NYHETER FRÅN GALAXEN- VERKSAMHETEN

Transkript

1 NYHETER FRÅN GALAXEN- VERKSAMHETEN Information från Galaxen om rehabilitering och prevention Nr Man kan skita i allt eller så kan man besluta sig för att förändra världen Region Syd imponerar Preventionen bygger vidare Spännande seminarium Ställ krav på dina arbetsskor Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

2 SÄTTA PÅ RAD ELLER ARBETA PARALLELLT Sätta på rad Det finns två vägar att gå för att komma tillbaks till arbete när man blivit sjuk. Den ena bygger på tankesättet att man först måste bli frisk för att därefter kunna arbeta. Man sätter åtgärderna på rad. Så här tänker man själv, men också många runt omkring. Kom inte förrän du är helt frisk säger arbetsgivaren. Man kanske också har fått en remiss till en specialist som har ett halvt års väntetid och under denna tid går man sjukskriven och väntar. Rehabiliteringen blir utdragen. Även försäkringskassan har agerat i denna anda. Man har menat att den försäkrade skall vara helt färdigbehandlad innan man kan satsa på rehabilitering. På arbetsförmedlingen har man också denna inställning. Här menar man ofta att individen inte kan ta något arbete förrän han eller hon är frisk. Arbeta parallellt Det andra sättet är att arbeta med alla delar samtidigt. Man får vård och behandlingar samtidigt som man kan arbetspröva eller återgå i arbete, kanske på deltid. Man arbetar parallellt med olika delar av rehabiliteringen. Det gör rehabiliteringen effektiv. Sjukskrivningstiden blir kortare. Dessutom minskar risken för att fastna i en sjukroll. Om alla runt om den som skall rehabiliteras kan anamma det parallella arbetssättet kommer rehabiliteringsprocessen att gå mycket bättre och fortare. På samma sätt kan man även tänka runt prevention. Vi måste först bli klara med det här. Vi hinner inte ta hänsyn till att det går att arbeta på ett lättare sätt. Det där med arbetsmiljö eller skonsammare arbetsmetoder får vi ta sedan. Men egentligen har man gång på gång kunnat visa att mer ergonomiskt riktigt arbetssätt gör arbetet effektivt och lönsamt. Så - gör bägge sakerna samtidigt. Sätt inte saker på rad. Arbeta parallellt. Det lönar sig! Berndt Stenlund VD CentralGalaxen Bygg AB Redaktion: Roland Öqvist, tel: roland@expomarketing.se Annonser: Jessica Eklöf, tel: jessica@expomarketing.se Ansvarig utgivare: Berndt Stenlund, Tel Mailadress Berndt.Stenlund@galaxenbygg.se Redaktionsråd: CentralGalaxens stab och redaktören. CGB CentralGalaxen Bygg AB, tel: OBS! Tidningen förbehåller sig rätten att inte ta in annonser utan redaktionsrådets godkännande. ANNONSPRISER OCH ANNONSFORMAT 1/1-sida: 1/2-sida: 1/4-sida: 1/8-sida: 180 x 270 mm :- 180 x 135 mm. Liggande 90 x 270 mm. Stående 6 500:- 90 x 135 mm. Stående 65 x 180 mm. Liggande 4 500:- 45 x 135 mm. Stående 90 x 45 mm. Liggande 2 800:- Bilaga i tidningen: Kontakta redaktionen för offert. Annonsmaterial: Digitalt Högupplöst PDF eller EPS. Skickas till: roland@expomarketing.se Annonsmaterial till redaktionen cirka tre veckor före utgivningsvecka. UTGIVNINGSPLAN 2007: Nummer 2/07: Vecka 48 Tekniska upplysningar: Format: A4, 210 x 297 mm. Sidantal. 16 sid. Färg: 4 färger Kontakta oss på CentralGalaxen: Berndt Stenlund: , Berndt.Stenlund@galaxenbygg.se Sven Roos: , Sven.Roos@galaxenbygg.se Henri Leray: , Henri.Leray@galaxenbygg.se Maud Herré: , maud.herre@galaxenbygg.se OBS! NY ADRESS! Gustavslundsvägen Bromma T-bana och tvärbanan station Alvik 2 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

3 Region Syd har en lite annan profil på sina handläggare. En person kommer från Försäkringskassan där hon var ansvarig för rehabiliteringsfrågor och den som håller i Preventionprojektet är en före detta röntgensjuksköterska! - Jag tror att vi tjänar på att ha en mix av människor med olika bakgrunder, menar Jan Johansson. På Region Syd har man verksamhets- och planerings- Anpassningsgrupperna är branchens styrka REGION SYD Galaxen Region Syd har en imponerande hög procent som kommer tillbaka till arbetslivet igen efter sina skador. Omkring 60 procent av dem som varit inne i Region Syds verksamhet kommer tillbaka till ett vanligt arbete igen. Vilken är förklaringen till detta? F örst och främst beror det på att våra handläggare är engagerade och kompetenta. De sköter det här på ett mycket proffsigt sätt, säger Jan Johansson Vd för Galaxen Bygg Syd AB. Han framhåller även arbetsformen med anpassningsgrupperna där alla parter är på plats och man kan fatta snabba beslut om lämpliga placeringar och andra åtgärder. - Anpassningsgrupperna är branschens styrka, menar han. Det är det viktigt att de fungerar bra i hela området. Han vill att fler ska få upp ögonen för hur effektivt det är. Så man har tagit beslut om att man ska ut och informera nyckelpersoner om Galaxens sätt arbeta. - Våra handläggare är engagerade och kompetenta. De sköter det här på ett mycket proffsigt sätt, säger Jan Johansson Vd för Galaxen Bygg Syd AB. möten varje månad. Där tar man upp aktuella frågor och planerar verksamheten. Man tar även in externa personer som kan informera om aktuella ämnen. En gång om året samlar man alla anpassningsgrupper i regionen till endagskonferens och redovisar periodens arbete. Ett litet orosmoln finns på den annars så blå himlen. Hittills har ju Länsarbetsnämden ställt upp med medel, men det finns en oro om vad som händer framöver när dessa läggs ner nästa år. Kommer man då att återgå till det tidigare systemet där vi måste ut och äska medel hos varje enskild arbetsförmedling. Jag är rädd för att det kan bli tungrott, befarar Jan Johansson. Men å andra sidan ha vi en så bra verksamhet så det kommer nog att ordna sig. Förhoppningsvis löser man frågan genom att CGB erhåller en pott som sedan kan fördelas ut till regionerna. För Jan Johansson har arbetet med Galaxen varit en positiv kontrast till det vanliga arbetet med att ratta Sveriges Byggindustrier i Kristianstad. Men ingen lycka är beständig. Sommaren 2009 går han i pension. - Då kommer jag att ägna mig på heltid att fixa med mitt hus och att snickra. Dessutom har jag två barn som också har köpt äldre hus, så jag kommer nog att ha att göra, säger han. För övrigt har jag ofta tänkt på att om jag hade varit byggnadsarbetare så hade jag säkert varit Galaxare nu. Mina knän är lite bräckliga, så de hade nog inte stått rycken hela vägen fram till pension. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

4 REGION SYD Annie Nilsson: Handläggare. Helsingborg Annie Nilsson är handläggare på Galaxen i Helsingborg där hon började i november Hon kommer ursprungligen från Försäkringskassan där hon arbetade med rehabiliteringsfrågor. - Jan Johansson ringde mig och frågade om jag var intresserad av att börja som handläggare på Galaxen. Jag hade tidigare träffat Sven-Inge Jönsson på Kristianstadskontoret och kände väl till Galaxen så jag tackade ja. Dessutom känner jag till byggbranschen eftersom jag har en man som jobbar i branschen. Annie arbetar med uppföljning och är mycket glad för att man lyckas så bra med sitt arbete i regionen. Hon är också ordförande i anpassningsgruppen i Nordvästra Skåne. - I dag är det inga problem med att få folk med arbetshandikapp ut på arbetsmarknaden, menar hon. Det var svårare förr, när det var lågkonjunktur. Men ändå kan det finnas vissa problem om det visar sig svårt att komma tillbaka till byggarbetsplatser. En del av dem som valt byggbranschen har kanske inte ansett att skolan har varit deras grej. En del är dessutom dyslektiker och tvekar när utbildningsfrågor kommer på tal som ett alternativ. - Men en del kan vi placera som lärare på byggymnasierna eller länsarbetsnämndens byggutbildning. Det finns en särskild pedagogisk utbildning om 80 poäng som går att läsa på distans. Byggvaruhusen har också tagit emot yrkesfolk från byggbranschen med öppna armar. Hur är det att vara kvinna i en mycket mansdominerad bransch? -Inga problem, menar Annie. Man tycker alltid att det är roligt när jag kommer på besök. I Byggbranschen är det en mycket öppen och rak kommunikation. Man tycker det är kul när det kommer in kvinnor i branschen. Extra kul att det är så framgångsrikt Charlott Svensson har en, i Galaxensammanhang, ovanlig bakgrund. Hon är nämligen specialistutbildad röntgensjuksköterska! - Jag arbetade som sådan i 16 år, men blev långtidssjukskriven på grund av stress. Efter ett års sjukskrivning gick jag en utbildning till friskvårdskonsulent. Jag fick ett projektarbete för att förbättra hälsosituationen på ortopedavdelningen vid lasarettet här i Kristianstad och fick jättebra resultat. Det var av en tillfällighet hon kom i kontakt med Galaxen och blev nyfiken på hur man arbetade. Eftersom Byggpiloten slutat och preventionsarbetet skulle utvecklas så anställdes Charlott på konsultbasis fram till årsskiftet. I dag jobbar hon 80 procent som preventionsinformatör, med Praktisk Ergonomiuppföljning och som BAM-utbildare i Region Syd. - Det är spännande att lära sig om en ny bransch och det är extra kul att det är så framgångsrikt, säger hon. Charlott har inte någon tidigare erfarenhet från byggbranschen, men försöker komma ut på arbetsplatserna så mycket som möjligt. - Jag frågar mig ofta om arbetet kanske inte skulle kunna göras på ett annat sätt, eftersom jag kanske inte har sett det tidigare. Jag var till exempel och besökte en plattsättare med besvär i både höfter och armar. Han låg på knä i ett badrum och tvättade rent fogarna. Han vred sig ett kvarts varv varje gång för att göra rent svampen han torkade med. Ansträngande och inte bra för honom. Efter lite undersökningar så hittade hon en svamp med förlängningsskaft som gjorde arbetet betydligt lättare. Märkligt nog så fanns den på företaget. Det vara bara det att ingen hade frågat efter den tidigare! Det som nu gäller för Charlott är att komma ut på företagen och skolorna i regionen och öka kunskapen om preventionsarbete. 4 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

5 REGION SYD Man kan skita i allt och låsa in sig i sitt rum. Eller så kan man försöka förändra världen Den 19 maj år 2004 klockan gör platschefen Peter Lindstedt en sista runda på PEAB-bygget i Klippan, för att se till att det är låst överallt och att allt är i sin ordning. Det blåser en del, men det gör det ju nästan alltid i Skåne, så det är inget han funderar särskilt mycket på. Peter är ensam kvar på arbetsplatsen. Vad han inte vet är att ovanför honom, uppe på valvet några våningar upp, har en stor förpackning isoleringsmaterial kommit på driven och rullar över valvet. Den träffar honom bakifrån över huvudet och nacken. Som tur är har han hjälmen på. Efteråt upptäcker man att hjälmens remmar satt intryckta i huvudet. Ryggen är allvarligt skadad och han kan inte resa sig, bara röra armarna. Han ringer sin chef som ringer efter en ambulans. På natten opereras han på Lunds lasarett. I oktober hamnar han på Orups Rehabcenter för ryggmärgsskadade och i november börjar han arbetsträna. - Jag hamnade först på kontor, men trivdes inte, jag insåg snart att det inte var min grej, berättar Peter. Jag ville ut på byggen. Det var många som höjde på ögonbrynen när han envisades med att han skulle tillbaka till byggarbetsplatser igen. Men det var även några som trodde på att skulle vara möjligt, så efter många diskussioner blev det också så. Har man träffat Peter så inser man snart att detta är en kille som - Man måste våga och inte vara rädd för att misslyckas, säger Peter Lindstedt. inte accepterar problemen, utan alltid hittar en lösning. Han är nu tillbaka hos sin tidigare arbetsgivare PEAB och är platschef för ett bygge åt HSB om sammanlagt 32 villor utanför Helsingborg. En platschef som är rullstolsburen, visserligen, men det är inte något som medför några egentliga begränsningar i hans arbete. Förändringarna som har behövts är strängt taget inte så omfattande. En asfalterad platta framför platschefens bod där han kan ställa bilen. En ramp. En breddad toalett. Ett skrivbord som går att höja och sänka. Att sedan gubbarna på bygget ser till att det inte ligger brädbitar och annat skräp i vägen för Peters rullstol har bara varit bra för alla som rör sig på bygget. Om det finns ställen där Peter inte kan komma fram så fixar sig det också. Videokamera eller digitalkamera löser det problemet. Dessutom en AC-anläggning i platschefsboden. - Förra sommaren var det 35 grader härinne, så då monterades AC-n in, berättar han. Men 35- grader är faktiskt inte en temperatur som någon ska behöva jobba i! Peter betonar att hans arbetsgivare från början har varit mycket tillmötesgående och hela tiden ställt upp och skaffat det som behövs för att han ska kunna fungera i jobbet. - Man måste våga och inte vara rädd för att misslyckas, säger Peter Lindstedt. Det finns alltid lösningar. Han betonar också hur viktigt det är att den sociala biten av tillvaron kan fortsätta att fungera så normalt som möjligt efter en sådan här händelse. Nu planerar han att bygga ett nytt hus där han praktiserar de erfarenheter han fått från sin nuvarande bostad. - Jag har tänkt mycket på hur det ska vara så att det blir rätt och passar mig, säger Peter. Dessutom spelar han golf och kommer att vara med på handikapp-tourens SM-tävlingar i sommar. Han hittade en fiffig rullstol på nätet som gör detta möjligt. Han visar en liten sekvens på sin dator från i vintras där han åker skidor! Och han har nyss fått tillökning i familjen. - En liten tös, säger han stolt. - Man kan skita i allt och låsa in sig i sitt rum. Eller så kan man försöka förändra världen, säger Peter. Det är inget tvivel om vilket alternativ han har valt. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

6 REGION SYD GALAXEN HAR GJORT VÄLDIGT MYCKET FÖR MIG Det började som utslag på benen, berättar Kenneth Lindvall. Det var år 2003 och jag jobbade i nordligaste Norge åt Statoil. Jag var hemma och kollade upp vad det kunde vara. De sa att det var psoriasis, vilket jag tyckte var konstigt. Ingen i släkten hade haft något sådant. Jag blev bara sämre och sämre och så småningom konstaterades att jag led av reumatisk värk. Jag hade fruktansvärt ont i lederna och kunde knappt komma ur sängen och kunde inte gå. Eftersom Kenneth var svensk och jobbade i Norge så komplicerades sjukskrivningsprocessen. Men för att göra en invecklad historia kortare så slutade det hela med att Kenneth fick kontakt med Galaxen och Kent Roth på Malmökontoret. Kent uppmanade Kenneth att skicka in sina papper till honom och efter en vända i anpassningsgruppen blev Kenneth Galaxare. I samma veva så hade Kent läst i tidningen att JM hade problem med att både material och maskiner försvann ur hanteringen. Det var väldigt stora belopp det handlade om. Han ringde till JM och undrade om inte JM skulle behöva en bodtomte som höll lite koll på deras grejor. De undrade om inte Kent kunde föreslå någon bra person för jobbet. Det kunde han. Detta var i oktober Det här blir nog mitt sista bygge, säger Kenneth Lindvall när han hälsar oss välkomna i sin lilla bod på det stora bygget i Lomma, norr om Malmö. Här bygger man 800 lägenheter Kent Roth Galaxen Syd, Karl Axel Juhlin Länsarbetsnämden och Kenneth Lindvall utanför ett av husen i Lomma. vid Lomma Beach, alldeles vid havet och den vackra sandstranden. Området beräknas stå helt klart omkring år 2014 och då går Kenneth i pension. - Jag beställer grejor och maskiner från Cramo. Jag håller koll på att saker och ting därifrån också lämnas tillbaka i rätt tid. Lämnar ut skruvar och muttrar och allt annat som går åt. Det är ju en hel del pinaler som behövs på ett så här stort bygge, berättar Kenneth. Han öppnar grindarna på morgonen och han är den sista som lämnar arbetsplatsen och låser på kvällarna. - Jag håller ordning på det mesta. Till exempel om en hyresmaskin går sönder så ser jag till att den lämnas tillbaka så fort som möjligt. Man får ju betala hyra även för en maskin som blir stående. Tidigare försvann det grejor, men det är det slut med nu, så JM har tjänat in en hel del på att det blivit bättre ordning och reda, menar Kenneth. Helt bra är han givetvis inte. Han har smärtor på morgonen och han medicinerar. Men han går på gym två gånger i veckan för att hålla igång kroppen. - I bland kan jag vara lite tjurig på morgonen när jag har värk, medger han. Då svarar jag bara med ett dra åt helvete, när någon kommer och frågar om någonting. När jag längre fram på dagen känner mig bättre, blir jag tvungen att gå en runda på bygget och be om ursäkt för att jag var så tvär, skrattar han. Han minns med fasa den tid han gick sjukskriven hemma utan någon att prata med och utan att träffa folk. - Jag trivs bra här. Det är skönt att ha något att gå till. Ibland när jag har ont så brukar jag tänka på dem som har det värre än jag. Som går hemma och är långtidssjukskrivna och har ont. Då känns det lite lättare. Galaxen har gjort väldigt mycket för mig. Eller för att citera Kent Roth på Galaxen i Malmö. - En insatt krona för att få en människa i jobb, ger en vinst på fyra kronor till samhället. 6 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

7 REGION SYD Det är alltid framåt som gäller Karl Axel Juhlin arbetar på Länsarbetsnämden i Skåne och sitter med i anpassningsgruppen där hans uppgift är att bedöma lönebidraget och undersöka möjligheterna för att få fram arbetstekniska hjälpmedel. - Det är Kent Roth, handläggare på Galaxen i Malmö, som tar fram lämpliga arbetsplatser och jag som står för det resterande, skrattar Karl Axel. Han är mycket imponerad över hur snabbt besluten kan fattas inom anpassningsgruppen och vilken positiv anda som råder. - Det är alltid framåt som gäller. En skada är skedd, men nu gäller det att hitta lösningar som gör att den som råkat illa ut kommer tillbaka till arbetslivet. Karl Axel har ingen tidigare erfarenhet från byggbranschen, men han trivs med jobbet och det enda problemet har varit att tränga igenom olika facktermer vad gäller Galaxenorganisationen, men det var mest i början. Rätt skyddsglasögon på rätt plats. Alltid! De integrerade glasögonen fästes lätt i fodret på Peltors skyddshjälmar. Glasögonen går enkelt att skjuta in mellan hjälmskalet och fodret. Skalmarna är ledade och kan justeras vid behov. De integrerade glasögonen ligger tätt mot användarens kinder, och skyddar effektivt mot partiklar och damm mm. Finns i färgerna gul, grå och klar. För information om närmaste återförsäljare, välkommen att kontakta Peltors kundtjänst på telefon ! GALAXENMODELLEN En yrkesarbetare inom byggsektorn som drabbats av sjukdom eller skada och inte kan återgå till sitt ordinarie arbete blir remitterad till anpassningsgruppen. Där utarbetar man en rehabiliteringsplan och i många fall kan man erbjuda en Galaxenanställning med lönebidragsplacering i ett lämpligt arbete så att rehabiliteringsplanens intentioner förverkligas. Galaxens uppföljare gör därefter regelbundna besök på arbetsplatsen för att se till att rehabiliteringen går bra. Lönebidraget till företaget omförhandlas varje år. Anställningstiden i Galaxen är i allmänhet inte längre än 4 år. Målet är att kunna fortsätta arbeta heltid utan lönebidrag. Galaxens rehabilitering till arbete ger vinst för alla parter. Samhällets vinst har kunnat beräknas till cirka kronor per år för varje Galaxenanställd person. Individen får ökad livskvalitet genom att få återgå i arbete och får även en högre lön än arbetslöshetsersättningen. Företaget får välutbildad arbetskraft för en låg kostnad och det företag som remitterar ett rehabiliteringsfall till anpassningsgruppen får hjälp med att klara av detta på ett riktigt sätt. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

8 REGION SYD - Galaxen har varit en positiv grej, jag har kunnat börja tänka framåt igen, säger Roger Göransson handläggare vid Galaxen Syd i Halmstad. GALAXEN HAR VARIT EN POSITIV GREJ Roger Göransson är handläggare vid Galaxens kontor i Halmstad och har även hand om Prevention och Ergonomi och jobbar med preventionsuppföljning. Han började inom byggbranschen redan som 17-åring först på anläggningssidan och sedan inom bygg där han jobbade som betongare. Han blev en duktig yrkesman och var stolt över sitt jobb och sina kunskaper i yrket. Och han älskade den frihet som byggjobbet gav. Roger hade aldrig varit sjuk, frånsett en gång då han brutit foten. Men då var han snabbt tillbaka och gick och rensade virke med gipsad fot tills han var bra nog för att börja med sitt gamla jobb igen. Men år 2004 hände något. Roger fick en betongbask som lossnat, rakt över nacke och axlar. Visserligen tom, men tung nog för att ställa till det. Efter det blev ingenting sig likt längre. Hela livet förändrades. - Jag försökte flera gånger att komma tillbaka, berättar han, men det gick bara inte. Smärtorna var för stora, så jag fick ge upp förhoppningarna att komma tillbaka till mitt gamla jobb. Han fick nackspärr och armarna domnade. Ett och halvt år gick han sjukskriven och vantrivdes med tillvaron. - Jag stod till slut inte ut med att gå hemma med ständig värk. Så småningom fick han kontakt med Galaxen i Halmstad och blev erbjuden att ta över efter Ronny som kommer att gå i pension. - Det var verkligen som att ge sig ut på djupt vatten, att börja som handläggare, minns Roger. Att åka ut och prata med gubbarna, var väl inte så svårt, men administrationen och att hålla reda på en massa papper, var jag inte så van vid. Gå på datakurs! Allt var nytt, men det vara bara att lära sig. Att lära sig att stå och tala inför en massa folk. Det är svårt. Men jag börjar vänja mig vid det också. - Galaxen har varit en positiv grej, jag har kunnat börja tänka framåt igen, menar Roger. Och jag känner att jag nu kan hjälpa andra och ge råd om hur man klarar även svår smärta. Givetvis finns fortfarande smärtorna där. Varje morgon startar han med två starka värktabletter. Sen måste han ligga i sängen en halvtimme innan han kan komma upp ur sängen och få igång kroppen. Särskilt besvärligt är det på vintern. Under våren och sommaren är det lite lättare och numera har han lärt känna sin kropp och att behärska smärtan. Då och då får han också kortisonsprutor som hjälper en hel del, åtminstone en tid. Frånsett den eviga smärtan så finns naturligtvis andra problem. - Det är inte kul om man varit och köpt 15 säckar matjord till trädgården och är tvungen att stå bredvid och titta på, när frun lastar in dem i bilen. Man inbillar sig i alla fall att folk glor på en och man vet vad de tänker. Jag kan inte bära hem kassarna från mataffären och inte tvätta bilen eller klippa gräset längre, det måste min fru göra. Det svider en del. 8 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

9 TEKNIKUTVECKLING Intressant seminarium om tryckluft och vakuum inom byggindustrin Det var mycket entusiastisk stämning när deltagarna i ett seminarium skildes åt efter två kreativa och intensiva dagar. Man hade då diskuterat hur man genom att införa nya metoder och verktyg kunde reducera förslitnings- och belastningsskador inom byggbranschen. Det var en blandning av både teoretiker (en ortoped, två ergonomer och en teknologie doktor) samt yrkesfolk. Från snickare och rörmokare till betongare och murare. Bakgrunden är den satsning på arbetsmiljö och säkerhet i byggbranschen som AFA (se nedan) gör. Sammanlagt 20 miljoner kronor satsas för att undersöka hur ny teknik, nya metoder med mera, ska kunna få ner den höga nivån av arbetsskador inom branschen. Mellan och blir årligen sjukskrivna och många sjukpensioneras! För deltagarna på seminariet gällde att helt förutsättningslöst diskutera kring frågan om tryckluft och vakuum kunde vara en möjlig väg att gå. Förslagen och ideérna var många och kreativa. Tryckluft och vakuum förekommer redan inom byggbranschen men kan utvecklas ytterligare. Tryckluftdrivna verktyg är redan nu lättare än andra, men kan bli bättre. Olle Bobjer från Ergonomidesign, gav mycket åskådliga P.O. Axelsson, Byggsäkerhet, Inga Lill Åhl, snickare Anjo och Lennart Nennedal NVS lyssnar med spännt intresse. demonstrationer om hur rätt utformade verktyg ska se ut. - Verktyg som ska användas av yrkesmän ska också utformas i intimt samarbete med användarna, menade han. Några exempel på vad som diskuterades: Vid ROT-jobb förekommer mycket ut-transporter av rivningsmaterial, gammal puts och liknande. Tryckluftdrivna krossar för avfall skulle kunna vara bra där. Och naturligtvis möjlighet att suga ut avfallet. Detta ställer givetvis högre krav på en bra källsortering Skivhissar som drivs av tryckluft/ vakuum. Dessa finns redan, men skulle behöva utvecklas vidare. Cirkelsågar, kapsågar. pressmaskiner för rör, najningsverktyg, plåtregeltång (ihop-nypare), tång/sax för att klippa undertaksprofiler, mindre och lättare spikpistoler, maskiner för att kapa, klippa och fästa armeringsjärn, ett höjoch sänkbart armeringsbord, höj- och sänkbara bockar stegar och andra arbetsplattformar, stämp, limpistoler, vakuumdrivna anordningar för att lyfta gipsskivor till vägg. Detta var några av alla förslag och ideér som kom fram. Olle Bobjer, Ergonomidesign, demonstrerar de ledande principerna för god design. Seminariedeltagarna begrundar olika varianter av penselskaft. Anna Rasmussen, murare, Skanska, provar ett mindre ergonomiskt mejselskaft under övervakning av Henri Leray, ergonom på Galaxen. Fakta AFA AFA Försäkrings huvudsakliga arbetsuppgift är att administrera avtalsförsäkringar som är bestämda i kollektivavtal, eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Avtalsförsäkringarna gäller vid arbetsbrist, sjukdom, föräldraledighet, arbetsskada och dödsfall. Cirka tre miljoner människor omfattas av minst en av dessa försäkringar. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

10 SKOR OCH FÖTTER Ställ mycket höga krav på Man ska vara mycket rädd om sina fötter. Särskilt om man har ett arbete där man bär, går och står mycket. Som man gör inom byggbranschen till exempel. Smärtor i ryggen eller höfterna kan ha sitt ursprung i fel fotställning. Riktiga, stabila arbetsskor är viktigt att tänka på, dessutom individuellt anpassade fotbäddar, säger Leg sjukgymnast Mikael Ekblad. Mikael Ekblad vet mycket om fötter. Det han inte vet om fötter, behöver man inte bry sig om. Gissar jag. Från början var han byggnadssnickare, men en dag satt han på ett tak och spikade när det regnade och blåste och började fundera på om detta var vad han skulle jobba med fram till pensionsåldern. Dessa funderingar ledde till att han, efter ett antal års studier, nu jobbar som legitimerad sjukgymnast med speciellt intresse för fötter. - Jag har alltid varit idrottsintresserad och har sysslat med allt inom idrottsmedicin, berättar han. Men jag har även arbetat inom företagshälsovården. Under en period gjorde han gånganalyser åt folk som skulle skaffa sig ordentliga joggingskor och upptäckte då att det var - Det handlar oftast om en felaktig fotställning. Så kallad pronation, det vill säga att foten lutar mer eller mindre inåt, säger Mikael Ekblad. väldigt många som hade problem av olika slag. Bland annat löpare som hade bekymmer med sina hälsenor. - Jag upptäckte då att det oftast handlade om att de flesta, för att inte säga alla problem hade sin uppkomst i en felaktig fotställning. Så kallad pronation, det vill säga att foten lutar mer eller mindre inåt, säger Mikael Ekblad. Detta orsakar vid belastning besvär, antingen i knäna, ryggen, höfterna eller i nacken. Beroende på att kroppen kompenserar belastningen av fötterna med att spänna olika muskler i andra delar av kroppen. När han då började leta efter mer vetenskapliga undersökningar kring detta fenomen upptäckte han att det var klent beställt med den saken. - All forskning slutar vid knäna! Helt okänt var givetvis inte fenomenet. Men tidigare försök att hitta lösningar hade inskränkt sig till att stoppa in någon form av hålfotsinlägg. Dessutom hade man inte klart för sig att många besvär, som ont i höfterna eller knäna, egentligen hade sitt ursprung i fötterna. Vad Mikael Ekblad sökte var en metod att ge foten en stadga som minskade fotens vinkel och därmed minskade belastningen på kroppens övriga muskler och därmed skapa balans. I samarbete med företaget Cast Medical har man tagit fram en metod för att kunna göra individuellt anpassade fotbäddar 10 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

11 SKOR OCH FÖTTER era arbetsskor som korrigerar pronationen (inåtvinklingen) och ger kroppen bättre balans. - Det är mycket viktigt att det görs en individuell utprovning av fotbäddarna. Höger- och vänsterfot är inte anatomiskt lika och resten av fotbädden måste vara perfekt utformad för den individuella foten, menar Mikael Ekblad. Vi jobbar efter ett medicinskt koncept som börjar med en intervju om individens smärtproblem. Sen görs en undersökning av fötter och underben. Därefter gör vi en videoinspelning och analys av steg-isättning, på löpband. Sedan görs ett fotavtryck under fungerande belastning. Separat för varje fot. Fotavtrycken skickas sedan för tillverkning av fotbädden. - Vi arbetar med ett nätverk av sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer som vi har utbildat och som finns över hela landet, påpekar Mikael Ekblad. Efteråt gör man dessutom en uppföljning och kollar resultatet av de nya fotbäddarna. - Och det är häpnadsväckande, säger Mikael Ekblad. Flera studier på arbetsplatser visar på cirka 50 procent förbättring efter några månaders användning. Under några dagar samlades unga byggnadsarbetare i Göteborg för att få veta mer om Praktisk Ergonomi och Prevention. Där höll Mikael Ekblad en genomgång av hur viktigt det var att har rätt på fötterna. Till vänster undersöker han en av deltagarna. Nedan t. v. begrundas ett fotavtryck. Efteråt var intresset stort och det fanns många frågor. Nedan. FAKTA OM FÖTTER procent har en avvikande fotställning. Foten belastas med 2-3 gånger kroppsvikten när man går. Foten har 26 ben. 57 leder och 108 ledband. Det är mycket som kan gå fel! Smärtor i andra delar av kroppen kan bero på fel belastning i fötterna. PRONATION Foten lutar mer eller mindre inåt. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

12 VERKTYG HULTAFORS SATSAR Hultafors förknippas kanske mest med den klassiska tumstocken i trä, som har suttit i alla blåställ sedan urminnes tider. Nu gör man en inbrytning i marknaden för handverktyg med ergonomisk utformning. Dessutom satsar man på stegar och arbetskläder. Vi kom ut på marknaden med de nya knivarna för ett år sedan och de går som tåget, säger Håkan Carlsson produktchef på Hultafors. En bra förklaring till den framgången är säkerligen att man gick mycket omsorgsfullt tillväga innan man släppte ut knivarna på marknaden. Man tog hjälp av proffsen/användarna. Studerade hur de arbetade, lyssnade på önskemål och försökte identifiera behoven. Så tog man fram prototyper som testades, justerades och testades igen tills man hittade det rätta utförandet. Slutresultatet blev en serie av knivar som är anpassade efter hur folk faktiskt jobbar. - Vi skickade sen ut cirka 20 tusen av de nya knivarna till olika hantverkare i hela Norden tillsammans med ett frågeformulär för att få veta om vi låg rätt med produkterna. Och vi fick otroligt mycket positiva svar, säger en stolt Håkan Carlsson. Sortimentet omfattar nu sju olika knivar för olika yrkeskategorier. Eller åtta om man tar med kniven för kabelskalning som finns för både höger- och vänsterhänta. Eftersom knivarna oftast tar slut före slidan kan man även köpa kniv i lösvikt med bara en papphylsa över bladet. - Hultafors nya knivar för yrkesfolk har gjort kanonsuccé berättar Håkan Carlsson produktchef på Hultafors. Linda Andrén, med en bakgrund som byggnadsingenjör, är den som håller i produktutvecklingen av stegarna. Förutom att Hultafors numera är ägare till välkända Snickers arbetskläder så har man även fogat Wibe Stegar till sortimentet. Linda Andrén, med en bakgrund som byggnadsingenjör, är den som håller i produktutvecklingen av stegarna. - För mig är det viktigt att vi förbättrar av våra stegar, på samma sätt som med knivarna, genom att ta kontakt med användarna. Produktutvecklingen av stegarna ska ske ute på arbetsplatserna, menar hon. Dessutom ser hon gärna att ett bra samarbete med Galaxen kommer till stånd. Eftersom stegar, eller snarare att man utför arbete från stegar, är en orsak till många olyckor är utbildning en viktig sak, anser Linda Andrén. På Hultafors hemsida, under rubriken infocenter finns några korta filmsekvenser som ger bra information om vad man ska tänka på när det gäller handhavandet av stegar. - För det första måste man kontrollera att stegen inte är skadad. Våra stegar är typgodkända och testade, men är en stege skadad så ska den kasseras, hävdar Linda Andrén. Dessutom ska man se till att använda de olika tillbehör som finns för att ge stegen bättre stadga. Till exempel stödben för att ge stadga, glidskydd eller toppstöd. På en del stegar är detta standard. Men de ska ju användas också! 12 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

13 PREVENTIONSUTBILDNING Johan Schelen, Uppsala, Jonny Sävegren, Järfälla, Conny Johansson, Göteborg, Håkan Andersson, Hörby och Kjell Lindholm, Skutskär sliter i vårsolens glans med sitt grupparbete. Preventionen bygger vidare Galaxens preventionsutbildningar rullar på över landet. Vi var med när ett gäng träffades på Byggnads fina kursgård Rönneberga som ligger på Lidingö. De skulle vara med om en tvådagars nivå 1- utbildning. Denna kommer senare att följas av ytterligare gnuggning (nivå 2) vilket leder till att man blir Certifierad Preventioninformatör. Det var 16 byggnadsarbetare från Gällivare i norr till Malmö i söder. - Belastningsskador är ett stort problem inom byggoch anläggningssektorna, påpekade Kjell Johansson, arbetsmiljöombudsman på Byggnads. 70 procent av alla arbetsrelaterade sjukskrivningar är belastningsskador, och så har det sett ut i många herrans år. Trots aktiviteter och kampanjer för att få bukt med problemet Håkan Sollander, Sundsvall, Ulf Normark, Gällivare och Anders Forsström, Göteborg diskuterar hur tävlingsmoment kommer in i jobbet. Är det bra eller dåligt? finns det kvar. Han menade att man måste få ner informationen på individnivå och trodde att Galaxens prevetionssatsning skulle kunna vara en väg som skulle leda till bättre resultat. - Belastningsskador tar många år att jobba upp och när man börjar känna att kroppen protesterar, är det ofta för sent, menar Kjell Johansson. Därför är det viktigt att jobba rätt och tänka efter före. Efter Kjell Johanssons inledning var det så dags för Henri Leray att dra i gång undervisningen som baseras på boken Prevention och Praktisk Ergonomi. Deltagarna fick även arbeta i grupper och diskutera olika problem för att hitta lösningar och åtgärder. Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

14 BYGGARBETSMILJÖ I RYSSLAND I Ryssland är arbetsmiljöarbetet lika noggrant utformat som i Sverige. I varje fall i teorin. Byråkratin är omfattande i Ryssland och kräver en rad godkända handlingar från olika myndigheter. Nordiska byggföretag har namn om sig att följa de strikta reglerna i landet. är ett svenskt JGB byggbolag som varit verksamt i S.t Petersburg sedan Företaget har sitt ryska huvudkontor i centrala S:t Petersburg. - Vi köper genomgående tjänster från ryska underleverantörer, berättar Conny Jonsson, en av företagets chefer i Ryssland. JGB är just nu verksamt i St: Petersburg med att bygga ett fyrstjärnigt hotell i den centrala delen av staden. Hotellet planeras att stå färdigt under hösten Skyddsarbetet är väsentligt, säger Anders Eriksson, en annan av cheferna vid JGB. Vi kan nog sägas ha ett grundmurat gott rykte inom detta område i S:t Petersburg. Vi har aldrig hittills varit med om en allvarlig arbetsplatsolycka. - Det är självklart mycket att tänka på, säger Conny Jonsson. - Att jobba med svenskar känns tryggt, säger Andrej. Arbetsskyddet är viktigt - det är ju om oss anställda det handlar. Skyddsräcken ska sättas upp, området ska inhägnas på ett säkert vis, allt för att hålla undan obehöriga, barn och tonåringar men exempelvis också lösa hundar, som är en vanlig syn här i S:t Petersburg. Conny Jonsson berättar att JGB har infört, en för ryska förhållanden ovanlig rutin, nämligen en daglig skyddsrond med sina underleverantörer. Varje dag görs en inspektion för att kontrollera att arbetarskyddet fungerar och att reglerna följs. Vi möter två av de anställda hos underleverantörerna Andrej Petrovits och Oleg Siderov som har varit verksamma här i snart tre månader. - Att jobba med svenskarna känns ibland mycket krävande, säger Andrej. Men samtidigt vet vi sedan gammalt att det är tryggt. Jag har varit med förr, så jag vet hur svenska byggare tänker - och de tänker rätt! De är ju oss anställda de värnar, det känns bra. - Jämfört med många ryska byggarbetsplatser är denna av hög standard, säger Andrej. Ett ryskt byggföretag med brister i arbetarskyddet borde ta sig en kurs hos JGB. Men å andra sidan, de vet nog i grund och botten vad som gäller, men det är deras hållning som brister, de bryr sig inte, och är relativt slarviga. - Många ryska byggare präglas av en sorts snålhet som bedrar visheten. Bra arbetsskydd är ju bra för slutresultatet, fortsätter Oleg. Vi jobbar bättre om vi jobbar under trygga villkor. Ryssland är dock flexibelt och förändras ständigt. I framtiden lär fler ryska byggarbetsplatser än idag, betona detta med skyddsarbete. STAFFAN RINGSKOG Fina siffror för Galaxen Galaxenverksamheten fortsätter sitt framgångsrika arbete utgör inget undantag. Resultatet sporrar naturligtvis till att utveckla det goda arbete som utförs runt om i landet. Under år 2006 har 659 funktionshindrade byggnadsarbetare fått anpassade arbeten genom Galaxens försorg. 360 av dessa kom till Galaxen från arbetslöshet. Att Galaxens handläggare/uppföljare lyckas hitta placeringsföretag åt denna kategori är anmärkningsvärt bra gjort. I detta sammanhang riktas även en tacksamhetens tanke till alla Länsarbetsnämnder, Försäkringskassan och de engagerade läkare som är oss behjälpliga i processen. Under året har 519 lämnat sin galaxenanställning och av dessa har 237 tyvärr slutat beroende på brist på anpassade arbetsuppgifter. Glädjande nog har dock 185 personer fått ordinarie jobb i byggbranschen och 22 anställning utanför byggsektorn. Fem personer har också lämnat Galaxen för att påbörja utbildning. CentralGalaxens mål är att minst 35 procent av dem som under året lämnar Galaxen får ordinarie arbete utan lönestöd, påbörjat utbildning eller ordinarie pension. Under året uppnåddes hela 50.3 procent! 14 G-nytt Nr Ladda ner tidningen från

15 NY VD PÅ GALAXEN ÖST Galaxen är en viktig organisation som gör något konstruktivt, säger Bengt Bergqvist, ny vd på Galaxen Öst. Galaxen Öst byter inte bara till nya lokaler utan de har även fått en ny vd. Bengt Bergqvist tog plats i vd-stolen i april. - Jag håller nu på att sätta mig in i jobbet, berättar han. Men den senaste tiden har mest präglats av praktiska frågor. Tidigare hyrde vi möbler och utrustning av Byggmästarföreningen i Stockholm eftersom det var i deras lokaler vi satt. Nu måste vi köpa nytt och installera oss här, så det har varit en hel del att stå i innan vi kunde komma igång. Bengt Bergqvist har tidigare arbetat på Arbetsförmedlingen, bland annat på Byggförmedlingen och har haft mycket kontakt med Galaxen. - Jag hade alltid gillat Galaxen och dess arbete, säger han. Så när jag fick en förfrågan om jag skulle kunna tänka mig att bli chef för Galaxen Öst så funderade jag förstås en stund innan jag bestämde mig, men det var lätt gjort. - Det känns bra och det ska bli spännande att vara med att utveckla Region Öst. - Galaxen är en viktig organisation som gör något mycket konstruktivt genom att skapa alternativa vägar tillbaka till jobb, för dem som har slitit ut sig. Branschen behöver sin arbetskraft, särskilt i dessa tider, säger Bengt Bergqvist. NY ADRESS TILL REGION ÖST! Gustavslundsvägen Bromma Tunnelbanan eller tvärbanan till Alvik Ladda ner tidningen från G-nytt Nr

16 Arbesko sponsrar det svenska yrkeslandslaget. MODELL 350 HA EN FANTASTISKT SKÖN DAG PÅ JOBBET! Aluminiumtåhätta. Ventilerande konstruktion. Mjukt spiktrampskydd. De smarta detaljerna är många på Arbeskos modell 350. Allt syns inte. Men märks. Modell 350 är en byggsko med böjligt spiktrampskydd dessutom lätt, luftig och fantastiskt skön. Prova själv. Upptäck sen den trendiga sportdesignen. Den syns... Ovandel: Fullnarvigt impregnerat skinn, luftig Dynatec, slitskydd av Keprotec i tån. Foder: Ventilerande Smartec Air Plus. Fotbädd: Bindsula med stålskena i hålfoten för stöd och stabilitet, hel Poliyou inläggssula, Energy Gel för suverän stötupptagning, mjukt spiktrampskydd. Slitsula: PU. Läst: Mycket rymlig. Skyddsklass: EN ISO 20345, S1 P. Övrigt: Aluminiumtåhätta, mjukt spiktrampskydd utan metall. Storlekar: Finns hos återförsäljare över hela landet. Utvecklas och tillverkas av Arbesko. Tfn: G-nytt Nr Ladda ner tidningen från