Sörmland helt enkelt. Innovation en förutsättning för välfärden. Bättre tåg- och hamntrafik avgörande för Sörmland. Ny unik yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 e t t N Y H E T S B R E V f r å n r e g i o n f ö r b u n d e t s ö r m l a n d Sörmland helt enkelt N U M M E R 8 o k t o b e r I N L E D A R E N Innovation en förutsättning för välfärden Camilla Ländin höll i diskussionen mellan Carina Forsman Björkman, Annakarin Sandén, Sara Hägglund och Jonny Paulsson om innovation i offentlig verksamhet. Ny unik yrkeshögskoleutbildning i länet l ä s m e r p å s i d a n 3 Bättre tåg- och hamntrafik avgörande för Sörmland Fotograf: Carina Wilhelmsson Den regionala röran består I veckan som gått meddelade Civil- och bostadsminister Stefan Attefall att det inte blir något förslag om ändring av länsstyrelsernas geografiska gränser utan att alla 21 blir kvar. Det betyder att även den sista lilla biten i en lång följd av förslag och utredningar kring regionfrågan inte kommer att leda till någon förändring. När den senaste i raden av utredningar levererades av Sjöstrand för snart ett år sedan fanns ett hopp om att åtminstone staten skulle lyckas få till stånd en tydlig och ändamålsenlig regional organisation för den egna förvaltningen. Men så blev det alltså inte och man kan åter igen konstatera att historiens makt är stark. Sedan Sjöstrand i sin utredning pekade på den asymmetri som råder när det gäller ansvarsfördelningen på regional nivå och föreslog att de regionala samverkansorganen regionförbunden borde avvecklas, har det börjat hända saker i landet. I flera län med regionförbund spreds en oro att staten skulle återföra det regionala utvecklingsansvaret till länsstyrelserna. Därför inleddes på många håll förberedelser att låta de nuvarande landstingen ta över ansvaret och på så sätt rädda kvar det regionala politiska inflytandet. Nio landsting lämnade in ansökningar om att få bli regionkommuner. Detta är i grunden ett initiativ underifrån vilket regeringen sagt vara förutsättningen för att få bilda regionkommuner. Ändå föreslår nu regeringen att endast sex av dem får bli nya regioner. Motivet för att de övriga tre ansökningarna avslogs var att i dessa län är det en länsstyrelse som har utvecklingsansvaret och det vill man inte ändra på. Tanken med en regionreform var att skapa kraftfulla politiskt förankrade regionala organ med ansvar för utvecklingen i sina regioner. Av det har det nu blivit en ännu större röra och otydlighet i ansvarsfördelningen på regional nivå. l ä s m e r p å s i d a n 4 Fotograf: Carina lundström l ä s m e r p å s i d a n 5 Fotograf: Oxelösunds hamn Göran Norberg, förbundsdirektör goran.norberg@region.sormland.se Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland

2 2 I n f r a s t r u k t u r Viking Jonsson: Sörmlands tillväxt kräver fungerande regionaltåg Sörmland behöver en fungerande regionaltågstrafik för att klara sin fortsatta tillväxt, men även för att Stockholm ska kunna fortsätta att växa. Förordningen som styr Trafikverkets tilldelning av tåglägen är föråldrad och bör ses över med omedelbar verkan, säger Viking Jonsson, ordförande för Regionförbundet Sörmland. Sörmland är en expansiv region. Allt fler väljer att bosätta sig i länet, i dagsläget arbetspendlar sörmlänningar till Stockholm. Alla prognoser visar att antalet pendlare kommer att öka. Men på Regionförbundet Sörmland är man allvarligt oroad över den framtida tillväxten. Gamla lagar och förordningar styr hur Trafikverket beräknar vilka tåglägen* som är samhällsnyttiga och inte. Problemet är att man räknar samhällsnytta och pengar per avgång. Pendeltågstrafiken bygger ju på ett system där det finns flera avgångar. Det ger låga passagerarsiffror per avgång även om helheten ser annorlunda ut. Långväga tåg som går mer sällan har av naturliga skäl fler passagerare per avgång och högre biljettpriser. Därför gynnas fjärrtrafiken när Trafikverket fattar beslut om tilldelning av tåglägen, förklarar Carina Jönhill Nord, ansvarig tjänsteman för infrastruktur och transportfrågor på Regionförbundet Sörmland. Förordningen som ligger till grund för Trafikverkets beslutsfattande i dessa frågor är från På den tiden var det inte lika många som pendlade och då kanske det var bra att räkna på det här sättet. Men i dag kan sådana här beräkningar få förödande konsekvenser för en region. Kan slå hårt Ett aktuellt exempel där Trafikverket prioriterat fjärrtågstrafik framför regionaltåg är Gnestapendeln som länge var nedläggningshotad på grund av dålig spårkapacitet och där Trafikverket i Trafikverkets hot om att dra in flera pendeltågsavgångar väckte ett ramaskri bland Gnestaborna. stället gav tillstånd till två nya entreprenörer på sträckan Göteborg Stockholm. Gnestapendeln kunde dock räddas efter massiva protester från många håll. När man utgår från gällande förordning är det alltid de långväga tågen som anses ge mest samhällsnytta. Men beräkningsunderlaget från 2004 rimmar illa med hur det ser ut i samhället i dag. Den här gången var det regionaltågstrafik i Sörmland som var nära att försvinna. Men Trafikverkets skeva beslutsunderlag kan drabba regionaltågstrafik var som helst i landet. I dag har vi en upphandling som fokuserar på tåglägen, det vore bättre att ha en upphandling 2 där passagerarna är i centrum, fastslår Viking Jonsson. Han efterlyser även en större långsiktighet. I Sörmland pratar vi om att köpa in egna tåg, men då krävs att myndigheterna inte gör nya tågplaner varje år. Vi måste få en period med ett tågläge som gäller åtminstone fyra fem år framåt. Annars blir den finansiella risken alldeles för stor, avslutar han. * Tågläge = infrastrukturkapacitet som får tas i anspråk för att framföra järnvägsfordon från en plats till en annan under en viss tidsperiod. Carina Jönhill Nord, Fotograf: Anna Sandklef

3 3 I n n o v a t i o n s m o t o r n Innovation en förutsättning för välfärden - Alla kommuner borde ha sin egen USP (Unique Selling Point) vilket är det som skiljer dig från dina konkurrenter! Per Frankelius, Linköpings universitet - Vi måste ha en kultur som tillåter oss att prova och kanske misslyckas! Marianne Larsson, Teknopol -Att vara entreprenöriell handlar om att vara företagsam och påverka sin egen eller andras situation. Christer Grenabo och Cecilia Molin, Gökstensskolan om ungas innovationskraft Fotograf: Carina Wilhelmsson Ta tillvara på kraften som finns inom verksamheten! Offentliganställda har en stark vilja att vara med och påverka, förändra och hitta nya innovativa lösningar, menade Per Frankelius, docent vid Linköpings universitet, som föreläste på seminariet Innovation inom offentlig sektor som Regionförbundet Sörmland arrangerade i Strängnäs den 12 september. I en attraktiv arbetsmiljö uppmuntras och belönas idérikedom. Dock är belöningssystem fortfarande relativt ovanligt i Sverige. För att klara den samhällsutmaning som en växande åldrande befolkning innebär blir det nödvändigt att locka fler att vilja arbeta inom den offentliga sektorn och hitta nya lösningar och metoder, enligt Per Frankelius. Historiskt sett har många viktiga innovationer kommit till liv inom offentliga verksamheter. Ett strålande exempel är Oxelösunds kommun som 1993 var först med att utveckla våtmarker för vattenrening. Även det kluster och den specialisering som skapats kring läkemedelsföretaget Pfizer lyfte Per Frankelius som ett gott exempel på hur en kommun har nischat sig, något som han tycker att alla kommuner borde göra. - Ledarskapet är det avgörande för att idéer ska kunna förverkligas i det privata näringslivet såväl som i offentliga verksamheter. En tillåtande kultur där nya idéer uppmuntras och där man vågar prova och kanske misslyckas - är grunden till en gynnsam miljö som börjar redan i skolan, sa Jens Persson (C), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs. Marianne Larsson, vd Teknopol höll med: - Attityden att det nästan är lika fasansfullt att misslyckas som att bli arbetslös sätter hinder i vägen för idéutveckling. Vi måste bygga team, se trenderna komma och vara toleranta i samhället i stort. Hon konstaterade att tio procent av alla företag är så kallade snabbväxare som har tre saker gemensamt: de är innovativa, entreprenörsdrivna och internationella. Det är de som skapar nya arbetstillfällen. Resterande företag drar ned på arbetskraften. Viking Jonsson (S), ordförande i Regionförbundet Sörmland vill satsa: - Det finns en stor potential i att få ut fler idéer på marknaden, inte bara industriella lösningar utan inom tjänste- och offentliga sektorn. Men det är inte lika lätt här, så hur uppmuntrar vi det? undrade han. Politiken kan sätta press genom att konkurrensutsätta verksamheter. Att bli konkurrensutsatt är en form av kris som tvingar fram nya metoder för att överleva, kontrade Jens Persson (C). Runt om i länet pågår redan arbeten som stimulerar till innovativt tänkande inom offentlig verksamhet. Modiga Idéer är ett projekt i Eskilstuna som vill öka inflödet av idéer som kan förbättra de kommunala verksamheterna. Eskilstuna har också en metod för ökat entreprenöriellt lärande i skolan och samarbetar med Mälardalens högskola, rektorer samt pedagoger från Gökstensskolan och Djurgårdsskolan. Katrineholm har en innovationsmodell för vård och omsorg som bygger på att bryggor skapas mellan arbetsplatsen och omgivande innovationssystem, för att medarbetare ska kunna testa sina idéer och lösa problem i sin närmiljö. I den avslutande paneldebatten återkopplade Jonny Paulsson, Vinnova/SKL till att det kan vara svårt för politiker att motivera satsningar på innovation inom den offentliga sektorn när de till exempel ställs mot kostnader för vårdplatser. - Men de mjuka värdena är också viktiga, betonade han. Monica Johansson, (S) ordförande i primärvårdsnämnden i Landstinget Sörmland tyckte att landstinget idag är bra på forskning och utveckling, framförallt forskning, men att det inte så mycket av resultaten. - Innovation måste till och det ena utesluter inte det andra, sa hon. Astrid Trautsch

4 4 K O m p e t e n s p l a t t f o r m e n Industriell mätteknik, ny unik yrkeshögskoleutbildning i länet I slutet av augusti påbörjade 20 studenter i Eskilstuna en helt ny och unik yrkeshögskoleutbildning inom mätteknik. Utbildningen är resultatet av ett företagsbesök av eskilstunapolitiker på mätteknikföretaget Hexagon Metrology i Eskilstuna. De fick då veta att företaget hade svårt att hitta mättekniker och att det var brist på mättekniker till industrin i hela landet. Fakta Industriell mätteknik en ny och unik utbildning i Sverige För första gången kan du utbilda dig till mättekniker för att arbeta på ledande industriföretag. Företagen satsar på kvalitet och siktar mot att Sverige ska ta täten som industrination inom området. Utbildarna kommer från medverkande företag. Utbildningen har tagits fram av Eskilstuna kommun och Teknikcollege Mälardalen i samarbete med: Volvo Construction Equipment AB i Eskilstuna Hexagon Metrology Nordic AB I Eskilstuna GKN Driveline Köping AB I Köping För att kunna nå målsättningen behövs mättekniker som kan arbeta med produktutveckling och kontroll av prototyper och produkter. Arbetet sker i särskilda mätrum med avancerad teknisk mätutrustning. Läs mer om utbildningen här Källa: Under våren 2011 kallade Yrkeshögskolan Mälardalen till en kick-off för företag från kringliggande län och Eskilstuna kommun som dåträffades. Yrkeshögskolan Mälardalen fick information om bristen på mättekniker inom industrin och kontaktade Hexagon Metrology och berättade om möjligheterna med yrkeshögskolan. Hexagon Metrology såg fördelarna med utbildningsformen och Yrkeshögskolan Mälardalen arbetade vidare på att få ihop fler företag i Mälardalen som var i behov av mättekniker. Under våren 2011 sammankallade Yrkeshögskolan Mälardalen till en kick off där företag från kringliggande län och Eskilstuna kommun, som skulle stå som utbildningsanordnare, träffades för att komma vidare i processen. En arbetsgrupp bildades för att ta fram kursplaner och ansökan och Eskilstuna kommun tillsatte Ann-Catrin Ingestad som processledare. Resultatet är att det nu i Eskilstuna finns en ny och unik yrkeshögskoleutbildning för mättekniker till industrin som kan förse företagen i Mälardalen och i hela Sverige med unik och efterfrågad kompetens. Inom Yrkeshögskolan Mälardalen vill vi sprida information om hur mätteknikutbildningen kom till. Vi vill att företag och kommuner i Mälardalen, som har ett tydligt kompetensbehov, kontaktar oss. Det är en win-win situation för alla. Kommunen har ökat attraktionskraften för mätteknikerföretag att etablera sig i regionen och företag med behov av mättekniker har fått tillgång till kompetens inför framtida rekrytering, säger Carina Lundström, delprojektledare för YH Mälardalen Sörmland. Carina Lundström, delprojektledare YH Mälardalen Sörmland Fotograf: Carina lundström

5 5 I n f r a s t r u k t u r Bättre tåg- och hamntrafik avgörande för Sörmland i nytt storregionalt samarbete 2 Viking Jonsson (S), ordförande för Regionförbundet Sörmland, är en av omkring 60 ledande politiker som ingår i ett nytt storregionalt samarbete mellan sju län om förbättrad kollektivtrafik och infrastruktur. Genom samarbetet över länsgränserna vill de berörda kommunerna och landstingen kraftsamla för att bland annat öka konkurrenskraften och tillgängligheten i östra Mellansverige. Den 26 september gick startskottet för samarbetet, där ledande beslutsfattare samlas i olika arbetsgrupper. Viking Jonsson är vice ordförande i arbetsgruppen för godsfrågor. - En pålitlig regional tågtrafik är avgörande för Sörmlands många pendlare och en av de viktigaste faktorerna för en positiv regional utveckling. När det gäller godstranporterna bör gruvboomens betydelse lyftas fram genom att säkerställa infrastrukturen för att föra malmen ut i världen. Där har Oxelösunds hamn en central roll att spela, säger Viking Jonsson. Landstings- och kommunpolitiker från Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland ingår i arbetet, som ytterst syftar till att underlätta för människor att leva och verka i regionen. Samarbetet bedrivs inom ramen för Mälardalsrådets process En bättre sits. Från Sörmlands län deltar följande politiker: Viking Jonsson (S), Regionförbundet Sörmland, Catharina Fredriksson (S), Oxelösund, Lars Härnström (M), Katrineholm, Urban Granström (S), Nyköping, Terese Askerstedt (MP), Strängnäs, Jimmy Jansson (S), Eskilstuna, Viking Jonsson, ordförande i Regionförbundet Sörmland Anne-Marie Wigertz (M), Nyköping och Jens Persson (C), Strängnäs. Carina Jönhill Nord, Fotograf: Lasse Skog Fakta En bättre sits Det övergripande målet för En bättre sits-samarbetet är att utveckla och stärka samsynen om behovet av åtgärder i transportsystemet. Att förmedla och opinionsbilda kring behovet till relevanta aktörer inför kommande regeringsbeslut om Nationell transportplan samt stödja det pågående arbetet med ett sammanhållet regionaltågssystem 2017 (Trafikplan 2017). Under hösten 2013 startar ett långsiktigt temagruppsarbete med målet att ta fram en ny regional systemanalys. Den nu gällande systemanalysen arbetades fram under Arbetet 2013 fokuserar på följande huvudpunkter: Gemensamt yttrande (remissvar) från sju län kring Nationell transportplan i höst Storregionala perspektiv lyfts vid de länsvisa dialogerna med kommunerna om länsplanerna under året och det storregionala perspektivet utvecklas i länsplanerna Arbetet med Trafikplan 2017 sker genom kollektivtrafikmyndigheterna/landstingen i samverkan med Mälab. EBS-arbetet stödjer kommunikativt Informations- och opinionsbildande aktiviteter genomförs bland annat vid Mälartingets rådsmöte och i Almedalen Temagrupper med politiskt utsedda ledamöter bestående av ledande kommunala och regionala företrädare startar under hösten med betoning på kunskapsuppbyggnad och ett långsiktigt perspektiv De fyra temaområdena är: 1. Regional kollektivtrafik 2. Godsfrågor 3. Transporttillgänglighet och långväga transporter 4. Regional utveckling Läs mer om samarbetet på

6 6 B E S Ö K S N Ä R I N G E N EU-pengar för utveckling av naturturism och finansieringslösningar Business Boost är en insats som kommer utifrån företagens behov och möjligheter. Flera års erfarenheter av affärsutveckling inom besöksnäringen har lett fram till att projektet Business Boost skapades. För att få extra resurser skrevs en ansökan till EUs regionala utvecklingsfond. Ansökan beviljades i juli i år. Insatsen är ett komplement till den omfattande process som pågår för att utveckla Sörmland till en starkare internationell destination. Grunden för en attraktiv och framgångsrik destination är företagen som verkar inom besöksnäringen. Attraktiva, målgruppsanpassade produkter tillsammans med ett gott värdskap, entreprenörskap, affärsmässighet och samverkan är grunden för framgång. Nu räcker det inte att enskilda företag har vad som behövs. Alla är beroende av att hela kedjan fungerar. Det är allt från kännedom till försäljning, bokning, transporter, boende, upplevelser, aktiviteter med mera. Allt måste fungera tillsammans. Ska en besökare få vad den förväntar sig måste dessutom hela kedjan hålla hög kvalitet, säger Magnus Nilsson, strateg på Regionförbundet Sörmland. Vi har många bra boendeanläggningar i Sörmland. Det finns även aktivitetsföretag av hög klass men de är inte tillräckligt många. Vi saknar en större mängd högkvalitativa upplevelser i Sörmland. Business Boost riktar in sig på affärsutveckling av aktivitetsföretag, inte minst inom naturturismen. Naturbaserade upplevelser efterfrågas av utländska besökare. Vi har dessutom stora möjligheter till detta i Sörmland med omnejd, fortsätter Magnus Nilsson. Den andra delen av Business Boost handlar om att utveckla möjligheterna för företag inom besöksnäringen att hitta finansiering för investeringar. Sedan tidigare är det svårt för många besöksnäringsföretag, liksom för andra tjänsteföretag, att få lån eller hitta annat kapital. Genom ett samarbete med företagen och finansiella aktörer är målet att utveckla långsiktiga lösningar på detta. Magnus Nilsson, Regionförbundet Sörmland är projektägare till Business Boost. Utförare är Sörmlands turismutveckling AB. Fördubbla omsättningen inom besöksnäringen Regionförbundet har under de senaste åren gjort extra insatser för att den växande besöksnäringen ska kunna bli starkare, företagen mer professionella och lönsamma. I förlängningen leder det till en större attraktivitet, lönsammare företag, fler arbetstillfällen och högre skatteintäkter. Bilden är från den 7 mars 2013 då Regionförbundet Sörmland bjöd in till möte på temat Vi har bestämt oss. Sörmland ska bli en av Sveriges exportmogna destinationer Fotograf: Annelie Ljungwald Målet såväl i Sörmland som i Sverige är att näringens omsättning ska fördubblas under en tioårsperiod. Det är ett realistiskt mål eftersom näringen har ökat konstant en rad år. Turismen är även den snabbast växande näringen på global nivå. OECD har dessutom utpekat Sverige som nummer 5 av alla länder i möjlighet att växa inom besöksnäringen. För att nå dit räcker det inte med den inhemska turismen, även om den är störst och fortfarande viktig. Vi behöver fler besökare från andra länder. Redan idag kommer den ekonomiska ökningen främst från utländska besökare. Det är av den anledningen som ett antal insatser nu görs såväl på nationell nivå som på regional och lokal nivå.

7 7 N ä r i n g s l i v Försiktig optimism hos sörmländska företag Marknaden präglas fortfarande av en viss försiktighet men signalerna är inte entydiga. Flera av de företagsledare som Almi träffar vittnar om en försiktig optimism även om det finns en tvekan att göra större investeringar eller att anställa personal, säger Magnus Tegerup, regionchef på Almi Sörmland. Almis finansverksamhet som oftast är ett komplement till bankernas finansiering har utvecklats som förväntat under året. Lågkonjunkturen har naturligtvis påverkat många företag och trots att Almi tar en större risk i finansieringen så har Almi inte sett onormalt många konkurser under 2013, fortsätter Magnus Tegerup. Förutom finansverksamheten arbetar Almi med affärsrådgivning där fokus ligger på att leverera i de projekt som just nu pågår, samt förbereda sig för kommande strukturfondsperiod ( ). Den nya strukturfondsperioden kommer att innebära nya möjligheter för regionens företag att utveckla sin verksamhet inom olika områden. Almi ser med stor entusiasm fram emot att komma igång med de nya strukturfonderna så fort de är på plats och finns tillgängliga, säger Magnus Tegerup. Alla Almis projekt har som gemensam nämnare att utveckla företagets konkurrenskraft genom att till exempel utveckla den enskilde företagarens förmåga. Inom ramen för pågående strukturfondsperiod bedrivs projektet Företagscoaching i Östra Mellansverige (FÖM). Det är ett femlänsprojekt där Almi i Sörmland hittills bedrivit rådgivning till cirka 130 företag. Projektet startade 2010 och resultatet visar en samlad tillväxt på 35 procent och en omsättningsökning på över 300 miljoner kronor hos de företag som Almi har arbetat med i Sörmland. Almi har nyligen startat ett nytt projekt som heter Främja Kvinnors Företagande (FKF) där målsättningen är en individuell plan för ökad konkurrenskraft och tillväxt för respektive företag. Almi erbjuder 25 företag fördjupade konsultinsatser där Almi tillsammans med företagsledaren sätter upp mål, strategi och plan för genomförande att nå målen. Just nu har vi ett 100-tal potentiella företag som matchar grundkriteriet vilket är att det ska vara en kvinna i en ledande befattning och/eller i styrelsen. Projektet pågår under hela 2014 och det ska bli mycket spännande att följa vad resultatet kommer att bli, säger Magnus Tegerup. Förutom ovan nämnda projekt och insatser erbjuder också Almi som en del av regionförbundets projekt Fler innovationer helt enkelt, rådgivning till privatpersoner som vill utveckla en idé. Projektet heter IRIS och avslutas till årsskiftet. Vi börjar utkristallisera vilka effekter projektet har bidragit med och ett av de viktigare målen har varit att hjälpa personer med innovativa idéer att komma vidare. Under 2012 och första halvan av 2013 har nästan rådgivningar ägt rum. Hur många idéer som kommersialiseras och företag som skapas kommer att sammanfattas när projektet är slut, berättar Magnus Tegerup. Magnus berättar också om Almis IFS-verksamhet som är en mycket uppskattad verksamhet där fokus ligger på affärsrådgivning till invandrare. Rådgivningen vänder sig till invandrare som har som ambition att starta ett nytt företag, eller att utveckla sin befintliga verksamhet. Under 2012 startades cirka 150 Magnus Tegerup, regionchef Almi Sörmland. nya företag inom Almi IFS försorg i Sörmland. Det är en väldigt imponerande siffra och vi känner både stolthet och glädje att vi varit med och skapat detta tillsammans med drivna, ambitiösa och duktiga människor som vill driva egen verksamhet, avslutar Magnus Tegerup. På kan du läsa mer om Almis uppdrag och tjänster. Regionförbundet Sörmland är delägare i ALMI företagspartner Stockholm Sörmland AB. Foto:

8 8 n ä r i n g s l i v Trollhättan tar stafettpinnen i automationsutmaningen Robotdalen har genomfört över 200 förstudier som lett till stora investeringar i automationslösningar i mindre industriföretag. Nu uppmuntras andra regioner runt om i landet att ta sig an konceptet och föra samman studenter, mentorer och industriföretag kring möjligheterna med ökad robotisering. Först ut att plocka upp stafettpinnen i Automationsutmaningen är Högskolan Väst och Innovatum med bas i Trollhättan, som nu kör igång ett antal förstudier. Robotdalen har sin bas i Mälardalsregionen, men har en tydlig nationell agenda som är att stötta utvecklingen av nya produkter, företag och koncept som stärker konkurrenskraften i svenska små- och medelstora företag samt bidrar till att göra svensk tillverkningsindustri till världsledande användare av innovativ robotautomation. - Robotdalen har genomfört över 200 förstudier på små och medelstora tillverkningsföretag i Mälardalsregionen, där studenter undersökt företagens möjligheter och förutsättningar att investera i robotbaserad automation, regionförbundet på Facebook Följ vårt arbete med att utveckla Sörmland inom områden som Infrastruktur & Transporter samt Näringsliv & Arbetsmarknad. Sök Regionförbundet Sörmland på Kom ihåg att gilla! berättar Ingemar Reyier, teknik- och applikationsansvarig för industrirobotik i Robotdalen. Förstudierna har lett till investeringar på 200 miljoner kronor i automationslösningar med produktivitetsökningar på procent. Nu sprider de konceptet Automationsutmaningen till andra regioner för att gemensamt stärka konkurrenskraften i svensk industri. Först ut att ta sig an konceptet med Automationsutmaningen är Högskolan Väst och Innovatum med bas i Trollhättan. - Under hösten kommer femton studenter från maskiningenjörsprogrammet att arbeta med förstudier på sju mindre tillverkningsföretag i vår region, säger Gunnar Bolmsjö, professor i robotik vid Högskolan Väst. Faller det väl ut finns det anledning att skala upp det inför kommande år. - Kursen ingår dessutom i ett större samarbete mellan Innovatum, Högskolan Väst och företag i regionen där förstudierna kommer att ligga till grund för forskning och pilotprojekt vilket Ingemar Reyier är ansvarig för kärnområdet industrirobotik och projektledare för Robot Till Tusen kommer att ge fler företag möjlighet att ta del av resultaten, säger Tommy Christensen, Projektkoordinator Innovatum. Vad är Robotdalen? Ingemar Reyier, industrirobotik, Robotdalen, Robotdalen möjliggör kommersiell framgång av nya idéer och forskning inom robotik och automation med fokus på industri, tunga fordon samt hälso- och sjukvårdssektorn. Satsningen finansieras av VINNOVA, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Tillväxtverket, länsstyrelser och landsting i Västmanlands, Södermanlands och Örebro län, regionförbunden i Södermanlands och Örebro län, kommunerna Eskilstuna, Karlskoga, Laxå, Västerås och Örebro, Mälardalens högskola, Örebro universitet samt deltagande företag. Regionförbundet Sörmland medfinansierar Robotdalen med kronor under Läs mer på Fotograf: Terése Andersson

9 9 S a m v e r k a n EU-Nytt Studenter till hela världen Det kommande programmet Erasmus för alla för perioden ska ersätta det tidigare programmet för livslångt lärande som löpte under åren Målen för nästa programperiod är: 95 procent av alla barn över fyra år ska delta i förskoleverksamhet. Inte mer än tio procent av alla elever ska lämna skolan i förtid. Minst 40 procent av alla åringar ska genomgå eftergymnasial utbildning. 15 procent av alla anställda inom EU ska få någon typ av kompetens- eller fortutbildning (i Sverige ligger den siffran redan på 25 procent). Budgetförhandlingarna inför den kommande programperioden är inte klara men medlemsstaterna kom i februari överens om att Erasmus för alla kommer att få en 40-procentig budgetökning. Litauens prioriteringar Den 1 juli tog Litauen över EU-ordförandeskapet från Irland. Det nya ordförandelandet anser att det mest kritiska nu är att slutföra förhandlingarna om långtidsbudgeten eftersom den ligger till grund för all verksamhet inom EU efter årsskiftet när ordförandeklubban går vidare till Grekland. Litauerna har också tre övergripande prioriteringar. Den första av dessa kallas Ett trovärdigt Europa och handlar om att skapa ett finansiellt stabilt EU med sunda offentliga finanser. Prioritering nummer två är Ett växande Europa som fokuserar på tillväxt och arbetslöshet. Ett öppet Europa är namnet på den tredje prioriteringen som handlar om öppenhet och säkerhet. Andra viktiga frågor är en fortsatt utvidgningsprocess, smartare gränskontroller mot tredje land samt bättre koordinering inom energipolitiken mot externa parter. Effektivisera arbetsförmedlingarna EU har idag 26 miljoner arbetslösa. Trots det räknar man med att 1,7 miljoner tjänster är otillsatta. Som ett led i att hantera den stora arbetslösheten vill nu EU-kommissionen effektivisera arbetsförmedlingarna så att de blir med flexibla, moderna och kundorienterade. Förslaget syftar till att utöka samordningen av sysselsättningspolitiken i EU, exempelvis ska jämförelser mellan offentliga arbetsförmedlingars resultat visas. Det Stockholmsinitierade projektet Trans- Net har en liknande ansats och fokuserar på fyra forskningsområden: Utveckla djupare förståelse för metoder och strategier för samarbete med arbetsgivare. Förbättra språk- och integreringshjälp för de personer som står längst från arbetsmarknaden. Förbättra samarbetet mellan serviceområden för att säkerställa ett koordinerat stöd för de sökande. Utveckla och förbättra metoder och strategier för att motivera sökande att skaffa ett jobb och behålla det, samt att utveckla färdigheter som behövs på arbetsmarknaden Monica Swärd Källa: Stockholmsregionens Europakontors nyhetsbrev, EU-länken Fotograf: Monica swärd Antikrundan i Morgonsoffan i Gnesta Peter Pluntky, mest känd från TVs Antik-rundan, var ett av dragplåstren när Gnesta Morgonsoffa hade premiär för säsongen i mitten av september. Temat denna morgon var hållbarhet, återvinning och vintage. Peter Pluntky avslöjade att han dagligen får ett tiotal mail där avsändarna gärna vill att han ska värdera olika föremål. - Och så länge folk är trevliga så brukar jag svara utan att ta betalt, berättade han. Dagen till ära var frukostmötet förlagt till Södertuna slott där det bjöds på en utsökt frukost och där Svenska kulturpärlors ägare, Fredrik Åström, berättade om de fyra anläggningar som familjeföretaget äger och driver. På plats fanns också Eva Ivervall från Veras Antik & Kuriosa i Trosa som fick en medhavd leksak från 60-talet värderad till en tusenlapp. Även Lena Orring och Frida Chrislau från Lokstallet medverkade och berättade om sin verksamhet i Gnesta. Morgonsoffan i Gnesta är ett samarrangemang mellan Gnesta företagsutveckling, Gnesta kommun och Regionförbundet Sörmland. Syftet med denna lite annorlunda inspirerande företagsfrukost är att mingla och ta del av nyheter, intervjuer och annorlunda reklampauser. Och programvärd var som vanligt Julia Rosqvist. Monica Swärd Peter Pluntky från TVs Antikrundan hade ett digert uppdrag att värdera flera av de föremål som programvärden Julia Rosqvist och de övriga besökarna på Gnestas första Morgonsoffa för säsongen hade tagit med sig. Fotograf: Monica swärd

10 10 P O L I T I K Fotograf: Katarina Klang Tasevski, newmarket town Så här såg det ut i NK-villan i Nyköping under sommaren då Regionförbundet Sörmlands jubileumsutställning hade sin första visning. Utställningen ska nu gå runt till samtliga kommuner och landstinget i länet. Utställningen beskriver några av de viktigaste händelserna från respektive år under regionförbundets första tio år. Utställning till Regionförbundet Sörmlands ära! Med anledning av att regionförbundet fyller tio år i år så har vi tagit fram en jubileumsutställning som hade sin premiärvisning på NK-villan i Nyköping under sommaren. Utställningen består av ett tiotal skärmar som berättar brottsstycken ur regionförbundets tioåriga historia. När regionförbundet bildades 2003 var uppdraget att främja den regionala utvecklingen i länet och göra Sörmland till en attraktiv del av Stockholm-Mälarregionen. Genom samverkan med förbundets medlemmar, som är länets nio kommuner och landstinget, och andra aktörer skulle mervärden skapas inom infrastruktur, kollektivtrafik, näringslivsutveckling och arbetsmarknadsfrågor. Förutom att beskriva några av de större händelserna från respektive år arrangerades också två olika tävlingar under sommaren. Dels en teckningstävling som riktade sig till alla barn, dels en fototävling som vände sig till de något äldre besökarna på temat Jag älskar Sörmland där fina priser utdelades. Utställningen kommer nu att gå ut på turné och inom det närmaste året ska den besöka samtliga kommuner i länet och landstinget. Monica Swärd Innovationskraft Sörmland del 3 Slutseminarium - Fler innovationer helt enkelt NOVEMBER 7 På slutseminariet den 7 november tar vår moderator Jonas Michanek med oss på en resa med återblickar från hur innovationsmotorn började och vad som har hänt sedan dess. Framförallt fokuserar vi på resultat från projektet Fler innovationer helt enkelt och på hur långt vi har kommit i vårt strategiska innovationsarbete. Gästföreläsare låter oss ta en titt i omvärlden och vi diskuterar hur framtiden ska se ut. Under kvällen finns också en utställning med SÖRMEX-produkter. Datum Torsdagen den 7 november Tid Innovationsmingel Plats Pelles Lusthus, Nyköping För MER INFOrmation Kontakta Astrid Trautsch, TORSDAG Anmäl dig här!

11 11 Här är bilderna som vann regionförbundets fototävling Ser du den vackra bilden på en typiskt sörmländsk björkdunge? Det är det vinnande bidraget i den fototävling som Regionförbundet Sörmland utlyste i mitten av sommaren med anledning av vårt 10-årsjubileum och som gick ut på att dokumentera vårt underbara Sörmland. Det var i samband med att utställningen om regionförbundets tioåriga historia invigdes på NK-villan i Nyköping som fototävlingen utlystes i slutet av juni månad. Ett av skälen till tävlingen är att vi har ett ständigt behov av nya bilder från vårt vackra län. De bilder som efterlystes var antingen naturbilder eller bilder med människor i olika miljöer och aktiviteter. Bilderna fick också gärna illustrera de verksamhetsområden som regionförbundet arbetar med, det vill säga infrastruktur, transporter, näringslivsutveckling och arbetsmarknadsfrågor. Avslutningsvis säger vi grattis till de tre vinnarna som nu får sina presentkort skickade med posten. Monica Swärd Den vinnande bilden i regionförbundets fototävling är tagen utmed väg 223 eller Utflyktsvägen som den också kallas, närmare bestämt mellan Runtuna och Ludgo Bygdegård. Vi gratulerar Eva Malm till första priset som består av ett presentkort på kronor. Up, up and away kallar Bo Enell sin bild från Skavsta som betyder mycket inte bara för Sörmland utan för hela regionen. Lite symbolik är också att det är vackert väder och planet lyfter i stället för att landa. För detta får Bo andra pris i fototävlingen. Bo får också ett presentkort värt kronor för sin insats. Tredje priset i regionförbundets fototävling går till Torbjörn Andersson i Stigtomta som har förevigat den här fiskmåsen ute vid Femöre i Oxelösunds kommun. Även han får ett presentkort värt kronor för sitt bidrag.

12 12 P o l i t i k Viking har sista ordet Vilken sommar vi har haft, långt in i september, vilket var välbehövligt efter förra sommaren och den långa vintern. Jag tror faktiskt inte att jag någonsin träffat så många nöjda semesterfirare som går tillbaka till sina arbeten och säger vilken härlig semester de har haft. AER sommarskola Den här sommaren var Regionförbundet Sörmland värd för AER:s (Assembly of European Regions) sommarskola. Med rubriken Green Growth Regions towards a resourceefficient Europe kom deltagare från 18 europeiska länder. Ett innehållsrikt och intressant program, regionförbundets personal och uppställning av regionförbundets medlemmar gjorde att det blev succé. Fem av Sörmlands kommuner hade medverkande ungdomar som knöt kontakter med ungdomar från andra delar av Europa. Tåglägen måste gå att upphandla på mer än ett år i taget. Remisser Under hösten har vi ett gemensamt arbete med remissvar på den nationella infrastrukturplanen och de regionala infrastrukturplanerna. För att få rätt regionalt perspektiv samarbetar vi med Mälardalsrådet. Inför den nya strukturfondsperioden deltar vi i programskrivningen för både regionalfondsprogrammet och socialfondsprogrammet och även dessa remissbehandlas under hösten. Nu hoppas jag bara att vi får en lika skön höst efter en fantastiskt bra sommar. För hösten kan vara hur vacker som helst. Även om det blir mörkare och mörkare. Kalender 2013 Oktober 4 Morgonsoffan i KFV-regionen Hedenlunda, Flen 10 Arbetsutskottet sammanträder Pelles lusthus, Nyköping 10 Studie- och yrkesvägledardagen 2013 Hedenlunda, Flen 11 Morgonsoffan i Nyköping-Oxelösund Pelles Lusthus, Nyköping 15 Morgonsoffan i Gnesta Elektron B-salen, Gnesta 15 Så vänder vi kurvan! - Hur får vi fler sörmländska ungdomar att fullfölja sin gymnasieutbildning? Pelles Lusthus, Nyköping Regionstyrelsen sammanträder Båsenberga, Vingåker 31 En ny ekonomisk geografi och utvecklingsscenarier för Östra Mellansverige till 2050 Louis de Geer Konsert och Kongress Norrköping November 1 Morgonsoffan i KFV-regionen Perrongen, Lokstallarna, Katrineholm Tågplan 14 Hösten hann inte komma förrän Trafikverket meddelade att Gnestapendeln inte längre existerade i kommande tågplan. Ett snabbt agerande från Gnesta kommun, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, våra riksdagsledamöter och Regionförbundet Sörmland innebar att hotet kunde undanröjas. Gnestapendeln kommer att gå nästa år också. Men vems tur är det nästa gång? För när Trafikverket räknar samhällsnytta så går alltid långväga snabbtåg före regiontåg. Den principen måste ändras! Det arbetet har vi alla framför oss och vi gör det gemensamt med Mälardalsrådet. Förändringen måste leda till: Förändrat beräkningssätt på samhällsnyttan genom en ny förordning #Sörmland2020 Vi använder #Sörmland2020 när vi twittrar om allt som är relaterat till Sörmlandsstrategin För er som inte använder Twitter innebär en # följt av ett ord en sorts etikett. Det betyder att alla som vill följa vårt arbete och gärna dela med sig av sitt eget arbete med att förverkliga Sörmlandsstrategin 2020 enkelt kan göra det genom att välja att följa och skriva denna etikett. 7 Seminarium Innovationskraft Sörmland. Pelles Lusthus, Nyköping 8 Morgonsoffan i Nyköping-Oxelösund Pelles Lusthus, Nyköping 21 Arbetsutskottet sammanträder Pelles Lusthus, Nyköping December 5 Regionstyrelsen sammanträder Stjärnholm, Oxelösund 13 Morgonsoffan i Nyköping-Oxelösund Pelles Lusthus, Nyköping 17 Morgonsoffan i Gnesta Elektron B-salen Gnesta Se kalendern i sin helhet på Ansvarig utgivare: Göran Norberg Redaktörer: Annelie Ljungwald och Monica Swärd Tel: Fax: E-post: info@region.sormland.se Layout: Newmarket Town AB