ELTEKNIK ÅRSMÖTET Vår nye teknologrepresentant. Nr 3 JUNI 2002

Transkript

1 ELTEKNIK Nr 3 JUNI 2002 Innehåll Sid Årsmötet Nye teknologrepresentanten 1-2 Nya tider, ny Ordförande 2 Nu jäklar SER Electric Dragster Race 3 Tänk Om 3 Nyhetsbrevet Datateknik 3 Elektromagnetisk strålning - rapport 4-5 Acreo i Norrköping 5 Nytt utifrån 5-6 SER-frågan 6 ÅRSMÖTET 2002 SERs årsmöte ägde rum den 24 april på Telemuseum i Stockholm. Styrelseledamöterna Jana Kjebon och Lars Olsson hade avsagt sig omval. Båda har varit idérika och deltagit i föreningsarbetet på ett förtjänstfullt sätt. Lars har också hjälpt till att sätta SER på Skånekartan med flera intressanta föredrag på Lunds Tekniska Högskola och Jana, som representerat de yngre kvinnliga SER-medlemmarna, har även hon arrangerat flera intressanta studiebesök och föredrag. Båda kvarstår dock med revisorsuppdrag. Ett varmt tack till dessa avgående styrelseledamöter samt även tack till William Persäter, avgående ord. revisor, och Nils Wästerlid avgående revisorsersättare. Följande ledamöter ingår i styrelsen fram till årsmötet 2003 Ordförande Aleksander Marlevi Spånga (omval) Övriga ledamöter Jan Blix Vällingby (omval) Margaretha Eriksson Stockholm (omval) Anders Kjellberg Hörby (omval) Karsten F Larsen Danderyd (omval) Karl Erik Olofsson V Frölunda (omval) Yngve Sundblad Huddinge (omval) Arne Svensson Henån (omval) Anders Åberg Staffanstorp (omval) Teknologrepresentant David Edwertz Norrköping (nyval) Revisorer, ordinarie Hans Zahlander Norrtälje (omval) Lars Olsson Lund (nyval) Revisorer, ersättare Peter Burholm Trångsund (omval) Jana Kjebon Farsta (nyval) Valnämndens ledamöter Gustav Gottberg Stockholm (omval) Per G Forsgren Täby (omval) Hans Heilborn Huddinge (omval) Jan Martinsson Västerås (omval) Styrelsen fick mötets mandat att adjungera styrelsens två vakanta ledamöter under perioden fram till nästa årsmöte. Niklas Smedberg (styrelsens förre teknologrepresentant, nu verksam i USA) är adjungerad till styrelsen och Gustav Gottberg är adjungerad till styrelsen som EUREL representant. Verksamhetsberättelsen för år 2001 finns att läsa på Komplett årsredovisning kan beställas från kansliet. Vår nye teknologrepresentant Mitt namn är David Edwertz. Ursprungligen är jag en Karlsta pöjk, som nu bor och studerar i Norrköping vid Linköpings Tekniska Högskola. Jag läser där, i skrivande stund, andra året av civilingenjörsutbildningen Elektronikdesign vid Campus Norrköping (del av Linköpings Tekniska Högskola). Utbildningen Elektronikdesign är en elektronikutbildning med fokus på länken mellan analogt och digitalt. Utbildningen är som sagt en civilingenjörsutbildning, dvs. 180p, men kanske inte helt lik de flesta civilingenjörsutbildningar då vi har ett förhållandevis stort inslag av humaniora. Däribland psykologi. Jag kom i kontakt med SER för knappt ett år sedan då jag som näringslivsansvarig vid sektionen för Elektronikdesign anordnade ett litet seminarium tillsammans med Karl-Erik Olofsson (styrelseledamot i SER). Blev då intresserad av föreningen och beslutade mig för att tacka ja när jag erbjöds att vara med i styrelsen som teknologrepresentant. Jag upplever mig själv som en engagerad person som har SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING Brev: Stockholm, Besök: Mäster Samuelsg. 56, 3tr Kansli: Tel , Fax , E-post ser@ser.se Ansvarig utgivare: Susanne Gester AMAB Grafiska, Stockholm,

2 ELTEKNIK NR 3 JUNI 2002 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR 2 prövat på en hel del. Studerade t.ex. ett år i Australien vid High School, där jag även arbetade för Lions med bl. a. diabetessjuka småbarn. Kan tyvärr inte säga att jag har några tydliga visioner för framtiden, men jag är övertygad om att den ser ljus ut, kan dock inte förklara varför. Nya tider, ny Ordförande Fyra år går mycket fortare än man kan tro, speciellt när man har roligt, och det har varit ett sant nöje att vara ordförande för SER under de senaste fyra åren. Att vara den första kvinnan på den posten under SERs mer än hundraåriga historia känns speciellt hedrande. Jag hoppas att få se flera kvinnor i ledande ställning på det tekniska området i framtiden, och alla tecken tyder på att utvecklingen går i den riktningen. Mycket har hänt under de senaste åren, både i omvärlden och i SER. Dot.com kom och gick, Internet, webb och elektronisk publicering har blivit vardagsmat, och vi har fått se hur vårt vardagsliv kan gestalta sig i framtiden. Att SER fyller en funktion är alldeles uppenbart, både som nätverk och för att hålla oss ingenjörer uppdaterade om den tekniska utvecklingen. Besök och seminarier bidrar till att höja vår kunskap, med allt från Extreme Programming till den senaste utställningen på Telemuseum om hur vår tekniska vardagsomgivning kan se ut om 10 år. Slutligen vill jag tacka alla styrelsemedlemmar under de senaste fyra åren för ett fantastiskt och kreativt samarbete, när jag nu lämnar ordförandeskapet vidare till min efterträdare Aleksander Marlevi. Jag önskar Aleksander och SER lycka till när vi verkligen kliver in i den elektroniska eran. Margaretha Eriksson, Ordf. SER margaretha.eriksson@mailbox.swipnet.se Nu jäklar David Edwertz Nytillträdd teknologrepresentant SER har funnits i 114 år och har under den tiden haft såväl sina toppar som sina vågdalar. Verksamheten har förändrats då och då. Nu känns det som det är dags för förändring igen och som nytillträdd Ordförande har jag här sammanfattat hur vi kommer att arbeta för att stärka SERs identitet Mål Kvantitativa Första delmålet är att nå upp till de 5000 aktiva medlemmar till årsmötet (Aktuell siffra är 4 100) Kvalitativa SER ska vara känd hos flera, inte bara elektro- och dataingenjörer. Föreningen ska vara känd som en seriös förening för dem som arbetar inom elektronik och IT. Kunskap och kompetens ska prägla föreningen och dess medlemmar som medlem ska jag känna att jag kan få god hjälp i min yrkeskarriär av föreningen och dess medlemmar SER ska kunna vara ett fönster mot omvärlden Vi vill göra SER till en aktiv förening. En förening som medlemmarna har tydlig nytta av och kan känna stolthet över att tillhöra. Vill du vara med? Det är inte bara SER som tjänar på denna modernisering. Även du som aktivt deltar i arbetet tjänar på det. Du skaffar dig nyttig kunskap och bra kontakter. Och du kan bli känd i branschen som en spjutspets. På årsmötet den 24 april har vi presenterat ett antal förslag och fått igång en kreativ debatt. Många har engagerat sig och givit sina synpunkter. Ett par veckor efter årsmötet har den nya styrelsen sammanträtt och bestämt att tillsätta små arbetsgrupper. Jag kommer att kontinuerligt hålla dig informerad om hur arbetet framskrider och välkomnar dina synpunkter och särskilt din medverkan. Vi vill att SER främjar medlemmarnas intressen i yrkeslivet. Det är främst 5 områden där detta blir mest effektivt och intressant för medlemmarna: Studiebesök Tidningar Värvning Nätverk och Mentorskap Debatt Studiebesöken och Tidningarna är traditionellt våra hjärtefrågor. Medlemmarna har tydligt pekat ut dem som fortsatt högt prioriterade. Vi kommer därför att fortsätta att satsa på dessa aktiviteter och förmåner. Studiebesöksprogrammet för hösten börjar redan ta form. Jag ser fram emot tre nya besök, intressanta både ur teknisk synvinkel och för att vidga mitt nätverk med nya spännande människor. Traditionellt engageras hela styrelsen i studiebesöksprogrammet. Att erhålla både Elektroniktidningen och Nyhetsbrevet Datateknik som del i medlemskapet är resultatet av en förmånlig överenskommelse med Ekonomi och Teknik Förlag. Ordinarie prenumerationspris för dessa båda produkter ligger på över kr. Värvning är naturligtvis angelägen för föreningen. Vi vill

3 ELTEKNIK NR 3 JUNI 2002 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR koncentrera oss mera på högskolestudenter. Därför kommer jag och David Edwertz (SERs nye studentrepresentant) att utarbeta några förslag om hur SER blir tydligare för studenter. Nätverk och Mentorskap är i våra dagar mycket viktiga faktorer för att dels komma in på arbetsmarknaden och dels framgångsrikt kunna vidareutveckla sig inom elektro- och datafacket. Vi kommer tills vidare inte tillsätta något utskott för att föreslå särskilda satsningar utan förväntar oss att de övriga satsningarna kommer att resultera i stärkning av nätverksbyggande och mentorskap medlemmarna emellan. SER ska synas i samhällsdebatten i allmänna media, såväl som i fackmedia. Delta på tidningarnas debattsidor, i TVsoffor och radiostudios. Dessutom ska SER delta i remissarbetet inom sitt verksamhetsområde. Vilka samhällsfrågor står SER nära? Grundutbildning, fortbildning, senior arbetskraft, kärnkraftspolitik, datasäkerhet, strålning, hälsa? Yngve Sundblad (SERs nye Ceremonimästare) och Gustav Gottberg (SERs EUREL representant) kommer att utarbeta riktlinjer för denna verksamhet och starta upp den snarast. Närmast skall de fundera på vilka frågor vi vill att de politiska partierna skall ge oss besked om inför valet. Och härmed önskar jag alla en varm och skön sommar! Aleksander Marlevi, nytillträdd Ordförande aleksander.marlevi@nextpeak.se Electric Dragstertävling på Telemuseum Från byggsats till körklar eldriven dragster på 15 minuter är ingen lätt utmaning. Några tappra elektroingenjörer antog utmaningen och infann sig på Telemuseum för att trimma in och provköra alstren under ingenjör Lundströms överinseende. Att få fordonen att förflytta sig rakt framåt på strippen, en lång slät aluminiumplanka, visade sig vara svårare än man kunde tro. Att leda energin från batteripacken till aluminiumplankan, sen till strömavtagare, vidare till den lilla elmotorn och ut till drivhjulen erbjöd många tekniska utmaningar. Både Thomas Floreteng (se bild) och Stig-Erik Blomquist fick slutligen fart på sina eleganta byggen och kunde gå i mål under publikens jubel och applåder. Margaretha Eriksson, styrelseledamot TänkOm Som avslutning på denna kväll fick vi ta del av utställningen TänkOm. Med filmens hjälp inbjöds vi till familjen Ström i Stockholm år 2010 och fick se hur familjen använder sig av den nya kommunikationstekniken för att lösa enkla vardagliga behov. Som exempel såg vi när pappan ledde en sånglektion med hjälp av det elektroniska notstället DIScoVER och vi fick också bekanta oss med barnens digitala skolbok Adept. Kylskåpet, som ersätter både kyl och frys (se bild) tilltalade mig. Det består av ett set med flexibla celler i valfri storlek. Önskad temperatur ställs in på olika fack, anpassade efter matvarorna. Cellerna kan snabbt ändra temperatur och givetvis programmeras på distans. Man kan också ta med sig de portabla cellerna på picknicken. Eller vad sägs om ett digitalt hembiträde som reagerar på just din röst? Utställningen, som pågår åtminstone året ut, föder många TänkOm och rekommenderas varmt. Tack alla på Telemuseum som hjälpte oss med denna innehållsrika kväll! Susanne Gester på kansliet ser@ser.se NYHETSBREVET DATATEKNIK Visst får du Nyhetsbrevet Datateknik fortfarande men nu som bilaga i Elektroniktidningen vilket innebär att distributionen blir betydligt billigare. Det senaste numret av Nyhetsbrevet Datateknik (nr 6) har också på försök skickats ut per e-post till ett hundratal prenumeranter. Tanken är att någon gång under hösten kunna erbjuda det som ett alternativ till papperstidningen - som givetvis kommer att finnas kvar under överskådlig framtid. Förutsättningen för utskick av nyhetsbrevet per e-post är förstås att vi har era adresser. Vänligen meddela oss aktuell e-postadress - enklast går du in på klicka på Organisation och därefter på Adressändring så hittar du ett formulär. Det går också bra att skicka e-post till medlemsservice@ser.se. Susanne Gester, kansliet 3

4 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR ELTEKNIK NR 3 JUNI 2002 ELEKTROMAGNETISKA VÅGOR I GÖTEBORG 5 MARS Prof. Yngve Hamnerius från Chalmers inledde seminariet för SERs medlemmar med att ge en historisk och teknisk översikt över de olika mobila radiosystemen och skillnader i utsänd effekt. Beroende på frekvensband som används, typ av modulering och om systemet använder effektreglering, får man olika stor medeleffekt från utrustningarna. Exempel på effekter från telefoner i några av de mest spridda radiobaserade telefonsystemen: för GSM900 (som arbetar i frekvensbandet 900 MHz) är den maximalt tillåtna utsända effekten 2000 mw per radiokanal medan den för GSM1800 (i bandet 1800 MHz) är 1000 mw. Varje radiokanal är genom tidsmultiplex (TDMA) uppdelad i 8 telefonkanaler, varför den maximala utsända effekten vid ett samtal är 250 mw resp. 125mW. Genom att den utsända effekten i GSMsystemen automatiskt anpassas, så att den inte blir större än vad som krävs för att hålla kontakten med basstationen, så blir den utsända effekten normalt en bråkdel av denna maxeffekt. Man räknar med en reduktionsfaktor > 100, dvs utsänd medeleffekt från en GSM900 telefon ligger under 2,5 mw och från en GSM1800 telefon under 1 mw. Till skillnad från GSM-systemen, så har de s k DECT-systemen ingen automatisk effektanpassning. De är vanliga s k trådlösa telefoner och utnyttjar 1900 MHz-bandet. Medeleffekten från dessa är ca 10 mw. Hur mycket effekt tål då vår kropp? Olika organisationer deltar i arbetet med frågorna om gränsvärden: WHO, ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection), EU och i Sverige SSI. Man använder ett begrepp SAR, som står för Specific Absorption Rate. SAR är den av en bestämd kroppsmassa (vävnad) per tidsenhet absorberade effekten och mäts i W/kg. Mätning av SAR är idag den enda internationellt accepterade metoden för att bestämma den absorberade energin i kroppsvävnad. EU tillämpar ett värde på 2 W/kg mätt i en 10 gram stor kub av biologisk vävnad. I USA har FCC satt gränsvärdet 1,6 W/kg mätt i en 1 gram stor vävnadskub. TCO (Sverige) arbetar på ett förslag där gränsvärdet för SAR skall ligga på 0,8 W/kg upptagen effekt per 10 gram mänsklig vävnad. När det gäller att mäta hur mycket energi en mobiltelefon ger upphov till i den mänskliga vävnaden så kan SAR-värdet vara missvisande. SAR-värdet mäts när mobiltelefonen avger maximal effekt. SAR-värdet motsvarar därför inte den verkliga användningen, bl a eftersom den automatiska effektregleringen ger en betydligt lägre medeleffekt. Dessutom kan en telefon med låg maximal effekt ha sämre egenskaper för effektreglering, dvs den sänder med onödigt stor effekt normalt, vilket ger större energi i utsatta delar av kroppen än en telefon som har bättre egenskaper för effektreglering. För att mäta hur bra en mobiltelefon är under normal användning har TCO föreslagit att man också mäter den maximala effekten mobiltelefonen behöver använda för kommunikation (dvs nyttig effekt). Detta kallas för Telephone Communication Power, TCP och mäts i Watt. Ju högre värde på TCP, desto högre andel av signalstyrkan når basstationen, vilket minskar den totala effekten som behöver sändas från mobiltelefonen och därmed en mindre risk för exponering av kroppen. TCO har därför föreslagit ett gränsvärde för SAR på 0,8 W/kg samtidigt som värdet på TCP skall vara 0,3 W. När det gäller basstationerna i de mobila telefonnäten så har ju frågan om utsänd elektromagnetisk strålning blivit en het potatis i planeringen av den nya generationens nät (3G). Idag finns ca basstationer i GSM-näten i Sverige. I slutet av 2003 beräknas vi kanske ha totalt basstationer för de mobila telefonnäten. Typiska värden på effekterna i basstationerna är 5 10 W effekt till antennen (per kanal). Beroende på antennutformning och effektivitet får man en varierande resulterande fältstyrka inom sändarens täckningsområde. Ju högre fältstyrka desto högre energi träffar de personer som befinner sig i täckningsområdet. Olika länder har satt olika gränsvärden på tillåten maximal fältstyrka. ICNIRP har rekommenderat 900 mw/m2, medan tättbefolkade länder som Schweiz och Italien har satt betydligt lägre tillåtna värden. INCRP:s värde bygger på 1/10 av det värde som kan ge skadlig värmeutveckling (för yrkesmänniskor är högsta tillåtna värde i stället 4500 mw/m2). Eftersom fältstyrkan avtar kvadratiskt med avståndet från sändaren blir effekterna i enskilda punkter en bit från sändaren i regel långt under dessa värden. Verkliga mätningar i stadsmiljö (Sverige) visar att man ligger långt under dessa gränsvärden. Andra effekter än värmeutveckling i den mänskliga vävnaden misstänks dock. De biologiska effekterna man har funnit har t ex rört EEG, men även reaktionstid (som man funnit förkortas!). Området är dock inte så väl undersökt än, men de berörda organisationerna råder till försiktighet. För att kunna mäta TCP, dvs hur effektiv en mobiltelefon är i att skicka nyttig effekt, så måste man mäta i en miljö som efterliknar verkligheten så mycket som möjligt. Mätning av radiovågor och dess effekter har vanligtvis skett i ekofria rum, där man haft full kontroll på signalernas spektrum och 4

5 NYHETSBREV FÖR SER:S MEDLEMMAR ELTEKNIK NR 3 JUNI 2002 effekter, dessa är dock mycket utrymmeskrävande och dyra. Därför har antenngruppen vid Chalmers utformat en enklare provningsmetod.. Prof. Per-Simon Kildal, från Chalmers berättade om denna provningsmetod och hur den tagits fram. Den bygger på att man mäter i en relativt liten låda (ett miniatyrrum), en s k modväxlarkammare, se bild. ACREO I NORRKÖPING 14 MAJ För det tiotal vetgiriga ingenjörer som vid fyratiden intagit sammanträdesbordet väntade två mycket spännande timmar i Acreos lokaler. En intressant företagspresentation som innehöll presentationer av såväl gamla projekt som nya, däribland kan nämnas trådlösa lösningar av SOC (System On Chip) med RF teknik. Switch Spektrumanalysator Basstationssimulator Acreo i Norrköping är den del av Acreokoncernen som först och främst sysselsätter sig med hårdvaran, det vill säga montering/konstruktion av IC - chips. Efter presentationen och allmän diskussion om olika monteringstekniker, blev det rundvandring i de mer spännande delarna av lokalerna. Vi presenterades bland annat deras renrumslaboratorium, men även den avancerade utrustningen för bland annat mätning av antenner. Medeleffekterna mäts för en mängd olika frekvenskombinationer (moder). I kammaren kan simuleras både basstationen och en telefonör (ett modellhuvud) samt olika placering av mobiltelefonen. Genom jämförelse mellan mätning med modellhuvud och utan får man ett mått på hur mycket av utsänd energi som absorberas av huvudet och hur mycket som tillgodogörs för överföring av signaler till basstationen. Med denna utrustning har prov gjorts av en mängd mobiltelefoner på den svenska marknaden för GSM. Effektförlusterna till huvudet varierar mellan den stora majoriteten av telefonmodeller med godkända värden (TCO) och några få, där det föreslagna grändsvärdet för TCP inte uppnås. Skillnader har konstaterats bl a beroende på typ av antenn och dess placering i förhållande till huvudet. I 900 MHz-bandet visar utdragbar antenn bästa värden, medan i 1800 Hz-bandet inbyggd antenn ger bästa värden. I övrigt har överlag bra värden uppmätts, dvs i förhållande till TCO.s förslag till gränsvärdet TCO 01. Resultaten och provmetoden kommer förhoppningsvis att få betydelse för utformningen av mobiltelefoner (inkl antennen). Mer kan hitta information finns på bl a dessa webb-adresser: Som avslutning ledde vår värd Arne Svensson en diskussion mellan de intresserade deltagarna och föredragshållarna. Karl Erik Olofsson, styrelseledamot (keo@manconsult.net) För den riktigt intresserade går det bra att läsa mer på David Edwertz, Teknologrepresentant SER daved161@student.liu.se NYTT UTIFRÅN Att föra teknik från innovation till marknaden är temat för det s.k. 8th Annual Cambridge Technology Management Symposium, 'Creating and Capturing Value: 21st Century Technology Collaborations' som äger rum i Cambridge, UK, den 11th and 12th juli. Trevligt är att medlemmar i EUREL-föreningarna, däribland SER, erbjuds en rabatt på deltagaravgiften: 90 GBP vid anmälan till båda dagarna och 60 GBP vid deltagande endast den 12/7. Programmet finns på Och en anmälningsblankett på 11_12July_02booking.pdf ICT 2003 Call for Papers International Conference on Telecommunications 2003 inbjuder till att skicka in bidrag. Programmet täcker snart sagt alla områden av telekommunikation. Konferensen är denna gång förlagd till Tahiti, Papeete, i Franska Polynesien! Läs mera på 5

6 Returadress: SER, STOCKHOLM POSTTIDNING B Young Engineers Seminar 2002 Även i år arrangerar EURELs sekretariat denna unika möjlighet att på två dagar få höra om EUs institutioner och speciellt om de verksamheter som har intresse för oss som ingenjörer. Tidpunkten är inte definitiv men sannolikt blir det tredje eller fjärde veckan i oktober. Liksom tidigare bidrar SER med två resestipendier till kvalificerade medlemmar (de som är i början av sin yrkeskarriär, eller har mycket nära till examen). Intresserade bör anmäla sig till Kansliet redan nu, så ni säkert får veta när definitivt datum bestäms. Möte i EUREL ExCo - eller Executive Committee som det uttyds, hölls nyligen i Krakow på inbjudan av vår Polska systerförening. Några noteringar: EUREL utökas snart med elektroingenjörerna i Rumänien, ytterligare ett tecken på att de östeuropeiska länderna är mycket aktiva. En arbetsgrupp tillsattes för att ta fram en målsättning för EURELs sekretariat i Bryssel, och särskilt hur man skall arbeta med EU-kontakter. EURELs två vetenskapliga tidskrifter, som ges ut av tyska respektive italienska föreningen, ger kraftiga underskott. Man arbetar på att finna ett professionellt förlag som kan ta över. (Datateknik 3.0 är m.a.o. i gott sällskap, en klen tröst.) Ett större seminarium om Europas konkurrenskraft inom vårt område planeras till hösten Se dessutom separat notis om Young Engineers Seminar. F.ö. var detta första gången som alla mötespapperen distribuerades elektroniskt, jag tar åt mig äran av att ha tjatat fram den reformen. Opto-Electronics Review Heter en tidskrift som ges ut (på engelska) av SEP, vår polska systerförening. Den innehåller vetenskapliga artiklar, och ingen reklam. Majoriteten av författarna verkar komma från östeuropa. Prenumerationen är billig, 20 USD per år /4 nummer/ för privatpersoner. F.n. görs ingen åtskillnad på prenumeranter, men SEP har förklarat att SER-medlemmar kommer att få samma pris som deras egna om det blir aktuellt att differentiera. Mera på Karsten Larsen, styrelseledamot karsten@se.ibm.com SER-frågan! Är artiklarna i Nyhetsbrevet Datateknik värdefulla för dig? Svarar gör du på Resultatet redovisas i nästa utgåva, Vi hoppas på många svar! På förra frågan Anser du att Sveriges elsystem har tillräcklig kapacitet för att klara en kall februaridag? (-20 grader i mellansverige och fullt kapacitetsutnyttjand i industrin) svarade 16 % ja och 84 % nej av totalt 240 svarande. SVENSKA ELEKTRO- OCH DATAINGENJÖRERS RIKSFÖRENING Brev: Stockholm, Besök: Mäster Samuelsg. 56, 3tr Kansli: Tel , Fax , E-post ser@ser.se Ansvarig utgivare: Susanne Gester AMAB Grafiska, Stockholm,