VI SKA BARA KNOPP IGEN!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VI SKA BARA KNOPP IGEN!"

Transkript

1

2 Detta dubbelnummer tillagnas : De kurdiska flickorna Bedriye Tas och Nilgun Yildirim som i mars 1994 brande sig till döds i Tyskland i protest mot Tysklands vapenförsauning till Turkiet, Lissie Schmidt internationell kvinna oc h journalist som bl ev mördad i Kurdistan av irakiska sakerhetstjansten, samt alla barn i variden! VI SKA BARA KNOPP IGEN! Napalmelden regnade över spiida kroppar och tog med sig mi tt folks varblommor. En del hade just slagit ut, sett dagens ljus. En del sög fortfarande i den ljuva famnen. De förstenades, famnen förstenades. Niir inte ens den ljuva, beskyddande famnen kunde skydda frlın senapsgasen Datog Hades över. Första leendet, första ordet, första steget försvann under jorden. Sa steg de upp och blev sorgesiınger som fastnade pa tungan. Det iir var sınarta det iir viırt hjiirta som stuckits med rostiga taggtradar diir minor exploderar vaıje dag. Det iir vara berg, det iir var jord, det iir viırt vatten. Viırt enda hopp iir vi sjiilva. Vi kommer att se manga varar. Bloınınoma ska spira ur jorden. Mitt folk kommer att biira knopp igen. Detiir hamnden var : att inte ge upp hoppet, att bii ett fritt folk. Av Hatice Kilic Skriven i Stockholm OrnslagsmiUning : Anna Shaınzini "Kurdisk kvinna frdn byn Uzbaslı, 1992". 2

3 VAD.. HANDER I ~ARLDEN!? Meral Gündogan Redaktör Kara Ilisarel Vi ar glada att iintligen kunna presentera detta dubbelnurnrner av tidningen JIN. Vi lovade vara Hisare att kornma ut med fyra nummer per ar. Detta har inte varit möjligt och vi vill nu be vara Hisare om ursakt för detta. Vi vill tacka!ör all uppmuntran och stöd som vi har fatt och hoppas pa god kontakt och ett fortsatt gott samarbete med vara lasare. Tillsaromans med det svenska falket delar vi sorgen med de anhöriga till dem som förolyckades vid Estoniakatastrofen. U nder den tid som förflutit sedan Iörra numret har mycket hunnit biinda i varlden som paverkat oss pa olika satt. Somliga handelser har vi sjillva upplevt, medan andra handelser paverkat oss mera indirekt. Allt sammantaget har skapat ett kollektivt minne hos oss, en ıııı!!!!!!'!!!!!!!!'!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!'!!!!!!!!'!!!!!!!!!!!!!!!!l-gemensam historia. Vi kan erinra oss detta kollektiva minne tillsammans. L:lt oss böıja med det som biinde har dar vi bor. Jag tror intevi ljuger om vi sager att 1994 har varit att framgangsrikt ar för de skandinaviska kvinnoma. Den första av dessa framgangar ar absolut, Nordiskt Forum för kvinnor, som samiade kvinnor i Abo den 1-6 augusti. Vi hoppas att denna framgang ska fortsatta i Peking, da Varldskonferensen för kvinnor samlas. Den framgangen kan alla varldens kvinnor och aven vi dela, da Kurdistans K vinnoförbund kommer att nlirvara vi d denna Kurdistans Kvinnoförbund var en av deltagama vid Nordiskt Forum i Abo. I detta nummer finns en artikel om detta. Nagra kahade Nordiskt Forum för "Kvinnomas paradis". Men vi lever i landsflykt trots att Turkiet har en kvinnlig premilirminister. Vi deltog vid mötet i Abo, för att kunna heratta om det veritabla helvete som det kurdiska folket lever i, trots att premilirministem beter Tansu Ciller och ar kvinna. Tansu Ciller ar framlyft och uppbackad i syfte att battra pa Turkiets skamfilade bild i Europa. Hennes primlira uppgift ar att sitta och se trevlig ut i Turkiets "Skyltfönster mot Europa"... tillverkad pa amerikanskt patent av den gamla militaıjuntas generalert Det svenska valet blev den andra stora framgangen för de skandina ;.ı;iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiijıııo viska kvinnoma, da 41% av riksdagsledamötema nu ar kvinnor. K vinnorna tog plats i den svenska riksdagen men strax liiııınades makten över till den mans dominerade rorsaıınling1en 1 ibryssel l Andelen kvinnor i kommun och riksdag narmar sig hastigt jarnvikt. Vi gratulerar de svenska kvinnoma och star vid deras sida. Att Ny Demokrati blev utkastat ur riksdagen ser vi som en framgang för det svenska folket och för demokratin. V alet blev ocksa en framgang för invandrarkvinnoma. Vi vill gratulera Nalin Baksi, Mehtap Bora(Kotan) och Zeliha Dagli, samt alla andra invandrarkvinnor som blivit valda till olika förtroendeposter. Samtidigt vill vi passa pa tillfıillet att poiingtera vikten av att invandrarkvinnor tar tillfıillet i akt och deltar i det politiska livet har i Sverige. I Turkiet sitter den kvinnliga kurdiska parlamentarikem Leyla Zana i fiingelse tillsaromans med sju andra kurdiskariksdagsledamöter. Strax före valet i mars frantogs de sin parlamentariska immunitet, deras parti DEP (Demokrati Partiet) förbjöds och de atalades för "sepa- 3

4 ratistisk verksaınhet" eftersom de talat om kurder och kriivt en politisk lösning av kurdfrfıgan. Den 8 december 1994 dömdes dessa fıttakurdiska riksdagsledamöter till lfınga fangelsestraff, sju frfın DEP samt en oberoende. Fem av dem dömdes till 15 fırs fiingelse, tvfı dömdes till sju och en til! ett och ett halvt fır fangelse. Europaparlaınentet har avbrutit alla relationer med Turk:iet i protest mot rattegfıngama mot de kurdiska parlaınentarikerna. Vasırnaktema anviinder islamisk fundamentalism som en hotbild för att legitimera oc h skyla över förtryck oc h utsugning av fattiga liinder och fo lk i tredje var! den. Men fundamentalism och dogmatism fınns som en strömmning i de flesta trosriktningar och ideologier. Aven Turkiet anvander denna metod för att lyfta fram den ökande fundaınentalismen i \Tt ar~te ~o~~~e ~r büojkriing~-.. :~~:~~:~!em, pa bekostnad av. planeriqg;menjörst~e~1)ys e11 ral!ij(al+ Tasi~: ~;;rt~o~~=d~!~e t:~...1 mer an 40 lander och regloner förs det krig. 80% av dem som dödas ar civlla, barn och kvinnor....det ar folkınangdensom sags förhindra utveckligen.... I koıthet har Malthus befolkningsteorl danımats av i Kairo ocb stamplats över kvinnornas underliv!. förbiittrin~ ~~ degrullti'~#ande << -~~~~~~~~ ıbvnadsvil:[(oten}de fa~~$~llitıderııa... Sverige. Vi stöder hennes kamp ~~~~~~~~~~~~~~~ mot fundaınentalism och förtryck. Sverige gick med i EU. Kvinnorna tog plats i den svenska riksdagen, men strax liimnades makten över til! den mansdominerade försaınlingen i Bryssel. I en demokrati hfılls fria va! och resultatet av demokratiska va! ar ett matematiskt förhfıllande me!lan olika röstetal. Det ar allt vi kan saga. Det svenska folket valde att ansluta sig til! EU. Vi hoppas att priset inte blir för högt. En viktig biindeise detta Ar var ocksfı utvecklingen i Sydafrika. Dar miinsklighetens vagga en gfıng stod, har man gfıtt den lfınga svfıra viigen genom apartheid till fria va!. I mer iin 40 liinder och regioner förs det krig. 80% av dem som dödas ar civila, bam och kvinnor. Men vapenindustrin och de politiker som föresprfıkar en "Ny Ekonomisk Varldsordning" Iyekas iindfı inte siinka folkmangden, trots allt onödigt och meningslöst dödande med vapen, sjukdomar och sviilt. De sökte n ya lösningar vid befolkningskonferensen i Kairo. Krigsindustrin siiljer vapen för 71 miljarder dollar per Ar till Mellanöstern, men ingen vili erkiinna att detta utarınar de fattiga liinderna. Det ar folkmiingden som sags förhindra utveckligen! De fattiga ges direktiv: "Yili ni bii rika- föd farre bam! Yili ni!eva i viilfıird- föd fiirre bam!" oc h de fattigaste bland de fattiga frfıntas aven ratten till sin -fiiiiiiiii::;..;::: li&miııllıli:::;: e gen kropp! I korthet har Malthus befolkningsteori daınınats av i Kairo och stiimplats över kvinnornas underliv! Nfıgra islamiska grupper och pfıven motsatte sig konferensens resolutionsförslag. Vi ar ocksfı motstfındare men ıiv' beit andra orsaker. Vi ar inte rootstandare till befolkningsplanering, men först behövs en radikal ilirbatıring av de grundlaggande levnadsvillkoren i de fattiga liinderna. Först utbildning, hiilsovfırd oc h infrastruktur, diirefter befolkningsplanering i form av frivillig bambegriinsning. Vi, kvinnor frfın tredje varlden, ar motstfındare till tvfıngssterilisering. I naınn av "befolkningsplanering" genomförs steriliseringsprojekt mot folkgrupper i Indien, Afrika och Kurdistan. Vi fördömer detta Krlgsindustrln siiljer vapen för 71 mlljarder dollar per ar til! Mellanöstem, men ingen vii! erkanna aıt utarınar de fattlga

5 I ltalien fırades andra varldskrigets slut. Clinton och andra prominenta personer var dar och fesıade tillsammans med nyfascisterna! Somalia, Haiti och R w anda fick en llixa i Demokrati-med vapen! Yasser Arafat,Yitzak Rabin och Shimon Peres fıck fredspris... I det forna Yugoslavien fortsatter den "etniska rensningen "... Lissy Schmidt var en modig och internationellt kiind kvinna som arbeıade som journalist. Hon mördades i Sydkurdistan (irakiska delen) av den irakiska regimen. Lissy Schmidt liimnade ett stort tomrnm efter sig. U nder varen 1994 i Sydkurdistan, förekom sırider mellan olika kurdiska politiska grupper. Da ockuperade ca 400 kvinnor det kurdiska parlamentet och kriivde ett slut pa sıriderna. Tyviirr har dessa sekteristiska sırider tidvis upprepats, trots ingagna fredsavtal. Vi fordömer dessa sırider. Vi önskar och arbetar för att den fria delen av Kurdistan ska bevaras, skyddas och utvecklas, samt erkiinnas bland de demokratiska liinderna. U nder mars 1994 i Tyskland, briinde tva unga kurdiskakvinnor, Bedriye Tas oc h Nilgün Yıldınm sig sjiilva till döds för att protestera mot Tysklands vapenfôrsiiljning till Turket Under september 1994 i Tyskland, marscherade ca 300 kvinnor friln Kurdistans Fria kvinnorörelse (Tevgera Azadiya Jinen Kurdistan) friln Mannheim till Strassbourg. Tysk och fransk polis försökte stoppa dem, men efter atta dagar nildde de envisa kvinnorna fram till Strasbourg. Dar triiffade kvinnorna Len Davres, en representant för Europaparlamentet. För atı fa till stand en politisk lösning och ett slut pa "det smutsiga krig som Turkiet för i Kurdistan" kravde de att Europaparlamentet omedelbart tar upp fragan till behandling. Vi far aldrig glömma vilrt koliekti va minne, var gemensamma historia. Vi far aldrig upphöra att reagera mot grymhet och villd. Vi önskar ett liv i/red ochfrihet tiu HELA VARLDENSfolk! 5

6 F örst o NAGRA ORD OM ~.,JIN och friimst vill jag pa styrelsens vagnar gratulera redaktionskommitten för tidsskriften TIN. De gör ett viktigt arbete. Samtidigt vill jag gratulera alla medlemmar till att vi har fltt ett röst som JIN. För denna röst har vi jobbat i araıal. J ag hoppas att vi i var tidskrift skall kunna lyfta fram kvinnoperspektivet. Kurdiska kvinnors problem skall ges plats i tidskriften. Sjalvklart gar det in te att fôrverkliga e tt sadant viktigt arbe te u tan brister. J ag hoppas att vi kvinnor tillsaromans kan bii starkare och arbeta för en battre JIN. I var tidskrift vill jag!asa om kurdiska kvinnors situation, vart förbunds verksamhet, arbetskommitteers rapporter och kurdiska kvinnors olika röster. Jag taekar iinnu en gfıng redaktionsmedlemmarnaför var tidsskriftnn, samt önskar ett gott nytt ar och god fortsiittning pa arbetet. j)l' Boniye Cegerxwin ordjörande o VARA ONSKNINGAR INFOR 1995: Zarife: - att "kurdiska fr~gan" skall f~ en FREDLIG lösning... Meral: - att de sam silger "Nej tlll kriget" i Bosnien, l)etjenien m.m... Sukran :... för kurdiska, turkiska, persiska, och arabiska folkets skull. Serpil:... avslöjar politikernas dubbelmoral och försöker att stoppa vapenförsilljnlngen till tredje vil ri den..wf; J<tirdistıllls l{yiıınoförbund i Sverige Jlesöksaıtress: i... i r r.... i i l!\.}jşy$igutgiy~t~; y < s:teriksgatan 33,2,5 tt,jj739 Sti:iGkiıoım ~qııiyeq~s~#(~iii; p~; i i.... Postadte5S:.... i... ;c.i ~#~~~~~61~.~~l;ij{~.J-j~ i.. :. i i.i (... f~~:js. 9o~!~ ~~ ~~qekiı 9 lm :. sı: R~~tırilllik9nnitli:te: < ~..... c :t.i!ıaıı.... s... iık:tıı:ri o..... ıfr..ım....ı., zıı.ıiie benı r ~. :!~::i:o!i~~~~-~ 0... flri.... h Prenuniera{ion: 4nj:'-. lookj'. < i il... I~~t~~~~~~.li :r. Y i.. ~r~s~~~~~~!::~~ıır=.lejıiıarı A~P. Şermln: '[f6iıe J?erssoti; Ani ta N;. ISSN: ı ı It ı.. I.... ii I ~~44~Jtııı~ ıltısçw:ıı~ ~jfdr.insarıı, rj 'b~iilıııı. iııaı~ttjı. 6

7 NSANDARSPALT HAR. AR INSANDARSPALTEN VI utlovade i första nurnınret av TIN. Vi ar övertygade om att kurderna maste enas i karnpen för att KURDISTAN skall befrias fran dess kolonialherrar. Pa sarnma siitt ar vi övertygade om att varldens förtryckta folk maste enas för att HELA V ARLDEN skall fa fred och viiistand. Som en konsekvens av detta ar vi ocksa övertygade om att kvinnor fran HELA V ARL DEN maste kampa tillsaromans för att KVIN NAN skall befrias, diirför inbjuder vi ALLA vara liisare att skriva till insiindarspalten, iiven manliga liisare! Gliidjande nog har vi fatt ett mycket positivt mottagande av vart första nummer. Muntligt har manga personer frarnfört att innehfıllet var bra, men nagra tyckte det kunde vara fler artiklar med ett kvinnligt perspektiv. Nagra kurdiska kvinnor tyckte att det stod for mycket om teater. Manga tyckte att omslaget var mycket fint, men nagra reagerade pa baksidan (med en blodtörstig turkisk premiarminister), som de tyckte var lite otiick och obehaglig. Nagra kurder undrade ocksa vad det var för underliga "kinesiska" eller "japanska" tecken pa omslaget. För att börja med det sista, sa ar det varken nagra "kinesiska" eller "japanska" tecken, utan bildskrift och kilskriftstecken. Bildskriften uppkom omkring 3200 f.kr. i det sumeriska omrı'ıdet i södra Mesopotarnien. Liinst ner pa frarnsidans viinstra hörn har var omslagsartist Lennart Asp ri tat den sumeriska bildskriften förlogograrnmet (ordtecknet) KUR, som i formavtrekullarbl.a. betecknade "berg". Kurderna har ju till skillnad mot de andra högkulturerna i Framre Orienten som levt pa sliitten, mestadels bott i bergiga trakter och omnamns förmodligen i sumeriska kilskrifter. Högst upp pa omslagets viinstra hörn fınns de sumeriska kilskriftstecknen ( som utvecklades fran bildskriften) for berg, fran ca 2500f.Kr. De vita tecknen i mitten pa viinstra hörnet ar babylonisk eller assyrisk kilskrift fran f.kr. De har ocksa utvecklats ur bildskriften för "berg". Enligt de senaste forskningsrönen utvecklades miinniskan till miinniska i Afrika, medande första "civilisationerna", med eget teckensprak, utvecklades i friimre Oıienten. Nya undersökningar om det kurdiska folket har visat att kurderna omniimns i sumeriska kilskrifter. Under f.kr. var babyloniska skriven med kilskrift det vanliga in temationella kommunikationsmediet. Först efter 400-talet f.kr. skrevs de flesta texter i Friimre Orienten med alfabet. Sa, vi tyckte att kilskriften var en utrniirkt symbol för kurdernas urfıldriga och envisa kamp för att pressa och trycka in sina riittigheter som ett sjiilvstiindigt folk i varldens mjuka lera: Att mjukt men bestiimt, pressa in orden i lera kan iiven symbolisera en mera "kvinnlig" icke valdsmetod att kampa pa! Vad betriiffar "det fina" omslaget och "den otaeka baksidan", var det ocksa en medvetet va! d utformning. Vi ville ge en s yınbolisk bild av en fargıik kurdisk kultur pa "framsidan", medan det pa "baksidan", i skuggan av CNN:s, BBCs, Reuters, TT:s, med fleras massmerliala strfılkastare pagar statligt planerade folkmord pa kurder, i skymundan fran varldens ögon! Slutligen nagra ord om kritiken av "för mycket teater'' I det kurdiska samhiillet, pa grund av statslöshet, har det inte funnits nagra statliga institutioner. Nuförtiden fınns det manga försök att bygga upp institutioner inom alla fiilt, t.ex. Kurdiskainstitut, Kurdiskaförfattarforbund, Kurdiska teatergrupper, Kurdisk TV och radio m.m. Vi, som kurdiska kvinnor tror att det första steget att bilda en speciell Kurdisk Teater, med kvinnligt perspektiv, ar betydelsefullt för kurdiska kvinnor och för jamlikhet och demokrati. Q,j "' Det btev ett fet i dikten "Din Körtek tilt mig" ~ översalt av Esat Ayata i första nuınret. == I stiillet för "övergivit" skulle det stii övergett. ~ Vi detta.

8 Hej JIN! Jag ar svensk tjej pa 26 Ar som via en brevkompis fiıtt ta del av er kurdiska kvinnobulletin, nr Jag ar viildigt intresserad av fakta om olika religioner och kulturer. Jag har ett förslag tiller tidning om brevspalt med möjligheter att fa brevviinner. J ag önskar att fa prisfakta för prenumeration pa er tidskrift. ViinJiga varma hiilsningar Eva Björk-Sundsvall En tjej för jiinıjikhet *** Hej! Jag har liist ert första nummer av JIN och vill fortsiittningsvis prenumerera pa tidningen, som i mitt tycke var av hög kvalitet. Det iir bra att det iintligen har ko m mit ut en tidning pa svenska som belyser och diskuterar det dubbla förtryck som kurdiska kvinnor lever under (Möjligen kan man t.o.m. diskutera ett tredubbelt förtryck: som kurd, som kvinna och som invandrare). Jag ser fram emot att fa liisa kornmande nummer och jag ar siiker pa att fler iin jag har saknat en tidning som JIN. Med viinjig hiilsning *** Monica Peterson Nyniisbamn Jag och flera i Kvinnopartiets styrelse har liist nummer 1 av er tidning och tycker mycket bra om den. Medium dar ett kvinnligt perspektiv ges plats ar viktiga. Vi önskar er lycka till och hoppas kunna aterkomrna med en artikel till ett senare nummer... Med viinliga hiilsningar och pa aterhörande Monica Wester ocb Helena Lundberg *** K vinnopartiet 8 Jag heter Perihan och ar född 1953 i staden Suleymaniye. Jag gifte mig Min man var "peshmerga"( gerillasoldaı ). Dagen efter vi gifte oss gav han sig iviig till bergen igen. Jag deltog ocksa i kampen, körnpade m ot irakiska regimens förtryck och för ett fritt Kurdistan i manga ar, men inte i den viipnade delen av kampen. Under manga Ar blev jag tvungen att görnma mig undan fran irakiska siikerhetspolisen. J ag tillbringade nagra Ar i bergen i Iran oc h i staden Suleymaniye under flykten. Mina bam hade jag liimnat till mina sliiktingar oc h ibiand kunde jag in te triiffa mina bam pa ett 3.rs tid. Min man triiffade jag bara sporadiskt, men för tva Ar sedan lyckades vi kornma till Sverige. V ad galler kvinnofragor tycker jag inte om att kvinnor tvingas stanna i hemmet. Kvinnor mas te kampa för sina riittigheter oc h erövra sin plats i samhiillet. Frihet för kvinnor innebar att kvinnor och man har lika viiikor och riittigheter i samhiillet. I Kurdistan har inte kvinnor denna frihet. Jag hade sju systrari Kurdistan, menjag var den enda av oss som sjiilv fick bestamma vern jag ville gifta mig med! Jag tycker att det viktigaste ar att kvinnorna sjalva blir medvetna om kvinnors speciella problem och diirefter arbetar för att Iösa dessa problem. Hej! *** Perilıan Genarn massmedia kan vi följa utvecklingen i Jugoslavien, Tjejenien eller jordbavningen i Japan, men nar det galler Kurdistan ar det lite tyst, fastan det pagar ett grymt krig i Kurdistan dar oskyldiga miinniskor rnördas dagligen. Diirför ar det viktig att JIN kornrnerut. Vi inorn AKTIV KAMP-fOr SOCIA LISMEN stödjer kurdiska folkets striivan efter sjiilvstiindighet och kurdiska kvinnornas kamp för lika riittigheter bade i samhiillet och i hernmet. Vi önskar er all Iycka och hoppas pa att JIN fortsiitter att kornma ut. Med viinliga hiilsningar. Jenny Ltmdin- sekreterare ***

9 Klira systrar! Brev fran Kurdistans kvinnoförbund i Dihok Vi skickar er vfu-a hjlirtliga hiilsningar och önskar er lycka till i ert arbete. Det gladde oss mycket att Lorin fran ertförbund besökte oss i somras oc h beriittade om ert arbete och tog del av vara erfarenheter hiir nere. Vi skickar vfu-a gratulationer till alla aktiva kvinnor i förbundet och till förbundets ordförande Bonye Hasan för deras insatser i det svfu-a och viirdefulla arbetet. Vi önskar att kontakten och samarbetet mellan vfu-a tva förbund fortsiitter. S om ni vet lever kvinnorna i Kurdistan idag under mycket svfu-a forhallanden som har orsakats av Saddams trnpper. Manga har förlorat sina miin under Saddams krigföring mot kurderna, med bland annat kemiska medel. Manga kvinnor saknar försörjningsmöjligheter. Vart förbund bildades Detta förbund stöddes da bl.a av den politiska ledaren Barzani. Vfu- första förbundsordförande var Hebsexan Naqib. Vi brukar fira förbundets fu-sdag vaıje fu-. Vfu- nuvarande förbundsordförande heter Sirin Aınedi, sedan vart arsmöte 1991.* Förbundet har för niirvarande fyra avdelningar som bestfu- av: Dihok, Hewler, Kerkuk, Suleymaniye. Vfu- lokalavdelning i Dihok har ca 5000 medlemmar. Det finns manga hinder för vart arbete i Kurdistan, med tanke pa ekonomiska och sociala svfu- igheter, brist pa resurser, instabilitet m.m. Vi försöker registrera iinkor som inte har nagot arbete att försörja sig pa och iiven bam utan föriildrar omfattas av vfu- verksamhet. Vi försöker hjiilpa dem sa gott vi kan. Vi brukar ordna kurser och föreliisningar inom olika omracten, som att liisa och skriva kurdiskamed latinska bokstiiver, engelska, sociala fragor osv. För att genomföra vart program pa biista siitt har vi bildaı en rad komitteer. Informations- och massmediakommitten brukar siinda artiklar och information om förbundets arbete till en rad olika tidningar. Vi har ocksa ett program i televisionen, diir vi tar upp vfu-a fragor och presenterar förbundets arbete. Slutligen önskar vi framgangar för Kurdistans K vinnoförbund i Sverige och önskar fortsatt gott samarbete mellan vfu-a förbund. Sebriya Hekari (Sebriya Hekari /ir ordföraruine för Kurdistans Kvinnoförbund (Yekitiya Afreıane Kurdistan) i Dilwk i Irakiska Kurdistan. Hennesföri/ldrar jlydde til/masulunder försıa vilrldskriget, frdn sıaden Cölemerik i norra Kurdistan ach lwnföddes I948. Sebriyas man avrilttades tillsammans med 23 kamrater av den irakiska regimen I 97 I. Der as enda braıı var atı de kilmpade mat det nalianella förtryckeı ach arilttvisarna. Se dan dess har Sebriya levı sam tinka med sina nio bam H on har skrivit dikter under dessa dr. Hennesförsta dikısam/ing sam publicerades hette "Parzine Hiviya ". ) Se intervju med Sirin Amedi i tidningen. 9

10 KVINNLIG KURDISK POLITIKER PA BESOK I SVERIGE o Sirin Arnedi iir sekreterare i KKV ( Kurdistans Kvinnounion) oc h med/em i centralkommitten iir KDP ( Kurdistans Demokratiska Parti). Niir hon var i Stockholm under det svenska valet pa inbjudan av det socialdemokratiska partieti Sverige, passade Lorin Na.sberg pa att intervjua henne for JIN: s riikning. Kan du ge en kon beskrivning av din bakgrund? - Jag iir frfut staden Arnedi i irakiska Kurdistan och diir gick jag i vanliga skolan och gymnasieskolan. Sedan flyttade jag till en annan stad, Ninawa, för att Hisa till agronom pa universitetet. Men 1983 böıjade jag att engagera mig i politiken, sa jag kunde inte avsluta den sista terminen. Vi d denna tid var mina bröder redan "peshmerga" (gerillsoldater). Hur kom det sig att du började kiimpa för demokrati och fred i Kurdistan? - Niir jag bara var 9 ar gammal greps Mda mina föriildrar av den irakiska regimen. Mina föriildrar deporterades til! en "oklind plats" i södra Irak, sa jag och mina syskon Ilironades 10 ensamma i hernın et. Denna bamdomsupplevelse blev en stor chock för mig och skapade h os mig ett starkt behov av fred, frihet och demokrati gav jag mig ivlig till mina bröder som var gerillasoldater, för att fortslitta den hederliga kampen. 1988, niir Saddams regim böıjade sin bitilis största offensiv root Kurdistan, Al-Anfal*, diir hans viirsta vapen, b.l.a. giftgas,anvlindes och mer lin 4000 byar jlimnades med marken, fanns jag bland de manga andra kurder som tvingades fly till Iran och Turkiet. 1991, da upproret i Kurdistan böıjade root Saddams regim, atervlinde jag fran Iran. Sarnma ar blev jag vald till kvinnoradet och undersökningskommitten i Kurdistans Fronts styrelse i Aınedi. Senare valdes jag ocksa till ordförande i KKV:s Dihok-Ninava sektion.

11 Vi d en konferens i Erbil 1992 valdes jag till sekreterare i KKV. Denna konfereahölls till minne av Leyla Kasim, (en ung kurdisk kvinna som hangdes 1974), med 3500 representanter frıln he la Kurdistan. V id den 1 1 :e partikongressen blev jag liven invald i centralkommitten för KDP. Kommer KKV au deltaga i den intemationella kvinnokonferensen i Peking? - J a, vi skall deltaga oc h vi har re dan fa tt inbjudan fran det intemationella kvinnoförbundet! Hurkom det sig att du blev inbjuden till Sverige av det socialdemokratiska partiet? - Jag b!ev inbjuden till Sverige av en svensk socialdemokratisk delegation som var pa besök i Kurdistan. Jag ar har som en av representantema för de 50 lander som blev inbjudna till valet i Sverige. V ad har ni gjort undertiden i Sverige? - Vi har haft ett intensivt program. Vi har fatt veta en hel del om det politiska, ekonomiska och demokratiska systemeti Sverige. Vi har ocksa fiitt en inblick i de politiska partiernas ro ll att organisera fo!k och fördjupa demokratin. Det allra viktigaste som jag upptlickt i Sverige ar den svenska kvinnorollen i olika sammanhang och att kvinnor lyckades bii valda til! 50% av de högsta postema i ledningen for socialdemokrat- ema. Vi fick trliffa socialdemokratemas ordförande, partisekreterare och de flesta parti styrelsemedlemmar. TiU sist, iir det ndgonting mer du vill siiga? - Som kurdisk kvinna vill jag sliga att jag uppskattar den svenska kvinnorollen vlildigt mycket. Den betyder mycket, inte bara för den svenska kvinnan, utan för alla kvinnor i bela vlirlden! Jag vill ocksa papeka att jag ar s to lt över den kurdiska kvinnan i Sverige som blev in va! d till Sveriges Riksdag, som första kurd! Jag önskar Nalin Baksi framgang i hennes politiska arbe te! Jag önskar aven att fler av vara kurdiska kvinnor kunde kandidera, för att öka kvinnorepresentationen i detkurdiska parlamentet Erbil. Vi taekar dig sd mycket och önskar dig lycka till! - Taek sjiilv! Jag önskar er i Kurdistans K vinnoförbund stora framgangar och jag taekar JIN och önskar lycka till! Lorin Nasberg *AL-ANFAL= Namnet pd 8:e suran (kapitlet) i Koranen, betyder Krigsbytena. Det skrivs aıt denna sura kom frdn Allah til/ Muhammed nar han var i Medina. Totaltfinns d et 76 "ayet"(verser) o ch de be rattar hur krigsplundring skall delas. Orden KRIG och KRIGS PLUNDRING förklarar hemligketen bakom Saddam Husseins intres se för Korane n! Saddam Hussein har ge tt namnet Al-Anfal til! anfallsoperationen nwt kurderna i irakiska Kurdistan 1988, da ca civila kurder dödades. Det visar att Saddam Husseins krig nwt d et kurdiska fo/ket ar en krigsplundring. Alla htirskare över Kurdistan har anvtint Islams kostym, för att riittfiirdiga plundringen av Kurdistan och Saddam Hussein ar inget undantag. ll (Frdn en artikel av Cemil Gundogan i Özgur Gundem Februari 1993). Leykı Kasim hiingdes 1974 av irakiska regimen.

12 1 sv~nskaköst~r 1 Britt-Maries liv NAR JAG KOMMER in i Britt-Maries liigenhet möter min blick underbara farger pa viivda tavlor och kuddar med motiv pa blommor, faglar och miinniskor som hennes marnma Stanny gjorde. Det iir niistan som om jag kan kiinna blommornas doft och faglarnas sang! Jag blir mycket glad, diirför att jag kommer img min marnmas broderier med sarnma fiirger, niistan sarnma motiv och faglar! Och jag tiinker och siiger högt: Varfor ser vi intemer av miinsklighetens likhet, isttillet för all olikhet? H ur ska vi skapa fred, tolerans, inte hat, men kiirlek mellan folken i viirlden? Hur ska vi skapa jiimlikhet och stoppa vald och krig under denna nuvarande "andra medeltid" i viirlden, niir alla möjliga medier anviinds för aıt liira vara barn aıt acceptera aıt vara "vinnare" eller "förlorare" eller "mördare" eller "offer" i viirlden? SMARTA OCH HOPP Med tankfulla rynkor i ansiktet pratar B ri tt Marie medan hon stryker katten Viskas: " Svart, men man maste!" Hon visar mig en triivas fmn basaren i Amadie och en strut med solrosfrö, köpt av en av de manga sına pojkar som förtjiinade sitt levebröd genom att siilja 12 -en fargrik vavnad! "Det lllter viil egendamligt, nlir man vet att manga barn iir föriildrarlösa ach hemlösa i Kurdistan, men det var tydligt att de vuxna arnring barnen tag ansvar för ALLA barn pa ett siitt sam vi inte ser i Sverige. " detta till fo lk som gick förbi pa gatorna i Hewler i irakiska delen av Kurdistan. Niir hon beriittar vad hon sag i Kurdistan, tycker jag mig se bade sınarta och hopp i hennes ögon. Det finns en annan texti! tav la med applikationer och broderier pa viiggen. Konstniirinnan iir invandrare fran Finland och be kanı med min mamma. Tavlan visaren skrivande kvinna s om genom skrivandet befriar sig fran tunga, svarta tankar, beriittar Britt Marie. Jag försöker att fotografera henne och tavioma omkring oss med min garnla karnera, orolig över resultatet och katten Viskas med sitt "mırnıırr... " -ljud kommer ocksa med pa bil den. J ag triiffade B ri tt-m ari e för fyra ar sed an pa Biskops-Arnö, da h on var cirkelstudieliirare i samhiillskunskap för kurdiska kvinnor, som varje ar liirde sig mycket av henne. Hon iir nu pensioniir sedan ett ar tillbaka, men hon iir fortfarande mycket aktiv med tex. skrivande och styrelsemedlem i Vuxenskolan. Hon bor i en liigenhet niira Skokloster omgiven av en underbar natur. Vi har varit atta timmar tillsammans i den mycket stimulerande atmosfiiren i hennes liigenhet och pratat, druckit kaffe och iitit saffrans bullar. Jag liimnade fragorna till

13 henne. Det hlir ar hennes brevsvar til! mina fragor: BARNDOM OCH UPPVAXT Du fragade vilken bakgrund jag ha de och ville att jag skulle svara utförligt, för du vet att barndamen bar man alltid med sig... J ag var en da barnet da jag föddes, för 64 ar sedan. Gunnar, min far, var tjlinsteman i Tullverket och sökte befordran i snabb följd, sa vi flyttade manga ganger under min barndom. Fran högstadiet och gymnasiet fick jag dock bo i Skellefteil, en stad med ungefiir invanare pa den tiden. KVINNOARBETE ELLER YRKE? Det fanns en hel del förvlintan pa mig att jag skulle bii duktig i skolan och bii larare som min mormor och hennes syskon var. Stanny, min mor, arbetade ocksa som vlivlarare i manga ar, men först sedan jag koromit upp i gymnasiet och under aren jag studerade i Uppsala. Trots att mor alltsa var hernma och inte hade nagot yrke under min barndom och uppvlixt, fanns det ingen möjlighet att uppfatta hennes husmorsarbete som hennes viktigaste jobb. Hon vlivde varje dag, gardiner, mattor, dukar, tyger och bildvlivar. Bildvlivarna var det som stannade kvar helali vet. Annu de sista fyra aren av hennes!iv da hon lag pa sjukhem, var vlivningen hennes frlimsta gllidje, genom böcker, garner, mönster osv. Men hennes hander "lydde in te" llingre sade ho n oc h h on kunde in te sitta i vlivstolen. H on sydde ocksa Mde sina egna och mina kllider, skulpterade i lera och knypplade spetsar. Ja, hon lyckades med allt slags konsthantverk, tyckte i alla fal! far oc h jag, som var mycket glada at mors skapartalang. Nagon förebild i husligt arbete eller nagon tjlinande sjlilvuppoffrande mammatyp, var inte min mor oc h in te heller nagon annan kvinna i sllikten, utom möjligen min farmor, bonddotter som gift sig vid 17 ars llder och lignade mycken tid at sylt, saft, konserver, bakning, linneskftp och stlidning, men pa nagot slitt framstod liven 13 ' hon som en yrkeskvinna för mig genom sin "yrkesstolthet"! Visst ar hemarbetel för vissa kvinnor lika intressanı och "samhlillstillvlint", om man utför det sa som nagot annat yrke, men kruxet ar att det da skall vara ett frivilligt, medvetet valt och inkomst bringande jobb. Det blir vlil sa, nar mlin börjar söka sig til! det, viiket de kommer att göra, se bara pa manliga st!idare, bagare, kockar, barnskötare, sjuksköterskor... INVANDRARHISTORIER VID JUL OCHPASK Bade farfar och morfar harstammade fran invandrade sllikter, morfar fran vallonema som İnkailades till Sveriges nystartade jlimhantering pa 1600-talet och farfars farfar lar vara ryss, gift med en svenska (fran Finland) i S:t Petersburg. Deras bam flyttade till Sverige efter 1809 ars krig med Ryssland, da Sverige förlorade Finland till Ryssland. Historier om den gamla "invandrartiden" herattades ibland, t ex. vi d de stora helgema, jul och pask, da silikten var församlad. Men det var mest "historier" för underhlllning och jag vet inte hur mycket som var sanning! Morfars förlildrar var bacta av vallonsllikt och han menade att han brutit mot familjen, da han gift sig med en "svenska". Min mormors sllikt menade a sin sida att morfar var lite "sydllindsk", till ochmedlite "bohemisk". Mor hade ett livfullt slitt och gestikulerade mycket och blev som bam tillhallen att inte "tala med hlindema". Franskan var tyvlirr inte kvar i morfars generation, utom ifrfıga om en del

14 ju sa att politik, invandrare och kvinnors situation i samhallet, ar och har varit hela mitt vuxna!iv. I mitt arbete som larare pa gymnasiet och folkhögskola har samhiillsdebatten varit den "larobok" so m det varit mest angelaget för mig att lyfta fram. Kurderna fanns pa Biskops-Arnö folkhögskola nar jag kom dit 1989 och de blev min e gen och mest fulistiindiga "larobok"! Med tio namn pa vertyg och matriitter. FARFAKS POLITISKA ARV Farfar kunde en del soldaıeder paryska, det liit förskriikligt i vara öron, men det var kanske bara skryt. Han skröt giirua om det ryska folkets utomordentliga mod och sammanh:'ıllning under fasansfulla umbiiranden pa ısarens tid. Farfar hette ernelletti d Alexander och del retade vi honom fôr, da han gick pa som varst. Han hade följt den ryska revolutionen med stora fôrhoppningar om det "hjiirtegoda" ryska folkets befrielse och var alltid intresserad av kommunismen, men kunde in te siiga nagot i den riktuingen utan att bii beskylld för att vara "naiv"! Ibiand tiinker jag i alla fall att det ar Farfar som "rar fôr" att jag har koromit att intressera mig fôr politik, nagon annan i familjen har inte kunnat ha nagon s11dan inverkan. Han var faktiskt irnponerande fôr mig i sin uppriktiga be undran för detryska folket och i sin vrede över deras triildom. Du har fragat mig andra fragor so m h ur d et ko m m er sig att j ag intressemt mig för politik, invandrare och kvinnors situation i samhiillet. J ag tror du fôrstar att det hiir 111nga svaret pa fragan om min bakgrund inneh:'ıller svaren iiven pa de fragoma. Dessutom iir det 14 Fn"liVl9riii=Jftm;m;w;~'iiliiiiWT:fiim1iiii'a.UieiiiK.'r------:-' kurder s om deltagit i to lkkursema pa Biskops-Arnö fick jag 1992 göra en resa till irakiska delen av Kurdistan. Vi skrev en resbeskrivning till To1k-och översattarinstitutet vid Stockholms universitet, som beviljade oss resebidrag. Om nagon ar intresserad av att liisa denna beskrivning, sa gar det att kontakta mig, sa skall jag försöka ordna en kopia. Vi gjorde ocksa en utstiillning, som stiilldes ut bl a pa S:t Eriksgatan i Kurdiska Riksförbundets lokaler. J ag hade aldrig sett ett österliindskt!and förut, aldrig heller ett krigsharjat!and. Intrycken var överviildigande. Jag tiinker mest varje dag pa saker oc h ting so m jag s11g, pa miinniskor jag fick triiffa eller ptı utsikten fran bergen, parlamentets öppnande i Heweler, kvinnoföreningarnas representanter, som arbetade sa hart för att förbiittra kvinnors studie och inkomstrnöjligheter.

15 "BARNEN ARALLAS ANSVAR~OM VlVILL. NAFRED!'' Men barnenssituation var vill anda det som fastnade starkası '-"--'---'--..._'-"-=""--=-'--"-'-"-'---'-'--"-'-' i mitt sinne. Jag sag att barnen var omhandertagna pa etı annat satt an har. Det later vill egendomligt, nar man vet att manga bam 1ir föraldralösa och hemlösa i Kurdistan men det var tydligt aıt de vuxna omkring bamen tog ansvar för ALLA bam pa etı satı som vi in te ser i Sverige! De hemlösa barnen i Kurdistan 1ir en del av framtidens Kurdistan. Sa vad jag önskar för fram tiden 1ir atı kurder i Sverige, Jin och svenska humaniliira organisationer, kvinnogrupper, politiska föreningar, fredsrörelser osv arbetar för dessa bam med den insikten som jag sag tydligt i Kurdistan, h os gamla oc h unga, bl and "peshmergas", bl and affiirsidkarna i basarema och bland fattiga, bland man och kvinnor: Barnen 1ir ALLAS ansvar om vi vill na FRED. - Dina andra fragor om arbetslösheten i Sverige, om svensk invandrarpolitik, om invandrarkvinnors situation i Sverige och i EU. Ja, Serpil, jag tycker atı du och dina med systrars synpunkter 1ir det vi skall lyssna pa! Ni 1ir expertema som skall höras nu, sa!at höra i nasta och kornmande nummer av Jin och taek för ordet! intervju: SERPIL INANC BORJADEMED > ~ ~ ~ 00 ~ Nar den kurdiska sjuariga flickan Jiyan Urun var sju dagar kördes hennes barnvagn av en arabisk polis, dfuför aıt hennes pappa arresterades denna dag! Tills ho n var 3 ar besökte hon sin pappa pa olika fangelser i olika delar av Kurdistan. Nar han var 4 ar flydde han tillsammans med sin marnma över gransen och kom till sist till Sverige. Men hennes pappa stannade i fangelse i iranska delen av Kurdistan. Under sitt 6-anga!iv har han bara varit tillsammans med sin pappa un der 2 manader. Pa daghemmet fick bamen göra en bild av sitı familje-liv. Jiyan gjorde en applikation av tre personer, mamma, Jiyan och en tredje person. Lararen visste atı hon bara!evde med sin mamma, sa hon fragade varför han ritade tre personer. Jiyan svarde atı h on har en pappa oc h "Befrielse frdn svarta tankar" av en jinsk konstnlirinna att han en dag skall kornma... ıs

16 Bevingade ord: Turkiets premiiirminister Tansu Ciller, ci tat fran Hurriyet 9/121994: "OKEY, LAT OSS AVSKAFFA TORTYR! MEN HUR SKALL VI FA DE SKYLDIGA ATT TALA? I V ASTERLANDET FINNS DET METODER ATT FA KRIMINELLA ATT TALA UTAN TORTYR.... DESSUTOM MASTE DOM SOM KLA GAR OM TORTYR I TURKIET GE OSS EN FOND, FÖR A TT TA DESSA METODER TILL TURKIET Tansu Ciller, efter Turkiets största militiira offensiv mot PKK, under vintern 1994: "OM NAGRA BY AR ATTACKERATS MED HELIKOPTRAR SA AR DET PKK:S HELIKOPTRAR!' *** Davarande turkiska premiiirministern Suleyman Demirel c- --~ (nuvarande president)förs~~rade valdtiiktt;,r:?-.--;5 t-~-.. ~ "SOLDATE~NA AR AR /':::::r-~ ~ GAMLA, DARFOR KAN MAN FÖRSTA ATT DE KANGÖRAsA HAR!" (Kurdiska bykvinnor och tillfllngatagna kvinnliga kurdiska gerillasoldater som tillhör PKK (Kurdistans Arbetar Parti) utsiitts ofta fôr sexuella övergrepp av soldater, poliser och specialtrupper. Nar N ezahat Özen, en kvinnlig journalist, skrev om de vlildtagna kvinnoma arresterades hon!) *** ı Sveriges nuvara~de utrikesminister Lena Hjelm W alien: _ ~ '--1J "TJETJENIEN AR INTE RYSSLANDS INTERNA AN tl: GELAGENHET!" (Bra, men Kurdistan iir tydligen fortfarande Turkiets, Iraks, Irans och Syriens "intema angeliigenhet"!?) 16

17 J a, varför kan in te bananer ocksa bii "miingkulturella"niir allıing s om h ör tillinvandrare blivit det; mangkulturellt -sarnhalle, - skola, - tea ter, bibliotek,- museum( =f.d. invanradrarmuseum!)- bokförlag,- tidningar, folkbildningscentrum m.m Men, lagg marke till att niir man talar om mang-kulturer, menar man i huvudsak "invandrare"fran u-liindema. Invandrare fran andra i-liinder, som t.ex USA, England, Tyskland iir "intemationella"! RASISTISKT TANKESATT Faran med att bunta ihop och kategorisera grupper som "invandrare" eller "mdngkulturella" iir att det!eder till ett rasistiskt tankesatı: "Dam andra" iir sarnre manniskor an vi svenskar! Mattias Tyden, doktorand i historia vid Stockholms universitet, sager att talets flyktingdebatt med de ss "invandrare" oc h "invandrarkulturer" h ör till vıl.r tids kategoriseringar... Ja. aven begreppet "ras" har ıl.ter kommit till heders; "rasbrdk" pıl.gıl.r enligt massmedia i svenska stiider." (Sv. Dagbladet) S VERI GE Serpil Inanc Sedan slutet av 80-talet har marknadsekonornins "mdngkulturella" begrepp importerats frıl.n USA och börjat anviindas mer och mer i Sverige. Ult oss i denna begreppsförvirring, försöka hitta Ariadnes trıl.d och se om vi kan kornma ur grottans mörker och hitta ljuset... VAD AR KULTUR? Kultur kommer fran latinska ordet "cultra" som betyder odling, bildning och bearbetning. Kultur iir en spegel av samhiillets sociala, ekonomiska och politiska system... Lıl.t oss för ovanlighetens skull defıniera kulturbegreppet frıl.n en biologisk synvinkel. Enligt Nationalencyklopedin betyderdet "framadling av mikraarganismer ach eeller (bakterier, virus m.m.).../ livsmedelsindustrin... tillsa ts för att framstiilla fermenterade pradukter sam bröd, korv, kulturmjölk, ost oc h öl." Biologisk kultur!? Ja, varför inte? Bıl.de i social och biologisk mening vaxer kulturer upp oc h fermenterar (jaser) mansklighetens "bröd". VAD AR MANGKULTURELLT? Nationalencycklopedin defınierar "mdngkulıurell" som "priiglad av mdnga livsstilar, sprdk och eifarenheter... t.e.x. Stockholmsförorten Rinkeby, priiglas av mdngkulturella upplevelser ach viirden". Men hur kan Nationalencyklopedin tro att inget iindrades för alla dem som kom till Sverige för 30 ıl.r sedan? Ar det meningen att des sa 1 :a. 2:a oc h 3:e generationens invandrare skall stanna i sitt getto och inte andra sig!? Ar ingen "fennentering" möjlig? Ny Demokrati tror dock pıl. att invandrarna pıl.verkar och ''fennenterar" det svenska samhiillet. Men 17

18 bara p:l. ett negativt sa tt so m n:l.got slags skadligt och sjukdomsfram kallande "virus" för Moder Svea och den svenska kulturen. Det visade man öppet med i sin valaffisch i svenska valet 1994: "lmportera giirna! men inte arbetslöshet inteaids. EURO-NATIONALISM Under va1ets s1utdebatt betonade Morlerata Samlingspartiets ledare Cari Bildt att "EU ROPA ar v:l.rt hem" och talade sig ocksa varm för "europeisk solidaritet!" För Morlerata Sarnlingspartiet ar det tydligen viktigare med europeisk solidaritel an solidaritel med HELA varlden... En annan ledare som propagerade för euronationalismen var den f.d. V olvochefen Per G. Gyllenhammar som ville ha en europeisk affiirsbank.. Svensk storkapitalism flyttar sin produktion till mer skattevanliga lander viiket resulterari högre arbets1öshet i Sverige. Vi vet fnl.n historien att det i tider av hög arbetslöshet och dillig ekonomi ar nödvandigt att hitta en oskyldig syndabock och att de "milngkulturella" invandrama i Sverige ar perfekta syndabockar V ARFÖR FINNS DET INV AND RARE? Men öppna oc h dolda rasisters vulgiirpropaganda försöker f:l. det svenska folket att glömrna varför det varit invandring till Sverige. Darför behövs det p:l.minnas om att det t.ex. importerades billig arbetskraft till Sverige under och 60-talet till svensk industri (t.ex. V olvo), för att lagga grunden till det svenska valfardssamhiillet. Arbetama kom bl.a. fr:l.n Finland, I tali en, Y ugoslavien, Grek!and och Turkiet oc h jasle det svenska brödel till en valfardsstat. Men i slutet av 1960-talet behövde inte Sverige nagon mer "jasning" av billig arbetskraft da det i början av 1970-talet började kornma politiska flyktingar fr:l.n Latinamerika, Grekland och Turkiet. Senare kom ytterligare politiska flyktingar, eritreaner, kurder, iranier och irakier m.m. Men de politiska flyktingarna, som ofta ar högutbildade f:l.r fortfarande inte kvalificerade arbeten. Invandrarna har inte blivit mer 18 önskvarda nar de svenska storföretagen nu vii! bii "europeiska" och invandrarna f:l.r kampa med "svenskarna" om de fataliga jobben. I denna ekonomiska kris för Sverige med hög arbetslöshet vadrar utdöende framlingsfientliga krafter aterigen morgonluft. Redan den franska författaren Voltaire visade i sin bok "Candide eller Optimismen" (1747) att han förstod de bakomliggande orsakema till "invandrarproblemet", nar han liit Candide och hans tjanare pa vag till den ho!uindska kolonin Surinam möta en negerslav som f:l.tt en hand avhuggen i sockerkvarnenoch sedan en fot dartör att han tankt fly. "Detta dr priset för sockret som ni iiter darborta i Europa", sager negerslaven! Eller för att tala klarsprilk: fattigdom i u landerna har sin grund i-landem as ekonomiska utsugning och vapenförsaljning. Krig och fattigdom tvingar sedan fram flykt och invandring till fredligare och rikare lander. Om man verkligen vii! bii av med del sa kaliade flyklingproblemel masle man da försl och framsl bekampa del som skapar "flyklen" alllsa krig, förlryck och faltigdom. SVERIGE, "HOMOGENT OCH STABILT"!? P:l. sistatiden har en ny "stjarna" tants p:l. den svenska intellektuella debatthimlen. laos la d ti>ıq.. t S lo,l<~ol l tt11q"e"s alısııl l arbel~iv rt... <' ıodooo :a:ı.;;;;.ı.j:...>:..::..l> wı~ ır/tqr.ll n1 f r en 1 e.. ted el vdtssa ha I Jr r bak,nıotl. Dry9t halfftn ar ele lftvattl.-re SDIII iir lljisf~llda avla.dslin~elar l<viftnor. lnvanjrarkvınntırn i /aocls/;n? l har offa lu11ga arhefsuppqıf+er, friimsf ınonı stadninqs- och St or kokso111r8deha...

19 Maurice Rojas som ar högskolerektor i ekonomisk historia, sager att Sverige ltinge har varit ett "bondeland" och har filtt en kultureli chock nar "medelhavsmanniskorna" kommit hit med sin "stadskultur"! SIDA och Statens Invandrarverk sager i princip sarnma sak i sin broschyr friln 1992, "AR FRAMMANDE SKRAMMANDE?... " I denna "introduktion til! det milngkulturella Sverige" pilstils att "vart samhiille undere tt antal decennier snabbt föriindrats fran ett förhdllandevis homogent oc h stabilt samhiille til/ ett pa manga siitt rörligt oc h komplicerat, under var s yta en miingd olika sprak, kulturella mönster, vanor oc h traditioner lever." Men SIDA, Statens Invandrarverk och Maurice Roj as tycks ha "glömt" att Sverige har varit och fortfarande ar ett klasssarnhalle! Sverige har aldrig varit ett "homogent och stabilt samhalle", darför att det fanns olika levnadsformer, ttinkande och klasser innan de fattiga "milngkulturella " flyktingarna kom till Sverige. "Bönder" ar heller inget enhetligt begrepp. Den populara filmen "Anglagilrd", som nastan filtt status som ett nutida nationalepos, visar tvtirtom att den svenska landsbygden ar ett klassamhalle med konilikter me Ilan ri ka oc h fattiga. Om du t.ex. ar en smilbonde i S veri ge har du en speciell livsform och tankande. Om du istallet ar en rik storbonde, s. k. "asfaltbonde", som t.ex. f.d. SAF-chefen Curt Nicolin som styr sitt jordbruk friln Stockholm, har du en helt annan livsform och tankandel KANDA INV ANDRARE=SVENSKAR! I dagens ekonorrıiska kris i Sverige tycks enda chansen att bii accepterad som svensk vara att bii "kiindis" i Sverige. Fotbollshjiilten Martin Dahlin ar sjiilvklart "svensk", efter att ha bidragit til! brons i VM i fotboll! Om nilgon kommer ihilg fanns det ocksil en framgilngsrik "invandrare", Reefat El Sayed s om ''fennenterade" svensk industri med si tt företag Fermenta. Han blev mycket framgilngsrik företagare med kontakter med sjalvaste Volvochefen PG Gyllenhammar. Reefat El-Sayed, blev t.o.m. vald till "ilrets svensk"! Men nar det gick dilligt för honom blev han i en tidning utniimnd til!" arets arab"! Vilr drottning i Sverige ar född i Brazilien och uppviixt i Tyskland, men hon ar sjiilvklart inte "invandrardrottning" eller ens "mdngkulturell drottning", u tan SVENSKdrottning! TILLBAKA TILL "ORIENTEN"? I den nutida begreppsförvirringen har inte bara "raser" u tan oc ksi\ imperalismens mystiskaoch exotiska "Orient" litertagit sin position i det alimanna medvetandet. "Re-Orient" ( =Ater till Orienten) festivalen har sedan tv il ilr pilgiltt i Stockholm. Arrangörema betonar att "muslimsk kultur visar sin styrka!", speciellt friln Nordafrika! Men dans, musik och kostymer pil festivalen visade inte "muslimsk kultur", utan istiillet afrikanska stammars kultur! Det enda som uppnils med ett sildan ı synsiitt ar att det "friimmande" blir m er frammande, obegripligt, mystiskt och exotiskt för den svenska publiken. Dessutom ar "Orienten" en viisterliindsk uppfinning och finns egendigen inte, viiket Edward Said visar i sin bok Orientalism. "Orienten" betyder pil latin det vaderstreck dar solen gilr u pp." Ex oriente lux, ex occidanta lex "(Fnin östern Ijuset, fri'ın viistern lagen) lyder ett latinskt ordsprilk..." Med den europeiska kolonialismen friln och med reniissansen blev det ocksil en politisk realitet att rikedomarna kom friln öster, men lagen och makten fanns i vaster."( Litteraturens Historia, de/4 ). TILLBAKA TILL VERKLIGHETEN! Men lilt o ss in te b landas av "ljuset fran öster" och den p<l.nyttfödda exotiska "orientalismen", utan istallet <l.tervanda till verkligheten... Trots allt kan ju en svensk staderska lattare första en fattig pakistansk eller bangladesisk kvinnas kamp för brödfödan och mot manliga fördomar, an en rik och priviligerad kvinnlig premiarminister i Pakistan eller Bangladesh. 19 "MANGKULTURELL" KONST OCHTEATER Olika konstformer visar miinskligheten viigen til! universali sm, med utgilngspunkt fr<l.n lokala levnadsförhilllanden och tankesaıt och

20 tekniken har pılskyndat kulturernas kontakter med varandra. Yem kan sliga atı Van Gogh och Rembrandt bara tillhör Holland? Picasso och Salvador Dali bara Spanien? Tjajkovskij och Gorkij bara Ryssland? Shakespeare och Beatles bara England? Goethe och Brecht bara Tyskland? Strindberg och Ingmar Bergman barasverige?nagipmahfouzoch Wole Soyinka b ara Afrika? Men i sılillet för universalism började., mdngkulturell"' anvlindas som en karrilirvlig för politiska och kulturella opportunister. Eller som den brittiska premilirtninister Disraeli sade redan pıl 1800-talet "Österlandet ar en karriiir." Det lir inte bara nyhetsredaktionerna som har "upptiickt" Stockholms förortsgetton. Aven opportunistiska "eldsjalar" inom teatem har upptlickt en jungfmlig marknad! S om kulturarbelare har jag tyvlirrdılliga erfarenhet av dessa "projekt"... "Folkteater" i Hjulsta: Frnn Enskede kom "eldsjiilen" Kent Ekberg till Hjulsta med ABF, HSB, Riksbyggen som stöd för atı göra ett folkteaıerprojekt med "Den goda miinniskan i Sezuan" av Bertoldt Brecht. Det var meningen att amatörer och professionella skulle deltaga och frıln Teater Medya deltog 20 kvinnor i projektet. Kent Ekberg lovade atı betala för professionella skddespelare oc h musiker, men efter 7 manader "försvann"' han u tan nılgon förklaring till gmppen och lamnade bara rykten bakom sig... "Fiernationell" teatergrupp i Tensta: I tomrummet efter Kent Ekberg kom ytterligare en "eldsjiil", Wanda Monaco Westerstılhl fnln Södermalm med ett projekt att... Men 1 stili/et för unlversalism började "mangkulture/1" anvilndas som en karriilrvög f6r politiska och kulturella opportunister. E.ller som den brlttiska prem/örminister Disraeli sade redan pa 1800-talet "Österlandet ör en karriör. 't' spela ''Backanterna" av Euripides i Tensta. Attgöra teater med ungdomar ar en bra ide, men vad finns det för för bindelse med "Backanterna" och en "fler- 20 nationell" teater-... Vem kan silga cıtt Van grupp!? Om Ingmar Gogh och Rembrandt Bergman regisserar bora tlllh6r Holland? Backantema blir det etı "klassiskt" verk, Naglp Mahfouz och Wole men om sarnma pjlis Soy/nka bora Afrika? Y görs med invandrare i Tensta blir det ett "flernationellt" eller "mdngkulturellt" verk, fast bılda spelas pıl bra svenska. I tidningsintervjuer framböll hon alltid atı hon inte sılg nılgon skillnad mellan professionella skıl.despelare oc h amatörer. Det kan jag intyga lir fullkomligt sant! Hon ville inte betala professionella skıl.despelare... Riksteaterns "mangkulturella" ensemble, Shikasta: Som i en "fabrik" vlintade 245 arbetslösa kultur-"arbetare" med invandrarbakgmnd pa atı en kultur-" chef' godtyckligt valde u ı 7 ( + 1 svensk!) skıl.despelare oc h musiker med invandrarbakgmnd. Senare förklarade "chefen"' Chris Torch atı avsikten med projektet var atı "uppmuntra invandrarna"! (Men det lir inte kulturarbetama friin tred je variden so m saknar mod och behöver uppmuntran. Det lir bl.a. de svenska teatermyndighetema som varit fega och byrakratiska nar de hlinvisat kulturarbetare med utllindsk brytning stlidjobb och dylikt i ıl.ratal! Vi fıl.r ofta höra atı vıl.rt svenska uttal lir för dıl.ligt. Men h ur kornmer det sig dıl. atı finsk-svenska och svensk-finska skıl.despelare med kraftig brytning accepteras t.o.m. pıl. Dramaten och Stockholms Stadsteater?) Shikastas första pjas var en svensk författares dramatisering av den exotiska sagosamlingen"tusen och en natt".men var finns den "mdngkulturella" dimensionen? Om sarnma pjas skulle spelas av Dramaten skulle det vara en "svensk" pjas! Senare gjorde man en kombination av en Medea-inspirerad pjas "Offret" (som spelades av 1982 av Halk Oyuncularİ pıl. Nybro paviljongen) och svenska författarinnan Mia Törnkvists "' I skuggan av Gud". I Svenska Dagbladet 13 Oktober 1994 sager Gungör Dilmen:... Aven om jag inspirerats av muslimsk och grekisk myt lir detta en klassisk konflikt, som kan handa i viiket sarnhlille som hel st, men kanske under olika former." Regis

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter.

LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. LASAROS UPPVÄCKS FEMTE SÖNDAGEN I FASTAN (ÅR A) (6 APRIL 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 11:1-45 eller Joh 11:3-7, 17,20-27,33b-45 (den kortare presenteras här nedan) Lasaros uppväcks Systrarna skickade

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一

Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 一 一 一 一 一 O-_- 一 一 Den fabulösa Kurts dagbok ( _ ) 金 T O-_- 田 界 Gurgel Y(^_^)Y / Mårten von Torsten och borsten )( UU.. / 山 =( U Kurt ( _ ) Grabbarna grus (ˊ_>ˋ) / Lols återkomst.o :-D O Voldemort ( ) 11 september Hej skit

Läs mer

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/ca/flag_of_iran.svg/2000px- Flag_of_Iran.svg.png Mitt nya liv i Iran 31 Hej! Jag heter Akram och jag är 14 år. Nu har jag bott Iran i cirka ett år.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta Om lilla mig många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta "Märkligt att man kan sakna någon så ofantligt mycket. Någon som egentligen aldrig tidigare existerat. En gång var det bara du

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Kärleken gör dig hel

Kärleken gör dig hel Kärleken gör dig hel Jag frågade den där kallaste torsdagen i februari, vad är kärlek? Det hade bildats rimfrost på mina fönsterrutor den här morgonen och jag tittade inte ens på termometern innan jag

Läs mer

Låt eleverna skriva en bokrecension av boken. De ska svara på följande frågor:

Låt eleverna skriva en bokrecension av boken. De ska svara på följande frågor: FRANCE RIDLEY IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Nelson Mandela och hans liv. Mandela kämpade för de svartas rättigheter i ydafrika. I ydafrika fick svarta människor inte gå i

Läs mer

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7

Konstbevattning. Tidslinjetexter åk 7 Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet.

Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Allt mitt bär jag med mig Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Jag följer med strömmen in

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Anarkismen lever: Rojava.

Anarkismen lever: Rojava. Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI 1 Kapitel 1 Tolerans: En introduktion till begreppet, forskningen och antologin Erik Lundberg Mer prat om tolerans År 2015 kom många flyktingar

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Historiska personligheter. I nnehåll:

Historiska personligheter. I nnehåll: Historiska personligheter I nnehåll: Alexander den store=halvgud? Sid 1 Créme dela Créme Sid 2 Invigningsfest Sid 3 Mata hari Sid 4 Insändare Sid 5 Annonser Sid 6 Stalins brott Sid 7 8 Alexanders mor sinnessjuk?

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen

1. Revolutionens idol. 2. Ungdomar = framtid. Diskussionsfrågor till elevtidningen 1. Revolutionens idol Läs sid. 2-3 om Pavel och diskutera frågorna i par. Vad var det Pavel gjorde som fick regimen att lyfta fram honom som en förebild för andra barn? Tror du att det var viktigt för

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Historien om Antiken i Grekland.

Historien om Antiken i Grekland. Historien om Antiken i Grekland. 1 Homeros Levde på 700-talet f.kr. Sägs ha skrivit Illiaden och Odysséen Illiaden handlar om grekernas krig mot Troja Odysséen är fortsättningen på berättelsen där en av

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar

Läs mer

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare)

ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015. Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) ÄNKANS GÅVA 32 SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 8 NOVEMBER 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Mark 12: 41-44 (eller Mark 12:38-44, nedan väljs den kortare) Änkans gåva Han satte sig mitt för tempelkistan och såg

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden

Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3. Field Questionnaire Sweden ZA5353 / ZA5656 Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries (CILS4EU) Wave 3 Field Questionnaire Sweden 1. Är du? 1 Pojke 2 Flicka 2. Vad är ditt födelsedatum? Å Å M M D D 3.

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

VAR ÄR MITT HEM? av Danjin Malinovic LÄRAR- HANDLEDNING Teaterupplevelse på turné för skolår 7-9 & gymnasiet

VAR ÄR MITT HEM? av Danjin Malinovic LÄRAR- HANDLEDNING Teaterupplevelse på turné för skolår 7-9 & gymnasiet VAR ÄR MITT HEM? av Danjin Malinovic LÄRAR- HANDLEDNING Teaterupplevelse på turné för skolår 7-9 & gymnasiet Innehåll: Om Var är mitt hem? & Lärarhandledningen sid. 1. Inför teaterbesöket sid. 2. Om regissören

Läs mer

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de

Läs mer

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Livet efter döden 1. Inlednidn:

Livet efter döden 1. Inlednidn: Danea Asaad Sharif Re B Livet efter döden Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod Källkritik 2. Bakgrund 3. Resultat på frågorna 4. Slutsats 5. Källor 1. Inlednidn: Jag har valt det

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

NI SKA ÄLSKA VARANDRA

NI SKA ÄLSKA VARANDRA FEMTE PÅSKSÖNDAGEN (ÅR C) (28 APRIL 2013) NI SKA ÄLSKA VARANDRA Tidsram: 20-25 minuter. Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra Joh 13:31 33a, 34 35 När Judas hade gått ut från salen där Jesus

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare. Lärarhandledning Hej! Denna lärarhandledning är till för dig, pedagog eller lärare, som har sett eller ska se Teater Eksems föreställning Mangoträdet. I handledningen ger vi förslag på hur du genom samtal

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Kung Midas (kort version)

Kung Midas (kort version) Kung (kort version) Monica Vikström-Jokela Författarens kommentar Den gamla grekiska sagan om Kung finns i olika versioner, men själva berättelsen är ändå den samma: (i vissa versioner ) ger lov att önska

Läs mer

Malin Sandstedt. Smuts

Malin Sandstedt. Smuts Smuts Smutsen bränner i såren på flickans bara fötter. Döda rosentaggar river och färgar hennes ben i rött. Hon vandrar till ljudet av sin egen viskande röst. Den vita klänningen är inte längre vit utan

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy.

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy. Av: Signe Sundequist CC BY NC ND 2014 Kap. 1 Ljudet Mimmi satt i klassrummet och lyssnade på sin stränga magister Ulf. Det var en tråkig lektion. Då hörde Mimmi ett ljud som lät "pa pa pa". Mimmi viskade

Läs mer

Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe

Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe 1 Uppsala universitet Slaviska institutionen Ryska A Muntlig språkfärdighet/jn Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg.av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe Översättning från danska

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi

förstod man vart man skulle och man bara kände hur fort man åkta uppåt mot rymden. Kapitel 3-SMS från rymden Vi var så nervösa och lite rädda men vi (Rymdresan) Swessy är en helt vanlig kille på 13 år som bor i Gotland. Mina kompisar Ebba, Kevin, Wilma och Pontus. Jag tänkte fråga dem om de var ensamma någon kväll. Och det blev då den 12/3 2015 sen

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer