koncernkontot ingår också av Förbundet förvaltad Organisationsutvecklingsfond. Koncernkontot redovisas separat i balansräkningen med bankmedel, fordringar för utnyttjade krediter och skuld till andra enheter för behållning på kontot. Beviljade krediter redovisas inom linjen i balansräkningen. Förbundets egna medel på kontot ingår i balansposten Kassa och Bank. Mer detaljerade uppgifter om koncernkontot redovisas i not. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar har värderats enligt årsredovisningslagen till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Placeringarna har värderats enligt portfölj - metoden. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar För inventarier sker planenlig avskrivning med 25 procent per år. IT-relaterade produkter hård och mjukvaror bedöms ha en ekonomisk livslängd som är kortare än tre år och behandlas därför som förbrukningsinventarier med kostnadsbelastning samma år som inköpet sker. Bidrag Statliga bidrag och andra bidrag redovisas i resultat- och balansräkningen när det föreligger rimlig säkerhet att de villkor som är förknippade med bidraget kommer att uppfyllas och att bidraget kommer att erhållas. Bidragen periodiseras systematiskt på samma sätt och över samma period som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag och andra bidrag som ges utan att vara förbundet med kostnadsredovisning redovisas i resultaträkningen i den period då fordran på staten eller annan bidragsgivare uppstår. Statliga bidrag och andra bidrag som förmedlas till avdelningar och distrikt ingår inte i resultaträkningen. Förmedlade bidrag framgår av notanteckningar. räkenskaper ~ 55