Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket 4??? 6??? 8??? ??? ??? ??? ??? ??????. ???. ???. ???. ???. ???. ???. ???."

Transkript

1

2 Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR ÅRGÅNG 77 4??????.??????. 6??????. 8??????. 12??? 16??????.???. 22??? 24 28???.??????. PÅ OMSLAGET:???. FOTO:??? 2

3 Skogsbruket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax: Sampo: Aktia Sparbank: Swedbank AB Chefredaktör Tage Fredriksson tfn Redaktionssekreterare Vakant Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn Fasta medarbetare Anne Manner tfn Christian Hildén tfn Heimhällen Oy Ab Bjarne Andersson tfn Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 36 i Finland, i Sverige 340 SEK och i övriga länder 43. Halvår (6 nummer) kostar 22 i Finland, i Sverige 210 SEK och i övriga länder 26. Ledaren Tillfälligt bakslag för skogsbränslen Skogsbränslen har varit i politisk medvind en längre tid och det har resulterat i en klar tillväxt inom branschen. De viktigaste styrmedlena har varit en CO 2 - skatt för konkurrerande bränslen och när det gäller elproducerande kraftvärmeverk ett direkt stöd till el som producerats med skogsbränslen. Det är också värt att minnas investeringsstöd som riktats främst till små värmeverk och som i många fall möjliggjort kapitalkrävande konverteringar från olja till flis. Inom skogssektorn har drivningsstöd och flisningsstöd för energived från unga skogar årligen ökat utbudet på flisvirke med över en halv miljon m 3 från en areal på hektar vanvårdad skog. För snart tre år sedan kom ett nytt internationellt styrmedel med i spelet. Handeln med utsläppsrätter omfattar hela EU och många andra enskilda länder. Tanken bakom handeln är att styra investeringarna dit det är billigast att gå över till koldioxidneutral energiproduktion. Priset på utsläppsrättigheter har under den tid som handeln funnits varierat på ett sätt som ingen kunnat ana. Priset sköt i början i höjden, men rasade till hälften då det första årets utsläppssaldo blev offentligt. Under de senaste månaderna har priserna rasat till nästan noll då det blivit klart att energiindustrin har ett stort överskott på rättigheter som ingen behöver köpa. Det betyder att också intresset för trädbränslen fallit. Så länge energiproducenterna trodde att de behövde trädbränslen för att undvika att behöva köpa utsläppsrättigheter var de också villiga betala ett något högre pris än i ett marknadsläge utan utsläppshandel. Detta har sedan i våras lett till att energiproducenter som berörs av utsläppshandeln har bromsat mottagningen av flisleveranserna då det funnits ett utbud av billigare bränslen, vanligen torv. Energiproducenterna kan knappast förebrås för att de producerar energi på billigaste sätt inom ramen för de spelregler som vår egen lagstiftning ger. Möjligheterna att lagra trädbränslen är för de flesta mycket begränsade. Detta är en klen tröst för de maskinföretag som investerat i flisnings- och transportutrustning då arbetet minskat i stället för ökat. Det finns redan nu exempel på företag som tvingats minska leveranserna med 40 procent och någon förbättring är inte i sikte under resten av året. Det är nu viktigt att bankerna med sina stigande räntor har en helhetssyn och tillåter att de maskinföretagare som får sitta i kläm inte behöver betala amorteringar på ett tag. Det är också skäl för flisanvändarna att se om sitt hus ifall de vill se växande flismängder under de närmaste åren. Branschen har vuxit snabbt och kan göra det också i framtiden, närmare bestämt efter nyåret då en ny femårsperiod för utsläppshandel tar vid och marknadsläget återgår till det mera normala. Redan nu går handeln med utsläppsrätter för följande period för fullt. Fastän den perioden är fem år lång kommer också den att ta slut en vacker dag. Då får det inte uppstå en liknande situation som nu. Då används en flismängd som kanske är nästan dubbelts större än nu och risken för skador på branschen ökar i samma proportion. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

4 Skogen ska skötas rationellt LENA FORSTÉN TILLBRINGAR MYCKET AV SIN FRITID I BORGÅ. SKOGSPLANTOR SKA SKÖTAS SOM SMÅ BARN. DET SÄGER SKOGSÄGARE LENA FORSTÉN NÄR HON EN LÖRDAG I MITTEN AV JUNI MED SVETTEN LACKANDE I PANNAN RÖJER BORT GRÄS MED LÖVSKÄRA RUNT GRANPLANTOR. TRE GÅNGER PER SOMMAR MEJAR VI NER GRÄSET. DET ÄR NU TREDJE ÅRET OCH VI FÅR SÄKERT HÅLLA PÅ ETT ELLER TVÅ ÅR TILL INNAN PLANTORNA ÄR SÅ STORA ATT GRÄSVÄXTEN INTE LÄNGRE KVÄVER DEM. Lena Forstén blev skogsägare som delägare i ett dödsbo. I och med att det i samband med bouppteckningen hoppades över en generation erhölls vissa skattemässiga fördelar. Skogsbruket drivs nu i form av en fastighetssammanslutning tillsammans med brodern Kjell. Att driva ett skogsbruk i form av en fastighetssammanslutning med få delägare fungerar bra. Vi ser skogen främst som en långsiktig investering och ett arv som vi vill förvalta på bästa möjliga sätt, säger Lena Forstén. Vi har varit nöjda skogsägare i sju år. Vi är inte heller helt främmande för tanken att eventuellt köpa mer skogsmark om det kommer skogsskiften till salu som ligger lägligt till. Bärplockning och vedarbete Lena är född i Helsingfors men bor numera i Vanda. Som barn var jag ofta på somrarna hos morföräldrarna i Borgå. Mina första minnen av skogen är från bär- och svampplockning samt från vedarbete, där min uppgift var att bära in ved i vedskjulet. Som yngre var jag även ibland med i drevet i byns älgjaktlag. Så intresset för skog och natur föddes redan tidigt i barndomen. Nuförtiden tillbringar jag även en stor del av fritiden i skogen eftersom orientering och skidåkning hör till mina intressen. Det går nog inte ett veckoslut utan att jag är i skogen i en eller annan form. En negativ trend som under senare år tycks ha blivit allt vanligare är alla dessa nonchalanta hundägare som inte håller sina hundar kopplade. Enligt jaktlagen är det förbjudet att ha hundar lösa i skogen utan markägarens tillstånd. Skogsbruksplanen är ett användbart verktyg Som skogsägare har jag stor hjälp av skogsbruksplanen. Ur den framgår vilka åtgärder som skall utföras och när. Även genom att själv röra sig i skog och mark lär man sig snabbt att se vilka åtgärder som krävs på en viss yta. I skogsbruksplanen brukar jag anteckna vilka åtgärder som vidtagits och när. Jag kan varmt rekommendera varje skogsägare att nu och då gå igenom sina ägor tillsammans med en skogsfackman. Det är garanterat en givande och intressant vandring. Som skogsägare försöker jag själv vårda plantskogar så att inte gräs och sly tar överhand, gallra i täta bestånd, ta bort torra träd och sköta planteringar. Nu har vi skaffat planteringsrör vilket gör planteringsarbetet både lätt och roligt. Eftersom både jag och Kjell är förvärvsarbetande och tiden begränsad brukar vi anlita revirets tjänster i samband med större planteringar. Reviret sköter också avverkningar och virkesförsäljningar via fullmakt. Ibland kan det kännas lite vemodigt att låta kalavverka bra blåbärs- eller lingonställen men gammal avverkningsmogen skog måste förnyas så här får nog känslomässiga värden ge vika för förnuftet. Jag lär mig mycket genom att själv pröva Lena är väl insatt i skogsbruksfrågor eftersom hon har deltagit i studiecirkeln Kvinnliga skogsägare, som verkat i huvudstadsregionen i drygt fem år. I studiecirkeln har olika teman gällande skogsbruk behandlats. Här har man även kunnat ta del av andra skogsägares erfarenheter. Dessutom har jag deltagit i skogsvårdsföreningens exkursioner. Mycket lär man sig också genom att själv pröva, säger Lena. Lövskäran bra för gräsbekämpning På ett område med bördig mark planterade vi för fyra år sedan granplantor. Då man 4

5 EN GAMMALDAGS LÖVSKÄRA ÄR DET BÄSTA REDSKAPET FÖR GRÄSBEKÄMP- NING. ETT PLANTERINGSRÖR GÖR PLANTERINGSARBETET BÅDE LÄTT OCH ROLIGT, SÄGER LENA FORSTÉN. planterar på områden med riklig gräsväxt lönar det sig att införskaffa 2-åriga plantor eftersom de har bättre förutsättningar att hävda sig mot gräset jämfört med 1-åriga. Gräsväxten på planteringsytan ifråga är så enorm att vi varit tvungna att tre gånger per sommar bekämpa gräs och hallonbuskar runt plantorna för att de överhuvudtaget skulle ha en chans att överleva. Vi mejar ned gräset med en gammaldags lövskära i mitten av juni, i början av augusti och i september. Isynnerhet de två första åren ville man knappt hitta plantorna i det höga gräset. Nu är situationen redan aningen bättre eftersom plantorna vuxit till sig, men manuell gräsbekämpning står på programmet även denna sommar. Utan den manuella gräsbekämpningen skulle de planterade granarna inte ha en chans att klara sig. Därför är det av yttersta vikt att sköta sin plantskog så att investeringen inte går till spillo. Tallen älgarnas favorit Tallar lönar det sig inte att plantera i de här trakterna förutom eventuellt i nära anslutning till bebyggelse eller större vägar eftersom älgarna äter tallplantorna allt vad de hinner. På ett område som kalhöggs för 7 8 år sedan gjordes markberedning i hopp om att det på naturlig väg skulle komma tallplantor vilket det också gjorde. Problemet är att plantorna inte hinner bli mer än cm innan de blir avbitna av älgarna. Vi skall i höst med revirets fackman gå igenom området och fundera på vad som skall göras. För att hindra älgskador har vi även under två års tid prövat preparatet MOTA för att mota bort älgarna från tallplantorna men med dåligt resultat. Rationellt skogsbruk Det moderna skogsbruket kräver rationella metoder. Vad gäller avverkningsmogen skog är kalavverkning och därpåföljande plantering den mest kostnadseffektiva förnyelsemetoden. I bästa fall planteras nya plantor redan samma år som kalavverkningen skett. På detta sätt balanseras även inkomsterna mot utgifterna. Kalavverkning som förnyelsemetod är ju inte precis utseendemässigt den mest tilltalande varianten men istället rationell. Som exempel på en misslyckad granförnyelse kan nämnas ett fall där vi istället för kalavverkning och plantering försökte förnya på naturlig väg med hjälp av fröträd. Idag, femton år efter avverkningen, finns det på förnyelseytan gräs, sly och några enstaka granar. Stamskadorna har ökat Vad gäller kvaliteten i gjorda gallringar har jag märkt en viss ökning av stamskador. Detta är ur skogsägarens synvinkel oroväckande eftersom det ju är de kvarstående träden som i framtiden skall producera högklassigt virke. Vissa gallringsbestånd har även lämnats rätt glesa. Då gallringar utförs maskinellt blir det ofta onödigt mycket gator i beståndet, som man skulle vilja hålla så intakt som möjligt. Ett annat problem är våra varma vintrar som gör att skadorna vid såväl maskinell gallring som avverkning blir avsevärt större. Nuförtiden har det även blivit vanligare att ta ut GROT ur skogen. Men hur reagerar skogen på längre sikt när näringsämnen förs bort? Att vara skogsägare innebär en ständig balansgång med att utvärdera för- och nackdelar med varje enskilt ingrepp i det gröna guldet. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 5

6 Skogsvård Var kan jag plantera björk? Ungefär tre procent av de plantor som Södra skogsreviret planterar i östra Nyland, i det område som sträcker sig från Pernå via Mörskom till Pyttis, är vårtbjörk. Vi skulle oftare föreslå för skogsägare att plantera björk på bördiga marker, om älgstammen skulle vara mindre, säger Rune Grönberg. Skogsvårdsmässigt skulle björk vara ett bra förnyelseträdslag vid beskogning av ett område, där den avverkade gransko- IS I HATTEN. SÅ KONTRAR FLERA SKOGSFACKMÄN SOM SKOGS- BRUKET TALAT MED SKOGSINDUSTRINS UPPMANING TILL SKOGSÄGARE ATT PLANTERA MERA BJÖRK. RUNE GRÖNBERG PÅ SÖDRA SKOGSREVIRET ÄR EN AV DEM. BJÖRK ÄR ETT ALTER- NATIV PÅ FÖRNYELSEYTOR NÄRA VÄGAR OCH BEBYGGELSE. DÄR FÅR BJÖRKPLANTOR I REGEL VARA I FRED FÖR ÄLGAR. gen har varit hårt angripen av rotröta. Vägnära ytor går rätt säkra En förnyelseyta som ligger nära en väg eller nära bebyggelse har möjlighet att klara sig undan älgbetning, säger Grönberg. Men det är ingen garanti. Jag brukar ännu checka att det inte går något älgstråk nära ytan. Det är ju inte bara älg som betar björk, vi har också vitsvanshjort och de senaste åren har även rådjur kommit till de här trakterna. Björk är lättskött i unga år Björken är ett lättodlat trädslag sett ur skogsägarens synvinkel. Plantorna är stora när de planteras, omkring sextio centimeter höga. Det innebär att gräset inte är någon fara för dem. De växer snabbt och någon slyröjning behövs inte heller. Det första arbetet efter Foto: Gerd Mattsson-Turku NÄR BARKEN VID STAMBASEN ÄNDRAR FÄRG FRÅN RÖDBRUN TILL VIT SKA BJÖRKPLANTSKOGEN RÖJAS. 6

7 planteringen är den egentliga röjningen, som ska utföras när plantorna är 4 5 meter höga. De här premisserna gäller då förnyelseytan är höglagd. Egentligen har jag och många andra skogsfackmän barkens färg vid stambasen som mått på när björkplantskogen ska röjas. På unga björkar är barken rödbrun. När barken blir tjockare ändrar den färg till vit och då ska plantskogen röjas. Normalt är stammarna omkring tre centimeter grova vid stambasen när barken ändrar färg. Vid röjningen röjs bara naturplantor bort, inte de planterade björkarna. Det räcker med plantor Vårtbjörken kräver bördig mark, minst s.k. blåbärstyp. Dräneringen ska också vara i skick. Vårtbjörken klarar sig på områden med ytförsumpning och även på lermarker, men tillväxten är inte optimal i dessa förhållanden. Vårtbjörk planteras glesare än tall och gran. De senaste forskningsrönen anger att ett planteringsförband med plantor/ha är det optimala. Femtio år och avverkningsmogen När en björkplantering skötts enligt normerna är den mogen för förstagallring vid tjugo års ålder. Då tas hälften av stammarna bort. Enligt Grönberg ger stammarna minst två oftast tre massavedsbitar vid gallringen. Vid femtio års ålder är björkbeståndet moget för slutavverkning. Stammarnas medelgrovlek ska vara 28 cm för att ett vårtbjörksbestånd ska få slutavverkas. Skogsägaren kan skjuta fram slutavverkningen om beståndet är av bra kvalitet och det lönar sig att satsa några extra år för att få grovt fanertimmer. Kanske nästa generation gratis? Kanske skogsägaren får nästa trädgeneration, om han fortsätter med björk, genom naturlig förnyelse med fröträd av björk, säger Grönberg. Det kräver naturligtvis markberedning. Vi har ju inga björkodlingar som ännu kommit till det skedet att de ska förnyas. Och det finns ju ett gammalt talesätt som säger att det räcker med en björk i byn för att fröså hela byn. Snöbrott i oskötta björkbestånd En björkplantering ska skötas, fastän den är lättskött fram till röjningsstadiet. Foto: Skogsindustrin rf. VI SKULLE OFTARE FÖRESLÅ FÖR SKOGSÄGARE ATT PLANTERA BJÖRK PÅ BÖRDIGA MARKER OM ÄLGSTAM- MEN SKULLE VARA MINDRE, SÄ- GER RUNE GRÖNBERG PÅ SÖDRA SKOGSREVIRET. Oskötta björkbestånd, med stammar som påminner om vattenslangar, är i riskzonen att råka ut för snöskador, säger Grönberg. Längs en km bred remsa längs kusten fastnar blöt snö oftare på träden. När snömängden når en viss vikt böjer sig stammen. Därför är det viktigt att björkstammarna hålls stadiga, dvs. är grova, för att stå emot snöns tyngd. Foto: Gerd Mattsson-Turku TEXT: GERD MATTSSON-TURKU BJÖRKPLANTERING ÄR ETT ALTERNA- TIV VID FÖRNYELSE NÄR YTAN FINNS NÄRA EN VÄG ELLER BEBYGGELSE. 7

8 Skogsvård Björk med gran ger mera och snabbare pengar I GRANPLANTERINGAR UPPKOMMER VANLIGTVIS EN BLANDSKOG AV GRAN OCH BJÖRK. BJÖRKINSLAGET KOMMER FRÅN BJÖRKAR SOM FRÖSÅR SIG ELLER FRÅN STUBBSKOTT. BJÖRKARNA HAR NÅTT STOCKDIMENSION VID CIRKA FEMTIO ÅRS ÅLDER OCH ÄR OFTAST SLUTAVVERKNINGSMOGNA. TIDS- MÄSSIGT SAMMANFALLER DET MED ANDRA GALLRINGEN AV GRANARNA OCH ALL BJÖRK TAS BORT. Exempel: Gammal betesmark i Pernå som planterades med gran år Björken kom in på naturlig väg via frösådd. Planteringen slyröjdes i början på 1990-talet. Ungskogen gallrades vårvintern 2007, då den var 25 år. Enligt Mia Stenvall på Södra skogsreviret borde förstagallringen ha gjorts tidigare. Nu hade en del björkar vuxit så kraftigt att de med sina kronor piskat granarna som därmed fått kvalitetsfel. Björken frösår sig på naturlig väg från björkar i kantskogen eller så börjar den växa från stubbskott. Det här gäller både för vårtbjörk och för glasbjörk. Vårtbjörken är värdefullare, då den utvecklas till grövre stockträd. Hur ser man skillnad på vårtbjörk och glasbjörk? Vid slyröjningen lämnas förutom granar björkar per hektar. Björkarna lämnas i första hand i luckor. Det är inte svårt att skilja Foto: Gerd Mattsson-Turku Virkesuttag vid gallringen, m 3 /ha: björkmassaved 44,5 m 3 /ha granmassaved 13,4 m 3 /ha lövmassaved 3,5 m 3 /ha tot. 61,4 m 3 /ha Rotprisintäkter, priser i augusti 2007 (för klent virke från förstagallringar är rotpriset något lägre (ca 2 euro) är medelpriserna: björkmassaved 13,00 euro/m 3 = 578,50 euro granmassaved 22,00 euro/m 3 = 294,80 euro lövmassaved 6,00 euro/m 3 = 21,00 euro tot. 894,30 euro Efter gallringen består ungskogen av ca granar och 100 björkar. Enligt Stenvall finns björken i luckor och som ersättning för granstammar som tagits bort p.g.a. att björkarna piskat och förstört granstammar. Vid nästa gallring, efter ca 15 år, tas björkarna nästan helt bort. De har en diameter på cirka 25 cm. De hundra björkstammarna ger då uppskattningsvis 65 m 3 virke, varav 60 % är timmer och 40 % massaved. Med dagens rotpriser ger avverkningen av björkstammarna: björktimmer 39 m3 á 47 euro/m 3 = euro björkmassaved 26 m3 á 15,30 euro/m 3 = 398 euro tot euro på vårtbjörk och glasbjörk när man röjer, säger Mia Stenvall på Södra skogsreviret. Vårtbjörken har vårtor på stam BJÖRKEN TILL HÖGER OM GRAN- PLANTAN MÅSTE SNABBT BORTRÖJAS FÖR ATT DEN INTE SKA SKADA GRAN- PLANTAN. och kvistar. Under den tid som björken har löv är det också lätt att skilja dem från varandra. Vårtbjörkens löv är mera trekantiga till formen och har strävare yta. Glasbjörkens löv är rundare och mjukare, på våren strax efter lövsprickningen är de sammetslena. 8

9 Gran och björk i förhållandet 5:1 Blandbestånd med björk gallras kraftigare är rena granbestånd för att björkarna ska ha tillväxtutrymme. Vid första gallringen gallras det både bland björk- och granstammar. Som tumregel gäller att det efter första gallringen finns kvar granstammar och 200 björkstammar. I ett blandbestånd blir björkarna inte lika kvistiga som i ett rent björkbestånd. Risken för älgbetning är också mindre i blandbestånd Björkar som uppkommit från stubbskott växer betydligt snabbare då de har ett färdigt utvecklat rotsystem jämfört med granplantorna och plantskogen blir tvåskiktad. Björken bort vid andra gallringen Björkarna är avverkningsmogna vid femtio års ålder, då de har uppnått stockdimension. De avverkas i samband med andra gallringen i granbeståndet. Efter det har skogsägaren ett rent granbestånd fram till slutavverkningen. Om antalet glasbjörkar är stort vid slutavverkningen ger det en mindre mängd stock och stockar har också klenare dimension. Björkstock ger extra pengar Avkastningen från en granskog med inslag av björk kan vara 20 procent högre jämfört med ett rent granbestånd. Skillnaden i lönsamhet beror på att skogsägaren får intäkter från försäljning av björkstock tidigare. Rotpriset på björkstock var i början av augusti 47 euro/m 3. Rotpriset på granmassaved var 24 euro/m 3 och på björkmassaved 15 euro/m 3. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU AVKASTNINGEN FRÅN EN GRANSKOG MED INSLAG AV BJÖRK KAN VARA TJUGO PROCENT HÖGRE JÄMFÖRT MED ETT RENT GRANBE- STÅND. Foto: Skogsindustrin rf. Rotstop som pasta lättare att hantera Fördelarna med pasta jämfört med pulver är flera. Svampsporer flyger inte omkring som damm vid hanteringen, det bildas inga avlagringar i tankens botten av pulvret och tillredningen av lösningen är snabbare och behändigare. Rotstop i pastaform förutsätter inte användning av andningsskydd. Skogsforskningsinstitutets försök visar att Rotstoppastan ger ett lika gott skydd mot angrepp av rotticka som pulvret. Rotstoppastan, Rotstop SC, finns i 50 grams förpackningar, som ska förvaras i kylskåp eller frys. Åtgången är den samma som för pulverpreparatet. Femtio gram räcker för behandling av stubbar i två hektar gallringsskog (ca 75 m 3 ROTSTOP I PULVERFORM HAR SÅLTS SEDAN ÅR ETT FEM- ÅRIGT UTVECKLINGSPROJEKT HOS TILLVERKAREN, VERDERA OY, HAR RESULTERAT I ROTSTOP I VÄTSKEFROM, EGENTLIGEN SOM PASTA. avverkat virke) eller 0,3 hektar slutavverkningsskog (ca 150 m 3 avverkat virke). Rotrötan slukar euro/ha 9 Rottickan orsakar skogsägarna stora förluster i form av rötskadat virke. I södra och mellersta Finland förekommer rotröta hos gran i synnerhet i kusttrakten. I södra Finland är var åttonde gran angripen. Ända upp till trettio procent av grantimret i en avverkning kan vara rötskadat. Rotrötans andel i en granskog som slutavverkas i exempelvis Sibbo varierar mellan tio och drygt trettio procent, men vanligen är den mellan 15 och 25 procent. Det säger Stefan Rosenberg som jobbar på Södra skogsreviret i Sibbo. Ju äldre granskog desto högre rötprocent. Ekonomiskt sett betyder tjugo procent röta ett inkomstbortfall på femton procent. I pengar utgör det cirka euro/hektar. Stubbehandla både tall och gran Rotröta hos tall har hittills setts som ett problem enbart i östra Finland. Skogsforskningsinstitutets färskaste rotröteinventeringar har avslöjat att tallens rotröta finns betydligt längre västerut än man befarat. Forskare har hittat rotröta på tall i så gott som alla kommuner från Borgå till Pargas. De rekommenderar stubbehandling vid sommaravverkningar även i tallbestånd längs sydkusten. Ta vår uppmaning om stubbehandling i tall- och granbestånd på allvar, säger forskare. Låt avverkningsmaskinen utföra stubbehandling i alla avverkningar mellan morsdag och farsdag.

10 Skötsel av vårtbjörkbestånd VÅRTBJÖRKEN ÄR ETT INTRESSANT TRÄDSLAG. DET FÖRNYAS LÄTT PÅ NATURLIG VÄG, SNABBVÄXANDE, VÄRDEFULLT SOM TIMMER OCH HAR DESSUTOM STORA VILT- OCH NATURVÅRDS- VÄRDEN. DET UPPFATTAS ALLMÄNT ATT VÅRTBJÖRKEN ÄR ETT TACKSAMT TRÄDSLAG SOM SKÖTER SIG SJÄLV, MEN VILL MAN ODLA DET MED MAXIMAL UTDELNING KRÄVER DET ARBETE OCH PÅPASSLIGHET. JAG BOR GRANNE MED ETT TVÅ HEKTARS SKIFTE SOM, FÖRE DET KALAVVERKADES, BESTOD AV RÖTSKADAD GRAN OCH ASP. MARKEN ÄR BÖRDIG, OMT (HARSYRA BLÅBÄRS- TYP). EFTER MARKBEREDNING PLANTERADES YTAN ÅR 1990 MED VÅRTBJÖRK, 1800 ST./HA AV ÅRIGA TÄCKROTS- PLANTOR. De besvärliga älgskadorna uteblev då mina älghundar skällde ursinnigt varje gång det fanns älg eller hjort i närheten. En försommarnatt vaknade jag av att gråhundshanen Buster skällde fruktansvärt och jag rusade ut och gav en uppsträckning tills jag fick syn på en några dygn gammal älgkalv, med sin moder, kravla sig över hygget till den skyddande storskogen. Jag fick be om ursäkt av Buster, den gjorde ju bara sitt jobb. Gräs- och slybekämpning Gräs- och sly påverkades inte av hundskallet och då marken är bördig formligen exploderade slyet upp. Asp, sälg, rönn, al, brakved, gran och hallonris höll på att invadera förnyelseytan. Björken har ett stort ljusbehov och plantorna förde en ojämn kamp så jag utförde slyröjning några år efter planteringen. Björkplantorna hade då en höjd på 1,0 1,5 meter. Denna åtgärd upprepades sedan ett par gånger med några års intervall tills de planterade plantorna hade övertaget. Röjningen utfördes alltid på våren eller försommaren så att björkplantorna skulle kunna stabilisera sig under tillväxtperioden för att klara eventuellt snötryck följande vinter. I princip röjde jag bort allt VÅRTBJÖRKSBESTÅNDET EFTER 18 VÄXTSÄSONGER. utom enrisbuskarna. Målsättningen var ju att här skulle produceras snabbt stora mängder grovt björkvirke. För övrigt har jag nog en viss förkärlek för tvåskiktade bestånd med gran under björk, bl. a. ur viltvårdssynpunkt, men här finns stora vägar och bebyggelse i närheten så viltvård var inte aktuellt. Slyröjningen, i det här fallet, hade nog en mycket stor betydelse för björkens framtid då oröjda avsnitt uppvisar ett betydligt ojämnare resultat. Där har aspen tagit över, björkarna står glest och har mindre kronor samt klenare brösthöjdsdiameter. Det skötta björkbeståndet har däremot utvecklats mycket bra och idag, efter 18 växtsäsonger, börjar det snart bli aktuellt med första gallring. Beståndsfakta. Vårtbjörksbeståndet idag har ett stamantal på 1800 stammar, övre höjden är 13 meter och medeldiametern 10 cm. Enligt rikssvenska uppgifter bör ett välskött 20-årigt bestånd av vårtbjörk på god bonitet ha en medeldiameter på ungefär 12 cm i brösthöjd så det aktuella beståndet håller tidtabellen. Grundytan är i medeltal 14 m 2 /ha. Enligt dessa basuppgifter är volymen 80 m 3 /ha. Utgående ifrån att tillväxtprocenten i 20-åriga björkbestånd är 12,6 procent så ökar volymen med 10 kubikmeter per år. Den levande kronans andel är 60 procent och därför är skötsel av kronorna så småningom av största vikt trots att uttaget blir blygsamt. Vid bestämmande av tidpunkt för första gallring 10

11 borde levande kronans andel vara den avgörande och inte uttaget per hektar. Det är ju tryggandet av en fortsatt hög tillväxt som är det viktigaste eftersom första gallringar i alla fall bör räknas som en skötselåtgärd. Första gallring Tidpunkten för första gallring kan bestämmas enligt hur stor andel den levande kronan har av hela trädets längd. Gallringen bör helst utföras innan andelen levande krona sjunker under 50 procent och då har oftast de nedre kvistarna dött till en höjd av en stocklängd. En mindre krona betyder alltid att man förlorar tillväxt. Om exempelvis en krona som är 50 procent ger maximal (optimal) tillväxt ger en 30 procents krona endast 30 procent av vad som är möjligt på växtplatsen. Ett bestånd där levande kronans andel sjunkit ner mot 30 procent kräver minst 20 år för att uppnå maximal tillväxt igen. (Lövskogen, Skogsstyrelsen, Sverige, 2000). Levande kronans andel av trädets längd ger således vägledning för tidpunkten för DET OSKÖTTA OMRÅDET HAR ETT STARKT INSLAG AV ASP. första gallring i björkbestånd. Gallringsmallarna är en annan möjlighet där man med hjälp av grundyta och övre höjd kan avläsa när det är dags att gallra. I det aktuella beståndet gav relaskopmätningarna grundyteresultat mellan 12 och 16 m 2 / ha. Gallringsmallarna anger som eftersträvad grundyta före gallring till 14 m 2 / ha då övre höjd är över 12 meter. Bägge metoderna visar sålunda att en första gallring är nära förestående för att hålla maximal tillväxt i beståndet. Gallringsstyrkan vid första gallring brukar vanligen anges i antalet kvarstående stammar efter gallring. Detta betyder att inom snar framtid bör beståndet enligt mallarna gallras så att det blir 800 stammar kvar per hektar. De kvalitativt bästa stammarna gynnas och regleras så att de är relativt jämnt fördelade. Då det oftast är fråga om klenare stammar som tas bort så ökar beståndets brösthöjdsdiameter med 3 4 cm efter gallringen. Vårtbjörken växer snabbt Bestånd av vårtbjörk växer på goda boniteter förvånansvärt snabbt om den får lämplig skötsel. Det gäller dock att vara aktiv, inte glömma beståndet och tro att man är fri för all framtid då man fått plantorna i jorden. Björken behöver mycket ljus och utrymme för att ha maximal tillväxt. Det krävs att man sköter gräs- och slybekämpningen ordentligt samt gör ett par gallringar. I gengäld belönar björken sin ägare med att fylla kraven på förnyelsemognad redan vid 50 års ålder, förutsatt växtplatsen är den rätta. Nyckelord: kronvård UTEBLIVEN SKÖTSEL VISADE KLART ATT BESTÅNDET ÄR OJÄMNT, STAMMARNA KLENARE MED MINDRE KRONOR. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON 11

12 Här hittar skadeinsekterna mat INTE TU TAL OM ATT STAMMAR MÅSTE FÄLLAS FÖR ATT SÄKRA ELDISTRIBUTIONEN. MEN HUR OCH AV VEM SKA STAMMARNA INVID KRAFTLINJERNA TAS TILLVARA? SKADEINSEKTER KALASAR PÅ SÅVÄL FÄLLDA STAMMAR SOM STÅENDE SKOG. Alf Bäck i Munsala, Nykarleby, är en aktiv och självverksam skogsägare. Han har tid, kunskap och intresse av att ta tillvara stammar som kraftbolagen fällt. Men han gör det inte utan att ställa frågor om ansvar, ekonomi och insekter. Här i trakten får vi markägare veta om kraftbolagets fällningar genom en annons i tidningspressen. Det händer att jag, liksom säkert många andra, missar annonserna och lever i ovisshet om att det finns fällda träd som nödvändigt borde tas tillvara. Markägare som bor på längre avstånd, exempelvis utomlands, har inte en chans att se annonserna. Och bland dem som rent tekniskt kan nås av informationen finns markägare som kanske inte har koll på vare sig skogar eller ägoförhållanden. Alf Bäck efterlyser ett mera fungerande koncept. Personlig information till varje markägare skulle vara första steget till förbättring. Insekterna smörjer kråset Det allra största problemet som Alf Bäck lyfter fram är skadeinsekternas framfart. Och faktum är att olika insekter har hittat en säker födkrok i de stammar som ligger fällda invid kraftlinjerna. Enligt gällande lagstiftning får inte virkestravar eller vindfällen i några stora mängder lämnas kvar i skogen under sommaren. Samma regler borde i rimlighetens namn gälla för de av kraftbolagen fällda stammarna. Alf Bäck lyfter fram ungskogarna som särskilt utsatta. Det är i unga bestånd invid högspännings- och andra linjer som behovet av fällning är tydligt. Trädens kronor växer på både höjd och bredd, hotar linjerna och måste därför tas undan. Samtidigt är skogarna i ett känsligt utvecklingsskede. Skadeinsekternas tuggande gör stor skada på den stående skogen. Farligt arbete Alf Bäck fråntar sig inte på något sätt eget ansvar. Han är själv snabbt ute med motorsågen, bara han vet att det finns stammar att ta tillvara. Men idag är självverksamheten inte särskilt hög. Många har varken tid, utrustning eller kunskaper för att kunna arbeta upp fällda stammar. Oerfarna avverkare och för all del även mera garvade kan sätta sig i farliga situationer. Stammar som är fällda över varandra kräver särskilda kunskaper av den som ska arbeta upp dem. Som mest har jag haft omkring 15 stammar i ett enda bröt. Det är inte alldeles enkelt att arbeta upp en sådan anhopning. Kvalitetsförsämring Rent ekonomiskt handlar det inte om några större summor per skogsägare här och nu. Något rotnetto att tala om per skogsägare kan vi inte vänta oss. Men i dessa tider, när industrin försöker motivera oss skogsägare att sälja mera virke, är det rent slöseri att låta fällda stammar ligga kvar i skogen. För egen del har Alf Bäck tagit tillvara ett tjugotal kubikmeter invid en högspänningslinje under försommaren. Stammarna är fällda i oli- HÄR HAR ALF BÄCK ARBETAT UPP FÄLLDA STAMMAR. HAN MISSADE ANNONSEN IFJOL, OCH VIRKETS KVA- LITET HANN FÖRSÄMRAS. 12

13 ka repriser. Ifjol missade jag annonsen, så en del av virket har hunnit blåna och torka. Virket säljer han som massaved till industrin. Dimensionerna skulle ha tillåtit aptering av klentimmer. Kvaliteten har dock försämrats från fällningstidpunkten, och några stockar kan skogsägaren följaktligen inte sälja. Olika koncept Berörda kraftbolag har rätt att fälla träd som hotar linjerna, inom det servitut bolagen har. Nykarleby Kraftverk anlitar ortens skogsvårdsförening för röjning och avverkning av nyare linjer. Där vi drar upp nya linjer sköter skogsvårdsföreningen kontakten till markägarna, samt avverkning och tillvaratagande av virket. Under nya linjer kan det finnas grovt virke, och rätt mycket att avverka. För fällning av träd vid befintliga linjer har vi anlitat andra krafter, säger Tony Forsman på Nykarleby Kraftverk. Han berättar vidare att det är de gamla linjerna som ställer till med bekymmer för virkets del. Ännu på 1970-talet gömde man bort kraftlinjerna i skogen, och det är klart att fällda stammar där är mera svårupptäckta samt svåråtkomliga för markägarna. Numera planerar kraftverket linjerna annorlunda. Till exempel linjer ut till villorna försöker vi dra i närheten av befintlig väg. Linjerna är tio meter breda, och fem meter består av väg, medan andra hälften går genom terrängen. Förutom att fällt virke är mera lättåtkomligt, underlättar närheten även servicen. Arbetsvillig skogsvårdsförening Vi har både vilja och kapacitet att sköta röjning under och invid kraftlinjerna, såväl nya som befintliga. När vi sköter sådana arbeten börjar STAMMAR I BRÖTEN ÄR INTE ALLDELES LÄTTA ATT TA TILLVARA. UNGA GALLRINGSSKOGAR ÄR UTSATTA FÖR OLIKA ANGREPP. 13 vi hela proceduren med att kontakta markägarna. Vi frågar vilka markägare som vill utföra arbetet själv, och vilka vi ska sköta fällning och upparbetning åt. Det säger verksamhetsledare Boris Mattsson på Nykarleby skogsvårdsförening. Han ser det som synnerligen viktigt att virket tas tillvara och säljs. Insektlagens bokstav Föredragande forstmästare Gunnar Salingre på Kustens skogscentral bekräftar att ansvaret för bortforslande av de fällda stammarna faller på markägaren. Ansvarsfrågan finns klarlagd i lagen om bekämpning av insekt- och svampskador. Om det finns mer än tio kubikmeter kvarlämnat virke per hektar på en avverkningsyta, är markägaren skyldig att forsla bort det. Om mer än tio procent av stammarna i ett bestånd, eller mer än 20 stammar i grupp, skadats vid exempelvis storm, ska markägaren se till att virket kommer bort. Tallvirke ska bort från skogen senast den första juli, granvirke senast en månad senare. Men vi måste komma ihåg att långt ifrån alla markägare har möjlighet att ta itu med den saken. Personlig information till varje markägare borde vara självklar. Ett praktiskt fungerande system är att en och samma aktör kontaktar markägare, fäller träden, tar dem tillvara och samordnar en försäljning. Kvarlämnade stammar är ett allvarligt hot i den växande skogen. Skogscentralen granskar att virkestravar forslas bort inom stipulerad tid, men fällda stammar vid kraftlinjer har åtminstone hittills fallit utanför ramarna för övervakningen. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER

14 Röjning enligt målsättning VIRKESPRODUKTION ENLIGT GRUNDMODELL, KVALITETSODLING ELLER INTENSIVODLING? DET VALET KAN SKOGSÄGAREN GÖRA I ETT TIDIGT SKEDE AV PLANTSKOGENS UTVECKLING. VI GRAN- SKAR ALTERNATIVEN FÖR TALLBESTÅND, DÄR TÄTHETEN EFTER RÖJNING HAR STOR BETYDELSE FÖR BESTÅNDETS FORTSATTA UTVECKLING. Den nya versionen av Råd i god skogsvård har ett år på nacken. Enligt dagens rekommendationer kan skogsägaren välja inriktning för odlingen enligt tre modeller. Målet är att börja varje nytt tallbestånd med till plantor per hektar, oberoende av föryngringsmetod. Det antalet är alls inte ovanligt vid en lyckad sådd eller naturföryngring. Den rekommenderade planteringstätheten är per hektar, resten ska naturen förhoppningsvis hjälpa till med även på friska moar. Brunnsröjning ofta av nöden Det gäller att hålla ögonen på plantorna, men inte bara för att upptäcka fel och snabbt kunna åtgärda dem. Också när allt går bra finns synnerligen goda orsaker att besöka plantskogen med täta intervaller. Det växer nämligen så det knakar i en frisk plantskog, och slyet har en tendens att visa en alldeles särskild brådska upp mot solen. Mycket snart kan det vara nödvändigt med en brunnsröjning. Det är ännu enbart en livräddningsåtgärd, och stamval och täthet är ingenting röjaren behöver bry sig nämnvärt om. En omkrets på en meter runt varje barrstam är målet vid brunnsröjningen. Den är oftast aktuell när plantorna är en till två meter höga. Valet sker vid plantskogsröjningen Nästa steg innebär ett linjeval, som kan påverka hela den kommande produktionen. Det är nu åtgärderna skiljer sig från varandra beroende på vilken metod skogsägaren väljer för framtiden i beståendet. Ett alternativ kan ses som en grundmodell. Den lämpar sig på frisk mo, där förnyelsen åstadkommits genom plantering, eller på torr mo, där sådd eller plantering gett det nya beståndet. Här är målsättningen en viss mängd stock redan vid första gallringen. Stockens kvalitet beräknas bli medelmåttlig. Massaveden förväntas vara hyfsat grov vid samma tillfälle. Förnyelsen är möjlig när stammarna är omkring centimeter grova, på 1,3 meters höjd från tänkt stubbskär. Själva röjningen utförs enligt detta alternativ när beståndet är mellan fem och sju meter högt. Stamantalet minskas då till stammar per hektar. Följande steg är första gallring när stammarnas övre höjd är meter. Stamantalet efter gallring är per hektar. En andra och eventuell tredje gallring utförs, den andra som låggallring och den tredje som låg- eller höggallring. Höggallring rekommenderas endast för gran. FEM FÖRE BRUNNSRÖJNING. HÄR BEHÖVS EN ÅTGÄRD INNAN DEN EGENTLIGA PLANTSKOGSVÅRDEN SÄTTS IN. 14

15 Kvalitet genom tätare bestånd Alternativ två ger receptet på odling av kvalitetstimmer. Den modellen går att tillämpa i sådda eller naturligt uppkomna bestånd på torra samt karga moar. Målet är stock av god kvalitet samt förnyelse när stammarna är centimeter grova. På torra moar får plantorna växa lite längre tid än på de karga moarna innan själva plantskogsvården blir aktuell. En övre höjd på fem till sju meter rekommenderas. Innan dess ska brunnsröjningen eller utglesningen av naturplantorna ha utförts, i rätt tid för att säkra tillväxten och livhanken på plantorna. Ett tätare plantbestånd bäddar för bättre kvalitet på tallarna. Enligt den här modellen lämnas till stammar per hektar kvar efter plantskogsröjningen. Då förnyelsen lyckats synnerligen väl kan produktion av energived ske parallellt med plantor per hektar. Produktion av energived och talltimmer av god kvalitet passar bra ihop. Nästa steg är låg- eller kvalitetsgallring när tallarna hunnit bli meter höga. Då lämnas till stammar kvar. För energivedsalternativet används samma täthet. Precis som i grundmodellen kan två eller tre gallringar utföras, enligt samma modeller. Stamkvistning kan utföras vid behov. En röjning på magra marker På karga moar utförs utglesningen av plantbeståndet i ett enda skede. Plantskogsvården är här detsamma som utglesning av såddruggar eller naturplantor. Röjningen utförs när plantornas övre höjd är mellan tre och fem meter. Nästa steg är gallring, och här är receptet detsamma som för torra moar med syfte att odla kvalitet. Målet för kvalitetsodling på karga moar är stock av god kvalitet. Förnyelse rekommenderas när stammarna har en diameter om centimeter, som vanligt inmätt på brösthöjd. Intensivt och grovt Det tredje alternativet är till för den som vill odla grova, kvistfria rotblock. Den skötselkedjan lämpar sig för friska och torra moar. Förnyelsen kan ha skett genom plantering eller, på torra moar, genom sådd alternativt naturföryngring. Plantskogsvården utförs precis som enligt grundmodellen. Det är senare det egentliga valet av slutresultat blir aktuellt. Enligt intensivodlingens principer utförs en kvalitetsgallring när beståndets övre höjd är mellan tio och tolv meter. Nu lämnas 700 stammar per hektar kvar efter den första gallringen. Stamkvistning finns med i förslagen över åtgärder. Endast två gallringar utförs totalt, den andra som normal låggallring. Enligt lag kan tallbestånd PÅ MAGRA MARKER KAN UTGLESNING AV NATURPLANTOR ELLER SÅDDRUG- GAR SPARAS TILL ETT SENARE SKEDE. SAMTIDIGT SKER VALET AV STAMMAR FÖR FRAMTIDEN. I DETTA SKEDE, NÄR PLANTORNA ÄR OMKRING FEM METER ELLER MER, ÄR DET DAGS FÖR ETT LIN- JEVAL INFÖR FRAMTIDEN. på friska moar slutavverkas tidigast vid en diameter av 25 centimeter i södra Finland och vid 23 centimeter i Mellanfinland. Statliga medel avgör I praktiken är det ofta kriterierna för statlig delfinansiering som avgör när och hur plantskogar vårdas. Några statliga medel för brunnsröjning finns inte, och tyvärr lämnar den åtgärden alltför ofta ogjord. Men trots allt är plantskogsvård i rätt tid A och O för lönsamheten framöver. Skillnaden mellan ett vårdat och ett ovårdat bestånd är märkbar redan i första gallringen. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 15

16 Teknik Nyheter på röjningsfronten RÖJSÅGEN HAR I STORT SETT LIKADAN UT SEDAN DEN KOM UT PÅ MARKNADEN FÖR NÄRMARE FEMTIO ÅR SEDAN. DE SENASTE ÅREN HAR DET GJORTS STORA SATSNINGAR PÅ ATT TA FRAM RÖJAGGREGAT SOM MONTERAS PÅ SKOGSMASKI- NER. HÄR PRESENTERAS NÅGRA NYHETER. Röjningsarealerna bör öka markant. I Svenskfinland, inom Kustens skogscentrals område, är målet att komma upp till hektar per år. I fjol, år 2006, blev resultatet drygt hektar. Det innebär att vi borde röja nästan dubbelt så mycket som vi röjer idag. Röjningsberget har vuxit sig större i Svenskfinland än i hela landet som medeltal. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Kedjeröjsåg succé eller fiasko Husqvarna har lanserat den första prototypen för en röjsåg där motorn bärs på ryggen och klingan har ersatts av en sågkedja. Husqvarna har nu tio sågar i provdrift runtom i Sverige. Skogsbruket och proffsröjarna som testar sågen avgör om den nya tekniken blir en succé med serietillverkning nästa år eller ett fiasko, säger Anders Eklöf på Husqvarna. Kapning i midjehöjd Mannen bakom den nya röjsågen är Bengt-Åke Alriksson. Enligt honom är dagens röjsågar med klinga gjorda för att röja ner KEDJERÖJSÅGENS FJÄDRANDE UPPHÄNGNING GER STÖRRE RÖRLIGHET I DJUP- LED OCH SIDLED. Foto: Husqvarna sly och inte för selektiv precisionsröjning. Den förenklade arbetstekniken utgår från kapning i midjehöjd. Det har bl.a. den fördelen att röjaren inte behöver stirra på klingan för att undvika stensågning utan han kan i stället fokusera på att välja rätt huvudstammar. De höga stubbarna som många förfasar över är kortlivade, säger Bengt-Åke Alriksson i en intervju i tidningen Skogsland. I södra Sverige tar det fem år för en tallstabbe att murkna ner och tre år för en björkstubbe. Färre steg med ny upphängning Riggröret avlastas med en fjädrande upphängning, som ger ett mera naturligt muskelarbete än med den traditionella röjsågen. Upphängningen ger rörlighet både i djupled och sidled. Röjsågen får en slaglängd på cirka en meter även framåt-bakåt. Det sparar steg, då röjaren inte behöver gå ända fram till varje stam som ska sågas ner. Han kan stanna kvar bakom ett hinder som t.ex. en sten och röja över hindret. Med kedjeröjsågen blir kapningen kastfri och precisionen blir också bättre. Det ger möjlighet att kapa sprötkvistar på kvarlämnade stammar upp till två meters höjd. Kedjan stannar när röjaren släpper gasen, inte efter tio sekunder som med klinga på sågen. Fakta om sågen: Cylindervolym, 35 cm 3 Effekt, 2,2 hk eller 1,6 kw Svärdlängd, 14 tum Kedjehastighet, minst 20 m/sek Bränsleförbrukning, 20 procent lägre än hos en röjsåg med klinga. 16

17 Häckklippare modell större Det finska företaget MenSe Oy i Taavetti lanserar i höst ett röjaggregat som liknar en häckklippare av grövre kaliber. Aggregat, som kallas Multicut, monteras på kranen till en avverkningsmaskin, skogstraktor eller grävmaskin. Bettet är tvåsidigt med kraftiga fingrar. Det är 35 cm brett och 90 cm långt. Aggregatet kapar stammar som är upp till tio centimeter grova med ett enda klipp, även flera intill varandra samtidigt. Träd som är grövre kapas genom att låta bettet såga av stammen. Föraren som styr aggregatet behöver inga breda passager. Det kan vändas i alla riktningar och även föras bakom ett annat träd. Det minskar risken för skador på stammar som blir kvar. Foto: MenSe Oy Fakta om röjaggregatet: Vikt, 190 kg Arbetsbredd, 90 cm. BETTET KAPAR STAMMAR UPP TILL 10 CM MED ETT ENDA KLIPP. Klinga med sågkedja Bracke Forest har ett röjaggregat i form av en stor klinga som monteras på kranen till en avverkningsmaskin, skogstraktor, grävmaskin eller större jordbrukstraktor. Kapningen sker med en självsträckande standardsågkedja monterad på klingan. Runt klingan finns ett skydd som skyddar mot stensågning. Röjaggregatet klarar träddimensioner upp till 16 cm. Begränsningen utgörs av skyddet mot stensågning. Fakta om röjaggregatet: Vikt, 160 kg Klingans diameter, 80 cm. RÖJAGGREGATET KLARAR TRÄDDIMENSIONER UPP TILL 16 CM. FOTO: BRACK- EFOREST. Läst i Skogsbruket? På webben hittar du , Har du flyttat? Via webben, gör du snabbt adressförändringen. KAPNINGEN SKER MED EN SJÄLVSTRÄCKANDE STANDARDSÅGKEDJA. FOTO: BRACKEFOREST 17 Har du synpunkter på tidningen? Via webben, kan du skicka dem till redaktionen.

18 Ekonomi Ekonomisk översikt och uppföljning av fo UPPGÅNGEN I EKONOMIN I FINLAND, SÅSOM PÅ MÅNGA AN- DRA HÅLL I VÄRLDEN, FORTSÄTTER MED OFÖRMINSKAD STYRKA. MERPARTEN AV VÄRLDENS STORBOLAG REDOVISAR ETT HALV- ÅRSRESULTAT SOM ÖVERSTIGER UPPGJORDA ESTIMAT. Inom EU är både företagens och konsumenternas framtidsförhoppningar på en hög nivå. Här i Finland såg vi att Nokias resultatutveckling varit mycket god under årets 6 första månader. Snabb tillväxt globalt De sjunkande arbetslöshetssiffrorna bekräftar även att optimismen inte är obefogad. Arbetslösheten i Finland var 6,9 % i slutet av juni. Både i Tyskland och USA ligger börskurserna på rekordnivå. Detta är allt gott och väl, men samtidigt måste man komma ihåg att inga kurvor sträcker sig till himmeln. BNP tillväxten i USA ligger kring 3,4 % för tillfället. För Finlands del budgeterar man med en tillväxt om 4 % under år Genomsnittstillväxten för hela världen är ca 5 %, vilket är en mycket hög siffra. Tecken på avmattning För att hitta tecken på att tillväxten håller på att mattas av, bör man studera bostads- och fastighetspriserna. De stigande räntorna och kanske en viss tveksamhet om framtiden har gjort att bostadspriserna börjat stagnera. Tydligast syns det via försäljningstiderna, som blivit längre bl.a. i USA och i Finland. ECB-räntan har stigit till 4 % och man väntar sig ytterligare en förhöjning om minst 0, 25 % i höst. I USA fortsätter man med att hålla sin fed ränta på 5, 25 %. Målsättningen med att höja räntorna är att bromsa en överhettning av ekonomin och att minska risken för inflation. Inflationen i Finland har varit på stigande de senaste åren, men är fortfarande under 3 %. Räntefonderna allt populärare Under de senaste dagarna har man sett en viss oro på börserna runt om i världen. Detta kan vara ett tecken på att många börjar bli tveksamma beträffande ytterligare uppgångar. Ett annat tecken, som tyder på en viss tveksamhet bland placerarna är att räntfonderna blivit populärare. 12 månaders euribor, som ofta används vid bostadsfinansiering, har under detta år stigit från 4,1 % till 4,6 %. I månads euribor ligger på nivån 4,1 %. Oljepriserna har fortsatt uppåt och ligger nu på nivån 75 dollar per tunna. Aktia Capital B Finlands ekonomi är stabil och bra och uppenbarligen försöker man på politiskt håll att dels bromsa lite, och att dels samla lite i ladorna för sämre tider. Capital har stigit med 6,63 % under de senaste kvartalsuppföljning 4 månaderna. Finland har fortsättningsvis stöd av bl.a. Ryssland och Nokia. Nokia ingår i Aktia Capital, som en del av placeringarna. Enligt dagens goda lönsamhet kan man inte anse att aktierna i denna fond skulle vara övervärderade. Risken är närmast hur länge de gynnsamma konjunkturerna fortsätter. Vårens arbetsmarknadsavtal blev dyrare än föregående år, men troligen kan en stor del av företagen minska den negativa effekten via ökad internationalisering. Arbetsplatserna flyttas således till länder med lägre lönekostnader. Sampo Global K Vår globala fond har ökat med 2,99 % i värde. Denna globala fond har tidigare haft en tillväxttakt som är ungefär hälften av Capitals värdeökning. I teorin borde detta innebära att även riskerna skulle vara hälften i den globala fonden. För fondförvaltarna är det inte alltid så tacksamt att ha för många alternativ. Man kan omöjligt få fram det absolut bästa alternativet i hela världen. Istället får man nöja sig med att följa upp ett antal kända storföretag. Nordea Foresta K Skogsfonden har uppenbarligen känt av en gryende optimism inom branschen. Fonden har ökat i värde med hela 5,51 % under de senaste 4 månaderna. Skogsbolagenas halvårsresultat är betydligt bättre än under föregående år. Branschens goda konjunkturer har kommit skogsägarna till godo via betydligt högre priser och en stor efterfrågan på virke. Rysslands hot om att införa tullar på exportvirket förorsakar åtminstone på kort sikt tryck på höjda virkespriser här hemma. På längre sikt har detta dock en klart hämmande effekt på intresset att investera i Finland. Efterfrågan på skogsindustriprodukter är god i Europa, men sämre i USA. Robur Ryssland A Det höga oljepriset och efterfrågan på energi stöder fortsättningsvis flödet av kapital till Ryssland. Putin styr och ställer inom ramen för sina centraliserade maktbefogenheter. I praktiken tycks man prioritera investeringar på den militära sidan och naturligtvis sådant som tryggar energileveranserna till väst. Rysslandfonden har stampat på stället under de senaste månaderna och visar en ökning om blygsamma 1,92 %. 12 månaders utveckling är god och visar en ökning om 33 %. Riskerna med Rysslandsfonden hör ihop med den politiska stabiliteten och energipriserna. Av dessa två är den politiska risken den avgjort svårare. De politiska riskerna syns främst via en vacklande lagstiftning. OP Cash Manager A De korta räntorna har fortsatt att stiga och syns även via denna räntefond, som ökat 18

19 Skogsvård ndvärden med 1,92 % i värde sedan senast. Efter en lång uppgång på aktiemarknaderna runt om i världen är det naturligt att en del kapital börjar söka sig till räntfonder. Denna utveckling syns även I Finland på så sätt att räntefondernas andel från årsskiftet ökat från 48,3 % till 50,5 % per sista juni. För den långsiktiga placeraren är räntefonderna avkastning fortfarande i blygsammaste laget. Framtiden För Europas del ser utvecklingen positiv ut. Speciellt gott stöd har man fått av utvecklingen i Tyskland. Tillväxten i Europa är för tillfället bättre än i USA. USA kämpar med ökande problem inom bostadssektorn. Riskfinansieringsbolag som specialiserat sig på bostadssektorn har redan kommit i svårigheter. Problemen leder till stora utförsäljningar och sjunkande priser inom hela sektorn. Denna osäkerhet har till en del även spritt sig till andra branscher. Här hemma jobbar man med nästa års budget och vissa skattelättnader är aktuella. Bl.a. finns det planer på att avskaffa arvs- och gåvoskatten i samband med generationsväxlingar för företag, jordbruk och skogsbruk fr.o.m. juni Arvsskatt skulle debiteras för arvslotter på ,- eller mera. Den nuvarande gränsen är 3 400,-. Vid gåvor har man tänkt sig en gräns om 4 000,-. TEXT: CHRISTIAN HILDÉN Snytbaggen plågar också Österbotten PÅ YTOR DÄR DET FINNS SNYTBAGGE ÄR SKADORNA OMFATTANDE. DET SÄGER KJELL SUNDSTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRAL I ÖSTERBOT- TEN. MEN INGA STÖRRE OM- FATTANDE ANGREPP HAR UPP- DAGATS. Det finns skador av snytbagge på plantor, men sporadiskt. Jag har varit i kontakt med alla skogsvårdsföreningarna i Österbotten. Nästan varje förening har förnyelseytor med omfattande skador, säger Kjell Sundsten på Kustens skogscentral. Skogsägarna ansöker om ersättning Sundsten berättar vidare att han fått in ansökningar om ersättning av skador orsakade av snytbagge. Just nu har jag framför mig ansökningar från Vörå-Maxmo, Malax och Övermark. En skogsägare kan ansöka om ersättning när den skadade arealen är över en halv hektar. Skador av snytbagge klassas som naturskada. Ansökningarna gäller både tall- och granplanteringar. Arealen varierar från en hektar till fem hektar. På ingen yta är samtliga plantor gnagda av snytbaggen utan Foto: Gunnar Salingre NÄRBILD AV EN SNYTBAGGE. DEN LILLA BILDEN VISAR SNYTBAGGEN I SIN RÄTTA STORLEK. det finns plantor som är friska. Jag uppskattar att det på samtliga ytor blir komplettering med cirka tusen plantor. Skogsägaren har tillsammans med någon från skogsvårdsföreningen märkt ut friska plantor med fiberband, så det är lätt att se var nya plantor ska sättas i jorden. Nya plantor gratis Skogsägarna får nya plantor ersatt till sitt fulla belopp. Av arbetskostnaderna får han 35 procent ersatt. Det här gäller när skogsägaren har avlönad arbetskraft för kompletteringen. Om han gör arbetet själv, får han ingen ersättning för det egna arbetet. Om plantorna skulle vara förstörda till så gott som hundra procent och det skulle krävas en ny markberedning, skulle kostnaderna för det arbetet också ersättas med 35 procent. GNAG AV SNYTBAGGEN PÅ EN GRANPLANTA. PÅ ETT DYGN ÄTER EN SNYTBAGGE 20 MM 2 BARK, VIL- KET MOTSVARAR EN FLÄCK PÅ 0,5 X 0,4 CM. Har plantskolan skyddsbehandlat plantorna? Varma somrar, mildare bekämpningsmedel och planteringstekniken är orsaken bakom de allt mera omfattande skadorna av snytbagge. I dagens läge med svagare bekämpningsmedel är högläggning det bästa skyddet mot snytbaggeangrepp på granplantor, säger Gunnar Salingre på Kustens skogscentral. Plantan ska ha ett ordentligt skikt av mineraljord runt sig. Skogsägarna bör också kontrollera att plantorna verkligen är behandlade mot angrepp av snytbagge. Det finns plantskolor som inte gör det. Plantorna dör efter att snytbaggen gnagt av barken runt stammen. Skadorna är svårast de tre första somrarna efter avverkning. Både planterade plantor och plantor som uppkommit på naturlig väg angrips av snytbagge. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 19

20 Intensiv odling från forskning till praktik INTENSIVODLING AV SKOG ÄR SATT UNDER LUPP I SVERIGE. FORSKNINGSPROGRAMMET FIBERSKOG HAR PÅGÅTT UNDER MÅNGA ÅRS TID. SVENSKA LANTBRUKSUNIVERSITETET SAMAR- BETAR MED SKOGSNÄRINGENS AKTÖRER. Idén är att optimera produktion, ekonomi och miljövård. Tanken har sitt ursprung i dagens verklighet, där naturvärden skyddas och en del skogsområden helt faller utanför ramarna för ekonomiskogsbruk. Forskningens tanke är att dela upp marken enligt bästa tänkbara användning. I närheten av tätorter kan rekreation och friluftsliv få en framträdande roll, medan intensiv skogsodling kunde koncentreras till industriernas och värmeverkens närområden. Som närområde räknas en radie på cirka 100 kilometer. Men där det finns naturvärden, ska de givetvis beaktas och den biologiska mångfalden ska bevaras och stärkas. Intensivodlingen är lämplig där inga särskilda natur- eller kulturvärden finns. Merkostnad för plantor lönar sig Det är främst intensiv odling av gran som forskarna koncentrerat sig på. Vid intensivodling är det självklart att använda det bästa, förädlade plantmaterialet som finns. Merkostnaden är förhållandevis liten, jämfört med den ekonomiska nytta som intensivodlingen ger. Ökad tillväxt, förkortad omloppstid och förbättrad kvalitet beräknas intensivodlingen ge. Inom ramen för projektet har virkesegenskaperna studerats, för att reda ut vad kraftigt ökad tillväxt hos gran medför. Det är egenskaper som har betydelse för massa- och pappersindustrin som forskarna koncentrerat sig på. För några år sedan provkokades intensivodlad massaved. Virkets egenskaper Eftersom papprets kvalitet beror på både råvarans egenskaper och framställningen är det svårt att säga vilken betydelse virkets egenskaper sist och slutligen har, enligt rapporterna från projektet. Men det finns klara svar på vissa egenskapers påverkan. Snabbare tillväxt ger lägre densitet, det vill säga lätttare virke. Det ger ett mindre utbyte av fibrer per volym. Samtidigt finns fler celler som har tunna väggar. Tunnväggiga celler är i sin tur lättare att bearbeta i framställningsprocessen. De plattas lättare ihop, binder bättre och ger tätare pappersark. Gödslingseffekt Inom projektet ingår en utredning över hur gödslingen kan göras mest effektiv. I tidiga försök tillförde man försöksbestånden relativt små doser varje år. Tanken var att undvika näringsläckage. Ur ekonomisk synvinkel är årlig gödsling dock inte det mest lönsamma, har det visat sig. För fem år sedan startade försök där genetiskt förädlat material näringsoptimeras. Det innebär rent praktiskt att barrprover analyseras och på basen av dem ger forskarna råd om lämplig gödsling. Forskarna söker svar på vilka kloner som reagerar bäst på gödslingen, och hur tillväxten ska kunna maximeras. Det finns uppgifter som visar att tillväxtökning som orsakats av gödsling har större betydelse för virkets egenskaper än den ökning som FÖRDUBBLAD TILLVÄXT JÄMFÖRT MED NORMAL PRODUKTION AV GRAN ÄR MÖJLIG ENLIGT SLU. 20

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer.

Bli en bättre beställare. för bättre ekonomi i ditt skogsbruk. - och det är du som bestämmer. Bli en bättre beställare Det är Röj din i tid skog för bättre ekonomi i ditt skogsbruk - och det är du som bestämmer. Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL-

Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL- Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 6 7 2007. ÅRGÅNG 77 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR DEN FINSKA SKOGSINDUSTRIN HAR 1,5 ÅR PÅ SIG ATT ÖKA INKÖPS- MÄNGDERNA I FINLAND.

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76

Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 9 2006. ÅRGÅNG 76 4 SKOGSPROGRAMMET VÄL TEORETISKT DET FINNS ETT GLAPP MELLAN DET REGIONALA SKOGSPROGRAMMETS SIFFROR OCH VERKLIGHETEN.

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN

RESEARCH. För skogens bästa. handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN RESEARCH För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten PERTTI HOURUNRANTA JARI VALKONEN TTS research rapporter och handböcker 42 Nurmijärvi 2009 För skogens bästa handbok i skogsvårdsarbeten Pertti Hourunranta

Läs mer

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG Röj i tid för bättre ekonomi i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Text och foton: Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris Tabeller,

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Bekämpning av rotröta med stubbehandling

Bekämpning av rotröta med stubbehandling Bekämpning av rotröta med stubbehandling HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Handledningen har utarbetats av arbetsgruppen: Erkki Hänninen, Metsäteho Oy Kari Korhonen, Skogsforskningsinstitutet Katriina Lipponen,

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI.

Skogsbruket 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING NORRSKOG ÄR INVOLVERAD I TRÄENERGI. Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 8 2006. ÅRGÅNG 76 4 GODKÄNN INTE DÅLIGA PLANTOR ELLER DÅLIGT ARBETE EN REKLAMATION BÖR GÖRAS FÖRE VINTERN. EFTERFRÅGAN SPORRAR UTVECKLING

Läs mer

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus

Förhandsröjning. i skog där avverkningsmaskin kommer till användning HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO. Foto: Martti Taipalus Förhandsröjning i skog där avverkningsmaskin kommer till användning Foto: Martti Taipalus HANDLEDNING UTGIVEN AV METSÄTEHO Förord Både när det gäller gallring och förnyelseavverkning har den maskinella

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka?

Skogsbruket. 4 Pejling av virkesmarknaden. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 9 2007. Årgång 77. Spara eller avverka? Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 9 2007. Årgång 77 4 Pejling av virkesmarknaden Skogsindustrins virkesköp har ökat med åttio procent från årets början. 9 10 12

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010

Skogsbruket. Fördelar med kall vinter. Energivedsaffär kräver noggrannhet 2-2010 Skogsbruket 2-2010 Fördelar med kall vinter Energivedsaffär kräver noggrannhet Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 2 2010. År g å n g 80 4 Många fördelar med kall

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN

Skogsbruket 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU SKOGSÄGARE KAN ÅTERSKAPA LUNDAR SKOGSÄGARE KRÄV HÖGLÄGGNING INFÖR EN Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 6 7 2006. ÅRGÅNG 76 4 RÅD I GOD SKOGSVÅRD RÅDEN HAR GRANSKATS. SKÖT DINA PLANTBESTÅND NU RÅD FÖR SJÄLVVERKSAMMA. 6 10BARRSKOG AVVERKAS

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Skogsbruket 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID

Skogsbruket 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING KVISTAT FLISVIRKE GER MERA PENGAR GENOM ATT SATSA PÅ KVALITET KAN DU FÅ EN STÖRRE VIRKESLIKVID VID Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 1 2007. ÅRGÅNG 77 4 HÖGGALLRING ÄR INTE BLÄDNING BEGREPPEN LÅGGALLRING, HÖGGALLRING OCH BLÄDNING INNEBÄR UT- GLESNING AV BESTÅND. 6 KVISTAT

Läs mer

skogsskötsel gallring i barrskog

skogsskötsel gallring i barrskog skogsskötsel gallring i barrskog Gallring ökar lönsamheten i skogsbruket. Genom att ta bort de mindre värdefulla träden och låta de bästa växa kvar ökar värdetillväxten i skogen. En nettointäkt fås tidigt

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79

Skogsbruket. 2 Skogsbruket 12/2009. Nr 12 2009. År g å n g 79 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 12 2009. År g å n g 79 4 Naturlig förnyelse är inte latmansgöra Sk o g s ä g a r n a k o m m e r u n da n m e d k o s t n a d e

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Skogsbruket 4 GOD VÅRD FRAMOM SNABBA PENGAR RÖJD BOTTEN = KLAR VINST STÖRANDE SLY GÖR ATT ENTREPRENÖREN INTE UPPTÄCKER SKADOR ELLER

Skogsbruket 4 GOD VÅRD FRAMOM SNABBA PENGAR RÖJD BOTTEN = KLAR VINST STÖRANDE SLY GÖR ATT ENTREPRENÖREN INTE UPPTÄCKER SKADOR ELLER Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 11 2006. ÅRGÅNG 76 4 GOD VÅRD FRAMOM SNABBA PENGAR IDAG TILLÅTER LAG OCH REKOMMENDATIONER STÖRRE FELXIBILITET OCH FLERA ALTERNATIV. 6 10

Läs mer

Föryngring. Hyggesrensning. Hyggesrensning är oftast nödvändig för att den kommande föryngringen skall kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt.

Föryngring. Hyggesrensning. Hyggesrensning är oftast nödvändig för att den kommande föryngringen skall kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Föryngring Hyggesrensning Hyggesrensning är oftast nödvändig för att den kommande föryngringen skall kunna utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Utförande Alla enstaka mindre träd och små grupper av

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken

Skogsbruket 6/7-2010. Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket 6/7-2010 Energiveden och miljöpåverkan Skogen ger hälsa och motion Hjälpmedel till vedbacken Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2010. År g å n g 80

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Skogsbruket 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA PRISER, SÅ KAN MAN KARAKTÄRISERA

Skogsbruket 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA PRISER, SÅ KAN MAN KARAKTÄRISERA Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 12 2004. ÅRGÅNG 74 4 TALLFRÖN KLARAR INTE KONKURRENS RÄTT METOD PÅ RÄTT MARK. 6 HÖGA PRISER PÅ SKOGSFASTIGHETER STOR EFTERFRÅGAN OCH HÖGA

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Skogsbruket 5-2011. Väg- och åkerkanter outnyttjad bränsleresurs Bra att veta vid köp av röjsåg Gör eget grillkol

Skogsbruket 5-2011. Väg- och åkerkanter outnyttjad bränsleresurs Bra att veta vid köp av röjsåg Gör eget grillkol Skogsbruket 5-2011 Väg- och åkerkanter outnyttjad bränsleresurs Bra att veta vid köp av röjsåg Gör eget grillkol Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 5 2011. År g å

Läs mer

Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 6 7 2008. Årgång 78. Sett i skogen. Rivstart på förnyelseytan

Skogsbruket. Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd. Nr 6 7 2008. Årgång 78. Sett i skogen. Rivstart på förnyelseytan Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 6 7 2008. Årgång 78 5 6 8 11 12 14 16 18 20 Sett i skogen Döda träd utan yttre spår kan indikera tallens rotröta. Rivstart på

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

Skogsbruket 4 PUNKT I FÖRTID SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS ARBETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGSBRUKET FÖR-

Skogsbruket 4 PUNKT I FÖRTID SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS ARBETSKRAFTEN SÖKER SIG TILL ANDRA YRKEN OCH SKOGSBRUKET FÖR- Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 1 2005. ÅRGÅNG 75 4 PUNKT I FÖRTID EN DEL FORMER AV UNDERPRODUKTION GÅR ATT FÖREBYGGA. 6 12 14 16 20 22 28 SKOGSARBETARENS YRKE FÖRÄNDRAS

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog

UPM Samfällda skogar. Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen. UPM skog UPM Samfällda skogar Ett ansvarsfullt, enkelt och lönsamt sätt att sköta skogsegendomen UPM skog UPM SAMFÄLLDA SKOGAR I KORTHET UPM Samfällda skogar är ett bra alternativ för skogsägare som sätter värde

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Skogsbruket 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN?

Skogsbruket 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN? Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 2 2007. ÅRGÅNG 77 4 HUR MYCKET PENGAR KAN JAG TA FRÅN SKOGEN? SOM SKOGSÄGARE FUNDERAR DU KANSKE PÅ HUR MYCKET DU KAN HUGGA. 6

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid

SBO-NYTT. Information från Mark skogsbruksområde juni 2015. Vilken härlig tid SBO-NYTT Information från Mark skogsbruksområde juni 2015 Vilken härlig tid Nu är väl livet som bäst, dagarna är långa, solen värmer gott ibland och det händer mycket i naturen när allting förnyas. I går

Läs mer

Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta

Skogs bruket 3 2012. Krävande avverkning. efter stormen. Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över Grusvägar drabbas hårt av menföre Gör din egen vassmatta Skogs bruket 3 2012 Krävande avverkning efter stormen Maskinerna tar över

Läs mer

Skogsbruket 3-2011. Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara

Skogsbruket 3-2011. Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Skogsbruket 3-2011 Så här undviker du arvsskatt Riksdagspartierna svarar på skog Skogsvårdsavgiftens vara eller icke vara Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 3 2011.

Läs mer

Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt

Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Kronobergs distrikt Ledare. Jerker Bergdahl, Stf. DISTRIKTSCHEf Det är tio år sedan Gudrun De mest lyckade föryngringarna efter stormen Gudrun är

Läs mer

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER B SVERIGE PORTO BETALT NR 1 2006 FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben

Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Räkna med din skog smarta beslutsstöd på webben Mats Hannerz I våra hem vänder vi oss allt oftare till datorn och internet för att få hjälp. Utbudet av användbara vardagstjänster växer lavinartat på webben.

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer