DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2014"

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2014

2 OMVÄRLDEN INTERNATIONELL LÅGKONJUNKTUR OCH BUDGETPROBLEM I delårsrapporten i april konstaterades att den internationella lågkonjunkturen som följt på finans- och skuldkrisen nu är inne på sitt sjätte år. En återhämtning har inletts, men har kommit olika långt i olika länder. Utvecklingen stöds av centralbankernas expansiva penningpolitik och en gradvis allt mindre åtstramande finanspolitik. Tillväxten inom EU som helhet blir relativt begränsad i år. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) räknar nu med en BNP-tillväxt på 1,4 % för Den höga arbetslösheten och den relativt långsamma återhämtningen medför att inflationen blir fortsatt låg. Bedömningen nu är att det fortfarande går trögt för euroområdet. Av områdets fyra största ekonomier, Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien, var det bara Spanien som växte under andra kvartalet. För EMU-området som helhet var BNP under andra kvartalet oförändrad. En annan fråga som aktualiserats av den svaga ekonomiska utvecklingen är om EU s budgetpakt kommer att hålla. Den innebär i korthet att budgetunderskotten inte får överskrida 3 % av BNP. Bl. a. har Frankrike och Spanien fått uppskov med att nå målet. Även Frankrike har stora svårigheter. Hanteringen av detta är en trovärdighetsfråga för EU. De ekonomiska effekterna av krisen i Ukraina börjar troligen bli kännbara under andra halvåret. NEDSKRIVNING AV BNP-TILLVÄXTEN I SVERIGE I ekonomirapporten i april konstaterade SKL att de senaste årens svaga internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur trots låga räntor och en expansiv finanspolitik. Det stora exportberoendet har gjort att ekonomin drabbats hårt av vikande utländsk efterfrågan. Krisernas natur har också bidragit till en betydande osäkerhet vilken fått hushåll och företag att skjuta konsumtion och investeringar på framtiden. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen har sysselsättningen i Sverige utvecklats förhållandevis väl. Den positiva utvecklingen av sysselsättningen har bidragit till en gynnsam utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. BNP har under första halvåret 2014 ökat med 1,9 procent jämfört med första halvåret Samtidigt har antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökat med hela 1,6 procent. Det innebär att produktionsökningen till mycket stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och endast till ringa del genom ökad produktivitet. SKL bedömer nu att BNP kommer att öka med 2,1 % i år jämfört med 1,5 % SKL skriver därmed ned utvecklingen för 2014 från 3,0 % från i april. Orsaken är, trots förbättrad tillväxt i omvärlden, att den svenska exportens utveckling har varit förhållandevis svag under början av året. Regeringens å sin sida antar i vårproposition att BNP ökar med 2,7 % Regeringen räknar med att arbetslösheten blir 7,7 % av arbetskraften. Konjunkturinstitutet skriver i Konjunkturläget (augusti 2014) att den utdragna lågkonjunkturen fortsätter och återhämtningen i ekonomin dröjer. En viktig anledning är att exporten inte har gett den skjuts som krävs för att få fart på tillväxten. Likaså är investeringarna i näringslivet svaga. Men det finns också ljuspunkter och till dem hör ett ökat bostadsbyggande. ÖKADE INVESTERINGSUTGIFTER INOM KOMMUNSEKTORN SKL bedömer att skatteunderlaget ser ut att öka med 3,5 %, vilket i stort sett är samma som i april. Låga prisökningar medför att den reala intäktsökningen ändå blir relativt stark. Kommunernas kostnader ökar i år med vad som krävs av bl. a. ökade demografiska behov. I år ökar både kostnader och statsbidrag för flyktingmottagning till följd av ökad tillströmning och förändrad ersättningsmodell. De demografiska behoven ökar i allt snabbare takt. Framförallt gäller det ett kraftigt ökat antal barn i förskole- och skolåldern. De snabbt växande demografiska behoven gör att kommunsektorns kostnader beräknas öka i relativt snabb takt även framöver. Snabbt växande investeringar i kommuner är en annan faktor som bidrar till kostnadsutvecklingen. Tack vare att skatteunderlaget växer i relativt snabb takt går det att klara denna utveckling utan mer omfattande skattehöjningar. Med den utveckling som prognostiseras för 2014 hamnar kommunernas resultat på 1,3 % i förhållande till skatter och bidrag, vilket alltså understiger de 2 % som betraktas som ett minimimått på god ekonomisk hushållning. Resultatet innebär att betydligt fler kommuner än tidigare kommer att redovisa underskott i år. I år väntas upp mot kommuner inte klara balans i sin ekonomi, jämfört med de senaste två åren. Investeringsutgifterna i kommunerna förväntas fortsätta att öka. Kommuner med ökande befolkning förtätar och exploaterar nya områden, vilket medför stora investeringar i såväl kommunala verksamhetslokaler och idrottsanläggningar samt infrastruktur som va-ledningar, vägar och parker. Kommuner med stora demografiska förändringar som fler äldre eller fler invånare i barnafödande åldrar behöver tillgodose behoven av kommunal service som följer en sådan utveckling. Därutöver måste en stor del av de lokaler och anläggningar som uppfördes på och 1970-talen nu ersättas. 1

3 Det råder fortfarande osäkerhet om den ev. återbetalningen av ytterligare pengar från AFA (24 mkr avseende premier för 2004). Tidigare var det sagt att ett beslut skulle komma först 2015 men indikationer finns nu att beslutet kan komma i oktober RÄNTEAVDRAG FÖR BOLAG OCH STIF- TELSER Skatteverket har tidigare godkänt att Uddevalla kommuns bolag och stiftelser har rätt till fortsatta ränteavdrag för sina lån via kommunens internbank. Godkännandet var en följd av ändrad lagstiftning from 2013 för s.k. räntesnurror. Under våren har nu Skatteverket kommit med ett nytt generellt ställningstagande som innebär en restriktivare tolkning. I dagsläget råder osäkerhet om detta får några konsekvenser för Uddevallas del. I början av sommaren redovisade Företagsskattekommittén en utredning som kan komma att påverka frågan om framtida ränteavdragsbegränsningar för bl. a. Uddevalla kommuns bolag. Föreslagen start är Slutlig utformning av ev. förslag kommer senare efter remissbehandling och beredning i regeringen. ARBETSLÖSHETEN SJUNKER SAKTA Sysselsättningen fortsätter öka och läget på den svenska arbetsmarknaden förväntas gradvis förbättras under Ökningen av jobb sker framför allt inom privata tjänster såsom hotell och restaurang, personliga tjänster, företagstjänster m.fl. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 %. NU HAR SVERIGE DEFLATION Inflationstakten, det vill säga förändringen av KPI (konsumentprisindex) under de senaste tolv månaderna, var -0,2 % i augusti, vilket är en nedgång från april då den var 0,0 % resp. +0,1 % i december Från juli till augusti sjönk konsumentpriserna med i genomsnitt 0,1 %. Lägre räntekostnader drog ned inflationen i augusti, vilket var det största enskilda bidraget. Nedgången motverkades av höjda hyror som påverkade uppåt med 0,2 %. Inflationstakten enligt KPI med fast ränta var 0,5 % i augusti. KONJUNKTUREN STÄRKS MEN FORT- SATT LÅGA RÄNTOR Reporäntan sänktes den 9 juli från 0,75 % till 0,25 %. Riksbankens direktion beslutade vid sitt möte 4/9 att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 %. Banken bedömer det vara lämpligt att börja höja räntan först mot slutet av Den korta räntan, Stibor 3 månader, har hittills under perioden januari augusti sjunkit från nivåer runt 0,9 % till 0,5 %. Den 10-åriga statsobligationsräntan har under samma period sjunkit från 2,5 % till 1,4 %. INVÅNARANTAL Invånarantalet har ökat under första halvåret till personer, en ökning med 309 personer sedan årsskiftet. Baserat på kommunens kommuninvånarregister fortsätter den positiva trenden även under juli och augusti. Källor: SKL - Ekonomirapporten april 2014, SKL - Makronytt augusti 2014, Konjunkturinstitutet - Konjunkturläget augusti 2014, SCB Arbetslösheten i riket var i augusti 7,8 %, vilket är en nedgång från 8,0 % i april och från 8,5 % i augusti förra året. 2

4 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt kommunallagen ska de finansiella målen samt mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för en god ekonomisk hushållning stämmas av under löpande år och, så långt det är möjligt, följas upp. För kommunen är utgångspunkten uppföljningen Vision 2040, strategisk plan , kommunfullmäktiges styrkort samt nämndernas styrkort. Den ekonomiska uppföljningen sker i form av avstämning mellan periodiserat FINANSIELLA MÅL utfall respektive periodiserad budget för nämndernas verksamheter samt totalt för nämnden. Uppföljning sker av de mål i kommunfullmäktiges respektive nämndernas styrkort som ska mätas t.o.m. augusti. Därutöver signaleras de mål som idag bedöms inte kunna nås under året. Merparten av målen i kommunfullmäktiges styrkort följs upp i årsredovisningen. Uppdragen i den strategiska planen redovisas i den utsträckning det har hänt något hittills under året. Verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto ska vara högst 98 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Soliditeten ska öka Investeringsnivån ska maximalt uppgå till 10 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Egenfinansieringen av investeringarna ska uppgå till minst 65 %, dvs. årets resultat och avskrivningar ska minst motsvara så stor andel av årets investeringar Finansiellt mål Prognos Strategisk Plan Målet uppnås? Budget 2014 Målet uppnås? Nettokostnadsandel (%) 98,5 < 98,0 NEJ 98,2 NEJ Soliditet (%) 30,4 27,9 JA 28,0 JA Investeringsnivå (%) 10,2 < 10,0 NEJ 12,1 JA Egenfinansiering (%) 49,2 > 65,0 NEJ 47,9 JA Verksamhetens nettokostnader inkl. finansnetto Målet innebär att årets resultat (sista raden i resultaträkningen) ska vara minst 2 %, vilket är en allmänt vedertagen nivå för god ekonomisk hushållning. I den strategiska planen är målet för 2014 satt till max 98,0 % medan budgeten för 2014 har 98,2 % som mål. Prognosen för helåret är 98,5 % vilket innebär att varken det långsiktiga eller kortsiktiga målet nås. Prognosen i delårsrapporten april var 98,7 %, vilket innebär en förbättring med 0,2 % i denna rapport. Soliditet Målet speglar hur mycket av kommunens tillgångar som finansierats utan upplåning. Detta mått påverkas bl. a. av hur tillgångarna förändras över tiden - främst investeringsnivån i relation till avskrivningar - och i vilken utsträckning dessa finansieras med överskott (årets resultat). Målet för 2014 enligt strategiska planen är en ökning till 27,9 % medan budgeten för 2014 är lagd på 28,0 %. Prognosen för helåret är 30,4 %, vilket innebär en soliditet som överstiger både målet i strategisk plan och budget Prognosen i delårsrapporten april var 30,1 %, vilket innebär en förbättring med 0,3 % i denna rapport. Investeringsnivå Målet är anpassat till nettokostnadsandelen och soliditetsmålet, dvs. att upprätthålla en balans i ekonomin genom att delar av investeringarna finansieras utan upplåning. Årets budgeterade och prognosticerade investeringsnivå är för hög för att nå målet i den strategiska planen (max 10 % av skatteintäkter mm). Däremot nås målet i förhållande till årets budget (max 12,1 %). Målnivån har dock inte justerats efter att VA-investeringarna överförts till Uddevalla Vatten AB, vilket borde ha gjorts. Prognosen i delårsrapporten april var 10,2 %, dvs samma som nu. Egenfinansiering av investeringar Målet är satt med hänsyn till den tidigare fördelningen mellan avgiftsfinansierade resp. skattefinansierade investeringar. Eftersom VA-verksamheten är bolagiserad från 2013 är de kvarvarande investeringarna i kommunen enbart skattefinansierade. Årets prognos över egenfinansieringen (årets resultat plus avskrivningar) uppgår till 49,2 %. Denna nivå är inte tillräcklig i förhållande till målet i den strategiska planen (minst 65 %). Målet nås dock i förhållande till årets budget (minst 47,9 %). Prognosen i delårsrapporten april var 47,3 %, vilket innebär en förbättring med 1,9 %. Sammanfattning Endast ett (soliditetsmålet) av fyra mål i strategiska planen nås. Jämfört med årets budget nås tre av fyra mål (soliditet, investeringsnivå och egenfinansiering). 3

5 RESULTATANALYS KOMMUNEN Kommunens resultat per 0831, mkr Skatter, generella statsbidrag och utjämning Kommunens huvudsakliga intäktskälla ger små avvikelser från budget. Avvikelsen uppgår till +10 mkr vilket motsvarar 0,5 % Finansnetto och låneskuld Finansnettot uppgår till 11 mkr vilket är drygt 8 mkr bättre än budget. Den genomsnittliga räntan på de långfristiga lånen uppgår till och med augusti till 2,92 % (3,09 %). Budgeterad räntesats för helåret är 3,25 %. Resultat Exkl jämförelsestörande poster Resultat Periodens resultat uppgår till 126 mkr vilket är samma som föregående år. Jämfört med genomsnittet för perioden är resultatet 12 mkr högre. I resultatet ingår jämförelsestörande poster med 0,3 mkr som avser realisationsförluster från försäljning av anläggningstillgångar. Noterbart är att jämförelsestörande poster 2013 var 53 mkr pga. AFAåterbetalningen. Vid en jämförelse med tidigare år, är det mer intressant att jämföra resultatnivån exkl. jämförelsestörande poster. Årets delårsresultat är här 53 mkr högre än 2013 och 33 mkr högre än genomsnittet för perioden Periodens resultat om 126 mkr ska jämföras med ett budgeterat periodresultat på 33 mkr. Det förbättrade resultatet jämfört med budget är till största delen hänförligt till ett bättre resultat för nämnderna 58 mkr, högre skatteintäkter 10 mkr, positivt finansnetto 8 mkr samt lägre kostnader för pensioner och avtalsförsäkringar 6 mkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter ökar med 7,3 % medan kostnaderna ökar med 2,6 % jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, ökar med 1,3 %, jämfört med föregående år. Samtliga nämnder redovisar överskott mot budget vilket sammantaget ger ett resultat som är 58 mkr bättre än budget. Kommunfullmäktige redovisar ett överskott på 1 mkr, kommunstyrelsen 11 mkr, barn och utbildningsnämnden 17 mkr, socialnämnden 15 mkr, tekniska nämnden 10 mkr, kultur och fritidsnämnden 1 mkr samt miljö och stadsbyggnadsnämnden knappt 3 mkr. Nämndernas resultat i april var 17 mkr. Resultatet nu i augusti är därmed 41 mkr högre. Kommunens externa låneskuld uppgår till mkr och avser hela kommunkoncernen (genom utlåning via kommunens internbank). Budgeterad medellåneskuld för helåret är mkr. Den lägre låneskulden jämfört med budget beror på lägre investeringsutgifter än budgeterat samt lägre utlåning till koncernföretagen. Hela låneskulden, mkr, är vidareutlånad till koncernföretagen. Kommunen har därmed just nu ingen egen låneskuld. Investeringar Investeringarna uppgår till 122 mkr mot en budgeterad nivå efter åtta månader på 219 mkr (= 2/3 av årsbudgeten). De största enskilda investeringarna hittills är ny/ombyggnad av Sommarhemsskolan etapp 2 på 58 mkr, bussterminal västra Torp 7 mkr, förskola Rotviksbro 6 mkr och skredriskåtgärder vid Hasselbacken/Bäveån 5 mkr. 4

6 KONCERNEN Ingående företag I kommunkoncernen ingår samtliga företag där kommunen har minst 20 % ägarandel. Koncernen består av Uddevalla kommun, Uddevalla Utvecklings AB med dotterbolag, Uddevalla Vatten AB med delägda dotterbolaget Västvatten AB, bostadsstiftelserna Uddevallahem, Ljungskilehem resp. HSB:s stiftelse Jakobsberg med helägda dotterbolaget Lostif AB samt Gustafsbergsstiftelsen. Uddevalla Utvecklings AB omfattar i sin tur koncernen Uddevalla Energi AB, koncernen Uddevalla Hamnterminal AB, Uddevalla Omnibus AB, Skärgårdsbåtarna i Uddevalla AB samt Uddevalla Event AB. Under perioden har inga förändringar skett av kommunkoncernens sammansättning. Resultat Resultatet uppgår till 197 mkr och består av kommunens resultat på 126 mkr, bolagens (UUAB) på 33 mkr, Uddevallahems på 28 mkr samt Uddevalla Vatten AB s 10 mkr. Av bolagen redovisar koncernen Uddevalla Energi AB det största enskilda resultatet på 30 mkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter har ökat med 0,7 % medan kostnaderna ligger kvar på samma nivå som föregående år. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har ökat med 0,3 % jämfört med föregående år. Investeringar Nettoinvesteringarna uppgår till 373 mkr att jämföra med en budgeterad nivå efter åtta månader på 645 mkr (= 2/3 av årsbudgeten). Bolagens och stiftelsernas investeringar uppgår till 251 mkr där merparten av investeringar återfinns hos Uddevallahem, Uddevalla Energi AB och Uddevalla Vatten AB. 5

7 KONCERNEN RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Budget 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Andel i intressebolags resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Minoritetsandel i årets resultat Skattekostnader Redovisat resultat KOMMUNEN RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Budget 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Redovisat resultat REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunen tillämpar samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som i senaste årsbokslut. Komponentavskrivning för anläggningstillgångar, enligt RKR s rekommendation följs ännu inte i kommunens redovisning. Arbete pågår med en anpassning. Någon förändrad bedömning för utbyggnad av handelsområdet på östra torp samt säkerhetsåtgärder i hamnområdet har inte gjorts vid delårsbokslutet. Periodens nedlagda kostnader har bokförts löpande och minskat avsättningen. Detta motsvarar kommunens bästa bedömningar per I koncernen har ett bolag förändrat redovisningsprincip avseende avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar. Förändringen är en anpassning till det nya redovisnings-regelverket K3. Den ändrade redovisningsprincipen har medfört en direktbokning mot eget kapital på -4 mkr, vilket motsvarar förändringen på tillgångssidan i balansräkningen. Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt samma principer som i senaste årsbokslut. 6

8 KONCERNEN KOMMUNEN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående arbete Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsområden och förråd/lager Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Uppskrivning av andelsvärde Justering eget kapital ändrad redovisningsprincip -4 Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Minoritetsintresse Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

9 HELÅRSPROGNOS KOMMUNEN Ekonomiskt utfall (mkr) Nämnder och styrelser Resultat tom Budget tom Avvikelse mot periodiserad budget Prognos helår Kommunfullmäktige 1,1 0,0 1,1 0,7 Kommunstyrelsen 11,8 0,5 11,3 4,5 Barn- och utbildningsnämnden 50,8 33,6 17,2-6,3 Socialnämnden -3,0-17,5 14,5-17,7 Tekniska nämnden 16,4 6,5 9,9 7,0 Kultur- och fritidsnämnden 1,0 0,1 0,9-1,1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2,2-0,3 2,5 0,8 Valnämnden 0,6 0,0 0,6 0,4 Delsumma nämnder och styrelser 80,8 22,9 57,9-11,7 Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag 10,0 0,0 10,0 14,6 Finansiella intäkter -5,4 0,0-5,4-9,7 Finansiella kostnader 13,7 0,0 13,7 18,4 Återbetalning AFA Försäkring 0,0 0,0 0,0-24,0 Övrigt ofördelat -5,7-6,0 0,3 4,7 Delsumma övriga poster 12,6-6,0 18,6 4,0 Budgeterat resultat 32,5 16,3 16,2 48,8 Resultat 125,9 33,2 92,6 41,1 Årets resultat är budgeterat till 49 mkr. Prognosen visar ett överskott på 41 mkr, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 8 mkr. För tillfället bedömd utebliven återbetalning under 2014 av föräkringspremier från AFA om 24 mkr är den enskilt största bidragande orsaken till resultatminskningen. Prognosen innehåller realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar med -2 mkr, överskott vid försäljning av exploateringsprojekt med 7 mkr, positivt utfall av skatteintäkter med 15 mkr samt postivt finansnetto med 9 mkr. Exklusive järmförelsestörande poster för realisationvinster/- förluster blir resultatet ett överskott om 39 mkr. Motsvarande resultat i bokslut 2013 var ett överskott på 31 mkr. Utifrån nuvarande prognos kommer balanskravsresultatet att bli 39 mkr, vilket innebär att det lagstadgade balanskravet kommer att klaras. Nämndernas prognoser Prognosen för nämndernas resultat visar ett samlat underskott på -11,7 mkr. I relation till nämndernas resultat/budgetavvikelse per augusti så bedöms denna prognos som försiktig. Det förutsätter en ovanligt kraftig kostnadsökning jämfört med budget under de sista fyra månaderna för att nämndernas resultat skall bli negativt. Socialnämnden redovisar det största beräknade underskottet på 17,7 mkr. Detta är hänförligt till omsorger om äldre och funktionsnedsatta -9,4 mkr, insatser enligt LSS/SFB -2,9 mkr samt individ- och familjeomsorg -7,3 mkr. Det prognosticerade underskottet inom omsorger för äldre och funktionsnedsatta återfinns inom det ordinära boendet, dvs. den verksamhet som bedrivs medan vårdtagaren bor kvar i sitt hem. Barn och utbildningsnämnden räknar med ett underskott på -6,3. Detta är hänförligt dels till gymnasieskola/gymnasiesärskola med -3,2 mkr som i sin tur beror på högre lönekostnader än budgeterat samt dels till grundskola/grundsärskola/fritids med -2,6 mkr som beror på ökade kostnader vid omorganisation och flytt av verksamhet till nya lokaler. 8

10 Kultur- och fritidsnämndens beräknade underskott på -1,1 mkr beror främst på att bowlinghallen inte kan självfinansiera verksamheten samt att en ackordsuppgörelse har gjorts med en förening. Tekniska nämnden har ett resultatkrav i årets budget på +10 mkr. Nuvarande prognos visar ett överskott på 7 mkr vilket medför ett underskott mot budget på -3 mkr. Övrigt ofördelat Posten övrigt ofördelat innehåller vissa kommungemensamma poster. Av det prognosticerade överskottet är 4 mkr hänförligt till lägre pensionskostnader än budgeterat. Pris- och lönereserven, varifrån nämnderna får kompensation för löneavtalsförändringar, beräknas redovisa ett överskott på 4 mkr. De lägre arbetsgivaravgifterna för ungdomar ser också ut att ge ett överskott för året på 3 mkr. Beslutade kommunbidragsförändringar utöver budget medför ett centralt underskott på -13 mkr. 8 mkr av dessa avser öronmärkta medel för centrumsatsningar Investeringar Prognosen för årets investeringar uppgår till 279 mkr i förhållande till budgetens nivå på 328 mkr. Den största skillnaden ligger i tekniska nämndens egna investeringar som beräknas bli ca 44 mkr lägre. Inom räddningstjänsten sker inga investeringar utan flyttas till

11 KOMMUNKONCERNEN Ekonomiskt utfall (mkr) Resultat tom Resultat exl. jämf.störande poster Budget tom Avvikelse mot periodiserad budget Prognos helår Kommunen 125,9 125,6 33,3 92,6 41,1 Bolag och stiftelser Uddevalla Utvecklings AB -0,9-0,9-1,7 0,8-1,7 Uddevalla Energi AB 30,2 30,3 28,1 2,1 36,5 Uddevalla Hamnterminal AB 1,5 1,5 0,9 0,6 1,3 Uddevalla Omnibus AB 4,8 6,4 2,0 2,8 5,2 Skärgårdsbåtarna i Uddevalla AB -3,4-3,4-3,2-0,2-5,2 Uddevalla Event AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernjustering finansiell leasing 1,0 1,0-1,2 2,2 0,7 Delsumma Uddevalla Utvecklings AB 33,2 34,9 24,9 8,3 36,8 Uddevalla Vatten AB 10,2 10,2 0,0 10,2 6,0 Västvatten AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Delsumma kommunägda företag 10,2 10,2 0,0 10,2 6,0 Bostadsstiftelsen Uddevallahem 27,5 27,5 15,0 12,5 28,8 Stiftelsen Ljungskilehem 2,0 2,0 0,9 1,1 1,4 HSBs stiftelse Jakobsberg 2,7 2,7 0,7 2,0-1,1 Gustavsbergsstiftelsen -1,0-1,0 0,0-1,0 0,0 Koncernmässig justering -3,3-3,3 0,0-3,3-3,3 Delsumma stiftelser 27,9 27,9 16,6 14,6 29,1 Kommunkoncernen 197,2 198,6 74,8 122,4 109,7 JÄMFÖRELSE BUDGET- PROGNOS Budget 2014 Prognos 2014 KOMMUNEN Resultat Resultat exkl. jämförelsestörande poster Nettoinvesteringar Låneskuld Finansnetto 4 12 KONCERNEN Resultat Resultat exkl. jämförelsestörande poster Nettoinvesteringar Låneskuld Finansnetto

12 KOMMUNFULLMÄKTIGE Ekonomiskt utfall (mkr) Nettokostnader tom augusti 2014 Budgeterade nettokostnader tom augusti 2014 Avvikelse mot periodiserad budget Prognos avvikelse helåret Kommunfullmäktige -1,3-1,2-0,1-0,1 Kommunens revisorer -0,5-1,3 0,8 0,2 Överförmyndaren -3,0-3,4 0,4 0,5 Vänortskommittén -0,3-0,3-0,0 0,0 Kommunbidrag 6,2 6,2 0,0 0,0 RESULTAT 1,1 0,0 1,1 0,7 Överskott återfinns inom revisionen, där kostnader för granskningar uppstår under hösten då flera granskningar ska genomföras, överskott om 0,2 mkr prognosticeras för helåret, till följd av lägre kostnader för granskningar. Även överförmyndaren visar överskott tom augusti, för helåret prognosticeras ett överskott på 0,5 mkr till följd av att andelen personer som själva får betala arvoden fortsätter att öka. Kommunfullmäktige prognosticerar ett mindre underskott till följd av högre kostnader för arvoden. Vänortskommittén prognosticerar ingen budgetavvikelse för helåret. Fullmäktige har sammanträtt vid 6 tillfällen under perioden, varav ett var utlokaliserat till Ljungskilegården. Ungdomsfullmäktige sammanträdde vid två tillfällen under perioden. I juni hölls vänortsmöte i Uddevalla, där representanter för de fem nordiska länderna, samt Estland möttes. Mötet var en del av det stora Norden-året i Uddevalla. Det har dessutom varit 75-årsjubileum för samarbetet mellan vänorterna. Vänortsmötet inleddes med en sammankomst på Svenskholmen dit uddevallaborna var inbjudna. Där bjöds det på underhållning och avtäckning av konstverk. Mått i kommunfullmäktiges styrkort som följs upp andra tertialet Enhet Augusti 2014 Riktning */ Sjukfrånvaro bland Uddevalla % 5,79 6,07 6,75 * kommuns medarbetare ska minska */ Pilen visar förändring mellan augusti 2013 och augusti 2014.**Pilen visar förändring mellan 2013 och ***Pilen visar förändring mellan föregående resultat och 2014 Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med samma period föregående år. Sjukfrånvaron är för kvinnor 7,60 % och för män 4,11%. Långtidssjukfrånvarons andel av totala sjukfrånvaron är 55,94 % och korttidssjukfrånvaron är 44,06 %. Kommunen har initierat ett intressant projekt med syreupptagning (kondition) i fokus. Syftet med projektet var att hitta vägar för mer kraft i vardagen. Mycket forskning visar idag att många av anställda inte har tillräcklig syreupptagning för att kunna utföra det arbete som åligger dem. Projektets mål var att nå ökad syreupptagning, d.v.s. kondition samt öka fysiska och mentala resurser. På samtliga punkter uppnåddes målet och de flesta deltagarna har, efter uppföljning ett år senare, ändrat livsstilsbeteende. Projektdeltagare fick bl.a. stöttning av en instruktör samt hälsoutvecklare, träning på arbetstid 2 ggr/v i 12 veckor, tre träningstillfällen ett halvår senare och uppföljning efter ett år. Många andra fördelar uppges också i samtalen med deltagarna, tex ökad arbetskapacitet och ökade förut-sättningar för att ha kraft till vardagen utanför arbetstid. Projektet är ett exempel på en riktad åtgärd som det finns evidens för att målet och syftet har uppnåtts. En hälsogrupp med representanter från samtliga förvaltningar sammankallas av personalavdelningen. Under första tertialet hölls nätverksträff för unga medarbetare under 30 år. Syftet är att få de unga medarbetarna att själva reflektera över sin hälsa och arbetsmiljö och se vad arbetsgivaren kan göra för att stärka arbetsmiljön för denna grupp. Mått som bedöms svåra att genomföra eller uppnå under året Kommentar Sjukfrånvaro bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Sjukfrånvaron i förhållande till tertial 2 år 2013 och 2013 har ökat. Sannolikt kommer målet på årsbasis inte att nås 11

13 KOMMUNSTYRELSEN Ekonomiskt utfall (mkr) Nettokostnader tom augusti 2014 Budgeterade nettokostnader tom augusti 2014 Avvikelse mot periodiserad budget Prognos avvikelse helåret Kommunstyrelsen politisk organisation -18,0-20,8 2,8 0,2 Kommunledningskontoret -55,5-63,9 8,4 5,0 Räddningstjänsten -24,6-24,7 0,1-0,7 Kommunbidrag 109,9 109,9 0,0 0,0 RESULTAT 11,8 0,5 11,3 4,5 Mått i kommunfullmäktiges styrkort som nämnden ansvarar för och mått i nämndens styrkort som följs upp första tertialet Enhet Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat augusti 2014 Riktning */ Anmälda våldsbrott Våldsbrott/1000 inv 3,99 4,23 4,79 * Premieringar till personal Antal * */ Pilen visar förändring mellan augusti 2013 och augusti KOMMUNSTYRELSENS POLITISKA ORGANISATION Kommunstyrelsens politiska organisation redovisar efter andra tertialet ett överskott mot budget på 2,8 mkr, avvikelsen beror främst på att kostnader ännu inte uppståtts för bredbandssatsningen. Helårsprognosen beräknas till ett överskott om 0,2 mkr, då kostnaderna för arvoden är lägre än budgeterat. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommunledningskontoret redovisar en positiv budgetavvikelse på 8,4 mkr efter andra tertialet, för helåret prognosticeras ett överskott om 5,0 mkr. Kommunledningskontoret har ett överskottkrav på 4 mkr. Överskottskravet är fördelat till IT-avdelningen respektive personalavdelningen. Enligt helårsprognosen förväntas dessa avdelningar tillsammans visa ett överskott om 4,4 mkr, till följd av högre intäkter, lägre personalkostnader genom vakanta tjänster och frånvaro som inte ersatts med vikarier. Dessutom förväntas ett lägre utfall för övriga verksamhetskostnader. Inom övriga avdelningar finns prognosticerade underskott respektive överskott som tillsammans visar ett överskott om 0,6 mkr. Utfallet för investeringar uppgår för perioden till 5,3 mkr. Investeringsbudgeten för året uppgår till 7,3 mkr och helårsprognosen visar 7,7 mkr. Investeringen avseende kommunens nya affärssystem överskrider budgeten, på grund av försenat leveransgodkännande som kräver mer konsultinsatser. Kommunen når inte målet att ha 25 % färre anmälda våldsbrott än rikets snitt, men har efter årets två första kvartal, trots en oroande inledning av året betydligt färre anmälda våldsbrott än riket. Prognosen för helår är att vi inte lyckas nå målet. Under det första halvåret har anmälts 254 våldsbrott i Uddevalla vilket motsvarar 4,79 per 1000 invånare. Jämfört med samma period förra året är det en ökning med 32 brott. Året har hittills präglats av genomförande av flera stora organisationsförändringar: Kommundirektörsrollen har förändrats och ny kommundirektör tillträtt. Samtidigt har arbetsmiljöfrågorna satts i fokus genom att nämndernas ansvar förtydligats och likaså kommunstyrelsens resp. kommundirektörens roller som sammanhållande i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ekonomiavdelningen har växt och ansvarar nu även för upphandlingsfrågorna. Ny upphandlingschef har utsetts efter en längre tid av tillfälliga lösningar vilket skapar långsiktig stabilitet på detta viktiga område. Den nybildade tillväxtavdelningen har genomfört en omfattande arbete för att kraftsamla för intensifierat arbete i tillväxtfrågorna. Avdelningen har också tillförts kompetens inom besöksnäringen genom rekrytering av en utvecklare. Som första åtgärd har en förnyad förstudie om en Convention Bureau skett. En helt ny avdelning för strategisk samhällsplanering har inrättats för att leda och utveckla kommunledningskontorets roll som beredningsorgan till kommunstyrelsen vad gäller strategiska frågor såsom samhällsbyggnadsstrategi och lo- 12

14 kalresursförsörjning samt hålla samman och stärka kommunstyrelsens roll som ansvarig för kommunens översiktsplanering. Avdelningen har i samarbete med övriga förvaltningar arbetat för att skapa en tydligare struktur och målsättning för kommunens arbete med översiktsplanering och annan strategisk fysisk planering. Bl. a. har arbetes inriktats mot att utveckla en samhällsbyggnadsstrategi och därtill hörande genomförandeplan. Inom ramen för Medborgarkontorets roll och uppdrag kan nämnas att Tanums kommun är ny kund för konsumentrådgivning fr. o m maj. Totalt antal konsumentärenden är cirka 1 000, vilket är fler än förra året. Uppdraget om äldreombudsman är avslutat av kommunfullmäktige. Tjänsten (äldrelots) beräknas att erbjudas från och med oktober 2014 i mindre skala med placering på Medborgarkontoret. En utredning i samarbete med Arbetsförmedlingen om situationen för unga funktionshindrade har genomförts. Utifrån denna arbetar kommunen nu för att kunna bereda sysselsättning för målgruppen inom olika kommunala verksamheter. Utvecklingsarbetet KORPEN bedrivs i projektform inom områdena Samhällsbyggnadsprocessen, Stöd- och styrfunktion, Samordning av tekniska kontoret och kultur- och fritidsnämndens fritidsavdelning, Gemensamma stöd- och servicefunktioner, Samordning av kommunens kostverksamhet samt Kommunens transportlogistik och fordonspark. RÄDDNINGSTJÄNSTEN Under perioden har räddningstjänsten genererat högre intäkter än budgeterat. Det är framförallt intäkter av engångskaraktär så som vattenspolning vid vägbygget vid Torp, externutbildningar för elever från Marina läroverket samt hjälp till andra kommuner vid till exempel skogs-bränder. Dessa intäkter hjälper till att balansera upp delar av det tidigare prognostiserade underskottet. Vad det gäller kostnader för brandskyddsutrustning, konsulter, kapitalkostnader samt fastighetsunderhåll är dessa högre än budgeterat. Räddningstjänstens prognostiserade årsresultat är ett underskott om 0,7 mkr. Staten har genom myndigheten för samhällskydd och beredskap ändrat principerna för det statliga bidraget avseende krisberedskap. För Uddevallas räkning innebär detta en sänkning av bidragets storlek med cirka 80 tkr. Besparingar för att hålla budgeten i balans kommer främst att göras avseende teknisk utrustning på ledningsrum samt övnings- och utbildningskostnader där enklare och mindre kostnadskrävande metoder kommer att användas. Uppdragsstatus (Fem prioriterade uppdrag från strategisk plan och / eller flerårsplan) Uppdrag 3. Säkerställa att samtliga som representerar kommunen bemöter medborgarna med ett serviceinriktat och professionellt förhållningssätt. 8. Näringslivsklimatet i kommunen ska förbättras med särskild satsning på småföretag Detta har hänt Satsningen Förenkla helt enkelt pågår och ett första utbildningstillfälle hölls i maj månad med ca 200 deltagare, varav ca 90 från Uddevalla. Inom KORPEN-projektet pågår bl.a. arbete för ökad gemensam service och kundtjänst. Bemötandeutbildning har hållits för alla chefer m.fl. Satsningen Förenkla helt enkelt pågår och ett första utbildningstillfälle hölls i maj månad med ca 200 deltagare, varav ca 90 från Uddevalla. 13. Främlingsfientlighet och diskriminering i alla dess former ska motverkas. Verksamheten inom Youth Embassy har fortsatt utifrån diskrimineringsgrunderna. Extern finansiering söks för att säkra projektets framtida finansiering. 13

15 KF flerårsplan: Kommunstyrelsens arbetsmarknadsstöd ska utvecklas så att verksamheten får bättre effekt avseende integration och ungdomsarbetslöshet Satsningen på unga fortsätter. Ungdomsanställningar har från starten senhösten 2012 t o m augusti 2014 givit följande resultat: 136 ungdomar haft praktik inför anställningsdelen. (En del av dem har fått chansen flera gånger) 104 ungdomar har haft en första 6-månadersanställning med Särskilt Anställningsstöd, 35 ungdomar har gått vidare till ytterligare en 6- månadersanställning med Nystartsjobb, som berättigar till kassaersättning. 43 ungdomar är just nu (27/8) ute i vår organisation, 14 av dem har en SAS anställning, 25 har en nystartsanställning och 4 har praktik. Under första tertialet påbörjades en särskild satsning för ungdomarna i Ungdomsanställning, som innebär information och utbildning inför vidare studier, arbetsrätt, konsumentkunskap mm. En utredning i samarbete med arbetsförmedlingen om situationen för unga funktionshindrade har genomförts. Utifrån denna arbetar kommunen nu för att kunna bereda sysselsättning för målgruppen inom olika kommunala verksamheter. Kommunstyrelsen ska öka tempot i fiberutbyggnaden Arbetet med bredbandsutbyggnad fortsätter. För landsbygden sker en intensiv utbyggnad under 2014 i sju fiberföreningar vilket motsvarar cirka två tredjedelar av landsbygden. Ytterligare tre föreningar avser täcka in resterande geografiskt område på landsbygden och söker bidrag för utbyggnaden från länsstyrelsen under hösten I tätorterna Ljungskile och på Ammenäs har nyligen skett planering samt marknadsföring och beslut om möjlig utbyggnad under hösten. I Uddevalla tätort sker en ökad utbyggnad, framförallt från Uddevalla energi. För den sista tredjedelens hushåll (marknadens aktörer ser det olönsamt i dagsläget) planeras för att presentera förutsättningar i slutet av 2014 med förslag till utbyggnad. 58. Utveckla utbildning inom entreprenörskap och den maritima sektorn Arbetet har under året fokuserats på eftergymnasial utbildning, främst yrkeshögskolan (Yh). En ny maritim Yh-utbildning, Maritime Sustainability Coordinator, inom området energi/miljö/kvalitet baserad på kommande miljödirektiv, startade på HCB i november 2013 och pågår. HCB har även arbetat fram en ny Yh-utbildning, Affärsutvecklare inom Turism, med mycket stor uppslutning från regionens destinations- och anläggningsverksamheter. Rekrytering och upphandling av utbildningsleverantörer pågår. HCB har också utvecklat en förstudie, exportfrämjande invandring, i vilken Strömstad och Trollhättan/Vänersborg, samt ett flertal arbetsförmedlingar inom arbetsmarknadsregionen deltar. Förstudien har hittills involverat ca 25 exportföretag. 12. Aktivt arbeta för förbättrad integration med särskilt fokus på bra språkundervisning, samhällsinformation och allas möjlighet att få arbete En rutin för mottagande av nyanlända har behandlats av kommundirektörens ledningsgrupp angående bl.a. mottagningssamtal, ansvarsfördelning och tydliggörande av barnperspektivet. Mått vars målsättningar bedöms svåra att genomföra eller uppnå under året Kommentar Eftergymnasial utbildning Måttet är trögrörligt och risk finns att den höjda målsättningen för 2014 inte kommer att nås. Uppdrag som bedöms svåra att slutrapportera under året Inga Kommentar I dagsläget ser vi ut att uppfylla de uppdrag som är tilldelade 14

16 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ekonomiskt utfall (mkr) Nettokostnad tom augusti 2014 Budgeterad nettokostnad tom augusti 2014 Avvikelse mot periodiserad budget Prognos avvikelse helåret Förskola -185,2-189,9 4,7 0,0 Grundskola/grundsärskola/fritids -359,5-369,2 9,7-2,6 Gymnasieskola/gymnasiesärskola -117,3-119,3 2,0-3,2 Vuxenutbildning/särvux -23,7-24,2 0,5 0,0 Gemensam verksamhet -25,2-25,4 0,2-0,5 Kommunbidrag 761,7 761,6 0,1 0,0 RESULTAT 50,8 33,6 17,2-6,3 Mål i kommunfullmäktiges styrkort som nämnden ansvarar för och mål i nämndens styrkort som följs upp första tertialet Enhet Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat augusti 2014 Riktning */**/ Sjukfrånvaro % 4,9 5,81 3,9 * */ Pilen visar förändring mellan augusti 2013 och augusti 2014.** Pilen visar förändring mellan 2013 och 2014 FÖRSKOLA Förskoleverksamheten håller budget men de kommunala förskolorna prognosticerar ett underskott. En ny avdelning blev kostsam, då köket inte kunde hantera tillräckligt många portioner. Några enheter har väldigt många barn som går 15 timmar, med svårighet att anpassa bemanning, p.g.a. vårdnadshavares praktik, studier mm. På en enhet täcker inte tilläggsbeloppen nödvändiga kostnader. Kostnader för övertag av fristående verksamhet kommer att vara belastande. Sjukfrånvaron i förskoleverksamheten fortsätter att öka bland annat p.g.a. barnens längre vistelsetider och högre krav, men framför allt åldersstrukturen och låg personaltäthet. Förebyggande arbete görs på flera nivåer, t. ex. ergonomiutbildning, mentorskap, ökad delaktighet, utökning med en administratör. Utökning med ytterligare en förskolechef är på gång. För att bidra till förbättrad integration kommer en förskolechef att delta i mottagningssamtal med nyanlända där det finns barn 1-5 år i familjen. Detta gynnar både vuxna och barn. Pågående utveckling av arbetet med modersmålsstöd och tecken som alternativ kompletterande kommunikation är viktiga områden för barnens lärande och framtida innanförskap. GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA/ FRITIDS Delårsbokslutet uppvisar en positiv avvikelse som till stor del kan hänföras till lokal- och städkostnader samt inter kommunal ersättning. Helårsprognosen pekar mot ett underskott. Den omorganisation och stora flytt av verksamhet till nya lokaler som skett under sommaren belastar den kommunala skolans utfall men påverkar även kost och skolskjutsar. Grundskolans nivå på sjukfrånvaron är 0,35 % lägre än fjolårets första halvår och ligger nu strax över 6 %. Särskolans nivå är betydligt lägre än 2013 och är i nivå med övriga grundskolan. För fortsatt låga sjuktal krävs fortsättningsvis fokus på arbetsmiljöarbetet och god personalvård. Vi står inför stora utmaningar i integrationsarbetet - lågt utanförskapsindex, stort antal nyanlända och på flera skolor låga studieresultat. Grundskolan definierade med anledning av detta hösten 2013 tre fokusområden som skall syfta till att öka likvärdigheten i kommunens skolor. Arbetsgrupper bestående av rektorer tar under 2014 fram kommunövergripande planer för 1. Resultat- och kunskapsuppföljning/bedömning för lärande(bfl) 2. IKT-strategi 3. Elevhälsaplan. Under året har ett stort förändringsarbete skett på en skola i ett av våra utanförskapsområden. Resursförstärkning har tilldelats både i form av ledarkompetens, fortbildning och högre personaltäthet. 15

17 Arbete pågår med rutiner och riktlinjer för grundskolornas systematiska kvalitetsarbete. Fler exempel på insatser för likvärdighet under året; gemensamma lönekriterier för pedagogisk personal, riktade förstelärartjänster, påbörjad omorganisation av mottagning för nyanlända och framtagande av 10-årig investeringsplan för en dator per elev -satsning i hela grundskolan. GYMNASIESKOLA/ GYMNASIESÄRSKOLA Lönekostnaderna inom verksamheten är högre än budgeterad kostnad. Intäkter som inte budgeteras täcker delvis kostnaderna, t.ex. ersättning för karriärtjänster, etableringsstöd för ensamkommande ungdomar, statbidrag för lärlingsverksamhet, sålda uppdragsutbildningar mot näringslivet samt mot vuxenutbildningen. Interkommunala intäkter under våren är högre än budgeterat. Elevantalet ser ut att öka markant i åk 1, vilket bidrar till ett prognostiserat överskott på sålda utbildnings-platser. Kostnad för köpta utbildningsplatser inom fristående skolor samt kommun och landsting ger också ett överskott. De ökade intäkterna kommer till viss del att täcka underskottet på personalsidan. Återhållsamhet inom övrig driftverksamhet samt fortsatt försålda uppdragsutbildningar kommer ge ett överskott. Sjukfrånvaron visar på en viss minskning för gymnasieskolan och är på en nivå som inte sticker ut negativt utifrån historik och jämförelser. Gymnasiesärskolan har fortsatt förhöjd sjukfrånvaro som rektor arbetar vidare med. Inom IM programmet ökar integrationsarbetet inom Språkintroduktion och nyanlända ungdomar. Vi tar emot många elever från boenden på Edingsvägen, Bokenäset, Dalio i Högsäter och Lunnegården på Orust. De största grupperna är från Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan. För att möta denna elevgrupp har nyrekrytering av lärare från grundskolans tidigare år skett. Elevökningen inom denna grupp är 20 % och det kommer att leda till ett betydligt mer omfattande IM-program kommande år. Det riktade bidraget för nyanlända används dels till personalförstärkningar och även ny utrustning i form av IT och pedagogiskt material. Utifrån ökande politiska krav på snabbare integration har ett framgångsrikt koncept med SFI- undervisning jobbats fram som är specialanpassat för personer med viss utbildning- eller arbetsbakgrund, t.ex. SFI för läkare, för personer som drivit egna företag eller mot personer med en pedagogisk bakgrund. Syftet är att dessa personers integration skall gå snabbare. Vidare bygger SFI en språkverkstad för de elever som inte har någon eller mycket liten studiebakgrund, allt för att göra undervisningen mer praktisk och konkret. Satsningarna inom ramen för språkverkstaden görs för att stimulera både mäns och kvinnors lärande. Under hösten har satsningar gjorts för att utöka antalet kurser inom de allmänna ämnena då vuxenutbildningen ser en utökad tillströmning av elever till dessa kurser, t.ex. genomförs en dubblering av kurser i fysik, kemi och samhällskunskap vid sidan av den utökning av kurser, lektioner och handledning inom matematik som genomfördes våren- 14. Samarbetet kring tekniskt basår fortsätter och vuxenutbildningen räknar med att under året utbilda ca 20 personer som sedan kan fortsätta direkt till Högskolan Väst. Sjukfrånvaron inom vuxenutbildningen har stadigt sjunkit från sept-13 på strax över 7 % till juninoteringen som var strax under 4 %. Det är främst långtidssjukskrivningarna som har minskat. GEMENSAM VERKSAMHET Städuppdraget belastar den gemensamma verksamhetens ekonomi och beräknas först 2015 få ekonomisk effekt. Detta uppvägs under året främst av positiva avvikelser för kapitalkostnad, finansiella intäkter och lägre övrig administration. Återbetalning av statsbidrag med 0,5 mkr har genomförts efter beslut av Skolverket. Nämndens delårsresultat är i nivå med fjolåret vilket indikerar möjlighet att nå budgetbalans. Kostnads-utvecklingen har varit högre där löneutvecklingen varit betydande. Prognosen visar ett underskott där mindre avvikelser i flera verksamheter påverkar. Verksamheternas ekonomiska marginaler har ökat de senaste månaderna vilket påverkar de ekonomiska förutsättningar för resterande VUXENUTBILDNING/SÄRVUX Vuxenutbildningen räknar med att klara budgeten med ett nollresultat för Under året har etableringsbidraget, som utgår för de elever som är invandrare och kommer genom arbetsförmedlingen, ökat kraftigt. Tillströmningen av elever till SFI har under det senaste året varit stor, ca 200 elever, vilket medför stora konsekvenser. Fler lärare har anställts och ytterligare lokaler på I17-området har förhyrts. 16

18 Uppdragsstatus (Fem prioriterade uppdrag från strategisk plan och / eller flerårsplan) Uppdrag Det tvärsektoriella folkhälsoarbetet ska prioriteras, med fokus på goda uppväxtvillkor, hälsosamma levnadsvanor samt trygghet och förebyggande av skador. Jämtegrerade budgetar, verksamhetsplaner och årsredovisningar ska successivt införas. Detta har hänt Förskola Enheter byter successivt ut sötade livsmedel mot alternativ, t.ex. yoghurt naturell. Allt fler enheter går över till bufféservering, vilket gynnar lärandet för barnens självständighet likaväl som för god kosthållning. En ansökan har skrivits till Hälsopolitiska rådet (sociala investeringsfonden) om förstärkt familjestöd. Grundskola/grundsärskola/fritidshem Ytterligare en drogförebyggare, knuten till grundskolan, anställs under hösten -14. Tjänsten sorterar tills vidare under verksamhetschef grundskola. Med två drogförebyggare ökar möjligheten till tidiga insatser och att i samverkan med olika aktörer förebygga ohälsa och droganvändande bland våra ungdomar i Uddevalla. Gymnasieskola/gymnasiesärskola Samarbetet med socialtjänsten för att aktivt förebygga och motverka missbruk fortsätter och är väl fungerande. Inom skolan arbetar drogsamordnare tillsammans med Kompassen för att aktivt uppsöka elever i riskzon. Den gemensamma styrgruppen har genomfört möten regelbundet under året för att stödja verksamheten. Under höstens temadagar har lärare och elever arbetat vidare enligt planen för livskunskap. I arbetet med livskunskapen är drogsamordnaren medverkande i planering och delar av genomförandet under läsåret. I samarbete med Hälsokällan har genomförts föreläsningar för elever inom SANT. Under våren 2014 sker samarbete med Bohusläns museum om Förintelse samt Tolerans högerextremism. Ett projekt planeras gällande Mod (Robert Kennedy center) Rutiner för tillbud gällande personal och elever har förbättrats under året. Vuxenutbildningen Att minska rökningen bland elever och personal är ett av utvecklingsområdena inom EMAS och under sept. kommer en enkätundersökning att genomföras för att kartlägga utbredningen av rökning bland elever och personal. Könsuppdelad brukarundersökning kommer att genomföras under hösten i alla verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden ska samverka med kultur- och fritidsnämnden avseende lokaler till studieförbund, kulturföreningar samt idrottsföreningar mm. Samverkan med Kultur och fritid i lokalplaneringen pågår kring kulturskolan/sinclair och skola/idrottshall m.m. i Herrestad. Inom skolans matverksamhet ska klimat- och miljöbelastningen minska. Vårt mål under mandatperioden är att 25 % av maten ska vara ekologisk och närproducerad med sikte på att nå 50 %. Den ekologiska mjölken är införd igen from 1/1-14. Andel ekologisk mat under andra kvartalet är 17 %. Mått vars målsättningar bedöms svåra att genomföra eller uppnå under året Kommentar Inget att rapportera Uppdrag som bedöms svåra att slutrapportera under året Inom skolans matverksamhet ska klimat- och miljöbelastningen minska. Vårt mål under mandatperioden är att 25 % av maten ska vara ekologisk och närproducerad med sikte på att nå 50% Kommentar Andel ekologisk mat under andra kvartalet är 17 %. Målet att uppnå 25 % under denna mandatperiod kommer inte att uppnås. Anledningen är att vi står utan ett livsmedelsavtal och det gör att prisbilden är ökande och osäker, likaså tillgången. Ett nytt livsmedelsavtal är under bearbetning och inne i sitt slutskede. Ett annat problem är att det inte går att mäta närproducerat utan bara ekologiskt. 17

19 SOCIALNÄMNDEN Ekonomiskt utfall (mkr) Nettokostnad tom augusti 2014 Budgeterad nettokostnad tom augusti 2014 Avvikelse mot periodiserad budget Prognos avvikelse helåret Individ- och familjeomsorg -119,9-119,1-0,8-7,3 Insatser enligt LSS/SFB -168,3-171,2 2,9-2,9 Omsorg om äldre och funktionsnedsatta -425,4-440,1 14,7-9,4 Gemensam verksamhet -39,0-36,7-2,3 1,9 Kommunbidrag 749,6 749,6 0,0 0,0 RESULTAT -3,0-17,5 14,5-17,7 Mått i kommunfullmäktiges styrkort som nämnden ansvarar för och mått i nämndens styrkort som följs upp första tertialet Enhet Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat augusti 2014 Riktning */**/ Sjukfrånvaro % 5,78 6,4 8,51 * */ Pilen visar förändring mellan april 2013 och april **/ Pilen visar förändring mellan 2013 och INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Kostnaderna för försörjningsstöd beräknas överskrida budget med 0,4 mkr. Antal hushåll som får försörjningsstödet är i princip oförändrat sedan föregående delårsrapport. Däremot ökar såväl antalet hushåll som kostnaderna inom flyktingmottagandet. Ökningen avser de personer som väntar på annan ersättning eller inte omfattas av etableringen av olika anledningar såsom sjukdom, föräldralediga mm. Dessa hushåll var ca 80 st. i juni 2014, vilket är nästan dubbelt så många som i juni Kostnaderna för barn- och ungdomsvård bedöms överskrida budgeten med 10 mkr. Orsaken är att antalet placeringar på HVB-hem har ökat. Missbruksvård bedöms överskrida budgeten med 3,4 mkr. Orsaken är också här att antalet dygn då institutionsplatser köpts har ökat och blivit fler än budgeterade. Tvångsvården av både personer med missbruksproblem och barn och unga ökar och därmed kostnaderna. Även kostnaderna för familjehemsvården har ökat under de senaste två åren och trenden är ökande. Antalet anmälningar om barn som far illa stiger. Socialnämnden har beslutat att stödja Saronhuset, under inledningsvis ett år, med att skapa en träffpunkt för personer med social problematik. Verksamheten kommer att starta under hösten. Socialnämnden har beslutat att ansöka ur sociala investeringsfonden om att starta verksamhet för att erbjuda tidigt stöd till familjer och unga. Insatsen är tänkt att starta Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har ökat kraftigt under sommaren. Arbete pågår med att hitta former för boende för ett stort antal ungdomar. Behovet bedöms komma att fördubblas under kommande två år. Arbetet med att stödja familjer genom förebyggande verksamhetens öppna förskolor har förstärkts då öppna förskolan i Herrestad åter har öppnats. Ansökan till hälsopolitiska rådet är gjord om att införa babysimulatorer i föräldraverksamheten samt att starta barngrupp för barn vars föräldrar är sjuka. Aktivt samarbete fortsätter med flera förvaltningar för att uppnå målen i handlingsplanen att utveckla och samordna arbetet mot den ökande alkohol- och droganvändningen bland främst unga i Uddevalla. INSATSER ENLIGT LSS/SFB Kostnaden för boenden enligt LSS bedöms överskrida budgeten med totalt 3,2 mkr. Ett antal elevhemsplatser för ungdomar som går i särskolegymnasium på annan ort och andra boendeplatser för ungdomar under 19 år köps. Trots att budgeten utökades med 5,6 mkr 2014 pekar prognosen mot ett underskott på 3,6 mkr. Smaragdvägens ungdomsboende skulle enligt budget 2014 stängas vid årsskiftet. Avvecklingen drog ut något på tiden vilket ledde till underskott med 0,7 mkr. De boenden som bedrivs i egen regi prognosticerar ett överskott om ca 1 mkr. I årets budget ökades anslaget till personlig assistans SFB med 5,4 mkr. Kostnaderna hade då varit högre än budgeten sedan I prognosen bedöms kostnaderna för den verksamheten komma att ligga i nivå med budgeten. Kostnaderna för personlig assistans enligt LSS låg i princip helt i nivå med budgeten för Budgeten för 18

20 2014 ligger kvar på samma nivå men antalet beviljade timmar har på helårsbasis ökat med timmar vilket gör att kostnaden för 2014 bedöms överskrida budgeten med 1,3 mkr. Vid redovisning av Kostnad per brukare 2013 framkom att egenkostnaden per timme utförd personlig assistans har sjunkit ytterligare, med 11 % jämfört med 2012, vilket innebär att Uddevalla ligger bland de lägsta i landet vad gäller kostnader för utförd personlig assistans. Arbetet med att bredda den dagliga verksamheten fortskrider. En verksamhetspedagog har anställts för att ytterligare utveckla verksamheten och stärka kompetensen hos medarbetarna. HOS-gruppen (hälsa, omsorg, samvaro) startade i slutet av mars. Under september invigs ett galleri i samarbete med kultur och fritidsnämnden. På galleriet kommer en arbetsgrupp från SSF att ha daglig verksamhet. Ett samarbete med ett hunddagis har inletts för att undersöka möjligheten att skapa flera dagliga verksamhetsplatser. I tanken för hunddagiset ingår att så småningom omvandla det till ett socialt företag. I arbetet med en fortsatt utbyggnad av boenden enligt LSS med alternativa boendeformer, har en ny fristående lägenhet införlivats i Tureborgsvägens gruppbostad. En utvärdering hur de boende på servicebostad uppfattar sitt boende har påbörjats. En uppföljning har genomförts av organisationsförändringen med ökat samarbete mellan daglig verksamhet och gruppbostad. Resultatet, som visar att det finns områden att arbeta vidare med för att det nya arbetssättet ska fungera så bra som möjligt, har redovisats för socialnämnden. I juni bjöds medarbetare, kontaktpersoner, ledsagare och brukare in till en teaterföreställning, Churchill var inte heller klok som berörde svårigheter man kan möta som funktionsnedsatt att komma in på arbetsmarknaden. Insatsmätning har genomförts för samtliga brukare inom daglig verksamhet i syfte att få ett underlag för fördelning av verksamhetens resurser. OMSORG OM ÄLDRE OCH FUNKTIONS- NEDSATTA Inom omsorg om äldre och funktionsnedsatta återfinns budgetöverskridandet inom det ordinära boendet, dvs den verksamhet som bedrivs medan vårdtagaren bor kvar i sitt eget hem. Så har det varit sedan bokslutet Sedan 2009 har antalet biståndsbedömda timmar inom hemtjänst, boendestöd ökat varje år. Denna ökning har inte varit möjlig att täcka inom befintlig budgetram. I år bedöms överskridandet för biståndsbedömningen bli 16 mkr. Dessutom har de hemtjänstgrupper som har sina vårdtagare huvudsakligen inom landsbygdsområden svårt att bedriva sin verksamhet med de resurser som erhålls från resursfördelningssystemet. Underskottet för dem bedöms bli 3,5 mkr. Boendestöd bedrivs av två grupper vars underskott bedöms bli 0,8 mkr. Betalningsansvaret för de medicinskt färdigbehandlade personer som inte kan erbjudas omedelbar hjälp i kommunen utan får stanna kvar någon tid inom regionens vård bedöms överskrida budgeten med 2,9 mkr. Under 2013 och 2014 i år har antalet platser inom särskilda boende minskat med ca 100 platser. Antalet platser på Rosenhäll minskade i börja av 2013, Ryttaren stängdes under hösten 2013 och Arödsdalshemmet har avvecklats under Detta har påverkat kostnaderna för betalningsansvaret. Under hösten kommer en tillfällig avdelning för korttidsplatser att öppnas på Rosenhäll. Verksamheten inom de särskilda boenden med somatikoch demensinriktning som drivs av kommunen och av entreprenör bedöms kunna bedrivas så att överskott mot budgeten om 4,5 mkr uppstår. Drygt hälften av överskottet beror på att Arödsdals äldreboende avvecklats i snabbare takt än vad som budgeterats. Socialpsykiatrin köper färre boendeplatser utanför kommun än den budgeterade nivån vilket ger ett överskott på 2,8 mkr. I budgeten och prognosen ingår att socialtjänsten 2014 betalar 4,0 mkr i hyra till tekniska nämnden för två tomma äldreboenden, Äsperödshemmet och Arödsdalshemmet. Hemvårdsavdelningens arbete har under lång tid präglats av ett stort förändringsarbete på grund av det ekonomiska läget. Detta arbete har fortsatt under Effektivitet har varit ledordet snarare än måluppfyllelse utifrån nämndens styrkort, måldokument och uppdrag. Under hösten 2013 påbörjades en process-kartläggning kring planering/bemanning där målsättningen var att få ett effektivare arbetssätt och en effektivare organisation vid planering och bemanning. Arbetssättet är idag fullt utvecklat inom hemtjänsten och har gett effekter såsom ökad personalrörlighet, ökad möjlighet att täcka personalbehov samt lägre vikariekostnader. I februari 2014 avslutades ett projekt i hemtjänsten kring verkställighetsdokumentation i Procapita via appen Life- Care. Arbetsmetoden är nu införd i alla hemtjänstgrupper. Tidsbesparingar görs då man dokumenterar på plats. Kvaliteten ökar i vård- och omsorgsarbetet då man alltid har tillgång till dokumentationen i sin mobil. Arbetet med reflek-tionshandledare startade under 2013 och är nu utvecklat i alla hemtjänstgrupper. Alla reflektionshandledare går regelbundet på två träffar per termin där man gör erfarenhetsutbyte och får feedback samt olika redskap att använda i reflektionsgrupperna. Arbetet ska leda till utveckling i arbetet gentemot kund/brukare och vid introduktionen av nya vikarier. Under våren 2014 påbörjades arbetet med att utreda vilken typ av larm och kommunikation som ska gälla för 19

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014

Lunds kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per Oktober 2014 Lunds kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 Oktober 2014 Magnus Helmfrid Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport APRIL 2019 UddevALLA kommun

Delårsrapport APRIL 2019 UddevALLA kommun Delårsrapport APRIL 2019 Uddevalla kommun 2 17 3 Verksamhetsmässiga mått * Finansiella mål * 1 2 * Kommunfullmäktige följer 22 verksamhetsmässiga mått och 3 finansiella mål. Kommunen anses ha god ekonomisk

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: Tertial 2 2018 Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 Innehållsförteckning 1 Kommuninformation... 3 2 Ekonomi... 3 2.1 Redovisningsprinciper...

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2017

Delårsrapport 31 augusti 2017 Datum 28 september 2017 Till Revisionen Från Susanne Lindberg och Lena Brönnert Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2017 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Oxelösund granskat

Läs mer

DELÅRSRAPPORT APRIL 2018 UDDEVALLA KOMMUN

DELÅRSRAPPORT APRIL 2018 UDDEVALLA KOMMUN DELÅRSRAPPORT APRIL UDDEVALLA KOMMUN DELÅRSRAPPORT APRIL UDDEVALLA KOMMUN 7 13 Måluppfyllelse verksamhet* 3 1 Finansiella mål* * Kommunfullmäktige följer 20 verksamhetsmått och 4 finansiella mått som mäts

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2017 UDDEVALLA KOMMUN

DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2017 UDDEVALLA KOMMUN DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2017 UDDEVALLA KOMMUN 9 10 Måluppfyllelse verksamhet * 1 3 Finansiella mål * * Kommunfullmäktige följer 22 verksamhetsmått och 4 fi nansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare,

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN

DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2018 UDDEVALLA KOMMUN DELÅRSRAPPORT AUGUSTI UDDEVALLA KOMMUN DELÅRSRAPPORT AUGUSTI UDDEVALLA KOMMUN 8 12 Måluppfyllelse verksamhet * 3 1 Finansiella mål * * Kommunfullmäktige följer 2 verksamhetsmått och 4 finansiella mått

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB

Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN

DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN DELÅRSRAPPORT APRIL 2017 UDDEVALLA KOMMUN 6 13 Måluppfyllelse verksamhet * Finansiella mål * 4 * Kommunfullmäktige följer 22 verksamhetsmått och 4 fi nansiella mått som mäts i tre perspektiv, medborgare,

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.

Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720. Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017 Sammanfattning Årets resultat 150 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 5,7 % (3,9 %) Verksamhetsresultat -139 mnkr (31 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.

Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11. Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Ekonomirapport 2016 efter mars månad Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-04-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter mars månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomirapport 2014 efter februari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport 2017 Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per

Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per Dnr: Revisorerna 20/2016 Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2016-08-31 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2016 Innehåll Inledning...2 Resultaträkning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsuppföljning januari mars 2018

Månadsuppföljning januari mars 2018 Resultatet uppgår till 24 mkr för mars månad. Nettokostnaderna har t.o.m. mars tagit i anspråk 24 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 25 %. Hittills under året har kommunen investerat för 46 mkr. Samtliga

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018 Handläggare Siv Jansson Tel. 0152-294 21 Kommunstyrelsen Kommunens månadsrapport per september 2018 Driftredovisning Driftredovisningen omfattar ekonomiskt utfall för aktuell uppföljningsperiod samt helårsprognos.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2016

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2016 Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2016 Sammanfattning Årets resultat 261 mnkr (budget 20 mnkr) Nettokostnadsökning 3,9 % (7,3 %) Verksamhetsresultat -92 mnkr (-208 mnkr) Lönekostnadsökning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Maria Schönbeck Revisionskonsult 19 oktober 2017 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer