Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor"

Transkript

1 Norrstigen mellan Hässjö, Stigsjö och Säbrå kyrkor Enligt Hälsingelagen nedtecknad omkring tar ångermanlänningarna emot kungens män på skatteuppbörd i Älgsjö och för dem vidare till kungsgårdarna i Norrstig och Kutaby 2. När kungens män vänder tillbaka skall de från Älgsjö föras till Selånger. Dokumenterade biskopsfärder från början av 1300-talet visar att biskoparna passerade Hässjö kyrka och Säbrå kyrka. Möjligen kan Stigsjö kyrka visiterats Sockennamnet Stigsjö anges av Torsten Bucht komma från Norrstigen som gick genom socknen. Från Karl XI:s vägbok vet vi att det 1688 fanns ett skjutshåll i Stigsjö. Våra bygder har under det senaste årtusendet påverkats av kraftiga väderförändringar och 1350 av digerdöden talet var klimatet varmt och behagligt, 1700-talet har kallast för lilla istiden. Efter den varma perioden på 1100-talet med stor befolkningsökning gav slutet av 1300-talet en stor befolkningsminskning som resulterade att många vackra stora medeltidskyrkor i Ådalen kom att tillhöra en annexförsamling. Även i vår bygd har skett stora förändringar i befolkningsunderlaget. Under 1500-talet fanns många ödebyar inom vårt område. Det går att dokumentera många vägomläggningar i södra Ångermanland under svunna sekler. Att just sträckan Hässjö kyrka till Säbrå kyrka under hela 1000 år skulle vara oförändrad håller jag för mindre troligt. Vägarna byggs mellan platser där det finns tillräckligt många boende och befolkningen är rörlig. De första vägarna som byggdes var vägarna till kyrkorna. Det var allmän kyrkplikt och i eget intresse byggde man dessa vägar som samtidigt gick mot bygdens centrum. Det måste finnas flera byar som kunde ta del i arbetet. Ser man på kartan i föregående avsnitt (Värdefull karta med fallgropar) så är den genaste vägen från Hässjö kyrka till Älgsjö genom Stordalen till Västersjön i Öje. Det har funnits torplägenheter i Hässjö 4 efter denna sträcka in på 1950-talet. Den gena sträckningen gör att den troligtvis varit en enklare stig och vinterväg innan man på allvar började bygga vägar men det har inte funnits stabila bönder som kunnat bygga väg. Norrkrånge är en viktig by på vägen till Stigsjö och Säbrå kyrkor. Vägen till Hässjö kyrka från Norrkrånge användes även av Sörkrånge, Bye, Sunne och Hussjö. Därför byggdes denna väg tidigt. Från Norrkrånge går också en väg mot Häggsjö i Häggdånger som går vidare över Mark 5 fram till Helgumsbro. Den 1

2 blev kring år 1690 stora Landsvägen. Den äldsta Norrstigen gick troligen på norra sidan av Långsjön med en nästan milslång vinterväg över Långsjön. Ångermanland var på 1300-talet ett betydligt rikare landskap än Medelpad. 6 Av Hälsingelagen att döma var Medelpad fast knutet till Hälsingland medan Ångermanland tycks ha varit ett självständigt landskap 7. Landskapen hade ett övergripande ansvar för vägar och skjutshåll. I princip hade alla socknar och bönderna i byarna ansvar för vägen i anslutning till den egna fastigheten. Blev uppgiften för betungande som till exempel i Medelpad skedde en omfördelning av skyldigheterna. Vägen genom Medelpad var besvärlig. Den passerade Ljungan, Indalsälven, Selångersån och Ljustorpsån. Vidare var avsnittet från Norrkrånge upp mot landskapsgränsen besvärligt genom att det gick upp mot Krångebergen. I mitten av 1650-talet hade flera socknar i norra Medelpad ansvar för vägsträckan upp mot landskapsgränsen. Lars Högberg har framställt en utomordentligt intressant karta. Den visar sannolik bebyggelse och vägar år Den finns på nästa sida. På den har jag infogat vintervägar över Öjesjön och Långsjön samt tjugo markeringar som jag numrerat och kallar för dokumentering. De visar jag mer eller mindre bearbetade. Lars Högberg har framställt kartan, med underlag från äldre kartor och de tidiga skattelängder och knyter kartan till år De inritade byarna finns återkommande i de äldsta skattelängderna 8. Den nästan sammanhängande bebyggelsen norr om Långsjön ger stöd för att den äldsta Norrstigen gått där. Den inritade vägen på södra sidan av Långsjön kan dokumenteras under historisk tid och blev ett första steg i förflyttningen av Stora landsvägen så att den gick över Mark. Vintervägen gick över Öjesjön och Långsjön, enligt ett protokoll i Säbrå dombok skulle den upprätthållas eftersom den var uråldrig. Vintern var förr den bästa tiden för resor genom att man kunde åka över frusna myrar, vattendrag, sjöar och havsvikar. Det gav genare och snabbare vägsträckor. Vintervägen över Öjesjön och Långsjön var snabb och den måste ha en anslutning till sommarvägnätet. Norrstigen gick på norra sidan Långsjön och stora vägen gick på 1500-talet på södra sidan om Långsjön som kartan visar. Under 1600-talet började vägen över Mark att användas och blev kring 1690 den allmänna vägen. Ett bevis på hur bra vintervägen över Långsjön och Öjesjön var är att den användes till exempel av borgmästaren i Härnösand nästan 30 år efter att landsvägen över Mark blev Stora landsvägen. 2

3 3

4 Kartan ger oss svaret på varför man valde Älgsjö till mötesplats för ångermanlänningarna och kungens män på medeltiden. Det fanns tillräckligt många bönder i Stigsjös byar, varav Älgsjö är en, för att få fram 8-10 hästar och folk som svarade för dem. I närliggande delar av Säbrå och Häggdånger ligger få byar på långa avstånd från varandra. Häggdånger var dessutom i kyrkligt hänseende knutet till Medelpad. Genom att välja Älgsjö kom man närmare socknens centrum och samtidigt inte så långt från landskapsgränsen. Dokumentering 1. År 1653, 2 maj behandlades vägen över Krångeskogen vid ting för Indals tingslag. Paragrafen lyder med tillrättalagt språk: Blev allmogen i Indal och Liden tillsagda att bygga allmänna vägen över Krångeskogen med det allra första, med plikt att göra det. 2. År 1643, 16 november behandlades vid ting för Ljustorps gäll skyldigheten att underhålla vägen över Krångeberget. Med något tillrättalagt språk lyder domstolsparagrafen: Mats Mickelsson och Mickel Larsson i Söderkrånge räckte befallningsmannen Daniel Bertilsson handen att de skola hålla landsvägen vid makt för Lidenborna, att de skola vara alldeles fria och opåtalade. Därför skall de ha 100 daler för sitt arbete. Stadfäst med brev dem emellan, brevet åtföljer landssedel År 1557 Riksrådet Ture Perssons resa. Riksrådet hade företagit en resa i Norrland och var enligt förda anteckningar i början av mars på hemväg söderut. Han kom till vårt landskap via Nordmaling och övernattade hos länsmannen och underlagsmannen i Mädan, Nordingrå. Följande dag fortsatte han till kyrkoherden i Nora och vidare till kyrkoherden i Säbrå där han åt och bytte hästar. Från Säbrå kyrka fortsatte han till Hässjö kyrka där hästbyte skedde. Via Klingerfjärden kom han till Alnö kyrka varifrån han åkte till Skön där han övernattade hos kyrkoherden. Det finns några viktiga upplysningar man kan få ur de knapphändiga anteckningarna. Han reste från Mädan i Nordingrå till Alnö kyrka på dag. Han besökte kyrkoherdarna i Nora, Säbrå och Hässjö Resan företogs i mars månad. Resan förutsätter en fungerande skjutsorganisation. Väghållningen tycks ha fungerat! Intressant är att han i så stor utsträckning besökte prästgårdarna. Det kan vara naturligt eftersom prästerna hade en viktig del i att ta fram underlag för beskattning, skjutsfärder och utskrivning. Den för mig viktigaste uppgiften är ändå att han uttryckligen anger att han passerade Krångeberg. Namnet ger intryck av en speciell plats vid Krångebergen. Det blir också en notering att han passerade gränsen mellan Ångermanland och Medelpad. Hur kan det ha sett ut där vid den tiden? Tiden var knappast fredlig. Avståndet till norskt/danskt område var inte så stort. Här gick den enda landsvägen norrut mot Ångermanlands kärnbygder och vidare till Finland. Säkert hade kungamakten ett intresse av att övervaka den varuström som passerade denna plats. Personer som färdades mellan rikets olika landskap måste ha tillstånd för sina resor (inrikespass). (Jämför Hälsingelagen där det framgår att Ångermanland ligger utom det egna landet). Sannolikt fanns här en del byggnader närmast för något som kan liknas vid tullkontroll och kanske fanns ett mindre 4

5 antal knektar stationerade här för bevakning av området. I krigstid kan denna bevakning ha utökats. Mot denna bakgrund skulle det kunna vara naturligt att Krångeberg nämns bland prästgårdar och länsmanshem. 4. Raä 157 och Raä 158. Vid inventering för Länsmuseets räkning 7/ fann de lämningar som beskrevs som boplatsvallar i klapperstensfält liggande vid skogsbilväg. Efter inventeringen gavs lämningarna beteckningen Raä 157 och uppe på Trappberget (Krångeberget), fanns lämningar som fått beteckningen Raä 158. Det senare fyndet har betecknats som fångstanordningar för fågel och ligger 400 m NV Raä Det består av nio stenrader och två stensamlingar. Fortsätter man stigen fram mot berget upptäcker man ytterligare gropar, man kan tala om ett system av gropar. På flera ställen på sidan av vägen tycks marken vara jämnad och kan möjligen i mindre utsträckning ha varit odlad. För övrigt tycks mig Raä 157 inte ligga i ett klapperstensfält utan intilliggande områden är delvis täckta med lösare jordarter. Däremot är de två groparna som omnämns i beskrivningen av Raä 157 stenskodda vilket kan ha bidragit till beskrivningen. Groparna ligger i omedelbar anslutning till vägen. Hela området tycks ha berörts av mänsklig verksamhet. En kontroll av dokumentering och området borde utföras. Dessa fornlämningar verkar ha haft något samband med vägen. Efter att man har passerat detta intressanta område kommer man till en lägre del av Trappberget och strax därefter upptäcker man gränsen mellan Medelpad och Ångermanland..Det intressanta området ligger i Medelpad i omedelbar närhet av gränsen till Ångermanland. För kontroll av platsen och vägen är de platser där fornlämningarna finns mycket intressanta. 5. Denna väg betecknades 1780 av Hülphers som en biväg till Stora landsvägen och finns inritad på Stiernströms fögderikarta från liksom andra äldre kartor. Den fanns med som stig på karverkets kartor fram till och med År juni hölls laga ting i Säbrå. Paragraf 3a lyder med något moderniserad svenska: Efter gevaldigerns anklagan är efterskrivna Stigsjöbor sakfällda för ogille bron, de är Mats Persson (Öje), Krisoffer Gisslesson (Öje), Johan Mikaelsson (Vike), hustru Margareta (Öje) och hustru Abluna i Öje-byn samt Erik Larsson i By. Skall betala 3 Mark var (sammanlagt 18 Mark). 7. Här har funnits en allmänning som avskilts till egen fastighet och av lantmätaren då fått beteckningen Vintervägen. Här går vintervägen upp mot Krångeberget. 8. År 1692, 9 februari Vid tinget i Säbrå denna dag dömde Öjeborna till 3 dalers böter för dålig utstakning av vintervägen. De hade intill sjättedagjul 1691 inte utmärkt vintervägen över Öjesjön, varvid många resande lidit nöd. De försvarade sig med att hittills hade tre av dem utfört arbetet gemensamt men nu skulle var och en av dem ha sitt eget skifte. 9. År december. Vid ting i Säbrå behandlades hur vintervägen skulle dras genom Älgsjö. Domen blev att tvenne tolvmän skola vägen utse som stickas skall av byamännen såframt de vilja undgå laga plikt. 10. Här finns en allmänning där vintervägen kom upp från Öjesjön. 11. År 1330 Älgsjö nämns i Hälsingelagen nedskriven omkring 1330, Hit kom kungens män och ångermanlänningarna tog ansvar för att föra dem till kungsgårdarna i Norrstig och Kutaby. Så här skrev Johan Nordlander 5

6 i Säbrå pastorat och verksam i Stigsjö. Gästgiveri i Älgsjö nämns i skattelängder och var bland de tidigaste i våra trakter. 13. År 1694 Passerade Karl XI denna väg och skänkte 150 kr till den nya kyrkklockan, I kyrkans protokoll anges att dessa pengar förvaltades av kyrkvärden Hans Larsson i Vike, det tycks vara till honom konungen överlämnade sin gåva. 14. Enligt Karl XI s vägbok från 1688 passerade vägen från Stockholm till Åbo genom Stigsjö, där det fanns skjutshåll. Blad 33 visar våra trakter. Läs med modern stavning rad 4: från Ljusta till Stigsjö och rad 6: från Stigsjö till Bondsjö 15. År 1717 den 6 april. Denna dag startade borgmästaren Magnus Sundström i Härnösand en resa som var tänkt åtminstone i början gå i vinterföre till Stockholm. Han kom över Långsjöns is och fortsatte förbi Stigsjö kyrka. Slädföret blev sämre i de branta backarna upp mot Älgsjö. Hästen som redan var något tröttkörd hade svårt att ta sig fram varför han gick in i närmaste bondgård i Älgsjö och något självsvåldigt lånade en häst. Det blev stort gräl mellan den karska bondmoran och borgmästaren som resulterade i flera domstolsförhandlingar vidtinget i Säbrå. Tyko Lundkvist har skildrat argumenteringen vid rättegången i sin bok Olåt och munbruk. Vid den här tidpunkten hade vägen över Älgsjö tappat sin betydelse som Stora landsvägen sommartid men det är tydligt att den fortfarande användes som vinterväg. Säkert kan man hitta mer material som belyser detta. Domaren begärdel att borgmästaren skulle visa att han var i konungens ärende. Bönderna i Stigsjö hade tydligen ännu skyldighet att hålla viss skjutsning. 16. Hertig Karls resa 1614 Resan startades 17 januari 1614 i Viborg varifrån hertigen bröt upp med hela sitt följe. Man åkte runt Bottenviken och kom 1 mars från Nora till Härnösand. Där tycks man stannat över en dag och fortsatte först den 3 mars vidare till Skön och Njurunda där man övernattade. I den något knapphändiga resebeskrivningen anges att man efter två mils resa från Härnösand passerade en kyrka som inte är namngiven. Det bör givetvis vara Stigsjö kyrka som med äldre vägsträckning låg tämligen exakt 2 mil från staden. Hertig Karl Philips följe var sannolikt inte så litet och 7

7 säkert behövde man för resan en väl fungerande organisation. Det är känt att det fanns skjutshåll i Stigsjö under 1600-talet. Med hänsyn till att dagsetappen startades från Härnösand kan hästbyte i Stigsjö vara troligt med ett andra hästbyte i Skön. Därifrån hade man då en lämplig körsträcka ned till Njurunda. Även om man inte bytte hästar i Stigsjö bör det vara nödvändigt att man höll sig till den gängse vintervägen för att ha tillgång till den hjälp man kunde få längs den. Att med ett så stort sällskap åka mellan Härnösand till Njurunda på en dag förutsätter en fungerande skjutsorganisation. 17. Brån Det finns forskare som anser att namnet Brån kommer från ordet bro som då skulle vara en bro på Norrstigen eller Stora landsvägen. Det kan diskuteras men inte ges för stor vikt i det större sammanhanget februari 1710 Denna dag arresterade Landsfiskalen Frisendal på Långsjöns is bönderna Eskil Johansson från Näs, Sidensjö samt Hans Hansson från Gerde och Johan Johansson från Bjästa i Nätra socken. De hade förutom lärft och vadmal en del matvaror på lassen som de tänkte sälja i Stockholm. Landsfiskalen hävdade att matvarorna skulle gå till militären. Bönderna framhöll att de lämnat sin del till militären och behövde sälja resten i Stockholm för att klara sina hemman. På Säbråtinget kunde de inte fällas utan målet fördes vidare till deras hemsocknar. 19. I mars 1701 körde postbonden från Krånge by i Hässjö ned i en vak ungefär vid nuvarande Billstabron, som går över Långsjön varvid hans häst drunknade. Vid efterföljande rättegång stämdes bönderna i Billsta för utebliven vägstakning (jämför vad som sagts tidigare om vägsträckning). De försvarade sig med att postbonden borde ha hållit sig till landsvägen. Tingsrätten fann dock att vintervägen som uråldrig skulle upprätthållas och fällde därför bönderna. 20. År juni hölls laga ting i Säbrå. Paragraf 3 b. Item Östen Eriksson (Hårsta) för ogill bro på hans åker årligen anklagas sakfälls han och skall betala 3 Mark. Flera forskare som Torsten Bucht, Gösta Bucht, Tyko Lundkvist och Sgge Sjödin har skrivit om Stigsjö. Torsten Bucht var docent i nordiska språk och lektor vid Härnösands Gymnasium. Han var också språkforskare och har skrivit Ortsnamnen i Västernorrlands län utgiven Han har tagit upp Norrstigen i flera skrifter. Bucht har angivet att det i Härnösandstrakten endast finns två namn som kan kopplas ihop med den gamla Norrstigen. Det är byanamnen Stig/Norrstig samt sockennamnet Stigsjö. Han ansåg att Långsjön, åtminstone dess västra del är den gamla Stigsjön och att Norrstigen sommartid gått längs dess norra strand. Han skriver också att Nyland tolkas som en senare upptagen bygd i förhållande till huvudbygden. Här finns ännu längre bort byarna i Mark. Om dem skriver han att namnet Mark kan tolkas som ödemark. Han nämner att de försvunna ödebyarna Stormbölet och Tjärnåsen varit belägna inom detta område. Till vad Torsten Bucht skrivit vill jag tillägga att byarna i Mark fanns på 1500-talet men var länge utan stabil befolkning. På Stenklyfts karta från 1646, viktig i detta sammanhang, finns ingen bebyggelse redovisad i det stora område som idag omfattar Sörmark och Norrmark. Skattelängderna för området visar endast sporadiskt få bofasta i området under 1500-talet och 1600-talet. 8

8 Gösta Bucht är en annan betydelsefull Härnösandsforskare. Det som gör honom mest känd idag är att han har skrivit två band om Härnösands historia. Det första bandet börjar i äldsta tid och sträcker sig fram till Det andra bandet behandlar tiden I skriftserien Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, årgång 1921 behandlar han på sidorna Härnösands grundläggning och i den årgång som utkom behandlar han på sidorna 1-20 Säbrå kyrka och biskopsgård. Här tar han på sidan 3 upp Hälsingelagen och anger Här får man veta, att det ena av Ångermanlands båda kronogods (Uppsala öd) var Norrstig som ligger inom Säbrå; det andra var Kutaby eller det nuvarande Kungsgården i Bjärtrå. Han fortsätter: Från Älgsjö skulle kungsåren givetvis taga sig fram till Norrstigs kungsgård. Såsom J Nordlander påvisat, torde man efter att ha kört över Öjesjöns is till Älgsjö ha sökt sig fram till Långsjön och farit på denna fram till trakten av Säbrå kyrka. Härifrån var det blott ett kort stycke i nordlig riktning till det vid Älandsfjärden liggande Norrstig. Boken om Säbrå 9, utgavs av Säbrå hembygdsförening år I den har många personer medverkat med forskning och uppsatser. I kapitlet om kyrkor och kapell, sidan 313, författat av Dan Nyberg och Tyko Lundkvist, anges att Norrstigen passerat kyrkan och givit socknen dess namn. Dan Nyberg var komminister i Stigsjö och Tyko Lundkvist var anställd av kommunen och en välkänd hembygdsforskare. Sigge Sjödin har skrivit bland annat om Stigsjö kyrka. Den här bilden kommer ur hans bok. Han delade den gängse uppfattningen pfattningen bland hembygdsforskare att Norrstigen gått genom Stigsjö Bilden med text kommer från Sigges Sjödins bok Stigsjö Kyrkor- Församling. Sigge Sjödin har på ett fint sätt i sin bok berättat om de äldre kyrkorna och visat på deras medeltida ursprung. Den fanns när hertig Karl passerade våra trakter. Troligen var den vitkalkad då. 9

9 Sigge Sjödin anger att det är troligt att en kyrka fanns i Stigsjö på 1200-talet. Intressanta är domboksuppgifterna från 1643som finns för vägen i Norrkrånge, Öje och Hårsta. Vägsyn tycks skett på en längre vägsträcka. Det är tydligt att det är en viktig väg det gäller. Intressant är uppgifterna i Säbrå dombok från 1692, 1693 och 1701som gäller vintervägen. Bönderna hade tydligen hoppats att denna pålaga skulle försvinna med den nya vägen över Mark. Myndigheterna ansåg dock att vintervägen skulle vara kvar så länge någon ville använda den. Det resultat som den här sammanställningen ger, är att Norrstigen/Stora vägen har haft flera olika sträckningar under åren. Den äldsta sträckningen gick genom Stordalen till Öje och fram till Älgsjö och Stigsjö kyrka och på sommaren norr om Långsjön. På 1500-talet gick vägen på södra sidan av Långsjön. Vintervägen gick fortfarande över Öjesjön och Långsjön. Omkring 1690 flyttades Stora vägen så att den gick över Mark. 1 Se Mats Mogrens Faxeholm i maktens boning, sid Ligger vid kungsgården, Bjärtrå socken. 3 Se min uppsats om Froghi. 4 På 1940-talet. en av perioderna med stor befolkning i området, fanns Per Albins -torp i Stordalen, Hässjö rätt nära Öje. På 1990-talet kunde man se hur träd stuckit ut fönsterrutor i hus som aldrig rivits ned. 5 Se särskild uppsats om vägen över Mark 6 Se Ångermanland och Medelpad 1986, sid 88. Se även utskrivningslängder. 6 Hälsingelagen skrevs för ett Hälsingland med två huvudbygder och Medelpad som den tredje. Hälsingelagen kom snart att gälla för hela Norrland och Finland till dess Magnus Erikssons landslag började tillämpas. 8 De äldsta bevarade skattelängderna är från Från de första åren på 1540-talet finns skattelängder år från år. 9 Boken om Säbrå ger än idag en aktuell, tidlös och värdefull information om vår bygd. Den kan köpas genom Säbrå Hembygdsförening. Per Näsström 10

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAPPORT 2015:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I STUREFORS RAÄ 124, 151 M FL STUREFORS VISTS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Sturefors Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Antikvarisk kontroll Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård Schaktarbeten för el-ledningar på Södra Hestra kyrkogård Södra Hestra socken i Gislaveds kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Domsagohistorik Härnösands tingsrätt

Domsagohistorik Härnösands tingsrätt Domsagohistorik Härnösands tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007 Eva Löfgren Ylva Blank Henrik Borg Elsa Trolle-Önnerfors Johanna Roos Härnösands tingsrätt Tings-

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda

Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda 1600-talets landsväg slingrade sig längs nuvarande Enköpingsvägen. En första delsträcka rätades när järnvägen anlades under 1870-talet och återstoden

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Fornlämningar

JÄRNVÄGSUTREDNING. Sundsvall Härnösand. Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Fornlämningar JÄRNVÄGSUTREDNING Sundsvall Härnösand Sundsvall-, Timrå- samt Härnösands kommun, Västernorrlands län PM - Fornlämningar 2013-10-15 Titel: PM Fornlämningar Utgivningsdatum: 2013-10-15 Utgivare: Trafikverket

Läs mer

Ljustorps tingslags domböcker

Ljustorps tingslags domböcker Ljustorps tingslags domböcker För Ljustorps, Hässjö och Tynderö socknar Ett projekt som drivs av Gunnar Berglund och Olof Ulander sedan 20110207 I slutet på 1200-talet går Sverige från ett kungarike till

Läs mer

Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2

Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2 Rapport 2007:85 Arkeologisk utredning, etapp 1 och etapp 2 Nybebyggelse i Blomvalla inom fastigheten Vadstena 3:2 Vadstena 3:2 Vadstena stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T

Läs mer

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

I. Tidsbild 1. 3 MITTEN AV 1600-TALET.

I. Tidsbild 1. 3 MITTEN AV 1600-TALET. 17 I. Tidsbild 1. 3 MITTEN AV 1600-TALET. 3.1 Stenklyfts karta 1646. Lantmätare Stenklyft kartlade 1646 byarna i Nordmaling. (6) För kartläggningen av Levar biträddes han av i Christofferson, (2) Denna

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.

Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,

Läs mer

Ortnamn i Bro socken

Ortnamn i Bro socken Ortnamn i Bro socken Inledning Kartor och gamla namn har alltid intresserat mig. De gamla skattläggningskartorna från åren runt 1700 är vackra och fascinerande med sina inritade träd, hus och tunar. Där

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

GERDA BERGLUND, Själevad

GERDA BERGLUND, Själevad IN MEMORIAM GERDA BERGLUND, Själevad Gerda Berglunds yrke var småskollärarinnans. Efter examen i Härnösand 1924 och en kortare tjänstgöring i Gidböle i Grundsunda kom hon till Själevad, först till skolan

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002 Rapport: Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 30 augusti Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på Jämtlands läns museum,

Läs mer

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN

I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff

Läs mer

Länsräkenskaper Norrlands läns landsboksverifikationer 1631-1641

Länsräkenskaper Norrlands läns landsboksverifikationer 1631-1641 REGISTER TILL ARKIV & SAMLINGAR nr 4 utgivna av Forskningsarkivet vid Umeå universitet Register till Länsräkenskaper Norrlands läns landsboksverifikationer 1631-1641 Löning till skarprättaren år 1638 ur

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Skogsfinnarnas uppgång och fall

Skogsfinnarnas uppgång och fall Skogsfinnarnas uppgång och fall Kurs vid Mälardalens Högskola. Falun HT 2009. Även genomförd som studiecirkel i Los. Projektarbete av Roland Jansson och Tommy Hallqvist Inledning Orsaken till att vi ville

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

Äljalt 3:30, fornlämning nr 58

Äljalt 3:30, fornlämning nr 58 Arkeologisk slutundersökning 2013 Äljalt 3:30, fornlämning nr 58 RIVNING AV STENBRO Röke socken, Hässleholms kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk slutundersökning 2013

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs

Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson

Läs mer

Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun

Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. Svartö Naturstig 300 METER CA 5 KM. MOT HAMMARGLO/ MÖNSTERÅS BADPLATS Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård. utmärkt med blåmarkerade Svartö by har anor från 1300- talet. Nuvarande

Läs mer

Dädesjö Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/dadesjo. Böcker

Dädesjö Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/dadesjo. Böcker Böcker Linnebjörke rote i Dädesjö socken. Berättelsen om en stor by i ett gammalt kulturlandskap som nästan helt försvunnit in i historiens töcken. I Trolles jordabok finns år 1481 en anteckning om "Leenbörke".

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014. ! Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58 Arkeologisk förundersökning Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014!! Dan Carlsson ! Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907 4411.

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR MEDELPADS HEMBYGDSFÖRBUND 2011 Anslutna föreningar (20 ) Alnö, Attmar, Borgsjö, Gudmundstjärns intresseförening, Haverö, Holm, Hässjö, Indal, Liden,

Läs mer

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg -

DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - DNA-prov gav både spännande och oväntade resultat - Ulf Holmberg - I Ätt och Bygd nr 125 visades en släkttavla med manliga ättlingar utgående från Nils Olofsson död ca 1557, bosatt på hemmanet Hamnen i

Läs mer

Stefan Höglin Kulturgeograf. Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs- Barkaröbygden

Stefan Höglin Kulturgeograf. Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs- Barkaröbygden Stefan Höglin Kulturgeograf Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs- Barkaröbygden Kommentarer och teckenförklaring till historiskt kartöverlägg över Kungs-Barkaröbygden

Läs mer

Milstolpar i Upplands-Bro

Milstolpar i Upplands-Bro Milstolpar i Upplands-Bro 1 Inledning och översikt 2 Milstolplägen 1650. 3 Milstolplägen 1719. 4 Milstolplägen 1850. 1 Inledning och översikt Som amatörforskare har jag intresserat mej för att försöka

Läs mer

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta Sägnen om Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta I slutet av 1100-talet och början av 1200- talet står striden om kungamakten i samband med enandet av det svenska riket mellan olika ätter,

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN 2009-2012

UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 --------------------------------------------------------------------------------Föreningen Ja Järna-------- UTVECKLINGSPLAN 2009-2012 HISTORIK Myrbacka eller Dala-Järna, är numera centralort i Järnabygden.

Läs mer

Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1. Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30. Första delen. 1. Byar och bönder. Veda.

Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1. Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30. Första delen. 1. Byar och bönder. Veda. 1 Utdrag ur Edvin Gustavsson. Väddö socken 1 Sammanställt av Margareta Eriksson 2012-09-30 Första delen. 1. Byar och bönder. Veda. Veda hade också i övrigt alltid beröring med gamla Grisslehamn och 1727

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005 SKOP,, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat cirka 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 11 och 26 september 2005. Resultaten

Läs mer

Arkeologisk utredning väg 321 Myrviken

Arkeologisk utredning väg 321 Myrviken Arkeologisk utredning väg 321 Myrviken Oviken socken, Bergs kommun, Jämtlands län Anna Engman RAPPORT JAMTLI 2016:10 ISSN 1654-2045 Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 831 28 Östersund Tel. 063-15

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 1 VÄRMLANDS MUSEUM Kulturarv Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland

FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER

DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER DOKUMENTATION AV BYGDEDRÄKTER Det finns minst 900 bygdedräkter i Sverige, ca 600 kvinnliga och 300 manliga. Vad vet vi om dem mer än möjligen hur de ser ut? Det vill säga, vad vet vi om deras bakgrund,

Läs mer

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9

Läs mer

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014..

This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper presented at Finnsams höstkonferens,sköldinge, 5-7 september, 2014.. Citation for the original published paper: Andersson, M.

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Virkesprislista AL130S Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland

Virkesprislista AL130S Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland Virkesprislista Leveransvirke SCA SKOG Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Jämtland, Medelpad, Ångermanland Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera

Läs mer

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden

Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1

Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning inför nybyggnad av E4 söder om Sundsvall

Särskild arkeologisk utredning inför nybyggnad av E4 söder om Sundsvall Särskild arkeologisk utredning inför nybyggnad av E4 söder om Sundsvall Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall, Landskap: Medelpad. Rapportnummer 2010:15 Ola George 2 Murberget Länsmuseet Västernorrland Box

Läs mer

S verige internationaliserades tidigt

S verige internationaliserades tidigt Forbonden och det Nordiska kallblodet Historisk bakgrund S verige internationaliserades tidigt i historien. Ett ursprung var nog Vikingarna som trots ryktet som krigare mest var handelsmän med stor reslust.

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

cykla & vandra i Svenljunga

cykla & vandra i Svenljunga under ekens skugga cykla & vandra i Svenljunga längs med vägen Kom nära naturen, till fots eller på cykel. I Svenljunga är vi rika på upplevelser längs med vägen. Susa nedför en grusväg med öppna vyer,

Läs mer

18 hål på historisk mark

18 hål på historisk mark 18 hål på historisk mark Golfbanan i N ligger på historisk mark - i det här området har det funnits bofasta människor i över 4000 år. Du står just nu vid en av tre gravar från bronsåldern. 586 Om den här

Läs mer

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr

Helgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 CMB Uppdragsarkeologi AB har i enlighet med Länsstyrelsen i Skåne läns beslut genomfört en arkeologisk förundersökning i samband med anläggande

Läs mer

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas

Läs mer

Begäran om hastighetsbegränsning på väg 363 genom Mårdsele by, Vindelns kommun.

Begäran om hastighetsbegränsning på väg 363 genom Mårdsele by, Vindelns kommun. 2015-04-09 Till Länsstyrelsen i Västerbottens län Begäran om hastighetsbegränsning på väg 363 genom Mårdsele by, Vindelns kommun. I juli förra året ansökte ägaren av Granströms Café i Mårdsele, Christer

Läs mer

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund

Ombyggnad av väg 209 i Konungsund Rapport 2007:57 Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll Ombyggnad av väg 209 i Konungsund Invid RAÄ 3 Konungsund 10:1 och 11:1 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson

Läs mer

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAPPORT 2015:42 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN RAÄ 21 SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIA SJÖQUIST Kabelskåp

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Club Eriks Sverigeresor Vi reser till Höga Kusten

Club Eriks Sverigeresor Vi reser till Höga Kusten Club Eriks noga utvalda upplevelser Club Eriks Sverigeresor Vi reser till Höga Kusten Höga kusten är ett unikt kustområde i Ångermanland som sedan istiden haft en landhöjning på 800 meter, vilket är världsunikt,

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Ulvberget i Gnarp Kompletterande arkeologisk utredning

Ulvberget i Gnarp Kompletterande arkeologisk utredning ring av ön 9. A R K E O L O G I O C H K U L T U R H I S T O R I A 4 0 Elise Hovanta Ulvberget i Gnarp Kompletterande arkeologisk utredning A R K E O L O G I O C H K U L T U R H I S T O R I A 3 4 av vindkraftsprojekt

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Forskargruppen på exkursion i Norrbotten tillsammans med referensgruppen 21 23 maj 2012

Forskargruppen på exkursion i Norrbotten tillsammans med referensgruppen 21 23 maj 2012 Forskargruppen på exkursion i Norrbotten tillsammans med referensgruppen 21 23 maj 2012 Som en uppstart på forskningsprogrammet hade vi ett seminarium och gjorde en exkursion i Norrbotten tillsammans med

Läs mer

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16

Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 Per Johan Liljeberg 1844-12-21 1921-10-16 David Rickard Arne Sjöstedt 1916 2006 Eugenia Josefina Liljeberg 1876 1938 Ulrika Josefina Söderström 1850-1889 Per Johan Liljeberg 1844-1921 Margreta Carlsdotter

Läs mer