Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor"

Transkript

1 Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor Enligt Hälsingelagen nedtecknad omkring tar ångermanlänningarna emot kungens män på skatteuppbörd i Älgsjö och för dem vidare till kungsgårdarna i Norrstig och Kutaby 2. När kungens män vänder tillbaka skall de från Älgsjö föras till Selånger. Dokumenterade biskopsfärder från början av 1300-talet visar att biskoparna passerade Hässjö kyrka och Säbrå kyrka. Möjligen kan Stigsjö kyrka visiterats Sockennamnet Stigsjö anges av Torsten Bucht komma från Norrstigen som gick genom socknen. Från Karl XI:s vägbok vet vi att det 1688 fanns ett skjutshåll i Stigsjö. Våra bygder har under det senaste årtusendet påverkats av kraftiga väderförändringar och 1350 av digerdöden talet var klimatet varmt och behagligt, 1700-talet har kallast för lilla istiden. Efter den varma perioden på 1100-talet med stor befolkningsökning gav slutet av 1300-talet en stor befolkningsminskning som resulterade att många vackra stora medeltidskyrkor i Ådalen kom att tillhöra en annexförsamling. Även i vår bygd har skett stora förändringar i befolkningsunderlaget. Under 1500-talet fanns många ödebyar inom vårt område. Det går att dokumentera många vägomläggningar i södra Ångermanland under svunna sekler. Att just sträckan Hässjö kyrka till Säbrå kyrka under hela 1000 år skulle vara oförändrad håller jag för mindre troligt. Vägarna byggs mellan platser där det finns tillräckligt många boende och befolkningen är rörlig. De första vägarna som byggdes var vägarna till kyrkorna. Det var allmän kyrkplikt och i eget intresse byggde man dessa vägar som samtidigt gick mot bygdens centrum. Det måste finnas flera byar som kunde ta del i arbetet. Ser man på kartan i föregående avsnitt (Värdefull karta med fallgropar) så är den genaste vägen från Hässjö kyrka till Älgsjö genom Stordalen till Västersjön i Öje. Det har funnits torplägenheter i Hässjö 4 efter denna sträcka in på 1950-talet. Den gena sträckningen gör att den troligtvis varit en enklare stig och vinterväg innan man på allvar började bygga vägar men det har inte funnits stabila bönder som kunnat bygga väg. Norrkrånge är en viktig by på vägen till Stigsjö och Säbrå kyrkor. Vägen till Hässjö kyrka från Norrkrånge användes även av Sörkrånge, Bye, Sunne och Hussjö. Därför byggdes denna väg tidigt. Från Norrkrånge går också en väg mot Häggsjö i Häggdånger som går vidare över Mark 5 fram till Helgumsbro. Den 1

2 blev kring år 1690 stora Landsvägen. Den äldsta Norrstigen gick troligen på norra sidan av Långsjön med en nästan milslång vinterväg över Långsjön. Ångermanland var på 1300-talet ett betydligt rikare landskap än Medelpad. 6 Av Hälsingelagen att döma var Medelpad fast knutet till Hälsingland medan Ångermanland tycks ha varit ett självständigt landskap 7. Landskapen hade ett övergripande ansvar för vägar och skjutshåll. I princip hade alla socknar och bönderna i byarna ansvar för vägen i anslutning till den egna fastigheten. Blev uppgiften för betungande som till exempel i Medelpad skedde en omfördelning av skyldigheterna. Vägen genom Medelpad var besvärlig. Den passerade Ljungan, Indalsälven, Selångersån och Ljustorpsån. Vidare var avsnittet från Norrkrånge upp mot landskapsgränsen besvärligt genom att det gick upp mot Krångebergen. I mitten av 1650-talet hade flera socknar i norra Medelpad ansvar för vägsträckan upp mot landskapsgränsen. Lars Högberg har framställt en utomordentligt intressant karta. Den visar sannolik bebyggelse och vägar år Den finns på nästa sida. På den har jag infogat vintervägar över Öjesjön och Långsjön samt tjugo markeringar som jag numrerat och kallar för dokumentering. De visar jag mer eller mindre bearbetade. Lars Högberg har framställt kartan, med underlag från äldre kartor och de tidiga skattelängder och knyter kartan till år De inritade byarna finns återkommande i de äldsta skattelängderna 8. Den nästan sammanhängande bebyggelsen norr om Långsjön ger stöd för att den äldsta Norrstigen gått där. Den inritade vägen på södra sidan av Långsjön kan dokumenteras under historisk tid och blev ett första steg i förflyttningen av Stora landsvägen så att den gick över Mark. Vintervägen gick över Öjesjön och Långsjön, enligt ett protokoll i Säbrå dombok skulle den upprätthållas eftersom den var uråldrig. Vintern var förr den bästa tiden för resor genom att man kunde åka över frusna myrar, vattendrag, sjöar och havsvikar. Det gav genare och snabbare vägsträckor. Vintervägen över Öjesjön och Långsjön var snabb och den måste ha en anslutning till sommarvägnätet. Norrstigen gick på norra sidan Långsjön och stora vägen gick på 1500-talet på södra sidan om Långsjön som kartan visar. Under 1600-talet började vägen över Mark att användas och blev kring 1690 den allmänna vägen. Ett bevis på hur bra vintervägen över Långsjön och Öjesjön var är att den användes till exempel av borgmästaren i Härnösand nästan 30 år efter att landsvägen över Mark blev Stora landsvägen. 2

3 3

4 Kartan ger oss svaret på varför man valde Älgsjö till mötesplats för ångermanlänningarna och kungens män på medeltiden. Det fanns tillräckligt många bönder i Stigsjös byar, varav Älgsjö är en, för att få fram 8-10 hästar och folk som svarade för dem. I närliggande delar av Säbrå och Häggdånger ligger få byar på långa avstånd från varandra. Häggdånger var dessutom i kyrkligt hänseende knutet till Medelpad. Genom att välja Älgsjö kom man närmare socknens centrum och samtidigt inte så långt från landskapsgränsen. Dokumentering 1. År 1653, 2 maj behandlades vägen över Krångeskogen vid ting för Indals tingslag. Paragrafen lyder med tillrättalagt språk: Blev allmogen i Indal och Liden tillsagda att bygga allmänna vägen över Krångeskogen med det allra första, med plikt att göra det. 2. År 1643, 16 november behandlades vid ting för Ljustorps gäll skyldigheten att underhålla vägen över Krångeberget. Med något tillrättalagt språk lyder domstolsparagrafen: Mats Mickelsson och Mickel Larsson i Söderkrånge räckte befallningsmannen Daniel Bertilsson handen att de skola hålla landsvägen vid makt för Lidenborna, att de skola vara alldeles fria och opåtalade. Därför skall de ha 100 daler för sitt arbete. Stadfäst med brev dem emellan, brevet åtföljer landssedel År 1557 Riksrådet Ture Perssons resa. Riksrådet hade företagit en resa i Norrland och var enligt förda anteckningar i början av mars på hemväg söderut. Han kom till vårt landskap via Nordmaling och övernattade hos länsmannen och underlagsmannen i Mädan, Nordingrå. Följande dag fortsatte han till kyrkoherden i Nora och vidare till kyrkoherden i Säbrå där han åt och bytte hästar. Från Säbrå kyrka fortsatte han till Hässjö kyrka där hästbyte skedde. Via Klingerfjärden kom han till Alnö kyrka varifrån han åkte till Skön där han övernattade hos kyrkoherden. Det finns några viktiga upplysningar man kan få ur de knapphändiga anteckningarna. Han reste från Mädan i Nordingrå till Alnö kyrka på dag. Han besökte kyrkoherdarna i Nora, Säbrå och Hässjö Resan företogs i mars månad. Resan förutsätter en fungerande skjutsorganisation. Väghållningen tycks ha fungerat! Intressant är att han i så stor utsträckning besökte prästgårdarna. Det kan vara naturligt eftersom prästerna hade en viktig del i att ta fram underlag för beskattning, skjutsfärder och utskrivning. Den för mig viktigaste uppgiften är ändå att han uttryckligen anger att han passerade Krångeberg. Namnet ger intryck av en speciell plats vid Krångebergen. Det blir också en notering att han passerade gränsen mellan Ångermanland och Medelpad. Hur kan det ha sett ut där vid den tiden? Tiden var knappast fredlig. Avståndet till norskt/danskt område var inte så stort. Här gick den enda landsvägen norrut mot Ångermanlands kärnbygder och vidare till Finland. Säkert hade kungamakten ett intresse av att övervaka den varuström som passerade denna plats. Personer som färdades mellan rikets olika landskap måste ha tillstånd för sina resor (inrikespass). (Jämför Hälsingelagen där det framgår att Ångermanland ligger utom det egna landet). Sannolikt fanns här en del byggnader närmast för något som kan liknas vid tullkontroll och kanske fanns ett mindre 4

5 antal knektar stationerade här för bevakning av området. I krigstid kan denna bevakning ha utökats. Mot denna bakgrund skulle det kunna vara naturligt att Krångeberg nämns bland prästgårdar och länsmanshem. 4. Raä 157 och Raä 158. Vid inventering för Länsmuseets räkning 7/ fann de lämningar som beskrevs som boplatsvallar i klapperstensfält liggande vid skogsbilväg. Efter inventeringen gavs lämningarna beteckningen Raä 157 och uppe på Trappberget (Krångeberget), fanns lämningar som fått beteckningen Raä 158. Det senare fyndet har betecknats som fångstanordningar för fågel och ligger 400 m NV Raä Det består av nio stenrader och två stensamlingar. Fortsätter man stigen fram mot berget upptäcker man ytterligare gropar, man kan tala om ett system av gropar. På flera ställen på sidan av vägen tycks marken vara jämnad och kan möjligen i mindre utsträckning ha varit odlad. För övrigt tycks mig Raä 157 inte ligga i ett klapperstensfält utan intilliggande områden är delvis täckta med lösare jordarter. Däremot är de två groparna som omnämns i beskrivningen av Raä 157 stenskodda vilket kan ha bidragit till beskrivningen. Groparna ligger i omedelbar anslutning till vägen. Hela området tycks ha berörts av mänsklig verksamhet. En kontroll av dokumentering och området borde utföras. Dessa fornlämningar verkar ha haft något samband med vägen. Efter att man har passerat detta intressanta område kommer man till en lägre del av Trappberget och strax därefter upptäcker man gränsen mellan Medelpad och Ångermanland..Det intressanta området ligger i Medelpad i omedelbar närhet av gränsen till Ångermanland. För kontroll av platsen och vägen är de platser där fornlämningarna finns mycket intressanta. 5. Denna väg betecknades 1780 av Hülphers som en biväg till Stora landsvägen och finns inritad på Stiernströms fögderikarta från liksom andra äldre kartor. Den fanns med som stig på karverkets kartor fram till och med År juni hölls laga ting i Säbrå. Paragraf 3a lyder med något moderniserad svenska: Efter gevaldigerns anklagan är efterskrivna Stigsjöbor sakfällda för ogille bron, de är Mats Persson (Öje), Krisoffer Gisslesson (Öje), Johan Mikaelsson (Vike), hustru Margareta (Öje) och hustru Abluna i Öje-byn samt Erik Larsson i By. Skall betala 3 Mark var (sammanlagt 18 Mark). 7. Här har funnits en allmänning som avskilts till egen fastighet och av lantmätaren då fått beteckningen Vintervägen. Här går vintervägen upp mot Krångeberget. 8. År 1692, 9 februari Vid tinget i Säbrå denna dag dömde Öjeborna till 3 dalers böter för dålig utstakning av vintervägen. De hade intill sjättedagjul 1691 inte utmärkt vintervägen över Öjesjön, varvid många resande lidit nöd. De försvarade sig med att hittills hade tre av dem utfört arbetet gemensamt men nu skulle var och en av dem ha sitt eget skifte. 9. År december. Vid ting i Säbrå behandlades hur vintervägen skulle dras genom Älgsjö. Domen blev att tvenne tolvmän skola vägen utse som stickas skall av byamännen såframt de vilja undgå laga plikt. 10. Här finns en allmänning där vintervägen kom upp från Öjesjön. 11. År 1330 Älgsjö nämns i Hälsingelagen nedskriven omkring 1330, Hit kom kungens män och ångermanlänningarna tog ansvar för att föra dem till kungsgårdarna i Norrstig och Kutaby. Så här skrev Johan Nordlander 5

6 i Säbrå pastorat och verksam i Stigsjö. Gästgiveri i Älgsjö nämns i skattelängder och var bland de tidigaste i våra trakter. 13. År 1694 Passerade Karl XI denna väg och skänkte 150 kr till den nya kyrkklockan, I kyrkans protokoll anges att dessa pengar förvaltades av kyrkvärden Hans Larsson i Vike, det tycks vara till honom konungen överlämnade sin gåva. 14. Enligt Karl XI s vägbok från 1688 passerade vägen från Stockholm till Åbo genom Stigsjö, där det fanns skjutshåll. Blad 33 visar våra trakter. Läs med modern stavning rad 4: från Ljusta till Stigsjö och rad 6: från Stigsjö till Bondsjö 15. År 1717 den 6 april. Denna dag startade borgmästaren Magnus Sundström i Härnösand en resa som var tänkt åtminstone i början gå i vinterföre till Stockholm. Han kom över Långsjöns is och fortsatte förbi Stigsjö kyrka. Slädföret blev sämre i de branta backarna upp mot Älgsjö. Hästen som redan var något tröttkörd hade svårt att ta sig fram varför han gick in i närmaste bondgård i Älgsjö och något självsvåldigt lånade en häst. Det blev stort gräl mellan den karska bondmoran och borgmästaren som resulterade i flera domstolsförhandlingar vidtinget i Säbrå. Tyko Lundkvist har skildrat argumenteringen vid rättegången i sin bok Olåt och munbruk. Vid den här tidpunkten hade vägen över Älgsjö tappat sin betydelse som Stora landsvägen sommartid men det är tydligt att den fortfarande användes som vinterväg. Säkert kan man hitta mer material som belyser detta. Domaren begärdel att borgmästaren skulle visa att han var i konungens ärende. Bönderna i Stigsjö hade tydligen ännu skyldighet att hålla viss skjutsning. 16. Hertig Karls resa 1614 Resan startades 17 januari 1614 i Viborg varifrån hertigen bröt upp med hela sitt följe. Man åkte runt Bottenviken och kom 1 mars från Nora till Härnösand. Där tycks man stannat över en dag och fortsatte först den 3 mars vidare till Skön och Njurunda där man övernattade. I den något knapphändiga resebeskrivningen anges att man efter två mils resa från Härnösand passerade en kyrka som inte är namngiven. Det bör givetvis vara Stigsjö kyrka som med äldre vägsträckning låg tämligen exakt 2 mil från staden. Hertig Karl Philips följe var sannolikt inte så litet och 7

7 säkert behövde man för resan en väl fungerande organisation. Det är känt att det fanns skjutshåll i Stigsjö under 1600-talet. Med hänsyn till att dagsetappen startades från Härnösand kan hästbyte i Stigsjö vara troligt med ett andra hästbyte i Skön. Därifrån hade man då en lämplig körsträcka ned till Njurunda. Även om man inte bytte hästar i Stigsjö bör det vara nödvändigt att man höll sig till den gängse vintervägen för att ha tillgång till den hjälp man kunde få längs den. Att med ett så stort sällskap åka mellan Härnösand till Njurunda på en dag förutsätter en fungerande skjutsorganisation. 17. Brån Det finns forskare som anser att namnet Brån kommer från ordet bro som då skulle vara en bro på Norrstigen eller Stora landsvägen. Det kan diskuteras men inte ges för stor vikt i det större sammanhanget februari 1710 Denna dag arresterade Landsfiskalen Frisendal på Långsjöns is bönderna Eskil Johansson från Näs, Sidensjö samt Hans Hansson från Gerde och Johan Johansson från Bjästa i Nätra socken. De hade förutom lärft och vadmal en del matvaror på lassen som de tänkte sälja i Stockholm. Landsfiskalen hävdade att matvarorna skulle gå till militären. Bönderna framhöll att de lämnat sin del till militären och behövde sälja resten i Stockholm för att klara sina hemman. På Säbråtinget kunde de inte fällas utan målet fördes vidare till deras hemsocknar. 19. I mars 1701 körde postbonden från Krånge by i Hässjö ned i en vak ungefär vid nuvarande Billstabron, som går över Långsjön varvid hans häst drunknade. Vid efterföljande rättegång stämdes bönderna i Billsta för utebliven vägstakning (jämför vad som sagts tidigare om vägsträckning). De försvarade sig med att postbonden borde ha hållit sig till landsvägen. Tingsrätten fann dock att vintervägen som uråldrig skulle upprätthållas och fällde därför bönderna. 20. År juni hölls laga ting i Säbrå. Paragraf 3 b. Item Östen Eriksson (Hårsta) för ogill bro på hans åker årligen anklagas sakfälls han och skall betala 3 Mark. Flera forskare som Torsten Bucht, Gösta Bucht, Tyko Lundkvist och Sgge Sjödin har skrivit om Stigsjö. Torsten Bucht var docent i nordiska språk och lektor vid Härnösands Gymnasium. Han var också språkforskare och har skrivit Ortsnamnen i Västernorrlands län utgiven Han har tagit upp Norrstigen i flera skrifter. Bucht har angivet att det i Härnösandstrakten endast finns två namn som kan kopplas ihop med den gamla Norrstigen. Det är byanamnen Stig/Norrstig samt sockennamnet Stigsjö. Han ansåg att Långsjön, åtminstone dess västra del är den gamla Stigsjön och att Norrstigen sommartid gått längs dess norra strand. Han skriver också att Nyland tolkas som en senare upptagen bygd i förhållande till huvudbygden. Här finns ännu längre bort byarna i Mark. Om dem skriver han att namnet Mark kan tolkas som ödemark. Han nämner att de försvunna ödebyarna Stormbölet och Tjärnåsen varit belägna inom detta område. Till vad Torsten Bucht skrivit vill jag tillägga att byarna i Mark fanns på 1500-talet men var länge utan stabil befolkning. På Stenklyfts karta från 1646, viktig i detta sammanhang, finns ingen bebyggelse redovisad i det stora område som idag omfattar Sörmark och Norrmark. Skattelängderna för området visar endast sporadiskt få bofasta i området under 1500-talet och 1600-talet. 8

8 Gösta Bucht är en annan betydelsefull Härnösandsforskare. Det som gör honom mest känd idag är att han har skrivit två band om Härnösands historia. Det första bandet börjar i äldsta tid och sträcker sig fram till Det andra bandet behandlar tiden I skriftserien Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, årgång 1921 behandlar han på sidorna Härnösands grundläggning och i den årgång som utkom behandlar han på sidorna 1-20 Säbrå kyrka och biskopsgård. Här tar han på sidan 3 upp Hälsingelagen och anger Här får man veta, att det ena av Ångermanlands båda kronogods (Uppsala öd) var Norrstig som ligger inom Säbrå; det andra var Kutaby eller det nuvarande Kungsgården i Bjärtrå. Han fortsätter: Från Älgsjö skulle kungsåren givetvis taga sig fram till Norrstigs kungsgård. Såsom J Nordlander påvisat, torde man efter att ha kört över Öjesjöns is till Älgsjö ha sökt sig fram till Långsjön och farit på denna fram till trakten av Säbrå kyrka. Härifrån var det blott ett kort stycke i nordlig riktning till det vid Älandsfjärden liggande Norrstig. Boken om Säbrå 9, utgavs av Säbrå hembygdsförening år I den har många personer medverkat med forskning och uppsatser. I kapitlet om kyrkor och kapell, sidan 313, författat av Dan Nyberg och Tyko Lundkvist, anges att Norrstigen passerat kyrkan och givit socknen dess namn. Dan Nyberg var komminister i Stigsjö och Tyko Lundkvist var anställd av kommunen och en välkänd hembygdsforskare. Sigge Sjödin har skrivit bland annat om Stigsjö kyrka. Den här bilden kommer ur hans bok. Han delade den gängse uppfattningen pfattningen bland hembygdsforskare att Norrstigen gått genom Stigsjö Bilden med text kommer från Sigges Sjödins bok Stigsjö Kyrkor- Församling. Sigge Sjödin har på ett fint sätt i sin bok berättat om de äldre kyrkorna och visat på deras medeltida ursprung. Den fanns när hertig Karl passerade våra trakter. Troligen var den vitkalkad då. 9

9 Sigge Sjödin anger att det är troligt att en kyrka fanns i Stigsjö på 1200-talet. Intressanta är domboksuppgifterna från 1643som finns för vägen i Norrkrånge, Öje och Hårsta. Vägsyn tycks skett på en längre vägsträcka. Det är tydligt att det är en viktig väg det gäller. Intressant är uppgifterna i Säbrå dombok från 1692, 1693 och 1701som gäller vintervägen. Bönderna hade tydligen hoppats att denna pålaga skulle försvinna med den nya vägen över Mark. Myndigheterna ansåg dock att vintervägen skulle vara kvar så länge någon ville använda den. Det resultat som den här sammanställningen ger, är att Norrstigen/Stora vägen har haft flera olika sträckningar under åren. Den äldsta sträckningen gick genom Stordalen till Öje och fram till Älgsjö och Stigsjö kyrka och på sommaren norr om Långsjön. På 1500-talet gick vägen på södra sidan av Långsjön. Vintervägen gick fortfarande över Öjesjön och Långsjön. Omkring 1690 flyttades Stora vägen så att den gick över Mark. 1 Se Mats Mogrens Faxeholm i maktens boning, sid Ligger vid kungsgården, Bjärtrå socken. 3 Se min uppsats om Froghi. 4 På 1940-talet. en av perioderna med stor befolkning i området, fanns Per Albins -torp i Stordalen, Hässjö rätt nära Öje. På 1990-talet kunde man se hur träd stuckit ut fönsterrutor i hus som aldrig rivits ned. 5 Se särskild uppsats om vägen över Mark 6 Se Ångermanland och Medelpad 1986, sid 88. Se även utskrivningslängder. 6 Hälsingelagen skrevs för ett Hälsingland med två huvudbygder och Medelpad som den tredje. Hälsingelagen kom snart att gälla för hela Norrland och Finland till dess Magnus Erikssons landslag började tillämpas. 8 De äldsta bevarade skattelängderna är från Från de första åren på 1540-talet finns skattelängder år från år. 9 Boken om Säbrå ger än idag en aktuell, tidlös och värdefull information om vår bygd. Den kan köpas genom Säbrå Hembygdsförening. Per Näsström 10

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Avskrifter, register, mikrofilm och mikrokort

Avskrifter, register, mikrofilm och mikrokort Avskrifter, register, och Redovisningen är topografiskt ordnad och delvis förenklad. För mer detaljerade upplysningar kontakta Medelpadsarkiv. Västernorrland Statliga arkiv Biskopsvisitationer, domkapitlet

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Ny elkabel i Vänneberga

Ny elkabel i Vänneberga Rapport 2006:48 Arkeologisk utredning etapp 1 Ny elkabel i Vänneberga Kristbergs socken Motala kommun Östergötlands län Erika Räf Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

Generation I. Generation II

Generation I. Generation II 2013-02-18 Sammanställt av: Gunnar Ekman, nga.ekman@telia.com Sida 1 Proband Inga Frida Olivia Grönlund. Skollärarinna. Född 1896-03-28 i Kall (Z). Död 1967-07-24 i Åsmon, Ådals-Liden (Y). (Far I:1, Mor

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2

VA vid Nykvarn Ö S T E R G Ö T L A N D S A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2011:10. Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 Rapport 2011:10 Arkeologiskutredning etapp 1 och 2 VA vid Nykvarn RAÄ 241 Kungsbro 1:49 och 1:449 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden

Husarviken - den lugna viken. Medeltiden Husarviken - den lugna viken Uppgifterna och bilderna nedan är hämtade från följande böcker, flera av dem bara tillgängliga på bibliotek eller antikvariskt. Staffan Tjerneld: En bok om Djurgården under

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Kartan i datorn berättar historien

Kartan i datorn berättar historien bengt-olof käck Kartan i datorn berättar historien Kartorna visar hur marken använts och hur byar och hemman växt fram från 1600-talet till idag. Nu skannas den nationella kartskatten, över 50 miljoner

Läs mer

Himmeta. -Den öppna, ljusa bygden

Himmeta. -Den öppna, ljusa bygden Himmeta -Den öppna, ljusa bygden Välkommen till Himmeta En plats för barnen I Himmeta får barnen: barnomsorg i Himmetamodellen, med en kombination av dagbarnvårdare och förskolan Lingonet som ligger vid

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp Sid1/6 Slutrapport för öppet hus i Ljustorp 1. Vilket projekt? Utökning av öppet hus i Ljustorp Paraplyprojekt under byutveckling Projektägare: Ljustorp socken ek förening 2. Vilka personer kan svara på

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti.

Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Roadbook för BMW eventet Vättern runt 2012. Datum: 18-19:e Augusti. Bakgrund: Liksom förra året är även 2012 års upplaga ett 2 dagars event. Övernattningen sker i år på Aspa Herrgård som ligger ca 13 km

Läs mer

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka

Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott BerättelsenomSundbyholm,sammanställdochnedtecknadidecember2013avettbarnbarniLöfstugan Sundbyholmsslott EgendomenSundbyholmägdesavEskilstunakloster,mendrogsvidreformationen ochreduktionenmedbörjan1527intillkronanavgustavvasaochblevenkungsgård

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Lantmäteristyrelsens arkiv - LMS

Lantmäteristyrelsens arkiv - LMS Lantmäteristyrelsens arkiv - LMS Källa: Lantmäteriets hemsida I LMS-arkivet finns material från år 1628 och ända in på 1900-talet. Här finns vägkartor, läns- och landskapskartor, generalkartor, sockenkartor,

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

Upprustning av byggnader i Råsjö by

Upprustning av byggnader i Råsjö by Upprustning av byggnader i Råsjö by Borgsjö socken, Ånge kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2004:05 Anette Lund INLEDNING Under hösten 2003 genomfördes upprustningsåtgärder

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st Vinnare! Närmaste gissning och mest antal rätt i tipspromenaden har: Vuxenfrågor 1. Hugo Sandberg, Täby 2. Thomas Granbohm,

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKOFULLMÄKTIGE 2013-05-23 1 (7) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum torsdag den 23 maj kl 19.30-20.30 Ledamöter enligt bilaga 213 Tjänstgörande ers enligt bilaga 213 Ersättare enligt bilaga 213

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Kyrkofullmäktige 2010-06-17 Sida 1 Plats och tid Pastoratsgården Örslösa kl. 19.00 21.15 ande Kerstin Hennersten, ordförande Sture Eliasson Göran Kjörk Christina Fredriksson Inger Nyqvist Urban Sand Lennart

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Gröne mosse kretsloppspark

Gröne mosse kretsloppspark Gröne mosse kretsloppspark Arkeologisk utredning etapp 1, inför planerat industriområde inom fastigheten Henja 4:8 m.fl., Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset.

Romboleden. frihet. delande. tystnad. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim. Skarvdörrspasset. N Vandra längs pilgrimsleder över frihet Skandinaviska halvön Trondheim S Skarvdörrspasset delande Bruksvallarna Funäsdalen Rombovallen Snösvallen tystnad snösvallen, härjulf hornbrytares boplats Strax

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Medeltid vid Tidningshyttan

Medeltid vid Tidningshyttan Rapport 2008:68 Arkeologisk förundersökning Medeltid vid Tidningshyttan RAÄ 67 Tjällmo socken Motala kommun Östergötlands län iktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A D E L N

Läs mer

Samorganisation Sundsvall

Samorganisation Sundsvall Samorganisation Sundsvall VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 PRO Alnö, PRO Attmar, PRO City Sundsvall, PRO Holm, Pro Indal, PRO Liden, PRO Matfors-Tuna PRO Njurunda, PRO Selånger, PRO Sköns Norra, PRO Sköns Södra,

Läs mer

Vargar i Östergötland

Vargar i Östergötland Vargar i Östergötland Det kanske vore skönast att slippa följa med in till vargarna, tänkte Adam. Varför tänkte han så, tror du? Varför var vargarna tama? Vargarna hade vuxit upp bland människor. Numrera

Läs mer

Sverige bröt trist svit

Sverige bröt trist svit Sverige bröt trist svit Lyssna efter långt i, [i:] GÖTEBORG. Med en riktig drömträff sänkte Kim Källström USA och såg till att Sverige vann sin första träningslandskamp på två år. - En kalasträff. Fick

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

SPF 010 alltid på väg!

SPF 010 alltid på väg! 24/5-2/6 Det gemytliga och gästvänliga Tyrolen i Österrike Upplev den romantiska Tyrolen där de vackra dalgångarna slingrar sig fram mellan snöklädda alptoppar. Här njuter vi av Salzkammerguts bedårande

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Edebo kyrka. Antikvarisk medverkan vid renovering av fönster i Edebo kyrka, Norrtälje kommun. Lisa Sundström Rapport 2010:40

Edebo kyrka. Antikvarisk medverkan vid renovering av fönster i Edebo kyrka, Norrtälje kommun. Lisa Sundström Rapport 2010:40 Edebo kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering av fönster i Edebo kyrka, Norrtälje kommun. Lisa Sundström Rapport 2010:40 2 Edebo kyrka Antikvarisk medverkan vid renovering av fönster i Edebo kyrka,

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer