Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 10.

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats tisdagen den 18 augusti 2015 kl i A-salen, Växjö kommun Bo Frank Ordförande Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Ledamöter Bo Frank (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Anna Tenje (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Jon Malmqvist (KD) Nils Fransson (FP) Carin Högstedt (V) Tomas Thornell (S) Tjänstemän Kommunchefen Sekreteraren 1 (2)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 18 augusti Justering av protokoll 2. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 3. Redovisning av ombyggnad av Norregårdskolan 4. Tilläggsanslag för löneökningar Medverkan i Funka För Livet Nätverket SIP:s ansökan om kommunalt lån 7. Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 8. Övrigt 9. Information om Växjö kommuns laddstolpar för elbilar 10. Information från Region Kronoberg om dagens och framtidens kollektivtrafikfrågor 2 (2)

3 ÄRENDE Dnr KS Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Kommunstyrelsens arbetsutskott Avrapportering - Ombyggnad av Norregårdskolan Enligt beslut i kommunfullmäktige 185/2011 godkändes Skol- och Barnomsorgsförvaltningens begäran om att få låta genomföra ombyggnad av Norregårdskolan till en investeringsutgift, baserad på anbud, på max 95 mkr och med en tillkommande hyra på ca 6 mkr/år år 1. Redovisning Ombyggnaden är avslutad och total investeringsutgift uppgår till 90,9 mkr med en tillkommande hyra på 5,8 mkr/år år1. Anledningen till den lägre investeringsutgiften är i huvudsak att räntorna under de två år som ombyggnaden genomförts varit lägre än i kalkyl. Sammanfattning Norregårdskolan byggdes och har under åren inte byggts om i någon större omfattning. Målsättningen med ombyggnaden var i huvudsak att dels undanröja ett föreläggande avseende kontaminering mellan mat- och diskfunktioner i tillagningsköket och dels att minska energiförbrukningen eftersom ventilationen helt saknade värmeåtervinning. Dessutom har lokalerna, i samband med ombyggnaden, anpassats för verksamheten. Ombyggnaden, som i princip skett inom befintlig area, har utförts i 2 etapper där eleverna växelvis fått sin undervisning i tillfälliga lokaler uppsatta på tennisbanorna. För att tillskapa en energieffektiv byggnad och sänka energiförbrukningen från 181 kwh/m 2 till en prognos efter ombyggnad på ca 71 kwh/m 2 har långtgående energieffektivisering utförts i alla delar som byggts om. Vid energideklaration utförd uppmättes en energiprestanda på låga 57 kwh/m 2 vilket motsvarar energiklass B för byggnader. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marie.hallsten-eriksson@vaxjo.se 1 (2)

4 ÄRENDE Dnr KS I Växjö Kommuns energiplan anges som krav vid renovering och ombyggnad en energiprestanda på 70 kwh/m 2 och i Boverkets förskrifter och allmänna råd anges som krav vid nybyggnad av motsvarande byggnad en energiprestanda på 102 kwh/år. Monica Skagne Kommunchef Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator 2 (2)

5 ÄRENDE Dnr KS Ingemar Waldemarsson ekonomichef Tel Kommunstyrelsen Tilläggsanslag för löneökningar 2015 Förslag till beslut KSAU beslutar fördela anslag för kostnader för lönerevision 2015 mm med 81,4 mkr enligt bilaga. Finansiering sker ur KSAU:s anslag för löneökningar m.m., ansvar 11, verksamhet Bakgrund Lönerevision har genomförts med SACO, AKV, Kommunal, Vårdförbundet och LSR. Kostnaden för genomförd löneöversyn i enlighet med lokalt avtal uppgår till kronor. Kostnaden för höjda arvoden uppgår till kronor. Kostnaden för löneökningar i entreprenader uppgår till kronor. Kostnaden för semesterlöneskulden uppgår till kronor. Totalt innebär förslaget att kronor fördelas i tilläggsanslag. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen (ekonomichefen) Camilla Holmqvist tf kommunchef Ingemar Waldemarsson ekonomichef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post Ingemar.Waldemarsson@vaxjo.se 1 (2)

6 ÄRENDE Dnr KS Bilaga TILLÄGGSANSLAG 2015 LÖNER MM Nämnd Arvode Lön OSA,PAN OB Entrepre Sem.skuld TOTALT Byggnadsnämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämnd för arbete & välfärd Omsorgsnämnd Revisionen Utbildningsnämnd Teknisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd (2)

7 ÄRENDE Dnr KS Helen Karlsson Jacobsson utredningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Medverkan i Funka För Livet 2016 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går med som prioriterad sponsor i mötesplatsen Funka För Livet Kostnaden på kronor tas från kommunstyrelsens budget. Bakgrund Växjö kommun fick i oktober/november 2014 förfrågan om att medverka i mötesplatsen Funka För Livet som anordnas i Tipshallen den april För att få ett så bra underlag inför beslutet om i vilken omfattning Växjö kommun ska delta gjordes under våren intresseförfrågningar hos olika verksamheter. Positiva svar kom från Stadsbiblioteket, Framtid Kronoberg, omsorgsförvaltningen, daglig verksamhet, särskolorna och Kulturskolorna. Ärendet I 31/2015 föreslår kommunstyrelsens samverkansråd att Växjö kommun ska gå med som en prioriterad sponsor i Funka För Livet 2016 vilket motsvarar en kostnad på kronor. Monterytan blir då 25 kvadratmeter. Inga fler positiva svar från verksamheter har inkommit under sommaren utan bedömningen från juni kvarstår. Utöver oförändrat budgetanslag för 2016 anhåller samverkansrådet därför om kronor extra i budgetmedel från kommunstyrelsen. Detta för att dels kunna täcka övriga utgifter i samband med mötesplatsen (det finns exempelvis planer på att bjuda in en teatergrupp), men också för att kunna genomföra viss utveckling inom tillgänglighetsområdet under år 2016, till exempel certifiering av lättläst webb och så vidare. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchef (kanslichef) För kännedom Kommunstyrelsens samverkansråd Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post helen.karlssonjacobsson@vaxjo.se 1 (2)

8 ÄRENDE Dnr KS Monica Skagne kommunchef Carina Elmefall kanslichef 2 (2)

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen samverkansråd Dnr Medverkan i Funka För Livet 2016 Kommunstyrelsen samverkansråds beslut Kommunstyrelsens samverkansråd föreslår preliminärt att kommunstyrelsen beslutar att Växjö kommun går med som prioriterad sponsor i mötesplatsen Funka För Livet Bakgrund Växjö kommun fick i oktober 2014 förfrågan om att medverka i mötesplatsen Funka För Livet april Intresseförfrågningar har gjorts hos de verksamheter som kan tänkas vara intresserade. Positiva svar har kommit in från Stadsbiblioteket, Framtid Kronoberg, omsorgsförvaltningen, daglig verksamhet, särskolorna och Kulturskolorna. Några verksamheter har fortfarande inte svarat men sekreterare fortsätter att försöka nå dem. I dagsläget gör samverkansrådets presidium bedömningen att Växjö kommun ska gå med som en prioriterad sponsor i Funka För Livet Monterytan är då 25 kvadratmeter. Att gå med som en prioriterad sponsor är ett preliminärt förslag till kommunstyrelsen eftersom utredningssekreterare under sommaren fortsätter att söka kontakt med verksamheter som kan tänkas vilja vara med. Om fler intresseanmälningar kommer in kan Växjö kommuns medverkan behöva utökas till att vara medarrangör. Synpunkter och förslag: Carin Högstedt (V) lämnar förslag på en nationell föreställning som heter: "Winston Churchill var inte heller riktigt klok". Den kanske kunde uppträda på mässan - eller att Växjö kommun bjuder på en föreställning som aktivitet. 10(15)

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen samverkansråd forts. Kennerth Björn informerar också om att Idé- och KunskapsCentrum har förhandlat med Next Concept Group om att eventuellt ha en stor monter på mässan där flera föreningar kan gå ihop och dela på monterkostnaden. Föreningar/organisationer anmäler intresse till I&KC. 11(15)

11 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Nätverket SIP:s ansökan om kommunalt lån Förslag till beslut Kommunstyrelsen avslår låneansökan. Bakgrund Nätverket SIP inkom den 24 juni 2015 med en ansökan om ett kommunalt lån om kronor. Som skäl för sin ansökan anger Nätverket SIP att man har en ansträngd likviditetssituation med anledning förvärvet av fastigheten Aslög 1 tidigare i år för en köpeskilling på kronor. Ärendet Kommunstyrelsen avslog tidigare i år ( 49, ) en ansökan om lån/bidrag från Nätverket SIP för förvärvet av fastigheten Aslög 1. Av den anledningen fick Nätverket SIP därför besked den 27 juli 2015 om att det inte heller är aktuellt med ett lån på de kronor man ansökt om den 24 juni Carin Högstedt (V) inkom sedermera den 4 augusti 2015 med en begäran om att Nätverket SIP:s låneansökan från den 24 juni ska avgöras av kommunstyrelsen i plenum. Beslutet skickas till För kännedom Nätverket SIP Ekonomikontoret Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg (1)

12

13 Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 27 juli :31 Till: Kopia: Ämne: Ansökan om lån från Växjö kommun Hej, Jag skriver till er på uppdrag av kommunstyrelsens ordförande Bo Frank med anledning av er ansökan daterad 24 juni 2015 om ett lån på kronor från Växjö kommun. Kommunstyrelsen har tidigare i år ( 49, ) avslagit en ansökan om lån/bidrag från Nätverket SIP för förvärvet av fastigheten Aslög 1. Det är av den anledningen inte heller aktuellt med det lån på kronor som ni ansökt om den 24 juni. Med vänlig hälsning Fredrik Pettersson Förvaltningssekreterare Kommunkansliet Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: fredrik.pettersson@vaxjo.se

14 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 1(2) Utskrivet :25 Senaste vernr A 718 Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1240 Bilar och andra transportmedel , ,00 0, , Ackumulelade avskrivningar, bilar , , , ,00 Summa materiella anläggningstillgångar , , , ,00 Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission i ekonomisk förening 1 000, ,00 0, ,00 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 000, ,00 0, ,00 Summa anläggningstillgångar , , , ,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1510 Kundfordringar , , , , Skattekonto , , ,00 2, Personfordringar 0,00 0, , , Depositionsavgift 250,00 250,00-250,00 0, Förutbetald försäkringspremier 3 184, ,00 91, , Upplupna intäkter , , , ,00 Summa kortfristiga fordringar , , , ,00 Kassa och bank 1910 Kassa 256,00 256, , , Kassa EURO 0,00 0,00 850,66 850, Företagskont/checkkonto/affärskonto , , , , Placeringskonto FFA , , , , Placeringskonto 2 0,00 0, , , Företagskonto FFA 0,00 0, , ,00 Summa kassa och bank , , , ,40 Summa omsättningstillgångar , , , ,40 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,40 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2114 Fonderade medel mellan 2013 och Fonderade medel mellan 2014 och , , ,98 0,00 0,00 0, , ,11 Summa obeskattade reserver , , , ,11 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder , , , ,46

15 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 2(2) Utskrivet :25 Senaste vernr A 718 Ing balans Ing saldo Period Utg balans 2510 Skatteskuld 0,00 0, , , Löneskatt , , , , Personalens källskatt , , , , Upplupna löner , , , , Upplupna semlöner , , , , Upplupna sociala avgifter , , , , Beräknade upplupna sociala avgifter , , , , Skud Fora , ,00-636, , Skuld Collectum 2 593, , ,00 0, Övr uppl kostn/förutbet intäkter , , , ,40 Summa kortfristiga skulder , , , ,29 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,40 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00 0,00

16 Grrl Tech Sida: 1 Balansrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 220 Resultatenhet: Hela föreningen Period: Ing balans Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission ek.för. PIX 1 000,00 0, ,00 S:a Finansiella anläggningstillgångar 1 000,00 0, ,00 S:a Anläggningstillgångar 1 000,00 0, ,00 Omsättningstillgångar Kassa och bank 1930 Bank, checkräkningskonto , , , Företagskonto SEX , , , Placeringskonto- SEX , , ,51 S:a Kassa och bank , , ,06 S:a Omsättningstillgångar , , ,06 S:A TILLGÅNGAR , , ,06 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2108 Fonderade medel mellan 2013 och , ,16 0, Fonderade medel mellan 2014 och , , ,37 S:a Obeskattade reserver , , ,37 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder -33, , , Övr upplupna kostn , , ,69 S:a Kortfristiga skulder , , ,69 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , ,06 BERÄKNAT RESULTAT*** 0,00 0,00 0,00

17 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 1(2) Utskrivet :21 Senaste vernr A 1699 Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission ek förening 1 000, ,00 0, , Fordran kortsiktig , , , ,00 Summa finansiella anläggningstillgångar , , , ,00 Summa anläggningstillgångar , , , ,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1510 Kundfordringar , , , , Fordringar från US 0,00 0, , , Fordringar från AXA , , , , Övriga förskott- ressekassa 943,60 943,60-943,60 0, Skattekonto , , , , Övriga kortsiktiga fordringar 1 692, ,00-250, , Lämnade depositioner 1 400, ,00 0, , Upplupna intäkter , , , ,21 Summa kortfristiga fordringar , , , ,10 Kassa och bank 1911 Kontantkassa , ,00 190, , Kassa EURO 1 597, ,38-15, , Företagskonto/checkkonto/ affärskonto 1931 Bankkonto Demokratiprojektet (placeringskonto) 1933 Bankkonto Likviditetskonto (placeringskonto) , , , , , , ,05 23, , , , , Galaxhopen 67,22 67,22-67,22 0, Camillas kort 256,17 256,17-256,17 0, SKOLpl , , , , Joanas bankkort 1 173, , , , Volontär , , , ,23 Summa kassa och bank , , , ,41 Summa omsättningstillgångar , , , ,51 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,51 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2114 Fonderade medel mellan 2013 och Fonderade medel mellan 2014 och , , ,65 0,00 0,00 0, , ,32 Summa obeskattade reserver , , , ,32

18 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 2(2) Utskrivet :21 Senaste vernr A 1699 Ing balans Ing saldo Period Utg balans Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder , , , , Andra övriga kortfristiga skulder 0,00 0, , , Skatteskuld 0,00 0, , , Löne- och avkastningsskatt , , , , Personalens källskatt , , , , Upplupna löner , , , , Upplupna semlöner , , , , Upplupna sociala avgifter , , , , Upplupna sociala avgifter och andra avgifter , , , , Skuld FORA 1 258, , , , Skuld Collectum , , ,00 0, Övriga förutbetalda intäkter , ,83 0, , Upplupna kostnader , , ,00 0, Övr upplupna kostn, förutbet intäkter , , , ,00 Summa kortfristiga skulder , , , ,19 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,51 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00 0,00

19 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 1(2) Utskrivet :28 Senaste vernr A 483 Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1240 Bilar och andra transportmedel , ,00 0, , Ackumulelade avskrivningar, bilar , ,00 0, ,00 Summa materiella anläggningstillgångar , ,00 0, ,00 Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission i ekonomisk förening 1 000, ,00 0, , Fordran kortsiktig 0,00 0, , ,00 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 000, , , ,00 Summa anläggningstillgångar , , , ,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1510 Kundfordringar , , , , Skattekonto 2,00 2,00 0,00 2, Personfordringar 2 650, , ,00 0, Förutbetald försäkringspremier 3 275, , ,00 0, Upplupna intäkter , , ,00 0,00 Summa kortfristiga fordringar , , , ,00 Kassa och bank 1910 Kassa 3 019, , ,00-388, Kassa Stefan 0,00 0,00-19,00-19, Kassa EURO 850,66 850,66 0,00 850, Företagskont/checkkonto/affärskonto , , , , Placeringskonto FFA , , ,25 0, Placeringskonto , , ,53 0, Företagskonto FFA , , , ,52 Summa kassa och bank , , , ,58 Summa omsättningstillgångar , , , ,58 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,58 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2115 Fonderade medel mellan 2014 och , , ,11 0,00 Summa obeskattade reserver , , ,11 0,00 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder , , ,46 0, Skatteskuld , , ,00 0,00

20 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 2(2) Utskrivet :28 Senaste vernr A 483 Ing balans Ing saldo Period Utg balans 2514 Löneskatt , ,00 0, , Personalens källskatt , , , , Upplupna löner , , ,99 0, Upplupna semlöner , ,10 0, , Upplupna sociala avgifter , , , , Beräknade upplupna sociala avgifter , , , , Skud Fora , , ,00 0, Övr uppl kostn/förutbet intäkter , , ,40 0,00 Summa kortfristiga skulder , , , ,95 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,95 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0, , ,63

21 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 1(2) Utskrivet :30 Senaste vernr A 632 Ing balans Ing saldo Period Utg balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1317 Insatsemission ek förening 1 000, ,00 0, , Fordran kortsiktig , , , ,00 Summa finansiella anläggningstillgångar , , , ,00 Summa anläggningstillgångar , , , ,00 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 1510 Kundfordringar , , , , Fordringar från US 1 435, ,00 100, , Fordringar från AXA 8 453, , , , Kortfristiga fordringar hos anställda 0,00 0, , , Skattekonto , , , , Övriga kortsiktiga fordringar 1 441, ,93-972,30 469, Lämnade depositioner 1 400, ,00 0, , Upplupna intäkter , , ,21 0,00 Summa kortfristiga fordringar , , , ,11 Kassa och bank 1911 Kontantkassa , , , , Kassa EURO 1 582, ,23 38, , Företagskonto/checkkonto/ affärskonto 1931 Bankkonto Demokratiprojektet (placeringskonto) 1933 Bankkonto Likviditetskonto (placeringskonto) , , , ,18 23,21 23,21-23,21 0, , , , , SKOLpl , , , , Joanas bankkort 6 336, , , , Volontär 1 552, , ,23 0, Observationskonto 0,00 0, , ,00 Summa kassa och bank , , , ,32 Summa omsättningstillgångar , , , ,43 SUMMA TILLGÅNGAR , , , ,43 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Obeskattade reserver 2115 Fonderade medel mellan 2014 och , , ,32 0,00 Summa obeskattade reserver , , ,32 0,00 Kortfristiga skulder 2440 Leverantörsskulder , , ,00 0,00

22 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period: Balansrapport ÅRL Sida 2(2) Utskrivet :30 Senaste vernr A 632 Ing balans Ing saldo Period Utg balans 2495 Kortfristiga skulder pga saknade dokument 0,00 0, , , Andra övriga kortfristiga skulder , , ,00 0, Skatteskuld , , ,00 0, Löne- och avkastningsskatt , ,00 0, , Personalens källskatt , , , , Upplupna löner , , ,00 0, Upplupna semlöner , ,20 0, , Upplupna sociala avgifter , , ,05 0, Upplupna sociala avgifter och andra avgifter , , , , Skuld FORA 4 499, , ,00 0, Övriga förutbetalda intäkter , , ,83 0, Övr upplupna kostn, förutbet intäkter , , ,00 0,00 Summa kortfristiga skulder , , , ,25 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER , , , ,25 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0, , ,18

23 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 1(3) Utskrivet :27 Senaste vernr A 718 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3110 Intäkter ledsagning 0,00 0, , Intäkter från Projektor , , , Intäkter från Belgien , ,98 0, Biluthyrning , , , Intäktär från PIX , ,01 0, Öresutjämning -23,16-23,16-7, Projektuppdrag , ,00 0, Ungdomsstyrelsen 6 416, , , Föreläsning 3 990, ,00 0, Distanskurs Grimslöv , ,00 0,00 Summa nettoomsättning , , ,84 Övriga rörelseintäkter 3950 Uthyrning av personal , ,00 0, Arvsfonsbidrag , ,00 0, AF, Anställningsstöd , ,00 0, AF, Personligt biträde , , , EU - bidrag , ,00 0, Kommunala bidrag , , , Fonder och stiftelser , , , Övr ersättn och intäkter 7 087, , ,41 Summa övriga rörelseintäkter , , ,41 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER , , ,25 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4003 Medlemsavgifter , ,00 0, Trivselkostnader 0,00 0, , Utbildning , , , Hyrd material , ,00 0, Hyra av teknin , ,00 0, Fördelade Material , ,00 0,00 Summa råvaror och förnödenheter , , ,42 BRUTTOVINST , , ,83 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , , , Förbrukningsinventarier -299,40-299,40 0, Förbrukningsmaterial , , , Drivmedel företagsbil , , , Försäkring och skatt till företagsbil , , , Reparation företagsbil , , ,15

24 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 2(3) Utskrivet :27 Senaste vernr A 718 Period Ackumulerat Period fg år 5614 Parkeringskostnad , ,00 0, Frakter och transporter -20,00-20,00 0, Mässor , ,00 0, Annonseringskostnader 0,00 0,00-60, Trycksaker , , , Mobiltelefoni 0,00 0,00-494, Datakommunikation 0,00 0,00-297, Porto , ,00-827, Revisionskostnader , ,00 0, Övr kostnader , , , IT-Tjänster , , , Bankkostnader , ,00-767, Lönekostnader , , , Administrationskostnader i Projektor , , , Koordineringsavgifter , , ,00 Summa övriga externa kostnader , , ,89 Personalkostnader 7010 Löner , , , Sjuklöner till kolektivanställda , ,40 0, Semesterlöner till kollektivanställda , , , Löner tjänstmän , , , Sjuklön tjänsteman , , , Semesterlön, tjänstmän , , , Förändring av semesterskulder 207,99 207, , Sändande organisation , ,43 0, Resor , , , Boende , , , Traktamente , ,00 0, Skattepliktiga traktamente -620,96-620,96 0, Bilersättningar , , , Arbetsgivaravgifter , , , Upplupna sociala avgifter , , , Löneskatt , , , Arbetsgivaravgifter under 26 år , , , Övriga gruppförsäkringspremier , , , Personaltrivsel , ,69 0,00 Summa personalkostnader , , ,10 Avskrivningar 7834 Avskrvningar , , ,00 Summa avskrivningar , , ,00 Övriga rörelsekostnader 7960 Orealiserade valuta förluster -11,34-11,34 0,00 Summa övriga rörelsekostnader - 1 1, , 3 4 0,00

25 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 3(3) Utskrivet :27 Senaste vernr A 718 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSERESULTAT , , ,84 Finansiella poster 8230 Valutadifferens , ,35-264, Skattekonto. Intäktränta 81,00 81,00 3, Ränteintäkter 1 154, ,78 531,84 Summa finansiella poster -54 2, ,57 270,14 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , , ,98 Bokslutsdispositioner 8862 Återföring av fonderade medel mellan 2012 och ,00 0, , Fonderade medel mellan 2013 och ,00 0, , Återföring av fonderade medel mellan 2013 och , ,98 0, Fonderade medel mellan 2014 och , ,11 0,00 Summa bokslutsdispositioner , , ,98 SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER , , ,25 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00

26 Grrl Tech Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 220 Urval: Allt Samredovisade resultatenheter: GT "Grrl Tech- huvudkont" - SEX "På tal om 6 (sex)" (2 st) Period: Perioden Ackumulerat Rörelsens intäkter mm Övriga rörelseintäkter 3985 Statliga bidrag , ,00 S:a Övriga rörelseintäkter , ,00 S:a Rörelseintäkter mm , ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4015 Filmproduktion , , Tilläggstjänster Webb och film , , Hyra av teaterteknik , , Hyra av teknik och datorer , , Hyra av material , , Fakturerade kost. för telefoni och Internet , ,00 S:a Råvaror och förnödenheter mm , ,30 Bruttovinst , ,70 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra-kontorsplats , , Information och marknadsföring , , Utställningar och externa aktiviteter , , Mobiltelefoni , , Frakt och porto , , Redovisningstjänster , , IT-Tjänster, webbsida , , Grafisk formgivning, metodmaterial , , Lönekostnader för projektledning , , Arvode styrgrupp -501,00-501, Administration- Projektor , , Arvode skådespelare , ,00 S:a Övriga externa kostnader , ,30 Personalkostnader 7320 Resor, personal , , Boende vid resor , , Skattefria traktamente , , Resor, övriga , , Övriga personliga kostnader -799,90-799,90 S:a Personalkostnader , ,52 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm , ,12 Rörelseresultat före avskrivningar , ,88 Rörelseresultat efter avskrivningar , ,88 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader , ,88 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8310 Ränteintäkter 1 320, ,33 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 320, ,33 S:a Resultat från finansiella investeringar 1 320, ,33 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader , ,21 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt , ,21

27 Grrl Tech Sida: 2 Resultatrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 220 Urval: Allt Samredovisade resultatenheter: GT "Grrl Tech- huvudkont" - SEX "På tal om 6 (sex)" (2 st) Period: Perioden Ackumulerat Bokslutsdispositioner 8864 Återföring av fonderade medel mellan 2013 och , , Fonderade medel mellan 2014 och , ,37 S:a Bokslutsdispositioner , ,21 Resultat före skatt 0,00 0,00 Beräknat resultat 0,00 0,00

28 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 1(3) Utskrivet :23 Senaste vernr A 1699 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3131 Intäkter från Pix , , , Intäkter från Grrl tech , , , Intäkter från Funkibator , , , Ackriditeringar GLKRB 3 000, , , Administrationsintäkt volontär , , , Öres- och kronutjämning -50,91-50,91-84, EU-bidrag , ,00 0, Ungdomsstyrelsen , , , Arvsfonden , , , Grimslöv folkhögskola , , ,61 Summa nettoomsättning , , ,19 Övriga rörelseintäkter 3969 Oresaliserade valutavinster 7,23 7,23 0, Bidrag från arbetsförmedlingen, lönestöd , , , Bidrag Arbetsförmedlingen , , , Kommunala bidrag , , , Övriga bidrag , , , Övr ersättn och intäkter , , , Försäkringsersättningar 4 367, ,00 0,00 Summa övriga rörelseintäkter , , ,33 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER , , ,52 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4002 Arbetsuppdrag 0,00 0, , Medlemsavgifter 0,00 0, , Trivselinriktade kostnader 0,00 0, , Utbildning , , , Konsultavgifter , , , Sommarjobb- Funkibator , ,00 0, Hyra av material , , , Hyra av teknik , , ,00 Summa råvaror och förnödenheter , , ,37 BRUTTOVINST , , ,15 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , , , Driftkostnader, lägenhet , , , Förbrukningsinventarier , ,00-800, Förbrukningsvaror , , , Annonsering 0,00 0, ,00

29 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 2(3) Utskrivet :23 Senaste vernr A 1699 Period Ackumulerat Period fg år 5950 Marknadsföringsmaterial , , , Trycksaker -348,00-348, , Fast telefoni 0,00 0,00-578, Mobiltelefoni , , , Internet -199,00-199,00-197, El, bredband, telefoni debitering , , , Porto,frakter , , , Redovisningstjänster , , , Konstaterade kundförluster , ,00-401, Övr kostnader , , , IT-Tjänster, webbhotell, domän , , , Bankkostnader , , , Serviceteam , , , Hyra av elstolanppssad bil , ,00 0, Övriga avdragsgilla kostnader , ,00 0,00 Summa övriga externa kostnader , , ,23 Personalkostnader 7210 Lön tjänstemän , , , Sjuklön tjänstemän , , , Semesterlön tjänstemän , , , Förändring av semesterlöneskuld , , , Kontanta extraersättningar , , , Matpengar volontär , , , Matkostnad Grimslöv 0,00 0, , Sending activity costs, sändande organisation , , , Visum, vaccination , , , Resor , , , Boende , , , Skattefria traktamente , , , Skattepliktig traktamente , , , Bilersättningar , , , Arbetsgivaravgifter , , , Upplupna sociala avgifter , , , Löneskatt , , , Arbetsgivaravgifter under 26 år , , , Övriga gruppförsäkringspremier , , , Övriga personliga kostnader , ,27 0,00 Summa personalkostnader , , ,26 RÖRELSERESULTAT , , ,66 Finansiella poster 8230 Valutadifferens 205,21 205,21-321, Ränteintäkter 0,00 0, , Ränteintäkter skattekonto 171,00 171,00-107, Ränteintäkter 3 625, ,96 0, Orealiserade värdeförändringar på omsättningstillgångar 0,00 0,00-32,51

30 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 3(3) Utskrivet :23 Senaste vernr A 1699 Period Ackumulerat Period fg år 8400 Räntekostnader -605,00-605,00 0,00 Summa finansiella poster 3 397, , ,93 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , , ,59 Bokslutsdispositioner 8853 Fonderade medel mellan 2013 och ,00 0, , Återföring av fonderade medel mellan 2013 och , ,65 0, Fonderade medel mellan ch , ,32 0, Återförening av fonderade medel från 2012 till ,00 0, ,06 Summa bokslutsdispositioner , , ,5 9 SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER , , ,52 BERÄKNAT RESULTAT 0,00 0,00 0,00

31 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 1(3) Utskrivet :29 Senaste vernr A 483 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3115 Personlig assistans , ,00 0, Intäkter från Projektor , , , Intäkter från Belgien 0,00 0, , Biluthyrning 0,00 0, , Intäktär från PIX 0,00 0, , Öresutjämning -20,90-20,90-23, Projektuppdrag 0,00 0, , Ungdomsstyrelsen 0,00 0, , Föreläsning 5 910, , , Distanskurs Grimslöv 0,00 0, ,00 Summa nettoomsättning , , ,83 Övriga rörelseintäkter 3900 Medlemsavgifter 5 610, ,00 0, Uthyrning av personal 0,00 0, , Arvsfonsbidrag , , , AF, Anställningsstöd , , , AF, Personligt biträde , , , EU - bidrag , , , Kommunala bidrag 0,00 0, , Fonder och stiftelser , , , Övr ersättn och intäkter 0,00 0, ,00 Summa övriga rörelseintäkter , , ,00 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER , , ,83 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4003 Medlemsavgifter 0,00 0, , Utbildning , , , Hyrd material , , , Hyra av teknin , , , Fördelade Material 0,00 0, ,00 Summa råvaror och förnödenheter , , ,00 BRUTTOVINST , , ,83 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , , , Förbrukningsinventarier , ,60-299, Förbrukningsmaterial , , , Drivmedel företagsbil -808,86-808, , Försäkring och skatt till företagsbil , , , Reparation företagsbil 0,00 0, ,00

32 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 2(3) Utskrivet :29 Senaste vernr A 483 Period Ackumulerat Period fg år 5614 Parkeringskostnad -179,00-179, , Frakter och transporter 0,00 0,00-20, Mässor 0,00 0, , Trycksaker , , , Mobiltelefoni -439,00-439,00 0, Internet , ,58 0, Porto 0,00 0, , Företagsförsäkringar -651,00-651,00 0, Revisionskostnader , , , Övr kostnader , , , IT-Tjänster , , , Bankkostnader , , , Lönekostnader , , , Administrationskostnader i Projektor , , , Koordineringsavgifter 0,00 0, ,00 Summa övriga externa kostnader , , ,55 Personalkostnader 7010 Löner , , , Sjuklöner till kolektivanställda 0,00 0, , Semesterlöner till kollektivanställda , , , Löner tjänstmän , , , Sjuklön tjänsteman , , , Semesterlön, tjänstmän , , , Förändring av semesterskulder 0,00 0,00 207, Kontanta extra ersättn , ,00 0, Matpengar volontär , ,00 0, Sändande organisation 0,00 0, , Resor , , , Boende , , , Traktamente 0,00 0, , Skattepliktiga traktamente 0,00 0,00-620, Bilersättningar -558,70-558, , Arbetsgivaravgifter , , , Upplupna sociala avgifter , , , Arbgivaravg löner ers (nya pensionssyst) , ,43 0, Löneskatt 0,00 0, , Arbetsgivaravgifter under 26 år , , , Övriga gruppförsäkringspremier , , , Personaltrivsel , , ,69 Summa personalkostnader , , ,24 Avskrivningar 7834 Avskrvningar 0,00 0, ,00 Summa avskrivningar 0,00 0, ,0 0 Övriga rörelsekostnader

33 Funkibator ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 3(3) Utskrivet :29 Senaste vernr A 483 Period Ackumulerat Period fg år 7960 Orealiserade valuta förluster 0,00 0,00-11,34 Summa övriga rörelsekostnader 0,00 0,00-1 1, 3 4 RÖRELSERESULTAT , , ,70 Finansiella poster 8230 Valutadifferens 0,00 0, , Skattekonto. Intäktränta 0,00 0,00 81, Ränteintäkter 0,00 0, ,78 Summa finansiella poster 0,00 0,00-542,57 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , , ,13 Bokslutsdispositioner 8864 Återföring av fonderade medel mellan 2013 och ,00 0, , Fonderade medel mellan 2014 och ,00 0, , Återföring av fonderade medel mellan ch , ,11 0,00 Summa bokslutsdispositioner , , ,1 3 SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER , , ,83 BERÄKNAT RESULTAT , , 63 0,00

34 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 1(3) Utskrivet :31 Senaste vernr A 632 Period Ackumulerat Period fg år RÖRELSENS INTÄKTER Nettoomsättning 3131 Intäkter från Pix , , , Intäkter från Grrl tech , , , Intäkter från Funkibator , , , Ackriditeringar GLKRB 5 000, , , Administrationsintäkt volontär 6 000, , , Öres- och kronutjämning -5,71-5,71-50, EU-bidrag , , , Ungdomsstyrelsen , , , Arvsfonden , , , Grimslöv folkhögskola 0,00 0, ,88 Summa nettoomsättning , , ,80 Övriga rörelseintäkter 3969 Oresaliserade valutavinster 0,00 0,00 7, Bidrag från arbetsförmedlingen, lönestöd , , , Bidrag Arbetsförmedlingen , , , Kommunala bidrag , , , Övriga bidrag , , , Övr ersättn och intäkter , , , Försäkringsersättningar 0,00 0, ,00 Summa övriga rörelseintäkter , , ,94 SUMMA RÖRELSENS INTÄKTER , , ,74 RÖRELSENS KOSTNADER Råvaror och förnödenheter 4006 Utbildning 0,00 0, , Konsultavgifter 0,00 0, , Sommarjobb- Funkibator , , , Hyra av material , , , Hyra av teknik , , ,00 Summa råvaror och förnödenheter , , ,00 BRUTTOVINST , , ,74 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , , , El hyrd lokal -368,00-368,00 0, Driftkostnader, lägenhet -781,00-781, , Förbrukningsinventarier 0,00 0, , Förbrukningsvaror , , , Marknadsföringsmaterial -311,00-311, , Trycksaker , ,00-348, Mobiltelefoni -885,00-885, ,00

35 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 2(3) Utskrivet :31 Senaste vernr A 632 Period Ackumulerat Period fg år 6216 Internet 0,00 0,00-199, El, bredband, telefoni debitering , , , Porto,frakter -721,00-721, , Företagsförsäkringar -271,00-271,00 0, Redovisningstjänster , , , Konstaterade kundförluster 0,00 0, , Övr kostnader , , , IT-Tjänster, webbhotell, domän -879,94-879, , Bankkostnader , , , Serviceteam 0,00 0, , Hyra av elstolanppssad bil 0,00 0, , Övriga avdragsgilla kostnader , , ,00 Summa övriga externa kostnader , , ,63 Personalkostnader 7210 Lön tjänstemän , , , Sjuklön tjänstemän , , , Semesterlön tjänstemän , , , Förändring av semesterlöneskuld 0,00 0, , Kontanta extraersättningar , , , Matpengar volontär , , , Sending activity costs, sändande organisation , , , Visum, vaccination , , , Resor , , , Boende , , , Skattefria traktamente , , , Skattepliktig traktamente 167,40 167, , Bilersättningar , , , Arbetsgivaravgifter , , , Upplupna sociala avgifter , , , Arbgivaravg löner ers (nya pensionssyst) , ,05 0, Löneskatt 0,00 0, , Arbetsgivaravgifter under 26 år , , , Övriga gruppförsäkringspremier , , , Övriga personliga kostnader , , ,27 Summa personalkostnader , , ,61 RÖRELSERESULTAT , , ,5 0 Finansiella poster 8230 Valutadifferens 124,05 124,05 205, Ränteintäkter skattekonto 0,00 0,00 171, Ränteintäkter 0,00 0, , Räntekostnader 0,00 0,00-605, RÄNTEKOSTNAD OCH PÅMINNELSE -195,36-195,36 0,00 Summa finansiella poster - 7 1, , ,17 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER , , ,3 3

36 Projektor ideell förening Räkenskapsår Period Resultatrapport ÅRL Sida 3(3) Utskrivet :31 Senaste vernr A 632 Period Ackumulerat Period fg år Bokslutsdispositioner 8854 Återföring av fonderade medel mellan 2013 och ,00 0, , Fonderade medel mellan ch ,00 0, , Återföring av fonderade medel mellan 2014 och , ,32 0,00 Summa bokslutsdispositioner , , ,33 SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER , , ,74 BERÄKNAT RESULTAT , , 18 0,00

37 Ansökan om föreningslån Bakgrund Under december januari 2015 behandlades en ansökan från oss avseende förvärv av fastighet, Aslög 1, och där etablering av en ny typ av aktivitetshus. Ansökan avsåg primärt lån om 4 Mkr. Ansökan avslogs. Någon månad därefter inbjöds vi till möte med Anna Tenje och Oliver Rosengren för avstämning och diskussion. Efter träffen tror vi mycket blev tydligare både för oss och Anna/Oliver. Som vi uppfattade fanns det många frågor kring vår ansökan och ingen vid beslutsmötet att ställa dem till. Det uppfattades också att det var ett socialt företag som ville låna medel då det i stället var de tre föreningarna Funkibator, Projektor och Grrl Tech som står bakom allt det här. Vi blev välkomnade att inkomma med en ny ansökan om olika förutsättningar förändrats. Nu har det hänt, vilket resulterat i den här nya ansökan. När det här läses har vi redan förvärvat fastigheten Aslög 1, på Infanterigatan 10 i Växjö. Den totala köpeskillingen var på 8 Mkr och sedan tillkom det kr (pantbrev+lagfart). Så hur gick det här till!? Jo, efter att vi fått avslag från kommunen på vår första ansökan gick vi ut med ett erbjudande till privatpersoner, där vi presenterade idén och att vi var öppna för att ta emot privat inlåning. Det här resulterade i stor uppbackning där vi på det här sättet fick ihop 3 Mkr. Swedbank gick in med lån om 4 Mkr. Sedan lyckades vi få ihop det resterande själva genom vår egen högst temporära likviditet. Behov av stöd och hjälp Nu är vi i behov av stöd och hjälp från Växjö kommun. Vi ansöker om ett lån om 1 Mkr. Det här med anledningen att vi inte ska behöva knäcka vår egen ekonomi likviditetsmässigt. Och här ska vi nu vara tydliga. Det här lånet vi ansöker om handlar enbart om likviditet. Det handlar inte om att vi inte har intäkter eller inte kan betala kostnaderna. Det är också ett lån som kommer att återbetalas och inte ett bidrag som vi vill få. Varför det behövs stöd Vi är nu temporärt i en väldigt ansträngd likviditetssituation i flera av våra föreningar på grund av det här initiativet. Mot alla odds lyckades vi med det här men nu handlar det bara om att under en kortare tid få stöd så att vi kan fortsätta arbeta med att utveckla verksamheten, fylla fastigheten med innehåll och lägga tid på väldigt många ytterligare finansieringsmöjligheter i form av bidrag, sponsring, tillgänglighetsanpassningar, vidareutveckling av privat inlåning med mera. Inom några år kommer vi troligen ha ett hus HELT UTAN lån. Det är bara tid vi behöver lägga på att hinna med att ta alla kontakter och initiativ. Nätverket SIP Infanterigatan Växjö info@sip.se (kansli) Sid 1 av 3

38 Effekter och nulägesstatus Resultatet av det vi nu har gjort är att det påbörjas en uppbyggnad och etablering av ett nytt sorts aktivitetshus i Växjö. Huset kommer kunna inrymma totalt 100 personer och femtio av dessa kommer kunna vara anställda. Det är en fördubbling jämfört med dagens situation, där jobb och sysselsättning skapas för våra primära målgrupper (personer i utanförskap, unga och personer med funktionsnedsättning). En än mer spännande utveckling vi redan börjat med är en utbyggnad och tillbyggnad av huset. Dagens kvm i inre fastighetsyta kan enligt prognos för beviljad byggrätt bli till hela kvm! Det är i den riktningen vi vill gå för att samla sociala verksamheter, föreningar, öppna upp för individer och ha mycket öppen verksamhet. Vår idé som vi tidigare presenterat för er ligger fast och den är riktigt bra! Vi börjar redan nu över sommaren med att sätta upp en smådjursfarm i stadsmiljö. Det här blir som en 4H-gård fast i våra stadsnära lokaler. Vi har redan börjat med grön rehabilitering, planteringar, odlingar. Vi sätter igång verksamhet för barn med autism. Vi är på gång med en bygg- och snickarskola. Vi har utökat dator och medieverksamhet där vi kan erbjuda inriktningar som programmering, animering, filmproduktion. Allt rullar på enligt planerna. Vi har flera andra organisationer som redan visat intresse för att komma hit inom en rimlig framtid. Allt är i grunden platt och fysiskt tillgängligt men vi ska söka stöd för att sätta in en hiss och få till ramper, markeringar och lite annat. Varför vi tycker att Växjö kommun ska stödja oss i den här frågan Vi etablerar ett nytt sorts aktivitetshus i och för Växjös invånare. Unga i allmänhet och personer med funktionsnedsättning (oavsett ålder) i synnerhet. Den här satsningen kan i framtiden samla föreningsrörelsen, sociala organisationer och vara en innovations- och kreativitetsfabrik för många människor. Se inte kvm framför er utan hellre kvm! Vår ansökan handlar om ett lån som vi så snart det går avser och vill återbetala. Det kanske handlar om 1-2 år. Vi har väldigt många andra möjligheter till att söka finansiering, bidrag men vi behöver bara få tid på oss att göra det här. Det här handlar inte heller om att vi inte klarar av våra kostnader. Det är bara likviditet som är det närmsta bekymret. Genom fastighetsförvärvet har vi direkt sänkt aktivitetshusets kostnader med Tkr per år jämfört med när vi hyrde det! Vår ambition är att så snart det går ha ett helt hus utan lån, alternativt ha helt räntefria lån från aktörer som vill stödja så här istället för att ge bidrag/sponsringspengar. Hur skulle inte en föreningsrörelse kunna utvecklas och blomstra om de slapp betala stora summor pengar till en privat fastighetsägare? Det här kan vid en första tanke kännas väldigt ovanligt men det är faktiskt fullt möjligt och vi kommer se till det händer. Vi tycker också att vi under många års tid visat att vi är en innovativ, expansiv och social föreningsrörelse som föder fram nya verksamheter vi etablerar och som kan leva vidare för egen motor, utan bidrag. Det kommer bli på samma sätt med den här fastigheten. Den här situationen av likviditetslån är temporär. Nätverket SIP Infanterigatan Växjö info@sip.se (kansli) Sid 2 av 3

39 Allt det här tycker vi ligger helt i linje med vad en kommun skulle vilja växer fram samt främja. Vi gör allt arbete och kommunen kan med ert stöd underlätta och främja. Allt det här utan att det innebär någon kostnad för er. Risken att vi inte skulle kunna återbetala lånade medel är mycket låg. Nätverket SIP och Växjö kommun har sedan många år tillbaka goda relationer och flera samarbeten, exempelvis inom sommarferie, urbana utvecklingsfonden, integrationsprojektet På Ingång och inom arbetsmarknadsverksamhet. Genom denna hjälp från Växjö kommun kan vi fortsätta utveckla våra samarbeten och erbjuda ännu fler tjänster till Växjö kommun och till dess invånare. Ansökan Härmed ansöker Nätverket SIP:s ideella organisationer; Funkibator förening, Projektor förening och Grrl Tech förening om stöd i form av föreningslån om 1 Mkr. Erbjudande om att komma och svara på frågor Vi hörde att det vid det förra ärendet fanns frågor, men ingen att ställa dom till. Då liksom nu erbjuder vi oss att komma till er för att ge sådana här svar. Och finns inte möjligheten vid KS-mötet så träffar vi gärna en eller flera av er i mindre grupper. Bilagor Verksamhetsplaner och årsbudgetar från de sökande organisationerna Önskas fler underlag skickar vi gärna det. Nätverket SIP Infanterigatan Växjö info@sip.se (kansli) Sid 3 av 3

40 Verksamhetsplan 15/16 Verksamhetsplanen beskriver hur Projektor ska arbeta under året för att förverkliga våra visioner och ständigt vidareutveckla vår verksamhet, kompetens och individerna i föreningen. Våra fem huvudområden nedan ska vara en röd tråd i all vår verksamhet.

41 Våra fem huvudområden Verksamhetsplanen beskriver hur Projektor ska arbeta under året för att förverkliga våra visioner och ständigt vidareutveckla vår verksamhet, kompetens och individerna i föreningen. Våra fem huvudområden nedan ska vara en röd tråd i all vår verksamhet. Tillgänglighet & delaktighet Begreppet tillgänglighet använder vi för att beskriva fysisk och digital tillgänglighet, internationella frågor, integration och demokrati. Med tillgänglighet menas till exempel att göra arbetsmarknaden tillgänglig för fler, skapa bättre fysisk och digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, göra IT tillgängligt för äldre och att göra samhället mer tillgängligt för nya svenskar. Kunskapsdelning Med kunskapsdelning menar vi alla olika utbildningstyper och utbildningssituationer; folkbildning, fortbildning, kompetensutveckling, distanskurser, föreläsningar, studiecirklar, workshops. Vi vill uppmuntra ett livslångt lärande och skapa möjligheter för personlig utveckling hos oss själva och andra. Entreprenörskap I begreppet entreprenörskap innefattar vi samhällsentreprenörskap, företagande, personligt entreprenörskap, nytänk, hållbar utveckling och socialt företagande. Vi ser drivkraften hos entreprenörer, oavsett om det är i företag, föreningar eller intraprenörer. Nya medier Vi vill höja den tekniska kompetensen, minska den digitala klyftan och öka den personliga utvecklingen genom informationshantering för så väl medarbetare på SIP som våra kunder och deltagare i projekt. När det gäller media ligger vår kompetens och våra intressen i allt från datorutbildningar till att arbeta aktivt med sociala medier. Vår ambition är att ligga i framkant för att utveckla och stärka befintliga verksamheter, personal och vår omgivning. Jämställdhet och normkritik Vi har ett normkritiskt perspektiv i vårt arbete för ett samhälle fritt från diskriminering. När vi talar om att arbeta för normkritik, jämställdhet och jämlikhet menar vi inte bara att verka för jämställdhet mellan könen, utan jämlikhet mellan fler olika grupper så som HBTQpersoner, personer med funktionsnedsättningar, nya svenskar och mellan personer i olika åldrar. Organisatorisk strategi Vision för ett gladare SIP Vi vill förbättra vår arbetsmiljö på alla sätt vi kan genom att:»»»»»»»»»»»» Förebygga stress i organisationen Friskvårdstimme för alla på SIP Uppmuntra till gemensamma friskvårdsaktiviteter Öka känslan av delaktighet och inflytande Skapa en mer kul och lekfull stämning Skapa olika sorters team inom organisationen för att få alla att hjälpas åt med arbetet Vision för finansiering och ekonomisk utveckling Vi vill skapa ekonomisk utveckling genom att:»»»»»»»» Arbeta för ökad förståelse för hur både Projektors och SIPs ekonomi är uppbyggd och fungerar. Jobba på fler finansieringslösningar än projektfinansiering. Dessa lösningar kan vara i form av paketering och försäljning av vår kompetens, affärsverksamhet, sponsring och nya samarbeten. Hjälpa varandra att ansöka om ekonomiska medel Att verksamhetsöverskridande utnyttja våra ekonomiska resurser på ett hållbart sätt. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 2

42 Nya projekt- och verksamhetsidéer Arbetsmarknadsverksamhet Vår arbetsmarknadsverksamhet är integrerad inom alla delar av SIP. Målet är att alla verksamheter ska kunna inkludera personer som befinner sig i olika arbetsmarknadsinsatser. Nya personer ska rekryteras utifrån deras egna intressen och kompetenser, för att de sedan ska bli delaktiga i specifika arbetsteam där deras kompetens och utvecklingspotential kan tas tillvara. Vårt arbetsmarknadsupplägg erbjuder personer arbetsträning samt praktik och om möjligt vidare sysselsättning. Drömmarnas kontor Drömmarnas kontor är ett planerat projekt där Projektor just nu söker Arvsfondsfinansiering för att påbörjas under verksamhetsåret. Drömmarnas kontor är en mötesplats som ska ge ungdomar ett ökat intresse för samhällsförändring och samhällsentreprenörskap. Projektor vill genom projektet inspirera unga att vara med att skapa/bygga/påverka samhället. Visionen är att Drömmarnas kontor ska kunna bidra till att skapa en mötesplats där unga erbjuds aktiviteter som berikar vår verksamhet i nya fastigheten (se mer under fastighet ). Kunskapsdelning inom Projektor och hela organisationen För att främja kunskapsdelning och både bredda och höja vår kompetens, vill vi fortsätta använda metoden miniutbildningar. Detta ska vi göra både mellan våra projekt men också mellan verksamheterna inom SIP i stort. Varje miniutbildning har ett tema och en ansvarig/ledare. Syftet är även att främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan alla på SIP. Fastighet Ett steg som Projektor har tagit tillsammans med de andra tre föreningarna på SIP är att hitta lösningar för att kunna köpa loss fastigheten på Infanterigatan 10, som vi i nuläget hyr. Visionen är att kunna skapa en mötesplats i form av ett aktivitetshus som erbjuder ungdomsverksamhet och olika projektaktiviteter som kan främja våra fem huvudområden. Projektor har i nuläget också påbörjat planering av satsningar i form av grön rehabilitering och djurverksamhet. Djur- och grön rehabilitering Projektor, Funkibator Ideell Förening och Tender Loving Caring Hundcenter testar under året olika piloter för djur- och grön rehabiliteringsverksamhet. Många initiativ är till för personal och deltagares välbefinnande i allmänhet och vissa deltagares unika behov i synnerhet. I och med den stora fastighetssatsningen kommer det finnas goda möjligheter att samverka inom liknande initiativ och bygga upp en långsiktig verksamhet kring personalens välmående tillsammans med aktiviteter inom arbetsmarknadsverksamheten inom olika hälsofrämjande områden. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 3

43 Visioner, arbetssätt och kärnfrågor för Riktning för föreningens arbete»»»»»»»»»» Projektor vill arbeta med verksamhetsutveckling, processledning, idégenerering och samverkan mellan verksamheter på SIP som jobbar med ungdomar, arbetsmarknad, internationella utbyten och integration. Föreningen ska underlätta möjligheten för personer att skapa och genomföra samhällsförändrande och nyskapande projekt. Föreningen ska genom erfarenhets- och kunskapsutbyte fungera som en plattform där nybörjare såväl som erfarna projektledare ska kunna verka. Projektor vill arbeta för att skapa ökad delaktighet och aktivt ansvarstagande hos medlemmarna för hela föreningens verksamhet. I Projektor ska medlemmarna känna sig inkluderande i beslutsfattandet och uppmuntras att vara aktiva i föreningens strategiska arbete. Exempelvis genom att ställa frågor, väcka diskussioner och ta egna initiativ till medlemsaktiviteter men också verksamhetsutveckling i stort. Projektor vill arbeta för en trygg, trivsam, inspirerande och rolig arbetskultur och arbetsmiljö på hela SIP. Riktning för styrelsearbetet Föregående verksamhetsår skedde en ansvarsuppdelning mellan PIX och Projektor, där PIX tog över en stor del av ansvaret för de övergripande ekonomiska och juridiska frågorna i organisationen. Därigenom kommer stora delar av ansvaret för det administrativa och ekonomiska inte längre vila på Projektor. Detta är en medveten prioritering så att styrelsen i Projektor ska kunna arbeta mer fokuserat på kärnfrågorna, det vill säga att arbeta med verksamhetsutveckling, processledning, idégenerering och samverkan mellan verksamheter på SIP som jobbar med ungdomar, arbetsmarknad, internationella utbyten och integration. Styrelsen kommer under kommande verksamhetsår jobba med följande prioriteringar:»» Styrelsen arbetar med att generera nya projektansökningar samt att processleda förverkligandet av andras projektidéer.»» Styrelsens roll är att främja föreningen Projektors syfte och verka för att utveckla Nätverket SIP.»» Styrelsen tar initiativ till samverkansaktiviteter och internutbildningar som kan öka utbyte av idéer och erfarenheter mellan våra respektive verksamhetsområden.»» Styrelsen arbetar för att få andra utanför styrelsen att vilja ta ansvar, initiativ, bli delaktiga och involverade i varandras aktiviteter.»» Styrelsen ger alla, både utanför och inom styrelsen, plats att växa utifrån sina egna förutsättningar.»» Styrelsen är delaktiga i fastighetsutvecklingen som ligger i linje med såväl föreningens som Nätverket SIPs utvecklingsmål.»» Styrelsen ska verka för att alla ska må bra och tri- vas på Nätverket SIP. Samarbeten Samarbeten och nätverkande är viktigt för att vidareutveckla, sprida och förankra vår verksamhet. Projektor utvecklar därför ständigt nya samarbeten med olika organisationer och myndigheter. Vi kommer att fortsätta samarbeta med övriga föreningar inom Nätverket SIP, Arbetsförmedlingen, Växjö Kommun, Växjösommar, Försäkringskassan, Öppna Kanalen m.fl. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 4

44 Verksamhetsplaner för våra projekt Vi ska genomföra våra nya och pågående projektsatsningar och verksamheter. Dessa har egna verksamhetsmål som följer nedan. På ingång Projektet har gått in i sitt sista år med finansiering från Allmänna Arvsfonden. Under 2015 kommer På ingång att arbeta med att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för nyanlända ungdomar, i första hand hos föreningar och organisationer som erbjuder kultur, sport och fritid för unga och till viss del aktiviteter som vi själva arrangerar. Förening På ingång (projektets nystartade ungdomsförening) kommer att dela ut ett kuponghäfte årligen, med start i höst, som innehåller gratis prova-påaktiviteter för nyanlända. Det finansieras till 50 % av föreningarna och 50 % av Växjö kommun. Syftet med kuponghäftet är att kunna hitta en form för fortsatt verksamhet i På ingång efter att finansieringen tar slut i december Projektet väljer att ge ut det första häftet redan till hösten för att kunna vara ett stöd till ungdomarna som sitter i Förening På ingångs styrelse. Under sommaren kommer 25 personer ha feriearbetsplatser i projektet och fokusera på fritid, friluftsliv och engagemang. Till hösten hoppas även På ingång att kunna genomföra en internationell lunch med fokus på samhällsförändring och demokrati tillsammans med Globala Kronoberg. URBAN Detta är ett projekt som fokuserar på målgruppen unga på Araby. Vi har engagerat ett team av unga som bor i och utanför Araby där målet dels är att skapa aktiviteter som kan minska avståndet till arbetsmarknaden men också till skolan och utbildning, dels att tillsammans utveckla idéer för en ansökan till Europeiska Socialfonden. Vi utgår bland annat från metodiken från två förstudier som bedrivits inom Projektor 2014: Inung och Samhällsforskarna. Under våren 2015 kommer Urban och teamet att annonsera ut bland ungdomar att de kan vara med och förändra, genom att komma med egna idéer till en projektansökan (oavsett vad de har för bakgrund och språkliga kunskaper), de ska också få en bra ersättning både som tack och som morot för att på allvar få känna att deras tankar och idéer tas på allvar. Allt kommer att utmynna i en ansökan till ESF i sommar där man inkluderat unga från områden som till exempel Araby. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 5

45 Globala Kronoberg Under samarbetar Globala Kronoberg med tre kommuner: Växjö, Alvesta och Älmhult. I dessa kommuner arbetar vi främst med att hjälpa ungdomar att åka iväg som volontärer genom EU-programmet Erasmus+. Vi planerar att skicka iväg 10 ungdomar utomlands på volontärtjänst och ta emot 20 ungdomar i lokala verksamheter. Förutom det planerar vi följande projekt/aktiviteter: Ett GRUNDTVIG projekt där organisationer från sju olika länder utbyter erfarenheter och kunskaper med syftet att uppmuntra läsvanor och internationellt engagemang. Detta projekt påbörjades i november 2013 och avslutas i augusti Regelbundna träffar med information om möjligheter att komma och verka utomlands i blad annat skolor och arbetsförmedlingar. Ett ungdomsläger i sommar med temat utomhusaktiviteter med ungdomar från fem olika länder, samt en kurs under hösten 2015 för deltagare från fem olika länder som arbetar med ungdomar och utomhusaktiviteter. Kulturaktiviteter som bidrar till en bättre förståelse av olika kulturer i Kronoberg såsom: kulturella möten på Växjö bibliotek, fotoutställningen Att vara volontär på Palladium, en internationell lunch med fokus på samhällsförändring och demokrati samt en dokumentationsfilm om hur ungdomar som varit volontärer i efterhand tänker om sina upplevelser. Utbildning för ungdomar med temat Internationella möjligheter Vi har ansökt hos Allmänna Arvsfonden om projektet Funka i världen där vi vill fokusera på stötta ungdomar med funktionsnedsättning att delta i internationella projekt plus. Vi arrangerar även EVS-fika där alla organisationer som är inblandade i Erasmus+ i Kronoberg kan träffas för att utbyta erfarenheter och diskutera utmaningar. Växjösommar - en del av Nätverket SIP:s sommarverksamhet Även i år kommer sommarverksamhet för ungdomar mellan år, att erbjudas feriearbete inom våra projekt. Sådan verksamhet har vi arrangerat sedan Projektet arrangeras i samarbete med Funkibator ideell förening, Grrl Tech samt Växjö kommuns satsning på feriearbete, Växjösommar. Målgrupp för verksamheten är främst ungdomar som har funktionsnedsättningar och ungdomar som är nya i Sverige. Verksamheten kommer också att involvera unga handledare som har varit i Sverige under en längre tid och har bra svenskakunskaper. Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 6

46 Budget 2015 Intäkter Projektstöd och verksamhetsbidrag Globala Kronoberg På ingång Urban Sommarferieverksamhet kr kr kr kr Projektor förening Projektor förening kr Summa: kr Kostnader Projekt med förutbestämd/egen budget Globala Kronoberg På ingång Urban Sommarferieverksamhet kr kr kr kr Projektor förening Medlemsaktiviter Verksamhetssatsning Trycksaker Internetkostnader Bankkostnader Telefon Resor Revisor Övrigt kr kr kr kr kr kr kr kr kr Summa kr Summa: kr Verksamhetsplan Projektor ideell förening 2015/2016, Sidan 7

47 Grrl Tech verksamhetsplan 2015/2016 Grrl Techs fokus kommer under året vara projektverksamhet. Men på samma sätt som tidigare verksamhetsår kommer Grrl Tech fortsätta att vara tillgängliga för att genomföra uppdrag i form av föreläsningar, medverka i olika kampanjer och kulturella evenemang. Vi vill också vara ett aktivt stöd till våra medlemmar som på olika sätt vill engagera sig för en ökad jämställdhet på bred front. Jämställdhet och jämlikhet ska genomsyra allt vi gör! Det avslutade projektet På tal om 6 har som målsättning att efter projektet, genom Grrl Tech, kunna erbjuda fortbildning om normkritik till skolpersonal och även föreläsningar för ungdomsledare som jobbar inom organisationer och föreningar utanför skolan om hur de kan bli normkritiska förebilder. Grrl Tech arbetar tillsammans med Linnéuniversitetets Genusinstitution och Funkibator ideell förening med förstudien Få sex att funka. Målet med förstudien är att ta fram underlag baserat på erfarenheter och kunskap för att synliggöra behovet av normkritiska samtal kring sexualitet med utgångspunkt från kroppar som inte följer funktionsnormen. Genom att inte utgå ifrån funktionsnormen, utan istället erfarenheter från personer som kan betraktas som normbrytare kan vi bättre förstå alla människors sexualitet. Intentionen med förstudien är att stimulera intresse och skapa incitament för att få olika aktörer att se värdet av att hitta verktyg och metoder att tala om sexualitet, kropp, funktion och identitet på ett normkritiskt och inkluderande vis. Förstudien pågår under perioden till och med och ska resultera i en projektansökan för ett flerårigt genomförandeprojekt. Utlysningen startar den 7/ och besked beräknas i september. Projektetansökan kommer att innehålla en forsknings del som Linnéuniversitetet driver och Grrl Tech kommer att arbeta med att tillgängliggöra forskningen med audiovisuella nlinemetoder. Tillsammans med projektet På ingång kommer Grrl Tech att anornda en ungdomsaktivitet för nyanlända under prideveckan som äger rum i maj. Planen är kortfilm, fika och diskussion på temat relationer och kärlek eller sexuella rättigheter. Grrl Tech har också planer på att samarbeta med projektet Drömmarnas kontor genom att ställa upp som mentor inom jämställdhetsområdet. Projektet syftar till att hjälpa unga Växjöbor att förverkliga sina samhällsförändrande idéer, med stöd av mentorer i arbetslivet. Besked om projektets beviljande väntas under sommaren Grrl Tech kommer också bistå med kunskap om jämställdhetsanalys och jämställdhetsintegrering i Nätverket SIP s ESF-ansökningar på temat arbetsmarknad. Vad gäller externa samarbeten ska Grrl Tech fortsatt sitta med i Länsstyrelsens Kronobergs läns Jämställdhetsråd. Vi kommer att delta vid externa träffar och aktiviteter där vi har möjlighet att sprida kunskap och engagemang för jämställdhet och ett normkritiskt samhälle! Mail: info@grrltech.nu Telefon Adress: Grrl Tech, Västergatan 8a, Växjö För mer information om Grrl Tech besök

48 Budget för 2015 Föreningen Intäkter: Från föregående år kr Utgifter: Marknadsföring och webb. Bankkostnader Förtäring vid styrelsemöten Resor representation Aktiviteter och övrigt kr kr kr kr kr Summa utgifter kr Projektet På tal om 6 Intäkter: Projektmedel Arvsfonden kr Utgifter: Återbetalning Arvsfonden icke-förbrukade projektmedel kr Summa utgifter kr Mail: info@grrltech.nu Telefon Adress: Grrl Tech, Västergatan 8a, Växjö För mer information om Grrl Tech besök

49 2015 Verksamhetsplan Funkibator ideell förening Avser perioden mars mars Allmänt Det centrala i hela Funkibator är att allt ska syfta till att höja livskvalitén hos enskilda individer. Funkibator ideell förening ska fortsätta verka brett, spretigt och gränsöverskridande. Vi ska vara en förening inom funktionsnedsättning som kan erbjuda många olika sorters verksamheter där alla kan hitta något just för dem. Vi ska fortsätta arbeta med utvecklingsfrågor och sammanföra entreprenörskap med funktionsnedsättning med innovationer som resultat. Arbetsmarknad, utbildning och relaterat Arbeta för att etablera Funkisförmedlingen och en arbetsmarknadsverksamhet på ett sådant sätt att den blir oberoende av projektmedel. Genomföra det pågående Arvsfondsprojektet Funkisförmedlingen. Att utveckla befintlig arbetsmarknadsverksamhet uppåt det dubbla. Utveckla rehabiliterande verksamheter så som odlingar, djur, trolleri, fysisk aktivitet. Understödja befintliga och framväxande sociala affärsidéer. Fortsätta med sommarjobbsverksamheten. Fortsätta med att genomföra distanskursen ihop med Grimslövs folkhögskola. Ansöka om ett eller flera ESF-projekt. Eftersträva att bli medlemmar i EPR, European Plattform Rehabilitering. Ett Europeiskt nätverk av offensiva organisationer som på olika sätt arbetar med funktionsnedsättning. Nya verksamhetsområden Ansöka om tillstånd för att bedriva personlig assistans för att kunna erbjuda ett socialt alternativt jämte privata företag och myndigheter. Att ihop med olika intressenter och samarbetspartners starta ett hunddagis och arbeta för dess vidareutveckling.

50 Fritidsaktiviteter Utveckla och etablera fritidsaktiviteter. Arbeta i riktningen mot att erbjuda mer och mer öppen verksamhet. Fokusera på att erbjuda personliga och sociala sammanhang. Vara öppna för internationella samarbeten då dessa erbjuds. Starta upp utlåning/uthyrning kring införskaffad Zoomcamp. Fastighet Ta en ledande roll avseende förvärv och innehållsutveckling avseende fastigheten Aslög 1. Efter förvärv undersök möjligheterna av tillbyggnation. Föreningen Utveckla föreningens kanslifunktion mot att på sikt utveckla föreningens organisation och medlemsverksamhet till att gå från en regional förening till ett nationellt riksförbund. Bygg upp en mer komplett informationsgrund i form av webbsida, broschyrer och presentationsmaterial. Utveckla och etablera en media- och kommunikationsstrategi. Arbeta för att få ett regionalt ekonomiskt stöd. Se till att förenigen växer medlemsmässigt, FB-liks-mässigt, anställningsmässigt med mera. Utbilda och utveckla nya styrelsemedlemmar. Förändringsverksamhet - Att leva som vi lär Arbeta för att skapa samarbeten ihop med kompisorganisationer där gemensamma nämnare och intresse finns. Ha en ledande och drivande roll inom Nätverket SIP där Funkibator kan skapa pilotexempel och avgränsade tester som kan spridas vidare inom organisationen. Att vara en förening som bryter mot normer, strukturer, etablerade arbetssätt och gör lite tvärtom i jämförelse med samhället omkring oss. Att fortsätta skapa ett positivt klimat med fokus på möjligheter och lösningar. Att i regel säga ja i mycket större omfattning än nej. Att vara dörröppnare och främja enskilda individer att komma med i sociala sammanhang. Att verka för det informella och engagemangsstyrda.

51 2015 Ekonomisk budget Funkibator ideell förening Avser perioden 1 januari 31 december 2015 Intäkter Medel från föregående år Funkisförmedlingen Arvsfonden Funkisförmedlingen ESF-rådet Arbetsmarknadsverksamhet Funkibator förening Aktivitetshelg Träffis (fondmedel) Bil Donerade medel, knappförsäljning Övrigt Projekt eller verksamhetsmedel Funkisförmedlingen Arvsfonden Funkisförmedlingen ESF-rådet Distanskursen Grimslövs folkhögskola Arbetsmarknadsverksamhet Aktivitetshelg Träffis Övriga intäkter Växjö kommun ferieverksamhet Växjö kommun driftmedel förening Studieförbund verksamhetsbidrag kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Total summas kr

52 Kostnader Öronmärkta medel med särskilda budgetar Funkisförmedlingen Arvsfonden Distanskursen Grimslövs folkhögskola Aktivitetshelg Träffis Arbetsmarknadsverksamhet Personalkostnader Personal kansli Särskilda satsningar Volontär Fritid NP Medlemsaktiviteter Grön rehabilitering Administrativa kostnader för kansli Trycksaker Porto Resor Revisorskostnad Övrigt Bil årlig avskrivning kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Summa kr k

53 Kommentarer Utöver befintliga medel i budgeten så finns det olika möjliga intäktskällor som kommer under året. Här är en lista över vad vi vet om: En ansökan om 5 Mkr för lokalstöd är inskickad till Allmänna arvsfonden. Besked kommer i maj/juni. ESF-projekt Funkisförmedlingen kommer att ansökas under mars Besked kommer i juni. Här kan det handla om en omsättning på 2 Mkr/år. Funkibator ansöker om tillstånd för att bedriva personlig assistans. Här kan det uppstå en ekonomi kring den nya verksamheten. Fondansökningar om totalt kr avseende grön rehabilitering är ivägskickade. Några av dem bör bli beviljade. Tre gånger så många fondansökningar kommer säkerligen att skickas iväg avseende djurverksamhet, fysisk aktivitet, uppbyggnad av datorspelslabb, aktivitetshelg med mera. Det är tänkbart att Funkibator under året kommer att ingå i något projektsamarbete där en ekonomi för nedlagt arbete finns.

54 Från: Sofie Fia Sjöstrand Skickat: den 24 juni :38 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Ansökan om föreningslån från Nätverket SIP Bifogade filer: Funkibator budget 2015.pdf; Funkibator verksamhetsplan 2015.pdf; Grrl Tech budget 2015.pdf; Grrl Tech verksamhetsplan 2015.pdf; Projektor verksamhetsplan + budget 2015.pdf; Ansökan om föreningslån Nätverket SIP (150624).pdf Hej, vi översänder här en ansökan om föreningslån från Nätverket SIP:s ideella organisationer; Funkibator förening, Projektor förening och Grrl Tech förening. I samband med denna ansökan vill vi också passa på att dela med oss av dom goda nyheterna att vi nu i juni köpt den fastighet (gamla Växjö glasmästeri) som vi ska göra ett kreativitets- och aktivitetshus av. Bilagas gör verksamhetsplaner och budgetar för de tre föreningarna. Önskas fler underlag skickar vi gärna det. Vi kommer gärna till er och berättar mer om vad lånet ska användas till samt våra planer för aktivitetshuset. Vänliga hälsningar, Sofie Sjöstrand -- Sofie "Fia" Sjöstrand Verksamhetsledare SIP Kansli: Direkt: E-post: sofie.sjostrand@sip.se Skype/chatt: sofiesjostrand Nätverket SIP, Infanterigatan 10, Växjö Facebook Twitter Vi har ny adress - Infanterigatan 10 i Växjö.

55 ÄRENDE Dnr KS Fredrik Pettersson förvaltningssekreterare Tel Kommunstyrelsen Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll Förslag till beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet. Bakgrund Kommunkansliet lämnar en redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post fredrik.pettersson@vaxjo.se

56 Skrivelselista KSAU Kommunstyrelsen Dnr Utskriftsdatum: Beskrivning: Examensarbete från Linneuniversitetet "Arenastaden - en superinvestering?" Namn: Handläggare: Fredrik Pettersson Beskrivning: Arbetsförmedlingens Informations- och prognosbrev augusti 2015 Namn: Arbetsförmedlingen Handläggare: Fredrik Pettersson Beskrivning: Delegeringsbeslut kultur- och fritidsnämnden Utökat bidrag för tillsyn av Åsnen Namn: Kultur- och fritidsnämnden Beskrivning: Medlemsbevis för medlemsskap i Energy Cities 2015 Namn: Energy Cities Beskrivning: Inbjudan till medlemskonferens 15 oktober 2015 Namn: ICLEI Nr: 2300 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Fredrik Pettersson Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 2290 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Fredrik Pettersson Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 2270 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Helen Karlsson Jacobsson Riktning: IN Handlingstyp: DELBES Nr: 2260 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Helen Karlsson Jacobsson Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV Nr: 2250 Datum: Reg. Datum: Reg. av: Helen Karlsson Jacobsson Riktning: IN Handlingstyp: SKRIV

57 Examensarbete Arenastaden en superinvestering? Författare: Jessica Brinker Carolina Eriksson Handledare: Jan Alpenberg Examinator: Fredrik Karlsson Termin: VT15

58 Förord Uppsatsen är vårt examensarbete för Controllerfördjupningen på Civilekonomprogrammet och har skrivits under vårterminen 2015 vid Linnéuniversitet i Växjö. Vi vill tacka alla som hjälpt oss slutföra denna uppsats. Framförallt vill vi rikta ett stort tack till alla intervjupersoner för bra bemötande och visat engagemang. Vi vill även tacka våra opponenter vilka gett oss konstruktiv kritik som hjälpt oss att förbättra vår uppsats. Vi vill dessutom rikta ett särskilt tack till vår handledare Jan Alpenberg och vår examinator Fredrik Karlsson för visat engagemang och värdefulla synpunkter. Jessica Brinkner Carolina Eriksson Växjö den 28 maj

59 Sammanfattning Titel: Arenastaden En superinvestering? Författare: Jessica Brinkner och Carolina Eriksson Utbildning: Civilekonomprogrammet Controller Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Handledare: Jan Alpenberg Examinator: Fredrik Karlsson Kurs: 4FE12E Bakgrund och problem: Arenastaden är ett unikt och komplext investeringsprojekt eftersom det särskiljer sig från de många arenainvesteringar som gjorts under arenaboomen i Sverige. Det finns ingen tidigare forskning kring ett sådant unikt investeringsprojekt som Arenastaden. Hur har och hur kan ett sådant investeringsprojekt hanteras? Syfte: Syftet med studien är att utreda om Arenastaden kan klassificeras som en superinvestering och om så är fallet studera hur modellen ser ut för Arenastaden. Vidare är syftet att identifiera vilka samhällsekonomiska effekterna som beaktades samt dra lärdomar av investeringsprojektet inför framtida liknande investeringar. Metod: I uppsatsen har en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie som undersökningsdesign använts. Dessa argumenteras och motiverats väl i kapitlet. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med ett avsnitt om vad som utmärker superinvesteringar. Därefter redogörs för megaprojekt, kommunala investeringar, samverkan mellan olika aktörer samt vilka samhällsekonomiska effekter som arenabyggnationer och evenemang kan ge upphov till. Kapitlet avslutas med en konceptuell modell. Empiri: Empirikapitlet inleds med information kring Arenastaden. Informationen består av sekundärdata från en revisionsrapport av Ernst & Young samt av dokument 2

60 hämtat från kommunen. Därefter presenteras primärdatan vilken består av resultat från de semi-strukturerade intervjuerna, resultaten är indelat efter respektive intervjuperson. Analys och slutsats: I analyskapitlet ställs den sammanställda empirin gentemot den teoretiska referensramen. Vi har i denna studie kommit fram till att Arenastaden kan klassificeras som en superinvestering. Vi har modifierat Alpenberg och Karlsson (2005)s modell för hur superinvesteringar görs till att byta ut författarnas påverkansfaktorer eftersom dessa inte är direkt applicerbara på Arenastaden. De tre påverkansfaktorer som istället kan appliceras på Arenastaden och som genomsyrar hela investeringsprojektet är att det kan ses som en indirekt kommunal investering, att privatoffentlig samverkan varit ett faktum samt att samhällsekonomiska effekter haft en stor betydelse. Ytterligare slutsats är att de samhällsekonomiska effekterna som beaktades i initieringen var marknadsföring för att nå en expansion av Växjö. Det var inte många samhällsekonomiska effekter som beaktades och vi anser att en djupare diskussion och analys kring dessa inte varit lönsamt. Investeringsprojektet borde dock haft en större och starkare projektledning eftersom det hade medfört en ökad insikt och kontroll över projektet och de ekonomiska dimensionerna. Dessutom borde en mer utförlig riskanalys ha konstruerats. Nyckelord: Arenastaden, superinvestering, privat-offentlig samverkan, samhällsekonomiska effekter, kommunal investering 3

61 Abstract Title: Arenastaden a super investment? Author: Jessica Brinkner and Carolina Eriksson Education: Degree of Master of Science in Business and Economics - Controller Department: Economics at Linnaeus University in Växjö Supervisor: Jan Alpenberg Examiner: Fredrik Karlsson Course: 4FE12E Background and Problem: Arenastaden is a unique and complex investment project since it distinguishes itself from the many arena investments made during the arena boom in Sweden. There are no previous research on such a unique investment project as Arenastaden. How has and how could such investment be managed? Objective: The purpose of this study is to investigate whether Arenastaden can be classified as a super investment and if so to study how the model looks like for Arenastaden. Furthermore, the purpose is to identify which socio-economic effects that were taken into account and draw lessons from the investment project for future, similar investments. Method: In the paper, a qualitative research approach and a case study research design have been used. Theory: The theoretical framework begins with a section about what characterizes a super investment. Then the theoretical framework continues by describing mega projects, municipal investments, collaboration between different actors as well as the socio-economic effects that arena constructions and events can cause. The chapter ends with a conceptual model. Empirical data: The chapter begins with information about Arenastaden. The information consists of secondary data from an audit report by Ernst & Young and documents from the municipality. Then the primary data are presented which consists of results from the semi-structured interviews, the results are divided by respective interviewee. 4

62 Analysis and conclusion: In the analysis section the compiled empirical data is put against the theoretical framework. We have in this study concluded that Arenastaden can be classified as a super investment. We have modified Alpenberg and Karlsson (2005)'s model of how super investments are made to replace the authors' influencing factors since they are not directly applicable on Arenastaden. The three influencing factors which instead can be applied to Arenastaden and that permeates the whole investment project is that it can be seen as an indirect municipal investment, the a private-public partnership was a fact and that the socio-economic effects had a great impact. Another conclusion is that the socio-economic effects that were considered in the initiation was marketing in order to achieve an expansion of Växjo. There were not many socio-economic effects that were considered and we feel that a deeper discussion and analysis around these would not been profitable. The investment project should, however, had a bigger and stronger project management because it had led to greater insight and control over the project and the economic dimensions. Furthermore, a more detailed risk analysis should have been constructed. Keywords: Arenastaden, super investment, public-private partnerships, socio-economic effects, municipal investment 5

63 Innehåll Inledning Introduktion Bakgrund Bakgrund till Arenastaden Växjö Problemdiskussion Problemformuleringar Syfte Disposition Metod Fallstudie som undersökningsdesign Insamling av data Kvalitativa intervjuer Skriftligt material Analys av data Kvalitetsaspekter Forskningsetiska överväganden Teori Investeringar Investeringsstruktur Investeringsprocessen Initiering av investeringar Investeringsbedömning Investeringskalkylering Lärdomar av superinvesteringar Kommunala investeringar Megaprojekt och snedvridna kostnader Samverkan mellan aktörer vid stora investeringar Samhällsekonomiska effekter Effekter av att bygga arenor Effekter av att arrangera evenemang Konceptuell modell Empiri Dokument och revisionsrapport Vision Arenastaden Samverkan mellan aktörer Initiering av Arenastaden Finansiering och ekonomi Fördelning av roller Arenastadens avtal 56 6

64 4.2 Intervju med projektledare Initiering av Arenastaden Arenastadens finansiering och ägarskap Samverkan mellan de olika aktörerna Ekonomiska beräkningar Osäkerhet och risk i projektet Upplevda uppkomna effekter Intervju med kommunchef Initiering av Arenastaden Arenastadens finansiering och ägarskap Samverkan mellan de olika aktörerna Ekonomiska beräkningar Osäkerhet och risk i projektet Upplevda uppkomna effekter Kommunpolitiker A Initiering av Arenastaden Arenastadens finansiering och ägarskap Samverkan mellan de olika aktörerna Ekonomiska beräkningar Osäkerhet och risk i projektet Effekter av Arenastaden Kommunpolitiker B Initiering av Arenastaden Arenastadens finansiering och ägarskap Samverkan mellan de olika aktörerna Ekonomiska beräkningar Osäkerhet och risk i projektet Effekter av Arenastaden Ordförande friidrott Initiering av Arenastaden Arenastadens finansiering och ägarskap Samverkan mellan de olika aktörerna Ekonomiska beräkningar Osäkerhet och risk i projektet Effekter av Arenastaden Ordförande innebandy Initiering av Arenastaden Arenastadens finansiering och ägarskap 93 7

65 4.7.3 Samverkan mellan de olika aktörerna Ekonomiska beräkningar Osäkerhet och risk i projektet Effekter av Arenastaden Ordförande ishockey Initiering av Arenastaden Arenastadens finansiering och ägarskap Samverkan mellan de olika aktörerna Ekonomiska beräkningar Osäkerhet och risk i projektet Effekter av Arenastaden Ordförande fotboll Initiering av Arenastaden Arenastadens finansiering och ägarskap Samverkan mellan de olika aktörerna Ekonomiska beräkningar Osäkerhet och risk i projektet Effekter av Arenastaden Analys Finansiering och ägarskap Samverkan mellan aktörer Initiering av Arenastaden Samhällsekonomiska effekter Investeringsbedömning Riskberäkningar Investeringskalkyl Arenastaden en superinvestering! Slutsats Vidare forskning 137 8

66 Bildförteckning 1:1 Disposition 3:1 Investeringskategorier 3:2 Konceptuell modell 4:1 Egenkonstruerad bild baserad på broschyr om Arenastaden i Växjö 4:2-4:15 Egenkonstruerade bilder baserad på broschyr om Arenastaden i Växjö 4:16 Organisationsbild 4:17 Investeringskostnader 5:1 Arenastaden som en superinvestering Tabellförteckning 2:1 Intervjuer 5:1 Motiv finansieringslösning 5:2 Normbildare 5:3 Tydliga ansvarsroller 5:4 Oenigheter 5:5 Initiativtagaren 5:6 Drivkrafter 5:7 Strategisk investering 5:8 Beaktade samhällsekonomiska effekter 5:9 Uppfattade samhällsekonomiska effekter 5:10 Miljöaspekter 5:11 Sociala aspekter 5:12 Diskuterade risker 5:13 Anledning till ökade investeringskostnader 5:14 Karaktärsdrag för superinvestering 9

67 1. Inledning Kapitlet inleds med en bakgrund om arenaboomen i Sverige, därefter följer en bakgrund om Arenastaden i Växjö. Sedan följer en problemdiskussion där relevansen av arbetet betonas. Problemdiskussionen mynnar sedan ut i uppsatsens forskningsfrågor och syfte. Kapitlet avslutas med en beskrivning av uppsatsens disposition och avgränsning. 1.1 Introduktion Denna uppsats handlar om investeringen Arenastaden i Växjö. Arenastaden i Växjö är ett multiprojekt där fyra stora arenainvesteringar genomförts. Uppsatsen har studerat Arenastaden ur ett investeringsperspektiv. Mer konkretiserat har Arenastadens fyra stora arenainvesteringarna och respektive initieringsfas granskats. Uppsatsen studerar även hur samverkan mellan de olika aktörerna fungerat samt vilka samhällsekonomiska effekter som beaktats initialt i projektet. Studien har vidare haft som ambition att svara på hur Arenastadens investeringsprocess såg ut, det vill säga hur investeringsprojektet genomfördes samt hur Arenastadens finansierats och vilka krav och kriterier som funnits. Investeringar som till sin karaktär är strategiskt betydelsefulla för en organisation samtidigt som de är påfrestande finansiellt definierar Alpenberg och Karlsson (2005) i sin avhandling som superinvesteringar. Studien har undersökt huruvida Arenastaden kan ses som en superinvestering enligt karaktärsdragen beskrivna av Alpenberg och Karlsson (2005) och i så fall vilka ytterligare karaktärsdrag som är specifika för Arenastaden som en superinvestering. Utifrån studien kan lärdomar dras vilka är till nytta för Växjö Kommun eller andra kommuner som ska genomföra ett projekt liknande Arenastaden där samverkan mellan offentliga- och privata aktörer är ett faktum. 1.2 Bakgrund Den så kallade arenaboomen i Sverige tog fart i samband med millenniumskiftet. Orsaken till arenaboomens framfart var främst att det fanns ett upprustningsbehov av befintliga arenor och hallar. De flesta av de befintliga anläggningarna byggdes under 60- och 70-talet och hade hunnit bli både gamla och slitna (Söderling, 2010). Att enbart rusta upp befintliga arenor eller hallar var det dock oftast inte tal om, istället ersattes de befintliga anläggningarna med nya större arenor (Littorin, 2014). Kraven på arenor hade 10

68 nämligen under årens lopp förändrats i takt med att fotbollen och ishockeyn blivit en miljardindustri. Detta öppnade upp möjligheter för elitlagen att äga sin egna arena, dock med hjälp av kommunala garantier och sponsorer (Nejman, 2008). Även de lag som klättrat i divisionerna krävde att det investerades i nya och förbättrade arenor (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011). Först ut med att investera i en ny arena var Jönköping som år 2000 invigde ishockeyarenan Kinnarps Arena, tätt följt av hockerarenan Löfbergs Arena i Karlstad som stod klar 2001 (Nejman, 2008). Under 2010 och 2011 var arenaboomen som störst (Paulsson, 2014), det hade då byggts och renoverats 32 arenor runtom i Sverige (Söderling, 2010). Trots att arenaboomen hade nått sin höjdpunkt fortsatte det att investeras i arenor och 2011 stod Guldfågeln Arena i Kalmar klar invigdes Friends Arena i Solna och bara ett år senare kunde Tele2 Arena belägen i Jonhannesberg Stockholm samt Linköping Arena tas i bruk (Svensk fotboll, 2009; Tele2 Arena, 2015). Fler arenor är under planeringsstadiet och under byggnation, exempelvis kan Häckens nya arena, Bravida Arena, nämnas som beräknas invigas under sommaren 2015 (Svenska Dagbladet, 2014; Balkander & Vasell, 2015) samt Uppsala Arena som förväntas stå klar under 2017 (Littorin, 2014). Efter en granskning gjord av Ekot 2014 kunde det konstateras att det byggts eller renoverats över 50 arenor i Sverige sedan millennieskiftet (Aronsson, 2014; Ivarsson, 2014). Många kommuner strävar efter att ha en arena och konkurrensen mellan kommunerna är påtaglig (Söderling, 2010; Littorin, 2014), där kommuner konkurrerar om både nyinflyttade och besökare till arenan (Littorin, 2014). Trenden att investera i arenor har även varit ett faktum i Europa under senare år (Söderling, 2010; Stassen, 2014). Mellan åren byggdes exempelvis Millennium Stadium i Cardiff, Arsenal Emirate Stadium i London, Amsterdam Arena samt Schalkes Veltins Arena i Gelsenkirchen (Stålbyggnadsinstitutet, 2014; Millennium Stadium, 2015; Arsenal Sweden, 2015; Amsterdam Arena, 2015; Veltins Arena, 2015). Utanför Europa har det likaså funnits ett stort intresse av att investera i arenor, i USA mellan åren renoverades och byggdes exempelvis 46 arenor (Siegfried & Zimbalist, 2000). 11

69 1.2.1 Bakgrund till Arenastaden Växjö 1932 invigdes Värendsvallen med en stor ceremoni, en efterlängtad idrottsplats stod äntligen klar i Växjö. Efter 78 år som Växjös idrottsplats upprustades Värendsvallen och det nya området Arenastaden började byggas Upprustning av Värendsvallen kom dock upp på den politiska agendan redan vid millenniumskiftet (Augustsson, 2010). Likaså uppmärksammades upprustningsbehovet av Värendsvallen i flertalet tidningar, både nationella och lokala (Hegnell, 2004; Sveriges Radio, 2002). Det skulle dock dröja till den 15 januari 2004 innan det blev tal om någon upprustning för Värendsvallen. På en presskonferens presenterades en plan för området där kommunalråd och klubbledare tillsammans med företaget All Sports Biz framförde ritningar på hur framtida Värendsvallen skulle se ut. En ny ishall, fotbollsarena och friidrottsarena stod på agendan till en kostnad på två miljarder kronor. Under våren samma år när projektet fortfarande var i planeringsstadiet (Augustsson, 2010) blev All Sports Biz uppköpta av ett danskt företag, vilket resulterade i att Smålandsposten bestämde sig för att granska satsningen (Svenska Dagbladet, 2004). Hösten 2004 avslöjades att adressen till den fond, CQZ, som enligt All Sports Biz skulle investera i Värendvallen ledde till en bar i New York. Det framkom även att All Sports Biz var indragen i en rättstvist samt att de inte hade lämnat in alla sina årsredovisningar (Smålandsposten, 2004). Efter avslöjandet dröjde det inte mer än några månader innan samarbetet mellan Växjö Kommun och All Sports Biz upphörde. Ytterligare några månader senare gick All Sports Biz i konkurs (Augustsson, 2010). Efter att samarbetet med All Sports Biz upphörde hösten 2004 valde kommunen år 2005 att annonsera efter en ny samarbetspartner. I samband med detta bytte projektet namn till Arenastaden (Tigerström, 2011). Flera bolag fann annonseringen intressant och kommunen slöt 2006 ett samarbetsavtal med bolaget de ansåg mest lämpat. Företaget, Steen & Ström, var norskt och specialiserade sig på att förvalta och bygga köpcentrum. I mitten av 2008 såldes Steen & Ström till den holländska pensionsstiftelsen ABP och det franska fastighetsbolaget Kléopierre (Augustsson, 2010). Initialt verkade ägarbytet inte beröra Växjö kommun (Rydström, 2008), men i november 2008 meddelande Steen & Ström att de efter två års samarbete var tvungna att dra sig ur projektet Arenastaden. Kontraktet mellan parterna skulle upphöra vid årsskiftet 2008 och förlängdes därmed 12

70 inte (Augustsson, 2010). Anledningen till uppbrottet sades enligt Steen & Ströms VD Wilner Andersson vara den rådande lågkonjunkturen i världen (Tigerström, 2011). Enligt VD Wilner Andersson var det mest ansvarsfulla att dra sig ur och trots Växjö kommuns missnöje var de förstående över beslutet eftersom beskedet inte kom som en chock (Rydström, 2008). Samma år som Steen & Ströms avhopp, 2008, präglades de två idrottsföreningarna Öster IF och Växjö Lakers av problem. I början av vårsäsongen 2008 spelade Öster IF dåligt och låg i division 1 Södra, vilket är den tredje högsta divisionen för herrfotbollen. Det var första gången på 49 år som Öster IF spelat i en så låg division. Växjö Lakers hade under 2008 finansiella problem och föreningen var nära att gå i konkurs. Tack vare en insamling på 2.8 miljoner samt att Anders Öman, VD för Växjö Lakers, och Michael Marchal, ordförande i Växjö Lakers, gick in med två miljoner i ett bolag ägt av hockeyföreningen kunde Växjö Lakers räddas från konkurs och därmed fortsätta spela i Allsvenskan. Trots att Växjö Lakers kunde räddas kvarstod en osäkerhet kring Öster IF:s framtid och det fanns tveksamheter kring om en fotbollsarena kunde byggas för ett fotbollslag som låg i division 1 Södra. Trots detta bekräftade Växjö Kommun efter avhoppet från Steen & Ström att planerna på Arenastaden skulle realiseras, dock i en mindre skala (Augustsson, 2010). 1.3 Problemdiskussion Arenastaden i Växjö har i skrivande stund resulterat i ett komplext och stort investeringsprojekt som under flera år fortgått i högt tempo (Ernst & Young, 2014). Investeringsprojektet är unikt i sitt slag där arenor och hallar till 15 olika sporter står i nära anslutning till varandra (Växjö kommun, 2015a). Hur ett stort investeringsprojekt kan utformas och hanteras har studerats av Alpenberg och Karlsson (2005). Författarna har utvecklat en referensram med empirisk förankring där företags investeringsbeteende, beslut och processer samt samband och relationer utifrån företagens sammanhang och strukturer analyserats. Analysen mynnade sedan ut i företagens investeringslogik som visar på ett distinkt samband mellan de olika investeringarnas inbördes påverkan och relation. Med företagens investeringslogik 13

71 menas hur företag ser på investeringar, närmare bestämt hur företag ser på investeringars innebörd och hur investeringar hanteras. Något som har en stor inverkan på verksamhetens investeringar är superinvesteringar. De har nämligen en central roll gällande kopplingarna till företagens planeringsprocess och affärsstrategi. De har även en central roll när det gäller varför investeringar initieras och hur de drivs fram samt hur de utvärderas, bedöms och beslutas. Superinvesteringar förklarar följaktligen hur investeringar kategoriseras och grupperas samt varför olika krav och kriterier används i investeringsbedömningen. Det kan således sägas att superinvesteringar driver fram ett behov av nya investeringar med skild innebörd och karaktär. Superinvesteringar kan därmed betraktas som en normbildare för andra investeringar och anses enligt Alpenberg och Karlsson (2005) vara investeringarnas investering som är avgörande för organisationens utveckling och etablering gentemot ett visst affärssammanhang. Superinvesteringar som begrepp växte fram då Alpenberg och Karlsson (2005) studerade mindre och medelstora tillverkande företag. Modellen har därav enbart applicerats på dessa företag och det skulle därför vara intressant att jämföra författarnas modell om hur superinvesteringar görs för att studera ifall Arenastaden, ett stort multiprojekt, kan kategoriseras som en superinvestering. Kan det fullt ut kännetecknas som en superinvestering eller är det enbart vissa delar av Arenastadsprojektets investeringsprocess som kan betraktas som en superinvestering? Detta kan bidra med att förklara varför kommunen resonerade som de gjorde. Hur arenabyggnationer finansieras skiljer sig åt. Det finns arenor vars byggnation enbart har finansierats av idrottslaget som nyttjat arenan, men detta tillhör inte vanligheterna (Rosentraub, 1999; Cabral & Silva, 2013). Det har även förekommit att den offentliga sektorn finansierat hela arenabyggnationen (Rosentraub, 1999; Cabral & Silva, 2013), företrädesvis med skattemedel (Siegfried & Zimbalist, 2000) medan idrottslaget behållit alla intäkter (Rosentraub, 1999; Cabral & Silva, 2013). Den vanligaste formen av finansiering är dock att den offentliga- och privata sektorn finansierar arenabyggnationen tillsammans. Detta benämns offentlig-privat samverkan och möjliggör att kostnaderna och riskerna kan fördelas mellan den privata- och offentliga sektorn (Rosentraub, 1999; Cabral & Silva, 2013). Att realisera en arenabyggnation utan den privata sektorns hjälp är svårt eftersom skattemedlen från staten oftast är 14

72 öronmärkta för välfärdstjänster, vilket resulterar i att politiker försöker hitta andra finansieringskällor än skattemedel eftersom arenabyggnationer är projekt inom ett så kallat frivilligt område (Paulsson, 2014). Paulsson (2014) anser därmed att en slags hybridform där både den privata- och offentliga sektorn samverkar med finansiering är en win-win strategi eftersom fler aktörer har kapacitet att åstadkomma mer tillsammans än på egen hand. Vid privat-offentlig samverkan kan det dock vara många aktörer inblandade och det är inte ovanligt att dessa har oförenliga målsättningar (Blomquist & Jacobsson, 2002; Jones, 2002) eftersom de inte är överens om hur investeringens resurser ska användas (Arnaboldi & Lapsley, 2010). Detta kan således resultera i att konkurrens mellan aktörer uppstår (Blomquist & Jacobsson, 2002). Arenastaden präglas av en privat-offentlig samverkan där många aktörer är inblandade och flera arenor byggts. Uppsatsens teoretiska bidrag syftar till att testa och utveckla Alpenberg och Karlsson (2005)s modell till att gälla för stora multiprojekt där privatoffentlig samverkan med många aktörer är ett faktum. Uppsatsens praktiska bidrag är de lärdomar som kan dras om hur stora multiprojekt, vilka uppstår i en privat-offentlig samverkan där många aktörer är inblandade, bör utformas. Bidraget riktar sig både till Växjö kommun och till andra kommuner som planerar att genomföra multiprojekt liknande Arenastaden. Forskare är överens om att arenor nästintill aldrig rent ekonomiskt är lönsamma investeringar (Paulsson, 2014; Siegfried & Zimbalist, 2000). Enligt Lerulf (2010) beror detta på att det vid det initiala beslutsfattandet finns bristande underlag av arenornas verkliga kostnader. Vidare menar Paulsson (2014) att kommuner är alltför överoptimistiska vid beräkning av arenornas driftkostnader. Får kommunen en möjlighet att investera i en arena så antas den möjligheten utan att driftkostnadernas verkliga värde beräknas. Om arenabyggnationer inte betraktas som lönsamma, varför investeras det då i arenor? Nejman (2008) refererar till Widebäck som menar att: Det är svårt att få en arena att gå ihop strikt ekonomiskt, men det finns andra skäl att bygga, som att marknadsföra en stad eller ett varumärke. 15

73 Många städer använder sig således av arenabyggnationer för att marknadsföra sig och sätta staden på kartan (Paulsson, 2014; Baade & Dye, 1988; Book & Carlsson, 2008). Genom marknadsföringen kan staden locka till sig nya företag, invånare och turister (Gospodini, 2002; Florida, 2005; Söderling, 2010). Enligt Book och Carlsson (2008) handlar intresset av att investera i arenor om att städer vill förknippas med att vara en idrottsstad samtidigt som arenabyggnationerna ger stolthet till städerna. Varför kommuner investerar i olönsamma arenor när kommunen enligt Kommunallagen (kapitel 8, 1 ) ska ha en god ekonomisk hushållning av resurser beror på deras vilja att skapa samhällsekonomisk nytta för invånare kan förklaras av att kommuners främsta mål inte är att vara vinstsyftande och andra faktorer såsom samhällsekonomisk nytta har därav betydelse vid prioritering av investeringar (Fjertorp, 2010; Collins, 2006). Även om Paulsson (2014) påpekar att arenor är olönsamma menar författaren att ifall en stad investerar i arenor är det viktigt att utnyttja arenorna på bästa sätt genom att vara värd för olika evenemang, både av idrottslig och av icke-idrottslig karaktär (Paulsson, 2014). Detta är inte i enlighet med alla författare utan dem framställer istället arrangerande av idrottsevenemang som både kostsamt och de ekonomiska fördelarna anses kortsiktiga, små eller obefintliga (Smith, 2009; Mitchell & Stewart, 2015; Gursoy, et.al, 2011; Spilling, 1996; Mills & Rosentraub, 2013). Däremot uppmärksammas i teorin att arrangerande av idrottsevenemang skapar samhällsekonomiska effekter i form av glädje och stolthet samt att idrottsevenemangen hjälper till att marknadsföra värdstaden så att bilden av den förbättras (Jakobsen et.al, 2013; Mitchell & Stewart, 2015; Tan & Ma, 2013; Plessis & Maennig, 2011; Feddersen & Maennig, 2013; Essex & Chalkley, 2004). Genom att göra en jämförelse mellan de samhällsekonomiska effekter som omnämns av författarna ovan och vilka samhällsekonomiska som beaktades i initieringsfasen av Arenastaden, kan lärdomar dras av vilka samhällsekonomiska effekter som borde beaktats? Generellt finns det inte mycket forskning om arenor runt om i världen. Den senaste svenska studien gjordes av Paulsson (2014) där en arena i Lund var studieobjekt. Denna uppsats skiljer sig från Paulsson (2014) i den bemärkelsen att Arenastaden är ett kommunalt multiprojekt vilket inte varit ett ämne för tidigare forskning. Några lokala undersökningar finns dock av Arenastaden, bland annat utförd av Ernst & Young. I revisionsrapporten kommer de fram till att Växjö Kommun bör göra en djupgående 16

74 studie av hur projektet hanterats hittills. Utifrån detta samt att denna studie ämnar studera Arenastaden ur ett superinvesterings-perspektiv skiljer sig vår studie. 1.4 Problemformuleringar Kan Arenastaden i Växjö klassificeras som en superinvestering? - I så fall, hur ser modellen för hur superinvesteringar görs ut för Arenastaden? Vilka samhällsekonomiska effekter beaktades under initieringen av Arenastadsprojektet? Vilka lärdomar kan dras när det gäller Arenastadens genomförande inför liknande investeringsprojekt? 1.5 Syfte Syftet med studien är att utreda om Arenastaden kan klassificeras som en superinvestering och om så är fallet studera hur modellen ser ut för Arenastaden. Vidare är syftet att identifiera vilka samhällsekonomiska effekterna som beaktades samt dra lärdomar av investeringsprojektet inför framtida liknande investeringar. 17

75 1.6 Disposition 1.Inledning Kapitlet inleds med en bakgrund om arenaboomen i Sverige samt en bakgrund till Arenastaden i Växjö. Bakgrunden följs av en problemdiskussion där relevansen av arbetet betonas. Problemdiskussionen mynnar slutligen ut i studiens forskningsfrågor och syfte. 2. Metod I metodkapitlet beskrivs metodvalen som gjorts tillsammans med en argumentation och motivering av dessa. 3. Teori Den teoretiska referensramen inleds med ett avsnitt om superinvesteringar och hur det skiljer sig från investeringar. Därefter redogörs för megaprojekt, kommunala investeringar, samverkan mellan olika aktörer samt vilka samhällsekonomiska effekter som arenabyggnationer och evenemang kan ge upphov till. Kapitlet avslutas med en konceptuell modell. 4. Empiri Kapitlet inleds med en beskrivning av projektet utifrån sekundärdata från dokument samt från en revisionsrapport utförd av Ernst & Young. Därefter presenteras resultaten från de semistrukturerade intervjuerna som utfördes. 5. Analys I analyskapitlet nedan ställs den sammanställda empirin gentemot den teoretiska referensramen. Analyskapitlet avslutas med en sammanfattning av analysen och en teoriutveckling. 6. Slutsats I kapitlet nedan besvaras uppsatsens problemformuleringar och syftet uppfylls. Kapitel avslutas sedan med förslag på vidare forskning. Bild 1:1 Disposition 18